EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 18.1.2018

COM(2018) 21 final

2018/0006(CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller den särskilda ordningen för småföretag

{SWD(2018) 9 final}
{SWD(2018) 11 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt som tas ut av företag som levererar varor eller tillhandahåller tjänster, men som i slutändan betalas av slutkonsumenten. I mervärdesskattedirektivet 1 fastställs en rad administrativa skyldigheter för att säkerställa att systemet fungerar på rätt sätt (t.ex. registrering av mervärdesskatt, fakturering, räkenskapsföring och rapportering). Den börda vad gäller regelefterlevnad som följer av kravet av att iaktta dessa skyldigheter medför en kostnad för företagen som kallas ”kostnad för regelefterlevnad”. Mervärdesskatteskyldigheterna är särskilt betungande för småföretag, eftersom de har mer begränsade resurser än stora företag. Detta leder till att små och medelstora företag 2 proportionellt sett bär högre kostnader för efterlevnaden av mervärdesskattereglerna än större företag.

Mervärdesskattedirektivet innehåller därför flera bestämmelser som syftar till att minska bördan för små och medelstora företag som hanterar mervärdesskatt. Dessa bestämmelser ingår till stor del i direktivets avdelning XII, kapitel 1, med rubriken ”Särskild ordning för småföretag” (nedan kallad småföretagsordningen). Bestämmelserna gör det möjligt för medlemsstaterna att i) fastställa förenklade förfaranden för påförande och uppbörd av mervärdesskatt och ii) undanta små och medelstora företag med en årsomsättning under en viss tröskel från påförande och avdrag av mervärdesskatt (nedan kallad undantag för små och medelstora företag). Förenklade mervärdesskatteskyldigheter finns också i mervärdesskattedirektivet, men utanför småföretagsordningen. Sådana åtgärder är frivilliga – medlemsstaterna kan tillämpa dem och företag kan få tillgång till dem.

Föreliggande initiativ är en del av det reformpaket som tillkännagavs i handlingsplanen för mervärdesskatt 3 . Reformpaketet stärktes ytterligare genom uppföljningen av planen 4 , såsom förklaras närmare i avsnittet om förenlighet med gällande bestämmelser på området för mervärdesskatt och i ordförande Junckers avsiktsförklaring som åtföljde talet om tillståndet i unionen 2017 5 . Översynen borde dock ha gjorts för länge sedan av följande tre huvudorsaker:

Den första orsaken är att, trots det faktum att medlemsstaterna får undanta små och medelstora företag från mervärdesskatt, vilket är ett alternativ som ofta används – fortsätter små och medelstora företag att lida av oproportionerliga kostnader för efterlevnad av mervärdesskattereglerna på grund av hur undantaget från skatteplikt för små och medelstora företag är utformat. I synnerhet kan inte små och medelstora företag som sysslar med gränsöverskridande handel få undantag i andra medlemsstater än den där de är etablerade. Dessutom beror de höga kostnaderna för efterlevnad av mervärdesskattereglerna också på den komplexitet och diversitet som kännetecknar de regler om mervärdesskatteskyldigheter i EU som små och medelstora företag kan behöva följa vid gränsöverskridande handel.

Den andra orsaken är att det nuvarande systemet har snedvridande effekter både på konkurrensen på de inhemska marknaderna och EU-marknaderna. Undantaget från skatteplikt för små och medelstora företag i en medlemsstat, som bara kan nyttjas av företag som är etablerade där, har en negativ inverkan på konkurrenssituationen för de företag som är etablerade i andra medlemsstater som levererar till samma marknad. Detta problem kommer att förvärras med övergången till en destinationsbaserad beskattning enligt det föreslagna slutgiltiga mervärdesskattesystemet. Många små och medelstora företag kan behöva ta ut mervärdesskatt från sina kunder som avviker från den som tillämpas i den medlemsstat där de är etablerade. Vad gäller principen om destinationsbaserad beskattning anges att mervärdesskatt ska deklareras och betalas i den medlemsstat där kunden har sin hemvist (”destinationsmedlemsstaten”) snarare än i den medlemsstat där företaget är etablerat (”ursprungsmedlemsstaten”). Detta innebär i) att det inte råder likvärdiga villkor för små och medelstora företag som bedriver handel inom EU och att i) små och medelstora företag avskräcks från att bedriva gränsöverskridande verksamhet och att dra nytta av de möjligheter som den inre marknaden erbjuder på grund av mervärdesskatterelaterade skyldigheter i andra medlemsstater.

Snedvridningar uppstår på nationell nivå, eftersom de förenklade mervärdesskatteskyldigheterna i princip utgår från användningen av undantaget för små och medelstora företag, och små och medelstora företag som inte omfattas av undantaget (eftersom de har överskridit tröskelvärdet för omsättningen eller har valt att omfattas av de normala mervärdesskattearrangemangen) inte kan dra nytta av dem. Detta kan leda till en ”tröskeleffekt”, där små och medelstora företags tillväxt går långsammare för att undvika att överskrida tröskelvärdet för undantaget för små och medelstora företag.

