EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 5.9.2018

COM(2018) 609 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om garantier som omfattas av den allmänna budgeten - Situationen per den 31 december 2017

{SWD(2018) 397 final}

Innehållsförteckning

1.Inledning

2.Transaktioner som garanteras genom EU-budgeten och krishanteringsmekanismer inom euroområdet som inte täcks av EU-budgeten

3.Utvecklingen för garanterade transaktioner

3.1.Insatser som förvaltas direkt av kommissionen

3.1.1Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)

3.1.2Systemet för betalningsbalansstöd (betalningsbalansfaciliteten)

3.1.3Lån för makroekonomiskt stöd (MFA-lån)

3.1.4Euratomlån

3.2.Utvecklingen för EIB:s externa utlåningstransaktioner

4.Risker som täcks av EU-budgeten

4.1.Definition av risk

4.2.Total risksammansättning

4.3.Årlig risk som täcks av EU-budgeten

4.3.1Medlemsstaternas exponering

4.3.2Tredjeländers exponering

5.Aktivering och betalning av garantier

5.1.Skuldtjänst som inte täcks av garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (Euratomlån till medlemsstater, EFSM och betalningsbalanslån)

5.1.1Användning av likvida medel

5.1.2Utbetalningar från EU-budgeten

5.2Anspråk på garantifonden för åtgärder avseende tredjeland och återvinning (externa utlåningsmandatet, makroekonomiskt stöd och Euratomlån till tredjeland)

5.3.Fondens utveckling

6.Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

1.Inledning

Syftet med denna rapport är att kartlägga de kreditrisker som belastar EU-budgeten till följd av garantier som lämnats för utlåningstransaktioner som genomförts direkt av Europeiska unionen eller indirekt genom den garanti som beviljats för EIB:s finansieringsprojekt utanför unionen.

Rapporten läggs fram i enlighet med artikel 149 i budgetförordningen 1 , som kräver att kommissionen årligen rapporterar till Europaparlamentet och rådet om garantier som belastar EU-budgeten och de motsvarande riskerna.

Denna rapport har följande struktur: I avsnitt 2 ges en sammanfattning av huvuddragen i de transaktioner som garanteras av EU-budgeten. Flera andra kompletterande krishanteringsmekanismer, som inte medför någon risk för EU:s budget, presenteras också. I avsnitt 3 beskrivs utvecklingen av garantitransaktionerna. I avsnitt 4 framhävs de huvudsakliga risker som täcks av EU:s budget. I avsnitt 5 beskrivs aktiveringen av garantierna och utvecklingen av garantifonden för åtgärder avseende tredje land (nedan kallad fonden) 2 , medan utvecklingen av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) 3 beskrivs i avsnitt 6.

Ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar kompletterar denna rapport med ett antal detaljerade tabeller och förklarande anmärkningar. Det innehåller också en makroekonomisk analys av de länder som omfattas av EU:s lån och/eller garantier, vilka svarar för den större delen av fondens exponering.

2.Transaktioner som garanteras genom EU-budgeten och krishanteringsmekanismer inom euroområdet som inte täcks av EU-budgeten 

De risker som täcks av EU-budgeten härstammar från flera typer av låne- och garantitransaktioner som kan delas in i följande fyra kategorier:

2.1 Lån med makroekonomiska mål som Europeiska unionen beviljar

Sådana lån omfattar 1) lån för makroekonomiskt stöd 4 till tredjeländer, 2) lån för att stötta betalningsbalansen 5 i medlemsstater utanför euroområdet som har drabbats av betalningsbalansproblem och 3) lån inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) 6 för att stötta alla medlemsstater som drabbas eller allvarligt hotas av en allvarlig ekonomisk och finansiell störning orsakad av extraordinära händelser som de inte råder över. Dessa aktiveras i samband med ekonomiskt stöd från Internationella valutafonden (IMF).

2.2 Lån med mikroekonomiska mål

Denna rubrik avser Euratomlån 7 . Euratomlån kan användas

•    (i medlemsstaterna) för investeringar i kärnkraftverk och industrianläggningar i kärnbränslecykeln 8 , och

•    (i vissa icke-medlemsstater) för investeringar i syfte att förbättra säkerheten och effektiviteten i befintliga kärnkraftverk och kärnkraftverk som är under uppbyggnad, såväl som avvecklingsprojekt 9 .

2.3 Utlåning från Europeiska investeringsbanken (EIB) för finansiering av insatser i tredjeland (EIB:s externa utlåning), som täcks av EU-garantier 10 (EIB:s externa utlåningsmandat)

Inom ramen för det externa utlåningsmandatet tillhandahåller EU en garanti från EU-budgeten för att EIB ska kunna öka sin utlåning utanför EU till stöd för EU:s politik. Utlåningsmandatet understöder EIB:s verksamhet i föranslutningsländerna, det östra och södra grannskapet, Asien, Latinamerika och Sydafrika. Under perioden för det gällande utlåningsmandatet (2014–2020) garanterar EU-budgeten upp till 32,3 miljarder euro av EIB:s transaktioner. Den 14 mars 2018 antogs beslut (EU) 2018/412 om ändring av beslut nr 466/2014/EU av Europaparlamentet och rådet i samband med halvtidsöversynen av utlåningsmandatet, vilket ledde till en höjning av taket för det gällande utlåningsmandatet från 27 miljarder euro till 32,3 miljarder euro. Genom denna översyn införs ett nytt mål för den långsiktiga ekonomiska motståndskraften för flyktingar, migranter och värd-, transit- och ursprungssamhällen som en strategisk respons som syftar till att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration.

