EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.5.2018

COM(2018) 272 final

2018/0128(NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om en övergripande strategi för språkundervisning och språkinlärning

{SWD(2018) 174 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

·Motiv och syfte med förslaget

Efter diskussionerna under toppmötet i Göteborg om rättvisa jobb och tillväxt i november 2017 uttryckte stats- och regeringscheferna sin vilja att göra mer på områdena utbildning och kultur. Kommissionen har bidragit till diskussionerna genom sitt meddelande Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur 1 , i vilket en vision presenteras för ett europeiskt område för utbildning som ska inrättas senast 2025. I meddelandet beskrivs ett Europa där inkluderande utbildning och forskning av hög kvalitet inte hindras av gränser, där det har blivit normalt att tillbringa en tid i en annan medlemsstat för att studera eller arbeta, där många fler talar två språk utöver sitt modersmål och där människor har en stark känsla för sin identitet som européer, för det europeiska kulturarvet och dess mångfald.

Bättre inlärning av de europeiska språken bidrar till ömsesidig förståelse och rörlighet inom unionen samt till ökad produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk motståndskraft. Språk utgör grunden för barnets kognitiva och sociala utveckling och de fördelar som flerspråkighet ger påverkar livets alla aspekter.

Språkkunskaper kommer att vara centrala i samband med inrättandet av ett europeiskt område för utbildning. Därför upprepade stats- och regeringscheferna sin ambition att ”förbättra språkinlärningen så att fler unga människor kommer att tala minst två europeiska språk utöver sitt modersmål” i Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2017 2 .

Bristande språkkunskaper hindrar rörlighet inom EU och runtom i världen, både vad gäller utbildning och tillträde till den europeiska arbetsmarknaden. Årsrapporten från 2017 om arbetskraftens rörlighet inom EU visar på att språkhinder kan överskugga ekonomiska möjligheter på olika arbetsmarknader i gränsregioner 3 . I diskussionsunderlaget om hur vi bemöter globaliseringen 4 framhålls det med rätta att ”[v]år alltmer sammankopplade värld innebär nya möjligheter. Numera reser, arbetar, studerar och bor människor i olika länder. De har kontakt med varandra på nätet, där de delar med sig av sina idéer, kulturer och erfarenheter. Studenter följer nätbaserade kurser som anordnas av ledande universitet i hela världen.” Språkkunskaper har central betydelse för att få tillgång till dessa nya möjligheter. För att kunna förbättra ungdomars språkkunskaper i hela unionen krävs diskussioner om hur språkundervisning och språkinlärning kan förbättras på alla områden under den obligatoriska skolgången.

Denna rekommendation är inriktad mot språkundervisning och språkinlärning under den obligatoriska skolgången (både i allmänna skolor och yrkesskolor), men flerspråkighet kan sedan utvecklas under hela livet.

För närvarande gör medlemsstaterna inte tillräckliga framsteg i riktning mot det mål som man enades om under Europeiska rådets möte i Barcelona 2002, då ytterligare insatser efterlystes för att lära ut ”minst två främmande språk från mycket tidig ålder” 5 . Även om de flesta elever inom unionen numera börjar lära sig ett första främmande språk tidigare än under föregående decennier, är ambitionsnivån fortfarande låg i fråga om det andra främmande språket. Andelen elever som börjar lära sig ett första främmande språk i grundskolan uppgår nu till 83,8 %, vilket är 16,5 procentenheter högre än 2005. I elva länder är det emellertid inte obligatoriskt att lära sig ett andra främmande språk inom den allmänna sekundärutbildningen och i 16 utbildningssystem lär sig elever vid yrkesutbildningar märkbart färre främmande språk än inom den allmänna utbildningen 6 .

Om man i stället för att titta på deltagande i utbildning tittar på vilka faktiska kunskaper som förvärvas visar studier 7 på en generellt låg kunskapsnivå bland elever efter avslutad obligatorisk skolgång samt väldigt stora skillnader medlemsstaterna emellan. Kommissionen presenterade 2012 en analys av språkkunskaperna i Europa 8 . Analysen visade, på grundval av den första europeiska undersökningen om språkfärdigheter 9 , att utbildningssystemen trots investeringar i språkinlärning och språkundervisning fortfarande har svårt att förbättra språkkunskaperna.

Även om man generellt är överens om att utvärdering av språkkunskaper kan bidra till att främja flerspråkighet och stödja en mer effektiv språkundervisning och språkinlärning i skolan saknas jämförbara uppgifter om språkkunskaper i unionen. En studie om hur jämförbara språktesterna i medlemsstaterna är visade att de nuvarande metoderna för bedömning och kontroll av förbättringar inte heller ger en fullständig bild av individuella språkkunskaper. En mer exakt och jämförbar bild av språkkunskapsnivåerna i unionen skulle kräva regelbunden insamling av ytterligare uppgifter 10 .

Detta förslag behandlar a) behovet att investera i språkinlärning genom att fokusera på läranderesultat och b) alternativ för att förbättra språkinlärningen under den obligatoriska skolgången genom att öka språkmedvetenheten i skolundervisning.

Språkmedvetna skolor integrerar språkundervisning, både av främmande språk och undervisningsspråket, på ett ämnesövergripande sätt på grundval av utvärderingar av elevernas språkkunskaper och med målsättning att hjälpa dem att förbättra sina språkkunskaper efter behov, situation, förmåga och intresse 11 .

Skolor och utbildningscentrum med hög språkmedvetenhet kan utgöra byggstenar för ett europeiskt område för utbildning – de kan väcka intresse för andra länder, kulturer och språk och lägga grunden för rörlighet i utbildningssyfte och samarbete över gränserna. I detta förslag till rekommendation föreslås konkreta alternativ för att förbättra språkinlärningen och se till att fler unga människor kan tala två språk på nivån ”avancerad språkanvändare” och förvärvar kunskaper i ett andra främmande språk på nivån ”självständig språkanvändare” 12 .

I förslaget lyfts även frågan om att införa ett riktmärke för språkinlärning inom unionen, vilket kan stimulera utvecklingen av effektiva och ändamålsenliga språkstrategier och en övergripande förbättring av språkkunskaperna inom hela unionen.

·Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Språkinlärning behandlas inom flera olika politikområden som rör utbildning.

I Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande 13 från 2006 fastställs två kompetenser som rör språkinlärning: ”kommunikation på modersmålet” (där modersmålet ofta anses vara detsamma som undervisningsspråket) och ”kommunikation på främmande språk”. I den nya kompetensagendan för Europa 14 meddelades det att denna rekommendation skulle ses över. I förslaget till en ny rekommendation från rådet om nyckelkompetenser för livslångt lärande som antogs av kommissionen den 17 januari 2018 15 föreslår man att kompetenserna ”läs- och skrivkunnighet” och ”språkkunskaper” definieras, vilket ger en mer flexibel uppfattning om förhållandet mellan modersmålet och undervisningsspråket. Det nya angreppssättet erbjuder lösningar på problemen med låg läs- och skrivkunnighet i Europa 16 och bristande språkkunskaper.

Genom den starka kopplingen mellan läs- och skrivkunnighet och språk framhävs uppfattningen att kompetens i undervisningsspråket måste utvecklas ytterligare, oavsett om undervisningsspråket är elevens modersmål eller ett främmande språk.

Stärkt språkinlärning stöder även de idéer som framhålls i kommissionens förslag till rådets rekommendation om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen 17 eftersom det underlättar rörlighet samt utbyte och förståelse mellan kulturer och understöder vår förståelse av gemensamma värderingar.

Kommissionens meddelande om handlingsplanen för digital utbildning 18 behandlar aspekten om en effektivare användning av digital teknik i samband med lärande, däribland språkinlärning. I

meddelandet framhålls den digitala teknikens roll när det gäller att stärka samarbetet genom att ta fram visst innehåll på flera språk och utnyttja centrala EU-plattformar såsom eTwinning, School Education Gateway och Teacher Academy 19 .

·Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Huvudsyftet med denna rekommendation är att den ska komplettera kommissionens pågående arbete med att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter 20 genom att utgöra ett ytterligare stöd för ”rätt[en för alla] till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att man deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar i arbetslivet”. Språkkunskaper anses vara en avgörande färdighet på det här området.

I kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden 21 argumenterar man för att främja flerspråkighet i gränsområden. I meddelandet uppmanas medlemsstater, regioner och kommuner att ”använda möjligheter till livslångt lärande för att intensifiera ansträngningarna för att främja tvåspråkighet i gränsområden”.

Det föreslås även i riktlinjerna för sysselsättningspolitiken 2018 22 att ”[s]tuderandes och arbetstagares rörlighet bör främjas för att förbättra färdigheter som ökar anställbarheten och för att utnyttja den fulla potentialen på den europeiska arbetsmarknaden. Hindren för rörlighet inom utbildning, i samband med tjänstepensioner och privata pensioner och när det gäller erkännande av kvalifikationer bör avlägsnas.” Avsaknad av språkkunskaper kan anses utgöra ett centralt hinder för rörlighet, vilket kan hanteras under utbildningen, även under den obligatoriska skolgången.

I kommissionens handlingsplan för integration av tredjelandsmedborgare 23 från 2016 framhålls det att utbildning är ett av de mest kraftfulla verktygen för integration. I handlingsplanen anges det att ”[a]tt lära sig språket i mottagarlandet är avgörande för tredjelandsmedborgare för att de ska lyckas med sin integrationsprocess. […] Alla barn, oavsett deras familjebakgrund eller kulturella bakgrund eller kön, har rätt till utbildning för att främja deras utveckling. Flyktingbarn kan mycket väl ha haft ett uppehåll i sin utbildning eller i vissa fall inte kunnat gå i skolan alls, och behöver skräddarsytt stöd inklusive stödklasser för att hinna ikapp. Lärarna måste ha de kunskaper som krävs för att hjälpa dem, och bör stödjas i sitt arbete i alltmer heterogena klassrum, även i syfte att förebygga misslyckade skolutbildningar och utbildningsmässig segregation.”

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

·Rättslig grund

Denna rekommendation överensstämmer med artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det anges i artikel 165 att unionen ska bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som den fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation. Det anges även att unionen ska ha som mål att utveckla den europeiska dimensionen inom utbildningen särskilt genom undervisning i och spridning av medlemsstaternas språk.

Enligt artikel 166 ska unionen genomföra en yrkesutbildningspolitik som ska understödja och komplettera medlemsstaternas insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för yrkesutbildningens innehåll och organisation. Det anges även att unionen ska ”främja rörligheten för yrkeslärare och för elever i sådan utbildning, särskilt de unga”. Att stödja språkinlärning och språkundervisning bidrar till detta mål.

Denna rekommendation föreslår ingen utökning av unionens föreskrivande befogenheter och innebär inte heller några krav på bindande åtaganden för medlemsstaterna. Medlemsstaterna beslutar hur de genomför rådets rekommendation i enlighet med sina nationella omständigheter.

·Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Kommissionen vidtar denna åtgärd för att främja, stödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet på området för språkinlärning, men respekterar samtidigt deras övergripande ansvar för sina utbildningssystem.

Språkinlärningen under den obligatoriska skolgången har inte utvecklats i enlighet med föresatserna i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Barcelona 2002. Bristande språkkunskaper anses fortfarande hindra fri rörlighet och gränsöverskridande handel och tjänster 24 .

Mervärdet av åtgärder på EU-nivå ligger i EU:s möjlighet att

·underlätta utbytet av god praxis mellan organisationer i olika länder för att förbättra språkmedvetenhet samt språkinlärning och språkundervisning och

·utarbeta initiativ för att ytterligare stödja initiativ för språkinlärning inom det europeiska området för utbildning, stödja lärare och skolledare i deras uppgifter, och ytterligare utveckla språkstrategier och flerspråkighetsstrategier, och därigenom främja utbildningens kvalitet och inkluderande karaktär.

·Proportionalitetsprincipen

I förslaget tillhandahålls exempel på god praxis och stöd till medlemsstaterna i fråga om utbyte av god praxis och information samt för att utarbeta politik på både nationell nivå och unionsnivå. Eftersom de åtaganden som medlemsstaterna gör är av frivillig natur och varje medlemsstat avgör vilken strategi den ska använda för att förbättra språkundervisningen och språkinlärningen, anses åtgärden vara proportionerlig.

·Val av instrument

En rådsrekommendation är ett lämpligt instrument på utbildningsområdet, där EU har en stödjande befogenhet, och är ett instrument som ofta har använts för EU-åtgärder på detta område. Som rättsligt instrument markerar det medlemsstaternas åtagande när det gäller de åtgärder som förs fram i texten och ger en starkare politisk grund för samarbete på detta område, samtidigt som man fullt ut respekterar medlemsstaternas befogenhet på utbildningsområdet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

·Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt.

