EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 12.9.2018

COM(2018) 643 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Meddelande om en ny allians mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen:



Nästa steg i vårt partnerskap för investeringar och arbetstillfällen

Meddelande om en ny allians mellan Afrika och Europa för hållbara investeringar och arbetstillfällen: Nästa steg i vårt partnerskap för investeringar och arbetstillfällen

I ett globalt landskap som snabbt förändras har Europa och Afrika mycket att vinna på utökade ekonomiska och politiska förbindelser. I detta meddelande anges de viktigaste åtgärdsområdena för en stark ekonomisk agenda för EU och dess afrikanska partnerländer. Syftet är att åstadkomma en tydlig ökning av de privata investeringarna från både afrikansk och europeisk sida, stärka handeln, öka sysselsättningen och bidra till en hållbar och inkluderande utveckling, främja standarder för modern och hållbar teknik, miljö- och arbetarskydd samt ansvarsfullt företagande. Detta är grunden för En allians för hållbara investeringar och arbetstillfällen som är en del av partnerskapet mellan Europeiska unionen och Afrikanska unionen.

Alliansen är mer än en finansieringsplan, och innebär en radikal förändring av vårt partnersamarbete så att fokus hamnar på Afrikas ekonomiska potential och på mobilisering av den privata sektorn. Alliansen handlar om att frigöra privata investeringar och utnyttja de enorma möjligheterna. Detta kan bidra till både den afrikanska och den europeiska ekonomin, med särskilt fokus på arbetstillfällen för unga, vilket också står i samklang med Afrikas demografiska utveckling. Det är en ekonomisk strategi som aktiverar såväl Europas som Afrikas starka sidor och höjer ambitionsnivån i planen för yttre investeringar 1 . Med utgångspunkt i konkreta åtgärder kommer alliansen att bidra till att tio miljoner arbetstillfällen skapas i Afrika de kommande fem åren.

Alliansen är inte något fristående initiativ. Den är en del av de övergripande förbindelserna mellan EU och Afrika och de strategiska sammanhållande ramarna, såsom Förenta nationernas Agenda 2030 och dess 17 mål för hållbar utveckling som en vägledande vision för båda kontinenterna, liksom relevanta policyramar för Afrikanska unionen (Agenda 2063) och EU (den globala strategin, 2 europeiska samförståndet om utveckling 3 ). Den är också en av nycklarna för att kunna fullgöra beslutade åtaganden i slutsatserna från toppmötet mellan EU och AU i Abidjan. Dessutom är den viktig för inrättandet av en stark afrikansk pelare i arbetet efter Cotonoumötet och utvecklandet av partnerskap i Nordafrika inom ramen för Europeiska grannskapspolitiken. Principerna om partnerskap, dialog och delaktighet kommer att vara avgörande för alliansen. För att uppnå sin fulla potential bör den mobilisera åtgärder och instrument som samordnas mellan EU, medlemsstaterna och Afrika.

Denna sammanhållna ekonomiska strategi bygger både på slutsatserna från Europeiska rådets möte i juni 2018, som efterlyser ”en ny ram som möjliggör en betydande ökning av de privata investeringarna från både afrikaner och européer”, och på Europeiska kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram samt resultaten av EU-kommissionens och AU-kommissionens möten. Strategin tar fasta på de betydelsefulla besluten vid Afrikanska unionens tionde extrainsatta toppmöte i Kigali den 21 mars 2018. Den ligger också i linje med förklaringen från i Meseberg den 19 juni 2018 4 och avsikten är att bidra till programmet inför det franska ordförandeskapet i G7 under 2019.