EU:s garanti till EIB täcker politiska risker och statsrisker i samband med finansieringstransaktioner som genomförs utanför unionen till stöd för unionens mål för politik för yttre förbindelser. Dessutom finansierar EIB transaktioner med hög kreditvärdighet utanför unionen på egen risk, såväl som verksamheter under särskilda mandat, t.ex. i AVS-länderna.

I syfte att stödja unionens yttre åtgärder, och för att göra det möjligt för EIB att finansiera investeringar utanför unionen utan att det påverkar bankens kreditvärdighet, täcks huvuddelen av transaktionerna utanför unionen av en EU-budgetgaranti.

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland

EIB:s garanterade externa utlåning, det makroekonomiska stödet och Euratomlånen till tredjeländer har sedan 1994 täckts av garantifonden för åtgärder avseende tredje land (nedan kallad fonden), medan betalningsbalanslån, lån inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) och Euratomlånen täcks direkt av EU-budgeten.

Fonden täcker uteblivna betalningar på lån och lånegarantier som beviljats tredjeländer eller för projekt i tredjeländer. Den upprättades

·    för att tillhandahålla en likviditetsbuffert, så att EU:s budget inte måste tas i anspråk varje gång en situation med utebliven eller försenad betalning på ett garanterat lån uppstår, och

·    för att skapa ett instrument för budgetdisciplin genom att upprätta en finansiell ram för utformningen av EU:s politik i fråga om garantier för EU:s och EIB:s lån till tredjeländer 11 .

Om tredjeländer blir medlemsstater täcks lån till dessa länder inte längre av fonden, och risken måste bäras direkt av budgeten. Fonden tillförs medel från EU:s budget och måste bibehållas på en nivå som motsvarar en viss procentandel av de utestående lån och lånegarantier som täcks av fonden. Denna procentandel, som kallas målsatsen, är för närvarande 9 % 12 . Om fondmedlen inte är tillräckliga kommer de nödvändiga medlen att tillhandahållas genom EU-budgeten.

2.4 Utlåning från Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) för finansiering av insatser i medlemsstater som täcks av EU-garantier – Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)

Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) utgör kärnan i investeringsplanen för Europa, som syftar till att främja långsiktig ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i EU.

EU-garantin omfattar en del av de finansierings- och investeringstransaktioner som EIB har undertecknat inom ramen för infrastruktur- och innovationstjänsten och som EIF har undertecknat inom delen för små och medelstora företag, medan den andra delen utförs på egen risk av EIB-gruppen.

EIB och EIF är ansvariga för bedömning och övervakning av risken för de enskilda transaktionerna och rapporterar tillbaka till kommissionen och Europeiska revisionsrätten.

Garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsis garantifond) 13

Enligt artikel 12 i förordningen om Europeiska fonden för strategiska investeringar (nedan kallad Efsiförordningen) 14 ska garantifonden utgöra en likviditetsbuffert som ska användas för att betala EIB om anspråk görs på EU-garantin. I enlighet med Efsiavtalet mellan EU och EIB ska anspråk betalas ut av garantifonden om de begärda beloppen överstiger de medel som EIB förfogar över på Efsikontot. Efsikontot, som förvaltas av EIB, har till syfte att uppbära EU:s inkomster från de av Efsis transaktioner som omfattas av EU-garantin och från återkrävda belopp samt, i den mån som det tillgängliga saldot tillåter, att betala ut anspråk i enlighet med EU-garantin.

Garantifonden tillförs medel gradvis med hänsyn till ökningen av EU-garantins exponering.

Enligt artikel 12.4 förvaltas garantifondens medel direkt av kommissionen och investeras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och lämpliga tillsynskrav.

2.5 Krishanteringsmekanismer som inte täcks av EU:s budget

Som en del av krishanteringen har flera andra mekanismer inrättats. Dessa medför emellertid inte någon risk för EU:s budget och anges nedan endast för fullständighetens skull:

– Lånefaciliteten till förmån för Grekland 15 , som finansieras genom bilaterala lån från andra medlemsstater i euroområdet till Grekland och förvaltas centralt av kommissionen.

Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) 16 : EFSF skapades av euroområdets medlemsstater som en tillfällig räddningsmekanism i juni 2010 för att bevilja ekonomiskt stöd till medlemsstater i euroområdet inom ramen för ett makroekonomiskt anpassningsprogram. Fördraget om en permanent räddningsmekanism, Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), trädde i kraft den 27 september 2012. Sedan den 1 juli 2013 fortsätter EFSF sina pågående stödprogram med Grekland (tillsammans med IMF och vissa medlemsstater) liksom med Irland och Portugal (tillsammans med IMF, vissa medlemsstater samt EU/EFSM) 17 , men deltar inte längre i nya finansieringsprogram eller avtal om lånefaciliteter.

– Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) 18 : ESM är en viktig del i den övergripande EU-strategin som är utformad för att upprätthålla den finansiella stabiliteten inom euroområdet genom ekonomiskt stöd till de medlemsstater i euroområdet som genomgår eller hotas av ekonomiska svårigheter. Den är en mellanstatlig organisation med säte i Luxemburg som lyder under internationell rätt och har en faktisk utlåningskapacitet på 500 miljarder euro.

