Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52018IP0528

    Europaparlamentets resolution av den 13 december 2018 om blockkedja: en framåtblickande handelspolitik (2018/2085(INI))

    EUT C 388, 13.11.2020, p. 141–149 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    13.11.2020   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 388/141


    P8_TA(2018)0528

    Blockkedja: en framåtblickande handelspolitik

    Europaparlamentets resolution av den 13 december 2018 om blockkedja: en framåtblickande handelspolitik (2018/2085(INI))

    (2020/C 388/15)

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    med beaktande av artiklarna 207.3 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

    med beaktande av allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats),

    med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om handel med informationsteknikprodukter,

    med beaktande av WTO:s arbetsprogram om e-handel,

    med beaktande av WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer,

    med beaktande av Världstullorganisationens reviderade Kyotokonvention,

    med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om virtuella valutor (1),

    med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar (2),

    med beaktade av sin resolution av den 12 december 2017 om en digital handelsstrategi (3),

    med beaktande av sin resolution av den 16 maj 2017 om utvärderingen av externa aspekter av tullens arbete och förvaltning som ett verktyg för att underlätta handel och bekämpa olaglig handel (4),

    med beaktande av sin resolution av den 12 september 2017 om den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna (5),

    med beaktande av den gemensamma förklaringen om handel och kvinnors ekonomiska egenmakt från WTO:s ministerkonferens i Buenos Aires i december 2017 (6),

    med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (7),

    med beaktande av kommissionens förslag till övergripande bestämmelser om uppgiftsflöden över gränserna för skyddet av personuppgifter (inom EU-handeln och investeringsavtal),

    med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Europeiska regionkommittén om genomförandet av den handelspolitiska strategin Handel för alla – Genomföra en progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen (COM(2017)0491),

    med beaktande av rapporten från 2016 från den vetenskapliga chefsrådgivaren i det brittiska regeringskansliet ”Distributed Ledger Technology: beyond block chain” (8),

    med beaktande av vitboken från 2018 från FN:s Centre for Trade Facilitation and Electronic Business (UN/Cefact) om blockkedjans tekniska tillämpningar,

    med beaktande av förklaringen av den 10 april 2018 från 21 EU-medlemsstater och Norge om upprättandet av ett europeiskt partnerskap för blockkedjan (9), efter vilket ytterligare fem medlemsstater har anslutit sig till partnerskapet, vilket innebär att det nuvarande antalet undertecknande länder är 27,

    med beaktande av kommissionens införande av EU:s observationscentrum och forum för blockkedjor den 1 februari 2018 (10),

    med beaktande av rådets slutsatser av den 19 oktober 2017 (11),

    med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

    med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0407/2018), och av följande skäl:

    A.

    I detta betänkande betraktas blockkedjan, om inte annat anges, som en privat, tillståndsbelagd distribuerad databasteknik (distributed ledger technology, DLT, ibland även kallad teknik för distribuerade liggare), som utgörs av en databas bestående av datamängder som visas i en följd och som läggs till i samförstånd med nätoperatörer.

    B.

    Olika fallstudier och branscher kommer att ha olika användning av en blandning av privata/offentliga, tillståndsbelagda/tillståndslösa blockkedjor.

    C.

    Varje block på en blockkedja innehåller en hash som bekräftar data på tidigare block. Därigenom kan enskilda parter genomföra transaktioner med större förtroende och ansvarsskyldighet, då det är svårt att förfalska uppgifter som lagras i en liggare.

    D.

    Blockkedjeteknik med öppen källkod utgör grunden för framväxten av tillståndsbelagda blockkedjor globalt sett, och bidrar till att öka förtroendenivån bland deltagarna för ett givet affärsrelaterat nätverk.

    E.

    Blockkedjan skulle kunna göra det möjligt för vissa administratörer att klart och tydligt definiera deltagarnas roller, ansvarsområden, gränser för åtkomst och valideringsrättigheter.

    F.