För det tredje anges det i översynen en möjlighet att stimulera den frivilliga efterlevnaden och därmed bidra till att minska inkomstförluster till följd av bristande efterlevnad och mervärdesskattebedrägerier. Medan små och medelstora företag redan anser att det svårt att uppfylla nationella mervärdesskattesskyldigheter är efterlevnaden av mervärdesskattesskyldigheter i andra medlemsstater för de företag som är involverade i gränsöverskridande handel ett ännu allvarligare hinder till följd av den bristande harmoniseringen inom EU. Det förenklade systemet för registrering och betalning med en enda kontaktpunkt (MOSS – Mini One Stop Shop) har varit ett svar på dessa problem när det gäller elektroniska tjänster som tillhandahålls slutkonsumenter (B2C). Även om e-handelsförslaget utvidgar systemet med en enda kontaktpunkt till alla B2C-tillhandahållanden, finns det fortfarande behov av förbättringar.

Det finns ytterligare två skäl till åtgärder.

För det första är småföretagsordningen redan föråldrad, eftersom den fungerar på grundval av avvikelser. I bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet föreskrivs möjligheten att avvika från den grundläggande tröskeln på 5 000 euro för små och medelstora företag genom att uttryckligen fastställa tröskelvärden för 19 medlemsstater. För närvarande förlitar sig emellertid tio medlemsstater på avvikelsen från det tillämpliga tröskelvärdet och flera nya ansökningar om avvikelser har redan lämnats in.

För det andra håller småföretagsordningen, i vilken det anges åtgärder som ska tillämpas i den medlemsstat där små och medelstora företag är etablerade, på att bli ohållbar, eftersom mervärdesskattesystemet övergår till en destinationsbaserad beskattning.

Till följd av detta syftar översynen till att skapa en modern, förenklad småföretagsordning. Den syftar särskilt till att i) minska kostnaderna för efterlevnad av mervärdesskattereglerna för små och medelstora företag både på nationell nivå och EU-nivå, ii) minska snedvridningen av konkurrensen både på nationell nivå och EU-nivå, iii) minska tröskelvärdets negativa effekter, och iv) underlätta regelefterlevnad för små och medelstora företag och skattemyndigheternas övervakning.

Detta ligger i linje med målen med detta förslag, vars syfte är att

·bidra till att skapa en miljö som främjar små och medelstora företags tillväxt,

·bidra till att skapa ett effektivt och robust mervärdesskattesystem i syfte att skapa ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU och att

·bidra till att en fördjupad och rättvisare inre marknad fungerar på ett smidigt sätt.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Översynen är en del av handlingsplanen för mervärdesskatt och tar upp olika sätt att modernisera mervärdesskattesystemet så att det blir enklare, bedrägerisäkrare och företagsvänligare. Förslaget kompletterar två andra lagstiftningsinitiativ som härrör från handlingsplanen för mervärdesskatt vid övergången till en destinationsbaserad beskattning: i) e-handelsförslaget som antogs i december 2016 6 , och ii) förslaget till det slutgiltiga mervärdesskattesystemet som antogs i oktober 2017 7 . Det är också förenligt med mervärdesskattereglerna för plats för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar eller elektroniska tjänster 8 , som trädde i kraft 2015.

•Förenlighet med EU:s politik inom andra områden

Förslaget är förenligt med 2015 års strategi för den inre marknaden 9 , där kommissionen ska hjälpa små och medelstora företag och nystartade företag att växa och hantera huvudsakliga svårigheter som små och medelstora företag möter i alla faser av deras livscykel – dessa hindrar dem från att dra full nytta av den inre marknaden. Det ligger också i linje med EU:s politik för små och medelstora företag, i enlighet med vad som anges i 2016 års meddelande om uppstartsföretag 10 och principen att ”tänka småskaligt först” som anges i 2008 års ”Small Business Act” för Europa 11 .

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv behörighet)

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen 12 . De huvudsakliga problem som identifierats (höga efterlevandekostnader, snedvridande effekter, etc.) uppkommer på grund av reglerna i det nuvarande mervärdesskattedirektivet. En förenkling av dem för att minska bördan för regelefterlevnad för små och medelstora företag kräver att kommissionen lägger fram ett förslag om att ändra mervärdesskattedirektivet. Medlemsstaterna ges väldigt lite handlingsutrymme i samband med direktivet. Följaktligen kommer detta förslag att ge ett klart mervärde utöver vad som kan uppnås på medlemsstatsnivå.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom det inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå fördragsmålen, särskilt en väl fungerande inre marknad. I enlighet med subsidiaritetsprövningen är det inte möjligt för medlemsstaterna att hantera de problem som små och medelstora företag ställs inför, som uppkommer på grund av befintliga mervärdesskatteregler, utan ett förslag om att ändra mervärdesskattedirektivet. De föreslagna förbättringarna är begränsade till ett fåtal mervärdesskattebestämmelser som är orsak till de identifierade problemen. Avsnitt 7.4 i den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag innehåller närmare uppgifter.

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Vid utarbetandet av förslaget har man utvärderat de regler för små och medelstora företag som för närvarande föreskrivs i mervärdesskattedirektivet. Utvärderingen, som återfinns i bilaga 8 i den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag, grundar sig särskilt på en retrospektiv bedömning av delar av EU:s mervärdesskattesystem 13 som genomfördes av en extern konsult under 2011 och en undersökning av småföretagsordningen som genomfördes av en annan extern konsult under 2017.

•Samråd med berörda parter

Vid samrådet strävade man efter att samla in synpunkter från berörda parter om tillämpningen av gällande mervärdesskattebestämmelser för små och medelstora företag och för att få deras synpunkter på möjliga ändringar av dessa bestämmelser.

