52018DC0377

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 15.6.2018

COM(2018) 377 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

i enlighet med artikel 27 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen och artikel 12 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (geografisk balans)

Avsnitt 1 - Bakgrund och allmänna principer

1.Rättslig grund

I denna rapport behandlas nivåerna för hur medborgare från varje medlemsstat ska vara representerade inom institutionernas personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna. rapporten läggs fram i enlighet med artikel 27 tredje stycket i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen och artikel 12.1 fjärde stycket i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen. Om inte annat uttryckligen anges avser hänvisningar till artikel 27 i tjänsteföreskrifterna även artikel 12 i anställningsvillkoren för övriga anställda.

En allmän regel är att diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden enligt förddragen, stadgarna om de grundläggande rättigheterna och tjänsteföreskrifterna 1 . Samtidigt krävs det enligt tjänsteföreskrifterna att EU-institutionerna ska rekrytera sin personal över största möjliga geografiska område (artikel 27 i tjänsteföreskrifterna) 2 . Balansen mellan dessa båda aspekter ger redan institutionerna möjlighet att beakta medborgarskap, även när de tillsätter specifika tjänster om de sökandes kvalifikationer i huvudsak är likvärdiga 3 .

Genom reformen av tjänsteföreskrifterna år 2013 och hänvisningen till principen om att alla unionens medborgare är jämlika införde lagstiftarna en ny rättslig grund så att varje institution kan vidta de åtgärder som krävs om en betydande obalans mellan tjänstemännens medborgarskap uppdagas, som inte kan motiveras med objektiva kriterier. Syftet med denna ändring var att ge rättsliga möjligheter att hantera situationer med betydande obalans, som skulle strida mot principen om medborgarnas jämlikhet i unionen.

2.Rapportens omfång

Enligt artikel 27 i tjänsteföreskrifterna ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet rapportera om genomförandet av denna artikel. För de syften som avses i denna rapport gäller följande definitioner:

Institutioner: de institutioner som omfattas av tjänsteföreskrifterna. Kommissionen har uppmanat alla institutioner och decentraliserade byråer att bidra. I ett särskilt avsnitt behandlas de institutioner och byråer som bidragit.

Anställda: den rättsliga grunden omfattar tjänstemän (27 i tjänsteföreskrifterna) och tillfälligt anställda (artikel 12 i anställningsvillkoren för övriga anställda). Båda grupper behandlas tillsammans.

Tjänstegrupp: Den rättsliga grunden kräver inte någon åtskillnad mellan tjänstegrupper. Med tanke på rapportens syfte kommer den analys som avser kommissionen att inriktas på tjänstegrupp AD.

Avsnitt 2 - Europeiska kommissionen

1.Metod

1.1. Bakgrund

Innan artikel 27 i tjänsteföreskrifterna trädde ikraft i sin nuvarande lydelse togs frågan om geografisk balans främst upp i samband med unionens utvidgningar till nya medlemsstater. I alla sådana fall var målet att inom en begränsad tidsperiod nå upp till en tillräcklig andel medborgare från nya medlemsstater, med beaktande av utvidgningens relativa omfång i förhållande till den rådande situationen.

Kommissionen antog flera meddelanden om metoder för att definiera det mål som skulle uppnås, i form av vägledande faktorer (före 2003) 4 eller av vägledande rekryteringsmål (efter 2003) 5 . Kommissionen har regelbundet rapporterat om hur det har gått att uppnå rekryteringsmålen, och har vid behov vidtagit korrigerande åtgärder.

En detaljerad översikt över hur de vägledande faktorer som gällde före 2003 har utvecklats finns i bilaga 2, tillsammans med en tabell över rekryteringsmålen efter 2003.

Metoderna för att fastställa vägledande faktorer och vägledande rekryteringsmål ansågs 2003 vara tillfälliga, och den sista övergångsfasen löpte ut 2018 efter Kroatiens anslutning. Därmed är villkoren nu uppfyllda för att faststöälla vägledande faktorer för medlemsstaterna utgående från en enda, gemensam metod.

1.2. Medborgarnas representationsnivå

1.2.1. Medborgarskap

Enligt artikel 28a i tjänsteföreskrifterna får en tjänsteman endast tillsättas om han är medborgare in en av unionens medlemsstater, om inte undantag beviljats av tillsättningsmyndigheten.

Därför måste alla tjänstemän ange minst ett medborgarskap vid anställningen. Detta medborgarskap registreras i it-systemen som ”första medborgarskap” och förblir oförändrat såvida inte tjänstemannen begär en ändring.

Det ”första medborgarskapet” ligger til lgrund för denna raport.

Tjänstemän kan 6 ange andra medborgarskap, antingen vid anställningen eller under loppet av sin karriär. Alla medborgarskap som läggs til ldet första medborgarskapet registreras i it-systemen som ”andra medborgarskap”, ”tredje medborgarskap” osv.

Den 1 januari 2018 hade 1 041 tjänstemän och tillfälligt anställda angivit mer än ett medborgarskap. I bilaga 7d finns en detaljerad översikt över första och andra medborgarskap.

1.2.2. Vägledande faktorer

1.2.2.1 Förenade kungariket

Eftersom Förenade kungarikets den 29 mars 2017 till rådet anmält sin avsikt att dra sig ur unionen, har ingen vägledande faktor fastställts för Förenade kungariket. Den analys som genomförts i rapporten kommer att ligga till grund för framtida åtgärder. Därför är det i nuläget inte lämpligt att fastställa en vägledande faktor för Förenade kungarikets medborgares representation i framtiden, även om det till fullo beaktas att Förenade kungariket är medlems i unionen vid tidpunkten för raportens antagande.

För att till fullo ta hänsyn till att Förenade kungariket fortsätter att vara medlemsstat fram till den dag då det lämnar unionen, och för att hantera detta utan att påverkar utgången av de pågående förhandlingarna förslås det att alla rrelevanta siffror omräknas utan att siffrorna för Förenade kungariket tas med. I raporten ges en detaljerad översikt öve rden nuvarande andelen medborgare i Förenade kungariket blande kommissionens AD-personal (se bilaga 7c). Förenade kungarikets medborgare återfinns främst i lönegrader över AD9. Hälften var äldre än 50,5 år den 1 januari 2017.

Kommissionen har noterat att ett antal medborgare i Förenade kungariket bland kommissionens personal har begärt eller kan komma att begära en ändring till ett annat första medborgarskap.

Dessa ändringar är exceptionella och kräver en särskild behandling.

Därför ska Förenade kungarikets medborgare som anmäler en ändring av sitt medborgarskap efter den 29 mars 2017 fortfarande anses ha behållit sitt brittiska medborgarskap som första medborgarskap 7 i syfte att garntera en balanserad represenation av personal inom kommissionen, inte minst på mellanchefs och högre chefsnivå.

1.2.2.2 Fastställande av vägledande faktorer för de återstående 27 medlemsstaterna.

Det bör fastställas en metod för att harmonisera medlemsstaternas viktning. Den indikator som antogs 2003 för att fastställa vägledande rekryteringsmål bygger på objektiva kriterier, leder till enrättvis balans mellan behovet av att spegla EU-befolkningens sammansättning och behovet av att uppnå en minsta representation av de mindre medlemsstaterna, samt är lätt att tillämpa 8 .

Kommissionen har i praktiken använt denna indikator sedan 2003 i sina analyser av den geografiska balansen, och det föreslås att fortsätta att använda samma indikator, utan Förenae kungariket, för de syften som avses i denna rapport. Den kommer att uppdateras regelbundet med hänsyn tagen till utvecklingen av dess komponenter.

Detta ger i nuläget följande vägledande faktorer (beräkning i bilaga 5):

Medlemsstat	Vägledande faktor	Medlemsstat	Vägledande faktor
Malta	0,6%	Ungern	3,0%
Luxemburg	0,8%	Portugal	3,1%
Cypern	0,8%	Tjeckien	3,1%
Estland	0,8%	Grekland	3,1%
Lettland	1,0%	Belgien	3,1%
Slovenien	1,0%	Nederländerna	3,9%
Litauen	1,5%	Rumänien	4,5%
Kroatien	1,6%	Polen	8,2%
Irland	1,6%	Spanien	8,9%
Slovakien	1,8%	Italien	11,2%
Finland	1,8%	Frankrike	11,6%
Danmark	1,8%	Tyskland	13,8%
Bulgarien	2,4%
Österrike	2,6%
Sverige	2,7%	Totalt	100,0%

1.2.3. Definition av minsta andel för varje medborgarskap

De tillämliga rättsliga bestämmelserna om geografisk balans omfattar två grundläggande krav. För det första förväntas urvals- och rekryteringsförfaranden vara utformade så att all särbehandling på grund av medborgarskap utesluts. För det andra krävs en balanserad geografisk represntation inom kommissionens personal för att ett av kommissionens grundläggande mål ska kunna uppnås, nämligen att vara nära medborgarna och spegla medlemsstaternas mångfald.

Därför anser kommissionen att

-det bör fastställas en miniminivå (bland kommissionens personal) för varje nationalitet i EU,

-begränsade avvikelser från de vägledane faktorerna bör tolereras, inte bara om de inte anses hota den geografiska balansen utan även om de är nödvändiga för att förebygga risken för ineffektivitet.

I praktiken anser kommissionen att en betydadne obalans kan anses förekomma om andelen tjänstemän med medborgarskap i en eller flera medlemsstater är lägre än 80 % av den gällande vägledande faktorn.

1.3. Tillämpningsområde

1.3.1. Tjänstegrupp

I syfte att garantera åtgärdernas proportionalitet kommer denna rapport uteslutande att inriktas på tjänstegruppen AD. Artikel 27 i tjänsteföreskrifterna berör all personal oberoende av tjäsntegrupp, men för tjänstegrupperna AST och AST-SC ges större toleransutrymme. Kravet att Europeiska unionens mångfald ska återspeglas är viktigare för tjänstemän med ledande, skapande, analysrelaterade, språkliga eller vetenskapliga uppgifter (dvs. AD-tjänstemän) än för tjänstemän med utförande och tekniska uppgifter (AST) eller kontors- och sekretariatsuppgifter (AST-SC).

Dessutom utförs de senare uppgifterna ofta av lokalanställd personal, och är i regel mindre attraktiva för utvandrade.

Därför begränsas analysen och alla eventuella åtgärder enligt artikel 27 andra stycket i tjänsteföreskrifterna till tjänstegrupp AD.

1.3.2. Befattningar

I rapporten behandlas endast fördelningen av personal som inte har chefsbefattning. Inom kommissionen omfattas fördelningen av medborgare på chefsbefattningar av särskilda regler och förfaranden liksom av särskild övervakning 9 .

1.3.3. Språktjänster

Målet att uppnå balanserrad representation i personalen kan inte uppnås på samma sätt för språktjänsterna som för övriga tjänster.

På grund av dessa tjänsters särart följer rekryteringen av personal här egna regler. För det första är antalet anställda som behärskar ett målspråk förbestämt och oberoende av den berörda medlemsstatens storlek. För det andra, även om rekryteringen för språktjänsterna inte styrs av medborgarskap utan av språkkunskaper så finns ett starkt samband mellan dessa båda faktorer. För det tredje är vissa språk officiella språk i flera medlemsstater. Därför följer fördelningen av personal med ett visst medborgarskap inom språktjänsterna ett mönster som inte kan jämföras med de övriga tjäsnterna.

Det är varken meningsfullt eller önskvärt att tillämpa de vägledande faktorer som behandlas i avsnitt 1.2 ovan på språktjäsnterna. I tabellen i bilaga 6 visas fördelningen av all AD.personal i icke-chefsbefattningar inom kommissinens språktjänster (DGT och SCIC). Tabellen visar att de flesta större medlemsstater och de medlemsstater som delar officiellt språk med andra medlemsstater är underrepresenterade. Obalansen är ännu mer uppenbar om man tittar på grupperna AD5AD8 respektive AD9-AD12 för sig, men riktad rekrytering på dessa grundvalar för de berörda nationaliteterna skulle naturligtvis inte vara förenligt med något operationellt behov.

Med tanke på de objektiva begränsningar som styr rekryteringen av personal till språktjänster utesluter kommissionen dem därför från bedömningen av geografisk balans.

1.3.4. Lönegrader

Artikel 27 i tjänsteföreskrifterna är den första artikeln i kapitlet om rekrytering. I nelighet med artikel 31 i tjänsteföreskrifterna ska tjänstemän i tjänstegrupp AD endast rekryteras i graderna AD5-AD8 och, i förekommande fall, i graderna AD9, AD10, AD11 eller, i undantagsfall, AD12. I linje härmed behandlas följande grader därför separat i rapporten:

-AD9-AD12 (för vilka tillsätningarna inte får överstiga 20 % av alla AD-tilsättningar under ett och samma år).

