EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.4.2018

COM(2018) 236 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Bekämpande av desinformation online: en EU-strategi

1.Inledning

Det är ett stort problem för Europa att invånarna utsätts för desinformation i stor skala, exempelvis genom missvisande eller fullständigt oriktiga uppgifter.

Våra öppna och demokratiska samhällen är beroende av offentliga debatter som gör det möjligt för välinformerade personer att uttrycka sina åsikter genom fria och rättvisa politiska processer. Medierna har traditionellt spelat en viktig roll i fråga om att ställa offentliga myndigheter till svars och ge information som gör att var och en kan bilda sig en egen uppfattning om samhällsfrågor och aktivt och konkret delta i det demokratiska samhället. De traditionella medierna i Europa omfattas av många regler om opartiskhet, pluralism, kulturell mångfald, skadligt innehåll, reklam och sponsrat innehåll. Fria och oberoende medier 1 är en förutsättning för demokratin i EU.

I dag har internet inte bara kraftigt ökat den volym och mångfald av nyheter som allmänheten har tillgång till, utan även från grunden förändrat sättet att tillgå och reagera på nyheterna. Framför allt för yngre användare är onlinemedier huvudkällan till information. Den lätta tillgången till mångsidig kvalitetsinformation har potential att göra de demokratiska processerna mer inkluderande och locka till deltagande.

Det oaktat kan ny teknik, framför allt genom sociala medier, användas för att sprida desinformation i en omfattning och med en snabbhet och precis målinriktning som saknar motstycke, vilket leder till att det skapas personanpassade informationsbubblor som blir mäktiga ekokammare för desinformationskampanjer.

Desinformationen urholkar förtroendet för institutioner och för digitala och traditionella medier och skadar våra demokratier genom att hindra invånarna från att fatta välgrundade beslut. Desinformation stöder också ofta radikala och extremistiska idéer och aktiviteter. Den skadar yttrandefriheten, en grundläggande rättighet som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) 2 . Yttrandefriheten omfattar respekt för mediernas frihet och mångfald samt vars och ens rätt att ha åsikter och att ta emot och sprida uppgifter och tankar ”utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser”.

Den främsta skyldigheten för statliga aktörer när det gäller yttrandefrihet och mediernas frihet är att avhålla sig från inblandning och censur och att skapa ett gynnsamt klimat för inkluderande och pluralistisk offentlig debatt. Lagligt innehåll skyddas i allmänhet av yttrandefriheten – även om det potentiellt kan vara skadligt – och måste behandlas annorlunda än olagligt innehåll, som det kan vara motiverat att avlägsna. Som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har konstaterat är detta särskilt viktigt i samband med val 3 .

Storskaliga desinformationskampanjer online används allmänt av en rad nationella och utländska aktörer för att skapa misstro och spänningar i samhället, med allvarliga potentiella konsekvenser för vår säkerhet. Dessutom kan tredjeländers desinformationskampanjer vara en del av hybridhot mot den inre säkerheten, inklusive valprocesser, i synnerhet i kombination med cyberangrepp. Till exempel är informationskrigföring uttryckligen en del av den ryska militärens doktrin 4 .

Spridningen av desinformation påverkar också det politiska beslutsfattandet genom att den allmänna opinionen snedvrids. Nationella och utländska aktörer kan använda desinformation för att manipulera politik, samhälleliga debatter och beteende kring frågor såsom klimatförändringar, migration, allmän säkerhet, hälsa 5 och ekonomi. Desinformation kan också minska förtroendet för vetenskap och empirisk bevisning.

De onlineplattformar som sprider innehåll – framför allt sociala medier, videodelningstjänster och sökmotorer – spelar en stor roll i spridningen och förstärkningen av desinformation online. Dessa plattformar har hittills inte ingripit på ett proportionerligt sätt, utan stått handfallna inför problemen med desinformation och manipulativt utnyttjande av plattformarnas infrastruktur. Vissa har tagit begränsade initiativ för att motverka spridningen av desinformation online, men endast i ett fåtal länder vilket gör att många användare inte berörs. Dessutom finns det allvarliga tvivel om huruvida plattformarna i tillräcklig mån skyddar sina användare mot att tredje parter utan tillstånd använder deras personuppgifter, vilket konkretiserats av den senaste tidens avslöjanden om Facebook och Cambridge Analytica avseende personuppgifter som samlats in från miljontals användare av sociala medier i EU och utnyttjats i samband med val. Fallet utreds för närvarande av dataskyddsmyndigheterna.

