This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52018DC0788
REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL Interim Report in accordance with Article 26(1) of Regulation (EU) No 1144/2014 of the European Parliament and of the Council of 22 October 2014 on information provision and promotion measures concerning agricultural products implemented in the internal market and in third countries and repealing Council Regulation (EC) No 3/2008
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Interimsrapport i enlighet med artikel 26.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Interimsrapport i enlighet med artikel 26.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008
COM/2018/788 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 5.12.2018
COM(2018) 788 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Interimsrapport i enlighet med artikel 26.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008
{SWD(2018) 482 final}
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
Interimsrapport i enlighet med artikel 26.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008
1. INLEDNING
Denna rapport behandlar genomförandet av informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter enligt förordning (EU) nr 1144/2014 1 (nedan kallad förordningen).
I artikel 2.1 i förordningen fastställs att ”[i]nformationskampanjernas och de säljfrämjande åtgärdernas allmänna mål är att stärka konkurrenskraften hos unionens jordbrukssektor”. I artikel 2.2 i förordningen anges att ”[i]nformationskampanjernas och de säljfrämjande åtgärdernas specifika mål är följande:
a)Att öka medvetenheten om fördelarna med unionens jordbruksprodukter och om de höga krav som ställs på produktionsmetoderna i unionen.
b)Att öka konsumtionen av jordbruksprodukter och vissa livsmedel från unionen liksom dessa produkters och livsmedels konkurrenskraft samt att öka deras synlighet både inom och utanför unionen.
c)Att öka medvetenheten om och igenkänningen av unionens kvalitetsordningar.
d)Att öka marknadsandelarna för unionens jordbruksprodukter och vissa livsmedel, med särskild inriktning på de marknader i tredjeländer som har störst tillväxtpotential.
e)Att återställa normala marknadsvillkor vid allvarliga marknadsstörningar, förlorat konsumentförtroende eller andra specifika problem.”
Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder genomförs i form av
a)program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder (nedan kallade program), och
b)åtgärder på kommissionens initiativ, däribland utveckling av tjänster för tekniskt stöd till sektorn.
Enligt artikel 26.1 i förordningen ska en interimsrapport om tillämpningen av förordningen läggas fram för Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2018. Rapporten ska inbegripa de olika medlemsstaternas genomförande av åtgärderna, och i förekommande fall åtföljas av lämpliga förslag.
2. POLITISK REFORM
Den allmänna stödordningen för främjande av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter enligt förordning (EG) nr 3/2008 2 reformerades genom antagandet av förordning (EU) nr 1144/2014, som har varit tillämplig sedan den 1 december 2015.
EU hjälper den jordbruksbaserade livsmedelssektorn att finansiera informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder. Genom EU:s säljfrämjande program får konsumenter och importörer en förklaring av de höga kraven för och kvaliteten på europeiska jordbruksbaserade livsmedelsprodukter, vilket ger stöd åt europeiska producenter i en alltmer konkurrensutsatt värld. Med det allmänna budskapet ”Enjoy, it’s from Europe” syftar politiken till att uppmuntra öppnande av nya marknader, diversifiera handelspartnerna och öka konsumenternas medvetenhet om de ansträngningar som görs av EU:s jordbrukare.
De viktigaste aspekterna av reformen var följande:
·Den nya politiken för säljfrämjande åtgärder har fått en större budget, med en ökning från 60 miljoner euro 2015 till 200 miljoner euro från och med 2019.
·Unionens samfinansieringsgrad har höjts till 70 % för enkla program på den inre marknaden, till 80 % för multiprogram och enkla program/multiprogram riktade mot tredjeländer, och till 85 % för program för att återställa normala marknadsvillkor vid allvarliga marknadsstörningar, förlorat konsumentförtroende eller andra specifika problem. Det finns också ett tillägg på 5 % för stödmottagare från medlemsstater som får finansiellt stöd.