Strategin bestod av i) ett samråd som riktade sig till 2 000 småföretag, som genomfördes som ett led i 2017 års undersökning, ii) samråd med panelen för små och medelstora företag som genomfördes av Enterprise Europe Network 14 , där 1 704 bidrag mottogs, iii) ett internetbaserat offentligt samråd hölls under 12 veckor mellan den 20 december 2016 och den 20 mars 2017, där 113 bidrag mottogs 15 , iv) ett seminarium hölls inom ramen för Fiscalis 2020-programmet och organiserades i form av ett gemensamt möte med gruppen för mervärdesskattens framtid och expertgruppen för mervärdesskatt för att göra det möjligt för företrädare för expertgruppen att delta och v) bidrag som kommit in via Refit-plattformen 16 . Spontana bidrag har också beaktats.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Detta initiativ är en del av Refit-programmet. Enligt kommissionens arbetsprogram 17 , som redogjorde för de nya initiativ som ska antas inom ramen för detta program under 2017 inkluderades översynen av små och medelstora företag i kommissionens prioritering 18  ”En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas”.

Förslaget är i linje med de Refit-relaterade målsättningarna att i) minska på mervärdesskattebördan för små och medelstora företag och skattemyndigheter och ii) minska snedvridningar på EU-nivå så att de små och medelstora företagen fullt ut kan utnyttja den inre marknaden. Särskilt väntas små och medelstora företags efterlevnadskostnader minska med 18 % inom ramen för detta initiativ jämfört med grundscenariot som beskrivs i konsekvensbedömningen (56,1 miljarder euro per år, jämfört med nuvarande 68 miljarder euro per år). Små och medelstora företags gränsöverskridande handel inom EU väntas också öka med 13,5 %. Det bör också ha en positiv effekt på både den frivilliga regelefterlevnaden och på företagens konkurrenskraft. För mer information, se avsnitt 6 och 7 i konsekvensbedömningen som åtföljer detta förslag.

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Genomförandet av förslaget kommer att följas upp som ett led i kommissionens ansvar att säkerställa att EU:s mervärdesskattelagstiftning tillämpas korrekt. Dessutom kommer kommissionen och medlemsstaterna att övervaka och utvärdera om initiativet fungerar korrekt och i vilken utsträckning målen har uppnåtts på grundval av de indikatorer som anges i avsnitt 8 i den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag.

•Översikt över de viktigaste bestämmelserna i förslaget

De viktigaste bestämmelserna i förslaget är följande:

(1)Göra undantaget för småföretag tillgängligt för alla EU-företag som har rätt till skattebefrielse, oavsett om de är etablerade i den medlemsstat där mervärdesskatten ska tillämpas och undantaget kommer att finnas tillgängligt.

(2)Fastställa ett uppdaterat värde för den högsta nivån för nationella tröskelvärden för undantag från skatteplikt.

(3)Införa en övergångsperiod under vilken småföretag som tillfälligt överskrider tröskelvärdet för undantag kommer att kunna fortsätta att använda undantaget.

(4)Införa förenklade mervärdesskatteskyldigheter för både skattebefriade och icke skattebefriade småföretag.

Ingående redogörelse av de specifika bestämmelserna i förslaget

I punkterna 1–7, 13, 17, 19 och 20 i artikel 1 föreslås ett antal ändringar som rör uppdateringar, tekniska anpassningar och hänvisningar undantag för små och medelstora företag i andra bestämmelser i mervärdesskattedirektivet.

I punkt 8 i artikel 1 införs en ny artikel 280a för att fastställa definitioner av olika begrepp som är nödvändiga för tillämpningen av bestämmelserna i den särskilda ordning som föreskrivs i avdelning XII kapitel 1 i mervärdesskattedirektivet.

Definitionen av ”småföretag” bidrar till att förtydliga bestämmelserna och öka rättssäkerheten för skattebetalarna. Den kommer att omfatta alla företag vars årliga omsättning på den inre marknaden inte överstiger 2 000 000 euro. När det gäller hur företag som ekonomiskt sett är små behandlas ur mervärdesskattesynpunkt, även om deras sammanlagda omsättning överstiger tröskeln för undantag, gör införandet av denna definition det möjligt att vidta förenklingsåtgärder som riktar sig till dem. Den bredare kategorin småföretag omfattar därför företag som undantas från mervärdesskatt samt företag som har rätt till undantag från skatteplikt, men som valt att tillämpa de normala reglerna eller vars årliga omsättning överstiger tröskeln för undantag och som därför beskattas på grundval av de normala reglerna.

Det finns också två definitioner av omsättningen som har införts för att underlätta tillämpningen av nationella tröskelvärden för undantag (”årsomsättning i medlemsstaten”) och de villkor för stödberättigande som är tillämpliga på icke-etablerade småföretag (”årsomsättning i unionen”).

I artikel 1.9, 1.10 och 1.16 föreskrivs ändringar till följd av avskaffandet av gradvisa skattelättnader, som har visat sig vara en källa till komplexitet och knappast bidrar till att minska den administrativa bördan för småföretag. Denna åtgärd bör därför tas bort.

Artikel 1.11 ändrar artikel 283.1 i fråga om begränsningar av undantaget från skatteplikt för icke-etablerade företag. Detta ändringsförslag är nödvändigt för att öppna upp undantaget för företag i EU som inte är etablerade i den medlemsstat där de gör leveranser som är föremål för mervärdesskatt.