Den ökande desinformationen och det allvarliga hotet har lett till en växande medvetenhet och oro i civilsamhället, både i EU-länderna och internationellt. I mars 2015 uppmanade Europeiska rådet den höga representanten att utarbeta en handlingsplan för att ta itu med Rysslands pågående desinformationskampanjer 10 , vilket ledde till att man inrättade arbetsgruppen East Stratcom som planenligt varit aktiv sedan september 2015. I en resolution i juni 2017 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att ”på djupet analysera den aktuella situationen och de rättsliga ramarna när det gäller falska nyheter och att undersöka möjligheten till rättsliga ingripanden för att begränsa spridningen av falskt innehåll” 11 . I mars 2018 uppgav Europeiska rådet att sociala ”nätverk och digitala plattformar måste garantera transparenta förfaranden och fullständigt skydd av medborgarnas integritet och personuppgifter” 12 . En koncentrerad bild av tillämpningen av internationella standarder för mänskliga rättigheter på detta fenomen ges i den gemensamma förklaring om yttrandefrihet och ”falska nyheter”, desinformation och propaganda som antogs 2017 av särskilda rapportörer som utnämnts av internationella organisationer 13 .

Flera medlemsstater håller på att utreda möjliga åtgärder för att skydda integriteten i valprocesserna från desinformation online och för att garantera insyn i politiska kampanjer på nätet 14 .

Även om skyddet av valprocessen huvudsakligen hör till medlemsstaternas kompetensområde står det dock klart att desinformation online är ett gränsöverskridande fenomen, vilket gör att EU-länderna måste ha en gemensam hållning för att garantera effektiva och samordnade insatser samt för att skydda EU och dess invånare, politik och institutioner.

Detta meddelande har utarbetats med beaktande av omfattande samråd med allmänheten och berörda parter. I slutet av 2017 inrättade kommissionen en högnivågrupp av experter för rådgivning i denna fråga. Gruppen lämnade sin rapport den 12 mars 2018 15 . Kommissionen har också utfört ett brett offentligt samråd bestående av onlineenkäter som fick 2 986 svar 16 , strukturerade dialoger med berörda parter 17 och en Eurobarometerundersökning i alla 28 medlemsstater 18 .

I detta meddelande lägger kommissionen fram sina synpunkter på utmaningarna i samband med desinformation online. Det innehåller en översikt av de viktigaste övergripande principer och målsättningar som bör vägleda de åtgärder som ska öka medvetenheten om desinformation bland allmänheten och bekämpa fenomenet på ett effektivt sätt, samt de specifika åtgärder som kommissionen planerar att vidta i detta avseende.

2.Omfattning och orsaker till desinformation online

2.1.Omfattning

Med desinformation avses bevisligen oriktiga eller missvisande uppgifter som skapas, presenteras och sprids för att uppnå ekonomisk vinning eller avsiktligt vilseleda allmänheten, och som kan orsaka skada för allmänheten. Skada för allmänheten kan t.ex. innebära hot mot demokratiska politiska och beslutsfattande processer eller mot kollektiva nyttigheter som skyddet av EU-medborgarnas hälsa, miljö eller säkerhet. Satir, parodi och felrapporterade uppgifter klassas inte som desinformation, och inte heller tydligt markerade partiska nyheter och kommentarer. Detta meddelande påverkar inte tillämplig EU-lagstiftning eller nationella bestämmelser om de frågor som tas upp, däribland desinformation med olagligt innehåll 19 . Meddelandet påverkar inte heller pågående strategier och åtgärder i fråga om olagligt innehåll, t.ex. gällande terrorisminnehåll online och material med sexuella övergrepp mot barn.

2.2.Bakgrund och huvudorsaker till desinformation

Spridningen av desinformation har ekonomiska, tekniska, politiska och ideologiska orsaker som alla hänger samman.

För det första är spridningen av desinformation ett symtom på bredare fenomen som påverkar samhällen stadda i snabb förändring. Ekonomisk osäkerhet, ökande extremism och kulturella förändringar skapar orolighet och utgör en grogrund för desinformationskampanjer som föder samhälleliga spänningar, polarisering och misstro. Inflytelserika organisationer och organ (såväl företag och stater som icke-statliga organisationer med intressen i politiska debatter, däribland källor utanför EU) kan använda desinformation för att manipulera politiska och samhälleliga debatter. Effekterna av desinformation varierar från samhälle till samhälle, beroende på utbildningsnivå, demokratisk kultur, förtroende för institutioner, valsystemens inkluderande natur, pengarnas roll i de politiska processerna samt sociala och ekonomiska skillnader.

På lång sikt kommer kampen mot desinformation endast att vara effektiv om den underbyggs av en tydlig politisk vilja att stärka den kollektiva motståndsförmågan för att stödja våra demokratiska och europeiska värderingar.

För det andra sker spridningen av desinformation i en mediesektor som håller på att förändras i grunden. Uppkomsten av plattformar som är verksamma inom mediebranschen har slagit hårt mot journalister och professionella nyhetsmediekanaler, som fortfarande i allmänhet försöker anpassa sina verksamhetsmodeller och hitta nya sätt att få betalt för innehåll. Dessutom har vissa plattformar tagit på sig roller som traditionellt förknippas med mediekanaler och trätt in i nyhetsbranschen som samlare och spridare av innehåll, utan att nödvändigtvis omfatta dessa kanalers redaktionella ramar och förmågor. De ekonomiska lockelserna leder dem till att fånga in en stor användarbas genom att utnyttja nätverkseffekter och maximera den tid som användarna spenderar på deras tjänster genom att prioritera informationens kvantitet framom kvalitet, oavsett vilka följder det får.

