EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 26.1.2018
COM(2018) 42 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
FMT:Font=Times New Romanom effekterna av internationell djurskyddsverksamhet på de europeiska djuruppfödarnas konkurrenskraft i en globaliserad värld/FMT
1.Inledning
Europeiska unionen har alltid varit ledande när det gäller att utveckla en stabil och vetenskapligt baserad lagstiftningsmodell för djurskydd. Kommissionen insåg redan tidigt att modellen även bör spridas internationellt för att vara hållbar.
Främjandet av djurskydd och rättvis konkurrens i världen är fortsatt en av kommissionens prioriteringar på djurhälsoområdet.
Det övergripande målet för kommissionens internationella djurskyddsåtgärder är att främja EU:s värderingar i fråga om djur, öka medvetenheten och uppmuntra höga djurskyddsstandarder som avspeglar EU:s modell och principer globalt, och i synnerhet med EU:s handelspartner. Förbättrade djurskyddsstandarder på global nivå bidrar även till att säkerställa lika villkor mellan aktörer inom och utanför EU.
Inom ramen för EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012–2015 beslutade kommissionen 2012 att fortsätta med sin internationella djurskyddsverksamhet.
Kommissionen påpekade att det är nödvändigt att inkludera djurskydd i bilaterala handelsavtal och samarbetsforum eller inrätta andra former av samarbete samt utveckla ett konkret samarbete med tredjeländer.
Kommissionen ville även fortsätta sitt aktiva arbete på multilateral nivå, särskilt inom Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) samt inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.
Denna rapport antas enligt EU-strategin. Den är ett viktigt verktyg för att samla de senaste 15 årens internationella djurskyddsverksamhet,, .
2.SYFTE
Syftet med denna rapport är att granska den viktigaste internationella verksamheten i fråga om skydd av livsmedelsproducerande djur som kommissionen har genomfört med hjälp av medlemsstaterna.
Rapporten innehåller en utvärdering av hur medlemsstaterna har främjat djurskyddsstandarderna globalt och en analys av deras bidrag till att säkerställa lika villkor mellan aktörer inom och utanför EU.
Syftet med rapporten är alltså att ta reda på vilken verksamhet och vilka politiska instrument som har gett bäst resultat under perioden 2004–2016.
Rapporten grundas på en undersökning av djurskyddets inverkan på internationell verksamhet (Study on the impact of animal welfare international activities) (nedan kallad undersökningen). Den beaktar även en undersökning med en bedömning av jordbrukarnas kostnader för att efterleva EU-lagstiftningen på miljö-, djurskydds- och livsmedelssäkerhetsområdet (Assessing farmers' cost of compliance with EU legislation in the fields of environment, animal welfare and food safety). Den sistnämnda undersökningen handlar inte om djurskydd, men innehåller relevant information för denna rapport.
3.INTERNATIONELL VERKSAMHET
Kommissionens internationella djurskyddsverksamhet genomförs både på multilateral och bilateral nivå.
Multilateral verksamhet avser aktiviteter inom ramen för internationella mellanstatliga organisationer som är verksamma i hela världen (t.ex. OIE, FAO).
Bilateral verksamhet avser samarbete med enskilda länder eller regionala grupper av tredjeländer som Mercosur. Samarbetet kan ske inom ramen för handelsavtal eller enligt andra samarbetsformer (se bilaga II).
De viktigaste instrumenten för att öka medvetenheten om djurskydd är utbildning och initiativ för kapacitetsuppbyggnad, till exempel programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel (BTSF) och de forskningsprogram och riktade projekt som Byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte (Taiex) anordnar.
3.1.ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN
År 1995 gav rådet kommissionen i uppdrag att förhandla fram avtal med tredjeländer om sanitära och fytosanitära åtgärder, bland annat om djurskydd i samband med handel.
Med undantag för krav vid slakt gäller EU:s djurskyddsstandarder endast produktion i EU, inte importerade produkter. När levande djur exporteras gäller dessutom endast vissa krav för djurtransport utanför EU:s territorium. När det gäller andra EU-djurskyddsstandarder har kommissionen alltså begränsade befogenheter att påverka tredjeländer. Djurskydd erkänns inte uttryckligen som relevant för handeln i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt). Djurskyddsrelaterade bestämmelser i handelsavtal avser därför främst samarbete, inte att vissa krav ska uppfyllas. EU:s resultat på detta område beror således på tredjeländernas samarbetsvilja.
