Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018PC0323

    Förslag till Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning

    COM/2018/323 final

    Bryssel den 2.5.2018

    COM(2018) 323 final

    2018/0137(NLE)

    Förslag till

    Interinstitutionellt avtal

    mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning


    EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN,

    nedan kallade institutionerna,

    HAR ENATS OM FÖLJANDE.

    1.Detta avtal ingås i enlighet med artikel 295 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) och syftar till att genomföra budgetdisciplinen och förbättra det årliga budgetförfarandet och det interinstitutionella samarbetet i budgetfrågor samt att säkerställa sund ekonomisk förvaltning.

    2.Budgetdisciplin gäller i detta avtal för alla utgifter. Avtalet är bindande för alla institutioner under hela den period som det gäller.

    3.Detta avtal påverkar inte de olika institutionernas respektive budgetbefogenheter, såsom dessa fastställs i fördragen, i rådets förordning (EU, Euratom) nr XXXX/20XX 1 (nedan kallad förordningen om budgetramen)] och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr XXXX/20XX] 2 (nedan kallad budgetförordningen).

    4.Ingen ändring av detta avtal får göras utom i samförstånd mellan samtliga institutioner.

    5.Detta avtal består av tre delar:

       Del I innehåller bestämmelser om den fleråriga budgetramen (nedan kallad budgetramen) samt bestämmelser om särskilda instrument.

       Del II avser det interinstitutionella samarbetet under budgetförfarandet.

       Del III innehåller bestämmelser om sund ekonomisk förvaltning av unionens medel.

    6.Detta avtal träder i kraft den XX [månad] XXXX och ersätter det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 3 .

    DEL I
    BUDGETRAM OCH SÄRSKILDA INSTRUMENT

    A. Bestämmelser om budgetramen

    7.Institutionerna ska, med hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning, under budgetförfarandet och i samband med att budgeten antas i möjligaste mån sörja för att lämna tillräckliga marginaler under taken i de olika rubrikerna i budgetramen.

    Uppdatering av prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2027

    8.Prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2027 ska uppdateras av kommissionen år 2024.

    Vid den uppdateringen ska kommissionen ta hänsyn till all relevant information, inbegripet det faktiska genomförandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden samt prognoserna för genomförandet. Hänsyn ska också tas till de regler som utformats för att säkerställa att betalningsbemyndigandena utvecklas på ett balanserat sätt i förhållande till åtagandebemyndigandena samt till de föreliggande prognoserna för utvecklingen av unionens samlade bruttonationalinkomst.

    B. Bestämmelser om särskilda instrument

    Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

    9.När de villkor för utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna.

    Överföringar som berör fonden för justering för globaliseringseffekter ska ske i enlighet med budgetförordningen.

    Europeiska unionens solidaritetsfond

    10.När de villkor för utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag till lämpligt budgetinstrument i enlighet med budgetförordningen.

    Reserven för katastrofbistånd

    11.När kommissionen finner det nödvändigt att använda reserven för katastrofbistånd ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring från reserven till de berörda budgetposterna, i enlighet med budgetförordningen.

    Flexibilitetsmekanismen

    12.Kommissionen ska lägga fram ett förslag om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen efter det att den har undersökt alla möjligheter till omfördelning av anslag inom den rubrik där behovet av ytterligare medel uppstår.

    I förslaget ska de behov som ska täckas anges, liksom beloppen. Ett sådant förslag får göras i samband med ett förslag till budget eller ett förslag till ändringsbudget.

    Flexibilitetsmekanismen får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.

    Marginalen för oförutsedda utgifter

    13.Utnyttjande av hela eller delar av marginalen för oförutsedda utgifter ska ske på förslag från kommissionen efter en noggrann analys av alla andra lösningar för att uppbringa medlen. Ett sådant förslag får göras i samband med ett förslag till budget eller ett förslag till ändringsbudget.

    Marginalen för oförutsedda utgifter får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.

    DEL II
    FÖRBÄTTRING AV DET INTERINSTITUTIONELLA SAMARBETET I BUDGETFRÅGOR

    A. Förfarande för det interinstitutionella samarbetet

    14.De närmare bestämmelserna om interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet anges i bilagan.