För det tredje manipuleras social nätverksteknik för att sprida desinformation genom en serie steg, där i) skapande följs av ii) förstärkning via sociala medier och andra onlinemedier och därefter iii) spridning via användare.

i) Skapande av desinformation

Desinformation är ett effektivt och billigt – och ofta ekonomiskt lönsamt – sätt att påverka. Hittills har de flesta kända fallen involverat skrivna artiklar, som ibland kompletterats med autentiska bilder eller audiovisuellt innehåll som har tagits ur sitt sammanhang. Men ny, billig och användarvänlig teknik finns nu att tillgå för att skapa falskt bildmaterial och audiovisuellt innehåll (så kallade ”deep fakes”) och således manipulera den allmänna opinionen på ett ännu mer inflytelserikt sätt.

ii) Förstärkning via sociala medier och andra onlinemedier

Många olika faktorer bidrar till att skapa en grogrund för spridning av desinformation online. Tekniken bakom spridningen av desinformation är följande:

–Algoritmbaserad: Algoritmer bestämmer visningen av information utgående från kriterier som bygger på plattformarnas verksamhetsmodeller med en prioritet för personanpassat och sensationellt innehåll, som i normalfall har störst chans att uppmärksammas och delas mellan användare. Genom att underlätta delning av personanpassat innehåll till likasinnade användare ökar algoritmerna indirekt polariseringen och förstärker effekterna av desinformation.

–Reklamdriven: Digital reklam är i dag ofta klickbaserad, vilket leder till att sensationellt och viralt innehåll lönar sig. Denna modell bygger på reklamnätverk drivna av byråer som säkerställer annonsplacering i realtid på grundval av algoritmbaserat beslutsfattande. Detta gynnar reklamplacering på webbplatser som publicerar sensationellt innehåll som talar till användarnas känslor, t.ex. desinformation.

–Teknikbaserad: Onlineteknik såsom automatiserade tjänster (s.k. ”bottar”) förstärker på ett artificiellt sätt spridningen av desinformation. Denna teknik kan underlättas genom simulerade profiler (falska konton) som inte har någon verklig användare, men ibland är resultatet av storskaligt organiserad verksamhet (s.k. ”trollfabriker”).

 iii) Spridning av användarna

Användarna spelar också själva en roll i spridningen av desinformation, som tenderar att spridas snabbare på sociala medier på grund av användares benägenhet att dela innehåll utan att först kontrollera det. Den allt större volymen av innehåll på nätet och den hastighet med vilken det sprids ökar risken för godtycklig delning av desinformation.

3.Ett EU-svar på desinformation online

Med tanke på frågans komplexitet och den snabba utvecklingen i den digitala miljön anser kommissionen att den politiska responsen bör vara omfattande, med en fortlöpande bedömning av fenomenet desinformation för att anpassa de politiska målen till dess förändring.

Ingen kan förvänta sig att det finns en enda lösning på alla problem i samband med desinformation. Samtidigt är det inget alternativ att inte agera alls.

Kommissionen anser att följande allmänna principer och mål bör ligga till grund för motåtgärderna mot desinformation:

·För det första, att förbättra öppenheten om informationens ursprung och hur den produceras, sponsras, sprids och målinriktas, så att var och en kan bedöma det innehåll de använder sig av online och så att eventuella försök att manipulera opinionen upptäcks.

·För det andra, att främja informationens mångfald, så att var och en kan fatta välgrundade beslut på grundval av kritiskt tänkande, genom stöd till högkvalitativ journalistik, mediekompetens och ombalansering av förhållandet mellan skapare och distributörer av information.

·För det tredje, att öka informationens trovärdighet genom att ge en indikation om dess tillförlitlighet, i synnerhet med hjälp av betrodda anmälare, och genom att förbättra informationens spårbarhet och autentisering av inflytelserika tillhandahållare av information.

·För det fjärde, att utforma inkluderande lösningar. Effektiva långsiktiga lösningar kräver ökad medvetenhet, mer mediekompetens, brett deltagande av berörda parter samt samarbete med offentliga myndigheter, onlineplattformar, annonsörer, betrodda anmälare, journalister och mediegrupper.

På grundval av alla insamlade uppgifter avser kommissionen att vidta de åtgärder som beskrivs nedan. De kompletterar den allmänna dataskyddsförordningen, som kommer att gälla i hela EU från och med den 25 maj 2018 och som kommer att stärka skyddet av personuppgifter för onlineplattformarnas användare 26 . Den allmänna dataskyddsförordningen förtydligar begreppet samtycke och inbegriper det centrala konceptet insyn i behandlingen. Därtill klargörs och harmoniseras villkoren för när personuppgifter får delas vidare (”ytterligare behandling”).