En kraftfull satsning på investeringar och sysselsättning i samarbete med afrikanska partner är avgörande för att vi tillsammans ska kunna ta itu med rörlighet och migration på ett sätt som – utifrån solidaritet, partnerskap, ansvarighet och ansvarsfördelning – främjar ett samordnat och målinriktat engagemang bland ursprungs-, transit- och destinationsländer. Samtidigt bidrar en förbättrad gemensam förvaltning av migration och rörlighet till den övergripande stabiliteten, vilket gynnar hållbara investeringar. Alliansen spelar en viktig roll i en strategi som på ett konsekvent och balanserat sätt kombinerar olika sidor av vår gemensamma inställning till migration. Utgångspunkten är ett gemensamt ansvar för att åtgärda de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och tvångsförflyttning. Detta kan uppnås om vi, i enlighet med fastställda principer och folkrättsliga skyldigheter samt överenskomna arrangemang, genomför effektiv gränsförvaltning, förebygger och bekämpar människosmuggling och människohandel, undsätter och skyddar liv, erbjuder vägar för laglig migration och säkerställer ett förbättrat samarbete kring återvändande, återtagande och återanpassning av irreguljära migranter.

Ett inslag i denna övergripande strategi bör vara bättre möjligheter att på laglig väg ta sig till EU för erbjuda säkra och realistiska alternativ till farliga rutter och irreguljär migration. Därför efterlyser kommissionen i sitt nya meddelande om förbättrade lagliga vägar till Europa 5 ett stärkt system för EU-blåkort och pilotprojekt för laglig migration med utvalda länder i Afrika.

I Afrika finns stora regionala skillnader i fråga om tillväxtdynamiken, sysselsättningen och ojämlikheten, men också utmaningarna med instabilitet, motståndskraft, hälsa och samhällsstyrning. Därför kommer alliansen att ta hänsyn till mångfalden på den afrikanska kontinenten och varje lands särdrag. Detta inbegriper även de särskilda utmaningarna med instabila situationer samt avtalsförbindelserna med de nordafrikanska länderna genom deras associeringsavtal och erfarenheter av samarbete med Europeiska unionen genom den europeiska grannskapspolitiken.

1. Främja strategiska investeringar för ökad sysselsättning och stärka den privata sektorns roll

Den privata sektorn har störst potential att skapa sysselsättning och tillväxt. Därför är det viktigt att främja ansvarsfulla privata – både inhemska och utländska – investeringar i Afrika.

Lägesbeskrivning 

Investeringarna i Afrika uppvisar en ojämn bild, vilket är en återspegling av den globala osäkerheten. Flödena av utländska direktinvesteringar till Afrika fluktuerar och uppvisar inte den starka uppåtgående trend som skulle behövas. Sydafrika, Nigeria, Kenya, Egypten och Marocko lockade till sig sammanlagt 58 % av de totala utländska direktinvesteringarna under 2016, medan mindre avancerade och därför mer sårbara länder har systemproblem som gör det svårare svårigheter att locka till sig privata investeringar. Medan vissa afrikanska länder fortsätter att vara råvaruberoende, har andra lyckats diversifiera sina ekonomier som en reaktion på de låga råvarupriserna. Dessutom har de utländska direktinvesteringarna sedan 2016 börjat breddas till områden utanför utvinningssektorn 6 .

Vad gäller utländska investeringar i Afrika, är EU Afrikas största investerare. Medlemsstaterna stod för omkring 40 % av de utländska direktinvesteringarna till ett värde av 291 miljarder euro 2016 7 . Afrikas stora ekonomiska framsteg under de senaste två decennierna och den inneboende potentialen för framtiden innebär att det finns betydande möjligheter att göra mer. De demografiska prognoserna för Afrika visar tydligt att det också är nödvändigt att skapa miljontals nya arbetstillfällen, särskilt för ungdomar som nu är redo att träda in på arbetsmarknaden.