    Insyn i budgeten

    15.Kommissionen ska utarbeta en årlig rapport som ska åtfölja unionens allmänna budget och innehålla all tillgänglig och icke-konfidentiell information om

       unionens tillgångar och skulder, inbegripet dem som följer av de in- och utlåningstransaktioner som unionen genomför i enlighet med sina befogenheter enligt fördragen, 

       Europeiska utvecklingsfondens (EUF) 4 , Europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetens (EFSF), Europeiska stabilitetsmekanismens (ESM) och andra eventuella framtida mekanismers inkomster, utgifter, tillgångar och skulder,

       medlemsstaternas utgifter inom ramen för det fördjupade samarbetet, i den mån dessa inte omfattas av unionens allmänna budget.

    B. Införande av finansiella bestämmelser i lagstiftningsakter

    16.Lagstiftningsakter om fleråriga program som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska innehålla en bestämmelse i vilken lagstiftaren fastställer programmets finansieringsram.

    Det beloppet ska utgöra det särskilda referensbeloppet för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

    Europaparlamentet och rådet förpliktar sig, liksom kommissionen när den lägger fram sitt preliminära budgetförslag, att inte avvika från detta belopp med mer än 15 % under hela programmets löptid annat än om det uppstår nya objektiva och varaktiga omständigheter som är precist och uttryckligen motiverade, med hänsyn tagen till de resultat som uppnåtts under genomförandet av programmet, särskilt med utgångspunkt i utvärderingar. Alla ökningar som görs på grund av sådana omständigheter ska ligga under de befintliga utgiftstaken för de berörda budgetrubrikerna, om inte annat sägs i förordningen om budgetramen eller i det här avtalet angående användningen av vissa mekanismer.

    Denna punkt tillämpas inte på sådana anslag för sammanhållningspolitiken som godkänts genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet och som tilldelats i förväg av medlemsstaterna och där det fastställts en finansieringsram för hela programperioden, och inte heller på de storskaliga projekt som avses i artikel 21 i förordningen om budgetramen.

    17.I unionens rättsligt bindande akter om fleråriga program som inte antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet ska inget belopp som bedöms vara nödvändigt förekomma.

    Om rådet avser att införa ett finansiellt referensbelopp ska det beloppet endast tas som ett uttryck för lagstiftarens önskan, och inte påverka Europaparlamentets och rådets budgetbefogenheter så som de anges i EUF-fördraget. En sådan bestämmelse ska alltid inkluderas i alla unionens rättsligt bindande akter som innehåller ett sådant finansiellt referensbelopp.

    C. Utgifter med avseende på fiskeavtalen

    18.Utgifter med avseende på fiskeavtalen ska omfattas av följande särskilda bestämmelser.

    Kommissionen förpliktar sig att regelbundet informera Europaparlamentet om förberedelserna inför förhandlingarna och om genomförandet av dem samt om deras konsekvenser för budgeten.

    Inom ramen för lagstiftningsförfarandet på området för fiskeavtal förpliktar sig institutionerna att göra sitt yttersta för att alla förfaranden ska genomföras med minsta möjliga dröjsmål.

    Belopp som anslås i budgeten för nya fiskeavtal eller för förnyelse av fiskeavtal som träder i kraft efter den 1 januari det berörda budgetåret ska föras upp i reserven.

    Om de anslag som avsatts för fiskeavtalen, inbegripet reserven, skulle visa sig otillräckliga, ska kommissionen förse Europaparlamentet och rådet med nödvändiga uppgifter om orsakerna till denna situation och om vilka åtgärder som skulle kunna vidtas enligt de fastställda förfarandena. Vid behov ska kommissionen också föreslå lämpliga åtgärder.

    Kommissionen ska varje kvartal förse Europaparlamentet och rådet med detaljerade uppgifter om tillämpningen av de gällande fiskeavtalen samt med en ekonomisk prognos för återstoden av året.

    19.Utan att det påverkar det förfarande som är tillämpligt för fiskeavtalsförhandlingar förbinder sig Europaparlamentet och rådet att inom ramen för budgetsamarbetet i tid nå en överenskommelse om tillräcklig finansiering av fiskeavtalen.

    D. Finansiering av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP)

    20.Det totala beloppet för driftsutgifterna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska tas upp i ett och samma budgetkapitel, som ska benämnas Gusp. Detta belopp ska täcka de faktiska förutsebara behov som beräknats vid upprättandet av budgetförslaget på grundval av årliga prognoser från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten). En rimlig marginal för oförutsedda utgifter ska tillåtas. Inga medel får avsättas i reserv.