Artikel 1.12 ändrar artikel 284 för att definiera det nya tillämpningsområdet för undantaget från skatteplikt för småföretag, som kommer att fortsätta att vara frivilligt för medlemsstaterna. Medlemsstater som beslutar sig för att införa undantaget för små och medelstora företag kommer att ha möjlighet att fastställa sina tröskelvärden på den nivå som bäst avspeglar deras särskilda ekonomiska och rättsliga kontext. För att säkerställa att undantaget begränsas till de minsta företagen och för att begränsa eventuella snedvridande effekter av undantaget kommer man i mervärdesskattedirektivet att fastställa den högsta nivån för den tröskel för undantag från skatteplikt som är gemensam för alla medlemsstater. Undantaget kommer att vara tillgängligt för alla företag i EU som har rätt till skattebefrielse, oavsett om de är etablerade eller inte i den medlemsstat där de gör leveranser som är föremål för mervärdesskatt.

För att småföretag ska kunna använda sig av undantaget i en medlemsstat där de inte är etablerade, måste två villkor vara uppfyllda: i) Företagets årliga omsättning i den medlemsstaten (”årsomsättning i medlemsstat”) bör understiga den tröskel för undantag som tillämpas där och ii) dess totala omsättning på den inre marknaden (årsomsättning i unionen) bör inte överstiga 100 000 euro. Det sistnämnda villkoret för att uppfylla kravet bör förhindra missbruk av stora företag som, i avsaknad av ett övergripande tröskelvärde för årsomsättningen i EU, skulle kunna dra nytta av undantaget för små och medelstora företag i flera medlemsstater (t.ex. om deras omsättning i varje medlemsstat understiger det tillämpliga tröskelvärdet för undantag för små och medelstora företag), trots att de har en stor total omsättning.

För att säkerställa en effektiv kontroll av tillämpningen av villkoren för undantaget, måste den medlemsstat där ett företag, som utnyttjar undantaget i andra medlemsstater, är etablerat samla in all relevant information om dess omsättning. Därför gäller att om ett småföretag som utnyttjar undantaget i andra medlemsstater än den där det är etablerat, är den medlemsstat där företaget är etablerat skyldig att säkerställa en korrekt deklaration av årsomsättningen i unionen och företagets årsomsättning i medlemsstaten och kommer att informera skattemyndigheterna i de andra berörda medlemsstaterna i vilka företaget gör sina leveranser.

Artikel 1.14 ändrar artikel 288 för att klargöra vilka transaktioner som bör beaktas vid beräkningen av den årsomsättning som ska tjäna som referensnivå för tillämpningen av undantaget för småföretag.

I artikel 1.15 införs en ny artikel 288a, som inför en övergångsperiod för småföretag som använder undantaget för små och medelstora företag, vars årsomsättning överstiger tröskelvärdet för undantaget under ett givet år. Sådana företag tillåts fortsätta att använda undantaget för små och medelstora företag för det givna året, under förutsättning att deras omsättning inte överstiger det tillämpliga tröskelvärdet för små och medelstora företag med mer än 50 % under det året. Denna bestämmelse återspeglar två slutpunkter för denna övergångsperiod, som fungerar som ett skydd mot missbruk av denna åtgärd: Tidsrelaterade (ett år) och omsättningsrelaterade (som överstiger det tillämpliga tröskelvärdet för undantag med mer än 50 %).

I artikel 1.18 införs ett nytt avsnitt 2a om förenklingsåtgärder för både skattebefriade och icke skattebefriade företag. Det nya underavsnitt 1 omfattar ett antal förenklade krav för undantagna företag i systemet för undantag från skatteplikt (registrering, fakturering, räkenskapsföring och mervärdesskattedeklarationer). Dessutom behåller medlemsstaterna möjligheten att befria undantagna småföretag från andra skyldigheter som avses i artiklarna 213–271.

I det nya underavsnitt 2 föreskrivs en uppsättning förenklade skyldigheter för småföretag som inte gynnas av ett undantag för små och medelstora företag. Dessa företag kan både vara sådana som har rätt till skattebefrielse, men som valde beskattning på grundval av de allmänna reglerna, och sådana vars omsättning ligger över tröskelvärdet för undantag, men som understiger 2 000 000 euro och som därför betraktas som småföretag i den mening som avses i den nyinförda definitionen. Eftersom undantagna företag inte kan dra av ingående mervärdesskatt, skulle undantaget inte faktiskt hantera de frågor som rör alla företag som har rätt till skattebefrielse. I synnerhet kan småföretag som levererar varor och tillhandahåller tjänster till andra beskattningsbara personer föredra att bli beskattade på grundval av de allmänna reglerna. Att minska kostnaderna för regelefterlevnad för sådana företag är därför snarare kopplat till att förenkla deras mervärdesskatteskyldigheter än själva undantaget.

Medlemsstaterna bör därför också fastställa en uppsättning förenklade mervärdesskatteskyldigheter för icke skattebefriade småföretag. En sådan uppsättning bör omfatta ett förenklat registreringsförfarande, förenklad räkenskapsföring och längre tidsperioder så att mervärdesskattedeklarationer inte behöver lämnas så ofta. Icke skattebefriade småföretag bör också kunna välja att tillämpa normala tidsperioder.

2018/0006 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller den särskilda ordningen för småföretag

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 113,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande 19 ,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 20 ,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)Genom rådets direktiv 2006/112/EG 21 får medlemsstaterna fortsätta att tillämpa sina särskilda ordningar för småföretag, i enlighet med gemensamma bestämmelser och med sikte på en närmare harmonisering. Dessa bestämmelser är emellertid föråldrade och minskar inte bördan för regelefterlevnad för småföretag, eftersom de är utformade för ett gemensamt system för mervärdesskatt baserat på beskattning i ursprungsmedlemsstaten.