-AD5-AD8 (som är de vanligaste graderna för tillsättningar).

Det bör också noteras att lönegraderna AD13–AD14 som regel inte bara inte är rekryteringsgrader (och därmed utesluts från analysen), utan att dessa grader dessutom är reserverade för lednings- eller rådgivande funktioner sedan ikraftträdandet av 2014 års översyn av tjänsteföreskrifterna. Populationen av icke-chefspersonal i denna lönegrad är ett arv från det förflutna och omfattar huvudsakligen medborgare i medlemsstater som anslöt sig före 2004. Denna population kommer att minska avsevärt med tiden, inte minst med tanke på deras åldersstruktur, som innebär att de allra flesta i dessa grader kommer att gå i pension inom de närmaste 10-15 åren. Detta innebär att ett antal grupper av medborgare i medlemsstater som anslöt sig före 2004 kommer att påverkas mer av pensionsavgångar i framtiden.

2. Resultat och analys

2.1. Situationen den 1 januari 2017

2.1.1. Lönegraderna AD9-AD12

Bilaga 7b ger en lägesbild per den 1 januari 2017. De främsta slutsatserna är, till dags dato,

-att 14 nationaliteter är rejält underrepresenterade, nämligen samtliga medlemsstater som anslöts efter 2004, och Luxemburg.

-I absoluta tal innebär detta att de största underskotten avser polacker (160 personer) och rumäner (155 personer).

-I relativa tal avser de största underskotten kroater (som uppnår 5 % av de vägledande faktorerna), bulgarer (8 %) och rumäner (13 %).

Det gick i viss utsträckning att förespå underrepresentationen av anställda från medlemsstater som anslöts efter 2004 i lönegraderna AD9-AD12, eftersom det inte anordnades några uttagningsprov för dessa lönegrader enligt de särskilda bestämmelserna för undantag för utvidgningen (med undantag för ledningsfunktioner). Målet var att succesivt fylla alla lönegrader från botten och uppåt. Därför berörs alla medborgare från medlemsstater som anslöts efter 2004.

Situationen utvecklas som förväntat. Samtliga nationaliteter från utvidgningsvågen 2004 har nu uppnått mellan 50 och 70 % av målet. När det gäller medborgare från utvidgningarna 2007 och 2013, är det ännu för tidigt 10 att kunna uppskatta hur många som har nått dessa lönegrader. Men antalet anställda från dessa grupper i lönegraderna AD5-AD8 (mer än 200% respektive 140 % av målet, se bilaga 7) tyder ändå på att utvecklingen går planenligt. Kommissionen kommer även i fortsättningen att noggrant följa utvecklingen i dessa lönegrader för att se om trenden håller i sig.

Det enda som inte kan förklaras är att medborgare från Luxemburg är underrepresenterade i denna lönegrad. Detta kan dock bero på att Luxemburg har en liten folkmängd. Om det bara hade funnits ytterligare 4 personer i de berörda lönegraderna så hade Luxemburg inte funnits med bland de underrepresenterade nationaliteterna.

2.1.2. Lönegrader AD5-AD8

Lönegraderna AD5-AD8 bör ses ut ett dynamiskt perspektiv. I enlighet med kraven i tjänsteföreskrifterna så är det inom dessa lönegrader som minst 80 % av tillsättningarna ska göras. Nivåerna för hur många medborgare från varje medlemsstat som ska vara representerade inom dessa lönegrader kommer att avgöra hur många som är representerade i lönegraderna AD9-AD12 om 10 år. Det är därför bland dessa personer som chefer (särskilt på mellannivå) kommer att väljas inom samma tidsram. En balanserad representation inom lönegraderna AD5-AD8 idag är en förutsättning för en balanserad representation av nationaliteter bland de högre lönegraderna på längre sikt.

Bilaga 7a ger en lägesbild per den 1 januari 2017. De främsta slutsatserna är, till dags dato,

-att 10 nationaliteter (alla bland de medlemsstater som anslöts före 2004 11 ) är rejält underrepresenterade, nämligen Danmark, Tyskland, Irland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Portugal, Finland och Sverige.

-I absoluta tal innebär detta att de största underskotten avser medborgare från Tyskland (nästan 230 personer) och Frankrike (nästan140 personer).

-I relativa tal avser de största underskotten medborgare från Luxemburg (det fanns inga luxemburgare alls), Sverige och Danmark (som endast uppnådde 13 % av sin vägledande faktor).

Det faktum att majoriteten av medborgarna från EU-14 12 är underrepresenterade i lönegraderna AD5-AD 8 kan åtminstone delvis förklaras av rekryteringsmönstren efter 2004. Detta beror på att majoriteten av de tjänster som var reserverade för medborgarna från de medlemsländer som anslöts efter 2004 fanns inom lönegraderna AD5-AD8. Koncentrationen av rekrytering av personal från nya medlemsstater inom baslönegraderna ledde, nästan per automatik, till en underrepresentation av medborgare från medlemsstater som anslöts före 2004.

Det är endast 4 av medlemsstaterna som anslöt före 2004 som har ett acceptabelt antal medborgare i lönegraderna AD5-AD8. Två av dessa ligger något under sin vägledande faktor (spanjorer och italienare) och två har nått sin vägledande faktor (belgare och greker).

Här krävs det riktade åtgärder för att öka representationsnivån hos de medborgare som annars riskerar att fasas ut genom ett generationsgap.

Det är däremot tveksamt om det räcker med sådana riktade åtgärder för att säkra en balanserad representation av alla nationaliteter på lång sikt. Här kan man nämna två faktorer.

2.2. Underliggande orsaker till underrepresentation i lönegraderna AD5-AD8

2.2.1. Tillgängliga godkända kandidater på Epsos reservlistor

Det faktum att endast 4 av medlemsstaterna som anslöts före 2004 har tillräckligt många medborgare representerade trots rekryteringmönstren de senaste 12 åren tycks tyda på att det finns andra orsaker till att det finns ett underskott av vissa medlemsstaters medborgare. En förklaring är fördelningen av godkända Epso-kandidater.

Tabellerna i bilagorna 8a och 8b visar att tillgängligheten på godkända kandidater sedan 2010 inte varit i linje med de vägledande faktorerna. Situationen är särskilt slående när det gäller uttagningsproven för AD-specialister, där 23 av 27 nationaliteter är underrepresenterade i förhållande till sina vägledande faktorer. Endast 4 nationaliter uppnådde sina vägledande faktorer, nämligen belgarna, grekerna, italienarna, och spanjorerna 13 , det vill säga de fyra medlemsstater som anslöts före 2004 och som har tillräckligt många medborgare representerade i lönegraderna AD5-AD8 (se avsnitt 2.1.2).

I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att bristen på godkända kandidater bland vissa nationaliteter inte har något att göra med meriter utan snarare med det faktum att det har haft färre deltagare än förväntat i uttagningsproven. Uppgifterna i bilagorna 8a och 8 b visar att i många fall med betydande underrepresentation har det varit färre medborgare i de aktuella medlemsstaterna som deltagit i uttagningsproven, samtidigt som de som deltagit gjort bättre ifrån sig på proven. (T.ex. Nederländerna, Frankrike och Tyskland i handläggarproven).

Problemet med sammansättningen av nationaliteter på Epso-listorna kommer sannolikt att påverka den framtida geografiska balansen om inga åtgärder vidtas. Om de senaste 8 årens trender håller i sig även i framtiden kommer nuvarande obalanser inte att kunna absorberas ”på naturlig väg”, och dessutom kan följande nationaliteter komma att förbli underrepresenterade i kommande generationer 14 : Tjecker, danskar, estländare, irländare, cyprioter, letter, litauer, luxemburgare, polacker och slovener

2.2.2. Attraktionskraften

En annan faktor rör kommissonens förmåga att locka tillräckligt många högkvalificerade kandidater från samtliga medlemsstater. Antalet deltagare i uttagningsprov för AD5-handläggare per miljon invånare över de senaste 8 åren (se bilaga 8a) visar på stora skillnader mellan medlemsstaterna. Medborgare från tre medlemsstater (Tyskland, Frankrike och Nederländerna) har en deltagarnivå på mindre än hälften av EU-genomsnittet.

Epso har redan försökt att uppmuntra medborgare från ”underskotts-medlemsländerna” att delta i uttagningsproven för handläggare. Men än så länge har dessa ansträngningar inte fått önskad effekt, vilket framgår av fördelningen av ansökande till det senaste och pågående handläggarprovet. (Se bilaga 8c). I Tyskland och Frankrike är det fortfarande mindre än hälften av genomsnittet som deltar i uttagningsproven. Det nederländska deltagandet har ökat, men svenskarnas och polackernas deltagande har minskat avsevärt.

Detta visar på att vi står inför en utmaning att öka kommissionens attraktionskraft i en tid då det kan verka som att det paket som erbjuds (dvs. en mix av lön, sociala förmåner, pensionsrätt, balans i yrkeslivet, etc.) har urholkas i relativa termer över tid.

3. Slutsats

Fyra lärdomar kan dras av ovanstående analys.

För det första skiljer sig situationen för AD5-AD8 och AD9-AD12 från varandra. I båda fallen föreligger en betydande underrepresentation men varken de berörda medlemsstaterna eller dynamiken är densamma.

För det andra finns det visserligen en tydlig koppling mellan de observerade obalanserna och de senaste 10-15 årens rekryteringsmönster. Men det verkar också som att den huvudsakliga orsaken till obalanserna ligger i sammansättningen av Epso-listorna. En sådan obalans går inte att förklara med objektiva skäl, och särskilt inte med skillnader i kandidaternas meriter.

För det tredje kommer obalanserna i Epso-listorna sannolikt att generera nya obalanser i framtiden.

För det fjärde har försöken, i sitt nuvarande format, att uppmunta medborgare att delta i Epsos uttagningsprov inte lett till en tillräckligt stor ökning av antalet deltagare från de aktuella medlemsstaterna

Dessutom bör man kontinuerligt fortsätta arbetet med att göra EU:s institutioner till en attraktiv arbetsgivare.

Mot denna bakgrund jobbar kommissionen med att identifiera åtgärder som skulle kunna bryta den trender som beskrivs ovan, utan att bryta mot befintlig lagstiftning. Kommissionen överväger att ta fram allmänna genomförandebestämmelser för artikel 27 andra stycket i tjänsteföreskrifterna för anta dem i enlighet med artikel 110. Syftet med dessa bestämmelser bör vara att få en bättre fördelning per nationalitet av godkända kandidater på reservlistorna för att säkerställa att kommissonens anställda på ett adekvat sätt speglar fördelningen av EU-medborgarna per nationalitet.

Avsnitt 3 – Övriga EU-institutioner
där tjänsteföreskrifterna tillämpas

1.Inledning

Enligt artikel 27 i tjänsteföreskrifterna ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet rapportera om genomförandet av artikel 27 andra stycket. Därför har kommissionen samlat in relevant information från berörda institutioner.

De olika institutionernas bidrag sammanfattas i tabellen i bilagorna 9 och 12, medan relevanta siffror finns i bilagorna 10,11, 13 och 14.

Rapporten sammanfattar bidragen från de olika institutionerna utan att kommentera dem.

2. Institutioner och organ som betraktas som institutioner i enlighet med artikel 1b i tjänsteföreskrifterna (institutioner)

Kommissionen fick in bidrag från samtliga berörda institutioner.

Med undantag för Europeiska utrikestjänsten har ingen av dessa institutioner formellt antagit en definition för geografisk balans, obalans eller betydande obalans. Men majoriteten av dem övervakar den geografiska sammansättningen av personalen och jämför den antingen med befolkningsmängden i den berörda medlemsstaten eller med den sammansatta indikatorn som togs fram av kommissionen för utvidgningsländer som anslöts efter 2004 (den genomsnittliga andelen av befolkningen, parlamentsledamöter och antalet röster som varje medlemsstat hade i rådet före Lissabonfördraget).

En sådan övervakning ska spegla den berörda institutionens behov och begränsningar.

De flesta av institutionerna upplever geografiska obalanser i sin personalsammanansättning. I vissa fall är obalansen betydande. Samtliga institutioner ansåg dock att de observerade (betydande) obalanserna kunde förklaras av objektiva skäl. De vanligaste förklaringarna var den så kallade ”belägenhetseffekten”, dvs att det berodde på var institutionen/byrån var belägen 15 , Epso-listornas sammansättning, förmågan att locka till sig personal från specifika medlemsstater och språktjänsternas storlek.