Föreslagen inriktning på åtgärden

Åtgärd 1. Stödet till Afrika för att attrahera investeringar kommer att stärkas ytterligare genom att allt större belopp säkras genom kombinerade mekanismer och garantier. Därigenom kan resurser mobiliseras från kapitalmarknaderna i samarbete med internationella, europeiska och nationella finansinstitut, vilket minskar risken med investeringarna och underlättar tillgången till finansiering. Mervärdesskapande sektorer med stor potential att skapa hållbara arbetstillfällen kommer att prioriteras, särskilt för kvinnor och ungdomar, vilket ökar deras möjligheter att förverkliga sina ambitioner, också genom nystartade företag. Dessutom kommer särskild uppmärksamhet att riktas mot instabila situationer. Mellan 2014 och 2017 bidrog EU med omkring 35 miljarder euro genom kombinerade insatser. Sedan planen för yttre investeringar och inrättandet av Europeiska fonden för hållbar utveckling 8 lanserades 2017 har EU avsatt medel för att mobilisera 15 miljarder euro i investeringar genom kombinerade mekanismer och mer än 16 miljarder euro inom ramen för garantin. Fram till 2020 kommer planen för externa investeringar och dess mål för investeringar i Afrika och grannskapsländerna att ha genererat värden motsvarade 44 miljarder euro. Bland de konkreta resultaten räknas tillgång till el för 30 miljoner människor och företag samt ökad kapacitet för förnybar energi med 5 gigawatt. Genom våra riktade investeringar i transportinfrastruktur kommer 24 000 personer att få tillgång till helårsvägar. Det förväntas att 3,2 miljoner arbetstillfällen kommer att skapas i Afrika bara genom investeringsprogrammen med inriktning på små och medelstora företag. Detta är exempel på omfattningen och effekterna av åtgärder som planeras av den föreslagna alliansen.

Inom ramen för nästa långtidsbudget (den fleråriga budgetramen) bör EU vässa sina instrument och verktyg ytterligare genom att säkerställa effektivare resultat och avsevärt öka den tillgängliga finansieringen för detta ändamål.

Åtgärd 2. För att en ökning av investeringarna i den privata sektorn ska få största möjliga effekt måste de mest lovande värdekedjorna på nationell och regional nivå identifieras. Därför diskuteras för närvarande tillväxt- och sysselsättningspakter med de flesta av våra afrikanska partner. Avsikten är att styra de gemensamma insatserna i riktning mot de värdekedjor som har störst potential att skapa arbetstillfällen, utnyttja möjligheterna till tillverkning och bearbetning, frigöra den enorma potentialen i den gröna och blå ekonomin, stödja övergången till koldioxidsnåla och klimattåliga ekonomier, utnyttja hela potentialen i den digitala omvandlingen av ekonomin, i synnerhet e-handel och dataekonomin, samt ta itu med de områden som kräver reformer för ett förbättrat företagsklimat. Arbetet med tillväxt- och sysselsättningspakter förutsätter också en strukturerad dialog med den privata sektorn i Europa och Afrika, med utgångspunkt i den plattform för hållbar affärsverksamhet för Afrika som inrättats inom ramen för den externa investeringsplanen. En koppling till G20-pakten med Afrika kommer att säkerställas.

Åtgärd 3. Europa och Afrika har ett intresse av ett fördjupat samarbete i fråga om strategisk utveckling och strategiska intressen. Europeiska kommissionen kommer före årets slut att samla afrikanska och europeiska offentliga, privata och finansiella aktörer och den akademiska världen sektorsvis för att undersöka och stödja den strategiska utvecklingen på viktiga ekonomiska områden som exempelvis digitala lösningar, energi, transporter och jordbruk. Målet är att diskutera långsiktiga utmaningar och strategiska intressen samt undersöka hur vi kan påskynda effekterna, främja offentliga och privata investeringar samt sprida kunskap och praktiskt kunnande. Syftet skulle vara att fastställa strategier för att främja och prioritera sektorsinriktad politik och reformer av regelverket i de afrikanska länderna samt underlätta relaterade offentliga och privata investeringar från EU:s sida. I maj 2018 inrättade EU och Afrikanska unionen Arbetsgruppen för den afrikanska landsbygden, som är sammansatt av afrikanska och europeiska experter som bistår med råd och rekommendationer om prioriteringar och vidareutveckling av vårt samarbete på jordbruksområdet. Ett av syftena med detta är att främja offentliga och privata investeringar i hållbart afrikanskt jordbruk, underlätta ansvariga privata investeringar från EU, främja handeln inom Afrika och exporten från afrikanska länder samt fastställa de bästa strategierna till stöd för afrikanska ungdomar med arbete inom jordbruket, handeln med jordbruksprodukter och jordbruksindustrin. Efter mötet mellan Europeiska unionen och Afrikanska unionen i maj 2018 inrättas en arbetsgrupp för den digitala ekonomin (Europeiska unionen och Afrikanska unionen). Dessutom organiseras och genomförs fortlöpande gemensamma sektoriella ministermöten mellan Afrika och EU. Kommissionen kommer även att stödja liknande initiativ i de medlemsstater som bidrar till genomförandet av denna allians, t.ex. det högnivåforum mellan Afrika och Europa som Österrike under året kommer att anordna inom ramen för sitt ordförandeskap.

