52018AE5386

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52018AE5386 - EN

Document 52018AE5386

Help

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ‒ Samordnad plan om artificiell intelligens(COM(2018) 795 final)

EESC 2018/05386

EUT C 240, 16.7.2019, p. 51–56 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

16.7.2019

Europeiska unionens officiella tidning

C 240/51

(COM(2018) 795 final)

(2019/C 240/12)

Föredragande: Tellervo KYLÄ-HARAKKA-RUONALA

Remiss	Kommissionen, 18.2.2019
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig facksektion	Inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av facksektionen	2.4.2019
Antagande vid plenarsessionen	15.5.2019
Plenarsession nr	543
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	210/2/1

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar den samordnade planen om artificiell intelligens (AI) och vill att den börjar tillämpas snarast med tanke på hur snabbt artificiell intelligens håller på att utvecklas och införas utanför EU. För att stå sig i den internationella konkurrensen måste EU gå i bräschen när det gäller innovation och investeringar och samtidigt följa principerna om att det är människan som ska fortsätta att ha kontrollen och om att man ska kunna lita på den artificiella intelligensen.

1.2

EESK framhåller att utvecklingen och användningen av AI måste vara inkluderade och inbegripa aktörer inom civilsamhället, däribland företag, arbetstagare och konsumenter. Genomförandet av AI-strategin bör därför fokusera på hur man kan dra maximal nytta av de möjligheter som artificiell intelligens medför för hela samhället.

1.3

EESK stöder initiativen som går ut på att mer medel ska avsättas till AI-relaterad innovation, infrastruktur och utbildning via EU:s finansieringsinstrument. Kommittén uppmanar även medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att de gemensamma målen ska uppnås.

1.4

För att främja utveckling och införande av AI i den privata sektorn anser EESK att det krävs ett bra företagsklimat med gynnsam och stabil politik och ett regelverk som främjar innovation och investeringar på AI-området, med hänsyn till de särskilda behoven hos små och medelstora, nystartade och expanderande företag.

1.5

EESK anser att det är ytterst viktigt att säkerställa kvalitet, tillgång, tillgänglighet, interoperabilitet och ett smidigt flöde inom den inre marknaden vad gäller data, samtidigt som man ser till att personuppgifterna och den personliga integriteten skyddas. Vi vill att tillgången till offentliga uppgifter underlättas och att det skapas förutsättningar för att upprätta europeiska digitala plattformar.

1.6

EESK stöder de gränsöverskridande samarbeten, partnerskap och nätverk som upprättats för att främja innovation och införande av AI och framhåller vikten av ett brett samarbete mellan olika samhällsaktörer.

1.7

EESK uppmanar medlemsstaterna att anpassa sina utbildningssystem till de nya kompetensbehoven, vilket kräver reformer från grundskola till universitet. Därutöver är livslångt lärande och fortbildning en nödvändighet, och denna form av kompetensutveckling kommer i allt större utsträckning att äga rum inom yrkeslivets ramar. Den sociala dialogen spelar en viktig roll för att föregripa arbetsrelaterade förändringar och behov.

1.8

När det gäller förvaltningen av AI-relaterade strukturella förändringar har EESK konstaterat att en förstärkning av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är ett steg i riktning mot en fullt utrustad europeisk övergångsfond som ska hjälpa till att hantera den digitala omvandlingen.

1.9

EESK betonar att utvecklingen och användningen av AI måste ske i linje med EU:s värden samt i enlighet med konsument-, arbets- och bolagsrättslagstiftningen. Företrädare för det civila samhället och arbetsmarknadens parter måste involveras i utarbetandet av strategier och åtgärder med anknytning till AI. Att tillhandahålla kunskap om AI är också nödvändigt för att öka människors förtroende.