Eftersom samtliga obalanser ansågs ha objektiva orsaker har ingen institution tagit initiativ till att anta allmänna genomförandebestämmelser för artikel 27 andra stycket i tjänsteföreskrifterna.

Ingen institution förväntar sig heller att någon betydande obalans ska uppstå i framtiden (åtminstone inte bland AD-handläggarna), och därför har man inte börjat ta fram några allmänna genomförandebestämmelser.

3. Decentraliserade byråer

Kommissionen fick in bidrag från 19 decentraliserade byråer.

Byråerna är i stort sett mindre än de institutioner som det hänvisas till i det föregående kapitlet. De är ofta belägna i andra medlemsstater, närmare bestämt i städer som ligger långt från de större EU-institutionernas högkvarter. Deras verksamhetsområde är specialiserat. De skiljer sig avsevärt från varandra både när det gäller storlek, räckvidd och läge. Därför ansåg varken kommissionen eller byråerna själva att det var lämpligt med en gemensamt förhållningssätt till den geografiska balansen.

Tabellen i bilaga 12 visar att det inte finns någon enhetlig definition på hur geografisk balans borde se ut. Men mot bakgrund av sina respektive begräsningar ansåg majoriteten av byråerna att dom inte hade någon betydande geografisk obalans. Därför avser de inte anta allmänna genomförandebestämmelser för artikel 27 andra stycket i tjänsteföreskrifterna.

Två byråer hade betydande obalanser. I båda fallen ansåg byråerna att obalansen berodde på flera faktorer som korrigeringskoefficienten och svårigheten för medföljande att hitta jobb på den lokala arbetsmarknaden.
En byrå konstaterade att det finns en ökande obalans som utgörs av medborgare i värdmedlemsstaten. Den byrån överväger att ta fram allmänna genomförandebestämmelser för artikel 27 i tjänsteföreskrifterna om obalansen fortsätter att öka.

BILAGA 1: Rättslig grund

Artikel 9 i fördraget om Europeiska unionen:
”i all sin verksamhet respektera principen om jämlikhet mellan dess medborgare”.

Artikel 18 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:
”Inom fördragens tillämpningsområde och utan att det påverkar tillämpningen av någon särskild bestämmelse i fördragen, ska all diskriminering på grund av nationalitet vara förbjuden.

[…]"

Artikel 21 i Stadgan om de grundläggande rättigheterna - Icke-diskriminering:

1.All diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska vara förbjuden.

2.Inom tillämpningsområdet för fördragen, och utan att det påverkar tillämpningen av någon särskild bestämmelse i dem, ska all diskriminering på grund av nationalitet vara förbjuden.

Det är värt att nämna de allmänna principerna för EU:s författningsrätt för den institutionella autonomin och lojalt samarbete.

Tjänsteföreskrifterna innehåller föreskrifter och förbud för att vägleda tillsättningsmyndigheten. Som en allmän regel bör tillsättningsmyndigheten basera alla sina beslut endast på tjänstens intresse och de enskildas meriter. Beroende på vilket område det gäller kan tjänsteföreskrifterna också tillhandahålla en ”svart lista” över kriterier som tillsättningsmyndigheten inte får använda. Hänvisning till nationalitet förbjuds endast uttryckligen när det gäller att tillsätta enskilda tjänster:

Allmänt (tillämpligt på hela tjänsteföreskrifterna: I enlighet med artikel 1d i tjänsteföreskrifterna ska ”all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning” vara förbjuden. 16 ;

Rekrytering Enligt artikel 27 ska tjänstemän ”rekryteras över största möjliga geografiska område bland medborgarna i unionens medlemsstater”.
Även om nationalitet inte uttryckligen omnämns, ”tolkas största möjliga geografiska område” som motsvarigheten till nationalitet.

Tillsättning av individuella tjänster: I enlighet med artikel 7 ska ”tillsättningsmyndigheten, när den tillsätter eller förflyttar en tjänsteman till en tjänst (...)”, göra detta endast i tjänstens intresse och utan hänsyn till nationalitet. I enlighet med artikel 27 ska ”inga tjänster ska vara förbehållna medborgare från en viss bestämd medlemsstat”.
Rättspraxis bekräftar att dessa bestämmelser gör det förbjudet att förbehålla specifika tjänster till specifika nationaliteter, men hindrar inte institutionerna från att vidta åtgärder för att säkerställa en global balans (särskilt när det gäller att beakta nationalitet för att tillsätta särskilda tjänster ”när de olika sökandenas har likartade kvalifikationer” 17 ).

Vid 2014 års översyn av tjänsteförskrifterna infördes ett särskild hänvisning till nationalitet när det gäller rekrytering. Särskilt:

I skäl 2 i Europaparlamentets och rådets förordning1023/2013 18 anges att ”det är nödvändigt att säkerställa ramar för att dra till sig, rekrytera och behålla högkvalificerad och flerspråkig personal, som rekryteras över största möjliga geografiska område bland medborgare i medlemsstaterna”. I enlighet med skäl 5 i den förordningen ” ligger den europeiska offentliga förvaltningens värde i (...) dess kulturella och språkliga mångfald, vilket endast kan säkerställas om en jämn fördelning av tjänstemännens nationalitet uppnås”

I enlighet med artikel 27 i tjänsteföreskrifterna, i dess ändrade lydelse, ska principen om jämlikhet mellan unionens medborgare göra det möjligt för alla institutioner att anta lämpliga åtgärder om det konstateras en betydande obalans mellan olika medborgarskap bland tjänstemännen som inte berättigas av objektiva kriterier.

Det underliggande antagandet i dessa (ändrade) bestämmelser är att det ”paket” som erbjuds potentiella kandidater och urvals- och rekryteringsprocessenna är konstruerade på ett sådant sätt att, i avsaknad av objektiva förklaringar, fördelningen av de nationaliteten på de sökande, godkända kandidater och rekryterad personal till institutionerna (och därmed även tjänstgörande personal) mer eller mindre bör spegla fördelningen per nationalitet av unionens medborgare. Om det inte finns några objektiva förklaringar måste därför påtagliga avvikelser betraktas som en överträdelse av principen om jämlikhet mellan medborgare, något som skulle rättfärdiga lämpliga korrigeringsåtgärder.

Anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, och särskilt artikel 12 i dessa, omfattar liknande bestämmelser som ska tillämpas för tillfälligt anställda.

För att genomföra artikel 27 i tjänsteföreskrifterna i dess ändrade lydelse bör varje institution

-tolka innebörden av ”balans” mellan nationaliteter,

-tolka innebörden av ”betydande” obalans,

-övervaka den faktiska situationen för att kunna ”observera” balansen mellan nationaliteterna,

-om tillämpligt, identifiera ”orsakerna” till sådan betydande obalans och avgöra om de innebär en ”objektiv förklaring” till obalansen,

-när så är lämpligt, identifiera och/eller vidta lämpliga korrigeringsåtgärder.

Artikel 27 i tjänsteföreskrifterna föreskriver också att kommissionen efter en treårsperiod som inleds den 1 januari 2014 ska lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av det andra stycket i artikel 27.

BILAGA 2: Vägledande faktorer för EU-15-medlemsstaterna 19

Bilaga 1

Geografisk balans vid tidigare utvidgningar

Siffror i bilaga 1a

·Utgångspunkt (1958) geografisk balans grundad på framförhandlade siffror
Med sex medlemsstater var den vägledande principen jämvikt mellan de stora medlemsstaterna och summan av de små. De teoretiska målen var 25 % var för Frankrike, Tyskland, Italien och Benelux. Icke-officiella referensvärden tillämpades på ett flexibelt sätt och var begränsade till de högre A-lönegraderna.

·Första utvidgningen (1973): geografisk balans fortfarande grundad på framförhandlade siffror
För utvidgningen 1973 ansågs det att Förenade kungariket skulle ha en andel av samma storlek som de övriga tre stora medlemsstaterna (18 % efter justering), medan Danmark, Irland och Norge tillsammans skulle ha en andel motsvarande 10 %. Ingen särskild justering gjordes när Norge bestämde sig för att inte gå med, men det beräknades att den sammanlagda andelen för Danmark och Irland skulle vara mellan 7 och 8 %.

·Andra utvidgningen (1981): geografisk balans grundas på en blandning av framförhandlade siffror och objektiva kriterier (befolkning och BNP)
När Grekland gick med i gemenskapen bibehölls principen om att de stora medlemsstaterna skulle vara lika representerade och att de små skulle vara överrepresenterade. Även om dokumentet KOM(78)190 innebär att Grekland skulle ha ungefär samma ställning som Belgien och Nederländerna fastställdes Greklands andel så småningom till 4,5 %, lägre än de 8,1 % som tilldelats Belgien och Nederländerna. Befolkning och BNP användes för första gången för att undermåla detta tillvägagångssätt.

·Tredje utvidgningen (1986): geografisk balans fortsätter att grundas på en blandning av framförhandlade siffror och objektiva kriterier (befolkning och BNP)
I samband med anslutningen av länderna på Iberiska halvön 1986 kompletterades de inofficiella referensvärdena, som bara förelåg för lönegraderna A1 till A3. Utan uttrycklig hänvisning till kriterierna fastställdes siffrorna för Spanien till ett medelvärde mellan Nederländerna och de stora länderna, medan Portugals andel fastställdes till samma nivå som Grekland.

·Fjärde utvidgningen (1995): geografisk balans fortsätter att grundas på en blandning av framförhandlade siffror och objektiva kriterier (befolkning och BNP)
I kommissionens meddelande SEK 94/844 av den 17 maj 1994 fastställs referensvärdena för de tre nya medlemsstaterna. Där beskrivs också den metod som tillämpats. Den geografiska balansen anpassades på grundval av jämförelseer mellan de nya medlemsstaternas inbördes situation i fråga om befolkning och ekonomiska och samhälleliga siffror inom den utvidgade unionen. Finland var jämförbart med Danmark, och målet sattes att rekrytera lika många finländare som det fanns danskar i avdelningarna. Österrike och Sverige var en och en halv gång större än Danmark utgående från dessa siffror, och rekryteringsmålen sattes i enlighet med detta. Detta visas i bilaga 1b.

·Sammanfattning: De tre huvudprinciper som hittills tillämpats:
Av det ovan anförda framgår att kommissionens tolkning av geografisk balans följer tre mönster:

*Geografisk balans har varit en kärnfråga redan tidigt, särskilt för de högre A-lönegraderna.

*Geografisk balans har alltid utgått från de båda reglerna att
a) de fyra (ursprungligen tre) största medlemsstaterna ska ha lika representation och
b) de små staterna ska vara överrepresenterade så att de garanteras en minimirepresentation.

*Utvidgning har aldrig lett till att den relativa viktningen för medlemsstater som redan var med i gemenskapen ändrades. Därför
a) förblev alla relativa viktningar för medlemsstater som redan var med oförändrade efter alla utvidgningar (till exempel förblev Belgiens viktning samma som Nederländernas och 45 % av Tysklands efter utvidgningarna 1981, 1986 och 1995),
b) fick de nya medlemsstaterna en viktning genom jämförelse med de gamla medlemsstater som var mest lika dem (till exempel fick Portugal samma viktning som Grekland, Spanien fick en viktning mellan Nederländerna och Frankrike osv.).

