EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.8.2018

COM(2018) 594 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av förordning (EG) nr 862/2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd

1.Inledning

Det huvudsakliga syftet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 1 (nedan kallad förordningen) är insamling och sammanställande av gemenskapsstatistik om migration och internationellt skydd.

I artikel 12 i förordningen fastställs följande: ”Senast den 20 augusti 2012 och vart tredje år därefter skall kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om den statistik som sammanställs enligt denna förordning och om kvaliteten på denna statistik.”

Denna rapport är den tredje i ordningen, efter de första två som kommissionen antog i september 2012 2 och i juli 2015 3 .

I denna rapport dokumenteras de framsteg som har gjorts av medlemsstaterna tillsammans med kommissionen (Eurostat) i fråga om att genomföra förordningen sedan den andra rapporten lades fram. Dessutom presenteras de nästa stegen i arbetet med att ytterligare förbättra kvaliteten hos statistiken om migration och internationellt skydd.

2.Statistik som omfattas av förordningen

I förordning (EG) nr 862/2007 behandlas sammanställning av EU-statistik som rör migration och internationellt skydd (asyl). De viktigaste områden som omfattas är

·internationella migrationsströmmar, uppdelat efter grupper av medborgarskap, grupper av födelseland, grupper av länder för tidigare/nästa stadigvarande bosättning och efter ålder och kön (artikel 3),

·befolkningsmängd, uppdelat efter grupper av medborgarskap och grupper av födelseland och efter ålder och kön (artikel 3),

·förvärv av medborgarskap per land för tidigare medborgarskap (artikel 3),

·asylansökningar, beslut i första instans och efter överklagande om beviljande eller återkallande av olika former av internationell status som skyddsbehövande, uppdelat efter medborgarskap (artikel 4),

·asylansökningar från ensamkommande barn, uppdelat efter medborgarskap (artikel 4),

·statistik om tillämpningen av Dublin III-förordningen 4 av medlemsstaterna (artikel 4),

·antalet tredjelandsmedborgare som nekats inresa till en medlemsstats territorium vid den yttre gränsen eller som befunnits olagligen vistas på en medlemsstats territorium enligt nationell lagstiftning om invandring, uppdelat efter medborgarskap (artikel 5),

·uppehållstillstånd som utfärdats till tredjelandsmedborgare, uppdelat efter medborgarskap, tillståndets giltighetstid och skäl (invandringskategori) för utfärdande av tillståndet (artikel 6) och

·tredjelandsmedborgare som omfattas av ett beslut som enligt invandringslagstiftningen ålägger dem att lämna en medlemsstats territorium, eller som faktiskt lämnat en medlemsstats territorium till följd av ett sådant beslut, uppdelat efter medborgarskap (artikel 7).

Som en del av genomförandet har kommissionen fortsatt att upprätthålla ett nära samarbete med de nationella myndigheter som varit delaktiga i att ta fram och tillhandahålla uppgiftsunderlag för förordningen. Statistiken över migrationsflöden, förvärv av medborgarskap och befolkningsmängder lämnas i allmänhet till kommissionen (Eurostat) av nationella statistikbyråer. Statistik om uppehållstillstånd och asyl tillhandahålls vanligen direkt av inrikesministerier eller immigrationsmyndigheter. Statistik om gränskontroller och avvisning av olagliga migranter tillhandahålls också av inrikesministerier eller immigrationsmyndigheter, eller av polismyndigheterna.

Tabell 1 nedan ger en översikt över denna statistik, för vilken det första referensåret för datainsamling var 2008.

Tabell 1: De viktigaste egenskaperna hos statistiken enligt förordning (EG) nr 862/2007

3.Annan relevant lagstiftning

En ny rättslig grund för laglig migration trädde i kraft 2016. Den har betydelse för den statistik om uppehållstillstånd som sammanställs enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 862/2007 och kommer att börja användas för denna datainsamling inom den närmaste framtiden. Rättsakten i fråga är Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete 6 .

