EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.6.2018

COM(2018) 489 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om hinder för handel och investeringar

1 januari 2017 - 31 december 2017

INLEDNING

Som en del av EU:s marknadstillträdesstrategi analyseras i denna åttonde upplaga av rapporten om hinder för handel och investeringar de hinder som rapporterats av europeiskt näringsliv och medlemsstaterna till kommissionen genom vårt partnerskap för marknadstillträde mellan kommissionen, medlemsstaterna och europeiskt näringsliv 1 och ges även en översikt över de hinder som undanröjdes under 2017.

Partnerskapet har visat sig vara ovärderligt för insamling av information, prioritering och fastställande av en gemensam strategi för att framgångsrikt undanröja hinder som EU-exportörer ställs inför. Genom att utnyttja denna erfarenhet och mot bakgrund av den ökande protektionismen tillkännagav kommissionen i sitt meddelande om handel för alla 2 ett "utökat partnerskap" i syfte att förstärka de befintliga insatserna och utöka dem så att de utöver undanröjande av hinder för handel och investeringar även omfattar genomförandet av frihandelsavtal 3 .

Angående delen för traditionellt marknadstillträde i vårt "utökade partnerskap" har vi stärkt våra ansträngningar på tre sätt: stärkt samordning mellan EU-institutioner och berörda parter, bättre prioritering av hinder och förbättrad kommunikation och informationsverksamhet. För att förbättra kommunikationen gavs förra årets rapport en ny inriktning för att på ett rättframt sätt hantera de hinder som har störst betydelse för EU-företag: sådana som enligt dem direkt har påverkat dem i tredjeländer 4 . Utifrån den positiva feedback som mottagits följer årets rapport samma tillvägagångssätt och undersöks de mest relevanta hinder som påverkar EU:s export till 57 tredjeländer 5 och som tagits upp av våra företag och registrerats i EU:s databas med information om tillträde till marknaderna 6 . I analysen av åtgärder som påverkar EU:s företag bekräftas den fortsatta ökning av protektionistiska tendenser som observerats under tidigare år.

I rapportens första avsnitt presenteras en sifferanalys, per land, typ av hinder och sektor, av den totala uppsättningen av 396 aktiva 7 handels- och investeringshinder som registrerats i databasen och de 67 nya hinder som registrerats under 2017.

I den andra delen ges en mer detaljerad analys av de nya hinder som rapporterats under 2017 (1 januari–31 december 2017), med en beskrivning av specifika trender i olika länder och sektorer och en bedömning av potentiellt påverkade handelsflöden.

I det tredje avsnittet behandlas de verktyg som används i vår marknadstillträdesstrategi för att ta itu med dessa hinder och görs en översyn av de 45 hinder som löstes framgångsrikt under 2017. Det görs även en analys av den ekonomiska effekten av de lösta hindren på grundval av potentiellt påverkade handelsflöden och av ekonomiska modeller. Slutligen beskrivs också några större lösta hinder mer utförligt.

I.        ÖVERSIKT ÖVER HANDELS- OCH INVESTERINGSHINDER

I detta kapitel ges en sifferanalys av handelshinder i tredjeländer och relaterade trender, i enlighet med rapporteringen i EU:s databas med information om tillträde till marknaderna, där hinder som anmälts av EU-företag samlas in och åtgärder som vidtas för att undanröja dem följs.

Det är viktigt att notera att databasen (och denna rapport) inte ger en heltäckande översikt över alla handelshinder som EU:s ekonomiska aktörer möter 8 . Företagen kan besluta att inte rapportera vissa hinder eftersom de hoppas kunna lösa dem eller kringgå deras effekter.

Vissa företag känner kanske inte till möjligheten att hantera hinder via EU:s insatser för marknadstillträde. Kommissionen är mån om att säkerställa största möjliga medvetenhet i detta avseende, i synnerhet bland små och medelstora företag, och har lanserat ett initiativ med "marknadstillträdesdagar" i medlemsstaterna. Detta har visat sig vara användbart för lokala företag för att erhålla specifik information om hur de kan rapportera hinder och hur kommissionen och medlemsstaterna kan utforma och genomföra en skräddarsydd strategi för att lösa dem.

I databasen och denna rapport görs visserligen ingen bedömning av de registrerade åtgärdernas (o)laglighet, men samtliga hinder har identifierats som problematiska för EU:s företag och prioriterats för vidare åtgärder inom ramen för våra insatser för marknadstillträde, eftersom de kan vara diskriminerande, oproportionerliga eller på andra sätt handelsbegränsande.

A.    TOTALT ANTAL HANDELS- OCH INVESTERINGSHINDER

I slutet av 2017 förekom 396 aktiva handels- och investeringshinder – ett historiskt rekord. Jämfört med 372 hinder i slutet av 2016 9 bekräftar denna siffra den fortsatt växande protektionism som påverkar berörda parter i EU. Samtidigt är den ett tecken på den ökande framgången för vårt partnerskap för marknadstillträde som ett forum för att identifiera handelshinder. Databasen ger möjlighet att göra åtskillnad mellan registrerade handelshinder per tredjeland, typ av åtgärd och sektor. Rapporten följer denna fördelning.

1.    Hinder per tredjeland

Trots att G20-ledarna återigen upprepade sina utfästelser om att avvisa protektionism vid G20-mötet i Hamburg den 8 juli 2017 10 är samtliga nio länder som har det högsta antalet fortfarande gällande handelshinder G20-ekonomier (se tabell 1).

Det högsta antalet hinder har observerats i Ryssland, med 36 registrerade åtgärder. Kina kom på andra plats med 25 rapporterade aktiva hinder, medan Indonesien kom på tredje plats, med totalt 23 för närvarande gällande åtgärder som även väsentligen hindrar EU:s export- och investeringsmöjligheter.

Andra tredjeländer med tio eller fler registrerade handels- och investeringshinder inbegriper Indien (21), Brasilien (21), Sydkorea (20), Turkiet (20), Förenta staterna (20), Australien (14), Thailand (12), Argentina (11) och Mexiko (10).

Tabell 1: Geografisk fördelning av handels- och investeringshinder i databasen med information om tillträde till marknaderna (* – G20-länder)

2.    Hinder per typ av åtgärd

Av tabell 2 framgår att åtgärder innanför gränsen (216) är viktigare än traditionella åtgärder vid gränsen (180). Med åtgärder innanför gränsen avses begränsningar i fråga om tjänster, investeringar, offentlig upphandling, immateriella rättigheter eller omotiverade tekniska handelshinder. Ryssland har det högsta antalet sådana registrerade åtgärder (19), tätt följt av Kina (17).

Åtgärder vid gränsen är begränsningar som direkt påverkar import och export, vanligtvis genom tullhöjningar, volymbegränsningar, vissa sanitära och fytosanitära åtgärder, importlicenser eller direkta handelsförbud. Ryssland är landet med det högsta antalet sådana registrerade åtgärder (17), följt av Indonesien, Turkiet och Förenta staterna (11), med Indien på tredje plats (9).

Tabell 2: Fördelning av handels- och investeringshinder som registrerats i databasen med information om tillträde till marknaderna (antal åtgärder)

B.    RAPPORTERADE HANDELS- OCH INVESTERINGSHINDER 2017

Ett rekordhögt antal av 67 nya hinder registrerades i 39 tredjeländer 11 under 2017. Detta kan bero på den stärkta kommunikation och informationsverksamhet som nämns ovan. Likväl förblir en stadigt växande protektionism odiskutabel.

1.    Hinder rapporterade under 2017 per tredjeland

I tabell 3 ges en översikt över den geografiska fördelningen av åtgärder som registrerades under 2017. Den med bred marginal högsta förekomsten av nya hinder under 2017 rapporterades inom ramen för handels- och investeringsförbindelserna med Kina (10), följt av Ryssland (6), vilket bekräftar de protektionistiska trender som redan konstaterats under tidigare år. Sydafrika införde fyra nya hinder, medan Indien och Turkiet införde tre nya hinder vardera. Libanon, Ecuador, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Japan, Tunisien och Venezuela införde två nya hinder vardera. De återstående 27 nya hindren registrerades för andra tredjeländer. Det är också värt att notera att Euromed-regionen som helhet såg sju nya hinder införas under 2017 – vilket tyder på en oroande trend som beskrivs mer utförligt i kapitel II.A.

Tabell 3: Geografisk fördelning av hinder rapporterade under 2017

2.    Hinder rapporterade under 2017 per typ av åtgärd

I tabell 4 ges en översikt över de två huvudsakliga åtgärdstyper som registrerades under 2017. Majoriteten av hinder som registrerades under 2017 var åtgärder vid gränsen (36), varav de flesta hindrade import till tredjeländer genom utökade sanitära och fytosanitära begränsningar. Dessutom infördes en väsentlig mängd nya tullar, kvoter, förbud eller betungande licenssystem.

Vad gäller åtgärder innanför gränsen (31) infördes de flesta av de registrerade begränsningarna på området handel med varor, och utgjordes bland annat av omotiverade rättsliga hinder, interna skatteåtgärder och immateriella rättigheter. Dessutom registrerades två nya hinder för handel med tjänster.