(2)I sin handlingsplan för mervärdesskatt 22 tillkännagav kommissionen ett omfattande paket med förenklade regler för småföretag för att minska deras administrativa börda och bidra till att skapa ett skatteklimat som underlättar deras tillväxt och utvecklingen av gränsöverskridande handel. Detta skulle innefatta en översyn av den särskilda ordningen för småföretag som beskrivs i meddelandet om uppföljningen av handlingsplanen om mervärdesskatt 23 . Översynen av den särskilda ordningen för småföretag är därför en viktig del av det reformpaket som anges i handlingsplanen för mervärdesskatt.

(3)Översynen av denna särskilda ordning är nära kopplad till kommissionens förslag om fastställande av principerna för ett slutgiltigt mervärdesskattesystem för gränsöverskridande B2B-handel mellan medlemsstaterna på grundval av beskattningen av gränsöverskridande leveranser av varor i destinationsmedlemsstaten 24 . Mervärdesskattesystemets övergång till destinationsbaserad beskattning har visat att ett flertal av de nuvarande reglerna inte är lämpade för ett destinationsbaserat skattesystem.

(4)För att hantera frågan om den oproportionerliga bördan för regelefterlevnad för småföretag bör förenklingsåtgärder inte enbart ställas till förfogande för företag som är undantagna från skatteplikt enligt de gällande reglerna, utan också till dem som anses små ur ekonomisk synvinkel. För att förenkla mervärdesskattereglerna anses företag vara ”små” om deras omsättning uppfyller villkoren som mikroföretag enligt den allmänna definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG 25 .

(5)Den särskilda ordningen för småföretag medger för närvarande bara att undantag beviljas företag som är etablerade i den medlemsstat där mervärdesskatten ska betalas. Detta har en negativ inverkan på konkurrensen för företag som inte är etablerade på den inre marknaden. För att hantera detta och förhindra ytterligare snedvridningar till följd av övergången till destinationsbaserad beskattning bör småföretag etablerade i andra medlemsstater än den där mervärdesskatten ska betalas också ha rätt att dra nytta av undantaget.

(6)Småföretag kan bara omfattas av undantaget om deras årsomsättning understiger det tröskelvärde som tillämpas av den medlemsstat där mervärdesskatten ska betalas. Vid fastställandet av tröskelvärdena bör medlemsstaterna följa de reglerna om tröskelvärden som fastställs i direktiv 2006/112/EG. Dessa regler, av vilka merparten infördes år 1977, är inte längre lämpliga.

(7)I förenklingssyfte har ett antal medlemsstater tillfälligt fått tillstånd att tillämpa ett högre tröskelvärde än det som tillåts i direktiv 2006/112/EG. Eftersom det inte är lämpligt att fortsätta att ändra allmänna regler genom att använda åtgärder som beviljats genom undantag, bör reglerna om tröskelvärden uppdateras.

(8)Medlemsstaterna bör få fortsätta att fastställa sina nationella tröskelvärden för undantag på den nivå som lämpar sig bäst för deras ekonomiska och politiska villkor, med förbehåll för det övre tröskelvärde som föreskrivs i detta direktiv. I detta avseende bör det klargöras att om medlemsstaterna tillämpar olika tröskelvärden ska detta ta sin utgångspunkt i objektiva kriterier.

(9)Tröskelvärdet för årsomsättningen, vilket ligger till grund för undantaget från skatteplikt enligt denna särskilda ordning, består enbart av det sammanlagda värdet av leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som görs av småföretag i den medlemsstat där undantaget beviljats. Snedvridningar av konkurrensen skulle kunna uppkomma om ett företag, som inte är etablerat i den medlemsstaten, omfattas av ett sådant undantag, oberoende av den omsättning det genererar i andra medlemsstater. För att minska sådana snedvridningar av konkurrensen och som ett inkomstskydd, bör endast de företag vars årsomsättning i unionen understiger ett visst tröskelvärde ha rätt till undantag i en medlemsstat där de inte är etablerade.

(10)För att säkerställa att småföretag inte avskräcks från att utveckla sin verksamhet och för att säkerställa en gradvis övergång från undantag från skatteplikt till beskattning, bör småföretag vilkas årsomsättning inte överstiger en viss gräns tillåtas att fortsätta dra nytta av undantaget under en begränsad tidsperiod.

(11)För att minska bördan för regelefterlevnad för småföretag bör också deras skyldigheter förenklas. Med tanke på att behovet av skyldigheter varierar och i stor utsträckning beror på om småföretagen är undantagna från mervärdesskatt bör olika uppsättningar av förenklade skyldigheter införas.

(12)När ett undantag tillämpas bör småföretag som utnyttjar undantaget åtminstone ha tillgång till förenklad registrering av mervärdesskatt, fakturering, räkenskapsföring och rapporteringsskyldigheter.

(13)För att säkerställa efterlevnad med de villkor för undantag som beviljas av en medlemsstat till företag som inte är etablerade där, är det nödvändigt att kräva en förhandsanmälan av deras avsikt att använda undantaget. En sådan anmälan bör göras av företaget till den medlemsstat där det är etablerat. Den medlemsstaten bör därefter, på grundval av den information som lämnats om företagets omsättning, lämna den informationen till övriga berörda medlemsstater.

