Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Ett Europa som ger skydd: ren luft för alla

[COM(2018) 330 final]

(2019/C 110/21)

Föredragande:

Octavian Cătălin ALBU

Remiss	Europeiska kommissionen, 18.6.2018
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Beslut av EESK:s plenarförsamling	19.6.2018
Ansvarig facksektion	Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av facksektionen	27.11.2018
Antagande vid plenarsessionen	12.12.2018
Plenarsession nr	539
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	129/0/3

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

De senaste 30 åren har luftkvaliteten i Europeiska unionen (EU) förbättrats till följd av relevant politik som har genomförts över hela unionen. Det återstår dock mycket att göra då de godkända gränsvärdena för de främsta kategorierna av luftföroreningar har överskridits vid flera tillfällen. EESK uppmanar medlemsstaterna till ett nära samarbete eftersom detta är en avgörande fråga för EU-medborgarnas hälsa. EESK anser att det är viktigt att slå larm om luftkvaliteten och miljöns tillstånd.

1.2

EESK anser att det är absolut nödvändigt att minska företagens, myndigheternas, hushållens och transportsektorns föroreningar. Institutionerna och medlemsstaterna måste föregå med gott exempel och fler stödprogram måste inrättas för att hjälpa medborgarna att övergå till rena, moderna och mer energieffektiva uppvärmningsmetoder.

1.3

Med tanke på att transportsektorn är en av de största källorna till luftföroreningar välkomnar EESK paketet om ren rörlighet, som omfattar flera initiativ som, utöver att minska koldioxidutsläppen, också kommer att minska lokala och regionala föroreningar.

1.4

De ytterligare lagstiftningsåtgärder som kommissionen föreslagit för att lösa vissa problem, till exempel Dieselgate, eller åtgärderna mot de medlemsstater som inte följer de nuvarande luftföroreningsreglerna är ett steg i rätt riktning och EESK stöder denna strategi.

1.5

Kommittén är starkt övertygad om att de nya miljö- och transportförordningarna måste åtföljas av åtgärder för ekonomiskt stöd för att främja innovation och utveckling av ny ren teknik, såsom bränsleceller, elbilar och alternativa uppvärmnings- och ventilationssystem.

1.6

EESK befarar att de framsteg som gjorts med att minska luftföroreningarna inom jordbrukssektorn inte är tillräckliga. EESK rekommenderar att den gemensamma jordbrukspolitiken, vid sidan av andra finansierings- och investeringsinstrument, i framtiden fokuserar mer på initiativ för att minska inverkan på miljön och uppvisar större enhetlighet och konsekvens när det gäller det stöd som bönder ges för att genomföra program som syftar till att uppnå detta mål. En bra idé i detta sammanhang är kooperativ där lantbrukare kan generera el från biogas som produceras av jordbruksavfall.

1.7

Det internationella samarbetet är avgörande för att bekämpa föroreningar och klimatförändringen och EESK välkomnar medlemsstaternas breda samförstånd om att uppnå målen i Parisavtalet. Utbytet av god praxis på detta område och nätverket för grön diplomati är mycket viktiga. Dessutom krävs konkreta åtgärder för att minska medlemsstaternas föroreningar, om avtalets mål ska kunna uppnås.

1.8

EESK uppmanar medlemsstaterna till ett nära samarbete eftersom detta är en avgörande fråga för EU-medborgarnas hälsa. EESK rekommenderar även medlemsstaterna och kommissionen att samarbeta så nära som möjligt med civilsamhället och representanterna för lokala och regionala samhällsorganisationer för att utveckla och genomföra miljöskyddsprogram, men även kampanjer för att utbilda, informera och upplysa allmänheten om luftkvaliteten.

2.   Inledning

2.1

De senaste 20–30 åren har luftkvaliteten i EU förbättrats avsevärt tack vare specifika åtgärder som har genomförts av EU och medlemsstaterna på detta område. Syftet med dessa åtgärder är att se till att luften har en sådan kvalitet att den inte skadar eller utgör ett allvarligt hot mot människors hälsa och miljön. Det innebär att mängden föroreningar i atmosfären har minskat med 8 % för ammoniak och 72 % för svaveloxider (1), trots att EU:s BNP har ökat.