1.10

Eftersom AI måste vara till gagn för hela samhället och hänsyn måste tas till såväl ekonomi-, samhälls- som miljöfrågor föreslår EESK att EU ska låta ramen för hållbar utveckling tjäna som riktlinje för den framtida utvecklingen inom AI. EESK efterlyser också att enskilda organisationer genomför AI på ett hållbart sätt, som inbegriper korrekta metoder för information och samråd.

2. Allmänna kommentarer

2.1

Efter att strategin om artificiell intelligens för Europa offentliggjordes i april 2018 har kommissionen tillsammans med medlemsstaterna arbetat med att ta fram en samordnad plan om AI som ska göra att åtgärderna, särskilt investeringsåtgärderna, på EU-nivå och nationell nivå får största möjliga verkan och att EU klarar sig i den internationella konkurrensen.

2.2

I den samordnade planen föreslås gemensamma åtgärder på fyra områden: ökade investeringar, förbättrad tillgång till data, främjande av färdigheter och kompetens samt ökat förtroende. Enligt den samordnade planen ska medlemsstaterna även ha upprättat nationella AI-strategier senast i mitten av 2019.

2.3

EESK välkomnar den samordnade planen som ett viktigt steg mot att förbättra genomförandet av strategin. Kommittén har lagt fram sina synpunkter om strategin i ett tidigare yttrande (1). Kommittén har även avgett ett yttrande om programmet för ett digitalt Europa (2). Därutöver har vi avgett yttranden på eget initiativ om olika aspekter i AI-frågan (3), liksom flera andra yttranden som också rör AI.

2.4

EESK anser att det är viktigt att genomförandeåtgärderna planeras både på EU- och medlemsstatsnivå, med tanke på att EU och medlemsstaterna har olika befogenheter på olika politikområden. Även samarbete och samordning behövs så att man kan uppnå mesta möjliga resultat på ett så effektivt sätt som möjligt, sett i ett EU-omfattande perspektiv. Alla medlemsstater uppmanas att vidta de åtgärder som krävs för att uppnå de gemensamma målen utifrån de olika förutsättningar som råder i de olika länderna.

2.5

Förutom samarbete och samordning mellan beslutsfattare på olika nivåer måste alla aktörer i samhället samarbeta. Endast på så sätt kan inkonsekvenser, överlappningar och glapp undvikas och åtgärdernas effektivitet och verkan ökas.

2.6

EESK efterlyser ett skyndsamt genomförande av strategin, eftersom AI utvecklas och införs i snabb takt utanför EU. Samtidigt bör EU och medlemsstaterna strikt hålla fast vid de långsiktiga målen i strategin. EESK stöder ambitionen ”att Europa ska bli den världsledande regionen för utveckling och användning av etisk och säker AI av spetskvalitet, samtidigt som en människoorienterad inställning främjas globalt” (4).

2.7

För att klara sig i den globala konkurrensen måste EU resolut gå sin egen väg samtidigt som man tar hänsyn till utvecklingen och trenderna utanför Europa. EESK anser att det är viktigt att konkurrenskraft och förtroende diskuteras tillsammans. Tillförlitlighet skulle kunna bli EU:s konkurrensfördel, även om andra aspekter av konkurrenskraften också måste inbegripas.

2.8

Eftersom AI måste vara till gagn för hela samhället föreslår EESK att EU använder ramen för hållbar utveckling som riktlinje för den framtida utvecklingen inom AI. För att uppnå hållbar utveckling inom de tre dimensionerna krävs det politiska strategier och åtgärder som stärker ekonomin och leder till välstånd i samhället, men som också bidrar till att minska inverkan på klimat och miljö.

2.9

EESK påpekar att AI-relaterad politik måste utformas utifrån det civila samhällets perspektiv, inklusive företagens, arbetstagarnas och konsumenternas. Vederbörlig hänsyn måste tas till hur man kan dra största möjliga nytta av de möjligheter som AI medför för hela samhället och hur man kan minimera riskerna, inklusive manipulering av demokratiska processer.