    21.För de utgifter för Gusp som belastar unionens allmänna budget i enlighet med artikel 41 i fördraget om Europeiska unionen, ska institutionerna varje år sträva efter att, i förlikningskommittén och utifrån kommissionens budgetförslag, uppnå enighet om vilket belopp som ska föras in för driftsutgifter och om hur de anslagen ska fördelas mellan artiklarna i budgetkapitlet för Gusp. Om enighet inte uppnås ska parlamentet och rådet föra in samma belopp i budgeten som det i föregående års budget, eller det belopp som föreslås i budgetförslaget, om detta är lägre.

    Det totala beloppet för driftsutgifter för Gusp ska fördelas mellan artiklarna i budgetkapitlet för Gusp så som föreslås i det tredje stycket. Varje artikel ska omfatta åtgärder som redan har antagits, åtgärder som är planerade men som ännu inte har antagits samt belopp för framtida – inte planerade – åtgärder som rådet kommer att anta under det berörda budgetåret.

    Inom budgetkapitlet för Gusp kan de artiklar där åtgärder inom Gusp ska tas upp ha följande lydelse:

       De mest omfattande uppdragen enligt artikel 52.1 f i budgetförordningen.

       Övriga uppdrag (krishantering, konfliktförebyggande, konfliktlösning och stabiliserande insatser samt övervakning och genomförande av freds- och säkerhetsprocesser).

       Icke-spridning och nedrustning.

       Nödåtgärder.

       Förberedande åtgärder och uppföljningsåtgärder.

       Särskilda representanter för Europeiska unionen.

    Eftersom kommissionen i enlighet med budgetförordningen har behörighet att självständigt överföra anslag mellan artiklarna inom budgetkapitlet för Gusp, kommer den flexibilitet som bedöms vara nödvändig för ett snabbt genomförande av åtgärder inom Gusp att säkerställas. Om beloppet i budgetkapitlet för Gusp under ett budgetår inte är tillräckligt för att täcka de nödvändiga utgifterna ska Europaparlamentet och rådet på förslag av kommissionen omedelbart söka en lösning.

    22.Den höga representanten ska varje år höra Europaparlamentet angående ett långsiktigt dokument som ska överlämnas senast den 15 juni det berörda året om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller Gusp, inbegripet de finansiella konsekvenserna för unionens allmänna budget, en utvärdering av de åtgärder som inletts år n-1 och en bedömning av huruvida Gusp är samordnat med och kompletterar unionens andra externa finansieringsorgan. Den höga representanten ska också regelbundet informera Europaparlamentet genom att anordna minst fem gemensamma samrådsmöten per år inom ramen för den politiska dialogen om Gusp, enligt beslut senast den 30 november varje år. Europaparlamentet och rådet ska besluta vem som ska delta i dessa möten, med beaktande av målet och av vilken typ av information som utbyts vid dessa möten.

    Företrädare för kommissionen ska också inbjudas att delta i dessa möten.

    Om rådet antar ett beslut inom Gusp som medför utgifter ska den höga representanten omedelbart och under alla omständigheter senast fem arbetsdagar därefter till Europaparlamentet överlämna en beräkning av de beräknade kostnaderna (en finansieringsöversikt), särskilt de kostnader som avser tidsram, personal, användning av lokaler och övrig infrastruktur, transportmedel, utbildningsbehov och säkerhetsarrangemang.

    Kommissionen ska en gång i kvartalet underrätta Europaparlamentet och rådet om genomförandet av åtgärder inom Gusp och om de finansiella prognoserna för återstoden av budgetåret.

    E. Institutionernas roller med avseende på utvecklingsfrågor

    23.Kommissionen ska etablera en informell dialog med Europaparlamentet om utvecklingspolitiken, oavsett hur de olika delarna av politiken finansieras.

    DEL III
    SUND EKONOMISK FÖRVALTNING AV UNIONENS MEDEL

    A. Budgetplanering

    24.Två gånger om året, första gången tillsammans med de dokument som åtföljer budgetförslaget och andra gången efter antagandet av unionens allmänna budget, ska kommissionen lägga fram en fullständig budgetplanering för rubrikerna I, II (med undantag för det särskilda utgiftstaket för ”ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”), III (för ”miljö och klimat” och ”havspolitik och fiske”), IV, V och VI i budgetramen. I den planeringen, uppställd efter rubrik, politikområde och budgetpost, bör följande anges:

    a)Gällande lagstiftning, med åtskillnad mellan fleråriga program och årliga åtgärder.