3.Utvecklingen för garanterade transaktioner 

I detta avsnitt beskrivs utvecklingen för de garanterade transaktionerna, för det första de som förvaltas direkt av kommissionen och för det andra de som förvaltas av EIB.

I tabellerna A1, A2a, A2b och A3 i arbetsdokumentet återfinns närmare uppgifter om dessa utestående belopp, särskilt i fråga om övre gränsvärden, utbetalade belopp eller garantinivåer.

3.1.Insatser som förvaltas direkt av kommissionen 

Kommissionen ger finansiellt stöd till tredjeländer och medlemsstater i form av bilaterala lån som tas upp på kapitalmarknaderna och garanteras genom EU:s budget, med stöd av rådets rättsakter eller Europaparlamentets och rådets gemensamma rättsakter, beroende på vilka mål som eftersträvas. Kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, biträdd av Europeiska utrikestjänsten, ska garantera att det finansiella stödet till tredjeländer är i linje med de övergripande målen för EU:s yttre åtgärder.

För att finansiera den utlåning som rådet beslutat om har kommissionen därför fått befogenhet att ta upp lån på kapitalmarknaderna både på Euratoms och Europeiska unionens vägnar. Upplåning och utlåning genomförs som s.k. back-to-back-transaktioner, vilket garanterar att EU:s budget inte belastas av ränte- eller valutarisker 19 . Utestående upplåning motsvaras helt enkelt av utestående lån.

Tabell 1: EU:s transaktioner år 2017 (i miljoner euro)

Tabell 2: Nya upplånings- och utlåningstransaktioner (garanterade genom unionens budget) som planeras för 2018 och 2019 (i miljoner euro)

3.1.1Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)

I slutsatserna från Ekofinrådet av den 9–10 maj 2010 fastställdes att mekanismen maximalt ska omfatta 60 000 miljoner euro 20 . Dessutom stod medlemsstaterna inom euroområdet redo att komplettera dessa resurser om så krävs. Genom artikel 2.2 i rådets förordning nr 407/2010 21 begränsas det utestående beloppet av lån eller kreditlinjer som beviljas medlemsstater till den tillgängliga marginalen under taket för egna medel.

Efter rådets beslut att bevilja ekonomiskt bistånd från unionen till Irland 22 (på upp till 22 500 miljoner euro) och Portugal 23 (på upp till 26 000 miljoner euro), utbetalades totalt 22 500 miljoner euro till Irland och 24 300 miljoner euro till Portugal (återstående 1 700 miljoner euro begärdes inte av den portugisiska staten). Följaktligen har EFSM en återstående kapacitet på 13 200 miljoner euro för att, om så krävs, tillhandahålla ytterligare stöd.

I april 2013 beslutade Eurogruppen/Ekofin att öka den maximala viktade genomsnittliga löptiden för EFSM-lån från 12,5 till 19,5 år, vilket ger mottagarländerna möjlighet att begära en förlängning av lånens löptid till 2026 (per delbetalning).

Utvecklingen under 2017

Irland

En begäran om förlängning av EFSM-lånet på 3,4 miljarder euro – som utbetalades till Irland i mars 2011 och förföll den 4 april 2018 – mottogs från Irland den 27 november 2017. Lånet har återfinansierats under det första kvartalet år 2018 i två transaktioner som löper ut i april 2025 (2,4 miljarder euro) respektive april 2033 (1 miljard euro).

Ytterligare en begäran om förlängning av det EFSM-lån på 0,5 miljarder euro som utbetalades till Irland i oktober 2011 – och som förfaller den 4 oktober 2018 – förväntas lämnas in av Irland under det andra kvartalet år 2018.

Efter förlängningen av löptiden under det första kvartalet år 2018 är den viktade genomsnittliga löptiden för EFSM-lånen till Irland nu 16,8 år.

Portugal

En begäran om förlängning av det EFSM-lån på 600 miljoner euro som utbetalades till Portugal i oktober 2011 – och som förfaller den 4 oktober 2018 – förväntas lämnas in av Portugal under det andra kvartalet år 2018.

3.1.2Systemet för betalningsbalansstöd (betalningsbalansfaciliteten)

EU:s system för medelfristigt ekonomiskt stöd enligt betalningsbalansfaciliteten återaktiverades i slutet av 2008 till stöd för Ungern, och sedermera Lettland och Rumänien, för att återvinna marknadens förtroende. Det totala åtagandet uppgick till 14 600 miljoner euro, varav 13 400 miljoner euro betalades ut.

Utvecklingen under 2017

Rumänien återbetalade en delutbetalning på 1 150 miljoner euro i september 2017. De utestående beloppen för betalningsbalanslån har sålunda minskat från 4 200 miljoner euro till 3 050 miljoner euro under 2017.

Per den 31 december 2017 hade betalningsbalansfaciliteten en återstående utlåningskapacitet på 46 950 miljoner euro av ett totalt utlåningstak på 50 000 miljoner euro, för att, om så krävs, tillhandahålla ytterligare ekonomiskt bistånd.

3.1.3Lån för makroekonomiskt stöd (MFA-lån)

I allmänhet fattas beslut om lån inom ramen för makroekonomiskt stöd (nedan kallat MFA) av Europaparlamentet och rådet (artikel 212 i EUF-fördraget). Rådet kan emellertid anta beslutet på förslag av kommissionen om situationen i ett tredjeland kräver omedelbart finansiellt bistånd (artikel 213 i EUF-fördraget). Detta förfarande tillämpades för det andra makroekonomiska stödpaketet för Ukraina år 2014.