2.10

EESK framhåller vikten av delaktighet för alla och principen om att ingen ska lämnas på efterkälken i utvecklingen och införandet av AI. Detta gäller tillgängligheten till data och infrastruktur, tillgången till användarvänliga produkter liksom till kunskap och kompetens. Delaktighet för alla är viktigt för både enskilda personer och företag, särskilt små och medelstora företag. Särskilda åtgärder bör vidtas för att öka kvinnors kompetens inom artificiell intelligens och uppmuntra dem att arbeta inom AI, även inom industrin.

2.11

Med tanke på de enorma samhällsutmaningarna och den extremt snabba teknikutvecklingen bör EU fullt ut utnyttja AI i prediktiv analys inom till exempel hälso- och sjukvården och transportsektorn, inklusive arbetskraftsfrågan. EU bör dessutom förutse de möjligheter som följer av omvälvande teknik såsom kvantteknik.

3. Främja innovation och affärsutveckling

3.1

AI kan öka effektiviteten och produktiviteten i olika typer av affärsverksamhet men ger även nya affärsmöjligheter inom många olika branscher och tjänster. Detta gäller såväl storföretag som små och medelstora, nystartade och expanderade företag. Dessutom kommer helt nya typer av företag att startas.

3.2

Eftersom det händer mycket utanför EU när det gäller utveckling och införande av AI bör även EU göra mer för att öka sin konkurrenskraft. Det handlar inte om att satsa på rätt vinnare utan snarare om att se de problem och utmaningar som måste hanteras i syfte att skapa och upprätthålla rätt förutsättningar för att kunna utnyttja möjligheterna och minska riskerna med AI.

3.3

Investeringar i innovation och infrastruktur och vidareutveckling av den inre marknaden är de främsta områden som insatserna bör koncentreras på. Därutöver vill EESK framhäva att det allmänna affärsklimatet, till exempel vad gäller beskattning, reglering och tillgången på produktionsmedel, är av största vikt för företagens innovationsverksamhet och investeringsbeslut.

3.4

EESK stöder initiativen om att anslå mer medel till utveckling och införande av AI. Instrument som Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa, InvestEU och Europeiska fonden för strategiska investeringar är alla värdefulla och nödvändiga instrument som kan användas för att främja innovation och investeringar på AI-området.

3.5

Den offentliga sektorn har en viktig funktion genom sina investeringar av egna medel i AI liksom genom offentliga upphandlingar, men det krävs även stora privata investeringar för att AI i önskad utsträckning både ska utvecklas och börja användas i flera olika sektorer. Offentlig finansiering ger skjuts åt privata investeringar och har på så sätt avgörande betydelse. Finansieringsrutinerna bör dock göras mer användarvänliga. Dessutom bör finansieringsregler som främjar risktagande tas fram.

3.6

Företagsekosystem, bestående av företag i olika storlekar och från olika branscher och olika delar i värdekedjan, är nödvändiga för att AI ska kunna utvecklas och börja användas. Detsamma gäller samarbete mellan företag och andra berörda aktörer. EESK stöder kommissionens planer på att stärka gränsöverskridande samarbeten, partnerskap och nätverk genom sammankopplade spetsforskningsenheter, provningsanläggningar och digitala innovationsnav. Kommittén betonar behovet av att främja förbindelserna med små och medelstora företag och anser att civilsamhällesorganisationerna och arbetsmarknadens parter bör delta i samarbetet inom de digitala innovationsnaven.

3.7

Kunskap och kompetens är avgörande för innovation och affärsutveckling inom AI. Det är inte bara en särskild AI-kompetens som efterfrågas utan också kunskap om hur AI ska tillämpas inom specifika branscher, inklusive entreprenörsfärdigheter. Eftersom ny affärs- och branschkompetens bäst främjas genom forskningsprojekt uppmanar EESK EU och medlemsstaterna att se till att det finns tillräckliga medel för denna typ av forskning.