    För fleråriga program bör kommissionen ange enligt vilket förfarande de antagits (ordinarie eller särskilt lagstiftningsförfarande), deras varaktighet, den totala finansieringsramen samt hur stor andel som tilldelas administrativa utgifter.

    För årliga åtgärder (avseende pilotprojekt, förberedande åtgärder och byråer) samt åtgärder som finansieras inom ramen för kommissionens befogenheter bör kommissionen lämna fleråriga beräkningar.

    b)Lagstiftningsförslag som ännu inte har antagits: uppdaterad information om de förslag som har lagts fram av kommissionen.

    Kommissionen bör överväga metoder för korsvis hänvisning mellan budgetplaneringen och sin lagstiftningsplanering för att ge mer precisa och tillförlitliga prognoser. För varje lagstiftningsförslag bör kommissionen ange om det ingår i den planering som lämnats in i samband med budgetförslaget eller efter det att budgeten har antagits. Europaparlamentet och rådet bör särskilt informeras om följande:

    a)Alla nya lagstiftningsakter som antagits och lagstiftningsförslag som lagts fram men som inte ingår i den planering som lämnats in i samband med budgetförslaget eller efter det att budgeten har antagits (med motsvarande belopp).

    b)Planerad lagstiftning enligt kommissionens årliga arbetsprogram för lagstiftning med angivande av om åtgärderna sannolikt kommer att ha budgetkonsekvenser.

    Vid behov bör kommissionen ange vilka ändringar i planeringen som de nya lagstiftningsförslagen kräver.

    B. Byråer och Europaskolor

    25.Innan kommissionen lägger fram ett förslag om att inrätta en ny byrå ska den göra en sund, fullständig och objektiv konsekvensbedömning, med beaktande bland annat av den kritiska massan för personal och kompetens, kostnadseffektivitet, subsidiaritet och proportionalitet, inverkan på nationella verksamheter och unionens verksamheter samt av budgetkonsekvenserna inom den berörda rubriken i budgetramen. Utifrån dessa uppgifter, och utan att det påverkar lagstiftningsförfarandet för inrättandet av byrån, förbinder sig Europaparlamentet och rådet att inom ramen för budgetsamarbetet i tid nå en överenskommelse om finansieringen av den föreslagna byrån.

    Följande förfarande ska tillämpas:

       Kommissionen ska först lägga fram varje förslag till inrättande av en ny byrå vid det första trepartsmötet efter det att den själv antagit förslaget. Den ska också lägga fram den finansieringsöversikt som åtföljer utkastet till rättsakt med förslag till inrättande av byrån och redogöra för konsekvenserna av förslaget under den period som återstår av budgetplaneringen.

       Kommissionen ska sedan under lagstiftningsprocessen bistå lagstiftaren med bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av de ändringar som föreslås. Dessa ekonomiska konsekvenser bör diskuteras under de relevanta lagstiftande trepartsmötena.

       Därefter ska kommissionen innan lagstiftningsprocessen slutförs lägga fram en uppdaterad finansieringsöversikt som tar hänsyn till lagstiftarens potentiella ändringar. Denna slutliga finansieringsöversikt ska föras upp på dagordningen för det sista trepartsmötet och godkännas formellt av lagstiftaren. Den ska också föras upp på dagordningen för ett kommande budgettrepartsmöte (i brådskande fall i förenklad form), i syfte att nå en överenskommelse om finansieringen.

       Slutligen ska den överenskommelse som nåtts vid ett trepartsmöte med beaktande av kommissionens budgetberäkning avseende lagstiftningsprocessens innehåll bekräftas genom en gemensam förklaring. Överenskommelsen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet, var och en i enlighet med sin respektive arbetsordning.

    Samma förfarande bör tillämpas vid ändring av en rättsakt som berör en byrå och som skulle påverka den berörda byråns resurser.

    Om en byrås arbetsuppgifter ändras väsentligt utan att det sker någon ändring i den rättsakt genom vilken byrån inrättats ska kommissionen meddela Europaparlamentet och rådet om detta genom att lämna in en reviderad finansieringsöversikt, så att Europaparlamentet och rådet har möjlighet att i tid nå en överenskommelse om finansieringen av byrån.

    26.Vid budgetförfarandet bör hänsyn tas till de relevanta bestämmelserna i den gemensamma ansats som bifogats det gemensamma uttalande från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om decentraliserade byråer som undertecknades den 19 juli 2012.