·Den nya politiken grundar sig på en verklig strategi som inrättas på EU-nivå genom antagande av ett årligt arbetsprogram. Härigenom definieras strategiska prioriteringar och dithörande budgetar för politiken för säljfrämjande åtgärder med avseende på de målgrupper, produkter, ordningar eller marknader som de inriktas på liksom informationsbudskapens och de säljfrämjande budskapens art 3 . Dessutom fastställs specifika tillfälliga förfaranden som kan sättas in vid allvarliga marknadsstörningar eller förlorat konsumentförtroende, och kriterier definieras för utvärdering av förslagen. Det årliga arbetsprogrammet genomförs genom offentliggörande av förslagsinfordringar.
·Omfattningen av både stödberättigade mottagare och produkter har utökats. För att investeringarna ska ge bättre avkastning är det nu tillåtet med begränsat angivande av ursprung och visning av varumärken, utan att det äventyrar de säljfrämjande programmens allmänna natur.
·De säljfrämjande programmen bör uppvisa en europeisk dimension beträffande inverkan och innehåll, med ett huvudsakligt unionsbudskap som kompletterar de åtgärder som genomförs av medlemsstaterna och den privata sektorn.
·Uppföljande indikatorer för resultat och effekter har definierats för att bättre utvärdera de säljfrämjande åtgärdernas effektivitet.
·En annan viktig aspekt av reformen är förenklade förfaranden, enligt följande:
-Vissa genomförandeuppgifter har överförts från kommissionen till genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor 4 , av kostnadseffektivitetsskäl.
-De administrativa förfarandena har förenklats, genom att man tagit bort urvalsförfarandet i två steg, vilket tidigare även innefattade ett förhandsurval av medlemsstaterna.
-Förfarandena har även strömlinjeformats och professionaliserats. Efter förslagsinfordringarna skickas programförslagen elektroniskt och utvärderas av genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor tillsammans med externa expertbedömare, som är specialiserade inom livsmedel och marknadsföring.
-Kommissionens urval av förslagen baseras på den utvärdering som genomförts av de externa experterna och följer strikt den rangordning som bestämts av experterna.
-Multiprogrammen kommer att hanteras av genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor för att underlätta förvaltningen, medan de enkla programmen även fortsättningsvis kommer att hanteras av behöriga nationella myndigheter inom ramen för delad förvaltning. Mandatet för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor har även utökats till att omfatta samordning av åtgärder som genomförs på kommissionens initiativ, såsom kommunikationskampanjer, deltagande i handelsmässor och delegationer på hög nivå.
3. GENOMFÖRANDE AV INFORMATIONSKAMPANJER OCH SÄLJFRÄMJANDE ÅTGÄRDER
3.1Det årliga arbetsprogrammet
Det årliga arbetsprogrammet är ett genomförandebeslut 5 , där kommissionen bistås av kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.
Det årliga arbetsprogrammet har visat sig vara ett effektivt verktyg för en dynamisk och riktad politik för säljfrämjande åtgärder. Programmet justeras varje år efter de föränderliga behoven och möjligheterna i sektorn och bidrar till att identifiera prioriteringar med ett särskilt vägledande budgetbelopp.
Kommissionens avdelningar har infört en öppen och rådgivande process för att definiera de strategiska prioriteringarna när det gäller geografiska marknader, budskap att förmedla och sektorer som ska främjas. Marknadsprioriteringarna utgår från målen i förordningen, bl.a. att öka antalet åtgärder riktade mot tredjeländer med störst tillväxtpotential. På den inre marknaden är det huvudsakliga målet att informera konsumenterna om de höga krav som gäller för EU:s produkter och om EU:s kvalitetsordningar med tillhörande symboler, nämligen ekologisk produktion, skyddad geografisk beteckning, skyddad ursprungsbeteckning, garanterad traditionell specialitet, produkt från bergsområde och symbolen för produkter från de yttersta randområdena. För tredjeländer gör kommissionens avdelningar makroekonomiska analyser av planerade importökningar, liksom politiska utvärderingar av frihandelsavtal och förväntade borttaganden av sanitära och fytosanitära hinder. De säljfrämjande programmen kan verkligen vara till hjälp för att lägga grunden för potentiell export till tredjelandsmarknader som redan är på väg mot tecknande eller ikraftträdande av ett frihandelsavtal. Kommissionens avdelningar skickar även ut systematiska, skriftliga rådfrågningar till medlemsstaterna via kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket vad gäller säljfrämjande åtgärder. Vidare rådfrågar de systematiskt intressenter via grupperna för civil dialog och får många bidrag från den jordbruksbaserade livsmedelssektorn samt från samhälls- och yrkesgrupper 6 .