Bilaga 1a

Tidigare utvidgningar – riktlinjer

		1958	1973	1981	1986	1995
(1)	(2)	(3)	(4)	(5)	(6)	(7)
	Benelux	25,0%	18,0%	(17,7%)	(15,1%)	(13,5%)
LU	Luxemburg			1,5%	1,3%	0,9%
IE	Irland		3,5% - 4%	3,5%	3,0%	2,7%
FI	Finland					2,7%
DK	Danmark		3,5% - 4%	3,5%	3,0%	2,7%
PT	Portugal				3,8%	3,6%
GR	Grekland			4,5%	3,8%	3,6%
AT	Österrike					4,0%
SE	Sverige					4,0%
BE	Belgien			8,1%	6,9%	6,3%
NL	Nederländerna			8,1%	6,9%	6,3%
ES	Spanien				11,0%	9,8%
IT	Italien	25,0%	18,0%	17,7%	15,1%	13,4%
UK	UK		18,0%	17,7%	15,1%	13,4%
FR	Frankrike	25,0%	18,0%	17,7%	15,1%	13,4%
DE	Tyskland	25,0%	18,0%	17,7%	15,1%	13,4%
		100,0%	97%-98%	100,0%	100,1%	100,2%

Bilaga 1b

Jämförande metod som användes vid utvidgningen 1995

		Invånare		BNP		Genomsnitt (invånare, BNP)	Riktlinjer 1995
(1)	(2)	(3)		(4)		(5)	(6)	(7)
LU	Luxemburg	0.4	0,1%	21	0,2%	0,2%	0,9%
IE	Irland	3.8	1,0%	114	1,3%	1,1%	2,7%
FI	Finland	5.2	1,4%	141	1,6%	1,5%		2,7%
DK	Danmark	5.4	1,4%	181	2,1%	1,7%	2,7%
PT	Portugal	10.3	2,7%	118	1,3%	2,0%	3,6%
GR	Grekland	10.6	2,8%	128	1,5%	2,1%	3,6%
AT	Österrike	8.1	2,1%	214	2,4%	2,3%		4,0%
SE	Sverige	8.9	2,4%	246	2,8%	2,6%		4,0%
BE	Belgien	10.3	2,7%	256	2,9%	2,8%	6,3%
NL	Nederländerna	16.0	4,2%	430	4,9%	4,6%	6,3%
ES	Spanien	40.3	10,6%	647	7,4%	9.0%	9,8%
IT	Italien	57.9	15,3%	1.224	13,9%	14,6%	13,4%
UK	UK	60.0	15,8%	1.511	17,2%	16,5%	13,4%
FR	Frankrike	59.2	15.6%	1.458	16,6%	16,1%	13,4%
DE	Tyskland	82.3	21,7%	2.112	24,0%	22,9%	13,4%
		378.7	100,0%	8.801	100,0%	100,0%	89,5%	10,7%

(1) EUROSTAT: invånare 2001
(2) EUROSTAT: BNP till marknadsvärde 2001

BILAGA 3: Metod för beräkningen av referensvärden och rekryteringsmål för nya medlemsstater

Strategi

Vid utvidgningen 2004 antog kommissionen meddelandet från den 14 februari 2003 avseende kommissionstjänstemän från de nya medlemsstaterna 20 (nedan kallat meddelandet från 2003). I meddelandet drog man slutsatsen att pga. karaktären för utvidgningen 2004 skulle en tillämpning av de kriterier som användes under tidigare utvidgningar inte leda till ett rättvist och balanserat resultat. Denna slutsats gäller i synnerhet med tanke på det faktum att de nya medlemsstaternas tyngd förväntades öka betydligt under de följande tio åren.

På grundval av detta övervägande utvecklade kommissionen en metod som var tillämplig för de nya medlemsstaterna och även för framtida utvidgningar 21 . I samband med att denna metod antogs beslutade kommissionen att referensvärden och vägledande rekryteringsmål endast skulle användas som grund för rekryteringsåtgärder för nya medlemsstater under övergångsperioden.

I meddelandet fastställdes ett trestegsförfarande:

a)Först antalet tjänster som skulle vigas åt alla nya medlemsstater tillsammans,

b)sedan en beräkning av ett referensvärde för varje ny medlemsstat, dvs. den vägledande andelen tjänster som vigts åt den berörda medlemsstaten, uttryck som procentandel av det sammanlagda antalet tjänster som vigts åt de nya medlemsstaterna,

c)och för det tredje en beräkning av rekryteringsmålet för varje ny medlemsstat, dvs. a x b.

Fastställande av antalet tjänster som skulle vigas åt alla nya medlemsstater tillsammans

denna siffra fastställs i tre på varandra följande steg:

Först beräknas viktningen för alla nya medlemsstater jämfört med den sammanlagda viktningen för alla gamla medlemsstater, genom tre kriterier: Befolkning, säten i Europaparlamentet och viktningen av röster i rådet (det matematiska genomsnittet av de tre).
Sedan tillämpas denna viktning (procent) på antalet tjänster i tjänsteförteckningen efter utvidgningen.
Och för det tredje fastställs antalet tjänster som ska reserveras för de nya medlemsstaterna till två tredjedelar av ovan nämnda antal-

I följande tabell sammanfattas beräkningarna för utvidgningarna 2004 22 , 2007 23 och 2013 24 .

	2004	2007	2013
De nya medlemsstaternas befolkning (1)	75,0 miljoner	29,5 miljoner	4,4 miljoner
De gamla medlemsstaternas befolkning (1)	378.7M	459,3 miljoner	502,5 miljoner
De nya medlemsstaternas parlamentsledamöter (1)	162	50	12
De gamla medlemsstaternas parlamentsledamöter	570	732	754
De nya medlemsstaternas röster i rådet	84	24	7
De gamla medlemsstaternas röster i rådet	237	321	345
De nya medlemsstaternas viktning	21.6%	7%	1.5%
De gamla medlemsstaternas viktning	78.4%	93%	98.5%

(1) Sifforna i dessa spalter sammanfaller inte eftersom kommissionen för utvidgningen EU10 använde siffror från 2001 och för utvidgningen EU2 siffror för 2005 samt för Kroatien siffror för 2011.

Beräkning av referensvärde per medlemsstat

Beräkningsmetoden är samma som för viktningen av de nya medlemsstaterna tillsammans, bortsett från att de nya medlemsstaterna inte jämförs med de gamla, utan bara sinsemellan.

Metodens tillämpning i praktiken

	Vägledande referensvärde	Rekryteringsmål AD	Rekryteringsmål AST
Tjeckien	14,3%	318	184
Estland	3,4%	76	44
Cypern	3,2%	71	41
Lettland	4,5%	100	58
Litauen	7,0%	156	90
Ungern	14,2%	316	182
Malta	2,4%	53	31
Polen	39,0%	867	501
Slovenien	3,9%	87	50
Slovakien	8,1%	180	104
EU-10 (1)	100,0%	2224	1284

Bulgarien	34,0%	225	135
Rumänien	66,0%	437	261
EU-2 (2)	100,0%	662	396

Kroatien (3)	ej tillämpligt	149	100

(1): EU10 tillsammans: 21.6 % - EU15 tillsammans: 78.4%
(2): EU2 tillsammans: 6.5 % - EU25 tillsammans: 93.5%
(3): Kroatien: 1.5 % - EU27 tillsammans: 98.5%

BILAGA 4: Utveckling av medlemsstaternas befolkning (utan Förenade kungariket)



	2001	2015	2015 jämfört med 2001.
Luxemburg	439.500	562.958	28,1%
Cypern	697.500	847.008	21,4%
Irland	3.832.783	4.628.949	20,8%
Spanien	40.665.542	46.449.565	14,2%
Sverige	8.882.792	9.747.355	9,7%
Malta	391.415	429.344	9,7%
Belgien	10.263.414	11.208.956	9,2%
Frankrike	61.357.400	66.415.161	8,2%
Österrike	8.032.926	8.576.261	6,8%
Italien	56.960.692	60.795.612	6,7%
Danmark	5.349.212	5.659.715	5,8%
Nederländerna	15.987.075	16.900.726	5,7%
Finland	5.181.115	5.471.753	5,6%
Slovenien	1.990.094	2.062.874	3,7%
Tjeckien	10.414.373	10.538.275	1,2%
Portugal	10.256.658	10.374.822	1,2%
Slovakien	5.402.547	5.421.349	0,3%
Polen	38.253.955	38.005.614	-0,6%
Grekland	10.934.097	10.858.018	-0,7%
Tyskland	82.259.540	81.197.537	-1,3%
Ungern	10.200.298	9.855.571	-3,4%
Kroatien	4.437.460	4.225.316	-4,8%
Estland	1.388.000	1.313.271	-5,4%
Bulgarien	7.928.901	7.202.198	-9,2%
Rumänien	22.132.000	19.870.647	-10,2%
Lettland	2.364.254	1.986.096	-16,0%
Litauen	3.483.972	2.921.262	-16,2%

Totalt	429.487.515	443.526.213	3,3%

Källa: Eurostat - utdragsdatum 23 januari 2017

BILAGA 5: Förslag till nya vägledande faktorer: Tillämpning av den aritmetiska metoden

Medlemsstat	Befolkning 2015	Aritmetisk andel	Platser i Europaparlamentet	Aritmetisk andel	Viktning av röster i rådet	Aritmetisk andel	Vägledande faktor
Malta	429.344	0,1%	6	0,9%	3	0,9%	0,6%
Luxemburg	562.958	0,1%	6	0,9%	4	1,2%	0,8%
Cypern	847.008	0,2%	6	0,9%	4	1,2%	0,8%
Estland	1.313.271	0,3%	6	0,9%	4	1,2%	0,8%
Lettland	1.986.096	0,4%	8	1,2%	4	1,2%	1,0%
Slovenien	2.062.874	0,5%	8	1,2%	4	1,2%	1,0%
Litauen	2.921.262	0,7%	11	1,6%	7	2,2%	1,5%
Kroatien	4.225.316	1,0%	11	1,6%	7	2,2%	1,6%
Irland	4.628.949	1,0%	11	1,6%	7	2,2%	1,6%
Slovakien	5.421.349	1,2%	13	1,9%	7	2,2%	1,8%
Finland	5.471.753	1,2%	13	1,9%	7	2,2%	1,8%
Danmark	5.659.715	1,3%	13	1,9%	7	2,2%	1,8%
Bulgarien	7.202.198	1,6%	17	2,5%	10	3,1%	2,4%
Österrike	8.576.261	1,9%	18	2,7%	10	3,1%	2,6%
Sverige	9.747.355	2,2%	20	2,9%	10	3,1%	2,7%
Ungern	9.855.571	2,2%	21	3,1%	12	3,7%	3,0%
Portugal	10.374.822	2,3%	21	3,1%	12	3,7%	3,1%
Tjeckien	10.538.275	2,4%	21	3,1%	12	3,7%	3,1%
Grekland	10.858.018	2,4%	21	3,1%	12	3,7%	3,1%
Belgien	11.208.956	2,5%	21	3,1%	12	3,7%	3,1%
Nederländerna	16.900.726	3,8%	26	3,8%	13	4,0%	3,9%
Rumänien	19.870.647	4,5%	32	4,7%	14	4,3%	4,5%
Polen	38.005.614	8,6%	51	7,5%	27	8,4%	8,2%
Spanien	46.449.565	10,5%	54	8,0%	27	8,4%	8,9%
Italien	60.795.612	13,7%	73	10,8%	29	9,0%	11,2%
Frankrike	66.415.161	15,0%	74	10,9%	29	9,0%	11,6%
Tyskland	81.197.537	18,3%	96	14,2%	29	9,0%	13,8%

Totalt	443.526.213	100,0%	678	100,0%	323	100,0%	100,0%

Bilaga 6: Fördelning av AD-personal på icke-chefsbefattningar i DGT eller SCIC den 1 januari 2017

Befolkning 2015 & EP-platser & röster i rådet	Vägledande faktor		Mål (antal personer) (2017)		Situationen den 1 januari 2017		Över- eller underskott i förhållande till målet		Betydande obalans?
AD5-AD14 icke-chefsbefattning DGT & SCIC	Absolut	Betydande obalans (underskott)	Absolut	Betydande obalans (underskott)	Personer	andel (%)	Personer (2017)	andel (%) av målet
Belgien	3.1%	2.5%	63	50	147	7.3%	84	233%
Bulgarien	2.4%	1.9%	49	39	75	3.7%	26	154%
Tjeckien	3.1%	2.5%	62	50	80	3.9%	18	129%
Danmark	1.8%	1.4%	36	29	65	3.2%	29	180%
Tyskland	13.8%	11.1%	280	224	165	8.1%	-115	59%	JA
Estland	0.8%	0.6%	16	13	67	3.3%	51	410%
Irland	1.6%	1.3%	33	26	40	2.0%	7	123%
Grekland	3.1%	2.5%	63	50	84	4.1%	21	134%
Spanien	8.9%	7.1%	181	145	124	6.1%	-57	69%	JA
Frankrike	11.6%	9.3%	235	188	98	4.8%	-137	42%	JA
Kroatien	1.6%	1.3%	32	26	59	2.9%	27	184%
Italien	11.2%	8.9%	226	181	129	6.4%	-97	57%	JA
Cypern	0.8%	0.6%	16	13	4	0.2%	-12	26%	JA
Lettland	1.0%	0.8%	19	15	70	3.5%	51	362%
Litauen	1.5%	1.2%	30	24	71	3.5%	41	236%
Luxemburg	0.8%	0.6%	15	12	3	0.1%	-12	20%	JA
Ungern	3.0%	2.4%	61	49	74	3.7%	13	121%
Malta	0.6%	0.5%	13	10	58	2.9%	45	450%
Nederländerna	3.9%	3.1%	79	63	41	2.0%	-38	52%	JA
Österrike	2.6%	2.0%	52	42	13	0.6%	-39	25%	JA
Polen	8.2%	6.5%	165	132	86	4.2%	-79	52%	JA
Portugal	3.1%	2.4%	62	49	89	4.4%	27	144%
Rumänien	4.5%	3.6%	91	73	80	3.9%	-11	88%
Slovenien	1.0%	0.8%	19	16	72	3.6%	53	370%
Slovakien	1.8%	1.4%	36	29	70	3.5%	34	195%
Finland	1.8%	1.4%	36	29	94	4.6%	58	262%
Sverige	2.7%	2.2%	56	45	68	3.4%	12	122%