2.2

Luftkvaliteten är en avgörande faktor för folkhälsan. De största luftföroreningskällorna är partiklar (PM10 och PM2,5) och marknära ozon, som påverkas direkt av kväveoxider (NOx) som frigörs i atmosfären. Enligt Världshälsoorganisationen orsakar luftföroreningar i form av fina partiklar 8 % av alla dödsfall i lungcancer och 3 % av alla dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar (2). Dessa orsaker leder till över 400 000 rapporterade fall av för tidig död i EU varje år (3).

2.3

Med tanke på detta kan man konstatera att medborgarna i EU oroar sig alltmer över luftföroreningsnivåerna (4). Till följd av detta har EU och medlemsstaterna antagit lagstiftning i syfte att uppnå en luftkvalitetsnivå som inte skadar människors hälsa eller miljön och gradvis minskar de skadliga utsläppen genom att till fullo följa EU:s nuvarande lagstiftning om luftkvalitet.

2.4

EU-lagstiftningen på detta område bygger på tre pelare: — Den första pelaren omfattar de luftkvalitetsnormer som ska uppnås av alla medlemsstater från och med 2005 respektive 2010, beroende på vilket förorenande ämne som avses. — Den andra pelaren består av nationella utsläppsminskningsmål som nyligen har reviderats och som ska uppnås senast 2020 eller 2030, och inkluderar ytterligare ett förorenande ämne: fina partiklar (PM2,5). — Den tredje pelaren omfattar utsläppsnormer för de främsta källorna till föroreningar: fordon, fartyg, industri- och energiproduktionsanläggningar. Efter Dieselgate-skandalen 2015 fastställdes reglerna för utsläpp vid verklig körning, och kommissionen har föreslagit nya lägre koldioxidutsläppsnormer för bilar, skåpbilar och nya tunga nyttofordon.

2.5

Enligt 2017 års rapport från EEA om luftkvaliteten i Europa är de huvudsakliga källorna till luftföroreningar i Europa transporter (på väg och andra former), förbränning för hushålls-/myndighets-/företagsbruk, energiproduktion, industriella processer, jordbrukssektorn och avfall (5).

2.5.1

Beträffande sitt bidrag till den totala mängden utsläpp av föroreningar står vägtransporterna för 39 % av kväveoxiderna (NOx), 29 % av sotet, 20 % av kolmonoxiden (CO) och 11 % av partiklarna PM10 och PM2,5. Inom ramen för paketet om ren rörlighet har kommissionen som mål att fastställa nya normer för utsläpp av koldioxid för 2025 och 2030. Ny teknik, såsom bränsleceller, alternativa bränslen och infrastrukturen för dessa, främjas genom att regelverken ses över (6) och genom handlingsplaner (7). I det nya paketet för ren rörlighet rekommenderas det också att användningen av tåg och lastbilar integreras för ökad effektivitet (8), inklusive energieffektivitet, och stöds utvecklingen av långdistansbusslinjer i syfte att minska utsläpp och trafikstockningar (9).

2.5.2

Förbränning av avfall från hushåll, institutioner och företag har stått för merparten av utsläppen (42 % och 57 %) av fina partiklar (PM2,5 and PM10), tillsammans med kolmonoxid (CO) och sotpartiklar (BP), ett betydande förorenande ämne som uppstår vid ofullständig förbränning av fossila bränslen och biomassa. Utsläppsvärdena för denna sektor har varit mer eller mindre oförändrade mellan 2000 och 2015.

2.5.3

Vissa ansträngningar har gjorts för att minska utsläppen av föroreningar (59 % för SO2 och 19 % för NOx av totalmängden) från el- och värmesektorn genom att utveckla och utöka system för alternativa energikällor och kraftvärme, modernisera och förbättra anläggningarnas prestanda, optimera energiprestandan i produktionsstadiet, förbättra byggnaders energieffektivitet och fasa ut förbränningen av fossila bränslen och ersätta dem med metangas.

2.5.4

Åtgärder har vidtagits för att minska utsläppen från industriella anläggningar [50 % för lättflyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC) och 17 % för PM10-partiklar], vilket är i linje med och motsvarar gällande EU-bestämmelser. För att förebygga föroreningar och säkerställa övervakningen av föroreningar måste alla industriella anläggningar ha ett tillstånd som fastställer gränsvärden för förorenande ämnen och nödvändiga miljöskyddsåtgärder.