3.1.Ett mer transparent, tillförlitligt och ansvarstagande ekosystem online

De mekanismer som möjliggör skapande, förstärkning och spridning av desinformation bygger på bristen på insyn och spårbarhet i det befintliga plattformsekosystemet och på effekterna av algoritmer och internetreklammodeller. Därför är det nödvändigt att arbeta för lämpliga ändringar i plattformarnas beteende, ett mer ansvarstagande informationsekosystem, bättre faktagranskningskapacitet och delade kunskaper om desinformation samt användning av ny teknik för att förbättra det sätt på vilket information produceras och sprids online.

3.1.1.Onlineplattformarna ska agera snabbt och effektivt för att skydda användarna från desinformation

Det finns allt större förväntningar på att onlineplattformarna inte bara ska uppfylla sina rättsliga skyldigheter enligt EU-rätten och nationell lagstiftning utan även agera med en ansvarighet som motsvarar deras centrala roll, för att garantera en säker onlinemiljö, skydda användare från desinformation och erbjuda användarna en inblick i olika politiska åsikter.

Överlag har plattformar inte gett tillräcklig insyn i politisk reklam och sponsrat innehåll. De har inte heller tillhandahållit tillräcklig information om användningen av strategiska spridningsmetoder såsom betalda opinionsbildare och/eller robotar för att marknadsföra meddelanden. Det här har varit en betydande drivkraft till att vissa medlemsstater och tredjeländer har antagit bestämmelser om insyn i politisk reklam på nätet.

Kommissionen uppmanar plattformarna att avsevärt öka sina ansträngningar för att bekämpa desinformation online. Den anser att självreglering kan bidra till dessa ansträngningar, förutsatt att den tillämpas effektivt och övervakas.

I detta syfte kommer kommissionen att stödja utvecklingen av en ambitiös uppförandekod som bygger på de huvudprinciper som föreslagits av högnivågruppen 27 och som förbinder onlineplattformar och reklambranschen att uppnå följande mål:

–Avsevärt förbättra kontrollen av reklamplacering, i synnerhet för att minska intäkterna för desinformationens upphovsmakare, och begränsa möjligheterna till målinriktning av politisk reklam.

–Säkerställa öppenhet om sponsrat innehåll, i synnerhet politiska och intressebaserade annonser. Detta bör kompletteras med databaser som inbegriper omfattande information om sponsrat innehåll, såsom sponsorns faktiska identitet, spenderade belopp och vilka kriterier som använts för målinriktningen. Liknande system bör införas så att användarna förstår varför en viss annons har riktats till dem.

–Intensifiera och demonstrera effektiviteten hos arbetet med att stänga falska konton.

–Underlätta användarnas bedömning av innehåll genom indikatorer för innehållskällors tillförlitlighet, baserade på objektiva kriterier och godkända av nyhetsmedieorganisationer, i linje med journalistikens principer och processer, insyn kring medieägarskap och kontrollerad identitet.

–Minska desinformationens synlighet genom att göra det lättare att hitta tillförlitligt innehåll.

–Inrätta tydliga markeringssystem och regler för bottar och se till att deras verksamhet inte kan förväxlas med mänsklig interaktion.

–Utrusta användarna med verktyg som möjliggör en skräddarsydd och interaktiv onlineupplevelse, för att göra det lättare att upptäcka innehåll och få tillgång till olika nyhetskällor som representerar olika synpunkter. Erbjuda lättillgängliga verktyg för att rapportera desinformation.

–Sörja för att onlinetjänster omfattar inbyggda skyddsåtgärder mot desinformation. Detta bör t.ex. innefatta detaljerad information om beteendemönstret hos de algoritmer som prioriterar visningen av innehåll samt utveckling av testmetoder.

–Tillhandahålla betrodda faktagranskande organisationer och den akademiska världen åtkomst till plattformsdata (i synnerhet via programmeringsgränssnitt) samtidigt som man respekterar användarnas integritet, företagshemligheter och immateriella rättigheter. På så sätt kan de på ett bättre sätt förstå hur motsvarande algoritmer fungerar och analysera och övervaka desinformationsdynamiken och dess inverkan på samhället.

Åtgärder som syftar till att uppnå dessa mål bör strikt respektera yttrandefriheten och inbegripa skyddsåtgärder som förhindrar missbruk, till exempel censur av kritiska, satiriska, avvikande eller chockerande yttranden 28 . De bör även strikt respektera kommissionens åtagande om ett öppet, säkert och tillförlitligt internet.

3.1.2.Stärkt faktagranskning, kollektiv kunskap och övervakningskapacitet avseende desinformation

Faktagranskare har blivit ett viktigt inslag i mediernas värdekedja genom att de kontrollerar och bedömer innehållets trovärdighet utgående från fakta och bevis. De analyserar också källorna och processerna för skapande och spridning av information. Faktagranskarnas trovärdighet står och faller med deras oberoende och deras efterlevnad av strikta etiska regler och insynsbestämmelser.