·Samråd med berörda parter

Denna rekommendation stöder sig på relevanta delar av samrådet med berörda parter om de språkrelaterade aspekterna av rekommendationen om nyckelkompetenser 25 . I fråga om språkkunskaper framgick det tydligt av samrådet på nätet, ståndpunktsdokument samt samrådsmöten och samrådskonferenser att det föreligger ett behov av att möta kompetenskraven när det gäller läs- och skrivkunnighet, språk och kommunikation i dagens mångspråkiga och mångkulturella samhällen på ett mer integrerat sätt.

Dessutom bör större fokus läggas på läs- och skrivkunnighet och språkutveckling i allmänhet. Det kan inbegripa att man ur ett bredare perspektiv överväger vad som i dag utgör språkkompetens, med beaktande av specialiserat eller akademiskt språk eller utvecklingen inom digital kommunikation.

För att samla in synpunkter ur ett bredare perspektiv och diskutera några inledande idéer som senare utvecklades i det föreliggande förslaget organiserade kommissionen ett möte för berörda parter i början av februari 2018 med företrädare för ett sextiotal civilsamhällesorganisationer, akademiska organisationer och viktiga berörda parter, samt ett tjugotal företrädare från medlemsstaternas utbildningsministerier.

Detta samråd bekräftade på det hela taget betydelsen av kommissionens förslag till rådets rekommendation om en övergripande strategi för språkinlärning i skolor inom unionen. Flera talare framhöll att framstegen sedan 2002 var begränsade och att en rekommendation måste föreslå initiativ som faktiskt kan förbättra språkinlärningen. Språkstrategier på skolnivå ansågs användbara, eftersom skolor måste hantera olika utmaningar och har olika behov i fråga om språkåtgärder (gränsregioner, antal elever med invandrarbakgrund eller minoritetsbakgrund).

Flera deltagare uttryckte oro över att universitets institutioner för moderna främmande språk läggs ner, vilket leder till en större brist på kvalificerade språklärare. Bristen på lärare riskerar att hota undervisningen av moderna främmande språk under den obligatoriska skolgången.

Andra frågor som togs upp var bland annat följande:

–Förslag att skapa lärandemiljöer där språk frodas och efterfrågan på och motivationen till att lära sig språk uppmuntras, med pedagogik som är elevcentrerad och gynnar elevens självständighet.

–Lärare och skolledare behöver stöd och resurser – lärarutbildningen ansågs ha en central roll när det gäller att förändra synsätt och förbättra språkinlärningen i Europa.

–Särskilt fokus på barn med invandrarbakgrund eller minoritetsbakgrund, bland annat ompröva utvärdering av språkkunskaper eftersom det kan bidra till förbättrad inlärning, särskilt när man tar hänsyn till barnens flerspråkighet.

–Stöd för erkännande av tidigare lärande och kunskaper i språk som inte ingår i läroplanen; stödja en mångfald av språk som erbjuds i skolundervisningen utöver engelska.

·Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Rekommendationen bygger på det arbete som gjorts av den tidigare arbetsgruppen för språk inom utbildning, inom den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) 26 .

På senare tid, under 2016 och 2017, har kommissionen anordnat en rad tematiska expertpaneler och två peer learning-aktiviteter med två sammanhängande syften: att komma med synpunkter på läs- och skrivkunnighet och språkkunskaper inför översynen av referensramen för nyckelkompetenser och att undersöka hur medlemsstaterna hjälper barn till migranter att snabbt tillgodogöra sig utbildningsspråket (en av de nuvarande prioriteringarna i Utbildning 2020) 27 .

I den senaste rapporten Key data on teaching languages at school in Europe ges även värdefull kunskap om trenderna i språkundervisning runtom i Europa, bland annat (för första gången) uppgifter om strukturerat språkligt stöd för barn till migranter 28 .

·Konsekvensbedömning

Någon konsekvensbedömning har inte gjorts eftersom åtgärderna kompletterar medlemsstaternas initiativ och är av frivillig karaktär och med tanke på omfattningen av de förväntade konsekvenserna. Förslaget har utarbetats på grundval av tidigare undersökningar, samråd med medlemsstaterna och ett offentligt samråd.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt.

·Grundläggande rättigheter

Denna rekommendation är förenlig med de grundläggande rättigheterna och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inbegripet rätten till utbildning, respekten för kulturell, religiös och språklig mångfald och rätten till icke-diskriminering. Genom rekommendationen främjas i synnerhet barnets rättigheter i enlighet med artikel 24 och FN:s barnkonvention beaktas, i synnerhet artikel 29.1 c, i vilken det anges att barnets utbildning ska syfta till att utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen 29 . Denna rekommendation måste genomföras i enlighet med dessa rättigheter och principer.

4.BUDGETKONSEKVENSER

De insatser som föreslås i denna rekommendation och som har budgetkonsekvenser kommer att stödjas inom programmet Erasmus+ befintliga resurser samt eventuellt Horisont 20 eller de europeiska struktur- och investeringsfonderna under förutsättning att bestämmelserna i relevanta grundrättsakter förutser sådant stöd. Detta initiativ föregriper inte förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram eller framtida program. Inga övriga medel kommer att krävas från EU:s budget.

5.    ÖVRIGA INSLAG

·Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Till stöd för genomförandet föreslår kommissionen att man i samarbete med medlemsstaterna utarbetar vägledande material som kan göra att man kommer till rätta med de brister som konstaterats vid genomförandet av kompetensorienterad undervisning och inlärning.

Det är kommissionens avsikt att rapportera om användningen av rekommendationen inom ramen för det europeiska utbildnings- och inlärningssamarbetet.

·Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

·Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Bestämmelser som rör medlemsstaterna

För att kunna hjälpa alla barn och ungdomar att uppnå nivån avancerad språkanvändare i minst ett annat europeiskt språk samt främja förvärvandet av ytterligare ett (tredje) språk på nivån självständig språkanvändare rekommenderas det i förslaget att medlemsstaterna gör följande:

·Tillämpar övergripande strategier för att förbättra språkundervisning och språkinlärning på alla nivåer och inom alla utbildningssektorer.

·Utvecklar språkmedvetna skolor, enligt vad som beskrivs i bilagan till rekommendationen, och därmed erbjuder lärare lämplig utbildning och stödjande insatser.