Insamlingen av uppgifter på basis av detta direktiv kommer att inledas 2020, med 2019 som referensår. Den statistik som tas fram enligt direktivet är också föremål för egen bedömning. Därför omfattas den inte av kvalitetsbedömningen i denna rapport. Detsamma gäller den nyligen lanserade datainsamlingen enligt direktivet om säsongsarbete 7 och direktivet om företagsintern förflyttning av personal 8 som inleddes 2018 med 2017 som referensår.

4.Allmänt om framstegen sedan rapporten 2015

Sedan rapporten 2015 har tillgången till uppgifter och uppgifternas fullständighet förbättrats ytterligare i alla databaser. Generella förbättringar av uppgifternas kvalitet har bidragit till att göra dem mer korrekta, konsekventa och jämförbara överlag. Medlemsstaterna har förbättrat de bakomliggande datakällorna och de statistiska verktyg som används för förbehandlingen av uppgifter, vilket leder till att de är mer exakta, har bättre täckning och lämnas i tid till kommissionen.

Den förbättrade kvaliteten och ökade punktligheten i tillhandahållandet av uppgifterna från medlemsstaterna har gjort det möjligt för kommissionen att förkorta den tid som behövs för spridning av uppgifter, vilket innebär bättre punktlighet när det gäller dataleveranser och förbättrar användarnas tillgång till uppgifter.

Kommissionen (Eurostat) har gjort flera metodologiska förbättringar sedan 2015 års rapport. Dessa har varit inriktade på i) analyser av felaktiga klassificeringar av demografiska händelser, ii) inkludering/exkludering av asylsökande och flyktingar, iii) överensstämmelse med uppgifter om asyl och uppehållstillstånd, iv) säkerställande av en konsekvent demografisk balans. Dessa tekniska förbättringar har resulterat i mer effektiv validering och behandling av uppgifter. Dessutom har insamlingen av omfattande metadata av hög kvalitet möjliggjort bättre bedömningar av kvaliteten på de inkommande uppgifterna. Vid behov har administrativa skrivelser skickats ut för att säkerställa att lagkraven uppfylls.

När det gäller de statistikområden som avses i artiklarna 4–7 i förordning (EG) nr 862/2007 har vidare nya politiska behov av kompletterande uppgifter som inte förutsågs av den nuvarande lagstiftningen hanterats uteslutande på frivillig basis. Detta tillvägagångssätt är emellertid inte alltid effektivt. På området internationellt skydd och kontrollerad migration har det statistiska samarbetet inom kommissionen, med andra EU-organ (till exempel Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån – Frontex eller Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter) och med medlemsstaterna resulterat i ändringar av riktlinjerna för de uppgifter som samlas in inom ramen för förordningen 9 . De ovan nämnda metodologiska förbättringarna har gjort de statistiska definitionerna och begreppen tydligare. De tre senaste direktiven på området laglig migration (det vill säga direktivet om säsongsarbete, direktivet om företagsintern förflyttning av personal och direktivet om forskare och studenter) och de växande politiska behoven av mer statistik om migration och asyl har integrerats i metodanvisningarna för uppgiftsinsamling om asyl, tillämpning av invandringslagstiftningen och uppehållstillstånd. Uppgifternas relevans har också granskats. Till följd av detta publiceras de nationella metadata som medlemsstaterna rapporterar på Eurostats webbplats efter validering tillsammans med validerade data.

För att bättre anpassa förordningen till en ny och mer dynamisk politisk miljö har kommissionen antagit ett lagstiftningsförslag om ändring av förordning (EG) nr 862/2007 10 . Syftet med de föreslagna ändringarna är att uppnå större fullständighet, korrekthet, aktualitet, tillförlitlighet och säkerhet än vad som är möjligt med det nuvarande systemet, som bygger på informella överenskommelser. Dessutom finns det behov av en flexibilitet i fråga om ytterligare förbättringar av migrationsstatistiken, så att det europeiska statistiksystemet kan bli mer lyhört och relevant för framtida utveckling när det gäller kraven om migrationsuppgifter. Ändringsförslaget innebär framför allt att en rättslig grund införs för statistik som för närvarande samlas in på frivillig basis och att flexibilitet inför framtida uppgiftsspecifikationer skapas.