    Den globala handeln grundar sig på en leveranskedjesektor på uppskattningsvis 16 biljoner euro, där de höga transaktionskostnaderna och det betungande pappersarbetet leder till komplicerade processer och system som är mottagliga för fel.

    G.

    Det har inletts lovande pilotinitiativ som skulle kunna minska transportkostnaderna, göra industrin miljövänligare och förbättra de ekonomiska resultaten.

    H.

    Det finns minst 202 blockkedjeinitiativ från regeringshåll i 45 länder världen över, och i synnerhet ekonomierna i regionerna Asien–Stillahavsområdet, Nord-, Mellan- och Sydamerika samt Mellanöstern investerar i blockkedjeteknik för handel.

    I.

    Blockkedjan kan stärka och förbättra EU:s handelspolitik, till exempel frihandelsavtal, överenskommelser om ömsesidigt erkännande – särskilt av godkända ekonomiska aktörer –, beslut om adekvat skydd av data och handelspolitiska skyddsåtgärder.

    J.

    Blockkedjan har stor potential att förbättra insynen och spårbarheten i hela leveranskedjan, öka förtroendenivån för ett givet nätverk bland deltagarna, förenkla tullkontroller och regelefterlevnad, minska transaktionskostnader, göra data svårare att ändra, vilket ökar säkerheten, och fungera som ett verktyg för att bekämpa korruption. De potentiella fördelarna åtföljs av flera utmaningar, som till exempel it-säkerhet.

    K.

    Blockkedjan kan utgöra ett ramverk för insyn i en leveranskedja, minska korruptionen, upptäcka skatteundandragande, möjliggöra spårning av olagliga betalningar och ta itu med handelsbaserad penningtvätt. Det föreligger risker med anknytning till användning av icke-tillståndsbelagda blockkedjeapplikationer för kriminell verksamhet, däribland skatteundandragande, skatteflykt och handelsbaserad penningtvätt. Kommissionen och medlemsstaterna måste utan dröjsmål övervaka och ta itu med dessa problem.

    L.

    Blockkedjor är fortfarande under utveckling inom internationell handel, vilket gör att det krävs ett innovationsvänligt, främjande och uppmuntrande ramverk som är rättssäkert, samtidigt som det innehåller skydd för konsumenterna, investerarna och miljön, ökar teknikens sociala värde, minskar den digitala klyftan och förbättrar medborgarnas digitala färdigheter.

    M.

    Blockkedjetekniken kan ge alla parter som deltar i handel, oavsett om de är offentliga och privata, permanent tillgång i realtid till en oföränderlig, tidstämplad databas som innehåller dokument om transaktioner och kan på så sätt hjälpa till att bygga upp förtroendet, undvika problem med efterlevnaden och ta itu med användningen av förfalskade varor eller falska dokument.

    N.

    Några regioner och storstadsområden inom EU har redan börjat utveckla den här tekniken genom specifika projekt och program baserade på deras egna särdrag, och skapar nätverk för att sprida bästa praxis.

    EU:s handelspolitik

    1.

    Europaparlamentet erkänner att EU:s frihandelsavtal, trots tidigare handelsframgångar, har en stor outnyttjad potential och fortfarande väntar på att utnyttjas fullt ut då, i genomsnitt, endast 67 % av EU:s exportörer och 90 % av EU:s importörer använder förmånstullar inom både EU och dess partnerländer eller -regioner. Parlamentet stöder analyser av tekniska lösningar som kan öka användningen av frihandelsavtal och ge ökad export. Parlamentet noterar att exportörer skulle kunna ladda upp alla sina dokument till en applikation från en offentlig myndighet som skulle stödjas av blockkedjan, och därmed visa att de uppfyller villkoren för den förmånsbehandling som beviljas genom ett frihandelsavtal, som till exempel kvalificering av preferentiella ursprungsregler, sanitära och fytosanitära regler och bestämmelser om handel och hållbar utveckling. Parlamentet anser att blockkedjan skulle kunna förbättra bestämmelserna om kumulation i frihandelsavtal.