·Främjar rörlighet i utbildningssyfte under språklärarutbildningen samt studievistelser utomlands.

·Kartlägger och främjar innovativ, inkluderande och flerspråkig pedagogik och i samband med detta använder sig av EU-verktyg och EU-plattformar när så är lämpligt.

·Strävar efter att utarbeta metoder för att övervaka utvecklingen av språkkunskaper under olika skeden av utbildningen.

Bestämmelser som rör kommissionen

I rekommendationen föreslås det att man välkomnar kommissionens avsikt att göra följande:

·Stödja genomförandet av rekommendationen och dess bilaga genom att underlätta peer learning bland medlemsstaterna och utarbeta lämpligt referensmaterial och lämpliga verktyg.

·Avsätta EU-medel till stöd för språkinlärning och språkundervisning, och i synnerhet stärka komponenten avseende elevers rörlighet inom Erasmus+, EU-programmet för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott.

·Stärka samarbetet med Europarådet och dess europeiska centrum för moderna språk inom deras expertområden.

2018/0128 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om en övergripande strategi för språkundervisning och språkinlärning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165 och 166,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)I meddelandet Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur 30 presenterar Europeiska kommissionen en vision om ett europeiskt område för utbildning där högkvalitativ och inkluderande utbildning och forskning inte hindras av gränser, där det har blivit normalt att tillbringa en tid i en annan medlemsstat för att studera eller arbeta, där många fler talar två språk utöver sitt modersmål och där människor har en stark känsla för sin identitet som européer, för det europeiska kulturarvet och dess mångfald.

(2)Under den informella delen av Göteborgtoppmötet för rättvisa jobb och tillväxt diskuterade stats- och regeringscheferna utbildningens och kulturens roll för Europas framtid. I sina slutsatser av den 14 december 2017 31 uppmanar Europeiska rådet medlemsstaterna, rådet och kommissionen att i enlighet med sina respektive befogenheter fortsätta arbetet på detta område.

(3)Språkkunskaper står i centrum för visionen om ett europeiskt område för utbildning. I en situation med allt större rörlighet i utbildnings- och arbetssyfte inom unionen, en ökande migration från tredjeländer till unionen samt ett övergripande och världsomspännande samarbete måste utbildningssystemen ta förnyad ställning till utmaningarna inom språkundervisning och språkinlärning och de möjligheter som Europas språkliga mångfald ger upphov till.

(4)Mer och bättre språkundervisning kan stärka den europeiska dimensionen i undervisningen 32 . Det kan främja utvecklingen av en europeisk identitet i hela dess bredd, som kompletterar lokala, regionala och nationella identiteter och traditioner, samt en bättre förståelse av unionen och dess medlemsstater.

(5)Nästan hälften av alla européer säger sig inte kunna föra ett samtal på något annat språk än det egna modersmålet 33 . De bristande språkkunskaperna är en källa till problem och hindrar meningsfull kommunikation mellan offentlig förvaltning och enskilda över unionens gränser 34 .

(6)Det är bara fyra av tio elever inom sekundärutbildningen som uppnår nivån ”självständig språkanvändare” i sitt första främmande språk, vilket indikerar förmågan att föra ett enkelt samtal. Det är endast en fjärdedel som uppnår denna nivå i sitt andra främmande språk 35 . En jämförande analys av språkens roll inom utbildningen 36 har visat att de flesta medlemsstaterna har problem när det gäller att säkerställa ett adekvat läranderesultat inom språk. Även om det förekommer problem inom alla utbildningssektorer, är de särskilt akuta inom yrkesutbildningarna, där man lägger mindre tonvikt på språkinlärning.

(7)Bristande språkkunskaper är fortfarande ett av de största hindren för att delta i EU:s utbildnings- och ungdomsprogram 37 . Omvänt kommer bättre språkkunskaper att göra det möjligt för människor att dra större nytta av de möjligheter som den inre marknaden erbjuder, såsom fri rörlighet för arbetstagare, och att fatta bättre underbyggda och rimligare beslut vad avser möjligheterna i andra EU-länder.

(8)Kunskaper i främmande språk ger konkurrensfördelar för såväl företag som arbetssökande – om de ingår i en bredare uppsättning användbara kompetenser 38 . Det finns en positiv korrelation mellan kunskaper i främmande språk och sannolikheten att ha ett arbete 39 . Resultaten av den senaste undersökningen om yrkesinriktad fortbildning (CVTS 2016) visar emellertid att endast 7,9 % av företagen (som utbildar sina anställda) skickar sina anställda på språkkurser (från 22,1 % i Slovakien till 0,5 % i Irland).

(9)För att man ska kunna upprätthålla nuvarande levnadsstandarder, stödja en hög sysselsättning och främja social sammanhållning i morgondagens samhälle och arbetsliv kommer människor att behöva de rätta kunskaperna och kompetenserna 40 . Detta är också av avgörande betydelse för att säkerställa en fullständig integration av barn, studerande och vuxna med invandrarbakgrund 41 . Vi måste också finna nya vägar till lärande för ett samhälle som blir alltmer mobilt och digitalt 42 . Förvärvandet av bättre språkkunskaper kan stödja en ökande rörlighet och ett allt större samarbete inom unionen. Särskilt utvecklingen av digitala metoder, innebär att man kan lära sig och träna på allt fler språk utanför klassrum och läroplaner. Dagens utvärderingsförfaranden återspeglar inte denna utveckling fullt ut.

(10)Den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter 43 innebär att var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att individen deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar på arbetsmarknaden. Språkkunskaper är en av de nyckelkompetenser som är nödvändiga för anställbarhet, personlig tillfredsställelse, aktivt medborgarskap och social inkludering. Denna kompetens definieras som ”förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation” 44 .

(11)Mer än hälften av medlemsstaterna erkänner officiellt regionala språk eller minoritetsspråk inom landets gränser i rättsliga eller administrativa sammanhang, inbegripet nationella teckenspråk. Ett flertal av dessa språk överskrider nationsgränserna. De språk som tillkommer på grund av invandrargrupper kompletterar språkbilden i Europa 45 .

(12)Skolorna blir alltmer medvetna om det nödvändiga i att säkerställa att alla barn, oberoende av bakgrund och förstaspråk, uppnår en mycket god nivå i skolspråket, i förekommande fall med hjälp av särskilda stödåtgärder. Detta främjar rättvisa och lika möjligheter samt minskar risken för att elever lämnar skolan med högst grundskoleutbildning 46 .