3.2.MULTILATERAL VERKSAMHET
Den multilaterala verksamheten syftar till att stödja OIE:s arbete med att ta fram och godkänna internationella standarder och samarbeta med FAO.
De viktigaste målen för EU:s verksamhet inom ramen för OIE är att
1.säkerställa att OIE:s djurskyddsstandarder i så stor utsträckning som möjligt motsvarar EU:s principer och modell,
2.skapa samförstånd med tredjeländer om att införa dessa standarder,
3.främja och stödja genomförandet av OIE:s standarder i tredjeländer,
4.använda OIE:s standarder som en grund för att bygga upp en gemensam syn på djurskydd med tredjeländer.
Sedan 2002 har kommissionen och medlemsstaterna arbetat med OIE i varje steg av standardiseringsprocessen och inom ramen för OIE-medlemsländernas genomförande av standarderna.
Kommissionens viktigaste bidrag är följande:
1.Deltagande i standardiseringsprocessen via arbetsgrupper och gemensamma EU-ståndpunkter.
2.Tillhandahållande av ekonomiskt stöd och gemensamt anordnande av OIE-utbildningskurser för att underlätta genomförandet av internationella standarder.
3.Stöd till utformning och genomförande av regionala OIE-strategier för djurskydd.
Alla EU-medlemsstater är medlemmar i OIE och kommissionen har observatörsstatus. I ett tidigt skede av standardiseringsprocessen bidrar kommissionen till arbetet i relevanta OIE-expertgrupper. När standarderna läggs fram för antagande bidrar kommissionen via EU:s gemensamma samordningsmekanism. Kommissionen spelar alltså en viktig roll genom att lägga fram EU:s gemensamma ståndpunkter i varje steg i samrådsprocessen och när OIE antar standarderna.
Kommissionen bidrar även till att underlätta antagandet av standarderna genom att samordna ståndpunkterna med de tredjeländer som är medlemmar i OIE. Kommissionen stöder också OIE:s medlemsländer i standardiseringsprocessen genom att till exempel anordna regionala seminarier för OIE:s kontaktpunkter på djurskyddsområdet. Genom sina samarbetsprojekt, som inriktas på att förstärka veterinärmyndigheter, bistod kommissionen dessutom i den regionala samordningen bland afrikanska länder och deras deltagande i OIE:s standardiseringsprocess.
Till följd av detta har 14 internationella djurskyddsstandarder samt vägledande principer antagits sedan 2002 (se bilaga I). EU har dessutom i en betydande utsträckning lyckats samordna OIE:s och EU:s djurskyddsstandarder på de flesta områden.
När det gäller genomförandet av standarderna stöder kommissionen utvecklingen av kunskap och kompetens bland behöriga myndigheter i tredjeländer som är medlemmar i OIE. Sedan 2004 har kommissionen även bidragit ekonomiskt till anordnandet av globala och regionala OIE-initiativ, och har deltagit i de kommittéer som fastställer målen och programmen för sådana evenemang. Kommissionens verksamhet har underlättat genomförandet av OIE:s standarder i tredjeländer, särskilt vad gäller slakt och transport.
På regional nivå har kommissionen underlättat utvecklingen av OIE:s regionala djurskyddsstrategier och samfinansierat anordnandet av evenemang i fem OIE-regioner. Kommissionen finansierade verksamheten vid OIE:s plattform för djurskydd för Europa, där den spelar en central roll när det gäller att styra prioriteringarna och lägga upp plattformens arbete.
Under 2017 nåddes en milstolpe när OIE, med EU:s stöd, antog sin första globala djurskyddsstrategi. Strategin främjar djurskydd som en del av andra viktiga samhällsvärderingar som socioekonomisk utveckling och hållbarhet. OIE-strategin grundas dessutom på utveckling och genomförande av vetenskapligt baserade standarder, kapacitetsuppbyggnad, utbildning och flerpartsdialog. Denna inriktning är i linje med EU:s vision och principer för djurskydd.