2.5.5

Med tanke på att jordbrukssektorn producerar 95 % av ammoniakutsläppen (NH3) och 52 % av metanutsläppen (CH4) är minskningen av dessa ett särskilt viktigt problem. De åtgärder som har vidtagits för att minska dessa utsläpp omfattar agronomiska åtgärder (balanserad användning av kväve på gårdar, främjande av marktäcke och grönsaker på åkermark för att göda jorden), boskapsåtgärder (lagring av gödsel i stängda utrymmen och användning av detta i biogasanläggningar), energiåtgärder (användning av biomassa för uppvärmning, utveckling av solcellsanläggningar och minskad förbrukning av traditionella bränslen och elektricitet) och miljöåtgärder i jordbruket (att förbättra lantbrukarnas yrkesfärdigheter och uppmuntra dem att övergå till metoder som minskar utsläppen).

2.6

EESK oroar sig över miljöns tillstånd. EESK har redan slagit larm om detta (10) och betonat att ”större insatser måste göras för att förhindra att miljöskador uppkommer över huvud taget och att en förebyggande strategi alltid är att föredra framför åtgärder för att reparera skador” (11).

3.   Allmänna kommentarer

3.1

EESK välkomnar EU:s åtgärder för att uppnå målet om en luftkvalitet som inte skadar människor eller miljön, men anser att omfattningen av dessa åtgärder måste ökas drastiskt på såväl EU-nivå som nationell nivå då de resultat som har uppnåtts hittills inte är helt tillräckliga. Även om utsläppen av föroreningar har minskat påverkar luftkvaliteten fortfarande folkhälsan (12).

3.2

EESK oroar sig över att koncentrationen av fina partiklar i atmosfären för närvarande överskrider gränsvärdena i stora delar av EU. Dagliga gränsvärden har överskridits vid 19 % av övervakningsstationerna för PM10-partiklar och vid 6 % av dessa stationer för PM2,5-partiklar. Under 2015 utsattes dessvärre 19 % av befolkningen i EU:s städer för nivåer som överskred gränsvärdena för PM10 (en ökning jämfört med föregående år) medan motsvarande värde för PM2,5 var 7 % (en minskning jämfört med föregående år).

3.3

EESK vill uppmärksamma att miljontals privatbostäder i Central- och Östeuropa är beroende av förbränning av ved eller kol för uppvärmning. Enligt Världshälsoorganisationen bidrar denna praxis nu och kommer i framtiden att bidra till PM2,5-utsläppen i Central- och Östeuropa, som fortfarande ligger på samma nivåer som 2010–2015 (13). Fler stödåtgärder krävs för att involvera allmänheten i övergången till renare uppvärmning.

3.4

EESK oroar sig också över att de årliga koncentrationerna av kvävedioxid (NO2) överskreds avsevärt i 22 medlemsstater och vid 10 % av övervakningsstationerna, där nivåer på mer än två gånger de tillåtna värdena uppmättes i stadsdelar i ett antal städer.

3.5

EESK skulle vilja påtala att luftkvaliteten är av yttersta vikt för såväl människor som företag (14). Beslutsfattare på EU-nivå och i medlemsstaterna måste därför vidta konkreta åtgärder för att inrätta en rättslig ram på detta område och säkerställa efterlevnaden av denna.

3.6

EESK konstaterar att det är absolut nödvändigt att medlemsstaterna, med stöd från kommissionen, beslutsamt stöder och genomför förbättringar i byggnaders energiprestanda, förbättrar prestandan hos elektricitets- och uppvärmningsanläggningar, utökar och moderniserar centralvärmenäten i städerna och främjar alternativa luftkonditioneringssystem i syfte att minska utsläppsnivåerna från företag, myndigheter och hushåll. Ett exempel på detta är huvudkontoret för Europeiska centralbanken som använder ett innovativt och miljövänligt uppvärmnings- och ventilationssystem.

3.7

EESK påpekar att luftföroreningar inomhus inte får förbises. Luften som vi andas in inomhus är avgörande för vår hälsa, särskilt för sårbara personer. Rökning, matlagning, fukt, ventilationssystem, stearinljus, rengöringsprodukter i form av rengöringsmedel, vax eller lack, olika byggnadsmaterial – allt detta kan bidra avsevärt till luftföroreningar inomhus. Det krävs därför en konsekvent politik för hälsosamma byggnader.