Ändringarna av förordningen kommer att säkerställa att det finns tillgång till statistik om områden där berörda parter har uttryckt att det finns tydliga behov, det vill säga asyl, återvändande (högre frekvens och fler obligatoriska uppdelningar), vidarebosättning och uppehållstillstånd, med ytterligare uppdelningar utifrån kriterier som ålder och kön. Denna flexibilitet skulle resultera i EU-aggregat som för närvarande inte är tillgängliga, men som kan behövas i framtiden.

5.Statistikens kvalitet

5.1.Relevans

Inom kommissionen är det generaldirektoratet för migration och inrikes frågor som är den främsta användaren av statistik om internationellt skydd. Denna statistik används också ofta av andra generaldirektorat, bland andra generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering och generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor.

Ett viktigt användningsområde för denna statistik har varit som en del av den årliga budgettilldelningen till varje medlemsstat genom fonderna för finansiering av ramprogrammet Solidaritet och hantering av migrationsströmmar. Liksom under tidigare år är dessa fonders rättsliga grunder under perioden 2014–2020 asyl-, migrations- och integrationsfonden som inrättades enligt förordning (EU) nr 516/2014 11 och fonden för inre säkerhet som inrättades enligt förordning (EU) nr 515/2014 12 . På grund av den fleråriga finansieringen via dessa nya medel lämnas uppgifter inte längre in varje år. Anslagen har beräknats på grundval av den statistik som lämnats tidigare, med undantag för fonden för inre säkerhet där en halvtidsöversyn är nödvändig.

Kommissionen använder statistiken om migration och internationellt skydd för att utarbeta regelbundna rapporter, politiska förslag, genomföranderapporter som krävs genom EU-rätten samt politiska analyser. Det europeiska migrationsnätverket 13 är till exempel fortsättningsvis en stor användare av Eurostats statistik över migration och internationellt skydd för sin årliga rapport om migration och asyl 14 . Denna rapport ger en översikt över den viktigaste utvecklingen på området laglig migration, internationellt skydd, olaglig migration och återvändande, både på EU-nivå och på nationell nivå.

Användningen av europeisk statistik om internationellt skydd som ett stöd för arbetet i migrationsrelaterade EU-organ såsom Frontex och Europeiska stödkontoret för asylfrågor har fortsatt att öka. Eurostat har ett nära samarbete med dessa organ om datainsamling och relaterade statistiska metoder.

Sedan 2016 använder Europeiska kommissionens kunskapscentrum om migration och demografi i stor utsträckning statistiken om migration och internationellt skydd för att inhämta kunskaper och göra evidensbaserade analyser som underlag för utformningen av EU:s politik. Förutom att stödja den europeiska migrationsagendan fokuserar centrumet på den globala migrationens utveckling och dess demografiska effekter på EU på medellång till lång sikt. Det gemensamma forskningscentrumet svarar för den dagliga verksamheten. Eurostat ger viktiga bidrag till detta arbete genom sin europeiska statistik om invandrarantal och migrationsströmmar, befolkningsmängder efter medborgarskap och födelseland, laglig migration, asyl och olaglig migration.

Den statistik som tas fram enligt förordningen används dessutom regelbundet av nationella förvaltningar, internationella organisationer, akademiska forskare och grupper i det civila samhället som arbetar inom en rad olika områden, inbegripet integration av invandrare, utveckling och övervakning av nationella asyl- och invandringsförfaranden samt prognoser om befolknings- och arbetskraftsutveckling.

Statistiken om migration hör till de mest använda områdena av EU-statistiken. I befolkningssektionen 15 på Eurostats webbplats presenteras tillgängliga indikatorer, regelverket och metoderna för datainsamling. Sedan 2016 har den varit den mest besökta ämnessektionen på webbplatsen. Användarnas intresse av uppgifter om migration, befolkningsmängder efter medborgarskap och födelseland och förvärv av medborgarskap ökade stadigt från 2015 till 2017. Under denna period ökade antalet besök med 47 %. Sidan med statistik om migration och migranter 16 hade nästan samma relativa ökning (46 %). Den har sedan 2016 varit den mest besökta sidan inom den encyklopediska sektionen Statistics Explained på Eurostats webbplats. Dessa resultat visar att uppgifterna är relevanta för användarna.