Utvecklingen under 2017

Georgien

Den andra och sista delbetalningen (13 miljoner euro av de 23 miljoner euro som beviljats enligt lånebeslutet) av det lån som beviljats Georgien 24 inom ramen för landets tidigare MFA-program (MFA I) utbetalades den 18 maj 2017.

Hashemitiska konungariket Jordanien

Jordaniens andra program (MFA II)

Samförståndsavtalet och avtalet om lånefaciliteter för Jordanien II undertecknades den 19 september 2017. De jordanska myndigheternas ratificering genomfördes också den 19 september 2017, och låneavtalet trädde i kraft den 3 oktober 2017. Den första delbetalningen på 100 miljoner euro (av de 200 miljoner euro som beviljats enligt beslutet) till Jordaniens andra program (MFA II) 25 utbetalades den 25 oktober 2017.

Tunisien

Tunisiens första program (MFA I)

Det återstående beloppet på 100 miljoner euro (av de 300 miljoner euro som beviljats enligt beslutet) till Tunisiens första program (MFA I) 26 utbetalades den 20 juli 2017.

Tunisiens andra program (MFA II)

Samförståndsavtalet och avtalet om lånefaciliteter för Tunisien II undertecknades den 27 april 2017. De tunisiska myndigheternas ratificering genomfördes den 11 augusti 2017, och låneavtalet trädde i kraft den 8 september 2017. Den första delbetalningen på 200 miljoner euro (av de 500 miljoner euro som beviljats enligt beslutet) till Tunisiens andra program (MFA II) 27 utbetalades den 25 oktober 2017.

Ukraina

Den 16 mars 2017 antog kommissionen ett beslut om att betala ut den andra delbetalningen på 600 miljoner euro inom ramen för Ukrainas tredje MFA-program (MFA III) 28 . Utbetalningen genomfördes den 4 april 2017. Den tredje och sista utbetalningen (600 miljoner euro) inom ramen för programmet annullerades.

Den 13 september 2017 beslöt Europaparlamentet och rådet att bevilja ytterligare makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien 29 på 100 miljoner euro (upp till 60 miljoner euro i form av lån och upp till 40 miljoner euro i form av bidrag).

År 2017 antog kommissionen dessutom ett förslag om ett nytt makroekonomiskt stödprogram på 45 miljoner euro till Georgien (medlagstiftarna hade i slutet av året ännu inte antagit programmet).

Vad gäller återbetalningar har 58,13 miljoner euro återbetalats av de stödmottagande länderna (Albanien – 1,8 miljoner euro, Bosnien och Hercegovina – 4 miljoner euro, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien – 8 miljoner euro, Montenegro – 1,10 miljoner euro och Serbien – 43,23 miljoner euro).

Det utestående beloppet för lån inom ramen för makroekonomiskt stöd ökade från 2 946,6 miljoner euro till 3 901,47 miljoner euro mellan den 31 december 2016 och den 31 december 2017. Lån till Ukraina utgör 72 % av den totala exponeringen för makroekonomiskt stöd.

Utvecklingen efter den 31 december 2017 (till och med den 30 juni 2018)

Antagande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/598 av den 18 april 2018 om ytterligare makroekonomiskt stöd till Georgien 30 .

3.1.4Euratomlån

Euratoms utlåning till medlemsstater eller vissa låneberättigade tredjeländer (för närvarande Ryska federationen, Armenien och Ukraina) har ett utlåningstak på 4 000 miljoner euro, varav omkring 92 % redan har betalats ut. Av beslutets belopp på 4 000 miljoner euro återstår 326 miljoner euro.

Ett lån på 300 miljoner euro till Ukraina avsett för säkerhetsuppgradering av befintliga kärntekniska anläggningar undertecknades den 7 augusti 2013, och garantiavtalet ratificerades av det ukrainska parlamentet den 15 maj 2014. Lånet kommer att ges i nära samarbete med EBRD, som ger ytterligare ett lån på 300 miljoner euro parallellt.

Den 27 maj 2015 godkände kommissionen utbetalningar inom ramen för Euratomlån för belopp på upp till 100 miljoner euro, på villkor att Energoatom har tagit ut det lånebelopp som beviljats av EBRD till ett belopp som inte understiger 50 miljoner euro. Dessa lån drar nytta av statliga garantier som täcker 100 % av de utestående beloppen vid årets slut.

Utvecklingen under 2017

Den första Euratomdelen på 50 miljoner euro utbetalades i maj 2017.

Utvecklingen efter den 31 december 2017

En andra låneutbetalning på 50 miljoner euro planeras i juni 2018.

3.2.Utvecklingen för EIB:s externa utlåningstransaktioner

Utvecklingen under 2017

Inom ramen för EIB:s allmänna mandat för perioden 2014–2020 hade totalt 13 879 miljoner euro tecknats per den 31 december 2017. Vid denna tidpunkt hade emellertid endast 3 516 miljoner euro betalats ut, och det utestående kapitalet uppgick till 3 185 miljoner euro (se tabell A3 i arbetsdokumentet). För närmare uppgifter om de länder som täcks av EIB-mandaten, se tabellerna A1, A3 och A4 i arbetsdokumentet.

För EIB:s tidigare mandat för extern utlåning, se tabell A3 i arbetsdokumentet.