Bilaga 7a: Fördelning av personal i lönegraderna AD5-AD8 på andra befattningar än i DGT eller SCIC den 1 januari 2017

Befolkning 2015 & EP-platser & röster i rådet	Vägledande faktor		Mål (antal personer) (2017)		Situationen den 1 januari 2017		Över- eller underskott i förhållande till målet		Betydande obalans?
AD5-AD8 utanför DGT & SCIC	Absolut	Betydande obalans (underskott)	Absolut	Betydande obalans (underskott)	Personer	andel (%)	Personer (2017)	andel (%) av målet
Belgien	3.1%	2.5%	131	105	300	7.1%	169	229%
Bulgarien	2.4%	1.9%	102	81	259	6.1%	157	255%
Tjeckien	3.1%	2.5%	129	103	135	3.2%	6	105%
Danmark	1.8%	1.4%	75	60	25	0.6%	-50	33%	JA
Tyskland	13.8%	11.1%	582	466	354	8.4%	-228	61%	JA
Estland	0.8%	0.6%	34	27	39	0.9%	5	115%
Irland	1.6%	1.3%	68	54	28	0.7%	-40	41%	JA
Grekland	3.1%	2.5%	130	104	145	3.4%	15	111%
Spanien	8.9%	7.1%	377	301	318	7.5%	-59	84%
Frankrike	11.6%	9.3%	490	392	353	8.4%	-137	72%	JA
Kroatien	1.6%	1.3%	67	53	93	2.2%	26	140%
Italien	11.2%	8.9%	470	376	441	10.5%	-29	94%
Cypern	0.8%	0.6%	33	26	34	0.8%	1	105%
Lettland	1.0%	0.8%	40	32	48	1.1%	8	119%
Litauen	1.5%	1.2%	63	50	77	1.8%	14	123%
Luxemburg	0.8%	0.6%	32	25	0	0.0%	-32	0%	JA
Ungern	3.0%	2.4%	127	102	218	5.2%	91	172%
Malta	0.6%	0.5%	27	21	30	0.7%	3	112%
Nederländerna	3.9%	3.1%	164	131	82	1.9%	-82	50%	JA
Österrike	2.6%	2.0%	108	86	65	1.5%	-43	60%	JA
Polen	8.2%	6.5%	344	275	462	11.0%	118	134%
Portugal	3.1%	2.4%	129	103	61	1.4%	-68	47%	JA
Rumänien	4.5%	3.6%	190	152	453	10.7%	263	238%
Slovenien	1.0%	0.8%	41	32	50	1.2%	9	123%
Slovakien	1.8%	1.4%	75	60	80	1.9%	5	107%
Finland	1.8%	1.4%	75	60	30	0.7%	-45	40%	JA
Sverige	2.7%	2.2%	116	93	36	0.9%	-80	31%	JA

Bilaga 7b: Fördelning av icke-chefspersonal i lönegraderna AD9-AD12 på andra befattningar än i DGT eller SCIC den 1 januari 2017

Befolkning 2015 & EP-platser & röster i rådet	Vägledande faktor		Mål (antal personer) (2017)		Situationen den 1 januari 2017		Över- eller underskott i förhållande till målet		Betydande obalans?
Icke-chefspersonal AD9-AD12 utanför DGT & SCIC	Absolut	Betydande obalans (underskott)	Absolut	Betydande obalans (underskott)	Personer	andel (%)	Personer (2017)	andel (%) av målet
Belgien	3.1%	2.5%	123	98	571	14.4%	448	464%
Bulgarien	2.4%	1.9%	95	76	8	0.2%	-87	8%	JA
Tjeckien	3.1%	2.5%	121	97	68	1.7%	-53	56%	JA
Danmark	1.8%	1.4%	71	56	71	1.8%	0	101%
Tyskland	13.8%	11.1%	546	437	503	12.7%	-43	92%
Estland	0.8%	0.6%	32	25	22	0.6%	-10	69%	JA
Irland	1.6%	1.3%	64	51	74	1.9%	10	116%
Grekland	3.1%	2.5%	122	98	164	4.1%	42	134%
Spanien	8.9%	7.1%	353	282	376	9.5%	23	107%
Frankrike	11.6%	9.3%	459	367	505	12.8%	46	110%
Kroatien	1.6%	1.3%	62	50	3	0.1%	-59	5%	JA
Italien	11.2%	8.9%	441	353	481	12.2%	40	109%
Cypern	0.8%	0.6%	30	24	21	0.5%	-9	69%	JA
Lettland	1.0%	0.8%	38	30	21	0.5%	-17	56%	JA
Litauen	1.5%	1.2%	59	47	41	1.0%	-18	70%	JA
Luxemburg	0.8%	0.6%	30	24	20	0.5%	-10	67%	JA
Ungern	3.0%	2.4%	119	95	82	2.1%	-37	69%	JA
Malta	0.6%	0.5%	25	20	17	0.4%	-8	68%	JA
Nederländerna	3.9%	3.1%	154	123	160	4.0%	6	104%
Österrike	2.6%	2.0%	101	81	121	3.1%	20	120%
Polen	8.2%	6.5%	322	258	162	4.1%	-160	50%	JA
Portugal	3.1%	2.4%	121	96	107	2.7%	-14	89%
Rumänien	4.5%	3.6%	178	143	23	0.6%	-155	13%	JA
Slovenien	1.0%	0.8%	38	30	29	0.7%	-9	76%	JA
Slovakien	1.8%	1.4%	70	56	36	0.9%	-34	51%	JA
Finland	1.8%	1.4%	70	56	129	3.3%	59	184%
Sverige	2.7%	2.2%	109	87	137	3.5%	28	126%

Bilaga 7c: Brittisk icke-chefspersonal i tjänstegrupp AD den 1 januari 2017

Fördelning per lönegrad

Brittiska medborgare med icke-chefsbefattningar	AD5-AD8	AD9-AD12	AD13-AD14	Totalt
utanför DGT & SCIC	81	170	110	361
inom DGT & SCIC	50	56	41	147
Totalt	131	226	151	508

Åldersfördelning

Bilaga 7d: Dubbelt medborgarskap den 1 januari 2018 bland tjänstemän och tillfälligt anställda på kommissionen

		Andra medborgarskap
		AUT	BEL	BGR	CYP	CZE	DEU	DNK	ESP	EST	FIN	FRA	GBR	GRC	HRV	HUN	IRL	ITA	LTU	LUX	LVA	MLT	NLD	POL	PRT	ROU	SVK	SVN	SWE	Totalt
Första medborgarskap	AUT		1				3					2						1												7
	BEL	2		2		2	4		7	1		26	15	12	2	2	3	13		5			2	6	3	4	1	1	1	114
	BGR	1	17				6		1			14	3			1		1											2	46
	CYP		3				1					4	6	9											1					24
	CZE		1				3		1			3						5					1				1			15
	DEU	2	7			1			4			12	12	4	1	2	1	2		1			2	3	1	1	2		1	59
	DNK		3									4						1					1							9
	ESP		7				3					16	5				1	1						1						34
	EST																												1	1
	FIN												1																	1
	FRA	2	28	1		1	14		8		2		31	2				14	2				7	7	3	5			1	128
	GBR		12		3		4	1				25		4	1	1	27	7		15	1		4		2				4	111
	GRC	2	20		3		3					11	4					2		1			1						1	48
	HRV		2				2					3				1		4					1						1	14
	HUN	1	5				7					13	1					2		1						4				34
	IRL		4				1					2	57	1		1		1						1						68
	ITA	1	13			1	10				1	13	17	1	3		1			1			1	2				2		67
	LTU		1				1	1				1	1																	5
	LUX		1									2	2													1				6
	LVA											1																		1
	MLT		1										1																	2
	NLD		2						1				5		1			1												10
	POL		22				9	1	2			22	4			1		4		1			2		1				2	71
	PRT		8				1		1			2	1					2					1	1						17
	ROU		56				6					20	2	1		8		6		3			2		2		1		1	108
	SVK		5			4	3					4	2			2														20
	SVN		1	1										1	1			3		1										8
	SWE						2					3	3	1	1			2		1										13
	Totalt	11	220	4	6	9	83	3	25	1	3	203	173	36	10	19	33	72	2	30	1	0	25	21	13	15	5	3	15	1041

Bilaga 8 a: Statistik över Pesos uttagningsprov till AD5 (utom språktjänster) under perioden 2010-mitten av 2017

Epsos AD5-uttagningsprov 2010-mitten av 2017	Sammanlagda ansökningar	Sammanlagda framgångsrika kandidater	Befolkning (i miljoner)	Vägledande faktorer	Fördelning av framgångsrika kandidater	Över- resp. underskott i förhållande till vägledande faktor	Framgångsrika kandidater som andel (%) av vägledande faktor	Betydande obalans i Epso-listorna*?	Deltagare /milj. invånare	Andel framgångsrika
Belgien	19795	171	11.2	3.1%	11.1%	8.0%	357%		1766	0.9%
Bulgarien	11275	38	7.2	2.4%	2.5%	0.1%	103%		1565	0.3%
Tjeckien	3452	15	10.5	3.1%	1.0%	-2.1%	32%	JA	328	0.4%
Danmark	1966	10	5.7	1.8%	0.7%	-1.1%	36%	JA	347	0.5%
Tyskland	17583	205	81.2	13.8%	13.3%	-0.5%	97%		217	1.2%
Estland	1789	2	1.3	0.8%	0.1%	-0.7%	16%	JA	1362	0.1%
Irland	2028	11	4.6	1.6%	0.7%	-0.9%	44%	JA	438	0.5%
Grekland	18787	49	10.9	3.1%	3.2%	0.1%	103%		1730	0.3%
Spanien	27569	177	46.4	8.9%	11.5%	2.6%	129%		594	0.6%
Frankrike	19208	163	66.4	11.6%	10.6%	-1.0%	91%		289	0.8%
Kroatien	4239	26	4.2	1.6%	1.7%	0.1%	109%		1003	0.6%
Italien	49325	261	60.8	11.2%	17.0%	5.8%	152%		811	0.5%
Cypern	1077	0	0.8	0.8%	0.0%	-0.8%	0%	JA	1272	0.0%
Lettland	2172	7	2.0	1.0%	0.5%	-0.5%	48%	JA	1094	0.3%
Litauen	4339	9	2.9	1.5%	0.6%	-0.9%	39%	JA	1485	0.2%
Luxemburg	526	0	0.6	0.8%	0.0%	-0.8%	0%	JA	934	0.0%
Ungern	6435	56	9.9	3.0%	3.6%	0.6%	121%		653	0.9%
Malta	930	5	0.4	0.6%	0.3%	-0.3%	51%		2166	0.5%
Nederländerna	4532	71	16.9	3.9%	4.6%	0.7%	119%		268	1.6%
Österrike	3779	38	8.6	2.6%	2.5%	-0.1%	96%		441	1.0%
Polen	11452	30	38.0	8.2%	2.0%	-6.2%	24%	JA	301	0.3%
Portugal	10322	32	10.4	3.1%	2.1%	-1.0%	68%		995	0.3%
Rumänien	25933	91	19.9	4.5%	5.9%	1.4%	131%		1305	0.4%
Slovenien	2475	6	2.1	1.0%	0.4%	-0.6%	41%	JA	1200	0.2%
Slovakien	4144	17	5.4	1.8%	1.1%	-0.7%	63%		764	0.4%
Finland	3208	23	5.5	1.8%	1.5%	-0.3%	84%		586	0.7%
Sverige	3132	24	9.7	2.7%	1.6%	-1.2%	57%		321	0.8%
EU27	261472	1537	443.5	100.0%	100.0%	0.0%	100%		590	0.6%

Obs! Siffrorna för Kroatien är korrigerade med beaktande av de ”utvidgnings-uttagningsprov” som anordnats under perioden
*: Andelen bland framgångsrika kandidater är mindre än 50 % av vägledande faktor

Bilaga 8b: Statistik över Epsos uttagningsprov för experter i tjänstegrupp AD (utom språktjänster) under perioden 2010-2016