3.8

EESK anser att medlemsstaterna och kommissionen bör utveckla och genomföra ett nytt koncept för stadsutveckling, som bland annat är inriktat på att införa ett miljövänligt kollektivtrafiksystem, genom olika incitament främja elektriska eller hybridbaserade transportmedel, använda it-applikationer för att varna medborgarna om de högsta tillåtna värdena för luftföroreningar överskrids och stödja en utvidgning av städernas gröna områden i syfte att avsevärt förbättra luftkvaliteten.

3.9

EESK anser att allmänhetens åtkomst till information och data om luftkvalitet är en viktig faktor i kampen mot luftföroreningarna (15). Informations- och utbildningskampanjer kan öka allmänhetens medvetenhet om luftföroreningarnas faror och effekten av de enskilda individernas åtgärder. Det är viktigt att erkänna och värdesätta engagemanget för ren luft hos mödrar som är oroliga för föroreningarnas effekter på deras barns hälsa. De uppfattar begränsningar i möjligheten att dra nytta av miljön som en inskränkning av deras medborgerliga rättigheter.

3.10

EESK välkomnar det arbete som gjorts av de icke-statliga organisationer och individer som har vidtagit rättsliga åtgärder och begärt att nationella myndigheter ska vidta ytterligare åtgärder för att minska föroreningarna. I länder som Tjeckien, Tyskland, Italien och Storbritannien har domstolarna dömt till de kärandes fördel (16).

3.11

EESK anser att det vid sidan av målen för förnybar energi måste utarbetas strategier för att minska användningen av kol för att en verklig inverkan på miljön ska kunna uppnås utan att medlemsstaternas ekonomiska utveckling kvävs.

4.   Särskilda kommentarer

4.1

Kommissionen fäster stor vikt vid efterlevnaden av utsläppsnormerna för motorfordon, särskilt efter Dieselgate-skandalen, och vidtar åtgärder för att kontrollera att relevanta skyldigheter enligt EU:s lagstiftning efterlevs.

4.2

I detta hänseende stöder EESK kommissionen, som har uppmanat medlemsstaterna att analysera alla möjliga ändringar och förbättringar som kan göras för att minska utsläppen från dessa fordon under gällande gränsvärdena och att, om detta villkor inte uppfylls, föreslå ett obligatoriskt eller frivilligt återkallande av berörda fordon som är inblandade i denna skandal.

4.3

EESK stöder kommissionens initiativ att inleda överträdelseförfaranden mot 16 medlemsstater för utsläpp av PM10-partiklar och mot 13 medlemsstater för utsläpp av kvävedioxid (NO2) och rekommenderar att dessa stater snarast möjligt vidtar åtgärder för att minska eller eliminera de perioder då utsläppsgränserna överskrids.

4.4

EESK välkomnar även kommissionens beslut att väcka talan mot tre medlemsstater (Ungern, Italien och Rumänien) vid EU-domstolen för underlåtenhet att följa gränsvärdena för PM10-utsläpp och mot ytterligare tre medlemsstater (Frankrike, Tyskland och Storbritannien) för underlåtenhet att följa gränsvärdena för NO2-utsläpp. Dessa sex medlemsstater har underlåtit att föreslå specifika och effektiva åtgärder för att minska utsläppen till godkända nivåer inom den föreskrivna tiden.

4.5

Med tanke på de höga utsläppsnivåer som orsakas av motorfordon välkomnar EESK de åtgärder som föreslås av kommissionen för att minska utsläppen och som beskrivs i rörlighetspaketet, t.ex. direktivet om rena fordon, nya koldioxidstandarder för både personbilar och tunga fordon, en handlingsplan för infrastruktur för alternativa bränslen och ett batteriinitiativ. Dessa åtgärder kommer också säkert att minska de utsläpp som behandlas i detta yttrande.