Räntebetalningar och låneamorteringar från den syriska regeringen fortsatte att utebli under 2017. EIB har uppmanat garantifonden att täcka dessa inställda betalningar (se punkt 5.1.3 nedan).

Utestående belopp per den 31 december 2017 för de olika låneinstrument som det hänvisas till i detta avsnitt redovisas i avsnitt 3 ovan (tabell 1).

4.Risker som täcks av EU-budgeten

4.1.Definition av risk

Den risk som EU-budgeten utsätts för härrör från utestående kapital- och räntebelopp avseende transaktioner som täcks av garantier.

I denna rapport används följande två metoder för att bedöma de risker som EU-budgeten utsätts för (antingen direkt eller indirekt via fonden):

–Sammanlagd risktäckning, som baseras på summan av de berörda transaktionernas totala utestående kapital vid en given tidpunkt, inklusive upplupen ränta 31 .

–Den budgetmetod som definieras som den årliga risk som EU-budgeten utsätts för, som baseras på beräkningen av det högsta belopp som EU skulle behöva betala ut under ett budgetår om inga garanterade lån hade återbetalats 32 .

4.2.Total risksammansättning

Fram till 2010 var den maximala risken i samband med de samlade täckta utestående beloppen i huvudsak kopplade till lån som beviljats tredjeländer. Sedan 2011 har finanskrisen fått allvarliga konsekvenser för medlemsstaternas offentliga finanser, vilket har ökat EU:s utlåningsverksamhet för att tillgodose medlemsstaternas offentliga finansieringsbehov.

Följaktligen har riskernas sammansättning förändrats. Per den 31 december 2017 rörde 64 % av det totala utestående beloppet 33 upplåning kopplad till lån som beviljats medlemsstater och som direkt täcks av EU-budgeten (jämfört med 45 % per den 31 december 2010).

4.3.Årlig risk som täcks av EU-budgeten

Med avseende på utestående lån per den 31 december 2017 (se tabell 1 ovan) är det högsta belopp som EU skulle behöva betala ut under 2018 (direkt och via fonden) – under antagandet att alla garanterade lån var nödlidande – 9 965 miljoner euro. Detta motsvarar betalningar av kapitalbelopp och räntor för garanterade lån som förfaller till betalning under 2018, med antagande av att nödlidande lån inte ökar (för närmare uppgifter se tabell A4 i arbetsdokumentet).

4.3.1Medlemsstaternas exponering

Under 2018 kommer den maximala årliga risk som belastar EU och som avser medlemsstater att uppgå till 7 482,8 miljoner euro (75,1 % av den totala årliga risken). Denna risk hänför sig till följande:

a) EIB-utlåning och/eller Euroatomlån som beviljades före EU-anslutningen.

b) Lån som beviljats genom systemet för betalningsbalansstöd.

c) Lån som beviljats genom den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen.

Tabell 2: Rangordning av de medlemsstater som exponerar EU-budgeten för de största riskerna under 2018 (miljoner euro)

4.3.2Tredjeländers exponering

Under 2018 kommer den maximala årliga risk som belastar fonden och som avser tredjeländer att uppgå till 2 482,09 miljoner euro (24,9 % av den totala årliga risken). Tredjelandsriskerna hänför sig till EIB-lån, makroekonomiskt stöd och Euratomlån (närmare uppgifter anges i tabell A2b i arbetsdokumentet). Fonden täcker garanterade lån till tredjeländer med löptider fram till år 2042.

Nedan rangordnas de tio länder (av totalt 46 tredjeländer) som står för de största totala utestående beloppen år 2018. Dessa länder står för 2 041,42 miljoner euro eller 82 % av den årliga risk som fonden exponeras för i tredjeländer år 2018. Den ekonomiska situationen i dessa länder analyseras och kommenteras i punkt 3 i arbetsdokumentet. Kreditvärdigheten, enligt kreditvärderingsinstitutens bedömning, anges också i varje lands tabell.

Tabell 3: Rangordning av de tio tredjeländer som har den största exponeringen enligt den årliga risk som uppbärs av EU-budgeten under 2018 (miljoner euro)

5.Aktivering och betalning av garantier

5.1.Skuldtjänst som inte täcks av garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (Euratomlån till medlemsstater, EFSM och betalningsbalanslån)

5.1.1Användning av likvida medel

EU-budgeten täcker provisoriskt skuldtjänsten vid förfallodagar om gäldenären inte betalar tillbaka sitt lån till EU i tid. Kommissionen använder sina likvida medel för att undvika förseningar med eventuella åtföljande kostnader för den egna upplåningsverksamheten 34 .

Med tanke på att de flesta utgifter sker under årets första kvartal är skuldinlösen strukturerad för månaderna därefter samt för början av varje månad när kassabehållningarna är som högst.

5.1.2Utbetalningar från EU-budgeten 

Om en eller flera medlemsstater inte uppfyller sina rättsliga skyldigheter 35 och om EU:s egna resurser är otillräckliga kan kommissionen utnyttja EU-budgetens tillgängliga resurser och prioritera skuldåterbetalning framför andra icke-obligatoriska utgifter. Om detta enligt den fleråriga budgetramen visar sig vara otillräckligt kräver EU-lagstiftningen att medlemsstater tillhandahåller ytterligare bidrag som krävs för att återbetala skulden och för att balansera budgeten, upp till ett tak på 1,20 % av EU:s BNI. Om så krävs tillåter EU-lagstiftning medlemsstater att bidra oberoende av deras andel av EU-budgeten.