    2.

    Europaparlamentet betraktar förfarandena för att få certifiering avseende både preferentiella och icke-preferentiella ursprungsregler som dyra och krångliga för företagen. Parlamentet anser att blockkedjan, när det gäller preferentiella regler, kan bidra till fastställandet av en varas ekonomiska nationalitet. Parlamentet anser dessutom att blockkedjan, när det gäller icke-preferentiella regler, skulle kunna understödja EU:s proportionerliga användning av handelspolitiska skyddsinstrument genom att skapa insyn i härkomsten för varor som förs in på den europeiska marknaden och ge en överblick över importflödet för att säkerställa mer rättvisa spelregler för företagen.

    3.

    Europaparlamentet betonar att blockkedjan har potential att stödja agendan för handel och hållbar utveckling genom att skapa förtroende för härkomsten för råmaterial och varor, transparenta tillverkningsprocesser och leveranskedjor, och för deras förenlighet med internationella regler när det gäller rättigheter inom områdena arbete, sociala frågor och miljö, med hänsyn till den särskilda relevansen för konfliktmineraler, olaglig handel med kulturföremål, exportkontroll och korruption. Parlamentet betonar att blockkedjan skulle kunna bidra till företagens hållbarhetsarbete och främja ett ansvarsfullt företagande.

    4.

    Europaparlamentet anser att överenskommelser om ömsesidigt erkännande av godkända ekonomiska aktörer gör det möjligt för företag att diversifiera sina leveranskedjor på grund av minskad tid och minskade kostnader förknippade med gränsöverskridande tullar. Parlamentet konstaterar att det finns genomförandeproblem att ta itu med. Parlamentet anser att blockkedjan genom ett sömlöst datautbyte har potential att minska osäkerheten i samband med genomförandet av överenskommelser om ömsesidigt erkännande av godkända ekonomiska aktörer.

    Externa aspekter på förenklade tull- och handelsprocedurer

    5.

    Europaparlamentet välkomnar varmt avtalet om förenklade handelsprocedurer. Parlamentet betraktar detta som en utgångspunkt för WTO:s medlemmar att utforska nya sätt att underlätta handeln, bland annat genom blockkedjan. Parlamentet välkomnar EU:s insatser för att bevara och stärka WTO och dess ställningstagande för ett regelbaserat handelssystem för att säkerställa lika villkor och efterlevnaden av globala handelsregler.

    6.

    Europaparlamentet anser att blockkedjan skulle kunna göra det möjligt för tullmyndigheter att automatiskt erhålla den information som krävs för en tulldeklaration, minska behovet av manuella kontroller och pappershantering, och ge en exakt uppdatering av statusen och egenskaperna hos varor som förs in i EU till alla relevanta parter på en och samma gång och därmed förbättra spårningskapaciteten och transparensen.

    7.

    Europaparlamentet anser att digitaliseringen kommer att göra utbytet av information effektivare och öppnare. Parlamentet menar att blockkedjan kan göra det möjligt för producenter, laboratorier, transportföretag, myndigheter och konsumenter att få tillgång till och dela all nödvändig information avseende, exempelvis, härkomst, testning, certifiering och licensiering. Parlamentet noterar att blockkedjan också skulle kunna understödja lämpligt utfärdande av e-certifikat. Parlamentet betraktar digitaliseringen och användningen av applikationer längs leveranskedjan som både en förutsättning för och ett komplement till en fullt ut fungerande blockkedja. Parlamentet noterar att det föreligger betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller digitalisering.

    8.

    Europaparlamentet anser att användning av blockkedjeteknik i hela leveranskedjan kan öka den globala handelns effektivitet, hastighet och volym genom att begränsa de kostnader som är förknippade med internationella transaktioner och bidra till företags förmåga att identifiera nya handelspartner. Parlamentet anser även att användning av blockkedjeteknik kan leda till ökat konsumentskydd och större förtroende bland konsumenterna för den digitala handeln.