2. Investeringar i människor genom investeringar i utbildning och kompetens

Ett ekonomiskt partnerskap för att främja investeringar och skapa arbetstillfällen måste dessutom vara inriktat på att matcha kompetens med arbetsmarknadens behov. Det behövs ytterligare investeringar för att ge människor, i synnerhet flickor och kvinnor, tillgång till utbildning – särskilt teknisk och yrkesinriktad – och till digital kompetens och färdighet. Dessutom måste obalansen uppvägas mellan de färdigheter som ungdomar får på gymnasie- och högskolenivå och de som behövs i deras yrkesverksamma liv. Bland annat därigenom kommer ungdomar att få relevant kompetens för att bygga upp sin framtid, samtidigt som de befäster möjligheterna till laglig migration.

Lägesbeskrivning

Afrika har den yngsta befolkningen av världens alla regioner och genomgår fortsatt en stark demografisk tillväxt. Samtidigt är arbetskraften den lägst kvalificerade i världen 10 . Av det totala antalet skolungdomar i Afrika är det i dag endast 6 % som genomgår en teknisk utbildning eller yrkesutbildning 11 . Även om det är både naturligt och oundvikligt att vissa av kompetensnivåerna i en tillväxt- och omstruktureringsekonomi inte alltid är de efterfrågade, har många utexaminerade från teknisk, yrkesinriktad och allmän utbildning i Afrika tagit examina på områden med svag efterfrågan på arbetskraft 12 .

EU är sedan länge Afrikas partner på utbildningsområdet, från förskolan och grundskolan till högre utbildning, bland annat yrkesutbildning och kurser i entreprenörskap samt inom forskning och innovation. Mellan 2014 och 2020 uppgår EU:s bilaterala utbildningsprogram i Afrika till omkring 1,34 miljarder euro. Närmare 230 miljoner euro (17 %) av detta belopp avser yrkesutbildning. Fram till 2020 kommer 35 000 studenter och forskare från Afrika ha kunnat dra nytta av Erasmus+, vilket totalt motsvarar 105 000 personer 2027. Senast 2020 kommer 750 000 personer att ha fått teknisk och yrkesinriktad fortbildning för att utveckla sin kompetens. Vidare lämnar EU genom förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika omfattande stöd till program för ekonomisk utveckling i syfte att avhjälpa kompetensklyftorna, förbättra anställbarheten genom yrkesutbildning och stödja skapandet av arbetstillfällen och möjligheter till egenföretagande. I Sahel och på Afrikas horn omfattar dessa program totalt 1,1 miljarder euro sedan 2015. Under 2014–2020 ger EU också stöd till utbildning i Afrika genom globala initiativ såsom Globalt partnerskap för utbildning med 475 miljoner euro.

Det krävs ytterligare investeringar i utbildning, både från EU, medlemsstaterna och från våra afrikanska partner i enlighet med African Union’s Continental Education Strategy for Africa (2016-2025).