    27.När Europaskolornas styrelse överväger att inrätta en ny Europaskola ska ett liknande förfarande tillämpas på motsvarande sätt i fråga om budgetkonsekvenserna för unionens allmänna budget.

    Utfärdat i Bryssel den

    På Europaparlamentets vägnar    På rådets vägnar     På kommissionens vägnar

    Ordförande    Ordförande    Ordförande

    (1)    EUT L , s.
    (2)    EUT L …, s. ….
    (3)    EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
    (4)    I enlighet med det interna avtalet mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med AVS–EU-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämplig (EUT L 210, 6.8.2013) och i enlighet med tidigare interna avtal.
    Top

    Bryssel den 2.5.2018

    COM(2018) 323 final

    BILAGA

    till

    Förslag till interinstitutionellt avtal

    mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning


    BILAGA – INTERINSTITUTIONELLT SAMARBETE UNDER BUDGETFÖRFARANDET

    Del A. Tidsplan för budgetförfarandet

    1.Institutionerna ska varje år enas om en pragmatisk tidsplan i god tid innan budgetförfarandet inleds på grundval av nuvarande praxis.

    Del B. Prioriteringar under budgetförfarandet

    2.I god tid innan kommissionen antar budgetförslaget ska det sammankallas ett trepartsmöte för att diskutera möjliga prioriteringar för det kommande budgetåret.

    Del C. Upprättande av budgetförslaget och uppdatering av beräkningar

    3.Institutionerna, med undantag för kommissionen, uppmanas att anta sina budgetberäkningar före mars månads utgång.

    4.Kommissionen ska varje år lägga fram ett budgetförslag som svarar mot unionens faktiska finansieringsbehov.

    Den ska ta hänsyn till

    a)medlemsstaternas prognoser över behoven av medel från strukturfonderna,

    b)kapaciteten att utnyttja anslag, men samtidigt sträva efter att noggrant kontrollera förhållandet mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden,

    c)möjligheterna att ta nya politiska initiativ genom pilotåtgärder, nya förberedande åtgärder eller båda, eller att förlänga giltigheten av fleråriga åtgärder som löper ut, efter en bedömning av förutsättningarna att anta en grundläggande rättsakt, i den mening som avses i budgetförordningen (definition av grundläggande rättsakt, behovet av en grundläggande rättsakt för genomförandet samt undantag),

    d)behovet av att säkerställa att utgifternas utveckling i förhållande till föregående budgetår överensstämmer med kraven på budgetdisciplin.

    5.Institutionerna ska i möjligaste mån undvika att föra in poster i budgeten som avser obetydliga driftsutgifter.

    6.Europaparlamentet och rådet förpliktar sig också att ta hänsyn till den bedömning av möjligheterna att genomföra budgeten som kommissionen har gjort i samband med de budgetförslag som den har lagt fram och i samband med genomförandet av pågående års budget.

    7.För att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och på grund av de effekter som betydande förändringar av kontoplanens avdelningar och kapitel kan få för de rapporteringskrav som åligger kommissionens avdelningar under genomförandet av budgeten, förpliktar sig Europaparlamentet och rådet att diskutera eventuella förslag till sådana större ändringar med kommissionen i samband med förlikningen.

    8.För att säkerställa ett lojalt och nära samarbete mellan institutionerna förbinder sig Europaparlamentet och rådet att upprätthålla regelbundna och aktiva kontakter på alla nivåer genom sina respektive förhandlare, under hela budgetförfarandet och särskilt under förlikningsperioden. Europaparlamentet och rådet förpliktar sig att säkerställa ett kontinuerligt ömsesidigt utbyte av relevant information och relevanta dokument i tid, på både formell och informell nivå, liksom att vid behov under förlikningsperioden hålla tekniska eller informella möten i samarbete med kommissionen. Kommissionen ska se till att Europaparlamentet och rådet i tid får lika tillgång till information och dokument.

    9.Fram till dess att förlikningskommittén sammankallas får kommissionen i enlighet med artikel 314.2 i EUF-fördraget vid behov lägga fram ändringsskrivelser genom vilka budgetförslaget ändras, inbegripet en ändringsskrivelse med uppdaterade utgiftsberäkningar på jordbruksområdet. Så snart som uppgifterna är tillgängliga ska kommissionen överlämna dessa uppdaterade beräkningar till Europaparlamentet och rådet för granskning. Kommissionen ska ställa all nödvändig dokumentation till Europarlamentets och rådets förfogande.