Tabell 4: Fördelning av handels- och investeringshinder rapporterade under 2017 per typ (antal åtgärder)

3.    Hinder rapporterade under 2017 per sektor

Av tabell 5 framgår att antalet nya åtgärder som registrerades under 2017 påverkade tolv olika ekonomiska verksamhetssektorer, samtidigt som ytterligare hinder påverkade EU:s export på ett övergripande sätt.

Tabellerna 5 och 6: Sektoriell fördelning av handels- och investeringshinder rapporterade under 2017 (antal hinder)

Angående hinder med anknytning till handel med tjänster återspeglar antalet hinder – på samma sätt som alla andra hinder – antalet nya hinder som direkt rapporteras till kommissionen inom ramverket för marknadstillträde. Med tanke på denna sektors betydelse i våra insatser för marknadstillträde utvidgar kommissionen informationsverktygen om villkor för att exportera tjänster till tredjeländer, som är särskilt användbara för våra små och medelstora företag.

II.    STÖRRE NYA HANDELS- OCH INVESTERINGSHINDER SOM RAPPORTERADES 2017

I detta kapitel ges en djupgående analys av nya hinder hos de fem handelspartner för vilka tre eller fler hinder registrerades under 2017, nämligen Kina, Ryssland, Sydafrika, Indien och Turkiet. Analysen omfattar även en uppskattning av potentiellt påverkade handelsflöden.

A.    KVALITATIV ANALYS AV DE NYA HINDREN

1. Kina    

Kina förblir en av EU:s mest handelsbegränsande partner. Under många år har EU-företag ställts inför komplexa hinder, inbegripet krav på gemensamma företag, begränsningar av marknadstillträdet, krav på tekniköverföring samt omotiverade tekniska föreskrifter, tillsammans med systemrelaterade farhågor om enorm överkapacitet, inte enbart inom traditionella sektorer som stål och aluminium utan även alltmer inom högteknologiska sektorer. Under 2017 ökade antalet hinder väsentligt, med tio nya registrerade handelshinder. Även om två av dessa problem redan har lösts framgångsrikt under 2017 och kommer att undersökas noggrant i rapportens avsnitt om "framgångshistorier" kan en trend med ett växande antal hinder tydligt urskiljas.

En av de huvudsakliga sektorer som påverkas av dessa åtgärder är den för IKT och elektronik. Två av de tre nya rapporterade hindren i denna sektor gäller den mest framträdande av alla de åtgärder med anknytning till cybersäkerhet och kryptering som Kina har utarbetat.

Kinas nya cybersäkerhetslag trädde i kraft den 1 juni 2017. Dussintals genomförandeåtgärder i form av administrativa krav, riktlinjer och standarder håller för närvarande på att utarbetas så att denna lag kan börja tillämpas. Cybersäkerhet är visserligen i sig ett legitimt politiskt mål, men det koncept för cybersäkerhet som tillämpas av Kina har ett överdrivet omfång och täcker ekonomi- och industripolitiska överväganden. Tillsammans med vaga regler som leder till betydande osäkerhet utgör detta ett större handelshinder inte enbart för IKT-företag, utan även för andra EU-företag som använder dessa produkter.

Dessutom offentliggjorde Kinas statliga kryptografiförvaltning den 13 april 2017 ett utkast till krypteringslag som omfattar bl.a. forskningsanvändning och kommersiell användning, import, export samt certifiering. EU är bland annat oroat över att föreskriften kan komma att tillämpas även på andra produkter än dem vars centrala funktion är att tillhandahålla kryptering. Kommissionen litar på att Kina kommer att beakta EU:s kommentarer innan lagen får sin slutgiltiga form.

Vidare har tullomklassificeringen av halvledare med flera komponenter i själva verket lett till ett återinförande av tullar för produkter som omfattas av avtalet om handel med informationsteknikprodukter som tidigare var tullfria, vilket har påverkat EU:s innovativa halvledarindustri negativt. Det är värt att notera att halvledarindustrin är en av de tio strategiska högteknologiska sektorer som omfattas av det industripolitiska initiativet "Made in China 2025", en strategi som innebär avsevärda möjligheter men även allvarliga utmaningar för europeisk industri.

Vad gäller andra sektorer kommer ett antal icke-tariffära åtgärder i form av komplexa tekniska krav och reviderade standarder också att påverka bland annat den europeiska virkes-, läder-, pappers- och massaindustrin. De kinesiska myndigheterna har nyligen inrättat ett omfattande importförbud för avfall för 24 produkter som trädde i kraft den 1 januari 2018. Dessutom har Kina även antagit en reviderad uppsättning standarder för ytterligare 34 produkter som har tillämpats sedan den 1 mars 2018. Dessa standarder täcker i synnerhet massa av ved, polymerer, metallavfall samt malm och plast.

Med avseende på fordonssektorn har ministeriet för industri och informationsteknik nyligen offentliggjort en ny förordning som kräver att tillverkare av fordon som drivs med ny energi behärskar utvecklings- och tillverkningstekniken för ett komplett sådant fordon. Utländska tillverkare av originalutrustning (OEM-tillverkare) kan tvingas avslöja all sin nyckelteknik för sina kinesiska partner i gemensamma företag, vilket potentiellt utgör en påtvingad tekniköverföring.

Kina har även infört nya begränsningar av tillsatser som används i material som kan komma i kontakt med livsmedel. De reviderade standarderna gjorde automatiskt att ett stort men ospecificerat antal produkter inte uppfyllde kraven, från tillbehör, rör och lock till förpackningsmaterial, bläck och papper samt kompletta maskiner som kan användas var som helst i livsmedels- och foderkedjan, från mjölkmaskiner till transportband i mataffärer. Den övergripande karaktären av detta hinder kommer att orsaka betydande handelsstörningar för en bred skara sektorer.

Även om en viss positiv utveckling har rapporterats angående Kinas regelverk för medicintekniska produkter (se nedan) antogs två nya utmanande åtgärder inom denna sektor. I april 2017 upphävde Kinas finansministerium och den nationella utvecklings- och reformkommissionen provningsavgifter för registrering av medicintekniska produkter. Denna åtgärd inverkade negativt på tillgängligheten av provningstjänster som är avgörande för registreringsförfarandet för nya produkter i Kina, vilket ledde till väsentliga kostnader och förseningar för EU-företag. I september 2017 inrättade Kina ett nationellt program för prissättning för vissa produkter, genom vilket tillverkarna var tvungna att lämna in en omfattande mängd information inom mycket kort tid. I denna rapport har ingen av dessa båda åtgärder ansetts som nya hinder, utan snarare som ytterligare störningar i en komplex regleringsmiljö för hälso- och sjukvårdssektorn i Kina.

Samtidigt som EU arbetar med att komma till rätta med de nya hinder som registrerades 2017, vidtar man även alla nödvändiga åtgärder som kan bidra till att undanröja de 25 befintliga hindren i kommissionens databas med information om tillträde till marknaderna. EU har tagit upp dessa hinder med Kina i olika WTO-kommittéer samt vid bilaterala forum, från den politiska dialogen om handel och investeringar till arbetsgruppen för ekonomi och handel. Risken för att nya hinder införs är dock fortfarande stor. Kina har till exempel uppgett att man har för avsikt att införa nya certifieringskrav för lågrisklivsmedel samt reviderade standarder och nya specifikationer för vin och vinprodukter. Dessa kommer troligen att leda till betydande störningar för europeiska producenter. Denna utveckling kräver ytterligare, resursstarka ansträngningar för att bättre ta itu med marknadstillträdesproblem gentemot Kina, inbegripet utnyttjande av vårt samarbete inom olika politikområden.

2.    Ryssland

Trots att landet håller på att återhämta sig från en tvåårig recession fortsatte Ryssland att använda handelshinder under 2017 för att skydda sin lokala industri, vilket bekräftar de trender som observerats i tidigare rapporter. Ryssland registrerade det näst högsta antalet nya hinder 2017 (sex), vilket ökade antalet befintliga hinder för landet till 36, vilket gjorde landet till jurisdiktionen med det högsta antalet handelshinder. Även om den inte drabbades av någon specifik ny åtgärd under 2017 förblir bilsektorn särskilt utsatt för handels- och investeringshinder.

Sedan januari 2017 har Ryssland ytterligare begränsat utländska företags tillträde till ryska statsägda företags inköp. Efter en första begränsning som funnits på plats sedan 2015 har Ryssland antagit en ny åtgärd med en prisförmån på 15 % för inhemska företag (för varor och tjänster) vid budläggning i kommersiella inköp som anskaffas av statsägda företag (dvs. det gäller inte offentlig upphandling). Vidare antog den ryska regeringen under de sista dagarna 2017 en lag som tillåter krav på lokalt innehåll i statsägda företags inköp av luftfartyg och fartyg.