    9.

    Europaparlamentet understryker tillämpningen av blockkedjan, framför allt på följande sätt:

    a)

    Den stärker vissheten både avseende varors ursprung och de immateriella rättigheter som är förknippade med dem och minskar därigenom risken för att olagliga varor, inbegripet oäkta och förfalskade varor, ska komma in i leveranskedjan.

    b)

    Den ger myndigheterna exakt information när en vara har skadats/manipulerats i leveranskedjor.

    c)

    Den förbättrar transparensen och spårbarheten genom att göra det möjligt för alla deltagare att registrera sina transaktioner och dela den här informationen i nätverket.

    d)

    Den värnar om konsumentskyddet och konsumenternas förtroende genom att tillhandahålla konsumenterna detaljerade uppgifter om varor och bidra till företags hållbarhetsarbete.

    e)

    Den minskar kostnaderna för leveranskedjans förvaltning genom att undanröja behovet av mellanhänder och de kostnader som de ger upphov till, tillsammans med det fysiska behovet av att ta fram, transportera och hantera dokumentation i pappersformat.

    f)

    Den förbättrar tillämpningen av korrekt tull- och momsbetalning och inkassering av inkomster inom ramen för handelspolitik.

    g)

    Den minskar den totala tiden varor är i transit genom att automatisera uppgifter som vanligen fullgörs på manuell väg. Parlamentet noterar den medföljande fördelen, i synnerhet för just-in-time leveranskedjor, i form av en minskning både av transportnäringens kostnader och koldioxidavtryck.

    10.

    Europaparlamentet noterar att kriminella kan manipulera den lagliga handeln för att dölja sin olagliga verksamhet, exempelvis handelsbaserad penningtvätt, genom att manipulera den nödvändiga dokumentationen, exempelvis genom att övervärdera eller undervärdera varorna i fråga. Parlamentet anser att blockkedjan kan göra det möjligt för tullen och andra myndigheter att vidta nödvändiga åtgärder på ett lägligt, snabbt och samordnat sätt för att avslöja olagliga finansiella flöden.

    Dataflöden över gränserna och dataskydd

    11.

    Europaparlamentet betraktar dataflöden över gränserna som en viktig del av den internationella handeln med varor och tjänster och utformningen av blockkedjans arkitektur.

    12.

    Europaparlamentet framhäver blockkedjans möjligheter när det gäller att validera transaktioner i en internationell leveranskedja, genom att fastställa gränser för åtkomst och valideringsförfaranden för deltagare.

    13.

    Europaparlamentet noterar sambandet mellan blockkedjan och dataflöden över gränserna när det gäller handel. Parlamentet noterar att ett privat tillståndsbelagt nätverk för transaktioner mellan flera liggare (ett s.k. interledger network) kan skapa förtroende mellan plattformar genom att integrera uppgifter från flera källor. Parlamentet erkänner betydelsen av dataflöden över gränserna för tillväxt och arbetstillfällen. Parlamentet betonar skillnaden mellan personuppgifter och andra uppgifter i blockkedjor.

    14.

    Europaparlamentet är medvetet om den utmaning som förhållandet mellan blockkedjan och genomförandet av den allmänna dataskyddsförordningen innebär. Parlamentet framhåller att blockkedjans genomförande ska vara förenligt med all befintlig och framtida EU-lagstiftning om reglerna för dataskydd och integritet. Parlamentet betonar att blockkedjeteknik kan tillhandahålla lösningar vad gäller bestämmelserna om ”inbyggt dataskydd” i genomförandet av den allmänna dataskyddsförordningen, på grundval av deras gemensamma principer om att uppgifter ska vara säkra och kontrolleras av ägaren. Parlamentet betonar den allmänna dataskyddsförordningens begränsade effekt på kommersiella transaktioner på grund av avsaknaden av personuppgifter om privata tillståndsbelagda blockkedjor. Parlamentet erkänner dock behovet av nödvändiga skyddsåtgärder och en översyn av regelverket. Parlamentet betonar att den allmänna dataskyddsförordningen är tillämplig endast om det handlar om personuppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att titta närmare på denna fråga.