Politiken har dessutom visat sig vara mottaglig för tilldelning av särskilda ad hoc-anslag till sektorer med svårigheter, såsom mejeriprodukter och fläskkött 2016 och 2017 samt får-/getkött 2017. De säljfrämjande programmen har varit användbara för att stödja jordbrukare och den jordbruksbaserade livsmedelssektorn i deras ansträngningar att erövra nya marknader, vinna marknadsandelar och öka exporten för att på medellång sikt återställa marknadssituationen.
Slutligen, har stödordningen för säljfrämjande åtgärder tack vare de årliga arbetsprogrammen också bidragit till andra bredare politiska mål. I synnerhet avsattes en särskild budget för att samfinansiera program för hållbart jordbruk, vilket gav stöd åt kommissionens arbete med att bidra till målen för hållbar utveckling fram till 2030 och Parisavtalet om klimatförändringar. Inom ramen för ordningen har man också avsatt särskilda summor för att samfinansiera program i syfte att uppmuntra hälsosamma kostvanor, i linje med kommissionens strategi för kost, övervikt, fetma och andra relaterade hälsofrågor.
3.2De säljfrämjande programmen
3.2.1Inledning
Ett säljfrämjande program är en enhetlig uppsättning insatser för att informera om eller främja en produkt/sektor/ordning. Programmet genomförs under minst ett, men inte mer än tre, år. Det kan till exempel omfatta reklamkampanjer i press, tv, radio eller på internet, säljfrämjande åtgärder på försäljningsstället, pr-kampanjer, deltagande i utställningar och mässor samt en rad andra aktiviteter. Det kan vara en kampanj mellan företag eller en kampanj mellan företag och konsumenter.
Det finns två typer av säljfrämjande program. Ett enkelt program är ett säljfrämjande program som lämnas in av en eller flera förslagsställande organisationer från samma medlemsstat. Ett multiprogram är ett program som föreslås av minst två organisationer från minst två olika medlemsstater eller en eller flera organisationer på EU-nivå.
3.2.2 Statistik om förslagsinfordringar
Mer detaljerade uppgifter om de bidrag som beviljats under rapporteringsperioden, i synnerhet antalet godkända ansökningar per medlemsstat, finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport. På webbplatsen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor finns även detaljerad statistik om förslagsinfordringarna 7 .
Under 2016 – det första året för genomförandet av den reformerade politiken för säljfrämjande åtgärder – tog genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor emot 226 förslag (199 för enkla program och 27 för multiprogram) efter offentliggörandet av förslagsinfordringarna 8 .
Det största antalet förslag inom ramen för förslagsinfordran för enkla program lämnades in av organisationer från Italien och Grekland. Inga förslag togs emot från Luxemburg, Malta eller Sverige.
Efter omfördelning av den outnyttjade budgeten i linje med det årliga arbetsprogrammet och omfördelningen av den budget som avsatts för allvarliga marknadsstörningar, i enlighet med reglerna i det årliga arbetsprogrammet, valdes totalt 60 enkla program ut.
Förslag från 16 medlemsstater godkändes. Det största antalet stödmottagare kom från Italien (tio), följt av åtta mottagare vardera från Frankrike och Grekland. Inga förslag godtogs från sökande i nio medlemsstater (Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Estland, Finland, Ungern, Rumänien, Slovakien och Förenade kungariket). Av budgeten avsattes 25 % till de utvalda programmen i Italien, 17,4 % till de grekiska programmen och 9,6 % till de franska.