Dessa ytterligare begränsningar gäller utöver de åtskilliga åtgärder som begränsar utländska företags tillträde till offentlig upphandling. Såsom under de senaste åren lade under 2017 Ryssland till flera sektorer i tillämpningsområdet för begränsningarna med anknytning till offentlig upphandling, nämligen radioelektroniska produkter (tillämpningsområdet utvidgades i juli 2017 genom tillägg av utrustning för Glonass flygnavigationssystem och elektroniska signalanordningar för trafiksäkerhet) och möbler. Det otillfredsställande erbjudande som Ryssland i juni 2017 lade fram för att ansluta sig till WTO:s avtal om offentlig upphandling gjorde EU än mer oroat inom detta viktiga område.

Exportbegränsningar hade en framträdande position. Exportförbudet för oberedda hudar och skinn, som gäller sedan oktober 2014, har återigen förlängts, till april 2018. Ryssland har även beslutat att införa strikta begränsningar för export av björkstockar. I ett utkast till dekret som offentliggjordes i november 2017 inrättades exportkvoter för björkstockar, begränsade till en period på sex månader. Volymen på exportkvoterna uppgår till 567 000 m³, en minskning på ungefär en tredjedel av Rysslands genomsnittliga exportvolym under perioden 2014–2016. Genomförandet av kvoterna kommer inte att inledas förrän under andra hälften av 2018. Enligt de lokala myndigheterna är åtgärden klart inriktad på att skydda den inhemska trävarumarknaden och uppmuntra inhemsk träbearbetning (bl.a. plywoodproducenter).

Diskriminerande behandling mellan inhemska och importerade viner genom ett komplext nytt system för punktskattesatser utgör ytterligare ett handelshinder som Ryssland införde 2017 och som påverkar den europeiska vin- och spritsektorn. Punktskattesatserna för vin med geografiska beteckningar och viner med skyddade ursprungsbeteckningar ska enbart gälla för inhemska (ryska) viner. Om denna bestämmelse tolkas separat skulle den verkligen innebära att vin med geografiska beteckningar ska produceras i Ryssland från ryska druvor, vilket skulle utgöra diskriminering mot importerade viner.

Ett annat nytt hinder som Ryssland inrättade förra året är kravet att använda ryskflaggade fartyg för transport av kolväten och kol längs Nordostpassagen. Nordostpassagen ligger öster om Novaja Zemlja och löper längs den ryska arktiska kusten fram till Berings sund (inom Rysslands exklusiva ekonomiska zon ). Ett smältande istäcke i Arktis kommer troligen att öka trafiken längs Nordostpassagen och dess kommersiella bärkraft.

Dessutom utgör det faktum att Ryssland inte följer internationella standarder genom att införa sanitära och fytosanitära importbegränsningar stora utmaningar för den europeiska jordbruks- och fiskesektorn. Ryssland upprätthåller ett synnerligen betungande system utan insyn för godkännande av anläggningar som producerar livsmedel av animaliskt ursprung för export till landet, genom att ofta tillämpa oproportionerliga begränsningar för sådana anläggningar som redan är godkända och kräva besvärliga enskilda inspektioner som är obligatoriska för nya anläggningar. Eftersom Armenien, Kazakstan, Kirgizistan och Vitryssland i praktiken följer förteckningarna för anläggningar för jordbruksbaserade livsmedel som är godkända för export till Ryssland påverkar den ovannämnda situationen även EU:s livsmedelsexport till dessa länder.

Dessutom vägrar Ryssland att häva begränsningarna för elva vojvodskap i Polen som hade utbrott av högpatogen aviär influensa (HPAI), trots att hela Polen enligt OIE:s regler förklarades vara fritt från HPAI i juli 2017. För att HPAI-begränsningarna ska hävas kräver de ryska myndigheterna inspektioner av alla enskilda köttbearbetningsanläggningar som producerar de exporterade fjäderfäna.

Slutligen införde de ryska myndigheterna nyligen en omfattande sanitär och fytosanitär åtgärd genom sina nya gemensamma fytosanitära krav för den eurasiska ekonomiska unionen. Genom denna föreskrift inrättas oproportionerliga och diskriminerande krav för import och transport av kontrollerade varor till och på EAEU:s territorium, vilket sålunda även påverkar exporten till Armenien, Kazakstan, Kirgizistan och Vitryssland. De nya reglerna kräver att produktionsplatserna ska förklaras vara fria från en rad växtskadegörare, även för vissa lågriskprodukter. Det verkar som om de nya kraven i praktiken endast kommer att gälla för importerade produkter och inte för lokala sådana. Vidare kan de nya reglerna leda till att det upprättas en positiv förteckning över godkända exportörer, efter inspektion såsom är fallet för livsmedel av animaliskt ursprung.

EU har fortsatt att vara villigt att diskutera och har kontaktat Ryssland för bilaterala möten samt utbytt information om och bedömningar av observerade problem. EU har även ofta tillgripit WTO-ramen (t.ex. olika kommittéer och Varuhandelsrådet) för att ta upp begränsningar av marknadstillträde. När så har krävts har EU även utnyttjat WTO:s tvistlösningsmekanism för att tvinga Ryssland att respektera sina WTO-åtaganden (t.ex. nyligen i fallet med fläskköttsförbud på grund av afrikansk svinpest).

3.    Sydafrika

Även om Sydafrika inte stått i fokus i tidigare rapporter införs alltfler protektionistiska hinder som påverkar handel och investeringar. Landet införde fyra nya hinder under 2017, vilket innebär att det totala antalet uppgår till åtta.

Under de senaste månaderna har de sydafrikanska myndigheterna presenterat sina förordningar om förmånsupphandling, med ett övergripande mål om 75 % lokal upphandling som påverkar flera sektorer.

Inom jordbruk och fiske har Sydafrika infört flera sanitära och fytosanitära åtgärder som en följd av utbrotten av fågelinfluensa i EU. Sedan 2016 års utbrott av HPAI förblir åtta av tio EU-medlemsstater som exporterar fjäderfä till Sydafrika förbjudna, trots att de sedan dess har förklarats vara fria från HPAI i enlighet med Världsorganisationen för djurhälsas internationella standarder. Sydafrika hävdar att nya landsinspektioner krävs innan handel tillåts. Målet med sådana inspektioner är inte klart, med tanke på att influensautbrotten har kvävts helt och hållet.

Svårigheten att exportera konjak, på grund av olika lagstiftning om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, utgör ett betydande hinder för vin- och spritsektorn. Sydafrikas spritlag placerar konjak i samma kategori som brandy, som har andra krav på lagring och alkoholhalt, vilket gör dess export till en komplex – och i vissa fall omöjlig – process.

Vad gäller IKT- och elektroniksektorerna kommer en ny uppsättning standarder och tekniska föreskrifter som förenats i förfarandet för bedömning av överensstämmelse beträffande elektromagnetisk interferens och kompatibilitet att skapa betydande handelsstörningar för europeiska exportörer. Genom de nya reglerna införs ett förfarande för bedömning av överensstämmelse som grundar sig på godkännande av tredje part, ett förfarande som är striktare än nödvändigt för att ge den importerande medlemmen tillräcklig visshet om att anordningar med låg risk uppfyller de tillämpliga tekniska föreskrifterna eller standarderna.

EU fortsätter att samarbeta med sina sydafrikanska motparter inom WTO-ramen, nämligen kommittéerna för tekniska handelshinder och för sanitära och fytosanitära åtgärder, samt inom ramen för avtalet om ekonomiskt partnerskap och på teknisk nivå i syfte att ta itu med marknadshinder för handel.

4.    Indien

Indien införde tre nya hinder 2017, vilket innebär att det totala antalet hinder uppgår till 21 och bekräftar de protektionistiska trender som konstaterades förra året. Begränsningar antogs inom området provningskrav, importförbud samt intern beskattning.

Den 1 september 2017 införde Indien ett de facto-krav på inhemsk provning av importerade leksaker med omedelbar verkan. Detta anmäldes inte till WTO enligt avtalet om tekniska handelshinder och genomgick inte heller lämpliga samråd med berörda parter i Indien. Frågan togs upp vid det senaste mötet för EU:s och Indiens arbetsgrupp för sanitära och fytosanitära åtgärder/tekniska handelshinder i november 2017 och under olika uppföljningsmöten med de berörda myndigheterna i Indien, Bryssel och Genève. Indien anmälde åtgärden i december, tre månader efter dess genomförandedatum.

För det andra införde Indien ett nytt importförbud som täcker ett brett omfång av produkter med anknytning till textil- och lädersektorn, vilket inbegriper reptilläder, oberedda minkhudar, pälsskinn från räv och chinchilla samt garvat minkskinn, allt utan föregående samråd. Denna import omfattas av 1972 års lag om naturskydd och konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites). EU-exportörerna följer dock kraven i Cites, och samtliga pälsskinn som exporteras till landet härrör från produktionsdjur som fötts upp i enlighet med högsta djurskyddsstandarder. I april 2017 skickades en skrivelse, som undertecknats gemensamt av ambassadörerna för EU och andra likasinnade partner, till Indien och frågan togs upp upprepade gånger vid mötet för EU:s och Indiens underkommitté för handel i juli, vid mötet för EU:s och Indiens arbetsgrupp för sanitära och fytosanitära åtgärder/tekniska handelshinder i november och vid åtskilliga kontakter med de indiska myndigheterna, inbegripet inom ramen för EU:s investeringsfrämjande mekanism. Något svar på den gemensamma skrivelsen har ännu inte mottagits.