    15.

    Europaparlamentet erkänner nödvändigheten av att blockkedjor utformas i överensstämmelse med rätten att bli bortglömd och noterar att verifierade användare av blockkedjor och blockkedjeapplikationer när som helst ska ha tillgång till all data med anknytning till transaktioner som de deltar i, i enlighet med sin rätt till tillgång.

    16.

    Europaparlamentet upprepar sitt krav om bestämmelser som gör att det digitala ekosystemet fungerar fullt ut och som främjar dataflöden över gränserna i frihandelsavtal. Parlamentet noterar i detta avseende att beslut om adekvat skyddsnivå inte främjar det fria flödet av andra uppgifter än personuppgifter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förhandla fram bindande och genomdrivbara åtaganden rörande dataöverföringar i frihandelsavtal, inklusive överföringar av andra uppgifter än personuppgifter.

    17.

    Europaparlamentet understryker att blockkedjor innebär ett nytt paradigm inom datalagring och datahantering, som kan decentralisera former av mänsklig samverkan, marknader, bankverksamhet och internationell handel. Parlamentet betonar att blockkedjans uppkomst innebär både möjligheter och utmaningar i fråga om dataskydd, öppenhet och ekonomisk brottslighet, eftersom data är oföränderlig när den väl matats in och delas med alla deltagande parter, vilket även säkerställer dess säkerhet och integritet. Parlamentet begär att allt som kan göras görs, också på nationell nivå, för att garantera att tekniken är skyddad mot förfalskning och oföränderlig och för att säkerställa att den grundläggande rätten till dataskydd inte äventyras.

    18.

    Europaparlamentet erkänner de utmaningar som förhållandet mellan blockkedjetekniken och genomförandet av EU:s ramverk för dataskydd, nämligen den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR), för med sig, och erinrar om att detta förhållande, som en följd, skulle kunna visa att det föreligger en konflikt mellan skyddet av grundläggande rättigheter, å ena sidan, och främjandet av innovation, å andra sidan. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att säkerställa att blockkedjan fullt ut är förenlig med EU:s ramverk för dataskydd och fullt ut respekterar de principer som föreskrivs i unionslagstiftningen, framför allt i förhållande till behandling av personuppgifter som en grundläggande rättighet enligt artikel 8.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 16.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

    19.

    Europaparlamentet betonar dessutom att blockkedjor, delvis till följd av den konflikt som anges ovan, inte på något sätt automatiskt stöder datasuveränitet och att de därför specifikt måste utformas för att göra det, med tanke på att de även kan innebära risker avseende dataskydd.

    20.

    Europaparlamentet understryker att blockkedjeteknik, om den är ändamålsenligt utformad, bör vara förenlig med principen om ”inbyggt dataskydd”, som är till för att ge den registrerade större kontroll över sina data, i överensstämmelse med GDPR. Parlamentet betonar dessutom att personuppgifter i en blockkedja normalt sett inte är anonymiserade, vilket innebär att de omfattas av GDPR. Parlamentet betonar att blockkedjor ska vara fullt ut förenliga med unionslagstiftningen, också när de används för behandling av personuppgifter. Parlamentet rekommenderar i detta avseende att blockkedjor och applikationer ska inbegripa mekanismer som säkerställer att uppgifter kan vara helt anonymiserade, så att det därigenom garanteras att de enbart lagrar uppgifter som inte avser en identifierad eller identifierbar fysisk person.

    21.

    Europaparlamentet understryker att det för framtida blockkedjeapplikationer bör införas mekanismer för att skydda personuppgifter och användarnas integritet och säkerställa att uppgifterna kan vara helt anonymiserade. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att finansiera forskning, särskilt akademisk forskning, och innovation om nya blockkedjetekniker som är förenliga med GDPR och grundas på principen om inbyggt uppgiftsskydd såsom zk-SNARK (zero-knowledge succinct non–interactive arguments of knowledge).