De 14 program som främjade frukt och grönsaker stod för 30,1 % av budgeten, medan blandade produkter (13 program) tog emot nästan en fjärdedel av de tillgängliga budgetmedlen. Kött och köttberedningar (tolv program) stod för 17,1 % av budgeten, följt av mejeriprodukter (sju förslag och 14,8 % av budgeten). Det multiprogram som föreslogs av Förenade kungariket och Danmark som avsåg främjande av ekologisk produktion upptog hälften av den tillgängliga budgeten.
Efter offentliggörandet av 2017 års förslagsinfordringar 9 lämnades 189 förslag in för enkla program och 35 förslag för multiprogram.
Det största antalet förslag för enkla program lämnades in av organisationer från Italien, Grekland och Frankrike. Inga förslag togs emot från Estland, Finland, Luxemburg, Malta eller Slovakien.
Sektorerna för kött och mejeriprodukter var starkt representerade till följd av de särskilda punkterna i det årliga arbetsprogrammet (42,1 % av den totala begärda finansieringen). Det fanns även många förslag som rörde blandade produkter, detta på grund av den s.k. korgstrategin för vin (omkring 20 % av den begärda finansieringen).
Efter omfördelningen av budgeten för åtgärder i händelse av allvarliga marknadsstörningar, och omfördelningen av den outnyttjade budgeten i linje med det årliga arbetsprogrammet, valdes 53 10 enkla program och tio 11 multiprogram.
Organisationer från Frankrike tog emot 17 bidrag (av 23 inlämnade ansökningar) av de 53 förslag som godkändes för enkla program, vilka tillsammans motsvarade 36 % av budgeten. Tio bidrag (16 ansökningar) som stod för 29 % av budgeten beviljades stödmottagare från Spanien. Sökande från Italien och Grekland lämnade in det största antalet förslag (36 respektive 30) och fick fyra bidrag vardera. Stödmottagare från Frankrike samordnade hälften av de utvalda multiprogrammen.
Den största delen av budgeten för enkla program (23,1 %) tilldelades tio program för främjande av ”produktkorgsstrategin”. Tätt därefter kom mejeriprodukter med nio program och 22,1 % av budgeten. Tre program var inriktade på olivolja och tog emot 16,5 % av budgeten, medan 13,1 % tilldelades främjande av frukt och grönsaker (åtta program). Nästan 19 % av budgeten tilldelades främjande av frukt och grönsaker genom multiprogram, samtidigt som multiprogram som avsåg främjande av får- och getkött fick 18 % av budgeten.
När det gäller de säljfrämjande programmen för 2018 hade bidragsavtalen ännu inte undertecknats när denna rapport utarbetades. Av detta skäl presenteras endast inlämningsstatistiken och urvalsresultatet.
Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor tog emot 182 förslag (146 för enkla program och 36 för multiprogram) efter offentliggörandet av förslagsinfordringarna 12 .
Det största antalet förslag för enkla program lämnades in av organisationer från Italien, Frankrike och Grekland. Inga ansökningar togs emot från Österrike, Estland, Slovakien, Malta, Sverige, Luxemburg, Kroatien eller Ungern.
Inom ramen för förslagen för främjande av frukt och grönsaker ansökte man om 27 % av den tillgängliga budgeten, för kött och köttprodukter var andelen 17 % och för mejeriprodukter 14 %, vilket sammantaget uppgick till 58 % av EU:s bidrag. Det fanns också många förslag som avsåg blandade produkter, till följd av korgstrategin för vin (28 % av budgeten).
Efter omfördelning av budgeten för åtgärder i händelse av allvarliga marknadsstörningar och omfördelning av den outnyttjade budgeten i linje med det årliga arbetsprogrammet, godkändes 58 förslag för enkla program.
I avvaktan på att bidragsavtalen ska undertecknas förväntas italienska organisationer få ta emot 18 av totalt 58 bidrag (och av 31 förslag som lämnats in av italienska organisationer), vilket motsvarar 35 % av budgeten. Sökande från Frankrike skulle få elva bidrag (20 ansökningar), vilket motsvarar nästan 14 % av budgeten. Sökande från Grekland skulle hamna på tredje plats, i fråga om antal utvalda program och andel av EU:s bidrag, och sökande från Spanien på fjärde plats. Sökande från Tyskland, Finland, Lettland och Slovenien fick inte något bidrag beviljat.