3.8

Den snabba utvecklingstakten kräver kvicka reaktioner för att underlätta AI-innovation. För att detta ska vara möjligt krävs provningsanläggningar och reglerade provningsplatser där man kan experimentera med och prova nya idéer. Det är även viktigt att säkerställa att alla informerar varandra om provresultaten och att de blir ömsesidigt erkända.

3.9

EESK efterlyser ökade investeringar i teknik och infrastruktur som krävs för AI och för användning av AI-baserade produkter, som högpresterande datorer och 5G-nät, samt åtgärder för förbättrad cybersäkerhet. Därutöver bör EU gå i bräschen för utvecklingen av kvantteknik, särskilt kvantdatorer och kvantkommunikation.

3.10

Eftersom AI främst handlar om data anser EESK att det är ytterst viktigt att säkerställa kvalitet, tillgång, tillgänglighet, interoperabilitet och ett smidigt flöde vad gäller data, samtidigt som man ser till att personuppgifterna och den personliga integriteten skyddas. En väl fungerande inre marknad för data får allt större betydelse i och med att denna marknad är kopplad till den inre marknaden för varor, kapital och tjänster.

3.11

EESK stöder kommissionens initiativ om att skapa ett gemensamt dataområde i EU. Kommittén uppmanar med kraft till att stordata som genereras inom offentlig sektor ska bli tillgängliga för alla användare och att tillgången ska underlättas samt till att programmeringsgränssnitten ska förbättras. Vi efterlyser även goda förutsättningar för inrättande av europeiska plattformar för datautbyte. Den förbättrade tillgången till och återanvändningen av data måste kopplas till rättvis konkurrens och lämpligt skydd av data och immateriella rättigheter.

3.12

Affärsmodeller som bygger på data, plattformar och ekosystem har blivit normen. Plattformar för utbyte mellan företag och konsumenter domineras i dag av storföretag utanför Europa. EU har dock stor potential att konkurrera när det gäller plattformar för utbyte mellan offentlig sektor och medborgare och mellan företag. I vilket fall som helst är det av yttersta vikt att europeiska och icke-europeiska konkurrenter har lika villkor.

3.13

EESK vill att man skapar gynnsamma förutsättningar som stimulerar innovation och inte hämmar utvecklingen genom alltför detaljerade regler och krav, samtidigt som AI:s tillförlitlighet säkerställs. Kommittén uppmanar även kommissionen att tillsammans med berörda branscher och parter utvärdera om det finns lagstiftning som skulle kunna förhindra utveckling eller införande av tillförlitlig AI, och även se över konkurrenslagstiftningens ändamålsenlighet.

3.14

EESK vill även att beslutsfattare har den aktuella sektorn i åtanke när de utformar politiska åtgärder. Det finns inga universallösningar, utan varje enskild sektor har sina specifika behov och utmaningar att övervinna. Med tanke på de snabba förändringarna och behovet av kontinuerlig förbättring bör möjligheterna med standardisering utnyttjas till fullo, till exempel när det gäller att främja interoperabilitet.

4. Ge medborgarna möjlighet att förbereda sig för framtiden

4.1

Det är uppenbart att det flesta inte är medvetna om vilka möjligheter AI ger dem, samtidigt som det finns en tydlig oro när det gäller kontrollen över maskinerna. EESK anser därför att det finns ett behov av att öka medvetenheten om de möjligheter som artificiell intelligens medför för samhället i stort. Det krävs mer kunskap om och förståelse för vad AI är och hur tekniken fungerar för att stärka människors förtroende på grundval av kritiskt tänkande. Kommittén efterlyser även bättre statistik och mer forskning om vilka konsekvenser AI kan tänkas få för sysselsättning och arbetsmarknad, bland annat undersökningar om påverkan på specifika sektorer.