Ett tätt nätverk av starka och oberoende faktagranskare är ett väsentligt krav för ett välmående digitalt ekosystem. Faktagranskare måste agera utifrån höga standarder, såsom det internationella faktagranskningsnätverkets principer 29 .

Dessutom har många aspekter av desinformation ännu inte analyserats tillräckligt och åtkomsten till onlineplattformarnas uppgifter är fortfarande begränsad. En effektiv respons kräver gedigna fakta och bevis om spridningen av desinformation och dess konsekvenser. Vid ytterligare datainsamling och dataanalys bör faktagranskare och akademiska forskare göra följande:

–Fortlöpande övervaka desinformationens omfattning, teknik och verktyg samt exakta art och potentiella effekt.

–Identifiera och kartlägga desinformationsmekanismer som bidrar till digital förstärkning.

–Bidra till utvecklingen av rättvisa, objektiva och tillförlitliga indikatorer för öppenhet om källor.

–Dela kunskap med nyhetsmedier, plattformar och offentliga myndigheter för att öka allmänhetens medvetenhet om desinformation.

Bättre åtkomst till onlineplattformarnas data och ett säkert utrymme för att analysera och utbyta information är viktiga förutsättningar.

3.1.3.Främja ansvarstagande online

Det är av avgörande betydelse för ansvarstagandet att identifiera källan till desinformation genom att säkerställa spårbarhet under hela spridningen samt att öka förtroendet för identifierbara leverantörer av information och uppmuntra till ett ansvarsfullare beteende online. Till exempel kan en användare välja att på onlineplattformar endast ha kontakt med personer som har identifierat sig.

I detta syfte möjliggör förordningen om elektronisk identifiering 30 en förutsägbar regleringsmiljö för nätbaserad gränsöverskridande användning, igenkänning och verkställighet av elektronisk identifiering, autentisering och betrodda tjänster vilken kan främja utveckling och frivillig användning av system för säker identifiering av informationsleverantörer på grundval av högsta säkerhets- och integritetsstandarder, eventuellt genom användning av verifierade pseudonymer.

För att underlätta utredningen av illvilligt onlinebeteende kommer kommissionen, som angavs i det gemensamma meddelande om cybersäkerhet som antogs i september 2017, att fortsätta uppmuntra användning av version 6 av internetprotokollet (IPv6), vilket gör det möjligt att anslå en IP-adress per användare. Kommissionen fortsätter även sitt arbete med att förbättra funktionen hos, tillgången till och korrektheten hos information i domännamnssystemet och IP WHOIS-systemet 31 i linje med de insatser som görs av Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) och i full överensstämmelse med dataskyddsreglerna.

Tillsammans skulle dessa åtgärder också bidra till att begränsa cyberangrepp, som ofta kombineras med desinformationskampanjer i samband med hybridhot.

3.1.4.Utnyttja ny teknik

Ny teknik kommer att ytterligare ändra hur information produceras och sprids, men den har även potential att spela en central roll i kampen mot desinformation på längre sikt. Det kan till exempel röra sig om följande:

–Artificiell intelligens, under lämplig mänsklig övervakning, kommer att vara avgörande för att kontrollera, identifiera och tagga desinformation.

–Teknik som ger medierna möjlighet att erbjuda anpassningsbara och interaktiva onlineupplevelser kan hjälpa allmänheten att upptäcka innehåll och identifiera desinformation.

–Innovativ teknik, t.ex. blockkedjor, kan hjälpa till att bevara innehållets integritet, validera tillförlitligheten för information och/eller dess källor, möjliggöra insyn och spårbarhet samt främja tilltron till nyheter som visas på internet. Detta skulle kunna kombineras med användning av tillförlitlig elektronisk identifiering, autentisering och verifierade pseudonymer.

–Kognitiva algoritmer som hanterar information som är relevant i ett visst sammanhang, inklusive datakällors korrekthet och kvalitet, kommer att förbättra sökresultatens relevans och tillförlitlighet.

Kommissionen är aktiv inom ny teknik, i synnerhet genom initiativet för nästa generations internet 32 .

3.2.Säkra och motståndskraftiga valprocesser

Säkerheten i valprocesserna, själva grunden för vår demokrati, kräver särskild uppmärksamhet. Desinformation utgör nu en del av en bredare uppsättning verktyg som används för att manipulera valprocesser, såsom att hacka eller förvanska webbplatser eller få åtkomst till och läcka personlig information om politiker. Verksamhet som möjliggörs av informationsteknik kan användas för att äventyra integriteten för offentlig information och förhindra identifiering av källorna till desinformation. Detta är avgörande under valkampanjer, då pressade scheman kan förhindra snabb upptäckt av desinformation och motåtgärder.