5.2.Korrekthet

De uppgifter som medlemsstaterna lämnar har blivit ännu mer exakta sedan 2015. Det finns ett antal skäl till denna förändring: Många medlemsstater har fortsatt att införa mer integrerade och övergripande system som bygger på moderna IT-lösningar och kommunikationsmetoder. De nya systemen motsvarar bättre de metodologiska och tekniska kraven på Eurostats datainsamling. Medlemsstaterna har löpande informerat Eurostat om pågående förändringar i de administrativa systemen och har begärt rådgivning och bekräftelser på att uppgifterna uppfyller kraven i förordningen.

Eurostat samlar in metadata, framför allt specifik information om uppgifternas tillförlitlighet med förklaringar om bland annat datakällor och förfaranden samt eventuella skattnings- eller modelleringsprocesser som tillämpats och möjlig inverkan av dessa på graden av överensstämmelse med definitionerna i förordningen. Dessutom samlar Eurostat in mer specifik information om uppgifternas kvalitet med hjälp av särskilda frågeformulär.

Sedan rapporten 2015 har mängden saknade och ofullständiga uppgifter minskat ytterligare. En del nationella myndigheter har förbättrade metoder för att se till att nödvändig information samlas in i samband med administrativa förfaranden som rör invandring och internationellt skydd, och har förbättrat sina datasystem så att uppgifterna lätt kan användas för statistiska ändamål.

Slutligen är Eurostat också representerat i expertgruppen om statistik om flyktingar och internflyktingar (Egris) 17 . Denna grupps arbete mynnade ut i de av Förenta Nationerna antagna rekommendationerna om internationell migrationsstatistik 18 , som har varit normgivande för framtagandet av statistik om internationellt skydd i hela världen. Enligt rekommendationerna bör till exempel uppgiftsluckorna om barn som har tvingats på flykt och ensamkommande minderåriga fyllas.

Trots förbättringarna finns det fortfarande brister i fråga om exaktheten hos de uppgifter som samlas in enligt artikel 3, både i form av undertäckning, det vill säga att personer inte registrerar sig på sin bostadsort, och övertäckning, att personer inte avregistrerar sig eftersom det ofta inte finns någon skyldighet eller något incitament att göra det. Det utbyte av migrationsuppgifter som Eurostat underlättar bidrar till att minska dessa problem (se avsnitt 5.5.1).

5.3.Aktualitet och punktlighet

Beroende på vilken typ av uppgifter som berörs är tidsfristen för att lämna uppgifter mellan två och tolv månader efter referensdagen eller slutet av referensperioden.

Sedan rapporten 2015 har punktligheten förbättrats. Införandet av automatiska extraktionsmetoder på nationell nivå och regelbunden övervakning av Eurostat har lett till att uppgifterna lämnas in punktligt. En del av de återstående problemen är inte återkommande, utan till exempel isolerade störningar till följd av personalbrist eller datorhaverier.

Mer punktlig och fullständig rapportering av uppgifter enligt förordningen har i sin tur bidragit till att Eurostat har förbättrat aktualiteten och punktligheten i sin behandling och spridning av uppgifter. Tidsfördröjningen mellan att uppgifterna tas emot och att validerade uppgifter publiceras på Eurostats webbplats har minskat ytterligare sedan rapporten 2015. Dessutom har införandet av automatiserade interna valideringsförfaranden med återrapportering av fel till de nationella uppgiftslämnarna ytterligare minskat handläggningstiden.

5.4.Tillgänglighet

Migrationsuppgifter och metadata för alla de fyra områdena, det vill säga migration, befolkningsmängder och förvärv av medborgarskap, asyl, tillämpning av invandringslagstiftning samt uppehållstillstånd, finns gratis tillgängliga på Eurostats webbplats under ”Population (Demography, migration and projections)” 19 och ”Asylum and managed migration” 20 . Dessa uppgifter återfinns även i sammanfattande publikationer såsom Eurostat Statistics Explained 21 och Key figures on Europe 22 . Sedan rapporten 2015 har Eurostat använt artiklarna på webbplatsen Statistics Explained för att tillhandahålla mer information om statistiken, trenderna och hur dessa kan tolkas. Artiklar produceras och uppdateras regelbundet för alla uppgifter som samlas in i enlighet med förordningen 23 .