Eftersom inga betalningsförsummelser från medlemsstater registrerades under 2017 begärdes inga anslag.

5.2Anspråk på garantifonden för åtgärder avseende tredjeland och återvinning (externa utlåningsmandatet, makroekonomiskt stöd och Euratomlån till tredjeland)

Om en låntagare överskrider en förfallodag för betalning av ett lån till tredjeländer som EU beviljat eller garanterat, ska garantifonden täcka den uteblivna betalningen inom tre månader efter begäran.

De belopp som tagits i anspråk av EIB tas bort från garantifondens konto efter godkännande av kommissionen. När EU gör en utbetalning inom ramen för EU-garantin överlåts EIB:s rättigheter och anspråk på EU 36 . När det gäller Euratomlån och MFA-lån använder kommissionen fonden för att täcka den uteblivna betalningen och upprätta sin likviditet 37 om betalningsförseningen överstiger tre månader efter förfallodagen.

Återvinningsförfaranden genomförs av EIB på EU:s vägnar med avseende på de överlåtna beloppen 38 .

EIB-lån till projekt i Syrien

EIB drabbades från och med december 2011 av uteblivna betalningar när det gällde vissa räntebetalningar och låneåterbetalningar från den syriska regeringen. Eftersom de officiella betalningskraven förblivit utan resultat började EIB i maj 2012 att ta garantifonden i anspråk. Utvecklingen av de anspråk som motsvarar de nödlidande lånen i Syrien presenteras i tabell 4a.

Tabell 4a: Utbetalningar från garantifonden på grund av nödlidande lån i Syrien (i miljoner euro)

Per den 31 december 2017 uppgick de totalt utestående kapitalbeloppen för garanterade lån med koppling till Syrien till 555 miljoner euro 40 , med en sista löptid till 2030.

TAV Tunisie S.A. (Enfidha flygplats)

Den 29 juni 2016 tog EIB EU-garantin i anspråk inom ramen för det externa utlåningsmandatet i förhållande till ett lån till TAV Tunisie S.A. (Enfidha flygplats).

Under 2017 betalade kommissionen ut 28,7 miljoner euro till EIB för att täcka tre inställda betalningar på ett lån till flygplatsen Enfidha (Tunisien). Från september 2016 till december 2017 betalade kommissionen totalt 33,4 miljoner euro till EIB för fyra anspråk (som betalades ur fonden). Den sista utbetalningen genomfördes den 15 december 2017.

Anspråken på fonden för det nödlidande lånet till TAV Tunisie S.A. (Enfidha flygplats) presenteras i tabell 4b.

Tabell 4b: Utbetalning från garantifonden med anknytning till TAV Tunisie S.A. (Enfidha flygplats) (i miljoner euro)

Utvecklingen efter den 31 december 2017 (till och med den 30 juni 2018)

I februari och mars 2018 utbetalades sammanlagt 10,6 miljoner euro för att täcka två inställda betalningar från Syrien (3,2 miljoner euro och 7,4 miljoner euro inklusive den dröjsmålsränta som tillämpades av EIB).

Den 15 januari 2018 tillfördes garantifonden 0,14 miljoner euro som återvunnits från flygplatsen i Enfidha. Detta belopp redovisades redan som en tillgång (tillgodohavande) i balansräkningen av den 31 december 2017.

5.3.Fondens utveckling

Enligt förordningen om upprättandet av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (nedan kallad garantifondsförordningen) 41 måste fondens tillgångar nå en lämplig nivå (målbeloppet) som ska vara 9 % av gemenskapens samlade åtaganden, omfattande kapitalbelopp och upplupen ränta. En mekanism har införts för att säkerställa att målbeloppet uppfylls.

På grundval av avsättningsmekanismen betalades från EU-budgeten 240,54 miljoner euro till fonden i februari 2017, medan motsvarande betalning i februari 2018 uppgick till 137,8 miljoner euro.

Den 31 december 2017 uppgick fondens nettotillgångar 42 till 2 559,81 miljoner euro. Kvoten mellan fondens egna medel och kapitalbeloppet av de totala utestående låneåtagandena 43 (29 589,28 miljoner euro), enligt vad som avses i garantifondsförordningen, var lägre än målbeloppet. Följaktligen kommer 103,22 miljoner euro att avsättas till garantifonden år 2019 44 .

En översyn av fondens huvudsakliga parametrar, särskilt målsatsen, bör äga rum vid tidpunkten för halvtidsöversynen av EIB:s externa mandat. På grund av detta genomfördes en utvärdering av garantifonden av en extern uppdragstagare med beaktande av fondens riskprofil och dess ändamålsenlighet mot bakgrund av den externa finansiering som fonden täcker samt relaterade risker. Rapporten lämnades in i augusti 2016, och den huvudsakliga slutsatsen var att en målsats på 9 % fortfarande anses vara optimal för den nuvarande risknivån för låneportföljen, även i ett scenario med ytterligare nedgraderingar av kreditvärdigheten för de huvudsakliga gäldenärerna. Därför hålls målsatsen på 9 % oförändrad.

6.Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) 45

Garantifonden tillförs medel gradvis med hänsyn till ökningen av EU-garantins exponering.

Enligt artikel 12.4 förvaltas garantifondens medel direkt av kommissionen och investeras i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och lämpliga tillsynskrav.