Inför valet till Europaparlamentet 2019 har kommissionen uppmanat 34 de behöriga nationella myndigheterna att identifiera bästa praxis för identifiering, lindring och hantering av risker för valprocessen i form av cyberangrepp och desinformation. I den samarbetsgrupp som inrättats genom direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem har medlemsstaterna börjat kartlägga befintliga europeiska initiativ om cybersäkerhet i nätverks- och informationssystem som används för valprocesser, i syfte att utarbeta frivilliga riktlinjer.

3.3.Främjande av utbildning och mediekompetens

Livslång utveckling av kritisk och digital kompetens, i synnerhet för unga människor, är mycket viktig för att stärka våra samhällens förmåga att stå emot desinformation.

I den handlingsplan för digital utbildning som kommissionen antog i januari 2018 35 framhålls de risker som desinformation innebär för både lärare och studerande och det akuta behovet av att utveckla digitala färdigheter och digital kompetens för alla elever, inom såväl formell som icke-formell utbildning. Kommissionen har utvecklat ett ramverk för utvecklingen av digital kompetens bland medborgarna, som fastställer en bred mix av färdigheter som alla studerande behöver, bl.a. informations- och datakompetens, skapande av digitalt innehåll, nätsäkerhet och välbefinnande 36 .

På grund av desinformationens gränsöverskridande karaktär har EU en roll att spela när det gäller att stödja spridningen av god praxis mellan medlemsstaterna för att öka allmänhetens motståndsförmåga, och kommissionen kan fortsätta att stärka sina insatser för ungdomar och vuxna:

·Kommissionen leder expertgruppen för mediekompetens och stöder pilotprojekt såsom ”Mediekompetens för alla” 38 .

·I direktivet om audiovisuella medietjänster erkänns vikten av mediekompetens 39 och syftet med dess revidering är att stärka övervakningen av de åtgärder som medlemsstaternas myndigheter har vidtagit i fråga om mediekompetens 40 . 

·Kommissionen stöder en rad initiativ, bland annat genom programmet Erasmus+, om nätsäkerhet, digitalt välbefinnande och digital kompetens som syftar till att främja en kritisk medvetenhet bland allmänheten – i synnerhet ungdomar – om den digitala miljön, vilket i sin tur bidrar till att stärka den digitala mediekompetensen.

·Medlemsstaterna, sociala partner och utbildningsorganisationer utbyter erfarenheter och god praxis i fråga om digital utbildning genom EU:s arbetsgrupp om digital kompetens 41 .

·Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att mobilisera resurser och att i sin utbildningspolitik inbegripa digitalt medborgarskap, mediekompetens, utveckling av kritiskt tänkande i onlinemiljön samt verksamhet för att öka medvetenheten om desinformation och förstärkningsmetoder online. Stöd till lärare, bland annat genom fortbildning och utbyte av god praxis, är avgörande på detta område.

3.4.Stöd till kvalitetsjournalistik som ett grundläggande inslag i ett demokratiskt samhälle

Vederhäftiga nyhetsmedier – däribland offentliga medier – och kvalitetsjournalistik spelar en viktig roll när det gäller att erbjuda allmänheten högklassig och allsidig information. Genom att sörja för en pluralistisk och mångsidig mediemiljö kan de avslöja, motverka och försvaga desinformation.

I en föränderlig digital miljö finns det ett behov av att investera i kvalitetsjournalistik, stärka förtroendet för kvalitetsjournalistikens avgörande samhälleliga och demokratiska roll både offline och online samt uppmuntra vederhäftiga nyhetsmedier att testa innovativa former av journalistik.

Det finns också ett behov av att ombalansera förhållandet mellan medier och onlineplattformar. Detta kommer att bli lättare genom ett snabbt antagande av EU:s reform av upphovsrätten, vilket kommer att förbättra förläggarnas ställning och sörja för en rättvisare inkomstfördelning mellan rättighetsinnehavare och plattformar, och därigenom hjälpa framför allt nyhetsmediekanaler och journalister att tjäna pengar på sitt innehåll.

Journalister och yrkesverksamma inom mediebranschen bör också ytterligare utnyttja de möjligheter som den nya tekniken erbjuder och utveckla de digitala färdigheter som behövs för att använda dataanalys och analysverktyg för sociala medier, så att faktagranskningen och kontrollen förbättras.

Slutligen är allmänhetens stöd för medier och public service-medier mycket viktigt för tillhandahållandet av högkvalitativ information och skyddet av journalistik i allmänhetens intresse. Stödåtgärder som medlemsstaterna vidtar för att uppnå mål av gemensamt EU-intresse, såsom mediernas frihet och mångfald, har förklarats vara förenliga med EU:s regler om statligt stöd, vilket framgår av kommissionens beslut om stöd till medier 47 .

3.5.Motverkande av interna och externa desinformationshot genom strategisk kommunikation

De offentliga myndigheternas kommunikation och åtgärder för att öka medvetenheten är en oumbärlig del av arbetet mot desinformation. Utöver upptäckt och dataanalys kräver strategisk kommunikation lämpliga utåtriktade insatser för att bemöta falska budskap. De åtgärder som beskrivs i avsnitt 3.1 kommer att göra upptäckten och analysen av desinformation online snabbare och mer korrekt, och kommer att underlätta den strategiska kommunikationen om Europa och EU:s politik.