Slutligen införde Indien vissa skatteåtgärder och andra importåtgärder som tillämpas på delstatsnivå på importerat/importerad vin och sprit. Diverse diskriminerande delstatsåtgärder togs återigen upp inom ramen för EU:s och Indiens underkommitté för handel.

Utöver dessa nya hinder som behandlats kräver den negativa utvecklingen beträffande befintliga hinder ytterligare uppmärksamhet.

År 2014 återinförde Indien tullar för vissa IKT-produkter, såsom 3G-telekommunikationsutrustning. Trots démarcher från EU:s sida, inbegripet skrivelser från EU-delegationens chef till den indiska ministern och bilaterala möten, såsom i EU:s och Indiens underkommitté för handel, underlät Indien inte enbart att ta itu med denna åtgärd utan fortsatte 2017 att vidta ytterligare protektionistiska åtgärder inom IKT-sektorn. Tullar återinfördes (och höjdes ytterligare i vissa fall) för produkter som alla basstationer, mobiltelefoner och delar till dessa, digitalkameror, omvandlare, omkopplare och bläckpatroner. Indien är medlem i avtalet om handel med informationsteknikprodukter (ITA-1) och har därmed åtagit sig att hålla majoriteten av dessa tullpositioner tullfria. Problemet har tagits upp i flera skrivelser, i EU:s och Indiens underkommitté för handel, i WTO:s organ och i kontakter med de indiska myndigheterna, inbegripet inom ramen för EU:s investeringsfrämjande mekanism. EU håller för närvarande på att utvärdera alla alternativ för att hantera denna fråga. Att det i Indiens statsbudget för budgetåret 2018–2019 nyligen meddelades en ytterligare höjning av tullarna för IKT-produkter och inom andra sektorer såsom fordonsdelar och textilier är ett tecken på ytterligare protektionism.

Vad gäller branschen för medicintekniska produkter sänktes i augusti 2017 priserna för knäimplantat kraftigt genom en akut insats av den nationella myndigheten för prissättning av läkemedel, i stället för att invänta att regeringen tar upp produkterna i den nationella förteckningen över basläkemedel, såsom den gjort i tidigare fall. EU fortsätter att ta upp problem med de indiska myndigheterna, inbegripet inom ramen för EU:s och Indiens underkommitté för handel, EU:s och Indiens arbetsgrupp för läkemedel, bioteknik och medicintekniska produkter samt i kontakter med de indiska myndigheterna, inbegripet inom ramen för EU:s investeringsfrämjande mekanism.

EU har konsekvent vidtagit åtgärder för att ta itu med både de nya och de befintliga hinder som är registrerade i databasen med information om tillträde till marknaderna för Indien. Kommissionen tar regelbundet upp dessa frågor med de indiska myndigheterna i alla tillgängliga bilaterala och multilaterala forum, såsom EU:s och Indiens underkommitté för handel eller EU:s och Indiens arbetsgrupp för sanitära och fytosanitära åtgärder/tekniska handelshinder samt de olika WTO-kommittéerna.

5. Turkiet

Under de senaste åren har Turkiet upprätthållit flera handelshinder som strider mot landets skyldigheter i enlighet med den bilaterala handelsramen enligt tullunionen mellan Turkiet och EU, t.ex. betungande tullförfaranden eller tilläggstullar för import av varor med ursprung i tredjeländer. Under 2017 införde Turkiet ytterligare tre handelsbegränsande åtgärder, vilket innebar att det totala antalet rapporterade handelshinder ökade till 20.

Ett av dessa nya hinder består i Turkiets diskriminerande behandling vad gäller turkiska och EU-tillverkade traktorer. I direktivet för tillverkning, modifiering och montering av fordon föreskrivs att från och med januari 2018 kommer EU-tillverkade traktorer att behöva uppfylla striktare motorutsläppskrav än de som tillverkas lokalt.

De turkiska myndigheterna genomför även exportskatteåtgärder för hudar, skinn och wet blue-läder. Denna åtgärd förvärrar den redan svåra situationen för EU:s garvningsindustri, som lider av bristande tillgång till råvaror från hela världen.

Ett tredje nytt handelshinder gäller Turkiets befintliga system för "tilläggstullar" för import med ursprung i tredjeländer. Utöver att omfattningen av sådana tilläggstullar ständigt har ökat under senare år införde Turkiet 2017 så kallade ytterligare skyldigheter (genom beslut 2017/10926 av den 11 september 2017). Dessa är utjämningsavgifter som höjer nivån för EU:s tullar enligt det allmänna preferenssystemet till nivån för Turkiets gällande tullar för import från flera länder på vilken Turkiet normalt borde tillämpa EU:s tullar enligt det allmänna preferenssystemet, när dessa varor importeras till Turkiet via EU.

Också i anknytning till tilläggstullar införde Turkiet dessutom ytterligare komplikationer för EU-exportörer till Turkiet som säljer varor med ursprung i tredjeländer, genom att begära att exportörerna genom deklarationer (eller leverantörsdeklarationer för längre tid) tar ansvar för EU-ursprunget hos de produkter som de exporterar, trots bestämmelserna om fri omsättning enligt tullunionen (kommuniké 2017/4 från ekonomiministeriet av den 30 december 2017, i kraft sedan den 1 mars 2018).

Det bör även noteras att ytterligare negativ utveckling har skett vad gäller ett tidigare registrerat hinder i läkemedelssektorn. Den turkiska regeringens 64:e handlingsplan innehöll borttagande av importerade läkemedel från ersättningsförteckningen, som kräver att specifika lokaliseringskrav uppfylls. Detta innebär i praktiken uteslutning från marknaden sedan februari 2018.

Kommissionen kommer att fortsätta att behandla dessa åtgärder och handelshinder för att motverka en ytterligare upptrappning av protektionistiska åtgärder, öka marknadstillträdet för europeiska företag och förbättra det övergripande handels- och investeringsklimatet. Mer specifikt tog kommissionen upp befintliga hinder vid mötet i tullunionens gemensamma kommitté med Turkiet. Med tanke på den turkiska marknadens betydelse för EU-företag har vissa av dessa nya hinder även diskuterats på högsta politiska nivå.

B.    UPPSKATTNING AV DEN EKONOMISKA EFFEKTEN AV NYA HINDER FÖR MARKNADSTILLTRÄDE

Denna uppgift är besvärlig eftersom det är svårt att bedöma hur mycket hinder (särskilt icke-tariffära sådana) påverkar exportörernas kostnader och beteende. Tillgängliga ekonomiska uppgifter om kostnadsökningar på grund av registrerade hinder förblir ofullständiga. En annan viktig åtskillnad att ha i åtanke är att icke-tariffära hinder kännetecknas av olika grader av begränsningar. Till skillnad från direkta förbud leder de flesta handelsbegränsande åtgärder inte till att handeln upphör helt och hållet, utan snarare till att den minskar. Dessutom kan begränsningarna avseende samma produkter eller tjänster överlappa, så ytterligare hinder behöver inte nödvändigtvis innebära en ytterligare effekt, precis som att undanröjandet av ett hinder inte automatiskt innebär ett förbättrat marknadstillträde.

Att analysera de handelsflöden som är kopplade till de nya hinder som infördes 2017 är ett första steg för att bidra till bedömningen av betydelsen av EU:s insatser för marknadstillträde. Metoden är baserad på bilaterala EU-exportsiffror för de relevanta tullnumren i Harmoniserade systemet (HS): Naturligtvis gör inte hinder nödvändigtvis att all export upphör, så dessa siffror ska tolkas som en teoretisk maximal effekt. De ger en fingervisning om storleksordningen, ett allmänt tecken på betydelsen av den underliggande export som potentiellt påverkas av hinder. Undersökningen av möjliga effekter av dessa åtgärder är en faktor som kommissionen beaktar när den gör sina prioriteringar för undanröjande av marknadshinder.

Denna metod tillämpades på 47 av de 67 nya hinder som registrerades 2017, med undantag för tjänster, övergripande hinder och andra åtgärder som är svåra att kvantifiera. Beräkningen visar att de nya handelshinder som registrerades 2017 potentiellt påverkade EU-export till ett värde av upp till 23,1 miljarder euro. Detta motsvarar ungefär 1,2 % av EU:s totala export 2017.