(14)Utöver att bevilja ett undantag från mervärdesskatt, tillåts i de särskilda ordningarna också graderad skattelättnad. Graderade skattelättnader är en källa till komplexitet och bidrar knappast till att minska småföretags administrativa börda. Denna åtgärd bör därför tas bort.

(15)För att minska bördan för regelefterlevnad för småföretag som inte är undantagna, bör medlemsstaterna åläggas att förenkla mervärdesskatteregistrering och räkenskapsföring och att förlänga tidsperioderna så att mervärdesskattedeklarationer inte behöver lämnas så ofta.

(16)För att hjälpa små och medelstora företag som har svårt att betala mervärdesskatt till den behöriga myndigheten, eftersom de ännu inte har mottagit betalning från sina kunder, får medlemsstaterna inom ramen för ett frivilligt system tillåta beskattningsbara personer att redovisa mervärdesskatt enligt kontantprincipen. Detta system bör ändras så att det överensstämmer med definitionen av småföretag.

(17)Syftet med detta direktiv är att minska den administrativa bördan för småföretag, som inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför bättre kan uppnås på unionsnivå. Unionen får vidta åtgärder enligt subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5, går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(18) I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument 26 har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Lagstiftaren anser att det är motiverat att sådana dokument översänds avseende detta direktiv.

(19)Direktiv 2006/112/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2006/112/EU ska ändras på följande sätt:

1)I artikel 2.1 b ska led i ersättas med följande:

”i)av en beskattningsbar person när denne agerar i denna egenskap eller av en icke beskattningsbar juridisk person, om säljaren är en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och som inte har rätt till det undantag för småföretag som avses i artikel 284 och som inte omfattas av bestämmelserna i artiklarna 33 eller 36”, 

2)Artikel 139 ska ändras på följande sätt:

a)Punkt 1 första stycket ska ersättas med följande:

Undantaget i artikel 138.1 ska inte tillämpas på leverans av varor av beskattningsbara personer som omfattas av det undantag för småföretag som avses i artikel 284.”

b)Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2. Undantaget i artikel 138.2 b ska inte tillämpas på leverans av punktskattepliktiga varor av beskattningsbara personer som omfattas av det undantag för småföretag som avses i artikel 284.”

3)Artikel 167 a ska ändras på följande sätt:

a)Andra stycket ska ersättas med följande:

”Medlemsstater som tillämpar det frivilliga system som avses i första stycket ska fastställa ett tröskelvärde för beskattningsbara personer som använder systemet på deras territorium, baserat på den beskattningsbara personens årsomsättning beräknad enligt artikel 288. Det tröskelvärdet får uppgå till högst 2 000 000 euro eller motsvarande värde i nationell valuta.”

b)Tredje stycket ska utgå.

4)I artikel 220a.1 ska följande led läggas till som led c:

”c)När den beskattningsbara personen är ett småföretag enligt definitionen i artikel 280a.”

5)I artikel 270 ska led a ersättas med följande:

”a)Det sammanlagda årsbeloppet, exklusive mervärdesskatt, för deras leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, får inte med mer än 35 000 euro eller motsvarande värde i nationell valuta överstiga den årsomsättning som används som referensnivå för tillämpning av den skattebefrielse för småföretag som avses i artikel 284.”

6)I artikel 272.1 ska led d utgå.

7)I artikel 273 ska andra stycket ersättas med följande:

”Den möjlighet som anges i första stycket får inte användas för att införa ytterligare krav avseende fakturering utöver dem som anges i kapitel 3 eller att införa ytterligare skyldigheter för småföretag utöver dem som anges i avdelning XII kapitel 1 avsnitt 2a.”

8)I avdelning XII kapitel 1 ska följande avsnitt införas som avsnitt -1:

”Avsnitt -1
Definitioner

Artikel 280 a

I detta kapitel gäller följande definitioner:

1)småföretag: varje beskattningsbar person som är etablerad inom gemenskapen vars årsomsättning inom unionen inte överstiger 2 000 000 euro eller motsvarande värde i nationell valuta.

2)årsomsättning i medlemsstat: det totala årliga värdet av leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, exklusive mervärdesskatt, som en beskattningsbar person gör i den medlemsstaten.

3)årsomsättning i unionen: det totala årliga värdet av leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, exklusive mervärdesskatt, som en beskattningsbar person gör inom unionens territorium.

9)Rubriken i avdelning XII kapitel 1 avsnitt 2 ska ersättas med följande:

”Undantag”

10)Artikel 282 ska ersättas med följande:

”Artikel 282

De undantag från skatteplikt som fastställs i detta avsnitt ska vara tillämpliga på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som görs av småföretag.”

11)I artikel 283.1 ska led c utgå.

12)Artikel 284 ska ersättas med följande:

”Artikel 284

1. Medlemsstaterna får undanta leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som görs inom deras territorier av småföretag etablerade på det territoriet vars årsomsättning i medlemsstaten, som kan hänföras till sådana leveranser, inte överstiger ett tröskelvärde som fastställts av dessa medlemsstater för tillämpningen av detta undantag.

Medlemsstaterna får fastställa olika tröskelvärden för olika sektorer på grundval av objektiva kriterier. Dessa tröskelvärden får dock uppgå till högst 85 000 euro eller motsvarande värde i nationell valuta.