Föreslagen inriktning på åtgärden

Åtgärd 4. EU kommer att stödja ett viktigt kompetensinitiativ från Afrikanska unionen 13 , som ett sätt att utveckla en kvalifikationsram för hela Afrika. Detta blir en mekanism för att öka den privata sektorns deltagande i teknisk och yrkesinriktad utbildning, som ett stöd till arbetsmarknaden samt diagnos av tekniska och yrkesinriktade utbildningar samt fortbildningssystem och försök med rörlighet för studenter och personal. Stöd kommer att beviljas för att ge institutioner för högre utbildning och forskning tillgång till lämplig e-infrastrukturer 14 . Rörligheten för studenter, personal och akademiker över hela den afrikanska kontinenten kommer att underlättas ytterligare (Afrikas ”Erasmus”) 15 . Innehållet i högskoleprogram och sådan kompetens som förvärvas av högskolestuderande kommer i högre grad att avpassas efter arbetsmarknadens behov. Dessutom kommer harmonisering av den högre utbildningen att främjas över hela kontinenten i syfte att garantera erkännandet av kvalifikationer inom Afrika och EU 16 . EU kommer också fortsättningsvis att lämna stöd till stipendier och utbytesprogram mellan institutioner för högre utbildning samt till kunskapsproduktion vid universiteten så att dessa, genom Erasmus+, kan bli fullvärdiga aktörer i de komplexa innovationsprocesser som blir avgörande för den framtida ekonomiska utvecklingen och skapandet av arbetstillfällen. Totalt kommer EU:s stöd inom det panafrikanska programmet att öka från 45 miljoner euro under 2014–2017 till 63 miljoner euro under 2018–2020 och därmed slutligen uppgå till 108 miljoner euro.

Åtgärd 5. Bättre stöd på nationell nivå kommer att bidra till matchning av kompetens mot de strategiska utvecklingsalternativen för varje land 17 , med utgångspunkt i framgångsrika initiativ i Nordafrika som programmet Med4Jobs 18 . Stödet kommer så långt det är möjligt att kopplas till de sektorer som har stor potential för investeringar och skapande av sysselsättning. Därför kommer det att stå på dagordningen för diskussionerna om sysselsättnings- och tillväxtpakterna samt för de sektorsspecifika strategiska mötena med den privata sektorn, den akademiska världen och de finansiella aktörerna (i enlighet med vad som föreslås i åtgärd 3). Inom ramen för nästa fleråriga budgetram bör en betydande insats göras för att ytterligare stärka EU:s engagemang på detta område, i fullständig överensstämmelse med den planerade ökningen av de privata investeringarna för att skapa arbetstillfällen. EU kommer att se till att sådana ökade investeringar också får en mer strategisk inriktning, med fokus på de sektorer som har störst potential att skapa arbetstillfällen, samtidigt som den informella sektorns stora betydelse i den afrikanska ekonomin beaktas i syfte att höja dess normalt låga produktivitet.

3. Ett stärkt företags- och investeringsklimat

För att öka den privata sektorns investeringar krävs fred, säkerhet och stabilitet och ett gynnsamt investeringsklimat. En förutsättning för detta är också makroekonomisk stabilitet och öppna finansiella system för krediter från den privata sektorn. Detta omfattar också lämpliga åtgärder för att lösa bredare nyckelproblem på styrområdet, t.ex. de statliga institutionernas styrka, rättsstatsprincipen, insyn och ansvarsskyldighet, samt korruption och olagliga finansiella flöden.

Lägesbeskrivning

Investeringsklimatet i Afrika har generellt förbättrats, dock med betydande nationella skillnader. Ändå visar investerarundersökningar 19 tydligt att det krävs mycket mer på detta område för att förbättra Afrikas förmåga att konkurrera globalt när det gäller att locka till sig investeringskapital. Sedan 2009 står inflödet av utländska direktinvesteringar till Afrika för mindre än 5 % av det totala inflödet av utländska direktinvesteringar i världen. Rättsstatsprincipen, ett oberoende rättsväsende och förutsägbar beskattning samt fred och stabilitet är centrala faktorer som påverkar både inhemska och utländska investerares beslut. Kostnaden för att starta ett företag anses vara ungefär tre gånger högre i instabila stater, vilket i hög grad avskräcker från privata investeringar 20 .