4.6

EESK välkomnar kommissionens förslag till nya regler när det handlar om att avsevärt förbättra kvaliteten på och självständigheten hos de förfaranden som behövs för typgodkännande och testning av fordon innan de introduceras på marknaden och om att förbättra kontrollen av fordon som redan befinner sig på marknaden. Den förordning som innehåller dessa regler träder i kraft i september 2020 och upprätthåller förbudet mot manipulationsanordningar, syftar till att sänka utsläppen från fordon och inför den ram som är nödvändig för övergången till fordon utan eller med låga utsläpp.

4.7

Med tanke på de höga ammoniak- och metanutsläppsnivåerna (NH3 respektive CH4) från jordbrukssektorn (17) måste aktiva åtgärder vidtas för att minska dessa. EESK anser att den gemensamma jordbrukspolitiken i framtiden måste fokusera mer på att hjälpa individuella lantbrukare och lantbrukskooperativ att minska utsläppen genom att säkerställa enklare åtkomst till finansiering från europeiska bankinstitutioner för att genomföra program som kan minska utsläppen av förorenande ämnen. Dessutom bör den gemensamma jordbrukspolitikens framtida landsbygdsutvecklingsprogram omfatta miljöåtgärder inom jordbruket som syftar till att minska dessa utsläpp.

4.8

EESK oroar sig för att utsläppen av NH3 och CH4 mellan 2000 och 2015 endast minskade med 7 %, trots de åtgärder som vidtagits inom jordbrukssektorn och trots jordbrukarnas ansträngningar. Ökningen av antalet livsmedelsproducerande djur har lett till att utsläppen av lättflyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC), som främst uppstår ur gödsel, har ökat med 6 % över hela EU, medan utsläppen per kilogram kött har minskat.

4.9

Med tanke på att luftföroreningar är en gränsöverskridande fråga anser EESK att det är absolut nödvändigt att medlemsstaterna agerar på ett samordnat sätt baserat på de mål och principer som har överenskommits över hela EU och samtidigt följer subsidiaritetsprincipen. Det finns en praxis för detta och vi måste stödja så många initiativ som möjligt.

4.10

För att bättre harmonisera EU-politiken och den nationella politiken anser kommittén att kommissionen och medlemsstaterna bör bedriva ett nära samarbete med civilsamhället för att informera allmänheten och utveckla lokala och regionala program.

4.11

EESK välkomnar det breda samförstånd som uttryckts av EU angående Parisavtalet om klimatförändringar och anser att EU:s insatser måste ske i den anda som ligger till grund för samförståndet och sträva efter att uppfylla de fastställda målen, vilket också kommer att leda till en förbättrad luftkvalitet.

4.12

EESK uppmanar de medlemsstater som ännu inte har utarbetat strategier för att sluta använda kol som energikälla att göra detta. Sju medlemsstater har redan tagit bort kolet från sin energimix och ytterligare nio planerar att göra detta (18).

4.13

EESK anser att EU också bör utbyta god praxis med sina internationella partner. Vi kan inte ignorera effekterna av luftföroreningar från andra delar av världen som påverkar oss direkt och indirekt. Nätverket för grön diplomati och en konsekvent utvecklingspolitik är viktigare än någonsin.

---

(1)  Air quality in Europe – 2017 report

(2)  9 out of 10 people worldwide breathe polluted air, but more countries are taking action.

(3)  Air quality in Europe – 2017 report

(4)  Eurobarometerns särskilda undersökning nr 468 ”Attitudes of European citizens towards the environment”.

(5)  Air quality in Europe – 2017 report

(6)  COM(2017) 0653 final – 2017/0291 (COD)

(7)  COM/2017/0652 final

(8)  COM/2017/0648 final – 2017/0290 (COD)

(9)  COM/2017/0647 final – 2017/0288 (COD)

(10)  EUT C 451, 16.12.2014, s. 134.

(11)  EUT C 283, 10.8.2018, s. 83.

(12)  Europeiska revisionsrätten, särskild rapport nr 23/2018.

(13)  Världshälsoorganisationen: ”Residential heating with wood and coal: health impacts and policy options in Europe and North America”.

(14)  Eurobarometerns särskilda undersökning nr 468 ”Attitudes of European citizens towards the environment”

(15)  Air quality in Europe – 2017 report

(16)  Europeiska revisionsrätten, särskild rapport nr 23/2018.

(17)  Markus Amann, ”Measures to address air pollution from agricultural sources”.

(18)  ”Overview: National coal phase-out announcements in Europe”. Europe Beyond Coal