5.5.Jämförbarhet och samstämmighet

5.5.1.Definitioner

Ett av de områden där problemen med tillämpningen av specifika definitioner i medlemsstaterna fortsatt är svårast att lösa är statistiken om migration och förvärv av medborgarskap som omfattas av artikel 3 i förordningen. Skillnaderna mellan de nationella systemen är störst när det gäller dessa uppgifter, eftersom medlemsstaterna använder olika datakällor. Ansträngningarna för att lösa de kvarvarande problemen fortsätter. Två medlemsstater kunde till exempel inte använda tolvmånaderskriteriet för att definiera utgående migrationsströmmar eftersom ett tremånaderskriterium användes för att definiera ingående migrationsströmmar i en del länder för nästa stadigvarande bosättning. En medlemsstat kan fortfarande inte använda bosättning i landet som ett kriterium för förvärv av medborgarskap, eftersom denna medlemsstat inkluderar medborgarskap beviljade till personer som inte är bosatta i landet.

Den statistik som avses i artikel 3 i förordningen har fortsatt hög konsekvens och jämförbarhet med de demografiska databaser som omfattas av förordning (EU) nr 1260/2013 24 , till följd av att medlemsstaterna har kommit överens om gemensamma åldersdefinitioner och fördelningar samt om definitionen av EU-aggregat. Förbättringar har gjorts i fråga om definitioner, metoder och datakällor tack vare användbara data från folk- och bostadsräkningen år 2011 inom EU tillsammans med dubbla statistiska uppgifter: Eurostat erbjuder medlemsstaterna en tjänst för utbyte av uppgifter om migration (ut- och invandring). Sådana utbyten är också till stor hjälp när det gäller att minska problemen med registrering och avregistrering (se även avsnitt 5.2).

De metodologiska riktlinjer som nämns i avsnitt 4 omfattar datainsamling enligt artiklarna 4–7. De förbättras fortlöpande för att ge mer exakta och tydliga riktlinjer om definitioner och metoder för datainsamling om asyl, uppehållstillstånd och tillämpning av invandringslagstiftningen. De inbegriper också de senaste nyheterna i den europeiska lagstiftningen (se avsnitt 3 i denna rapport och 2015 års rapport). Ett annat arbetsområde på internationell nivå är utarbetandet av internationella rekommendationer om flyktingstatistik (se avsnitt 5.2).

5.5.2.Datakällor

När det gäller artikel 3 har medlemsstaterna sedan 2015 års rapport förbättrat kvaliteten hos den statistik som översänds till Eurostat genom att förfina sina nationella skattningsmetoder och använda fler administrativa datakällor i sina uppskattningar. En del medlemsstater använder de omvända flöden som rapporteras av partnerländer i syfte att lösa täckningsfel som beror på människors tendens att inte registrera och avregistrera sig. Detta har bidragit till att minska underskattningen av utvandringsströmmarna och dubbelräkningen av en del av befolkningen. Eurostat har övervakat detta arbete genom att föra djuplodande diskussioner med de nationella statistikbyråerna och andra nationella myndigheter och genom att hjälpa medlemsstaterna att utbyta uppgifter. Framsteg har gjorts i fråga om skydd av personuppgifter och skillnaderna mellan de nationella lagstiftningarna på detta mycket snåriga område. Samtidigt har den fria rörligheten inom EU tillsammans med skyddet av personuppgifter kraftigt begränsat möjligheterna att ytterligare förbättra migrationsstatistikens kvalitet, särskilt när det gäller EU-medborgare.

De nationella uppgiftslämnarna har informerat kommissionen (Eurostat) om nya förbättringar och omorganiseringar av administrativa register inom området asyl, uppehållstillstånd och statistik om verkställigheten. Dessa förbättringar har huvudsakligen syftat till modernisering av register, inbegripet bättre kompatibilitet mellan de metodologiska och tekniska kraven för datainsamling enligt förordningen. I vissa medlemsstater har den tekniska utvecklingen orsakat tillfälliga avbrott i tillhandahållandet av uppgifter. Eurostat får förhandsinformation om dessa, och de leder i slutändan till förbättrad datakvalitet.