Sektorn för frukt och grönsaker förväntas få 31,2 % av budgeten (17 ansökningar), kött och köttberedningar 22,7 % (tolv bidrag), ost och mejeriprodukter 19,5 % (13 bidrag) och produktkorgar 19,2 % av den tillgängliga budgeten (tio bidrag). Dessa fyra sektorer står för de flesta av de program som utvärderats för att få tilldelas bidrag, liksom för den största delen av de tillgängliga budgetmedlen.
Vad gäller multiprogram förväntas 21 förslag tilldelas bidrag, varav 15 är inriktade på den inre marknaden. Stödmottagare från Frankrike och Italien är samordnare för fyra program vardera, medan organisationer från Belgien och Grekland kommer att samordna tre av de utvalda multiprogrammen.
Program för vin, cider och vinäger förväntas stå för 26 % av budgeten, ost och mejeriprodukter för 21 % och produktkorgar samt frukt och grönsaker för 18 % vardera av den tillgängliga budgeten.
3.2.3 Översikt över förslagsinfordringarna
Det stora antal förslag som togs emot efter offentliggörandena av förslagsinfordringarna 2016, 2017 och 2018 visar på ett genuint intresse för ordningen. Deltagarna har dessutom varmt välkomnat det förenklade inlämningsförfarandet, liksom de verktyg som finns att tillgå för att hjälpa sökandena att lämna in förslag.
Förslagen utvärderas av tre oberoende experter gentemot de olika kriterierna i förslagsinfordringarna. Alla stödberättigade förslag rangordnas enligt total poäng. Det eller de högst rangordnade förslagen beviljas samfinansiering, beroende på tillgängliga budgetmedel. Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor gör inte avsteg från de av panelen rangordnade förteckningarna. Detsamma gäller kommissionen i urvalet av enkla program. Fördelningen av budgeten mellan medlemsstaterna finns inte med bland tilldelningskriterierna vare sig i de årliga arbetsprogrammen eller förslagsinfordringarna.
Urvalet av förslag är avhängigt förslagens kvalitet, dvs. i vilken grad kriterierna i förslagsinfordringarna är uppfyllda. En annan viktig faktor som påverkar om förslagen blir godkända är konkurrensnivån inom den punkt under vilken de lämnas in.
Statistik över typen av deltagare visar att inte bara välkända branschorganisationer deltar, utan även ett stort antal producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer, grupper av producenter och bearbetningsföretag som är aktiva inom geografiska beteckningar etc.
Den första omgången material som tagits emot från genomförda program visar att kampanjerna verkligen har ett huvudsakligt unionsbudskap, vilket ökar EU:s synlighet. Med hjälp av budskapen ges information om europeiska produktionsstandarder, kvalitet och säkerhet hos europeiska produkter samt EU:s kvalitetsordningar. Budskapen uppvisar därmed ett mervärde för EU:s politik för säljfrämjande åtgärder.
Närmare uppgifter om utvalda program (namn på stödmottagare, budget, produktsektor, berörda länder, budskap och statistik) finns på webbplatsen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor 13 . Där finns också exempel 14 på kampanjer med uppställningar, bilder på genomförda åtgärder, första resultat etc.
3.3 Åtgärder på kommissionens initiativ
De åtgärder som genomförs på kommissionens initiativ inkluderar delegationer på hög nivå, deltagande i handelsmässor och utställningar av internationell betydelse, genom montrar eller verksamhet som ska främja bilden av unionsprodukterna, inbegripet kommunikationskampanjer. Åtgärderna omfattar även utveckling av tjänster för tekniskt stöd.