    Del D. Budgetförfarande före förlikningsförfarandet

    10.Ett trepartsmöte ska sammankallas i god tid före rådets behandling för att institutionerna ska ha möjlighet att utbyta synpunkter om kommissionens förslag.

    11.För att kommissionen ska få tillräckligt med tid för att bedöma genomförbarheten hos de ändringar som Europaparlamentet och rådet vill införa och som ger upphov till nya förberedande åtgärder eller pilotprojekt eller som förlänger sådana som redan finns, ska Europaparlamentet och rådet underrätta kommissionen om sina avsikter i detta avseende, så att en första diskussion kan äga rum redan vid det trepartsmötet.

    12.Ett trepartsmöte kan sammankallas före Europaparlamentets omröstning i plenum.

    Del E. Förlikningsförfarande

    13.Om Europaparlamentet antar ändringar till rådets ståndpunkt ska rådets ordförande under samma plenarsammanträde notera skillnaderna mellan de två institutionernas ståndpunkter och ge sitt samtycke till att Europaparlamentets ordförande utan dröjsmål sammankallar förlikningskommittén. Skrivelsen om sammankallande av förlikningskommittén ska skickas senast den första arbetsdagen i veckan efter den sammanträdesperiod då parlamentets omröstning skedde, och förlikningen ska inledas följande dag. De 21 dagar som förlikningen får pågå ska beräknas enligt rådets förordning (EEG/Euratom) nr 1182/71 ( 1 ).

    14.Om rådet inte kan komma överens om alla de ändringar som Europaparlamentet antagit bör det bekräfta sin ståndpunkt genom en skrivelse som ska skickas före det första mötet som ska hållas under förlikningsperioden. I sådana fall ska förlikningskommittén fortsätta sitt arbete enligt villkoren i följande punkter.

    15.Ordförandeskapet i förlikningskommittén ska innehas gemensamt av företrädare för Europaparlamentet och rådet. Medordföranden från den institution som står värd för förlikningskommitténs möte ska vara mötets ordförande. Varje institution ska i enlighet med sin arbetsordning utse sina företrädare för varje möte och fastställa sitt förhandlingsmandat. Europaparlamentet och rådet ska företrädas på en lämplig nivå i förlikningskommittén så att varje delegation kan göra politiska åtaganden för sin institution så att enighet kan uppnås.

    16.I enlighet med artikel 314.5 andra stycket i EUF-fördraget ska kommissionen delta i förlikningskommitténs arbete och ta alla nödvändiga initiativ för att närma Europaparlamentets och rådets ståndpunkter till varandra.

    17.Trepartsmöten ska hållas under hela förlikningsförfarandet med olika företrädare för att lösa de frågor som kvarstår och skapa förutsättningar för enighet i förlikningskommittén.

    18.Förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska växelvis äga rum i Europaparlamentets och rådets lokaler så att båda institutionerna på ett rättvist sätt bidrar med de tjänster som behövs, inbegripet tolkning.

    19.Datumen för förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska fastställas på förhand genom överenskommelse mellan de tre institutionerna.

    20.En gemensam uppsättning dokument (nedan kallade bakgrundsdokument) där de olika skedena i budgetförfarandet jämförs ska ställas till förlikningskommitténs förfogande ( 2 ). Dessa dokument ska inbegripa sifferuppgifter per enskild budgetpost, totalsummor per rubrik i budgetramen och ett konsoliderat dokument med sifferuppgifter och anmärkningar för alla de budgetposter som anses vara tekniskt ”öppna”. Utan att det föregriper förlikningskommitténs slutliga beslut ska alla budgetposter som anses vara tekniskt slutna förtecknas i ett särskilt dokument ( 3 ). Dessa dokument ska vara indelade enligt budgetens kontoplan.

    Även andra dokument ska bifogas de bakgrundsdokument som är avsedda för förlikningskommittén, inbegripet en skrivelse från kommissionen om genomförbarheten av rådets ståndpunkt och Europaparlamentets ändringar, samt eventuella skrivelser från andra institutioner avseende rådets ståndpunkt eller Europaparlamentets ändringar.