En framtida central datakatalog för statistik och rapportering administrerad av byrån för den operativa förvaltningen av stora IT-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) ska innehålla anonymiserade uppgifter hämtade från Eurodacsystemets databas med fingeravtryck, Schengens informationssystem och informationssystemet för viseringar samt EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och in- och utresesystemet (EES) som håller på att utvecklas. Utan att det påverkar tillämpningen av de relevanta rättsliga instrumenten, och med full respekt för de ändamålsbegränsningar dessa innehåller, har kommissionen (Eurostat) inlett diskussioner i syfte att undersöka möjligheterna att använda dessa uppgifter som underlag för EU-statistiken om migration och på sikt eventuellt som ersättning för delar av den nuvarande nationella datainsamlingen.

5.5.3.Samstämmighet

I de fall jämförelser är möjliga kan man konstatera att det finns en hög grad av samstämmighet med uppgifter som har samlats in och publicerats inom andra områden och av nationella och internationella myndigheter. Eurostat har ett nära samarbete med Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Frontex för att säkerställa full samstämmighet mellan de uppgifter som samlas in av dessa organ. Eventuella skillnader mellan de uppgifter som Eurostat tillhandahåller och de som nationella myndigheter publicerar kan förklaras med att skilda definitioner används: medlemsstaterna kan ha valt att behålla vissa definitioner i sin nationella statistik. Eftersom de uppgifter som tillhandahålls enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 862/2007 och enligt förordning (EU) nr 1260/2013 systematiskt används tillsammans av statistiker och demografer ska medlemsstaterna enligt förordning (EU) nr 1260/2013 se till att befolkningsuppgifterna är konsistenta med de uppgifter som samlas in enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 862/2007.

5.6.Åtgärder som förbättrar kvaliteten

Kommissionen fortsätter att vidta uppföljningsåtgärder för att åtgärda svårigheten att leva upp till förordningens krav. I några fall har uppgifterna från medlemsstaterna varit bristfälliga, av dålig kvalitet eller inlämnade efter den föreskrivna tiden. Dessa åtgärder (till exempel administrativa skrivelser) ingår i Eurostats regelbundna övervakning av efterlevnaden.

Trenden för dessa åtgärder sedan 2015 tyder på att medlemsstaterna har gjort ytterligare framsteg i fråga om uppgifternas fullständighet, kvalitet och aktualitet. Antalet administrativa skrivelser till de nationella statistikmyndigheterna har minskat stadigt.

Som ett svar på behovet av att göra effektivare och mer heltäckande bedömningar av datakvaliteten har en programvara för automatisk validering av uppgifterna införts i databehandlingen. Detta automatiserade verktyg finns att tillgå även för de nationella uppgiftslämnarna och kontrollerna grundar sig på de valideringsregler som Eurostat och medlemsstaterna kommit överens om.

För att ytterligare utvärdera kvaliteten på inkommande uppgifter har Eurostat också börjat samla in mer omfattande metadata och information om kvaliteten. I linje med det europeiska statistiksystemets kvalitetsnormer har domänspecifika frågeformulär om kvalitet om asyl, uppehållstillstånd och statistik om verkställigheten utvecklats sedan 2014. De nationella kvalitetsrapporterna är till hjälp vid kvalitetskontroller, utvärdering och förbättringar och är tillgängliga för allmänheten 25 .

Enligt artikel 8 i förordning (EU) nr 1260/2013 skulle medlemsstaterna utföra genomförbarhetsstudier om användningen av definitionen av stadigvarande bosättning för befolkning och lägga fram resultatet av dessa studier för Eurostat i slutet av 2016. Studierna inbegrep analys av nuvarande och potentiella uppgiftskällor, databehandling och metoder för att skatta nödvändig statistik. De utformades främst för att göra begrepp och definitioner mer jämförbara och därmed leda till bättre datakvalitet och jämförbarhet. Resultaten av dessa studier kommer att presenteras i den rapport till Europaparlamentet och rådet om förordning (EU) nr 1260/2013 som kommissionen kommer att anta i slutet av 2018. Resultaten av genomförbarhetsstudierna kan få följder för den europeiska befolkningsstatistiken och därmed på samstämmigheten med uppgifter som lämnats enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 862/2007.