Epsos uttagningsprov för AD-experter 2010-2016	Sammanlagda ansökningar	Sammanlagda framgångsrika kandidater	Befolkning (i miljoner)	Vägledande faktorer	Fördelning av framgångsrika kandidater	Över- resp. underskott i förhållande till vägledande faktor	Framgångsrika kandidater som andel (%) av vägledande faktor	Betydande obalans i Epso-listorna*?	Deltagare	Andel framgångsrika
									/milj. invånare
Belgien	4862	122	11.2	3.1%	10.0%	6.9%	322%		434	2.5%
Bulgarien	2172	21	7.2	2.4%	1.7%	-0.7%	72%		302	1.0%
Tjeckien	451	8	10.5	3.1%	0.7%	-2.4%	21%	JA	43	1.8%
Danmark	219	10	5.7	1.8%	0.8%	-1.0%	46%	JA	39	4.6%
Tyskland	2886	132	81.2	13.8%	10.9%	-3.0%	79%		36	4.6%
Estland	313	6	1.3	0.8%	0.5%	-0.3%	61%		238	1.9%
Irland	571	11	4.6	1.6%	0.9%	-0.7%	56%		123	1.9%
Grekland	3955	78	10.9	3.1%	6.4%	3.3%	208%		364	2.0%
Spanien	7493	157	46.4	8.9%	12.9%	4.0%	145%		161	2.1%
Frankrike	5324	106	66.4	11.6%	8.7%	-2.9%	75%		80	2.0%
Kroatien	875	19	4.2	1.6%	1.6%	0.0%	100%		207	2.2%
Italien	10420	245	60.8	11.2%	20.2%	9.0%	181%		171	2.4%
Cypern	238	3	0.8	0.8%	0.2%	-0.5%	32%	JA	281	1.3%
Lettland	327	6	2.0	1.0%	0.5%	-0.5%	52%		165	1.8%
Litauen	767	13	2.9	1.5%	1.1%	-0.4%	72%		263	1.7%
Luxemburg	117	3	0.6	0.8%	0.2%	-0.5%	33%	JA	208	2.6%
Ungern	1019	32	9.9	3.0%	2.6%	-0.4%	87%		103	3.1%
Malta	147	2	0.4	0.6%	0.2%	-0.5%	26%	JA	342	1.4%
Nederländerna	954	35	16.9	3.9%	2.9%	-1.0%	74%		56	3.7%
Österrike	636	27	8.6	2.6%	2.2%	-0.3%	87%		74	4.2%
Polen	2093	44	38.0	8.2%	3.6%	-4.5%	44%	JA	55	2.1%
Portugal	2515	34	10.4	3.1%	2.8%	-0.3%	92%		242	1.4%
Rumänien	424	47	19.9	4.5%	3.9%	-0.6%	86%		21	11.1%
Slovenien	526	11	2.1	1.0%	0.9%	-0.1%	94%		255	2.1%
Slovakien	744	16	5.4	1.8%	1.3%	-0.5%	74%		137	2.2%
Finland	501	12	5.5	1.8%	1.0%	-0.8%	56%		92	2.4%
Sverige	476	15	9.7	2.7%	1.2%	-1.5%	45%	JA	49	3.2%
EU27	51025	1215	443.5	100.0%	100.0%	0.0%	100%		115	2.4%

Bilaga 8c: Validerade ansökningar i det senaste (pågående) AD-uttagningsprovet

EPSO AD/338/17	Ansökningar	Befolkning (i miljoner)	Deltagare /milj. invånare*	som andel (%) av EU-genomsnittet

Belgien	2073	11.2	185	274%
Bulgarien	913	7.2	127	188%
Tjeckien	264	10.5	25	37%
Danmark	197	5.7	35	52%
Tyskland	1867	81.2	23	34%
Estland	152	1.3	116	171%
Irland	245	4.6	53	78%
Grekland	3306	10.9	304	451%
Spanien	3731	46.4	80	119%
Frankrike	2184	66.4	33	49%
Kroatien	525	4.2	124	184%
Italien	6341	60.8	104	155%
Cypern	163	0.8	192	285%
Lettland	156	2.0	79	116%
Litauen	370	2.9	127	188%
Luxemburg	71	0.6	126	187%
Ungern	533	9.9	54	80%
Malta	103	0.4	240	355%
Nederländerna	1072	16.9	63	94%
Österrike	507	8.6	59	88%
Polen	1025	38.0	27	40%
Portugal	1028	10.4	99	147%
Rumänien	1875	19.9	94	140%
Slovenien	248	2.1	120	178%
Slovakien	297	5.4	55	81%
Finland	399	5.5	73	108%
Sverige	288	9.7	30	44%
EU	29933	443.5	67	100%

*: Ej jämförbar med tabellen för 2010-2017, som omfattar flera uttagningsprov

Bilaga 9: Sammanfattning av de övriga institutionernas bidrag
Obs! Alla uttalanden och formuleringar återspeglar den berörda institutionens förklaring

Institution	Metod och kriterier för bedömning av geografisk balans	Indikator(er) för betydande obalans(er)	Fastställd (betydande) obalans per medlemsstat	Objektiv motivering av obalansen	Förväntad framtida obalans	Lämplig åtgärd enligt artikel 27, vidtagen/planerad
Europaparlamentet	Europaparlamentet har ännu inte debatterat frågan. Spalterna till höger bygger därför på antagandet att ·den geografiska balansen kunde fastställas på sammanräknad nivå (alla tjänstegrupper tillsammans). ·Andelen för varje nationell kohort inom Europaparlamentets sekretariat kunde jämföras med den berörda medlemsstatens andel av EU:s sammanlagda befolkning.		Underrepresenterade: UK och i mindre utsträckning DE Överrepresenterade: BE, EE, FI, HR, LT, LU, LV, MT, SL och SK	Alla obalanser motivers objektivt av ·UK, DE: EU-institutionernas och/eller en EU-karriärs bristande attraktivitet antalet godkända kandidater på Epsos reservlistor ·BE, LU: effekt av anställningsort + gränsöverskridande pendling ·EE, FI, HR, LT, LV, MT, SL och SK: språktjänster (översättning, tolkning, juristlingvister) tillhandahålls på alla officiella språk. Den minsta kritiska mängd språkpersonal som krävs har större inverkan för små medlemsstater.	NEJ	NEJ/NEJ
Rådets generalsekretariat	den geografiska balansen fastställs på sammanräknad nivå (alla tjänstegrupper tillsammans). Riktmärke: genomsnittet mellan den berörda medlemsstatens andel av -EU:s befolkning -antalet Europaparlamentariker -röster i rådet före Lissabonfördraget	Obalans fastställs om det faktiska antalet medborgare avviker från riktmärket med mer än +/- 20 %. Betydande obalans fastställs om andelen av ett visst medborgarskap är lägre än 40 % eller över 400 % av riktmärket.	Betydande underrepresentation: CY, DE och UK Betydande överrepresentation: BE	Alla obalanser motivers objektivt av CY, DE, UK lågt antal godkända kandidater på Epsos reservlistor BE: effekten av sätets belägenhet. Balansen påverkas också av den höga relativa viktningen av språktjänsterna.	Mycket svårt att förutsäga på grund av den höga osäkerhetsnivån.	NEJ/NEJ
Domstolen	den geografiska balansen fastställs på sammanräknad nivå (alla tjänstegrupper tillsammans). Riktmärke: Den berörda medlemsstatens befolkning som andel av EU-befolkningen	Obalans fastställs vid påfallande under- eller överrepresentation. Betydande obalans ej definierad	Underrepresenterade: UK Överrepresenterade: FR, BE	Alla obalanser motivers objektivt av ·FR, BE: Domstolens arbetsspråk är franska (åtgärdas genom omfattande språkkurser). ·UK: Svårt att rekrytera brittiska medborgare.	NEJ	NEJ/NEJ (även med tanke på Brexit)
Revisionsrätten	den geografiska balansen fastställs på sammanräknad nivå (alla tjänstegrupper tillsammans). Riktmärke: Den berörda medlemsstatens befolkning som andel av EU-befolkningen	Obalans fastställs om det faktiska antalet medborgare avviker från riktmärket med mer än +/- 20 %. Betydande obalans fastställs om avvikelsen överstiger +/- 50 %.	Underrepresenterade: UK Överrepresenterade: BE, PT	Alla obalanser motivers objektivt av Luxemburgs egenheter i fråga om storlek, attraktivitet, stora antal gränsöverskridande arbetstagare och stora antal portugisiska invånare.	NEJ med undantag möjligen av tjänstegrupp AST-SC.	NEJ/NEJ
Europeiska utrikestjänsten	Geografisk balans fastställs på tjänstegruppnivå, med fokus på AD. Riktmärke: Den berörda medlemsstatens befolkning som andel av EU-befolkningen	Betydande obalans fastställs om medborgare från en viss medlemsstat inte alls är representerade (eller kraftigt underrepresenterade).	Ingen obalans fastställd.	ej tillämpligt	NEJ	NEJ/NEJ
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	Eftersom ingen formell definition föreligger fastställer EESK inte geografisk balans enligt någon särskild metod.	Avsaknad av medborgare från en eller flera medlemsstater skulle kunna tyda på obalans.	Underrepresenterade: CY Obs! EESK lyckades emellertid rekrytera en cypriot efter slutdatum. Stort antal BE, IT, EE, LV, SL osv.	Alla obalanser motivers objektivt av det låga antalet cyprioter på Epso-listorna, det låga antalet vakanser till följd av nedskärningar, effekten av sätets belägenhet och andra historiska skäl (IT). Språktjänsternas relativa vikt påverkar också balansen.	NEJ med undantag möjligen av tjänstegrupp AST-SC.	NEJ/NEJ
Regionkommittén	den geografiska balansen fastställs på sammanräknad nivå (alla tjänstegrupper tillsammans). Riktmärke: genomsnittet mellan den berörda medlemsstatens andel av -EU:s befolkning -antalet Europaparlamentariker -röster i rådet före Lissabonfördraget	Obalans fastställs om det faktiska antalet medborgare är lägre an 50 % eller högre än 200 % av riktmärket. Betydande obalans fastställs om andelen avviker kraftigt från detta spann.	Betydande underrepresentation: LU och UK Betydande överrepresentation: BE	Alla obalanser motivers objektivt av Institutionens storlek. Högkvarterseffekten. EU-institutionernas begränsade attraktivitet för medborgare från vissa medlemsstater. Vissa medlemsstaters ringa storlek. Till följd av Regionkommitténs ringa storlek måste siffrorna tolkas med försiktighet.	NEJ. Brexit eller de försämrade villkoren kan emellertid ha inverkan.	NEJ/NEJ
Europeiska ombudsmannen	Till följd av institutionens storlek har geografisk (o)balans aldrig definierats. Förekomsten av medborgare från alla medlemsstater viktat efter befolkningsstorlek skulle kunna vara en indikator.	Obalans fastställs vid under- eller överrepresentation utan objektiv motivering.	Betydande överrepresentation: FR i tjänstegrupp AST.	Alla obalanser motivers objektivt av ·effekten av sätets belägenhet i Frankrike, ·svårigheterna att rekrytera till Strasbourg. ·Historiska skäl (stort antal tillfälliga tjänster).	NEJ	NEJ/NEJ
Europeiska datatillsynsmannen	EDPS är en liten institution med mycket specifika uppgifter. Rekrytering sker därför på grundval av specifika profiler och Epsos reservlistor för datatillsyn, med en mycket begränsad pool av sökande. Frågan om balanserad representation har ännu inte ställts, till följd av profilernas särart och svårigheterna att rekrytera.	ej tillämpligt	NEJ	ej tillämpligt	NEJ	NEJ/NEJ

Bilaga 10: Fördelning av AD-personal per nationalitet i EU-institutionerna (antal personer)

AD-tjänstemän och tillfälligt anställda den 1 januari 2017
Källa: Bidrag från institutionerna

AD-tjänstemän och tillfälligt anställda	EP	Rådets generalsekretariat	Domstolen	EEAS	EESK	Regionkommittén	EO	EDPS	Totalt
Belgien	182	116	108	72	30	16	0	6	530
Bulgarien	75	41	33	9	8	12	0	0	178
Tjeckien	69	44	34	19	8	12	2	1	189
Danmark	60	44	35	32	14	3	2	1	191
Tyskland	218	91	69	87	26	26	5	3	525
Estland	55	41	30	22	8	5	0	0	161
Irland	27	28	14	26	3	5	6	0	109
Grekland	100	50	47	37	17	10	3	0	264
Spanien	175	86	70	77	20	12	2	4	446
Frankrike	217	92	185	100	18	19	5	4	640
Kroatien	68	31	29	9	6	7	0	0	150
Italien	201	77	78	105	30	24	0	4	519
Cypern	6	2	2	3	0	0	0	1	14
Lettland	55	35	32	7	5	11	0	0	145
Litauen	56	38	33	19	9	9	0	0	164
Luxemburg	13	6	9	4	1	0	0	0	33
Ungern	89	42	39	16	10	8	1	1	206
Malta	45	32	24	10	5	4	1	0	121
Nederländerna	63	32	22	32	10	6	1	1	167
Österrike	32	18	13	24	9	2	2	0	100
Polen	111	61	43	39	11	20	2	2	289
Portugal	84	62	38	31	10	7	1	0	233
Rumänien	97	57	37	24	15	14	1	1	246
Slovenien	58	40	32	13	4	10	0	1	158
Slovakien	64	37	32	5	7	12	0	0	157
Finland	91	58	31	19	11	10	1	0	221
Sverige	70	40	36	34	8	8	1	1	198
UK	118	50	50	72	15	10	1	0	316
Totalt	2,499	1,351	1,205	947	318	282	37	31	6,670