(13)Språkmedvetenhet i skolorna kan inbegripa medvetenhet om och förståelse för alla elevers språkkunskaper, även i språk som inte förekommer i skolans undervisning. Skolorna kan skilja mellan olika nivåer på språkkunskaper som behövs beroende på sammanhang och syfte samt motsvarande varje elevs situation, behov, förmåga och intresse.

(14)Bristen på lärare i vissa ämnen, inbegripet moderna utländska språk, nämns som ett problem i mer än hälften av Europeiska unionens utbildningssystem 47 , och flera medlemsstater har infört reformer eller incitament för att åtgärda bristen på språklärare. Dessa reformer och incitament kan inbegripa stipendier för att locka personer med akademisk examen i språk som har annan yrkeserfarenhet till läraryrket eller reformerade program för lärarutbildning 48 .

(15)Initiativ för att förbättra nyckelkompetenser inom skolundervisningen 49 , inbegripet genom en bättre koppling mellan erfarenheter från verkligheten utanför skolvärlden och den teoretiska undervisningen, användning av digital teknik samt stöd till innovation i skolorna, har stärkt inriktningen på läranderesultat 50 . De har även främjat förvärvandet av språkkunskaper.

(16)Språk- och innehållsintegrerad inlärning, dvs. ämnesundervisning på ett främmande språk, och digitala verktyg och online-verktyg för språkinlärning har visat sig vara effektiva för olika elevkategorier 51 . Språklärare i hela Europa kan fortsätta att utvecklas inom sitt yrke, både genom att uppdatera sina digitala färdigheter och genom att lära sig hur de bäst kan utöva sin undervisning med hjälp av olika metoder och ny teknik. En förteckning över öppna lärresurser 52 kan var till nytta för dem i detta avseende.

(17)Olika initiativ i Europa har varit till stöd för definitionen och utvecklingen av språkkunskaper. Den gemensamma europeiska referensramen för språk är ett transparent, enhetligt och övergripande referensverktyg för att bedöma och jämföra kunskapsnivåer 53 . Det skiljer mellan grundläggande nivå, nivån självständig språkanvändare samt nivån avancerad språkanvändare, varvid användare på den senare nivån kan arbeta eller studera på språket i fråga. År 2018 kompletterades detta verktyg med nya deskriptorer för förmedling, unga studerande samt teckenspråk i syfte att göra referensramen mer tillgänglig för en bredare publik 54 .

(18)Europeiska utmärkelsen för språkprojekt 55 belönar högsta kvalitet och innovation inom språkundervisningen i alla deltagande länder. Den utgör ett incitament för skolorna att använda nya metoder och strategier för att gripa sig an lokala, regionala, nationella eller europeiska prioriteringar. Den har bidragit till att öka medvetenheten om det europeiska samarbetet i fråga om språkundervisning och språkinlärning och att förstärka den flerspråkiga dynamiken mellan olika utbildningssektorer 56 .

(19)Samtliga medlemsstater har insett behovet av att främja flerspråkighet och utveckla språkkunskaperna i unionen 57 . För att kunna ge en bättre bild av språkkunskaperna i unionen kommer Europeiska kommissionen att arbeta med ett förslag till nytt europeiskt riktmärke för språkkunskaper, inbegripet alternativ för datainsamling.

(20)Språkkunskaper förvärvas ju under hela livet och det bör finnas möjligheter till detta under livets alla skeden, men i denna rekommendation behandlas särskilt den obligatoriska utbildningen. Rekommendationen respekterar fullt ut subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna på området.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA ATT GÖRA FÖLJANDE:

I enlighet med nationell och EU:s lagstiftning, tillgängliga resurser och nationella förhållanden, och i nära samarbete med alla berörda parter:

(1)Undersöka hur alla ungdomar kan få hjälp att – förutom undervisningsspråket – uppnå nivån avancerad språkanvändare i minst ett annat europeiskt språk före avslutad gymnasieutbildning samt främja förvärvandet av ytterligare ett (tredje) språk på nivån självständig språkanvändare.

(2)Tillämpa övergripande strategier för att förbättra språkundervisning och språkinlärning på nationell, regional och lokal nivå eller i skolorna, beroende på vad som är lämpligt och med användning av de bifogade policyexemplen i bilagan.

(3)Säkerställa att alla sektorer inom den obligatoriska utbildningen omfattas, varvid man bör börja så tidigt som möjligt och inkludera grundläggande yrkesutbildning.

(4)Som en del av sådana övergripande strategier stödja utvecklingen av språkmedvetenhet i skolor och utbildningscentrum genom att

(a)aktivt stödja elevernas rörlighet, inbegripet genom utnyttjande av de möjligheter som erbjuds inom ramen för relevanta EU-finansieringsprogram,

(b)ge lärare möjligheter att ta upp användningen av specifika språk inom sitt ämnesområde,

(c)stärka kunskaperna i undervisningsspråket som grundval för ytterligare läranderesultat och utbildningsresultat i skolan för samtliga elever, särskilt dem med invandrarbakgrund eller från missgynnade miljöer,

(d)värdera den språkliga mångfalden bland eleverna och använder den som en läranderesurs för att berika alla elevers språkkunskaper,

(e)erbjuda möjligheter att bedöma och validera språkkunskaper som inte ingår i läroplanen men som eleverna har förvärvat utanför skolan, även genom att utöka urvalet språk som kan ingå i elevens kvalifikationer efter avslutad skolgång.

(5)Stödja lärare, utbildare och skolledare när det gäller att utveckla språkmedvetenheten i skolor genom att

(a)investera i grundläggande utbildning och fortutbildning för språklärare, så att man kan upprätthålla ett brett språkutbud inom den obligatoriska utbildningen,

(b)inbegripa förberedelser för språklig mångfald i klassrummet inom grundläggande utbildning och fortsatt yrkesmässig utveckling för lärare och skolledare,

(c)främja studieperioder utomlands för alla studerande som utbildar sig till lärare och samtidigt uppmuntra alla lärare och utbildare till rörlighet,

(d)integrera rörlighet i utbildningssyfte i utbildningen av samtliga språklärare, så att alla nyutexaminerade språklärare studerar eller undervisar i minst sex månader utomlands,

(e)rekommendera användning av eTwinning 58 för att berika lärandet i skolorna och utveckla lärares och elevers språkkunskaper.