6.Slutsatser

Förordning (EG) nr 862/2007 har lett till tydliga förbättringar av den europeiska statistiken över migration och internationellt skydd. Sedan rapporten 2015 har ytterligare förbättringar gjorts i fråga om uppgifternas tillgänglighet, fullständighet, kvalitet och aktualitet. Datainsamling enligt förordningen har genomgått ytterligare metodologisk och teknisk utveckling vilket leder till en förbättrad vägledning för medlemsstaterna. Kvaliteten på uppgifterna som lämnas enligt förordningen har också förbättrats i samband med ikraftträdandet av förordning (EU) nr 1260/2013 och tillhörande genomförandeåtgärder. Kvaliteten bör fortsätta att förbättras i framtiden, särskilt för att göra uppgifterna mer aktuella och exakta, motverka under- och övertäckning och fylla luckor i uppgifterna.

Det har skett en motsvarande ökning av hur mycket all denna statistik används av officiella organ på EU-nivå och nationell nivå, icke-statliga organisationer och allmänheten.

Förordningen har emellertid en struktur som gör att den inte längre kan tillgodose nya krav från användarna. Därför har de nya luckor i uppgifterna som kommissionen har identifierat hanterats genom att uppgifter till exempel har samlats in på frivillig basis. Det har bland annat handlat om insamling av data om förstagångsasylsökande, typ av återvändande för irreguljära migranter och uppehållstillstånd, uppdelat efter ålder och kön och med korsklassificering med andra uppdelningar. Dessa frivilliga överföringar av data har fungerat väl för alla eller nästan alla medlemsstater. Övriga identifierade luckor i uppgifterna såsom fördelningen av befolkningsuppgifter enligt artikel 3 efter enskilda medborgarskapsländer samt invandring eller utvandring efter enda tidigare/nästa bosättningsland kan emellertid inte åtgärdas på frivillig väg. Den fortlöpande dialogen med användarna visar dessutom att det finns en del andra politiska behov som måste tillgodoses i framtiden, i synnerhet när det gäller uppgifter om uppehållstillstånd. Det är till exempel alltför vanligt att giltiga uppehållstillstånd rapporteras som ”andra skäl”, vilket innebär att man inte har full kunskap om migrationens art och därför inte kan göra meningsfulla jämförelser mellan medlemsstaterna. Dessutom saknas uppgifter om hur lagligen bosatta tredjelandsmedborgare rör sig inom EU. Ett annat exempel är den dåliga matchningen mellan asyluppgifter (positiva beslut) och asylrelaterade uppehållstillstånd (både mängder och flöden). Det finns också ett behov av att öka mervärdet hos den nyligen lanserade frivilliga datainsamlingen (till exempel om nya beviljade permanenta uppehållstillstånd/uppehållstillstånd för varaktigt bosatta och familjeåterförening med personer som är berättigade till internationellt skydd) genom att se till att fler medlemsstater rapporterar dessa uppgifter. Detta kräver flexibilitet nog att skapa EU-aggregat som för närvarande inte är tillgängliga, till exempel om de största grupperna EU-medborgare som bor i andra medlemsstater.

Mot bakgrund av att

·de uppgifter som ska lämnas enligt förordningen bör återspegla användarnas föränderliga behov och att

·uppgiftslämnarnas kapacitet och resurser bör beaktas

vidtas följande åtgärder:

1.Artiklarna 4–7 (internationellt skydd och kontrollerad migration) i förordningen ändras för att stödja den europeiska migrationsagendan. Detta kommer att inbegripa att förse de politiskt ansvariga och beslutsfattarna inom EU med bättre och mer aktuell politiskt relevant statistik, så att de med större kraft kan ta itu med de utmaningar som migrationen medför. Initiativet kommer särskilt att förstärka kvaliteten genom att den statistik som för närvarande samlas in på frivillig basis får en rättslig grund. Ändringarna av förordning (EG) nr 862/2007 kommer att resultera i en mer fullständig, aktuell, tillförlitlig och säker statistik än med medlemsstaternas nuvarande frivilliga överföringar av data. Det kommer i synnerhet att leda till att det produceras statistik inom de områden där det enligt de berörda parterna finns ett tydligt behov, dvs. när det gäller återvändanden (högre frekvens och fler obligatoriska uppdelningar), vidarebosättning, uppehållstillstånd och minderåriga migranter. De kommer också att skapa den flexibilitet som krävs för att klara nya och kommande behov av uppgifter. Kommissionen antog förslaget den 16 maj 2018 26 .

