Back to EUR-Lex homepage

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search
You are here

Document 52017IR4757

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt

COR 2017/04757

EUT C 361, 5.10.2018, p. 15–18 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

5.10.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 361/15

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt

(2018/C 361/04)

Föredragande:

Mikel IRUJO AMEZAGA (ES–EA), företrädare för Navarras regionregering i Bryssel

Referensdokument:

Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt

COM(2017) 376 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Strategier för smart specialisering som katalysatorer för innovations- och tillväxtstrategier

1.

 Europeiska unionen är fortfarande världens största gemensamma marknad. Det uppstår dock nya situationer på andra kontinenter som tvingar oss att lägga om fokus i vår innovations- och tillväxtpolitik. Moderniseringen av industrin är mycket viktig för att förbättra Europas konkurrenskraft.

2.

 Kommittén vill påminna om vikten av att myndigheter på alla nivåer (EU-nivå, nationell nivå, regional och lokal nivå) arbetar tillsammans och att den subnationella nivån ges tillräckliga möjligheter och medel att ta ansvar för sin utvecklingspotential.

3.

 Kommittén betonar att strategierna för smart specialisering fungerar som katalysatorer för innovations- och tillväxtpolitiken och är betydelsefulla för sammanhållningspolitikens framgång.

4.

 Vi påminner om behovet av ett starkt och effektivt målinriktat arbete på regional nivå för utvecklingen av strategierna för smart specialisering där EU-nivån kan främja goda förutsättningar för detta jämte det nationella arbetet.

5.

 ReK betonar också att strategierna för smart specialisering har skapat en ny ”samarbetskultur” inom regionerna, eftersom de bygger på en samarbets- och deltagandebaserad process mellan aktörer aktiva inom forskning och innovation och industrin som underlättar efterfrågedriven innovation och gemensamma lösningar.

6.

 Kommittén framhåller att strategierna för smart specialisering har fungerat som katalysator för utvecklingen av verkliga ekosystem för regional innovation. De regionala ekosystemen för innovation får viktiga konsekvenser för den regionala ekonomin och konkurrenskraften och leder till utmärkt innovation nära medborgarna som grundar sig på deras behov.

7.

 Vi understryker att strategierna för smart specialisering går längre än regionernas individuella strategier och att de bör användas för att främja en mer ändamålsenlig innovationspolitik och interregionalt samarbete.

8.

 Kommittén är övertygad om att ett interregionalt samarbete som grundar sig på strategier för smart specialisering kommer att bidra till att bygga upp och omforma EU:s värdekedjor genom att främja synergier mellan den offentliga sektorns och den privata sektorns investeringar och på så sätt bidra till utvecklingen av EU:s ekonomi som helhet.

Strategier för smart specialisering 2.0 som grundar sig på interregionalt samarbete

9.

 ReK anser att framtidens strategier för smart specialisering 2.0 bör grunda sig på ett interregionalt strategiskt samarbete och på hållbara förbindelser mellan de regionala ekosystemen på de prioriterade områdena inom smart specialisering, som ett viktigt instrument för att öka regionernas konkurrenskraft och motståndskraft. Av detta skäl bör Interreg-programmet kunna finansiera aktiviteter såsom gemensamma projekt, demonstrationsaktiviteter, nya värdekedjor med koppling till områden för smart specialisering: detta skulle hjälpa regionerna att ge innovationsekosystemen en europeisk dimension, till stöd för den inre marknadens konkurrenskraft.

10.

 Vi är övertygade om att man genom att främja den interregionala och gränsöverskridande aspekten genom att skapa interregionala investeringsmöjligheter kommer att hjälpa den regionala och lokala innovationen att expandera. Att kombinera teknisk, industriell och mänsklig infrastruktur i olika regioner med utgångspunkt i deras styrkor och färdigheter bidrar till att generera en kritisk massa och stordriftsfördelar och har därmed potential att öka effektiviteten i systemen för forskning och innovation.