Kommissionen har även samarbetat med FAO för att anordna kapacitetsuppbyggnadsinitiativ, med målet att främja djurskydd som en kollektiv nyttighet och ett led i hållbar produktion. I detta sammanhang har kommissionen bidragit till banbrytande evenemang, till exempel FAO:s första expertmöte om kapacitetsuppbyggnad för att genomföra god djurskyddspraxis. Kommissionen har även bidragit till utvecklingen av FAO:s nätport till livsmedelsproducerande djurs välbefinnande (FAO Gateway to Farm Animal Welfare), en virtuell plattform för kunskapsutbyte på flerpartsnivå. Nätporten, där kommissionen sitter med i redaktionsledningen, har bidragit till att öka medvetenheten om djurskyddet globalt, vilket inbegriper kommissionens initiativ.
3.3.BILATERAL VERKSAMHET
De huvudsakliga målen för det bilaterala samarbetet är att
1.öka medvetenheten om och bygga upp en gemensam syn på djurskydd,
2.utbyta teknisk kunskap,
3.hjälpa partnerländerna att utforma och genomföra djurskyddslagstiftning och -standarder som baseras på EU:s eller OIE:s modell och principer,
4.diskutera djurskyddsaspekter som påverkar handeln mellan parterna.
De viktigaste instrument som kommissionen använder för att nå målen är
1.konferenser och internationella evenemang,
2.utbildningsseminarier och expertuppdrag,
3.gemensamma forskningsprogram som anpassas till de lokala förhållandena,
4.tekniskt bistånd.
Det första bilaterala handelsavtalet som innehåller en uttrycklig hänvisning till djurskydd ingicks med Chile 2002. Sedan dess har samarbete på djurskyddsområdet tagits med i de flesta bilaterala handelsavtal, även sanitära och fytosanitära frågor. Djurskydd tas dessutom upp i alla pågående handelsförhandlingar.
Kommissionen har även inlett samarbete utanför handelsavtalen (se bilaga II).
OIE:s standarder används ofta som en grund för att bygga upp en gemensam syn med tredjeländer. De utgör en allmänt vedertagen ram för att inleda och utveckla samarbete med tredjeländer.
Djurskyddsbestämmelser i bilaterala handelsavtal har alltid tagits med på EU:s begäran. Det bilaterala samarbetet har nått konkreta resultat under årens lopp, både inom och utanför handelsavtalen. Arbetsgrupper mellan EU och partnerländer (t.ex. Chile och Nya Zeeland) inrättas ofta för att ta fram årliga arbetsplaner med motsvarande åtgärder. Detta har till exempel lett till att Chile har utformat ett fullständigt nationellt djurskyddsregelverk, medan Nya Zeeland och Kanada har fastställt rättslig överensstämmelse om djurskydd vid slakt.
Kortsiktiga projekt har även gett konkreta resultat, till exempel de åtgärder som har genomförts sedan 2014 inom ramen för sektorsdialogen mellan EU och Brasilien enligt ett samförståndsavtal om djurskydd. Dessa åtgärder har generellt sett påverkat jordbrukarnas och industrins inställning i diskussionen om djurskydd, vilket i vissa fall har lett till att de har ingått frivilliga åtaganden på djurskyddsområdet. Ett exempel på det är system för att hålla dräktiga suggor i gruppboxar.
3.4.FORSKNING, TEKNISKT BISTÅND OCH KAPACITETSUPPBYGGNAD
Forskningsverksamhet
Kommissionen finansierade 15 djurskyddsprojekt inom sjätte och sjunde ramprogrammet, med deltagande av forskningsinstitutioner från tredjeländer. Bland dem var Welfare Quality® det första större EU-projektet om djurskydd, som inrättade ett nu mångårigt vetenskapligt nätverk mellan EU och tredjeländer.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har tagit fram vetenskapliga yttranden om djurskydd sedan 2004, som kommissionen främjar i tredjeländer. Kommissionen har också underlättat utbyten mellan experter från Efsa och forskare från partnerländer (t.ex. Nya Zeeland och Chile).