    21.För att enighet ska kunna uppnås innan förlikningsperioden löper ut ska trepartsmötena

    fastställa vad förhandlingarna ska omfatta och vilka budgetfrågor som ska behandlas,

    godkänna förteckningen över de budgetposter som anses vara tekniskt slutna, med förbehåll för den slutliga överenskommelsen om hela budgeten,

    diskutera frågor som har fastställts i första strecksatsen med sikte på att nå eventuella överenskommelser som ska godkännas av förlikningskommittén, samt

    ta upp tematiska frågor, exempelvis enligt rubrikerna i budgetramen.

    Preliminära slutsatser ska utformas gemensamt under eller omedelbart efter varje trepartsmöte och samtidigt ska dagordningen för nästa möte överenskommas. Dessa slutsatser ska registreras av den institution som står värd för trepartsmötet och ska betraktas som tills vidare godkända efter 24 timmar, utan att detta påverkar förlikningskommitténs slutliga beslut.

    22.Vid sina möten ska förlikningskommittén ha tillgång till slutsatserna från trepartsmötena och ett dokument för eventuellt godkännande tillsammans med de budgetposter om vilka en preliminär överenskommelse har nåtts under trepartsmötena.

    23.Det gemensamma förslag som föreskrivs i artikel 314.5 i EUF-fördraget ska utarbetas av Europaparlamentets och rådets sekretariat med stöd av kommissionen. Det ska bestå av ett följebrev från ordförandena för de två delegationerna till ordförandena för Europaparlamentet och rådet, med uppgift om datum för när enighet uppnåddes i förlikningskommittén, samt bilagor som ska innehålla följande:

    Sifferuppgifter per enskild budgetpost och sammanlagda belopp per rubrik i budgetramen.

    Ett konsoliderat dokument med sifferuppgifter och slutlig text för alla de budgetposter som har ändrats under förlikningsförfarandet.

    En förteckning över de budgetposter som inte förändrats i förhållande till budgetförslaget eller rådets ståndpunkt om budgetförslaget.

    Förlikningskommittén kan också anta slutsatser och eventuella gemensamma förklaringar i anknytning till budgeten.

    24.Det gemensamma förslaget ska översättas till unionsinstitutionernas officiella språk (av Europaparlamentets avdelningar) och ska lämnas in för godkännande till Europaparlamentet och rådet inom 14 dagar från den dag då enighet om det gemensamma förslaget har uppnåtts enligt punkt 23.

    Budgeten ska genomgå en juridisk och språklig slutgranskning efter det att det gemensamma förslaget har antagits genom att bilagorna i det gemensamma förslaget integreras med de budgetposter som inte har ändrats under förlikningsförfarandet.

    25.Den institution som står värd för mötet (trepartsmöte eller förlikning) ska tillhandahålla tolkning i enlighet med den fullständiga språkordning som är tillämplig på förlikningskommitténs möten och en tillfällig språkordning för trepartsmötena.

    Den institution som står värd för mötet ska också ansvara för kopiering och distribution av mötesdokumenten.

    De tre institutionernas avdelningar ska samarbeta vid kodifiering av resultaten av förhandlingarna i syfte att färdigställa det gemensamma förslaget.

    Del F. Ändringsbudgetar

    Allmänna principer

    26.Eftersom ändringsbudgetar ofta gäller specifika och ibland brådskande frågor enas institutionerna om följande principer för att lägga grunden för ett gott interinstitutionellt samarbete som möjliggör en snabb och smidig beslutsprocess för ändringsbudgetarna, i möjligaste mån utan att förlikningsmöten behöver sammankallas.

    27.Så långt det är möjligt ska institutionerna sträva efter att hålla nere antalet ändringsbudgetar.

    Tidsplan

    28.Kommissionen ska i förväg underrätta Europaparlamentet och rådet om de datum då den tror sig kunna anta förslag till ändringsbudgetar, utan att dessa uppgifter påverkar det faktiska datumet då förslaget antas.

    29.Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med sina respektive arbetsordningar sträva efter att behandla kommissionens förslag till ändringsbudget kort efter det att kommissionen har antagit det.

    30.För att påskynda förfarandet ska Europaparlamentet och rådet se till att deras respektive dagordningar ligger väl i fas med varandra, så att arbetet kan bedrivas på ett väl samordnat och konsekvent sätt. De ska därför så snart som möjligt upprätta en vägledande tidsplan för de olika skeden som leder fram till budgetens slutliga antagande.

    Europaparlamentet och rådet ska ta hänsyn till den relativa brådska som föreligger med ändringsbudgeten i fråga samt till behovet av att anta den i god tid för att den ska få verkan inom det budgetår det gäller.