2.Utbyte av kunskaper och god praxis främjas i syfte att underlätta tillgången till nationella administrativa uppgifter i vissa medlemsstater och förbättra migrationsuppgifternas kvalitet.

3.Utan att det påverkar tillämpningen av de relevanta rättsliga instrumenten, och med full respekt för de ändamålsbegränsningar dessa innehåller, undersöks de möjligheter som erbjuds av den framtida centrala datakatalog för statistik och rapportering som ska administreras av eu-LISA. Denna katalog ska innehålla anonymiserade uppgifter hämtade från Eurodac, SIS, VIS och de kommande systemen Etias och EES, som kan användas som underlag för EU:s migrationsstatistik och på sikt eventuellt som ersättning för delar av den nuvarande nationella datainsamlingen.

(1)      Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd (EGT L 199, 31.7.2007, s. 23).

(2)      COM(2012) 528 final.

(3)      COM(2015) 374 final.

(4)      EUT L 180, 29.6.2013, s. 31.

(5) Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz.

(6) EUT L 132, 21.5.2016, s. 21.

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/36/EU av den 26 februari 2014 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning (EUT L 94, 28.3.2014, s. 375).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (EUT L 157, 27.5.2014, s. 1).

(9) Revideringar av Technical Guidelines for the data collection under Article 4(1)-4(3) of Regulation (EC) No 862/2007 - Statistics on Asylum och av Technical Guidelines for the data collection under Articles 5 and 7 of Regulation (EC) No 862/2007 - Enforcement of Immigration Legislation (EIL) Statistics år 2018. Revideringar av Technical Guidelines for the data collection under Article 6 of Regulation (EC) No 862/2007 - Statistics on Residence Permits och av Technical Guidelines for the data collection under Article 4(4) of Regulation (EC) No 862/2007 - Dublin Statistics år 2017.

(10) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 862/2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd, COM (2018) 307 final.

(11)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och 435/2007/EG och rådets beslut 2007/150/EG, EUT L 150, 20.5.2014, s. 168.

(12)

Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/RIF, EUT L 150, 20.5.2014, s. 143.

(13)   http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-we-do/networks/european_migration_network/index_en.htm (endast tillgänglig på engelska).

(14)

Det europeiska migrationsnätverket, Annual Report on Migration and Asylum 2017 (endast tillgänglig på engelska).

(15)   http://ec.europa.eu/eurostat/web/population-demography-migration-projections ( tillgänglig på engelska, franska och tyska).

(16)   http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Migration_and_migrant_population_statistics/sv

(17)   http://ec.europa.eu/eurostat/web/expert-group-on-refugee-statistics/home (endast tillgänglig på engelska).

(18)   https://unstats.un.org/unsd/statcom/49th-session/documents/BG-Item3m-RefugeeStat-E.pdf (endast tillgänglig på engelska).

(19)   http://ec.europa.eu/eurostat/web/population-demography-migration-projections ( tillgänglig på engelska, franska och tyska).

(20)   http://ec.europa.eu/eurostat/web/asylum-and-managed-migration/statistics-illustrated ( tillgänglig på engelska, franska och tyska).

(21)   http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Main_Page/sv  

(22)   http://ec.europa.eu/eurostat/web/products-statistical-books/-/KS-EI-17-001 ( tillgänglig på engelska, franska och tyska).

(23)   http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Population (endast tillgänglig på engelska).

(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 av den 20 november 2013 om europeisk befolkningsstatistik (EUT L 330, 10.12.2013, s. 39).

(25)   http://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/EN/migr_eil_esqrs.htm (endast tillgänglig på engelska), http://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/migr_res_esms.htm (endast tillgänglig på engelska).

(26) COM(2018) 307 final