Båda dessa aktiviteter har i sin tur bidragit till den vetenskapliga grunden för utformningen av internationella standarder och riktlinjer på djurskyddsområdet.
Initiativ för tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad
Programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel och Taiex är de viktigaste instrumenten för kapacitetsuppbyggnad. Förutom detta har projekt för partnersamverkan använts inom ramen för grannskapspolitiken.
Programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel riktas till tjänstemän i tredjeländer som ansvarar för export av livsmedel och djur till EU. De utbildade tjänstemännen får sedan ansvaret att sprida kunskapen och anordna kaskadutbildningar (cascade trainings).
Programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel har bidragit till kapacitetsuppbyggnad i tredjeländer genom
1.BTSF World som riktas mot och organiseras i tredjeländer, till exempel regionala workshoppar och fortbildningsuppdrag,
2.möjlighet för tjänstemän från tredjeländer att delta i utbildningskurser som anordnas för EU-tjänstemän,
3.e-lärandemoduler.
Programmet Bättre utbildning för säkrare livsmedel har täckt olika områden, från grundläggande vetenskapliga principer till specifik EU-lagstiftning och OIE:s djurskyddsstandarder, särskilt vid slakt och transport. Mellan 2004 och 2015 nådde BTSF World-aktiviteter på djurskyddsområdet ut till omkring 1 000 deltagare från tredjeländer.
Taiex stöder förvaltningarna i alla kandidat- och grannskapsländerna i deras arbete med tillnärmning, införlivande och genomförande av EU:s lagstiftning.
Mellan 2004 och 2015 finansierade Taiex över 60 projekt om djurskydd, med fler än 40 workshoppar och 16 expertuppdrag. Ett framgångsrikt exempel på dessa workshoppar är den som hölls i Libanon 2015. Syftet med workshoppen, som anordnades i samarbete med OIE, var att förbättra djurskyddet under transport och vid slakt.
Under rapporteringsperioden ingick djurskydd i projekt för partnersamverkan, särskilt med Balkanländerna och Ukraina.
3.5.INVERKAN PÅ KONKURRENSKRAFTEN
I detta avsnitt bedöms hur den internationella djurskyddsverksamheten har bidragit till att skapa lika villkor på global nivå mellan EU-producenter och producenter från tredjeländer.
I undersökningen görs även en utvärdering av konkurrenskraften hos EU-sektorer som påverkas av djurskyddsstandarderna och hur efterlevnaden av djurskyddsstandarderna inverkar på de fyra centrala dimensionerna av konkurrenskraften:
1.Produktivitet och kostnadskonkurrens.
2.Marknadstillträde.
3.Snedvridningar av handeln.
4.Innovationskapacitet.
Den metod som har använts för konkurrensanalysen bygger på fyra huvudsakliga informationskällor: i) tillgänglig litteratur, ii) intervjuer med branschorganisationer i EU, iii) handelsflöden, och iv) två särskilda undersökningar inriktade på EU-aktörer och aktörer i utvalda tredjeländer.
Baserat på det begränsade antalet svar på undersökningarna verkar aktörer inom och utanför EU ha mycket olika uppfattningar om hur djurskyddsstandarder påverkar konkurrenskraften.
Produktivitet och kostnadskonkurrens
Resultaten av undersökningarna tyder på att efterlevnaden av lagstiftning om och standarder för djurskydd leder till högre produktionskostnader för aktörerna, oavsett geografiskt läge.
När det gäller konkurrenskraften på EU-marknaden och de internationella marknaderna visade undersökningen att aktörer inom och utanför EU har mycket skilda uppfattningar om vilka faktorer som påverkar konkurrenskraften. EU-aktörerna anser att djurskyddslagstiftningen innebär en betydande konkurrensnackdel i fråga om kostnader och marknadsandelar, både inom och utanför EU. Aktörerna utanför EU ser däremot inte skillnaderna i djurskyddsstandarder som någon nackdel. Undersökningen visade i själva verket att kostnaderna för att följa djurskyddslagstiftningen är förhållandevis låga jämfört med andra produktionskostnader (t.ex. foder och arbetskraft). För ägg och äggprodukter fann undersökningen belägg som tyder på att skillnader i djurskyddsstandarder kan orsaka omläggningar av handeln och omflyttning av produktionen. Effekterna av detta märks dock knappt för import till EU på grund av samtidiga sanitära och fytosanitära krav.