    22.

    Europaparlamentet anser att blockkedjetekniken, för att förhindra ett åsidosättande av den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter, inte får användas för att behandla personuppgifter om inte den berörda organisation som genomför den kan garantera överensstämmelse med GDPR och särskilt kan säkerställa att rätten till rättelse och rätten till radering av uppgifter skyddas.

    23.

    Europaparlamentet framhäver det faktum att blockkedjeanvändare kan vara både personuppgiftsansvariga, för de personuppgifter de laddar upp i liggaren, och personuppgiftsbiträden genom lagringen av en fullständig kopia av liggaren på sin egen dator.

    24.

    Europaparlamentet noterar att vissa blockkedjeteknikers oföränderliga natur, i fall då blockkedjan innehåller personuppgifter, sannolikt kommer att vara oförenlig med den ”rätt till radering” som föreskrivs i artikel 17 GDPR.

    25.

    Europaparlamentet noterar med oro att spridningen av kopior av data i en blockkedja, i fall då blockkedjan innehåller personuppgifter, sannolikt kommer att vara oförenlig med principen om uppgiftsminimering som föreskrivs i artikel 5 GDPR.

    26.

    Europaparlamentet uppmanar Europeiska dataskyddsstyrelsen att utfärda riktlinjer och rekommendationer för att säkerställa att blockkedjetekniken är förenlig med unionslagstiftningen.

    27.

    Europaparlamentet konstaterar med oro att det inte görs någon som helst hänvisning till de allvarliga konsekvenserna av hur blockkedjeteknik tillämpas, framför allt inom områden såsom bekämpning av penningtvätt, skatteundandragande och finansiering av terrorism. Parlamentet anser att all användning av blockkedjetekniken bör föregripas genom en avgränsning av vad som ska lagras på och utanför kedjan, varvid personuppgifter ska lagras utanför kedjan.

    Små och medelstora företag

    28.

    Europaparlamentet anser att innovation och främjande av blockkedjan kan ge små och medelstora företag ekonomiska möjligheter att expandera internationellt och att övervinna de kostnader som export medför, genom att förenkla kontakterna med konsumenter, tullmyndigheter, internationella och inhemska regleringsorgan och andra företag som ingår i leveranskedjan. Parlamentet tillägger att blockkedjeinfrastruktur kan vara till hjälp för att snabbt och till låg kostnad få ut produkter och tjänster på marknaden.

    29.

    Europaparlamentet framhåller de fördelar som blockkedjan kan medföra för små och medelstora företag genom att möjliggöra kommunikation, samarbetsverktyg och säkra betalningar peer-to-peer och därmed göra det lättare att bedriva handel och minska risken för icke-betalning och kostnaderna för rättsliga förfaranden med anknytning till kontraktuppfyllelse genom användning av smarta kontrakt. Parlamentet är medvetet om behovet av att säkerställa att utvecklingen av blockkedjan inom internationell handel inbegriper små och medelstora företag. Parlamentet framhåller att det kan vara så att smarta kontrakt för närvarande inte är tillräckligt mogna för att kunna betraktas som rättsligt bindande inom ramen för något sektoriellt regelverk och att det krävs ytterligare bedömning av riskerna.

    30.

    Europaparlamentet erkänner de möjligheter, däribland för små och medelstora företag, som införande av blockkedjeteknik som en del av EU:s handelspolitik medför, vilka bland flera andra fördelar skulle kunna leda till lägre transaktionskostnader och större effektivitet. Parlamentet erkänner även att blockkedjeteknik erbjuder möjligheten att förbättra förtroendet för och tilltron till det befintliga handelssystemet, genom att tillhandahålla ett oföränderligt register över transaktioner. Parlamentet medger dock att tillämpningen av denna teknik, i fall som inte omfattas av tillämpningsområdet för EU:s handelspolitik, kan innebära risker för penningtvätt och underlätta finansiering av organiserad brottslighet.