EIB och EIF ansvarar för att bedöma och övervaka risken med de enskilda transaktioner som stöds av Efsigarantin. På grundval av denna rapportering och baserat på konsekventa och försiktiga antaganden om framtida verksamhet upprätthåller kommissionen målbeloppet och nivån för den granskade garantifonden på en tillräcklig nivå. EIB och EIF rapporterade i enlighet med artikel 16.3 i Efsiförordningen till kommissionen och revisionsrätten i mars 2018.

Enligt artikel 16.2 i Efsiförordningen ska EIB:s årsrapport till Europaparlamentet och rådet innehålla särskild information om de totala risker som är förbundna med de finansierings- och investeringstransaktioner som utförts inom ramen för Efsi samt om anspråken på garantin.

Utvecklingen under 2017 46

EU:s exponering genom garantin i termer av EIB-gruppens utbetalningar av utestående Efsitransaktioner uppgick per den 31 december 2017 till 10 128 miljoner euro av det rättsliga åtagande på 16 000 miljoner euro som garanteras av EU (artikel 11 i Efsiförordningen). Beloppet på 10 128 miljoner euro redovisas som en ansvarsförbindelse i anmärkningarna till EU:s årsredovisning för 2017.

Under 2017 genererade de Efsitransaktioner som förvaltades av EIB inom ramen för infrastruktur- och innovationstjänsten inkomster för EU på 61,0 miljoner euro. I detta belopp ingår kommissionens fordran från EIB per den 31 december 2017 på 31,9 miljoner euro som bokfördes i EU:s årsredovisning för 2017.

För de Efsitransaktioner som förvaltas av EIF inom delen för små och medelstora företag ådrog sig EU under 2017 en beräknad kostnad på 12,7 miljoner euro i administrationsavgifter för EIF. Beloppet förfaller till betalning till EIF den 30 juni 2018.

Garantifondens nettotillgångar uppgick till 3 504 miljoner euro den 31 december 2017. Tillgångarna utgjordes av investeringsportföljen, som klassificerades som säljbara tillgångar (3 414 miljoner euro), en terminsförsäljning av US-dollar med positivt nettonuvärde, klassificerad som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde genom resultatavräkning (6 miljoner euro), kortfristig bankinlåning (40 miljoner euro) och likvida medel (44 miljoner euro).

I slutet av 2017 uppgick de samlade kontrakten inom ramen för Efsi till totalt 37,4 miljarder euro och omfattade 28 medlemsstater, varav 27,4 miljarder euro var undertecknade av EIB (278 transaktioner) och 10,0 miljarder euro av EIF (328 transaktioner). Detta innebär totalt sett en betydande ökning jämfört med 2016, då de samlade kontrakten vid årets slut uppgick till 21,3 miljarder euro.

I slutet av 2017 uppgick den utestående exponeringen i termer av utbetalningar som omfattas av EU-garantin till nästan 10,1 miljarder euro, en ökning från 4,4 miljarder euro år 2016.

EU-budgetens exponering för eventuella framtida betalningar som omfattas av EU-garantin i termer av undertecknade transaktioner (utbetalade och ej utbetalade) uppgick till 13,5 miljarder euro.

Den utestående utbetalade exponeringen inom ramen för infrastruktur- och innovationstjänsten som omfattas av EU-garantin var 9,57 miljarder euro, varav 9,36 miljarder euro utgjordes av skuldtransaktioner och 0,21 miljarder euro av transaktioner med kapital likställt med eget kapital.

För mer information om förvaltningen av Efsis garantifond, se den senaste versionen av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om förvaltningen av garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar 47 och det tillhörande arbetsdokumentet (SWD).

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(2)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (kodifierad version) (EUT L 145, 10.6.2009, s. 10).

(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).

(4)    Makroekonomiskt stöd kan även beviljas i form av bidrag till tredjeländer (ingår inte i denna rapport). Hänvisningar till rättsliga grunder anges i bilagan till tabell A2B i arbetsdokumentet.

(5)    Rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (EGT L 53, 23.2.2002, s. 1).

(6)    Rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EUT L 118, 12.5.2010, s. 1).

(7)    Fördrag av den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), i dess ändrade och kompletterade lydelse.

(8)    För medlemsstaterna: Rådets beslut 77/270/Euratom av den 29 mars 1977 som ger kommissionen befogenhet att ta upp Euratom-lån i syfte att bidra till den finansiering av kärnkraftverk (EGT L 88, 6.4.1977, s. 9), i dess ändrade och kompletterade lydelse.

(9)    För vissa icke-medlemsstater: Rådets beslut 94/179/Euratom av den 21 mars 1994 (EGT L 84, 29.3.1994), i dess ändrade och kompletterade lydelse.

(10)    Hänvisningar till rättsliga grunder anges i bilagan till tabell A3 i arbetsdokumentet. Se fotnot 6. Antingen all rättslig grund i bilagan eller all rättslig grund i fotnoterna.

(11)    Även om EU-budgeten i sista hand täcker externa risker fungerar garantifonden som ett instrument för att skydda EU-budgeten mot risker för uteblivna betalningar. För den senaste årliga rapporten om fonden och dess förvaltning hänvisas till COM(2017) 488 final av den 14 september 2017 och det bifogade arbetsdokumentet från kommissionen (SWD(2017) 296 final av den 14 september 2017). Rapporten för år 2017 förväntas bli tillgänglig i juni 2018 på adressen http://eur-lex.europa.eu/homepage.html .