Litteraturen,, visade att kostnadsfördelarna i några tredjeländer främst beror på foder- och arbetskostnader samt tillgång till naturresurser. Att djurskyddsstandarderna skiljer sig åt verkar ha en mycket lägre inverkan. Litteratur om produktion av slaktkycklingar visar till exempel att konkurrensfördelarna i länder som Brasilien och Thailand främst beror lägre foder- och arbetskostnader och mer gynnsamma väderförhållanden. Kort sagt skulle de allra flesta aktörer utanför EU vara mer konkurrenskraftiga även om EU:s djurskyddsstandarder tillämpades, på grund av mer gynnsamma strukturella villkor.
Trots att EU:s sektorer för svin- och fjäderfäkött är föremål för omfattande djurskyddslagstiftning är de fortfarande nettoexportörer inom ett antal marknadssegment. Under rapporteringsperioden har EU stärkt sin ställning som ledande exportör av svinkött i världen. EU kommer dessutom på tredje plats bland världens ledande exportörer av fjäderfäkött och är samtidigt en stor importör av fjäderfäprodukter. EU är likaså en av de största exportörerna av ägg och äggprodukter med omkring 25 % av den totala handeln 2013–2015. EU är emellertid en mindre aktör på områden som inte regleras av artspecifik EU-lagstiftning och är framför allt nettoimportör av nötkött och fårkött. Samtidigt har Nya Zeeland, en av de världsledande exportörerna av fårkött, höga djurskyddsstandarder.
Djurskyddsstandarder är således inte en betydande konkurrensfaktor på världsmarknaden, eftersom andra faktorer har stark inverkan på konkurrenskraften (t.ex. närhet till marknaden, andra produktionsfaktorer, typ av marknadssegment eller förekomst av handelsavtal).
Oavsett detta kan konsumenternas växande intresse för EU:s hållbara produktionsmetoder – som inbegriper höga djurskyddsstandarder – påverka EU-produkternas marknadsställning, och så är redan fallet.
Generellt sett tycks aktörer inom och utanför EU även ha olika uppfattning om hur djurskyddsstandarderna påverkar produktiviteten. Aktörer utanför EU rapporterar högre produktivitet när djurskyddslagstiftning följs, medan aktörer i EU uppger det motsatta. Både aktörer inom och utanför EU ansåg dock att djurskyddslagstiftning har en positiv inverkan på produktkvaliteten.
Marknadstillträde
Majoriteten av aktörerna, både inom och utanför EU, uppgav att deras efterlevnad av lagstiftning och standarder på djurskyddsområdet bidrog till att de kunde få tillträde till nya marknader.
Åsikterna skiljer sig däremot när det gäller tillträde till tredjeländers marknader på grund av djurskyddsrelaterade faktorer. Över hälften av intervjupersonerna utanför EU rapporterade förbättrat tillträde till internationella marknader, medan intervjupersonerna i EU inte ansåg att marknadstillträdet hade förbättrats.
Efterlevnad av EU:s djurskyddskrav vid slakt bidrog till lika villkor för tillträde till EU:s marknad och minskade även skillnaderna mellan de exporterande länderna och EU. Aktörer utanför EU anser dessutom att efterlevnaden får positiva effekter eftersom de får tillträde till andra premiumexportmarknader utöver EU:s marknad. Detta visar att insatserna för att främja EU:s djurskyddsstandarder på global nivå ger aktörerna möjlighet att dra nytta av marknadsvärdet hos produkter som framställts enligt dessa standarder. Detta är också ett av målen för EU:s plattform för djurskydd.
Snedvridningar av handeln
Undersökningen påvisade två potentiella fall av snedvridning av handeln till följd av skillnader i EU:s och tredjeländers djurskyddslagstiftning. De rör ägg och äggprodukter samt export av levande nötkreatur.