Detta är samma storleksordning som 2016 – när export till ett värde av 27 miljarder euro potentiellt påverkades – och bekräftar en utökning av protektionistiska åtgärder. I industrisektorer står åtgärder som infördes av tre länder för runt två tredjedelar av den potentiellt påverkade exporten (Kina – 7 miljarder euro, Förenade Arabemiraten – 4,5 miljarder euro och Egypten – 3,1 miljarder euro). De sektorer som sett till värde potentiellt påverkats mest under 2017 är IKT och elektronik (nästan 10 miljarder euro), textilier och läder (8,3 miljarder euro) samt kemikalier (3,1 miljarder euro). Inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn beror ungefär hälften av värdet av de handelsflöden som potentiellt påverkas av begränsande åtgärder på kinesisk politik medan ytterligare 30 % påverkas av rysk politik.

Den betydande nivån av handel som potentiellt påverkas av införandet av nya hinder för marknadstillträde understryker återigen vikten av EU:s marknadstillträdesstrategi för att övervaka, prioritera och ta itu med handelsbegränsande åtgärder med de mest lämpliga verktygen.

III.        STÖRRE HANDELS- OCH INVESTERINGSHINDER SOM LÖSTES 2017

I detta kapitel analyseras de 45 hinder som helt eller delvis löstes 2017, kommissionens strategi samt de resulterande fördelarna för våra företag.

A.    EU:S STRATEGI FÖR ATT TA ITU MED HINDER FÖR HANDEL OCH INVESTERINGAR

I kölvattnet av växande protektionism i dagens värld som karakteriseras av transaktioner blir våra dagliga insatser för att undanröja handelshinder alltmer framträdande. Därför har kommissionen stärkt EU:s marknadstillträdesstrategi, med förbättrad samordning mellan EU-institutioner och berörda parter, bättre prioritering av hinder samt förbättrad kommunikation och informationsverksamhet. Dessa ansträngningar ledde till att 20 hinder löstes under 2016 och att 45 hinder hanterades framgångsrikt under 2017, vilket är ett rekordhögt antal.

I det föregående avsnittet underströks de många verktyg som sätts in i denna strävan. Det förekommer en strid ström av diplomatiska insatser, varvid kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, EU:s medlemsstater och näringslivet har ett nära samarbete genom nätverket av EU-delegationer och medlemsstaternas ambassader i tredjeländer, i Bryssel och i de europeiska huvudstäderna. Detta omfattar ett brett omfång av verksamheter, från tekniska handelsprojekt till formella démarcher, från diskussioner i formella politiska strukturer (dialoger och kommittéer) och kommissionsledamöters högnivåbesök till insatser från ministrar och presidenter. Insatserna samordnas med likasinnade partner närhelst detta gör vårt arbete mer effektivt.

Inom WTO-ramen kompletteras det vanliga kommittéarbete som beskrivs i föregående avsnitt med kommissionens verksamhet i samband med tvistlösning – ett värdefullt verktyg för att hantera handelshinder. Även om inga nya ärenden inleddes under 2017 avgjorde WTO-paneler till EU:s fördel i två ärenden (i DS 472 om vissa brasilianska åtgärder angående beskattning och avgifter som påverkar flera ekonomiska sektorer samt i DS 479 om Rysslands antidumpningstullar för lätta nyttofordon från Tyskland och Italien). I ett ärende angående Rysslands sanitära politik för import av svin, fläskkött och vissa produkter av svin gillades också EU:s krav av WTO:s överprövningsorgan (DS 475) och den rapport som antogs av WTO:s tvistlösningsorgan. Slutligen bekräftade Ryssland, i samband med DS 485 angående Rysslands tullbehandling av vissa jordbruksprodukter och industriprodukter, i juni 2017 att landet hade sänkt tullarna för dessa produkter till den nivå som Ryssland åtagit sig i sin WTO-bindningslista, i enlighet med EU:s begäran.

Kommissionen kommer inte heller att tveka att ta till bilateral tvistlösning i enlighet med frihandelsavtalen. Denna möjlighet analyseras fortlöpande.

Under 2017 utnyttjade kommissionen även med gott resultat på begäran av exportörer det förfarande som föreskrivs i förordningen om handelshinder 12 , och inledde den 7 juli 2017 en utredning riktad mot en turkisk åtgärd som föreskriver ett importlicenskrav 13 för en viss produkt. Detta understryker potentialen hos ett instrument som sällan utnyttjas av berörda parter i EU för att hantera en viss typ av handelshinder.

Förutom ovannämnda verktyg följer kommissionen en ambitiös handelsagenda – en prioritet som framhävdes av ordförande Jean-Claude Juncker i hans tal om tillståndet i unionen och i det efterföljande handelspaket som kommissionsledamot Cecilia Malmström lade fram i september 2017 – som syftar till att stärka effektiviteten, öppenheten och värdena. Denna strategi återspeglas i ytterligare omfattande avtal med tredjeländer, som ger alltmer effektiva ramar för att ta itu med hinder för marknadstillträde. År 2017 inleddes den provisoriska tillämpningen av det övergripande avtalet om ekonomi och handel med Kanada (Ceta), slutfördes förhandlingarna om ett avtal om ekonomiskt partnerskap med Japan samt uppnåddes framsteg i samtalen om en modernisering av frihandelsavtalet mellan EU och Mexiko och inom ramen för frihandelsavtalet med Mercosur. Förhandlingar pågår med andra länder, såsom Indonesien, och kommissionen har även uppmanat rådet att utfärda förhandlingsdirektiv för handelsavtal med Australien och Nya Zeeland. Hinder som identifieras under våra insatser för marknadstillträde vidarebefordras direkt till dessa förhandlingar om frihandelsavtal för att säkerställa att prioriteringar rörande marknadstillträde faktiskt tas upp. Mot bakgrund av kommissionens ökade fokus på genomförandet av frihandelsavtal stärker kommissionen även ständigt diskussionerna med sina partner för marknadstillträde i syfte att ta itu med hinder i länder där frihandelsavtal gäller. Genomförandestrukturer som inrättats genom frihandelsavtal bidrar avsevärt till att undanröja specifika handelshinder och ger en stabil ram för att diskutera frågor rörande marknadstillträde.

Dessutom införde EU under 2017 ett övergripande initiativ för europeisk ekonomisk diplomati, som för samman alla delar av vår politik (från miljöpolitik till transport, från energi till konkurrens, från utveckling till industripolitik) till stöd för våra centrala ekonomiska prioriteringar med var och en av våra handelspartner. Marknadstillträde är alltid en av dessa centrala prioriteringar, och främjas sålunda av detta initiativ.

B.    ÖVERSIKT ÖVER LÖSTA HINDER 2017

1.    Lösta hinder 2017 per tredjeland

Tack vare utökade och kombinerade ansträngningar från alla berörda parter i våra insatser för marknadstillträde löstes totalt 45 hinder helt eller delvis under 2017, vilket är en avsevärd ökning jämfört med föregående år.

I tabell 7 visas de tredjeländer där hinder åtgärdades mest framgångsrikt. Kina kom först på listan med sju lösta hinder under 2017, följt av Brasilien, Turkiet och Kanada (tre vardera). Även i Argentina, Förenade Arabemiraten, Indien, Saudiarabien och Taiwan löstes två registrerade hinder vardera.

Tabell 7: Geografisk fördelning av lösta hinder 2017 (* – G20-länder)

2.    Lösta hinder 2017 per typ av åtgärd

Det är användbart att analysera hur effektivt EU tog itu med olika typer av åtgärder under förra året. Av tabell 8 framgår att vår strategi har bidragit till att lösa ett tvåsiffrigt antal hinder både vid och innanför gränsen, vilket bekräftar vår verktygslådas effektivitet för att ta itu med olika typer av hinder. I motsats till föregående år registrerades under 2017 en väsentlig ökning av lösningen av åtgärder vid gränsen (34) jämfört med åtgärder innanför gränsen (11). De flesta åtgärder vid gränsen som åtgärdades framgångsrikt gällde sanitära och fytosanitära frågor, vilket var ett resultat av gemensamma riktade insatser (kommissionen, EU:s medlemsstater, EU-delegationer och EU-exportörer) i 20 särskilt prioriterade länder, medan de andra lösta hindren utgjordes av importförbud eller tullproblem.

För de elva åtgärderna innanför gränsen nåddes de mest positiva resultaten inom området reglerings- eller beskattningsåtgärder i samband med handel med varor (10), medan en åtgärd som rörde tjänster också löstes med framgång.

Tabell 8: Sektoriell fördelning av lösta hinder 2017 enligt registreringen i databasen med information om tillträde till marknaderna (antal åtgärder)

3.    Lösta hinder 2017 per sektor

I tabell 9 ges en översikt över de huvudsakliga ekonomiska sektorer där hinder löstes 2017. Jordbruk och fiske kom högst upp på listan: 27 åtgärder löstes (helt eller delvis) 14 . Nästa sektor var vin och sprit, som uppvisade tre lösta hinder under samma period. Järn, stål och icke-järnmetaller samt virke, papper och massa stod båda för två lösta hinder. Vidare löstes enskilda hinder inom flera andra sektorer: luftfartyg, fordon, keramik och glas, IKT och elektronik, maskiner, medicintekniska produkter, läkemedel, tjänster samt textilier och läder. Slutligen löstes även två övergripande hinder: täckningen av kommunala enheter i Colombia och investeringströsklar i Kanada.