2. Medlemsstater som har infört undantaget för småföretag ska också undanta leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster på sitt eget territorium som görs av företag som är etablerade i en annan medlemsstat, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

a)Årsomsättningen i unionen för detta småföretag överstiger inte 100 000 euro.

b)Värdet av leveranserna och tillhandahållandena i den medlemsstat där företaget inte är etablerat inte överstiger det tröskelvärde som tillämpas i den medlemsstaten för beviljande av undantaget till företag som är etablerade i den medlemsstaten.

3. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att småföretag som omfattas av undantaget uppfyller de villkor som anges i punkterna 1 och 2.

4. Innan småföretag utnyttjar undantaget i andra medlemsstater ska de anmäla det till den medlemsstat där företaget är etablerat.

Om småföretag utnyttjar undantaget i andra medlemsstater än den där de är etablerade, ska etableringsmedlemsstaten vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa en korrekt deklaration av årsomsättningen i unionen och företagets årsomsättning i medlemsstaten och ska informera skattemyndigheterna i de andra berörda medlemsstaterna i vilka företaget gör sina leveranser eller tillhandahållanden.”

13)Artiklarna 285, 286 och 287 ska utgå.

14)Artikel 288 ska ersättas med följande:

”Artikel 288

Den årsomsättning som ska tjäna som referensnivå vid tillämpningen av det undantag som anges i artikel 284 ska utgöras av följande belopp, exklusive mervärdesskatt:

1)Beloppet av leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster, i den mån som de beskattas om de tillhandahålls en icke skattebefriad beskattningsbar person.

2)Beloppet för transaktioner som med stöd av artiklarna 98 och 138 är undantagna från skatteplikt med rätt till avdrag för mervärdesskatt som betalats i det föregående ledet.

3)Beloppet för de transaktioner som är undantagna från skatteplikt i enlighet med artiklarna 146–149 och artiklarna 151, 152 och 153.

4)Beloppet för fastighetstransaktioner, de finansiella transaktioner som avses i artikel 135.1 b–g och försäkrings- och återförsäkringstjänster, såvida dessa transaktioner inte har karaktär av bitransaktioner.

Köpeskillingen vid avyttring av ett företags materiella eller immateriella anläggningstillgångar ska dock inte räknas med vid beräkning av omsättningen.”

15)Följande artikel ska införas som artikel 288a:

”Artikel 288a

Om årsomsättningen i medlemsstaten för ett småföretag under ett kalenderår överstiger det tröskelvärde för undantag som avses i artikel 284.1 ska företaget kunna fortsätta att dra nytta av undantaget för det året, förutsatt att årsomsättningen i medlemsstaten under det året inte överstiger det tröskelvärde som fastställs i artikel 284.1 med mer än 50 %.”

16)I artikel 290 ska andra meningen utgå.

17)Artiklarna 291–294 ska utgå.

18)I avdelning XII kapitel 1 ska följande avsnitt införas som avsnitt 2a:

”Avsnitt 2a
Förenkling av skyldigheterna för småföretag

Underavsnitt 1
Undantagna småföretag

Artikel 294 a

I detta underavsnitt avses med ”undantagna småföretag” alla småföretag som omfattas av undantaget i den medlemsstat där mervärdesskatt ska betalas i enlighet med artikel 284.1 och 284.2.

Artikel 294b

Medlemsstaterna får befria undantagna småföretag som är etablerade på deras territorium och som genomför transaktioner inom denna medlemsstat från skyldigheten att ange när deras verksamhet inleddes i enlighet med artikel 213 och att kunna identifieras med hjälp av ett individuellt registreringsnummer i enlighet med artikel 214.

Om denna möjlighet inte utövas eller när småföretagen är skyldiga att ange när deras verksamhet inleds och identifieras, ska medlemsstaterna införa ett förenklat förfarande för identifiering av sådana småföretag med hjälp av ett individuellt registreringsnummer.

Artikel 294c

Medlemsstaterna ska befria undantagna småföretag från skyldigheten att utfärda en faktura i enlighet med artikel 220.

Medlemsstaterna får inte ålägga undantagna småföretag skyldigheten att utfärda en faktura i enlighet med artikel 221.

Artikel 294d

Medlemsstaterna får befria undantagna småföretag från vissa eller alla räkenskapsskyldigheter som anges i avdelning XI kapitel 4.

Om medlemsstaterna kräver att fakturor ska lagras, får de inte införa ytterligare krav på undantagna småföretag utöver dem som föreskrivs i nationell lagstiftning på andra områden än mervärdesskatt och som rör räkenskapsföring.

Artikel 294e

Medlemsstaterna får befria undantagna småföretag från den skyldighet att inge en mervärdesskattedeklaration som anges i artikel 250.

Om denna möjlighet inte utnyttjas ska medlemsstaterna tillåta att sådana undantagna småföretag lämnar in en förenklad mervärdesskattedeklaration för en period som motsvarar ett kalenderår. Småföretag kan dock välja att tillämpa den tidsperiod som fastställs i enlighet med artikel 252.

Artikel 294f

Medlemsstaterna får befria undantagna småföretag från vissa andra eller alla skyldigheter som avses i artiklarna 217–271.

Underavsnitt 2
Icke skattebefriade småföretag

Artikel 294g

Medlemsstaterna ska införa ett förenklat förfarande som gör det möjligt för småföretag som inte omfattas av det undantag som föreskrivs i artikel 284 att få ett individuellt registreringsnummer för att uppfylla kraven i artikel 214.