När det gäller ägg och äggprodukter visar undersökningen att försenat genomförande av EU:s krav för värphöns i grannländer, särskilt Ukraina, kan ha medfört kostnadsnackdelar för EU-aktörer. Nackdelarna har dock inte omvandlats till snedvridningar av handeln på marknaden för konsumtionsägg på grund av likvärdiga sanitära faktorer (t.ex. motsvarande system för salmonellakontroll), som innebar exportförbud till EU. Snedvridningarna på marknaden för äggprodukter förblev begränsade på grund av det försenade genomförandet av kvoter.
Vad gäller handel med levande nötkreatur till tredjeländer ansåg EU-aktörerna att djurskyddsstandarder kunde snedvrida handeln på grund av långtidstransporter av djur (särskilt till sjöss). I undersökningen fann man dock inga bindande belägg för att olika djurskyddsstandarder för sjötransport har påverkat handelsflödena eller skadat EU:s konkurrenskraft i de fallstudier som analyserades.
Innovationskapacitet
Undersökningen visar att det är svårt att kvantifiera den ekonomiska betydelsen av produkter som beaktar djurskyddet. Det saknades ofta uppgifter och andra faktorer (t.ex. miljömässig hållbarhet) kombinerades med djurskyddsaspekter, både i saluföringen av produkterna och när det gäller konsumenternas uppfattning.
4.Slutsatser
1.Kommissionen tillämpar en samarbetsinriktad strategi för att främja djurskydd på internationell nivå.
2. Internationell djurskyddsverksamhet är en långsiktig investering, som bygger på tre sammanhängande steg: Informationskampanjer, kapacitetsuppbyggnad och finansiering. Kommissionen har anslagit betydande resurser till sådana initiativ under årens lopp.
3.Tillsammans med EU-medlemsstaterna har kommissionen spelat en framträdande och avgörande roll för att öka den globala medvetenheten om djurskydd, vilket också har gett stora resultat.
4.Kommissionen är starkt engagerad i en internationell handel som baseras på de värden som lyfts fram i strategin Handel för alla. Kommissionen är medveten om att det är viktigt att främja djurskydd.
5.EU:s djurskyddsstandarder har haft en flaggskeppseffekt och fungerar ofta som en inspirationskälla för frivilliga branschinitiativ på djurskyddsområdet.
6.Kommissionen har lyckats införa djurskydd i dialogen med många tredjeländer.
7.På multilateral nivå har den verksamhet som genomförts tillsammans med internationella organisationer bidragit till att främja EU:s djurskyddsmodell i många tredjeländer.
8.EU har spelat en avgörande roll för att främja och stödja OIE:s aktiviteter. Framför allt har EU i hög grad bidragit till OIE:s standardiseringsprocess och har proaktivt främjat ett aktivt deltagande bland flera tredjeländer.
9.Kommissionen har också spelat en viktig roll i genomförandet av OIE:s standarder i tredjeländer, särskilt om djurskydd vid slakt och transport.
10.Det bilaterala samarbetet har förbättrat djurskyddsvillkoren för livsmedelsproducerande djur i några tredjeländer. Det har underlättat genomförandet av EU:s importkrav när det gäller djurskyddsstandarder vid slakt.
11.Kommissionens forsknings-, utbildnings- och kapacitetsuppbyggnadsaktiviteter har nått ut till tusentals yrkesverksamma. Detta har i sin tur betydligt ökat kunskapen och kompetensen på djurskyddsområdet och har bidragit till att stödja genomförandet av djurskyddsrelaterade riktlinjer och standarder i mottagarländerna.
12.Djurskyddsstandarder har totalt sett en begränsad inverkan på EU-producenternas konkurrenskraft på världsmarknaderna.
13.De totala kostnaderna för att följa djurskyddsstandarder förblir mycket låga i jämförelse med andra produktionskostnader som påverkar den globala konkurrenskraften och världshandelns mönster.
14.De globala insatserna för att främja unionens djurskyddsstandarder bidrar till det långsiktiga målet att förbättra djurskyddet i världen och begränsa orättvisa handelsmetoder. Detta ger även aktörerna möjlighet att bättre dra nytta av marknadsvärdet hos produkter som framställts enligt dessa standarder.