(6)Uppmuntra forskning inom och användning av innovativ, inkluderande och flerspråkig pedagogik, inbegripet användning av digitala verktyg samt språk- och innehållsintegrerad inlärning.

(7)Ta fram metoder för att kontrollera de språkkunskaper som förvärvats under olika utbildningsstadier och på så sätt komplettera befintlig information om språkinlärningen.

(8)Rapportera via befintliga ramverk och instrument om erfarenheterna av och framstegen inom främjandet av språkinlärning.

HÄRIGENOM VÄLKOMNAS KOMMISSIONENS AVSIKT ATT GÖRA FÖLJANDE:

1.Stödja uppföljningen av denna rekommendation genom att underlätta ömsesidigt lärande medlemsstaterna emellan och i samarbete med medlemsstaterna ta fram

(a)riktlinjer för hur man kan koppla språkundervisning och utvärdering till den gemensamma europeiska referensramen för språk 59 ,

(b)evidensbaserat vägledningsmaterial om nya former av lärande och stödinsatser,

(c)digitala verktyg för språkinlärning och yrkesmässig utveckling för utbildande personal på språkinlärningsområdet, såsom massiva öppna kurser på nätet, verktyg för självbedömning 60 samt nätverk, inbegripet eTwinning och School Education Gateway's Teacher Academy,

(d)metoder och verktyg för kontroll av språkkunskaperna i Europeiska unionen.

2.Stärka rörligheten för skolelever och studerande inom yrkesutbildningen inom ramen för Erasmus+-programmet samt allmänt stödja användning av Europeiska unionens finansieringsmöjligheter, såsom Erasmus+, Horisont 2020, Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) eller de europeiska struktur- och investeringsfonderna, när så är lämpligt för genomförandet av denna rekommendation med bilaga, utan att detta på något sätt föregriper förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.

3.Stärka samarbetet på språkinlärningsområdet med Europarådet och Europeiska centrumet för moderna språk i syfte att främja innovativa metoder för språkundervisning och språkinlärning samt öka medvetenheten om språkinlärningens avgörande roll i det moderna samhället.

4.Rapportera om framstegen med genomförandet av denna rekommendation, främst via befintliga ramverk och verktyg.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    Kommissionens meddelande Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur, COM(2017) 673 final  

(2)    Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2017: http://www.consilium.europa.eu/media/32227/14-final-conclusions-rev1-sv.pdf  

(3)    Europeiska kommissionen (2017), 2017 Annual Report on intra-EU labour mobility: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=738&langId=en&pubId=8066&furtherPubs=yes  

(4)    Europeiska kommissionen (2017), diskussionsunderlag om hur vi bemöter globaliseringen: https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/reflection-paper-globalisation_sv.pdf  

(5)    Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002, http://ec.europa.eu/invest-in-research/pdf/download_en/barcelona_european_council.pdf .

(6)    Europeiska kommissionen/Eacea/Eurydice (2017) Key data on teaching languages at school in Europe, 2017 års upplaga, https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/eurydice/images/0/06/KDL_2017_internet.pdf .

(7)    Se exempelvis: Language competences for employability, mobility and growth, SWD(2012)372: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52012SC0372&from=EN . Den europeiska undersökningen om språkfärdigheter genomfördes 2011. Resultaten publicerades i juni 2012. http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/repository/languages/library/studies/executive-summary-eslc_en.pdf

(8)    Language competences for employability, mobility and growth, SWD(2012)372: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:52012SC0372&from=EN  

(9)    Den europeiska undersökningen om språkfärdigheter genomfördes 2011. Resultaten publicerades i juni 2012. http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/repository/languages/library/studies/executive-summary-eslc_en.pdf  

(10)    Europeiska kommissionen (2015) Study on comparability of language testing in Europe, http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/repository/education/library/reports/language-test-summary_en.pdf . Kommissionen föreslog 2014 ett europeiskt riktmärke för språkkunskaper som senare avvisades av rådet.

(11)    Se exempelvis Carl James och Peter Garrett, Language awareness in the classroom .

(12)    För definitionerna av nivåerna avancerad språkanvändare och självständig språkanvändare, se den gemensamma europeiska referensramen för språk – den globala skalan: https://rm.coe.int/CoERMPublicCommonSearchServices/DisplayDCTMContent?documentId=090000168045bc79  

(13)    Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG) :

(14)    I meddelandet om en ny kompetensagenda för Europa (COM(2016) 381) upprepas vikten av att skaffa sig språkkunskaper som en del av de övergripande europeiska kompetensåtgärderna.

(15)    Förslag till rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande, COM (2018) 24 : Staff Working Document on Key Competences for Lifelong Learning, SWD (2018)14 :

(16)    OECD (2016) Pisaresultat 2015, https://www.oecd.org/pisa/pisa-2015-results-in-focus.pdf .

(17)    Förslag till rådets rekommendation om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen, COM(2018) 23 final    

(18)    Kommissionens meddelande om handlingsplanen för digital utbildning, COM(2018) 22 :

(19)    Teacher Academy: https://www.schooleducationgateway.eu/en/pub/teacher_academy.htm  

(20)    Den europeiska pelaren för sociala rättigheter i 20 principer: https://ec.europa.eu/commission/priorities/deeper-and-fairer-economic-and-monetary-union/european-pillar-social-rights/european-pillar-social-rights-20-principles_sv    

(21)    Kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden, COM(2017) 534 :

(22)    Bilaga till förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, COM(2017) 677 final :

(23)    Kommissionens meddelande Handlingsplan för integration av tredjelandsmedborgare, COM(2016) 377 .

(24)    Kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden, COM(2017) 534 :

(25)    Europeiska kommissionen (2017), Report on the results of the stakeholder consultation – https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/96e12ad1-8b9b-11e7-b5c6-01aa75ed71a1/language-en  

(26)    Alla rapporter finns att hämta på: http://ec.europa.eu/education/library_sv?field_eac_eat_event_categories_value=language_teaching_learning&field_eac_eat_type_of_documentr_value=All&field_eac_eat_year_value=2014&=Apply

(27)    Alla rapporter finns att hämta på: https://ec.europa.eu/education/policy/multilingualism/multilingual-classrooms_sv

(28)    Europeiska kommissionen/Eurydice (2017), Key data on teaching languages at school in Europe, https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/eurydice/images/0/06/KDL_2017_internet.pdf .