Tabell 9: Sektoriell fördelning av lösta hinder 2017 enligt registreringen i databasen med information om tillträde till marknaderna

C.    KVALITATIV ANALYS AV LÖSTA HINDER 2017

I detta avsnitt ges en mer djupgående analys av de lösta hindren hos de nio handelspartner för vilka det högsta antalet lösta hinder (minst två) registrerades 2017: Kina, Brasilien, Kanada, Turkiet, Argentina, Indien, Saudiarabien, Taiwan och Förenade Arabemiraten.

1.    Kina

Kina är fortfarande ett av de länder som oftast inför hinder för marknadstillträde, både vad gäller totalt antal (25) och nya hinder som identifierats 2017 (tio). Vissa positiva, om än för det mesta gradvis ökande, steg kunde dock också urskiljas 2017, vilket visar att EU:s strategi för undanröjande av hinder ger resultat även i de mest utmanande miljöerna.

Framsteg har gjorts inom det sanitära och fytosanitära området. Angående livsmedels- och dryckesprodukter som för närvarande inte måste åtföljas av någon officiell certifiering har EU lyckats utverka ett uppskov på två år beträffande genomförandet av en rättsakt som skulle medföra certifiering av lågrisklivsmedel. Kommissionen kommer att fortsätta sin uppföljning eftersom farhågor kvarstår om åtgärden, trots det välkomna uppskovet med genomförandet.

Inom samma sektor har också Kinas behöriga myndighet sedan år 2000 upprätthållit ett importförbud för produkter från nötkreatur/får och nöt-/fårkött på grund av bovin spongiform encefalopati (BSE) och transmissibel spongiform encefalopati (TSE). EU har dock bidragit till att häva BSE-relaterade landsspecifika förbud för vissa medlemsstater.

I september 2017 blockerades flera typer av mögelost av Kinas inspektions- och karantänstjänstemän. Efter bilaterala diskussioner med de kinesiska myndigheterna hävdes förbudet.

En positiv utveckling registrerades även inom sektorn för medicintekniska produkter. I oktober 2017 utökade Kina antalet produkter som undantas från kliniska prövningar i Kina. Även om Kinas förordning 650 kräver att tillverkare genomför kliniska prövningar på plats i Kina för registreringen av vissa kategorier av medicintekniska produkter i Kina kommer detta beslut att avsevärt minska tiden och kostnaderna för registrering samt förbättra marknadstillträdet till Kina för de produkter som nyligen förtecknats.

Likaledes, inom läkemedelssektorn, uppdaterade Kina för första gången på åtta år i februari 2017 sin nationella förteckning över ersättning för läkemedel. Den nya förteckningen innehåller 15 % fler läkemedel än 2009 års upplaga. Den nya förteckningen utgör ett konkret framsteg när det gäller att förbättra tillträdet för nya läkemedel till den kinesiska marknaden.

Angående fordonsindustrin uppnåddes vissa framsteg i och med att Kina i september 2017 meddelade att ikraftträdandet av den nyligen presenterade kvotpolicyn för fordon som drivs med ny energi skulle skjutas upp med ett år, till 2019. Det uppskjutna genomförandet kommer att ge andrum för de europeiska fordonstillverkarna i Kina.

Slutligen registrerades även viss positiv utveckling inom luftfartygssektorn. På senare år har Kinas civila luftfartsmyndighet upphört att utfärda de certifikat som krävs för import av mindre luftfartyg till Kina. Under 2017 kom dock Europeiska unionen och Kina överens om att stärka sitt luftfartssamarbete genom att slutföra förhandlingarna om ett bilateralt avtal om civil luftfartssäkerhet. Genom detta avtal undanröjs de civila luftfartsmyndigheternas onödiga dubbla bedömnings- och certifieringsverksamhet för luftfartsprodukter, vilket kommer att minska kostnaderna för luftfartssektorn. Även om avtalet ännu inte trätt i kraft har Kina redan utfärdat de relaterade anmälningarna för godkännande av ansökningarna för vissa EU-luftfartyg. EU ser fram emot ett nära samarbete med de kinesiska myndigheterna för att häva blockeringen av godkännandena så snart som möjligt.

2.    Brasilien

Brasilien är en del av Mercosur-blocket, med vilket EU förhandlar om ett frihandelsavtal som en del av förhandlingarna om associeringsavtal.

I och med att Brasilien är den största ekonomin i Latinamerika och att EU är dess största handelspartner är frågor om marknadstillträde av stor betydelse i regionen. Trenden i termer av marknadstillträde har i allmänhet varit positiv eftersom tre hinder har lösts (helt eller delvis).

Angående jordbruks- och fiskesektorn utfärdades ny lagstiftning, vars genomförande fortfarande pågår och som förenklar europeiskt marknadstillträde även om hindret inte har lösts helt och hållet. Denna lagstiftning innehåller bestämmelser som låter alla EU-medlemsstater som redan exporterar lägga till fler anläggningar på förteckningarna över dem som är godkända att exportera till Brasilien (utan granskning), utöka godkännandet till andra områden/djurarter (när systemet redan har ansetts vara likvärdigt) och tillhandahålla en förteckning över produkter med låg risk, som ännu inte har fastställts av Brasilien. Dessa åtgärder minskar eftersläpningen i granskningarna, som är ett återkommande systemrelaterat problem. Dessutom har de brasilianska myndigheterna tagit vissa positiva steg för att ordna 17 pågående ansökningar för frukt och grönsaker, vilket är ett tecken på engagemang i samband med Mercosur-förhandlingarna.

Framsteg har också delvis uppnåtts angående vin och sprit: Den brasilianska myndigheten för sanitär kontroll (ANVISA) antog en ny föreskrift om allergenmärkning av livsmedel. Detta nya krav föreskrevs för livsmedel, drycker, tillsatser och ingredienser som används i bearbetning av livsmedel och alkoholhaltiga drycker som innehåller spannmål (vete, råg, korn, havre och hybrider), vilka skulle ha behövt märkas med ett varningsmeddelande. Efter flera démarcher från kommissionen bekräftade ANVISA slutligen i början av 2017 att spritdrycker som destilleras av spannmål är undantagna från allergenmärkningen.

Slutligen åtgärdades ett annat hinder med anknytning till maskiner. Tillsynsstandarden (Norma Regulamentadora) nr 12 (NR 12) är en föreskrift med säkerhetsstandarder inom olika användningsområden, inbegripet skyldigheter som gäller på samma sätt för exportörer, tillverkare och användare av maskiner och industriell utrustning, som ålägger långtgående krav. Arbetsmarknadsministeriet införde slutligen en teknisk anmärkning, i vars slutsats det anges att importerade maskiner som tillverkats i enlighet med ISO 13849 inte bör anses inte uppfylla NR 12. Följaktligen medger detta marknadstillträde för EU:s maskinindustri som tillämpar ISO 13849.

3.    Kanada

Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada trädde provisoriskt i kraft den 21 september 2017. Avtalet har resulterat i en fortsatt förbättring av handelsförbindelserna eftersom det även tillhandahåller en ram som bidrar till att ta itu med frågor rörande marknadstillträde. Faktum är att lösningen av tre hinder redan har bekräftats 2017.

Vad gäller övergripande hinder får den kanadensiska regeringen enligt lagen om utländska investeringar (Investment Canada Act) i Kanada granska utländska investeringar som överskrider en viss nivå. Efter ikraftträdandet av Ceta är översynströskeln 1,5 miljarder kanadensiska dollar i företagsvärde för investeringar för att förvärva kontroll över ett kanadensiskt företag som görs av "handelsavtalsinvesterare" som inte är statsägda företag. Tröskeln kommer att justeras årligen på grundval av nominell BNP-tillväxt tack vare bestämmelserna i Ceta.

Angående jordbruk och fiske löstes ett annat hinder eftersom medlemsstaterna inte kunde exportera från lagringscentraler belägna i andra provinskontrollenheter än där tillverkningen var baserad. Icke desto mindre kom EU och Kanada överens om att ändra det harmoniserade exportcertifikatet. Också med anknytning till jordbruk och fiske har det importsystem för vete och korn som tidigare tillämpades och som sköttes av den kanadensiska vetestyrelsen genom fyra tullkvoter nu upphävts som en följd av ikraftträdandet av Ceta.

Dessutom har Kanada inom ramen för Ceta åtagit sig att diskutera eventuella frågor med anknytning till vin och sprit för att hitta ömsesidigt överenskomna lösningar med EU. Detta inbegriper provinsiella påslag som tillämpas på inhemska viner och viner som tappas i Kanada på privata försäljningsställen.

4. Turkiet

Handelsförbindelserna mellan EU och Turkiet grundas på ett avtal om en tullunion som trädde i kraft 1995. Turkiet är ett land som står för en omfattande rad hinder som helhet, nämligen totalt 20 registrerade hinder i databasen. Två hinder har dock åtgärdats framgångsrikt.