Bilaga 11: Fördelning av AD-personal per nationalitet i EU-institutionerna (andel (%) av AD-personal)

AD-tjänstemän och tillfälligt anställda den 1 januari 2017 – fördelning
Källa: Bidrag från institutionerna

AD-tjänstemän och tillfälligt anställda	EP	Rådets generalsekretariat	Domstolen	EEAS	EESK	Regionkommittén	EO	EDPS	Totalt
Belgien	7%	9%	9%	8%	9%	6%	0%	19%	8%
Bulgarien	3%	3%	3%	1%	3%	4%	0%	0%	3%
Tjeckien	3%	3%	3%	2%	3%	4%	5%	3%	3%
Danmark	2%	3%	3%	3%	4%	1%	5%	3%	3%
Tyskland	9%	7%	6%	9%	8%	9%	14%	10%	8%
Estland	2%	3%	2%	2%	3%	2%	0%	0%	2%
Irland	1%	2%	1%	3%	1%	2%	16%	0%	2%
Grekland	4%	4%	4%	4%	5%	4%	8%	0%	4%
Spanien	7%	6%	6%	8%	6%	4%	5%	13%	7%
Frankrike	9%	7%	15%	11%	6%	7%	14%	13%	10%
Kroatien	3%	2%	2%	1%	2%	2%	0%	0%	2%
Italien	8%	6%	6%	11%	9%	9%	0%	13%	8%
Cypern	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	3%	0%
Lettland	2%	3%	3%	1%	2%	4%	0%	0%	2%
Litauen	2%	3%	3%	2%	3%	3%	0%	0%	2%
Luxemburg	1%	0%	1%	0%	0%	0%	0%	0%	0%
Ungern	4%	3%	3%	2%	3%	3%	3%	3%	3%
Malta	2%	2%	2%	1%	2%	1%	3%	0%	2%
Nederländerna	3%	2%	2%	3%	3%	2%	3%	3%	3%
Österrike	1%	1%	1%	3%	3%	1%	5%	0%	1%
Polen	4%	5%	4%	4%	3%	7%	5%	6%	4%
Portugal	3%	5%	3%	3%	3%	2%	3%	0%	3%
Rumänien	4%	4%	3%	3%	5%	5%	3%	3%	4%
Slovenien	2%	3%	3%	1%	1%	4%	0%	3%	2%
Slovakien	3%	3%	3%	1%	2%	4%	0%	0%	2%
Finland	4%	4%	3%	2%	3%	4%	3%	0%	3%
Sverige	3%	3%	3%	4%	3%	3%	3%	3%	3%
UK	5%	4%	4%	8%	5%	4%	3%	0%	5%
Totalt	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%

Bilaga 12: Sammanfattning av byråernas bidrag
Obs! Alla uttalanden och formuleringar återspeglar den berörda byråns förklaring

BYRÅ	Metod och kriterier för bedömning av geografisk balans	Indikator(er) för betydande obalans(er)	Fastställd (betydande) obalans per medlemsstat	Objektiv motivering av obalansen	Förväntad framtida obalans	Lämplig åtgärd enligt artikel 27, vidtagen/planerad
ACER	Geografisk balans fastställs utgående från varje nationalitets representation bland personalen	Obalans fastställs om färre än 50 % av medlemsstaterna är representerade i personalen eller om personalen med ett visst medborgarskap utgör mer än 50 % av hela personalen.	NEJ	ej tillämpligt	Nej, men korrigeringskvot är problematisk	NEJ/NEJ
CEDEFOP	Geografisk balans fastställs utgående från varje nationalitets representation bland personalen	Betydande obalans fastställs om andelen av ett visst medborgarskap överstiger 40 % av tjänsteförteckningen.	NEJ	ej tillämpligt	NEJ	NEJ/NEJ
CEPOL	Capo har ingen definition av balansera representation för de olika nationaliteterna i dess personal. Geografisk balans omfattas av den månatliga interna rapporteringen och årsberättelsen.	Capo skulle anse att en betydande obalans föreligger om en nationalitet utgör mer än 50 5 av hela personalen (tillfälligt anställda, kontraktsanställda och nationella experter).	Under perioden 2014–2016, efter byråns flytt från Storbritannien till Ungern, iakttogs en ökning av antalet ungrare. Ingen betydande obalans har emellertid uppnåtts än.	ej tillämpligt	Ja (utgående från nuvarande tendenser).	Nej/under övervägande
CPVO	Ingen metod har fastställts Allmän förvaltningspersonal omfattas ej.	Obalans fastställs om fler än 2 chefer eller över 40 % av AD-personalen har samma nationalitet.	NEJ	ej tillämpligt	NEJ	NEJ/NEJ
EASA	Geografisk balans övervakas och jämförs med medlemsstaternas befolkning.	ej tillämpligt	Nej, med tanke på byråns särskilda egenskaper (se motivering).	Personalfördelningen är förenlig med byråns uppfattning om fördelningen av luftfartsexperter bland medlemsstaterna.	NEJ	NEJ/NEJ
ECDC	den geografiska balansen fastställs på sammanräknad nivå (alla tjänstegrupper tillsammans). Riktmärke: alla medlemsstater bör vara representerade. En andra bedömning görs med hänsyn till befolkning och antal platser i Europaparlamentet.	Betydande obalans om ett stort antal medlemsstater antingen inte är representerade eller är betydligt under-/överrepresenterade.	Sverige är överrepresenterat.	Effekten av sätets belägenhet.	NEJ	NEJ/NEJ
EIOPA	Antal representerade nationaliteter.	Betydande obalans skulle föreligga om byrån inte kunde rekrytera från ett sortiment av nationaliteter.	NEJ	EIOPA ärvde personal av CEIOPS. Effekten av sätets belägenhet.	NEJ	NEJ/NEJ
EEA	Större och äldre medlemsstater kan förväntas ha större representation.	Obalans föreligger om andelen medborgare från större/äldre medlemsstater minskar.	NEJ	ej tillämpligt	NEJ	NEJ/NEJ
EFSA	Ingen metod och inga kriterier har fastställts. En metod (om en sådan antogs) skulle behöva beakta faktorer som effekten av sätets belägenhet eller följderna av en decentraliserad lokalisering.	ej tillämpligt	En nationalitet utgör 40 % av personalen.	ej tillämpligt	NEJ	NEJ/NE (sociala åtgärder planeras)
EMA	den geografiska balansen fastställs på sammanräknad nivå (alla tjänstegrupper tillsammans, tillfälligt anställda och kontraktsanställda). Riktmärke: Den berörda medlemsstatens befolkning som andel av EU/EES-befolkningen	Obalans fastställs om det faktiska antalet medborgare avviker från riktmärket med mer än + 100 % eller - 50 %.	Underrepresenterade: NL, DE, LU (och Norge) Överrepresenterade: EE, GR, IE, LV, LT, PT och SK	Lönegraderna på EMA (lägre än på andra byråer) gör byrån mindre attraktiv för vissa nationaliteter. Uppföljning av kartläggningen kan förbättra situationen.	Väntar på omplacering.	NEJ/NEJ
EMCDDA	Alla medlemsstater bör vara representerade.	Betydande obalans fastställs om personalen med ett visst medborgarskap utgör mer än 30 % av hela personalen.	NEJ	ej tillämpligt	NEJ	NEJ/NEJ
EMSA	den geografiska balansen fastställs på sammanräknad nivå (alla tjänstegrupper tillsammans). Riktmärke: Den berörda medlemsstatens befolkning som andel av EU-befolkningen	Betydande obalans fastställs om det faktiska antalet medborgare avviker från riktmärket med mer än + 100 % eller - 50 %.	Betydande underrepresentation: FR, IT, UK Betydande överrepresentation: PT, GR, BE	Stadigt minskande korrigeringskvot. Svårighet att hitta jobb för medföljande.	JA	NEJ/JA sociala åtgärder.
ENISA	Geografisk balans övervakas och jämförs med medlemsstaternas befolkning.	Obalans fastställs om personalen med ett visst medborgarskap utgör mer än 50 % av hela personalen.	NEJ	Ej tillämpligt men Greklandkrisen och den minskaande/låga korrigeringskvoten leder till att majoriteten av sökande är från medlemsstaten.	NEJ	NEJ/NEJ
ETF	Räkna antalet representerade nationaliteter.	Obalans fastställs om färre än 60 % av alla nationaliteter är representerade. Betydande obalans fastställs om personalen med ett visst medborgarskap utgör mer än 40 % av hela personalen.	NEJ	ej tillämpligt	NEJ	NEJ/NEJ
EUIPO	den geografiska balansen fastställs på sammanräknad nivå (alla tjänstegrupper tillsammans). Alla medlemsstater bör vara representerade.	Obalans fastställs om en medlemsstat är överrepresenterad i jämförelse med andra, dock med beaktande av ländernas storlek.	Spanien är överrepresenterat.	Effekten av sätets belägenhet.	NEJ	NEJ/NEJ
EU-Lisa	den geografiska balansen fastställs på sammanräknad nivå (alla tjänstegrupper tillsammans). Riktmärke: Den berörda medlemsstatens befolkning som andel av EU-befolkningen	Ej definierat i svaret.	Underrepresenterade: DE, UK, SWE, DK, MT, SL Ingen betydande underrepresentation.	Effekten av sätets belägenhet: En andel på upp till 30 % av personal från byråns säte kan tolereras. Högkvarterets avlägsna lokalisering. Låg korrigeringskvot. Svårighet att hitta jobb för medföljande.
Eurofound	Antal representerade medlemsstater.	Ej definierat.	NEJ	ej tillämpligt	NEJ	NEJ/NEJ
Eurojust	ej tillämpligt	ej tillämpligt	Inga obalanser har fastställts men NL utgör den största gruppen.	Effekten av sätets belägenhet.	NEJ	NEJ/NEJ
Frontex	den geografiska balansen fastställs på sammanräknad nivå (alla tjänstegrupper tillsammans). Riktmärke: en blandning av ”lika fördelning” (alla medlemsstater med lika viktning) och andelen av den berörda medlemsstatens befolkning i hela EU-befolkningen.	Betydande obalans föreligger om -en nationalitet inte är representerad i personalen, -den faktiska andelen medborgare avviker från befolkningsandelen med mer än +/- 50 %.	Ja (både under- och överrepresentation).	Ingen objektiv motivering. Den låga korrigeringskvoten för Portugal gör byrån emellertid mindre attraktiv.	Ja (kopplat till korrigeringskvoten).	NEJ/NEJ (väntar på initiativ från kommissionen).