Detta är särskilt viktigt eftersom EU ofta blir mål för desinformationskampanjer som syftar till att undergräva dess institutioner, politik, åtgärder och värderingar. Källorna till sådan verksamhet kan vara interna eller externa och aktörerna privata eller offentliga – och de bedriver sin verksamhet både på EU:s territorium och i tredjeländer. Arbetsgruppen East Stratcom inrättades 2015 inom Europeiska utrikestjänsten för att motverka Rysslands pågående desinformationskampanjer, som är en väsentlig dimension av denna utmaning. Följande år inrättades EU:s gemensamma enhet för hybridhot inom Europeiska unionens underrättelseanalyscentrum för att övervaka och motverka hybridhot från utländska aktörer, t.ex. desinformation, som syftar till att påverka politiska beslut inom EU och i dess grannskap. Dessa institutioner utgör, tillsammans med det nyligen inrättade europeiska kompetenscentrumet för motverkande av hybridhot, grunden för en stärkt europeisk motreaktion 50 och är viktiga delar av EU:s och Natos samarbete kring förbättrad europeisk motståndsförmåga, samordning och beredskap när det gäller hybridintrång.

4.Sammanfattning

Ett välfungerande, fritt och pluralistiskt informationsekosystem som bygger på höga professionella standarder är oumbärligt för en sund demokratisk debatt. Kommissionen är uppmärksam på de hot som desinformation utgör för våra öppna och demokratiska samhällen. I detta meddelande presenteras en övergripande strategi som syftar till att bemöta dessa allvarliga hot genom att främja digitala ekosystem som bygger på insyn och prioritering av information av hög kvalitet, ge allmänheten de verktyg de behöver för att stå emot desinformation och skydda våra demokratier och beslutsprocesser. Kommissionen uppmanar alla berörda aktörer att avsevärt förbättra sina ansträngningar för att ta itu med problemet på ett tillfredsställande sätt. Den anser att ett korrekt genomförande av åtgärderna ovan väsentligen kommer att bidra till att motverka desinformation online. Kommissionen kommer dock att fortsätta sitt arbete på detta område.

Senast i december 2018 kommer den att rapportera om vilka framsteg som har gjorts. I rapporten kommer man även att undersöka behovet av ytterligare åtgärder för att sörja för fortlöpande övervakning och utvärdering av de planerade åtgärderna.

(1) http://ec.europa.eu/information_society/newsroom/image/document/2016-50/2016-fundamental-colloquium-conclusions_40602.pdf

(2) Artikel 11 i stadgan. Enligt artikel 6.1 i fördraget om Europeiska unionen är stadgan bindande och ”ska ha samma rättsliga värde som fördragen”.

(3) Se t.ex. dom i målet Bowman mot Förenade kungariket (141/1996/760/961) http://hudoc.echr.coe.int/eng?i=001-58134 .

(4) https://www.rusemb.org.uk/press/2029

(5) På området vaccinationsmotstånd föreslår kommissionen att rådet lägger fram en rekommendation om särskilda åtgärder för att övervaka och bekämpa desinformationen. Se COM (2018) 245/2.

(6) http://reports.weforum.org/outlook-14/top-ten-trends-category-page/10-the-rapid-spread-of-misinformation-online/ .  

(7) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/eurobarometer-internet-users-preferences-accessing-content-online .

(8) Digital News Report 2017, Reuters Institute, https://reutersinstitute.politics.ox.ac.uk/risj-review/2017-digital-news-report-now-available .

(9) http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/index.cfm/survey/getsurveydetail/instruments/flash/ surveyky/ 2183 .

(10) http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2015/03/20/conclusions-european-council/  

(11) http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//NONSGML+TA+P8-TA-2017-0272+0+DOC+PDF+V0//SV .  

(12) http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2018/03/23/european-council-conclusions-22-march-2018/ .  

(13)  Joint Declaration on Freedom of Expression and ”Fake News”, Disinformation and Propaganda, http://www.osce.org/fom/302796?download=true .

(14) Vissa medlemsstater har antagit eller planerar att anta bestämmelser om politisk reklam. Nämnas kan t.ex. det nya franska lagförslaget om falsk information och icke-bindande riktlinjer som föreslagits av den italienska regleringsmyndigheten.

(15)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/final-report-high-level-expert-group-fake-news-and-online-disinformation .

(16)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/summary-report-public-consultation-fake-news-and-online-disinformation .

(17)   https://ec.europa.eu/epsc/events/high-level-hearing-preserving-democracy-digital-age_en och https :// ec.europa.eu/digital-single-market/en/fake-news .

(18)   http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/index.cfm/survey/getsurveydetail/instruments/flash/ surveyky/2183 .