(29)    FN:s konvention om barnets rättigheter, antagen den 20 november 1989: http://www.ohchr.org/EN/ProfessionalInterest/Pages/CRC.aspx  

(30)    Kommissionens meddelande Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur, COM(2017) 673 final  

(31)    Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2017: http://www.consilium.europa.eu/media/32227/14-final-conclusions-rev1-sv.pdf

(32)    Förslag till rådets rekommendation om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen, COM(2018) 23 final

(33)    Europeans and their languages – special Eurobarometer report summary 2012: http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/archives/ebs/ebs_386_sum_en.pdf

(34)    Kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden, COM(2017) 534 :

(35)    Europeiska kommissionen (2012) – First European Survey on language competences, executive summary : http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/repository/languages/library/studies/executive-summary-eslc_en.pdf

(36)    Europeiska kommissionen (2014) - Comparative analysis of languages in education and training: http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/repository/languages/library/studies/lang-eat_en.pdf

(37)    Erasmus+-programmet erbjuder språkstöd på nätet för att kompensera för detta. https://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/resources/online-linguistic-support_sv .

(38)    Europeiska kommissionen (2015) Study on Foreign Language Proficiency and Employability .

(39)    Europeiska kommissionen (2015) Languages and employability .

(40)    Se Europeiska kommissionen (2017) Diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension, https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/reflection-paper-social-dimension-europe_sv.pdf .

(41)    Kommissionens meddelande Handlingsplan för integration av tredjelandsmedborgare, COM(2016) 377 .

(42)    Se Europeiska kommissionen (2017) Diskussionsunderlag – Hur vi bemöter globaliseringen, https://ec.europa.eu/commission/publications/reflection-paper-harnessing-globalisation_en .

(43)    Kommissionens meddelande En europeisk pelare för sociala rättigheter, COM(2017) 250

(44)    Förslag till rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande, COM (2018) 24 :

(45)    Europeiska kommissionen/Eacea/Eurydice (2017) Key data on teaching languages at school in Europe, 2017 års upplaga, https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/eurydice/images/0/06/KDL_2017_internet.pdf .

(46)    Europeiska kommissionens utbildningsöversikt (2017): http://ec.europa.eu/education/policy/strategic-framework/et-monitor_en  

(47)    Europeiska kommissionen/EACEA/Eurydice(2018) Teaching careers in Europe: Access, progression and support: https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/eurydice/images/b/b9/220EN_teaching_careers_N_cert.pdf  

(48)    Europeiska kommissionen (2014) Languages in education and training: Final comparative analysis, se fotnot 36.

(49)    Staff Working Document on Key Competences for Lifelong Learning, SWD (2018)14 :

(50)    Kommissionens meddelande Utveckling av skolan och utbildning av hög kvalitet för en bra start i livet, COM(2017)248 .

(51)    Europeiska kommissionen (2014) Report on improving the effectiveness of language learning: http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/repository/languages/library/studies/clil-call_en.pdf  

(52)    Europeiska centrumet för moderna språk: ICT-Rev https://ict-rev.ecml.at/ .  

(53)    Europarådet (2001) – Common European Framework of Reference for Languages : https://www.google.com/search?hl=en&q=Global+levels+https%3A%2F%2Fwww.coe.int%2Fen%2Fweb%2Fcommon-european-framework-reference-languages%2Ftable-1-cefr-3.3-common-reference-levels-global-scale&gws_rd=ssl

(54)    Europarådet (2018) – CEFR: Companion Volume with new descriptors: https://rm.coe.int/cefr-companion-volume-with-new-descriptors-2018/1680787989  

(55)    Europeiska utmärkelsen för språk delas ut inom ramen för Europeiska kommissionens Erasmus+-program.

(56)    Europeiska utmärkelsen för språk: http://ec.europa.eu/education/initiatives/language-label_sv

(57)    Rådets slutsatser om flerspråkighet och utvecklingen av språkkunskaper, maj 2014, http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9513-2014-INIT/sv/pdf

(58)    eTwinning är en samarbetsyta för lärare på skolstadierna från förskola till gymnasieskola, vilken finns på en säker internetplattform: https://www.etwinning.net

(59)    På grundval av gjorda erfarenheter och ackumulerad expertis från Europarådets upprättande och uppdateringar av referensramen samt Europeiska centrumet för moderna språks och Europeiska kommissionens tillämpning av detta arbete inom lärarutbildningen via gemensamt finansierade projekt: https://relang.ecml.at/Home/tabid/4079/language/en-GB/Default.aspx

(60)    Europass erbjuder för närvarande ett verktyg för självbedömning av språkkunskaper, och hur effektivt detta fungerar kommer att utvärderas som ett led i genomförandet av det nya Europass-beslutet. https://europass.cedefop.europa.eu/sv/documents/european-skills-passport/language-passport  

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den22.5.2018

COM(2018) 272 final

BILAGA

till

RÅDETS REKOMMENDATION

om en övergripande strategi för språkundervisning och språkinlärning

{SWD(2018) 174 final}

BILAGA
Språkmedvetenhet i skolan –
utarbetande av övergripande strategier för språkinlärning

Övergripande språkstrategier kan stödja genomförandet av rekommendationen om språkinlärning. I denna bilaga förtecknas ett antal pedagogiska principer och exempel på god praxis vars gemensamma nämnare är att de syftar till att öka den allmänna språkmedvetenheten i skolan och vars slutliga mål är förbättrade resultat i fråga om språkinlärning.

Språkundervisning är en viktig del i alla ämnen, med tanke på hur språk används i klassrummet och den centrala roll språk har för inlärning och förståelse av ämnet. Att behärska akademiskt språk går hand i hand med utvecklingen av ämneskunskaper och förståelse.

Språkmedvetenhet i skolor och utbildningscentrum kan stärka insikten om att språkinlärning är en dynamisk och ständigt pågående process – tillägnandet av modersmålet och dess olika stilnivåer hänger nära samman med och fortsätter parallellt med inlärningen av andra språk, på olika kunskapsnivåer, motsvarande varje elevs situation, behov och intressen.

Språkmedvetenhet i skolor och utbildningscentrum kan stimulera till reflexioner om språkdimensionen på alla nivåer inom skolans organisation, undervisning och praktiska verksamhet: inom läs- och skrivutveckling, inlärning av främmande språk, ämnesundervisning och för att erkänna andra språk som förts in av elever, i kommunikation med föräldrar och med skolmiljön i stort, osv.