Angående gruvdrift har de turkiska myndigheterna hävt begränsningarna för kopparskrot och aluminiumskrot samt tagit bort detta från förteckningen över varor som omfattas av exportregistrering.

Dessutom har ett annat hinder delvis åtgärdats i sektorn för virke, papper och massa. Genom att offentliggöra kommunikéer inbegriper de turkiska myndigheterna regelbundet olika produkter i tillämpningsområdet för Turkiets certifieringssystem för importövervakning, som består i ett krav på att erhålla en övervakningslicens före import av olika produkter om deras pris underskrider en viss tröskel som fastställts av myndigheterna. Efter en undersökning enligt förordningen om handelshinder om importövervakning av obestruket träfritt papper som genomfördes av kommissionen avlägsnade Turkiet denna kategori av pappersprodukter från tillämpningsområdet för sitt importövervakningssystem från och med den 7 december 2017. (Det bör dock noteras att flera produkter inom andra sektorer fortfarande omfattas av detta system.)

5. Argentina

Argentina är också en del av Mercosur-blocket, med vilket EU förhandlar om ett frihandelsavtal som en del av förhandlingarna om associeringsavtal. Framsteg i form av marknadstillträde har uppnåtts eftersom två hinder har åtgärdats under 2017.

Angående sanitära och fytosanitära åtgärder avlägsnade Argentina kravet på att produkter ska vara fria från porcint reproduktivt och respiratoriskt syndrom (PRRS) från sitt certifikat, vilket förenklar köttproducenternas tillträde till den argentinska marknaden. Vad gäller tjänster bör det noteras att Argentina har upphävt sin importörsdeklaration på heder och samvete för tjänster, som hade införts genom allmänna resolutioner 2012 och 2013.

6. Indien

Såsom beskrivs i tidigare avsnitt har Indien fortsatt att inlåta sig på en protektionistisk trend med tre nya hinder 2017. Trots denna utveckling har EU (delvis) lyckats lösa två hinder under 2017, båda av dem rörande sektorn för sanitära och fytosanitära frågor.

Vad gäller fläskköttsprodukter har man kommit överens om ett hälsocertifikat med flera medlemsstater, vilket förenklar deras tillträde eftersom de indiska myndigheterna gick med på att inte längre kräva att fläskköttsprodukter (t.ex. skinka) endast fick exporteras till Indien om köttet var urbenat före rimning/torkning. Indien hade även infört begränsningar för import av växter och växtprodukter med anknytning till gasningsbehandlingar. Indien godkände import av frukt och virke med alternativa behandlingar (behandlingar med kyla respektive värme) och meddelade att man skulle anmäla detta till WTO:s kommitté för sanitära och fytosanitära åtgärder. Vissa av de kungjorda anmälningarna har dock fortfarande inte inkommit.

Vidare bör det angående järn- och stålprodukter noteras att Indiens minister för stål i februari 2017 meddelade att minimipriserna för import av järn och stål, som tidigare hade tillämpats, inte längre skulle förlängas för 19 produkter.

7. Saudiarabien

Saudiarabien och de fem andra länderna i Gulfstaternas samarbetsråd (Bahrain, Förenade Arabemiraten, Kuwait, Oman och Qatar) utgör en viktig region ur handelssynpunkt. Två hinder löstes i Saudiarabien under 2017, båda av dem inom jordbruks- och fiskesektorn.

Saudiarabien hade importbegränsningar för nöt- och fårkött på grund av bovin spongiform encefalopati (BSE). Detta förbud hävdes dock för vissa medlemsstater under 2017. Ett liknande förbud hade även registrerats angående import av fjäderfä och fjäderfäprodukter på grund av högpatogen aviär influensa (HPAI). Detta förbud hävdes också för vissa medlemsstater under 2017.

8. Taiwan

EU lyckades ta itu med två hinder under 2017, vilket kommer att gynna EU-företag i Taiwan.

Båda hindren gällde jordbruks- och fiskesektorn. Tidigare hade flera ansökningar från EU för export av djur/växter och produkter av dessa behandlats i flera år i Taiwan utan något tecken på när förfarandet skulle slutföras. Lyckligtvis skyndade Taiwan på förfarandet under 2017 och marknadstillträde har beviljats vissa medlemsstater. Taiwan hävde även sitt förbud mot nötköttsprodukter från vissa medlemsstater på grund av BSE efter ökade gemensamma insatser av medlemsstaternas regeringar och kommissionen för att engagera de taiwanesiska myndigheterna, den akademiska världen och allmänheten i en dialog under flera år för att förklara EU:s omfattande och mångfasetterade kontrollsystem som uppfyller mycket höga standarder.

9. Förenade Arabemiraten

Förenade Arabemiraten utgör en viktig region ur handelssynpunkt. Kommissionen har således gjort stora ansträngningar för att ta itu med hinder för marknadstillträde. Två av dessa löstes framgångsrikt under 2017.

Angående jordbruks- och fiskesektorn hävdes ett tillfälligt förbud mot import av fjäderfä och fjäderfäprodukter på grund av HPAI för vissa medlemsstater.

Vad gäller elektronik tillhandahöll Förenade Arabemiraten riktlinjer och en presentation som medgav undantag från tillämpningsområdet för åtgärderna för elva produkter för allmän belysningsutrustning som för närvarande omfattas av ett emiratiskt regeringsbeslut från 2012 genom vilket användningen av vissa farliga material i elektronisk utrustning begränsades (liknande EU:s lagstiftning om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning enligt direktiv 2011/65/EU).

D.    EFFEKTEN AV LÖSTA HINDER

I detta avsnitt upprepar vi först den analys som gjordes tidigare genom att identifiera handelsflöden med koppling till lösta hinder 2017. Handelsflöden som potentiellt påverkats av de undanröjda handelshindren uppgick till ett värde av 8,2 miljarder euro. Detta är nästan dubbelt så mycket som förra året (4,2 miljarder euro). Av detta utgörs 45 % av EU:s export till Kina, följt av EU:s export till Brasilien (nästan 13 %) och Indien (nästan 6 %). Industrisektorer står för en stor majoritet av dessa flöden. Medicintekniska produkter och maskiner står för 34 % av den potentiellt påverkade handeln (vilket i värde motsvarar 3,6 miljarder euro respektive 2,1 miljarder euro). Lösta hinder för jordbruksbaserade livsmedel står för 1 miljard euro.

Från och med detta år innehåller denna rapport en förfinad analys baserad på en ekonometrisk modell som gör att man kan bedöma hur mycket handelsflödena med de partnerländer som har infört ett hinder har ändrats efter att hindret undanröjts. I detta syfte har en regressionsanalys använts för att kvantifiera effekten av undanröjandet av hinder för EU:s export 15 .

Den använda metoden är försiktig och kan leda till en underskattning av handelseffekterna, men vi har fokuserat enbart på de hinder som helt har undanröjts, och har inte inbegripit mera komplexa tjänster eller övergripande hinder. Vi har analyserat effekterna av denna reducerade uppsättning hinder som undanröjts mellan 2014 och 2016 16 . Detta har gjorts i jämförelsesyfte i förhållande till den senaste analys av detta slag som kommissionen genomförde 2015, som gällde effekter fram till 2013. Men som ett resultat inbegriper den inte den positiva effekten av handelshinder som undanröjts tack vare marknadstillträdesstrategin före 2014.

Resultaten visar att undanröjandet av denna deluppsättning hinder kan kopplas till en väsentlig ökning av EU:s export. Uppskattningarna pekar på en genomsnittlig ökning av handeln på ungefär 56 % efter undanröjandet av hindren. Detta innebär, i värde, att undanröjandet av hinder på årsbasis genererade 4,8 miljarder euro i ytterligare export. Detta är av samma storleksordning som fördelarna med många av våra frihandelsavtal. Det är till exempel mer än den kombinerade effekten av våra frihandelsavtal med Colombia och Peru.

Analysen från 2015, där samma metod användes, gav en siffra på 2,4 miljarder euro i ytterligare export, vilket understryker att i takt med att hindren ökar förstärker vi våra tillsynsansträngningar för att säkerställa ett ökat öppnande av marknaderna.

IV. SLUTSATS

Denna rapport ger en allmän översikt över de hinder för handel och investeringar som direkt påverkar EU:s ekonomiska aktörer, såsom de har rapporterats och hanterats inom partnerskapet för marknadstillträde, det gemensamma arbetet mellan kommissionen, medlemsstaterna och näringslivsorganisationer.

I och med att 67 nya hinder rapporterades och 45 åtgärdades under 2017 innehåller databasen med information om tillträde till marknaderna för närvarande ett rekordhögt antal av 396 åtgärder i tredjeländer. Ryssland ligger fortfarande främst vad gäller flest handelsbegränsningar, tätt följt av Kina, Indonesien och Indien.