(19) Kommissionens rekommendation av den 1 mars 2018 om åtgärder för att effektivt bekämpa olagligt innehåll online, C(2018) 1177 final, https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/commission-recommendation-measures-effectively-tackle-illegal-content-online .

(20)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/first-findings-eurobarometer-fake-news-and-online-disinformation .

(21)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/summary-report-public-consultation-fake-news-and-online-disinformation .

(22)   http://ec.europa.eu/newsroom/dae/document.cfm?doc_id=17211 .

(23)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/public-consultation-role-publishers-copyright-value-chain-and-panorama-exception .

(24) Measuring the reach of ”fake news” and online disinformation in Europe, Reuters Institute https://reutersinstitute.politics.ox.ac.uk/our-research/measuring-reach-fake-news-and-online-disinformation-europe .

(25)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/summary-report-public-consultation-fake-news-and-online-disinformation .  

(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG. 

(27)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/final-report-high-level-expert-group-fake-news-and-online-disinformation , s. 32 i rapporten från högnivågruppen .

(28) Som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har konstaterat gäller yttrandefriheten inte bara uppgifter och tankar som mottas positivt eller är oförargliga, utan även sådana som sårar, chockerar eller stör. Handyside mot Förenade kungariket, 5493/72, den 7 december 1976, § 49.

(29) Dessa principer (International Fact-Checking Network Code of Principles) är ämnade för organisationer som regelbundet publicerar opartiska rapporter om korrektheten i uttalanden som görs av offentliga personer och betydande institutioner samt andra vitt spridda uttalanden av allmänt intresse, https://www.poynter.org/international-fact-checking-network-fact-checkers-code-principles .

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG.

(31) https://whois.icann.org/en

(32)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/next-generation-internet-initiative .

(33)  Freedom on the net 2017 report, Freedom house, https://freedomhouse.org/report/freedom-net/freedom-net-2017 . 

(34) Kommissionens rekommendation av den 14 februari 2018 om förstärkning av den europeiska dimensionen i och ett effektivt genomförande av valet till Europaparlamentet 2019, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=OJ%3AL%3A2018%3A045%3ATOC .

(35)   https://ec.europa.eu/education/sites/education/files/digital-education-action-plan.pdf .

(36)   https://ec.europa.eu/jrc/en/digcomp/digital-competence-framework .

(37)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/summary-report-public-consultation-fake-news-and-online-disinformation .

(38)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/2016-call-proposals-pilot-project-media-literacy-all  

(39) Enligt direktivet ”bör ökad mediekompetens främjas överallt i samhället och dess utveckling följas noga” (skäl 47).

(40) I sin allmänna riktlinje har rådet infört en skyldighet för medlemsstaterna att främja och vidta åtgärder för utveckling av mediekompetens. Detta krav diskuteras för närvarande av medlagstiftarna som en del av översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster.

(41)   https://ec.europa.eu/education/policy/strategic-framework/expert-groups/digital-skills-competences_en  

(42)   https://www.betterinternetforkids.eu/web/portal/saferinternet4eu .

(43)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/digital-skills-jobs-coalition .

(44)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/specific-actions-digital-education-action-plan .

(45)   https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/digital-opportunity-traineeships-boosting-digital-skills-job .

(46)   http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/index.cfm/survey/getsurveydetail/instruments/flash/ surveyky/2183 .

(47)  Kommissionen har bland annat godkänt stöd till nyhetsbyråer (t.ex. SA.30481, State Aid in favour of Agence France-Press (AFP), Frankrike  http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/case_details.cfm?proc_code=3_SA_30481 ), allmänna presstödordningar (t.ex. SA.36366, Produktionsstøtte til skrevne medier samt etablering af en innovationspulje, Danmark, http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/case_details.cfm?proc_code=3_SA_36366 ) och ordningar som riktar sig till publikationer med begränsade reklamintäkter (t.ex. SA.47973, Régime d’aides aux publications nationales d’information politique et générale à faibles ressources publicitaires, Frankrike  http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/case_details.cfm?proc_code=3_SA_47973 ).

(48) Det finns specifika detaljerade riktlinjer om radio och tv i allmänhetens tjänst (meddelande från kommissionen om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst, EUT C 257 av den 27 oktober 2009, s. 1). Beroende på vilken typ av stöd som planeras kan relevant information även finnas i riktlinjerna för stöd till forskning, utveckling och innovation (meddelande från kommissionen – rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation, EUT C 198 av den 27 juni 2014, s. 1) och den allmänna gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, EUT L 187 av den 26 juni 2014, s. 1, i dess ändrade lydelse genom kommissionens förordning (EU) 2017/1084 av den 14 juni 2017, EUT L 156 av den 20 juni 2017, s. 1).

(49) Sidan för offentlig sökning i modulen för stödtransparens: https://webgate.ec.europa.eu/competition/transparency/public/search/home?lang=sv .

(50)  Gemensam ram för att motverka hybridhot: Europeiska unionens insatser, gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 6 april 2016, JOIN(2016) 18 final, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52016JC0018&from=sv .