En sådan insikt om språkmedvetenhet kan främjas av ett nära samarbete mellan olika medlemmar i skolgemenskapen, helst utifrån en syn på skolan som en organisation för lärande eller en strategi som omfattar hela skolan.

För att stärka språkmedvetenheten i skolor och utbildningscentrum har följande exempel på god praxis fastställts.

1. Flerspråkighet i skolor och utbildningscentrum

·En positiv inställning till språklig mångfald kan bidra till att skapa en språkvänlig miljö där inlärning och användning av flera språk uppfattas som en rikedom och en tillgång. Medvetenheten om vikten av språkinlärning och om de pedagogiska, kognitiva, sociala, interkulturella, yrkesmässiga och ekonomiska fördelarna med en mer omfattande språkanvändning kan ökas och uppmuntras.

·Utvecklingen av språkkunskaper och språkmedvetenhet kan integreras tvärgående i läroplanerna. När språk kopplas samman med andra ämnen kan ett mer autentiskt lärande skapas som är inriktat på verkliga situationer.

·Elevers motivation att läsa språk kan förbättras med hjälp av kopplingar mellan utbildningsinnehåll och elevernas egna liv och intressen samtidigt som hänsyn tas till informellt lärande och samverkan med fritidsaktiviteter uppmuntras. Kopplingarna mellan språkutövande i det dagliga livet och skolor eller utbildningscentrum kan stärkas genom att man erkänner tidigare inlärning av språk och erbjuder möjlighet att lägga till språkkunskaper som förvärvats utanför den formella utbildningen i avgångsbetyg från skolan.

·Elevens hela språkrepertoar kan värderas och stödjas i skolan och även användas som en pedagogisk resurs för alla elevers fortsatta lärande. Eleverna kan hjälpa varandra i lärandet, förklara sina språk för varandra och jämföra språk sinsemellan.

·Skolor kan erbjuda ett större språkutbud utöver de viktigaste globala kommunikationsspråken. Denna möjlighet kan utnyttjas på olika sätt beroende på om landet har två eller flera officiella språk, eller om det finns ett uttalat intresse för att främja inlärning av språket i grannlandet.

·Inrättandet av tvåspråkiga daghem och skolor i gränsområden leder till att barn uppmuntras att lära sig sina grannars språk från tidig ålder och till att språkbarriärer minskar i gränsöverskridande områden.

2. Effektiv och innovativ undervisning för en bättre språkinlärning

·Potentialen hos digitala verktyg kan användas fullt ut för att främja språkinlärning, språkundervisning och språkbedömning. Teknik kan kraftigt bidra till att bredda språkutbudet, ge möjligheter till språkexponering och vara mycket användbar för att stödja de språk som inte lärs ut i skolan. Att utveckla kritiskt tänkande och mediekompetens samt en ändamålsenlig teknikanvändning kan i detta sammanhang utgöra en mycket viktig faktor för inlärning.

·Virtuellt samarbete mellan skolor genom eTwinning kan ge unga människor möjlighet att förbättra språkinlärningen, samarbeta med elever från andra länder och förbereda sig för rörlighet i syfte att studera, utbilda sig eller volontärarbeta utomlands.

·Elevrörlighet, bland annat genom Erasmus+, kan bli ett regelbundet inslag i lärandeprocessen. Detta bör även omfatta virtuell rörlighet och större rörlighet för personal.

·En blandning av diagnostisk, formativ och summativ bedömning kan användas av lärare, utbildare och inlärare för att kontrollera och utvärdera språkutvecklingen. Individuella språkportföljer används för att följa framstegen, exempelvis genom Europeiska språkportföljen eller Europass-Språkportfölj.

3. Stöd till lärare och utbildare

·Lärare i moderna språk kan uppmuntras att delta i utbytesprogram med länder där deras målspråk talas, som en del av deras grundutbildning och/eller fortsatta yrkesmässiga utveckling. Man kan tänka sig att alla nyutexaminerade språklärare ska ha studerat eller undervisat utomlands i minst sex månader.

·Lärare och utbildare i andra ämnen än moderna språk kan få ökad språkmedvetenhet och kunskap om språkpedagogik samt skaffa sig strategier för att stödja eleverna.

·Språkassistenter kan ingå i språkundervisningen, med utnyttjande av de möjligheter som erbjuds genom program för utbyte mellan medlemsstaterna. 

·Möjligheter till fortsatt yrkesmässig utveckling kan göras tillgängliga för lärare (genom nätverk, praktikgemenskaper, omfattande webbaserade språkkurser, kompetenscentrum, gemensamt nätbaserat lärande, aktionsforskning, etc.) för att hålla dem uppdaterade om de senaste pedagogiska nyheterna och vidareutbilda dem. 

4. Partnerskap och kopplingar inom skolmiljön i stort till stöd för språkinlärning

·Skolor och utbildningscentrum kan samarbeta med föräldrar om hur de kan stödja barnens språkinlärning, särskilt för barn som växer upp med mer än ett språk eller använder ett annat språk hemma än det som talas i skolan. 

·Skolor och utbildningscentrum kan utveckla partnerskap med språkcentrum/språklaboratorier, offentliga bibliotek, kulturcentrum eller andra kulturföreningar, universitet och forskningscentrum i syfte att skapa mer fängslande inlärningsmiljöer för att berika språkinlärningen och förbättra och förnya undervisningen.

·Skolor, utbildningscentrum och lokala myndigheter kan föra samman resurser för att skapa språkcentrum med ett större språkutbud i syfte att bevara mindre utbredda språk och/eller språk som inte lärs ut i skolan.

·Samarbete med arbetsgivare i närområdet eller på andra orter kan bidra till ökad förståelse av vikten av språkkunskaper i arbetslivet och även bidra till att säkerställa att förvärvade språkkunskaper effektivt främjar anställbarhet. 

·Gränsöverskridande partnerskap mellan utbildningsinstitutioner i gränsområden kan uppmuntras. Rörlighet för studerande, lärare, utbildare och administrativ personal samt doktorander och forskare kan underlättas genom att information och kurser erbjuds i de språk som talas i grannlandet i fråga. Främjande av flerspråkighet inom dessa gränsöverskridande partnerskap kan bidra till att förbereda studenter för arbetsmarknaden på båda sidor om gränsen.