    Interoperabilitet, skalbarhet och interaktioner med relaterad teknik

    31.

    Europaparlamentet begrundar problemen med skalbarhet i samband med införandet av blockkedjesystem i samband med utbyggnaden av internationella handelsnätverk.

    32.

    Europaparlamentet noterar spridningen av olika blockkedjor som förankrar transaktionsdata i separata privata och offentliga liggare. Parlamentet är medvetet om att det finns ett växande behov av att utveckla globala interoperabilitetsstandarder för att integrera transaktioner i olika blockkedjor runt ett objekts rörelse längs med en leveranskedja, i syfte att främja interoperabiliteten mellan system, inbegripet äldre operativsystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka samarbetet med ISO och andra relevanta standardiseringsorgan.

    33.

    Europaparlamentet beaktar de möjliga interaktionerna mellan blockkedjeteknik och andra innovationer inom internationell handel. Parlamentet understryker behovet av att analysera möjligheter och utmaningar som är kopplade till blockkedjeteknikens utveckling. Parlamentet efterlyser ytterligare forskning om sådan tekniks tillämpbarhet för den internationella handelns digitala omvandling och automatisering samt för den offentliga sektorn, särskilt inom ramen för programmet för ett digitalt Europa.

    Slutsatser

    34.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa utvecklingen när det gäller blockkedjan, särskilt de pågående pilotprojekten och pilotinitiativen i den internationella leveranskedjan och de externa aspekterna av tullar och regleringsprocesser. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett horisontellt strategidokument som involverar alla relevanta generaldirektorat om införande av blockkedjeteknik i handeln och förvaltningen av leveranskedjor samt på området immaterialrätt och i synnerhet vad gäller bekämpning av förfalskningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de rättsliga och förvaltningsmässiga aspekterna av blockkedjan och huruvida blockkedjan erbjuder bättre lösningar när det gäller befintlig och framväxande teknik med hjälp av vilken befintliga utmaningar för EU:s handelspolitik kan hanteras. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa utvecklingen när det gäller blockkedjan, särskilt de pågående pilotprojekten och pilotinitiativen i den internationella leveranskedjan. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett strategidokument om införande av blockkedjeteknik i handeln och förvaltningen av leveranskedjor. Parlamentet anser att målet för projekt och initiativ i internationella leveranskedjor måste vara att övertyga olika aktörer på blockkedjeområdet, och gemensamt utveckla gemensamma projekt så att bland annat områdena identitet, härkomst och datalagring lyfts av olika partner.

    35.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för blockkedjeapplikationer för internationell handel, för att ge industrin och tullen och tillsynsmyndigheter en tillräcklig rättssäkerhetsnivå som uppmuntrar till användning av blockkedjan och till innovation på detta område. Parlamentet betonar att lagstiftning om tekniken som ligger till grund för applikationerna skulle begränsa innovation och skapandet av nya applikationer. Parlamentet understryker betydelsen för EU, och i synnerhet för den europeiska industrin, av att visa ledarskap och ägande på området blockkedjeteknik och av att säkerställa lika villkor i fråga om den globala konkurrensen och på områdena utveckling och regelverk. Parlamentet understryker vikten av dialog och utbyte av bästa praxis samt av att bygga upp kompetens och digitala färdigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att inleda och övervaka pilotprojekt där blockkedjeteknik används inom internationell handel, i syfte att pröva dess fördelar.

    36.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att förenkla och förbättra flödet av information om förenklade handelsprocedurer genom att bland annat införa lämplig informations- och kommunikationsteknik.

    37.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en rådgivande grupp inom GD Handel för blockkedjan och att utarbeta ett konceptdokument för privata tillståndsbelagda pilotprojekt om obruten användning av blockkedjan i hela leveranskedjan, som omfattar tullen och andra gränsöverskridande myndigheter och beaktar immaterialrätt och bekämpning av förfalskningar. Parlamentet är medvetet om att blockkedjetekniken ännu befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede, men det finns ändå ett behov av en strategi för industrin om ett effektivt genomförande av blockkedjan.