(12)    För en utförlig rapport om fondens verksamhet och om målsatsen hänvisas till COM(2014) 214 final av den 8 april 2014 och det bifogade arbetsdokumentet från kommissionen (2014) 129 final).

(13)    För mer information om förvaltningen av Efsis garantifond, se COM(2017)326 final av den 16 juni 2017.

(14)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar. Avtalet om förvaltningen av Efsi och beviljandet av EU-garantin (nedan kallat Efsiavtalet) undertecknades av Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) den 22 juli 2015. En ändring av detta avtal undertecknades den 21 juli 2016.

(15)    Om lånefaciliteten till förmån för Grekland: http://ec.europa.eu/economy_finance/assistance_eu_ms/greek_loan_facility/index_en.htm.

(16)     Om EFSF : http://www.efsf.europa.eu.

(17)    De lån som beviljats genom EU/EFSM täcks av garantier från EU-budgeten.

(18)    Om ESM: http://esm.europa.eu .

(19)    Enligt EFSM-förordningen medges förfinansiering eftersom den ger kommissionen befogenhet ”att ta upp lån på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut vid lämpligast tidpunkt mellan planerade utbetalningar för att optimera finansieringskostnaden och upprätthålla sitt rykte som unionens utfärdare på marknaderna”. Alla resulterande ägandekostnader ska emellertid betalas av låntagaren.

(20)    Se pressmeddelandet om det extrainsatta mötet i Ekofinrådet den 9–10 maj 2010 ( http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin/114324.pdf ).

(21)    Rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EUT L 118, 12.5.2010, s. 1).

(22)    Rådets genomförandebeslut 2011/77/EU av den 7 december 2010 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Irland (EUT L 30, 4.2.2011, s. 348).

(23)    Rådets genomförandebeslut 2011/344/EU av den 30 maj 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Portugal (EUT L 159, 17.6.2011, s. 88). se också rättelsen (EUT L 178, 10.7.2012, s. 15).

(24)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 778/2013/EU av den 12 augusti 2013 om ytterligare makroekonomiskt bistånd till Georgien (EUT L 218, 14.8.2013, s. 15).

(25)    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2016/2371 av den 14 december 2016 om ytterligare makroekonomiskt stöd till Hashemitiska konungariket Jordanien (EUT L 352, 23.12.2016, s. 18).

(26)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 534/2014/EU av den 15 maj 2014 om makroekonomiskt stöd till Republiken Tunisien (EUT L 151, 21.5.2014, s. 9).

(27)    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2016/1112 av den 6 juli 2016 om ytterligare makroekonomiskt stöd till Tunisien (EUT L 186, 9.7.2016, s. 1).

(28)    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/601 av den 15 april 2015 om makroekonomiskt stöd till Ukraina (EUT L 100, 17.4.2015, s. 1).

(29)    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/1565 av den 13 september 2017 om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien (EUT L 242, 20.9.2017, s. 14).

(30)    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/598 av den 18 april 2018 om ytterligare makroekonomiskt stöd till Georgien (EUT L 103, 23.4.2018, s. 8).

(31)    Se tabell 1 i rapporten.

(32)    Vid denna beräkning antas att lån som inte återbetalas inte ökar, dvs. bara förfallna betalningar tas med (se också tabellerna 2 och 3 i rapporten och tabell A4 i arbetsdokumentet).

(33)    Se tabell 1.

(34)    Se artikel 14 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (EUT L 168, 7.6.2014, s. 39).

(35)    Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov (EUT L 168, 7.6.2014, s. 39).

(36)    Se artikel 8.7 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför EU.

(37)    Utom för Bulgarien och Rumänien, som beviljades Euratomlån innan de anslöt sig till unionen. Lånen (och lånegarantierna) till anslutningsländerna täcktes av fonden fram till anslutningsdagen. Från och med den dagen upphörde de utestående lånen att tillhöra unionens yttre åtgärder och täcks därför direkt av EU-budgeten.

(38)    För ytterligare information om återvinningsförfaranden, se även återvinningsavtalet som undertecknades den 25 juli 2014 mellan Europeiska unionen och Europeiska investeringsbanken om villkor och förfaranden för återvinning av betalningar som gjorts av EU inom ramen för de garantier som beviljats av EU till EIB gentemot förluster inom ramen för finansieringsinsatser till stöd för investeringsprojekt utanför EU.

(39)    Dröjsmålsränta och upplupen ränta begärs av EIB först i samband med den andra begäran om betalning för varje enskilt lån och löper från dagen för den uteblivna betalningen till den dag då garantifonden gör sin utbetalning.

(40)    Detta inbegriper det belopp på 360,52 miljoner euro (kapitalbelopp + ränta) som redan tagits i anspråk av EIB.

(41)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (kodifierad version) (EUT L 145, 10.6.2009, s. 10).

(42)    Fondens totala tillgångar med avdrag för upplupna skulder (EIB-avgifter och revisionsavgifter).

(43)    Inklusive upplupen ränta.

(44)    På grund av den planerade användningen av 55 miljoner euro som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål infördes endast 48,22 miljoner euro i utkastet till 2019 års budget.

(45)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).

(46)    Informationen i detta avsnitt har hämtats från rapporten från kommission till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om förvaltningen av garantifonden för den Europeiska fonden för strategiska investeringar under 2017 – COM(2018)345 final av den 28 maj 2018.

(47)    Senaste versionen – COM(2018)345 final av den 28 maj 2018.