Bilaga 13: Fördelning av AD-personal per nationalitet i EU:s decentraliserade byråer (antal personer)

Tjänstemän och tillfälligt anställda den 1 januari 2017 (endast EU-medborgare)
Källa: Byråernas bidrag

AD-tjänstemän och tillfälligt anställda	ACER	CEDEFOP	CEPOL	CPVO	ECDC	EASA	EEA	EIOPA	EFSA	EMA	EMCDDA	EMSA (**)	ENISA	ETF	EU-IPO	EU-Lisa	Eurofound	Eurojust (*)	Frontex	Totalt
Belgien	3	7	1	0	6	18	4	4	23	15	4	5	1	4	13	4	3	5	4	124
Bulgarien	2	1	0	0	5	6	0	4	0	5	3	3	0	2	1	3	0	2	5	42
Tjeckien	1	2	0	0	1	5	0	2	1	2	0	1	1	0	6	1	0	0	2	25
Danmark	0	2	1	0	1	5	7	2	1	5	0	1	0	1	2	0	0	0	1	29
Tyskland	2	10	2	2	14	95	10	10	15	28	4	7	2	5	36	4	4	3	9	262
Estland	0	0	1	0	0	1	1	0	0	0	0	2	0	0	0	4	0	1	0	10
Irland	1	0	0	1	0	5	3	2	2	13	3	3	2	2	6	1	6	1	1	52
Grekland	4	28	2	0	3	10	1	3	8	20	0	10	8	2	4	5	2	6	10	126
Spanien	3	3	0	2	2	51	3	9	18	40	4	15	1	4	48	3	6	8	8	228
Frankrike	4	11	0	2	15	125	6	2	17	56	5	11	2	3	26	17	3	3	6	314
Kroatien	0	0	0	0	0	1	0	0	0	2	0		0	0	0	1	0	0	1	5
Italien	6	7	1	1	10	74	0	4	78	43	5	10	1	7	20	8	3	7	10	295
Cypern	2	0	0	0	0	2	0	0	0	0	0	1	0	1	0	0	0	0	0	6
Lettland	0	2	1	0	2	3	0	1	1	2	1	1	0	1	0	0	0	2	1	18
Litauen	0	0	0	0	0	3	0	0	0	1	0	0	0	0	4	2	1	1	5	17
Luxemburg	0	1	0	0	0	0	0	0	3	0	1	0	0	0	0	0	1	0	1	7
Ungern	4	0	3	0	3	5	1	2	6	4	0	1	0	0	5	4	2	1	8	49
Malta	0	1	0	0	2	0	0	0	0	1	0	3	0	0	0	0	0	0	0	7
Nederländerna	2	2	2	0	2	26	3	7	6	1	1	4	0	4	8	0	4	8	4	84
Österrike	1	2	1	0	1	8	1	4	9	7	0	1	0	2	6	0	4	2	3	52
Polen	0	1	0	1	1	5	1	2	0	8	1	10	1	0	11	4	1	2	23	72
Portugal	1	1	0	2	4	11	4	8	8	20	6	28	2	2	13	1	1	2	7	121
Rumänien	1	3	1	0	3	20	2	0	1	8	1	3	4	2	2	8	0	4	13	76
Slovenien	10	1	0	0	1	4	1	2	0	0	0	0	0	0	1	0	0	2	2	24
Slovakien	1	1	1	0	1	7	1	0	1	3	0	0	0	0	2	2	0	1	2	23
Finland	0	1	0	0	7	7	1	1	1	4	0	2	0	2	3	0	1	0	4	34
Sverige	0	0	0	1	15	4	3	0	0	6	0	1	0	1	1	0	2	4	0	38
UK	0	3	0	0	7	43	6	5	13	36	8	9	1	7	12	0	3	6	5	164
Totalt	48	90	17	12	106	544	59	74	212	330	47	132	26	52	230	72	47	71	135	2,304

*: 0,5 heltidsekvivalenter omvandlat till 1 **: Endast tillfälligt anställda

Bilaga 14: Fördelning av AD-personal per nationalitet i EU:s decentraliserade byråer (andel (%) av AD-personal)

Tjänstemän och tillfälligt anställda den 1 januari 2017 – fördelning (endast EU-medborgare)
Källa: Byråernas bidrag

AD-tjänstemän och tillfälligt anställda	ACER	CEDEFOP	CEPOL	CPVO	ECDC	EASA	EEA	EIOPA	EFSA	EMA	EMCDDA	EMSA (*)	ENISA	ETF	EU-IPO	EU-Lisa	Eurofound	Eurojust	Frontex	Totalt
Belgien	6%	8%	6%	0%	6%	3%	7%	5%	11%	5%	9%	4%	4%	8%	6%	6%	6%	7%	3%	5%
Bulgarien	4%	1%	0%	0%	5%	1%	0%	5%	0%	2%	6%	2%	0%	4%	0%	4%	0%	3%	4%	2%
Tjeckien	2%	2%	0%	0%	1%	1%	0%	3%	0%	1%	0%	1%	4%	0%	3%	1%	0%	0%	1%	1%
Danmark	0%	2%	6%	0%	1%	1%	12%	3%	0%	2%	0%	1%	0%	2%	1%	0%	0%	0%	1%	1%
Tyskland	4%	11%	12%	17%	13%	17%	17%	14%	7%	8%	9%	5%	8%	10%	16%	6%	9%	4%	7%	11%
Estland	0%	0%	6%	0%	0%	0%	2%	0%	0%	0%	0%	2%	0%	0%	0%	6%	0%	1%	0%	0%
Irland	2%	0%	0%	8%	0%	1%	5%	3%	1%	4%	6%	2%	8%	4%	3%	1%	13%	1%	1%	2%
Grekland	8%	31%	12%	0%	3%	2%	2%	4%	4%	6%	0%	8%	31%	4%	2%	7%	4%	8%	7%	5%
Spanien	6%	3%	0%	17%	2%	9%	5%	12%	8%	12%	9%	11%	4%	8%	21%	4%	13%	11%	6%	10%
Frankrike	8%	12%	0%	17%	14%	23%	10%	3%	8%	17%	11%	8%	8%	6%	11%	24%	6%	4%	4%	14%
Kroatien	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	1%	0%	0%	0%	0%	0%	1%	0%	0%	1%	0%
Italien	13%	8%	6%	8%	9%	14%	0%	5%	37%	13%	11%	8%	4%	13%	9%	11%	6%	10%	7%	13%
Cypern	4%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	1%	0%	2%	0%	0%	0%	0%	0%	0%
Lettland	0%	2%	6%	0%	2%	1%	0%	1%	0%	1%	2%	1%	0%	2%	0%	0%	0%	3%	1%	1%
Litauen	0%	0%	0%	0%	0%	1%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	2%	3%	2%	1%	4%	1%
Luxemburg	0%	1%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	1%	0%	2%	0%	0%	0%	0%	0%	2%	0%	1%	0%
Ungern	8%	0%	18%	0%	3%	1%	2%	3%	3%	1%	0%	1%	0%	0%	2%	6%	4%	1%	6%	2%
Malta	0%	1%	0%	0%	2%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	2%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%
Nederländerna	4%	2%	12%	0%	2%	5%	5%	9%	3%	0%	2%	3%	0%	8%	3%	0%	9%	11%	3%	4%
Österrike	2%	2%	6%	0%	1%	1%	2%	5%	4%	2%	0%	1%	0%	4%	3%	0%	9%	3%	2%	2%
Polen	0%	1%	0%	8%	1%	1%	2%	3%	0%	2%	2%	8%	4%	0%	5%	6%	2%	3%	17%	3%
Portugal	2%	1%	0%	17%	4%	2%	7%	11%	4%	6%	13%	21%	8%	4%	6%	1%	2%	3%	5%	5%
Rumänien	2%	3%	6%	0%	3%	4%	3%	0%	0%	2%	2%	2%	15%	4%	1%	11%	0%	6%	10%	3%
Slovenien	21%	1%	0%	0%	1%	1%	2%	3%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	0%	3%	1%	1%
Slovakien	2%	1%	6%	0%	1%	1%	2%	0%	0%	1%	0%	0%	0%	0%	1%	3%	0%	1%	1%	1%
Finland	0%	1%	0%	0%	7%	1%	2%	1%	0%	1%	0%	2%	0%	4%	1%	0%	2%	0%	3%	1%
Sverige	0%	0%	0%	8%	14%	1%	5%	0%	0%	2%	0%	1%	0%	2%	0%	0%	4%	6%	0%	2%
UK	0%	3%	0%	0%	7%	8%	10%	7%	6%	11%	17%	7%	4%	13%	5%	0%	6%	8%	4%	7%
Totalt	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%	100%

*: Endast tillfälligt anställda

(1) Enligt artikel 9 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen ”i all sin verksamhet respektera principen om jämlikhet mellan dess medborgare”. Och i artikel 1 d i tjänsteföreskrifterna förbjuds all diskriminering, oberoende av grund. Enligt artikel 27 i tjänsteföreskrifterna får inga enskilda tjänster heller förbehållas medborgare från en viss bestämd medlemsstat. I bilaga 1 redogörs i detalj för de rättsliga ramarna.

(2) I detta sammanhang har lagstiftaren i det förflutna antagit specifika förordningar för att begränsa rekrytering och möjliggöra förbehållande av tjänster för medborgare från en eller flera medlemsstater. Bland annat skedde detta i samband med utvidgningar.

(3) Se exempelvis domstolens dom av den 30 juni 1983 i målet 85/82 Schloh mot rådet, punkt 26.

(4) Se kommissionens meddelande, (Van Miert), SEK(21994)844 av den 17 maj 1994 i samband med Österrikes, Finlands och Sveriges anslutning.

(5) Se Neil Kinnocks meddelande om rekrytering av kommissionstjänstemän från de nya medlemsstaterna (Recruitment of Commission officials from the new Member States) av den 14 februari 2003, C(2003)436/5, antaget den 19 februari 2003. Meddelande (Kallas) C(2006)5778 om rekrytering av kommissionstjänstemän och tillfälligt anställda från Bulgarien och Rumänien av den 24 november 2006, antaget genom skriftligt förfarande den 1 december 2006 (SEC(2006)1574/5). Vice ordförande Šefčovičs meddelande om rekrytering av kommissionstjänstemän och tillfälligt anställda från Kroatien av den 12 juli 2012 (SEC(2012)436 slutlig).

(6) De anställda måste emellertid ange om de är elle rhar varit medborgare i det land på vars territorium deras anställningsort ligger.

(7) Detta gäller ine om de kan visa att de oåterkalleligen har övergivit sitt brittiska medborgarskap.

(8) Detta tillvägagångssätt avviker från den föregående metodern med lika viktning för de tre största grundande medlemsstaterna (Tyskland, Frankrike och Italien) och ger ingen garanti för stabilitet i framtiden. Av de tre objektiva kriterierna är ett fluktuerande (befolkningen, se bilaga 4), och det andra, som visserligen nämns i fördraget, tillämpas inte längre sedan april 2017 (viktningen av röster i rådet). Lösningens fördelan ööverväger emeletid nackdelarna med råge.

(9) Exempelvis har kommissionen fastställt att det i fråga om högre chefer är ett eftersträvansvärt mål att varje nationalitet ska inneha mint en tjänst som motsvarar en befattning som generaldirektör. Två gånger per år kommer kommissionären med ansvar för personal och förvaltning att informera kollegiet om den geografiska balansen för högre chefer (Compilation Document on Senior Officials Policy SEK(2004)1352/2, antaget den 26 oktober 2004, PV 1676).

(10) Befordran från AD5 (den vanligaste lönegraden vid rekrytering) till AD 9 tar i genomsnitt 12 år, medan den snabbaste befordringstiden som tjänsteföreskrifterna medger är 8 år.

(11) Alla medlemsstater som gick med i Europeiska unionen före 2004.

(12) Det vill säga, samtliga medlemsstater som anslöt före 2004, förutom Storbritannien.

(13) Mönstret är detsamma för AD5-uttagningsprov för handläggare: Men även nederländarna, ungrarna och rumänerna finns med bland de medlemsstater som är representerade i tillräckligt hög grad.

(14) Med tanke på att tjänsterföreskrifterna stipulerar att antalet godkända kandidater bör innehålla minst två gånger så många namn som antalet tjänster som ska tillsättas, så borde medborgarna från samtliga medlemsstater åtminstone representera 50 % av de relevanta vägledande faktorerna.

(15) Men ingen institution har definierat uttrycket.

(16) I 1962 års version av tjänsteföreskrifterna förbjöds diskriminering enligt den artikel som gällde rekrytering (artikel 27) och begränsades till ”ras, religion eller kön”. I 1998 års version av tjänsteföreskrifter föreskrevs ett allmänt förbud mot diskriminering på grund av ”ras, politisk, filosofisk eller religiös övertygelse, kön eller sexuell läggning”.

(17) Se t.ex. domen av den 30 juni 1983 i mål 85/82 Schloch mot rådet , punkt 26 eller domen av den 6 juli 1999 i de förenade målen T-112/96 och T-115/96 Séché mot kommissionen.

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, EURATOM) nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen

(19) Bilaga 2 i denna rapport är hämtad från meddelandet C(2003)436 av den 28 januari 2003. Närmare bestämt motsvarar den bilagorna 1, 1a och 1b i det meddelandet.

(20) Neil Kinnocks meddelande om rekrytering av kommissionstjänstemän från de nya medlemsstaterna av den 14 februari 2003, C(2003)436/5, antaget den 19 februari 2003.

(21) Specifikt sades följande: Den föreslagna metoden tillämpas på tio nya medlemsstater som anslöt sig till unionen från och med den 1 maj 2004. Den kan emellertid också tillämpas på obegränsat antal nya medlemsstater.

(22) C(2003)436/5 av den 14 februari 2003, kommissionens möte 1601

(23) C(2006)5778, skriftligt förfarande av den 24 november 2006

(24) SEK(2012)436 slutlig, Procédure écrite de finalisation av den 11 juli 2012

Choose the experimental features you want to try