Föreslagen inriktning på åtgärden

Åtgärd 6. Inom ramen för alliansen för hållbara investeringar och arbetstillfällen föreslår kommissionen att det utvecklas en förstärkt dialog och ett förstärkt samarbete med afrikanska partner om investeringsklimat, även investeringsskydd när så är lämpligt. Detta kommer att underbyggas genom stöd till politiska reformer som förbättrar företagsklimatet och till de afrikanska institutionernas institutionella och tekniska funktionsförmåga, bland annat genom digitala lösningar, för att säkerställa en stark förvaltning av de offentliga finanserna. Detta inbegriper insyn i den offentliga upphandlingen och de offentliga utgifterna, bekämpning av korruption och bedrägeri, förbättrad ansvarsskyldighet samt respekt för rättsstatsprincipen och tillgång till rättslig prövning. En ökad användning av EU:s instrument för partnersamverkan och tekniskt bistånd samt informationsutbyte kommer att stödja effektiva, öppna och ansvariga offentliga förvaltningar. Därutöver väntar ökade satsningar på stöd till partnerländerna i fråga om mobilisering av inhemska resurser, inbegripet kampen mot olagliga finansiella flöden 21 , som leder till att minst 50 miljarder dollar 22 om året förs ut från kontinenten, vilket med råge överstiger det totala offentliga utvecklingsbiståndet varje år. Dessa frågor tas upp i EU:s dialoger med partnerländerna, särskilt i samband med budgetstöd och politisk dialog. De kommer också att tas upp i den dialog om den privata sektorn som genomförs inom ramen för den externa investeringsplanen, i EU:s olika näringslivsforum och de strategiska sektorsdiskussionerna med den privata sektorn, den akademiska världen och de finansiella aktörerna. Kopplingen till G20-pakten med Afrika kommer att säkerställas. Under 2016 uppgick EU:s och EU-ländernas stöd till att förbättra företagsklimatet i Afrika till 200 miljoner euro 23 , varav EU:s stöd stod för 50 miljoner euro. För perioden 2018–2020 planeras en betydande ökning av EU:s stöd till reformer av affärs- och investeringsklimatet i Afrika inom den externa investeringsplanens tredje pelare, som i genomsnitt uppgår till 300–350 miljoner euro om året, utöver riktade åtgärder för att förbättra styrningen och garantera fred och stabilitet. Detta bör ökas ytterligare under perioden 2021–2027 som faller inom ramen för nästa fleråriga budgetram.

4. Utnyttja den fulla potentialen i ekonomisk integration och handel

Investeringar i mervärdesskapande och arbetsintensiva sektorer kräver också att det finns marknader för produkter och tjänster. Främjande av den ekonomiska integrationsprocessen på regional och kontinental nivå i Afrika och främjande av handelsförbindelserna med EU är därför viktiga inslag i en sammanhållen ekonomisk strategi.

Lägesbeskrivning

Trots en betydande tillväxtpotential är handeln inom Afrika fortfarande mycket begränsad. År 2000 låg den på 10 % och 2014 på 16 % enligt uppgifter 24 från Förenta nationernas konferens för handel och utveckling. Afrikas handel med EU är däremot betydande: EU, som är Afrikas största handelspartner, tar emot 37 % av den afrikanska exporten av varor, till ett värde av 110 miljarder euro, och står för 35 % av den afrikanska importen 2017, till ett värde av 133 miljarder euro. EU är fortfarande den mest öppna marknaden och den huvudsakliga destinationen för afrikansktillverkade varor. Globalt är Afrika också den största mottagaren av EU:s handelsstöd, som 2015 uppgick till 4,8 miljarder euro. EU:s totala handelssiffror med Afrika är ändå bara jämförbara med EU:s handel med Schweiz, vilket klart visar att handeln mellan EU och Afrika 25 har en betydande tillväxtpotential i båda riktningarna.

Föreslagen inriktning på åtgärden

Åtgärd 7. I och med införandet av det afrikanska kontinentala frihandelsområdet i mars 2018, införandet av den gemensamma afrikanska luftfartsmarknaden och undertecknandet av protokollet om fri rörlighet för personer tydliggörs de afrikanska strävandena efter ytterligare ekonomisk integration. EU kommer att till fullo stödja det afrikanska frihandelsområdet. Stödet till de afrikanska förhandlingarna om ett afrikanskt frihandelsområde bör öka från 7 miljoner euro (2014–2017) till 50 miljoner euro (2018–2020), finansiera institutionellt stöd och tekniskt stöd till de olika etapperna i förhandlingarna (om frågor som tekniska handelshinder, sanitära och fytosanitära åtgärder, immateriella rättigheter inklusive geografiska beteckningar, investeringar, konkurrens och e-handel), inbegripet stöd till datainsamling och dataanalys.