3.3.1 Delegationer på hög nivå
Delegationerna på hög nivå syftar till att underlätta marknadstillträdet för europeiska jordbruksbaserade livsmedelsprodukter. Sådana delegationer inbegriper vanligtvis politiska möten på hög nivå med kommissionens ledamöter och ett intensivt affärsrelaterat program för ledande företrädare för EU:s exportörer och den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin. Den politiska agendan brukar inkludera diskussioner om handelsavtal, frågor rörande handel och marknadstillträde, sanitära, fytosanitära och tekniska handelshinder, diskussioner om ekologisk produktion, geografiska beteckningar etc. Företagsverksamheten inriktas generellt på förbättrat marknadskunnande genom riktade seminarier och workshoppar samt detaljhandels- och platsbesök, vilka vanligen kompletteras av möten mellan företag eller affärsforum.
Deltagarna i dessa delegationer väljs ut genom intresseanmälningar utifrån flera kriterier, i synnerhet geografisk och sektorsvis balans, balans mellan små och medelstora företag och större företag, nationella organisationer och europeiska paraplyorganisationer.
Sedan förordningen trädde i kraft har kommissionen genomfört följande säljfrämjande åtgärder på eget initiativ:
·Delegation på hög nivå till Colombia och Mexiko (42 företagsrepresentanter från 14 medlemsstater), 7–12 februari 2016.
·Delegation på hög nivå till Kina och Japan (45 företagsdelegater från 15 medlemsstater), 16–22 april 2016.
·Delegation på hög nivå till Vietnam (42 deltagare), Singapore (36 deltagare) och Indonesien (38 deltagare), 2–9 november 2016.
·Delegation på hög nivå till Kanada (60 deltagare), 30 april–3 maj 2017.
·Delegation på hög nivå till Iran (42 deltagare) och Saudiarabien (44 deltagare), 7–13 november 2017.
·Delegation på hög nivå till Kina (65 företagsdelegater), 14–19 maj 2018.
Kommissionens avdelningar har efter varje delegation genomfört en undersökning bland deltagarna för att bedöma resultat och inverkan. Andelen företagsdelegater som var nöjda med delegationen låg i regel på över 90 %. En majoritet av företagsdelegaterna bekräftade att kontakter som knutits under delegationerna har främjat deras verksamhet och bidragit till att uppfylla företagens mål.
3.3.2 EU-paviljong på större internationella mässor för jordbruksbaserade livsmedel, drycker och hotell och restaurang
Kommissionen anordnar EU-paviljonger på vissa större internationella mässor för jordbruk, livsmedel, drycker och hotell och restaurang, för att visa upp den höga kvaliteten på europeiska jordbruksbaserade livsmedelsprodukter. Det rör sig om bland annat följande paviljonger:
·EU-paviljong på SIAL Kanada i Toronto, 2–4 maj 2017.
·EU-paviljong på SIAL Mellanöstern, 12–14 december 2017.
·EU-paviljong på SIAL Kina, 16–18 maj 2018.
3.3.3 Informationsseminarier om sanitära och fytosanitära åtgärder
Informationsseminarierna om sanitära och fytosanitära åtgärder äger främst rum i tredjeländer, vanligtvis med målgrupper bestående av regeringstjänstemän, större importörer, detaljhandlare och distributörer samt specialiserade journalister. Dessa evenemang är utformade som en del av politiken för säljfrämjande åtgärder för att förklara och sprida information om EU:s livsmedelssäkerhetskrav med avseende på sanitära och fytosanitära åtgärder, i syfte att öka exporten av jordbruksbaserade livsmedel. De säljfrämjande seminarierna avseende sanitära och fytosanitära åtgärder kan åtföljas av produktvisningar och kulinariska demonstrationer för att visa upp EU:s höga produktionskrav liksom dess rika kulinariska arv. Kommissionen har än så länge anordnat ett seminarium i Korea, den 20–21 mars 2018.
3.3.4 Kommunikationskampanjer
Kommunikationskampanjerna syftar i huvudsak till att följa upp olika säljfrämjande verksamheter som redan genomförts i ett målland (främst delegationer på hög nivå) eller till att komma i kontakt med målgrupper i länder som ännu inte tagit emot någon EU-ledd företagsdelegation. Kampanjerna utformas för att främja europeiska jordbruksbaserade livsmedel.