Detta bekräftar den trend som redan identifierades förra året: att protektionismen tilltar. Kina identifierades som den partner som bidrar mest till denna trend (tio nya hinder), vilket understryker de bilaterala handelsförbindelsernas komplexa karaktär. Därefter kom Ryssland (sex) och Sydafrika (fyra) och ytterligare två länder (Indien och Turkiet) som införde tre nya hinder 2017. En tydlig regional trend kunde även skönjas, med sju nya identifierade hinder i Euromed-regionen.

Sammantaget infördes nya hinder i tredjeländer för tolv olika sektorer av ekonomisk verksamhet, främst inom jordbruks- och fiskesektorn, åtgärder av övergripande karaktär samt vin och sprit. De handelsflöden som potentiellt påverkades av alla nya hinder som registrerades 2017 uppgick till ett värde av 23,1 miljarder euro, vilket motsvarade 1,2 % av all EU-export globalt samma år.

Mot bakgrund av denna tilltagande protektionism har EU stärkt sina insatser för marknadstillträde, med förbättrad samordning mellan EU-institutioner och berörda parter, bättre prioritering av hinder samt förbättrad kommunikation. EU har fortsatt att förlita sig på alla tillgängliga medel i sin verktygslåda för att lösa hinder, från tvistlösning, användning av förordningen om handelshinder, en ambitiös agenda för handelsförhandlingar, diplomatiska démarcher och lansering av ett övergripande initiativ för europeisk ekonomisk diplomati. Initiativet med marknadstillträdesdagar i medlemsstaterna har också gjort det möjligt för kommissionen att informera om de möjligheter som EU:s insatser för marknadstillträde ger lokala företag, i syfte att ta itu med hinder för ett ökande antal av EU:s ekonomiska aktörer i tredjeländer.

Genom dessa ansträngningar har EU:s insatser för marknadstillträde gett resultat. 45 hinder löstes helt eller delvis inom 13 olika sektorer – bland andra luftfartyg, fordon, keramik, IKT och elektronik, maskiner, läkemedel, medicintekniska produkter, textilier och läder, jordbruksbaserade livsmedel, järn och stål, virke och papper samt tjänster – och på ett övergripande plan. 27 av dessa lösta hinder hörde till jordbruks- och fiskesektorn, och länderna med det högsta antalet lösta hinder var Kina, Brasilien, Kanada och Turkiet. De handelsflöden som potentiellt påverkades av de undanröjda handelshindren uppgick till ett värde av 8,2 miljarder euro, varav 45 % utgjordes av EU-export till Kina, följt av EU-export till Brasilien (nästan 13 %). En stor majoritet av dessa flöden gynnade tillverkningsindustrin.

Från och med detta år innehåller denna rapport en förfinad regressionsanalys för att kvantifiera effekten av undanröjandet av hinder för EU:s export. Försiktiga uppskattningar tyder på att undanröjandet av hinder på årsbasis genererar 4,8 miljarder euro i ytterligare export. Detta är av samma storleksordning som fördelarna med många av våra frihandelsavtal, och dubbelt så mycket som 2015, när en liknande analys senast genomfördes.

Detta understryker att i takt med att hindren ökar förstärker vi våra tillsynsansträngningar för att säkerställa ett ökat öppnande av marknaderna. Genomförande och tillsyn utgör inte enbart centrala prioriteringar för kommissionen, de är viktigare än någonsin för att skapa tillväxt, arbetstillfällen och konkurrenskraft, till gagn för våra företag och medborgare.

Kommissionen är fast besluten att i nära samarbete med medlemsstaterna och berörda parter ytterligare stärka partnerskapet för marknadstillträde och att anpassa sin verktygslåda till den alltmer komplexa miljö där våra företag verkar. Att hitta mer transaktionella och kreativa sätt att effektivt ta itu med hinder kommer att vara avgörande för att fortsätta att öppna upp marknaderna och stärka möjligheterna för EU-aktörer över hela världen.

(1)      Partnerskapet för marknadstillträde inrättades 2007 för att fördjupa samarbetet mellan kommissionen, medlemsstaterna och EU:s näringsliv, både i Bryssel och lokalt. Det grundas på månatliga möten i den rådgivande kommittén för marknadstillträde och sektorsinriktade arbetsgrupper för marknadstillträde i Bryssel samt regelbundna möten i marknadstillträdesgrupperna eller möten mellan handelsrådgivare i tredjeländer.

(2)       http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/october/tradoc_153846.pdf  

(3)      En ny rapport om genomförandet av frihandelsavtal antogs 2017 i detta sammanhang. Nästa rapport planeras till senare under 2018.

(4)      Detta tillvägagångssätt innebär ett skifte från analyserna av allmänna protektionistiska tendenser som undersöktes i tidigare upplagor fram till 2016.

(5)      Algeriet, Angola, Argentina, Armenien, Australien, Bangladesh, Bolivia, Bosnien och Hercegovina, Brasilien, Chile, Colombia, Dominikanska republiken, Ecuador, Egypten, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Förenta staterna, Hongkong, Indien, Indonesien, Iran, Israel, Japan, Kamerun, Kanada, Kazakstan, Kina, Libanon, Malaysia, Marocko, Mexiko, Moçambique, Moldavien, Nigeria, Norge, Nya Zeeland, Oman, Pakistan, Paraguay, Peru, Ryssland, Saudiarabien, Schweiz, Serbien, Singapore, Sydafrika, Sydkorea, Taiwan, Thailand, Tunisien, Turkiet, Uganda, Ukraina, Uruguay, Venezuela, Vietnam och Vitryssland.

(6)      Databasen med information om tillträde till marknaderna ( http://madb.europa.eu/madb/indexPubli.htm ) ger information till företag som exporterar från EU om importvillkor på tredjeländers marknader. Här ingår information om handelshinder, men även om tullar och ursprungsregler, förfaranden och formaliteter för import till tredjeländer, sanitära och fytosanitära åtgärder, statistik samt särskilda exporttjänster som tillhandahålls till små och medelstora företag. Omvänt tillhandahåller EU:s exportrådgivningstjänst ( http://exporthelp.europa.eu/thdapp/index.htm ) även information om villkoren för import från handelspartner till EU (inklusive gällande tullar och krav, förmånsordningar samt kvoter och statistik).

(7)      "Aktiva" hinder innebär att de aktivt följs upp av partnerskapet för marknadstillträde (i motsats till lösta hinder).

(8)      Jfr till exempel den nyligen publicerade gemensamma rapporten från Internationella handelscentrumet (ITC) och kommissionen, Navigating Non-tariff Measures: Insights From A Business Survey in the European Union, december 2016 ( http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2016/december/tradoc_155181.pdf ), översikten över eventuellt handelsbegränsande åtgärder i den föregående rapporten om hinder för handel och investeringar ( http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2016/may/tradoc_154568.pdf ; http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2016/june/tradoc_154665.pdf ) eller tidigare protektionismrapporter.

(9) En sammanläggning av förra årets åtgärder (372) med 2017 års siffror (67 nya och 45 lösta hinder) ger 394. Skillnaden (två hinder för att uppnå 396) beror på att två hinder delades till fyra – för att registrera olika aspekter av hindren separat. Från och med 2018 kommer kommissionen att registrera hinder på detta mer noggranna sätt. Varje enskild aspekt av hinder kommer att registreras separat, vilket gör det möjligt att övervaka varje hinder mer effektivt. Detta kommer att leda till ett nominellt högre antal "hinder" men inte en ändring av trenderna.

(10)  G20 Leaders’ Declaration: Shaping an Interconnected World: http://www.g20.utoronto.ca/2017/2017-G20-leaders-declaration.html  

(11)    Algeriet, Argentina, Australien, Bolivia, Brasilien, Colombia, Dominikanska republiken, Ecuador, Egypten, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Hongkong, Indien, Indonesien, Irak, Iran, Israel, Japan, Kanada, Kina, Kongo, Libanon, Mexiko, Moçambique, Nicaragua, Pakistan, Ryssland, Saudiarabien, Serbien, Singapore, Sydafrika, Sydkorea, Thailand, Tunisien, Turkiet, Ukraina, Uruguay, Venezuela och Vietnam.*G20-länder.**Euromed-länder.

(12)      Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1843 av den 6 oktober 2015 om fastställande av unionsförfaranden på den gemensamma handelspolitikens område i syfte att säkerställa unionens rättigheter enligt internationella handelsregler, särskilt regler som fastställts av Världshandelsorganisationen (WTO) (EUT L 272, 16.10.2015, s. 1).

(13)      Se s. 30 nedan.

(14) Ett särdrag för sanitära och fytosanitära hinder är att tredjeländer kan undanröja hinder medlemsstat för medlemsstat, eftersom de inte alltid betraktar EU som en enda enhet i sanitära och fytosanitära frågor. Framstegen är därför ofullständiga, men ändå viktiga.

(15) Mer specifikt utnyttjade vi en difference-in-difference-metod och analyserade effekten på handelsflöden endast mellan EU och de länder som hade infört hindret för de specifika berörda produkterna.

(16) Analysen täcker inte det (rekordhöga) antal hinder som undanröjdes 2017 eftersom vi behövde minst ett helt år av uppgifter efter hindrets undanröjande för att fastställa effekten på handeln.