Åtgärd 8. Stärka handeln mellan EU och Afrika. Med utgångspunkt i genomförandet av det afrikanska frihandelsområdet är det långsiktiga perspektivet att skapa ett omfattande interkontinentalt frihandelsavtal mellan EU och Afrika. För att förbereda detta bör avtal om ekonomiskt partnerskap, frihandelsavtal – inbegripet djupgående och omfattande frihandelsområden i form av erbjudanden till länderna i Nordafrika, och andra handelsordningar med EU – så långt möjligt utnyttjas som byggstenar till förmån för det afrikanska kontinentala frihandelsområdet. Ambitionen är att ytterligare öka Afrikas export och locka till sig investeringar, bland annat i tillverknings- och bearbetningssektorerna, och att främja upprättandet av regionala värdekedjor genom flexibla ursprungsregler. Till stöd för detta kommer alliansen att ytterligare stärka och bättre målinrikta åtgärder för handelsstöd med inriktning på handelsfrämjande och tillnärmning av tekniska och högkvalitativa produktstandarder och andra regleringsåtgärder.

Åtgärd 9. Ekonomisk integration och utveckling av värdekedjor med koppling till den regionala, kontinentala och globala strukturen kräver också konnektivitet, såväl inom Afrika som i fråga om strategiska förbindelser mellan EU och Afrika. Infrastrukturinvesteringar stärker de afrikanska ländernas förmåga att till fullo utnyttja möjligheterna till sysselsättning och tillväxt 26 . Alliansen kommer att undersöka utsikterna att lämna stöd till de politiska ramarna och den grundläggande möjliggörande infrastrukturen, inbegripet bredband och e-infrastruktur. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas sektorer som omfattar hållbar energi, transport, dataekonomi, informations- och kommunikationsteknik, cirkulär ekonomi, hållbar användning av naturresurser, avfallshantering, vattenförvaltning och blå tillväxt. Exempelvis skulle partnerskap med EU:s näringsliv kunna erbjudas, särskilt på områden där det är världsledande. Detta kommer att kopplas till det stöd som lämnas till investeringar genom kombinerade mekanismer och garantier.

5. Metoder och medel 

Åtgärd 10. För att alliansen ska lyckas krävs en kontinuerlig dialog mellan europeiska och afrikanska partner, ett ökat deltagande i den privata sektorn och ett nära samråd med det civila samhället. Alliansen måste också backas upp med ett paket med omfattande finansiella resurser. EU och dess medlemsstater är redan Afrikas främsta partner, som 2016 stod för 55 % av allt offentligt utvecklingsbistånd till Afrika, motsvarande 23 miljarder euro.

I kommissionens förslag till den kommande fleråriga budgetramen planeras ett ambitiöst instrument för grannskapspolitik, utveckling och internationellt samarbete 27 till ett värde av 89,2 miljarder euro för 2021–2027, med Afrika och grannskapsländerna som prioriterade områden. Minst 32 miljarder euro i bidrag för Afrika söder om Sahara och en förväntad budget på 7,7 miljarder euro för Nordafrika kommer att kompletteras med ytterligare finansiering från temasidan, snabbinsatser och instrumentets buffert. Med stöd i planen för externa investeringar, och dess europeiska fond för hållbar utveckling, räknar man för instrumentets del också med en tilltagande användning av kombinerade mekanismer och garantier för att mobilisera betydande medel från den offentliga och privata sektorn. Inom ramen för den föreslagna nya strukturen med externa investeringar 28 kommer Afrika att vara en prioriterad region, eftersom garantin för yttre åtgärder på 60 miljarder euro totalt kommer att öka. Den höga representanten har, med kommissionens stöd, också föreslagit att det inrättas en europeisk fredsbevarande resurs 29 till ett värde av 10,5 miljarder euro för 2021–2027, vilket kommer att ytterligare stärka vårt samarbete med Afrika i fråga om fred, säkerhet och stabilitet på hela den afrikanska kontinenten, vilket är avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

Sammanfattning av åtgärderna

(1)

Stärkta europeiska investeringar för tillväxt och sysselsättning – Andra etappen av Europeiska fonden för strategiska investeringar och en ny europeisk yttre investeringsplan, COM(2016)581.