    38.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka sätt på vilka blockkedjan kan stödja handel och hållbar utveckling. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att åtgärder till stöd för EU:s digitala handelsstrategi bör vara helt i linje med och bidra till genomförandet av målen för hållbar utveckling, inklusive det femte målet om jämställdhet och kvinnors egenmakt. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt vad gäller betydelsen av att främja kvinnors deltagande i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och av att överbrygga klyftan mellan kvinnor och män i fråga om tillgång till och användning av ny teknik.

    39.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra politiska undersökningar om hur blockkedjan kan modernisera EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder för att stärka deras legitimitet och genomförande.

    40.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma optimaliteten i blockkedjearkitektur som håller privata uppgifter borta från kedjan.

    41.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur förenklade handelsprocedurer och handelssäkerhet ska kunna ökas genom blockkedjeteknik, däribland genom begreppet godkänd ekonomisk aktör.

    42.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med och bidra till internationella organisationers arbete och pågående projekt som gäller utarbetande av en uppsättning normer och principer som kan ligga till grund för lagstiftning som syftar till att underlätta användning av blockkedjan.

    43.

    Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att spela en ledande roll i processen avseende blockkedjors standardisering och säkerhet, och att arbeta tillsammans med internationella partner och alla relevanta berörda parter och branscher för att utveckla blockkedjestandarder, inbegripet terminologi, utveckling och utbyggnad av tekniken inom handel och förvaltningen av leveranskedjan. Parlamentet betonar att it-säkerhet är av avgörande betydelse för blockkedjeapplikationer, inbegripet för internationell handel. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka säkerhetsproblemen, att bedöma de tekniska riskerna såsom kvantdatorteknik och att vidta åtgärder för att lösa dem.

    44.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med berörda parter för att se över och utveckla en ram för att ta itu med utmaningarna avseende interoperabilitet och kompatibilitet mellan blockkedjesystem.

    45.

    Europaparlamentet välkomnar EU:s observationsgrupp och forum för blockkedjor som uppmuntras att undersöka tillämpningar som ska underlätta internationell handel. Parlamentet uppmanar härmed kommissionen att undersöka möjligheten att utvidga mandatet för EU:s observationsgrupp och forum för blockkedjor och att involvera lokala och globala relevanta berörda parter i arbetet med att möta kommande utmaningar till stöd för beslutsfattare.

    46.

    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inta ledarrollen i fråga om att bedöma och ytterligare utveckla blockkedjeteknik, också inom specifika sektorer, såsom dem som omfattas av EU:s handelspolitik, och att inrätta en rådgivande grupp för blockkedjor, i vilken experter på bekämpning av penningtvätt, skatteundandragande, dataskydd och organiserad brottslighet bör ingå.

    47.

    Europaparlamentet påminner kommissionen om att EU har en möjlighet att bli en ledande aktör på området blockkedjor och internationell handel, och om att unionen borde vara en inflytelserik aktör när det gäller att tillsammans med internationella partner forma utvecklingen på detta område globalt.

    o

    o o

    48.

    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europeiska utrikestjänsten.

    (1)  EUT C 76, 28.2.2018, s. 76.

    (2)  EUT C 101, 16.3.2018, s. 30.

    (3)  EUT C 369, 11.10.2018, s. 22.

    (4)  EUT C 307, 30.8.2018, s. 44.

    (5)  EUT C 337, 20.9.2018, s. 33.

    (6)  https://www.wto.org/english/thewto_e/minist_e/mc11_e/genderdeclarationmc11_e.pdf

    (7)  EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.

    (8)  https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/492972/gs-16-1-distributed-ledger-technology.pdf

    (9)  https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/european-countries-join-blockchain-partnership

    (10)  http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-521_sv.htm

    (11)  http://www.consilium.europa.eu/media/21620/19-euco-final-conclusions-en.pdf


    Top