    Samarbete under behandlingen

    31.Under förfarandets gång ska institutionerna samarbeta i konstruktiv anda för att så långt som möjligt bana väg för ett tidigt antagande av ändringsbudgeten.

    Om så är lämpligt och om det finns en risk för avvikande ståndpunkter kan Europaparlamentet och rådet, innan någon av dem antar sina slutliga ståndpunkter om ändringsbudgeten, eller kommissionen vid valfri tidpunkt, föreslå att ett specifikt trepartsmöte sammankallas för att diskutera de avvikande ståndpunkterna och försöka nå en kompromiss.

    32.Alla förslag till ändringsbudgetar som lagts fram av kommissionen och som ännu inte slutligt antagits ska föras upp på dagordningen för de trepartsmöten som planeras inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Kommissionen ska lägga fram sina förslag till ändringsbudgetar och Europaparlamentet och rådet ska såvitt det är möjligt tillkännage sina respektive ståndpunkter före trepartsmötet.

    33.Om en trepartsdialog leder fram till en kompromiss förpliktar sig Europaparlamentet och rådet att vid överläggningarna om ändringsbudgeten beakta trepartsmötets resultat i överensstämmelse med EUF-fördraget och sin interna arbetsordning.

    Samarbete efter behandlingen

    34.Om Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt utan ändringar ska ändringsbudgeten antas i enlighet med EUF-fördraget.

    35.Om Europaparlamentet antar ändringar med en majoritet av sina ledamöter ska artikel 314.4 c i EUF-fördraget tillämpas. Innan förlikningskommittén sammanträder ska dock ett trepartsmöte sammankallas i följande fall:

    Om en överenskommelse nås vid trepartsmötet och Europaparlamentet och rådet godkänner resultaten av trepartsmötet ska förlikningsförfarandet avslutas genom skriftväxling, utan att förlikningskommittén behöver sammanträda.

    Om ingen överenskommelse nås vid trepartsmötet ska förlikningskommittén sammanträda och organisera sitt arbete enligt de omständigheter som råder, med målet att kunna slutföra en så stor del av beslutsprocessen som möjligt inom den tidsfrist på 21 dagar som anges i artikel 314.5 i EUF-fördraget. Förlikningskommittén får avsluta förfarandet genom skriftväxling.

    Del G. Utestående åtagande

    36.Eftersom det är nödvändigt att säkerställa en kontrollerad utveckling av de sammanlagda betalningsbemyndigandena i förhållande till åtagandebemyndigandena och därmed undvika att utestående åtaganden överförs från ett år till nästa på ett onormalt sätt, är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att noga övervaka de utestående åtagandena för att minska risken för att genomförandet av unionens program hindra på grund av en brist på betalningsbemyndiganden vid budgetramens slut.

    För att säkerställa att utbetalningarnas storlek och inriktning inom alla rubriker är rimliga ska bestämmelserna om tillbakadragande av anslag tillämpas strikt i alla rubriker, särskilt bestämmelserna om automatiskt tillbakadragande.

    Under budgetförfarandets gång ska institutionerna sammanträda regelbundet för att tillsammans utvärdera läget och utsikterna för genomförandet av budgeten under det innevarande året och kommande år. Detta ska ske i form av interinstitutionella möten på lämplig nivå, och före dem ska kommissionen tillhandahålla en detaljerad lägesrapport uppdelad per fond och medlemsstat om effektuering av betalningar och de ansökningar om återbetalning som mottagits samt med reviderade prognoser. För att se till att unionen kan fullgöra alla de ekonomiska förpliktelser som härrör från befintliga och framtida åtaganden under perioden 2021–2027 i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet analysera och diskutera kommissionens beräkningar av den nivå på betalningsbemyndigandena som krävs.

    (1)    Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (EGT L 124, 8.6.1971, s. 1).
    (2)      Följande skeden omfattas: det innevarande årets budget inklusive antagna ändringsbudgetar, det ursprungliga budgetförslaget, rådets ståndpunkt om budgetförslaget, Europaparlamentets ändringar till rådets ståndpunkt samt de ändringsskrivelser som kommissionen har lagt fram (även om de inte har antagits av alla institutioner).
    (3)      En budgetpost som anses vara tekniskt sluten är en post som det inte råder någon oenighet om mellan Europaparlamentet och rådet och för vilken ingen ändringsskrivelse har lagts fram.
    Top