Artikel 294h

Trots artiklarna 244–248a ska medlemsstaterna fastställa förenklade skyldigheter avseende lagring av fakturor som görs av småföretag.

Artikel 294i

För småföretag ska den beskattningsperiod som ska ingå i en mervärdesskattedeklaration vara en period som omfattar ett kalenderår. Småföretag kan dock välja att tillämpa den tidsperiod som fastställs i enlighet med artikel 252.

Artikel 294j

Trots artikel 206 får inte medlemsstaterna kräva preliminära betalningar av småföretag.”

19)I artikel 314 ska led c ersättas med följande:

”c)En annan beskattningsbar person, om den personens leverans av varorna omfattas av det undantag för småföretag som avses i artikel 284 och det gäller en investeringsvara.”

20)    I artikel 334 ska led c ersättas med följande:

”c)En annan beskattningsbar person, om denna beskattningsbara persons leverans av varorna inom ramen för ett avtal enligt vilket provision ska betalas vid försäljning omfattas av det undantag för småföretag som avses i artikel 284 och gäller en investeringsvara.”

Artikel 2

1.Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2022 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen utan dröjsmål.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 juli 2022.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ( EUT L 347, 11.12.2006, s. 1 ).

(2)    På EU-nivå definieras små och medelstora företag generellt i enlighet med kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag ( EUT L 124, 20.5.2003, s. 36 ). Med sina regler för småföretag riktar sig mervärdesskattedirektivet emellertid till företag som bedriver verksamhet i en mycket mindre skala, som enligt den allmänna definitionen skulle betraktas som ”mikroföretag” (med en omsättning på upp till 2 000 000 euro). Dessa företag utgör omkring 98 % av alla företag i EU.

(3)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om en handlingsplan för mervärdesskatt - Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU - Dags för beslut ( COM(2016) 148 final ) .

(4)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Uppföljning av handlingsplanen för mervärdesskatt - Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU - Dags för beslut ( COM(2017) 566 final ).

(5)

   Tillståndet i unionen 2017. Avsiktsförklaring till talman Antonio Tajani och premiärminister Jüri Ratas den 13 september 2017, tillgängligt på https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/state-union-2017-brochure_en.pdf . Se också bilaga I till kommissionens arbetsprogram för 2017, COM(2016) 710 final, Strasbourg, 25.10.2016, s. 3, tillgängligt på https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/cwp_2017_annex_i_en.pdf .

(6)    Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG och direktiv 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållande av tjänster och distansförsäljning av varor ( COM(2016) 757 final ).

(7)    Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller vissa harmoniserings- och förenklingsregler inom det nuvarande mervärdesskattesystemet och införandet av ett slutgiltigt system för beskattning av handel mellan medlemsstaterna ( COM(2017) 569 final ).

(8)     Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1042/2013 av den 7 oktober 2013 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 vad gäller platsen för tillhandahållande av tjänster ( EUT L 284, 26.10.2013, s. 1 ) och rådets förordning (EU) nr 967/2012 av den 9 oktober 2012 om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 vad gäller de särskilda ordningarna för icke-etablerade beskattningsbara personer som tillhandahåller telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar och elektroniska tjänster till icke beskattningsbara personer ( EUT L 290, 20.10.2012, s. 1 ).

(9)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag ( COM(2015) 550 final ), s. 4.

(10)    Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Europas nästa ledare: Initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag ( COM(2016) 733 final ), s. 4.

(11)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Tänk småskaligt först” – En ”Small Business Act” för Europa, ( COM(2008) 394 final ), s. 4–5 och 7–8.

(12)    Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen, EUT C 326, 26.10.2012, s. 13.

(13)    Slutrapporten, London 2011, tillgänglig på: https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/resources/documents/common/publications/studies/report_evaluation_vat.pdf .

(14)    Enterprise Europe Network (EEN) är ett projekt som förvaltas av Europeiska kommissionen (GD GROW) som hjälper företag att vara innovativa och växa på internationell nivå. Det är världens största nätverk till stöd för små och medelstora företag med internationella ambitioner. Nätverket består av 600 partner i alla EU-länder och mer än 30 tredjeländer.

(15)    De bidrag som tas emot från deltagarna och en fullständig rapport om resultaten finns tillgängliga på GD Taxuds webbplats .

(16)    Se särskilt REFIT Platform, Stakeholder Suggestions, XVIII — Taxation and customs union, tillgänglig på https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/taxation_and_customs_union.pdf .

(17)    Bilaga 1 till meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – kommissionens arbetsprogram 2017 ( COM(2016) 710 final ), s. 3.

(18)    Meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – kommissionens arbetsprogram 2017 ( COM(2016) 710 final ), s. 8–9 (prioriteringsnummer 4). Kommissionens prioriteringar beskrivs i de politiska riktlinjer som lades fram i början av kommissionens mandatperiod.

(19)    EUT C , , s. .

(20)    EUT C , , s. .

(21)    EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

(22)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om en handlingsplan för mervärdesskatt: Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU - Dags för beslut (COM(2016)148 final, 7.4.2016).

(23)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om en handlingsplan för mervärdesskatt - Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU - Dags för beslut (COM(2017) 566 final, 4.10.2017).

(24)    Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller vissa harmoniserings- och förenklingsregler inom det nuvarande mervärdesskattesystemet och införandet av ett slutgiltigt system för beskattning av handel mellan medlemsstaterna (COM(2017) 569 final, 4.10.2017).

(25)    Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(26)    EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.