3.3.5 Tjänster för tekniskt stöd
Tekniskt stöd består av att tillhandahålla relevant information via den särskilda portalen samt att anordna evenemang och annan kommunikationsverksamhet.
En portal har skapats för att hjälpa potentiella sökande att förstå politiken för säljfrämjande åtgärder och de olika aspekterna av att lämna in förslag. Här finns också exempel på bästa praxis samt information om alla samfinansierade program sedan 2014. På portalen finns dessutom en plattform för att hjälpa potentiella sökande att hitta partner i samband med förslag med flera sökande. Som ett andra mål hjälper portalen till att öka kunskapen om olika marknader genom att erbjuda skräddarsydda marknadsrapporter och annan relevant information om viktiga målländer som förtecknas i de årliga arbetsprogrammen, såsom information om marknadstillträde, föreskrifter för sanitära och fytosanitära, skydd av immateriella rättigheter etc.
För närvarande är mer än 1 200 EU-intressenter inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn registrerade användare av portalen, och en majoritet av dessa (nära 1 000) har också valt att få nyhetsbrev varje månad. Portalen har ett relativt stadigt antal besök (mellan 2 000 och 4 000), men ökar till upp till 8 000 under perioden för förslagsinlämning. Det finns för närvarande åtta handböcker om marknadstillträde på portalen, vilka omfattar Kanada, Vietnam, Indonesien, Iran, Kina, Saudiarabien, Japan och Singapore. Handböckerna laddas ner mellan 40 och 200 gånger per år.
Vidare finns det just nu sex webbinarier tillgängliga på portalen om teman kopplade till inlämningen eller export av jordbruksbaserade livsmedel. I genomsnitt deltar omkring 60 deltagare i webbinarierna och de har sedan 50–100 visningar per månad.
Under perioden för inlämning av förslag, från januari till april varje år, besvarar helpdesken för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor frågor via e-post om villkoren för infordran. Under 2018 fick genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor in 200 e-postmeddelanden med 272 frågor. Den genomsnittliga svarstiden är 1,8 arbetsdagar. Det finns också ett avsnitt med vanliga frågor på portalen, med uppdateringar varje vecka under inlämningsperioden.
Utvärderingsformulär har skickats ut till sökandena varje år, efter att inlämningsperioden löpt ut, för att få återkoppling om möjliga förbättringsområden. Under 2018 lämnade 22 % av sökandena in synpunkter, där 79 % av uppgiftslämnarna var nöjda med den elektroniska inlämningen och 76 % ansåg att utvärderingskriterierna hade förklarats på ett tydligt sätt. De allra flesta (86 %) av handlingarna som tillhandahölls i samband med förslagsinfordringarna ansågs ha varit användbara eller mycket användbara.
Genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor har bidragit aktivt till att upplysa om politiken för säljfrämjande åtgärder genom att varje år organisera en informationsdag i Bryssel 15 (med 176 deltagare 2016, 230 deltagare 2017 och 230 deltagare 2018). Över 30 informationsdagar har också organiserats i olika medlemsstater, var och en av dem med 15–70 deltagare. 16
4. SLUTSATS
Mot bakgrund av statistiken över ansökningar kopplade till säljfrämjande program, deltagandet sedan 2016 i delegationer på hög nivå och återkopplingen i utvärderingsformulären, röner den reformerade politiken för säljfrämjande åtgärder ett stort intresse.
Utvärderingsförfarandena för säljfrämjande program har dessutom visat sig vara effektiva med avseende på inlämning, utvärdering och genomförande av åtgärderna. Vidare har många intressenter uttryckt att de generellt sett är nöjda med den reformerade politiken.
Eftersom den reformerade politiken för säljfrämjande åtgärder kan utvärderas först från och med 2016 anses det vara för tidigt att i detta skede föreslå ändringar. Inom ramen för den rapport som erfordras enligt artikel 26.2 i förordningen, för vilken en extern utvärderingsstudie håller på att genomföras 17 , kommer det i sinom tid att beaktas huruvida denna rapport ska åtföljas av lämpliga förslag.