4.2

Med tanke på att AI kan medföra stora förändringar i människors vardagsliv som konsumenter, liksom för sysselsättningen och framtidens arbetstillfällen, är det viktigt att medborgarna får möjlighet att förvärva den kunskap och de färdigheter som de behöver för att förbereda sig på dessa förändringar. Arbetsmarknadens parter har en viktig roll att spela när det gäller att förutse förändringar i arbetslivet, stödja utvecklingen av digitala färdigheter och öka arbetstagarnas anställbarhet på arbetsmarknaden.

4.3

Införandet av AI medför stora förändringar i efterfrågan på kompetens. Eftersom AI innebär avgörande och snabba förändringar måste man undersöka vilka typer av utbildning som krävs, såväl på kort som på lång sikt. Utbildningen måste tillgodose behoven av både grundläggande och avancerad digital kompetens. Förutom grundläggande AI-kunskaper bör medborgarna ha allmänna kunskaper om hur de kan använda AI för att skapa och tillämpa innovativa lösningar i arbete och privatliv, till exempel vad gäller interaktionssystem mellan människa och robot.

4.4

EESK uppmanar medlemsstaterna att anpassa sina utbildningssystem till de nya kompetensbehoven. Vi betonar även vikten av samarbete mellan myndigheter, utbildningsanstalter, arbetsmarknadens parter, konsumentorganisationer och andra berörda civilsamhällesorganisationer när det gäller både utformning och genomförande av de nya utbildningarna och fortbildningarna, så att kompetensen blir relevant för arbetsmarknaden och samhället i stort. AI bör även användas i utvärderingen av kompetensbehoven, liksom för att organisera och tillhandahålla utbildningsmaterial.

4.5

Läroplanerna från grundskola till universitet måste ändras. Det krävs goda grundkunskaper i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, samtidigt som man bör komma ihåg att det krävs många olika typer av kompetens både för att utveckla och använda AI. Detta visar att utbildning i bland annat samhällsvetenskap och humaniora är viktigt.

4.6

Utöver förändringar i grundutbildningen finns det även ett uppenbart behov av kompetenshöjning och omskolning, även för lärare. Livslångt lärande och fortbildning är en förutsättning för att den enskilde individen ska klara av dagens och morgondagens förändringar. Utbildning kommer alltmer att vara något som sker på arbetsplatsen utifrån den enskildes ambitioner.

4.7

EESK anser att utbildning bör utgöra en central del i de nationella AI-strategierna och att de europeiska länderna bör utbyta erfarenheter om fungerande nationella initiativ. EESK vill att mer medel från EU-fonder ska gå till de reformer och nya initiativ som krävs inom utbildningssektorn.

4.8

Det är också viktigt att hantera de AI-relaterade strukturförändringarna i de regioner och sektorer som påverkas mest i och med införandet av AI. Medlemsstaterna bör utarbeta strategier för hur kompetensbristen ska åtgärdas och negativa konsekvenser på samhället undvikas, bland annat för hur personer som inte är anställbara ska skyddas. Tillgång till internet måste finnas överallt för att undvika digitalt utanförskap. EESK anser att den förstärkning av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som kommissionen föreslagit är ett steg i riktning mot inrättandet av en fullt utrustad europeisk övergångsfond som ska hjälpa till att hantera den digitala omvandlingen på ett socialt ansvarsfullt sätt.

5. Skapa förtroende för AI

5.1

EESK är av den bestämda uppfattningen att ett grundmurat förtroende för AI är en förutsättning för att möjligheterna med tekniken ska kunna utnyttjas. Konsumenter och arbetstagare förväntar sig tillförlitlighet, och det gör även näringslivet, det vill säga arbetsgivare, entreprenörer, investerare och finansiärer.

5.2

Oron inför AI kommer antagligen att minska i takt med ökade kunskaper och bättre förståelse för vad AI innebär, för hur AI kan användas och för hur beslut fattas av artificiell intelligens. Detta kommer att lägga grunden för förtroendet för AI genom att möjliggöra kritiskt tänkande och beaktande av grundläggande frågor såsom principen om att människan har kontrollen samt människors utsikter att bibehålla kontrollen över sina liv. Förtroendet är å andra sidan beroende av högst praktiska aspekter, som användarvänlighet.