(2)

  En global strategi om utrikes- och säkerhetspolitiken för Europeiska unionen , 2017.

(3)

 Nytt europeiskt samförstånd om utveckling ”Vår värld, vår värdighet, vår framtid”, EUT C 210, 30.6.2017.

(4)

  Förklaringen i Meseberg , 2018.

(5)

Enhancing legal pathways to Europe: an indispensable part of a balanced and comprehensive migration policy COM (2018) 635

(6)

 Ett exempel är Etiopien, som med 3,6 miljarder dollar 2017 är den näst största mottagaren av utländska direktinvesteringar i Afrika, främst inom sektorer som den lätta tillverkningsindustrin, textilindustrin och bilindustrin (UNCTAD, 2018).

(7)

Eurostat 2018.

(8)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 av den 26 september 2017 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU.

(9)

Proparco är ett dotterbolag till Agence Française de Développement (AFD) med inriktning på utveckling av den privata sektorn.

(10)

Africa Pulse (2017), Världsbanken.

(11)

African Union Continental Education Strategy 2016-2025.

(12)

Africa Pulse (2017), Världsbanken.

(13)

27 miljoner euro från det panafrikanska programmet till stöd för i) finansieringsmekanismen ”Skills Initiative for Africa” i samarbete med Kreditanstalt für Wiederaufbau (totalt 14 miljoner euro); ii) tekniskt samarbete inom kompetensinitiativet för tekniskt samarbete för Afrika i samarbete med Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit GmbH (totalt 8 miljoner euro); och iii) pilotprojektet ”EU-African Union Vocational Education and Training mobility project” (totalt 5 miljoner euro).

(14)

30 miljoner euro under perioden 2018–2020 från det panafrikanska programmet, utöver de 20 miljoner euro som anslagits för perioden 2014–2017.

(15)

20 miljoner euro under 2018–2020 från det panafrikanska programmet, utöver de 20 miljoner euro som tilldelats under perioden 2014–2017.

(16)

13 miljoner euro under perioden 2018–2020 från det panafrikanska programmet, utöver de 5 miljoner euro som anslagits för perioden 2014–2017.

(17)

40 miljoner euro under 2018–2020 planeras för Botswana, Gabon, Ghana, Guinea-Bissau och Mauritius.

(18)

Programmet är inriktat på att åtgärda obalansen mellan kompetenser och arbetsmarknadens behov genom åtgärder för att främja företagaranda, balansera tillgång och efterfrågan på arbetskraft och möjliggöra för mikroföretag och små och medelstora företag att främja företagskuvöser och coachningsprogram.

(19)

Bland annat Världsbankens rapport Doing Business 2017.

(20)

 The Makings of an African Century, strategisk not från Europeiskt centrum för politisk strategi (2017).

(21)

Oregistrerade kapitalflöden som härrör från korruption, brottslig verksamhet, skatteundandragande och tvättade handelstransaktioner.

(22)

  Report of the High Level Panel on Illicit Financial Flows from Africa , 2014.

(23)

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), 2018.

(24)

UNCTAD, Africa Economic Outlook 2017.

(25)

EU:s totala handel med Afrika utgör endast 7,5 % av den totala handeln med länderna utanför EU, vilket ungefär motsvarar EU:s handel med Schweiz. Sydafrika och de nordafrikanska länderna står för nästan två tredjedelar av detta (European Commission, Eurostat, Comext, Client and Supplier Countries of the EU28 in Merchandise Trade (value %), 2016, excluding intra-EU trade: http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2006/september/tradoc_122530.04.2018.pdf.

(26)

Economic Outlook 2018, African Development Bank.

(27)

COM(2018) 460 final, 14 juni 2018.

(28)

Kommissionen antog i dag ett meddelande om en effektivare finansiell struktur för investeringar utanför Europeiska unionen (COM (2018) 644), som innehåller idéer om hur nuvarande system ska kunna effektiviseras.

(29)

 Se faktabladet om den europeiska fredsbevarande resursen.