5.3

Den europeiska expertgruppen på hög nivå för AI-frågor har nyligen lagt fram etiska riktlinjer för tillförlitlig artificiell intelligens. EESK noterar dessa riktlinjer och påpekar vikten av öppna, tillräckliga och tillförlitliga data, insyn i beslut kring AI och av att ingen lämnas utanför i utvecklingen och införandet av AI. Kommittén efterlyser också en bred diskussion om frågor som t.ex. konsekvenserna av att människor profileras och förutsättningarna för att ifrågasätta AI-beslut.

5.4

Utifrån ett hållbarhetsperspektiv handlar de etiska aspekterna främst om människorelaterade frågor och tillhör därmed den sociala dimensionen av hållbarhetsbegreppet. Utöver dessa bör AI utvecklas med hänsyn till miljöaspekter, t.ex. sådana som hänger samman med klimatförändringar och naturresurser, till exempel hållbar användning av energi och råvaror och att man undviker att produkter blir föråldrade i förtid. För den ekonomiska hållbarhetens skull måste AI-lösningarna dessutom vara ekonomiskt sunda, det vill säga produktiva, lönsamma och konkurrenskraftiga.

5.5

Hur AI påverkar samhället är också en viktig förtroendefaktor. Om AI innebär fördelar för samhället – i en anda av hållbar utveckling – genom att ge upphov till ekonomiskt välstånd, ett friskt och välmående samhälle och om det samtidigt är bra för miljön, kan AI klassas som ”en god kraft”.

5.6

EESK anser att förtroendet för AI kan ökas om man för en medborgarcentrerad offentlig politik där företrädare för civilsamhället involveras i utformningen av AI-relaterade strategier och åtgärder. Den offentliga sektorn kan också öka förtroendet för AI genom medborgarcentrerad förvaltning, där AI kan ha en viktig funktion genom att göra förvaltningsprocesserna smidigare och mer individanpassade. Därutöver bör man undersöka möjligheterna med t.ex. blockkedjeteknik när det gäller att förbättra förtroendet för digitala tjänster.

5.7

Utvecklingen och införandet av AI måste ske helt i enlighet med lagstiftningen, såväl konsumentlagstiftningen som arbets- och bolagsrättslagstiftningen. Många lagar berör utvecklingen och användningen av AI. EESK uppmanar kommissionen att slutföra och komplettera sin utvärdering av relevant lagstiftning, till exempel när det gäller säkerhet och ansvar, och att kontrollera att lagstiftningen är ändamålsenlig för tillförlitlig AI. Möjligheten till relevant sektorsspecifik reglering bör också undersökas.

5.8

Det viktigaste är dock att principerna om tillförlitlig AI införs och anammas i alla delar av varje enskild organisations kultur, både inom privat och offentlig sektor. AI-etik bör inte ses som något avskilt eller annorlunda från etik i allmänhet. Organisationerna bör införliva AI-etiken i sina övergripande strategier, allmänna uppförandekoder och dagliga administrativa rutiner, vari även information till och samråd med anställda bör ingå, liksom i sina kontroll- och granskningssystem.

5.9

Tillförlitlig artificiell intelligens kan säkerställas proaktivt genom att etikfrågor införs som en del i utbildningen för utvecklare och användare av AI, liksom genom att etiska riktlinjer tillhandahålls och upprätthålls. EESK är redo att sprida information om etiska aspekter bland civilsamhällets aktörer.

Bryssel den 15 maj 2019.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

(1) EUT C 440, 6.12.2018, s. 51.

(2) EUT C 62, 15.2.2019, s. 292.

(3) EUT C 288, 31.8.2017, s. 43, EUT C 440, 6.12.2018, s. 1, EUT C 345, 13.10.2017, s. 52, EUT C 190, 5.6.2019, s. 17.

(4) Bilaga till COM(2018) 795 final.

Top