11.

 Kommittén anser att samarbetet och skapandet av interregionala värdekedjor kommer att bidra till att underlätta och effektivisera tillgången till infrastruktur med kombinerad och sammankopplad teknik och på så sätt också till att minska de tekniska riskerna och osäkerheten inom industrisektorn.

12.

 Med tanke på framgångarna i förhandlingarna och diskussionerna om en ny flerårig budgetram för 2021–2027 är det nu ett lämpligt tillfälle att reflektera över vilken typ av instrument som EU bör genomföra för att främja interregionalt samarbete på grundval av strategier för smart specialisering.

13.

 Med tanke på behovet av att arbeta tillsammans på alla nivåer, från den lokala och upp till den europeiska, anser ReK att man bör ta itu med följande utmaningar:

—

Att närhelst så är möjligt undanröja komplexiteten och öka synergierna och samstämmigheten i förvaltningen av medel för att skapa ett ekosystem som möjliggör synergier mellan regionala och europeiska medel.

—

Att införa attraktiva finansiella verktyg som bidrar till att skapa ett ekosystem för interregionalt samarbete.

—

Att upprätthålla en nedifrån och upp-strategi som tar hänsyn till lokala behov och relaterade prioriteringar i strategier för smart specialisering i syfte att öka synergieffekterna mellan EU:s fonder.

14.

 Kommittén rekommenderar att man under EU:s nästa budgetperiod, via kommissionen och gemensamma forskningscentrumet, inleder en ny fas för strategierna för smart specialisering (S3 2.0) på grundval av att man utvecklar en ”interregional process för att upptäcka den regionala potentialen” där regionerna lägger samman sina strategier för smart specialisering med interregionala triple helix-strategier.

15.

 Processen för att upptäcka den regionala potentialen bör grunda sig på en nedifrån och upp-process där de regionala myndigheterna delar sina utvecklingsmål med andra EU-regioner, utarbetar listor över de främsta aktörerna för utveckling i sina regioner, tillsammans analyserar sina brister och utmaningar och analyserar de stödinstrument som de förfogar över.

16.

 Regionerna bör uppmanas att kartlägga de regionala prioriteringar som fastställts i deras strategier för smart specialisering och de olika finansiella systemen och systemen för investeringar på regional nivå, nationell nivå och EU-nivå (Horisont 2020, Cosme osv.). Strategierna för smart specialisering, som ska innefatta nämnda förfaranden, bör sammanställas av kommissionen och användas för att underlätta samarbetet mellan regionerna samt vid utvecklingen av lämpliga finansieringsinstrument. Detta förfarande bör bidra till att man kan kombinera medel på alla nivåer (lokal, regional, nationell och EU) för att stödja projekt med en interregional dimension.

17.

 Kommittén rekommenderar att man använder sig av en nedifrån och upp-strategi, som ger regionerna möjlighet att tillhandahålla ”kontaktpunkter för strategier för smart specialisering”. Dessa ”kontaktpunkter för strategier för smart specialisering” ska ha till uppgift att utveckla processen för att upptäcka den regionala potentialen, i syfte att främja utvecklingen av ett interregionalt samarbete som inbegriper ”interregionala triple helix-strategier”.

18.

 Det är av grundläggande betydelse att plattformen för strategier för smart specialisering tilldelas tillräckliga medel för att utveckla instrument till stöd för genomförandet av strategierna för smart specialisering, såsom EYE@RIS3, ICT Monitoring Tool, R&I Regional Viewer och Digital Innovation Hubs. ReK påminner i sin tur om att det behövs ett större och mer effektivt system för insamling av uppgifter och statistik på regional nivå.

Synergier mellan EU:s fonder och regionala medel och initiativ

19.

 Kommittén ställer sig positiv till att kommissionen tagit med punkten ”Öka synergierna med övriga finansieringsprogram och politikområden” i rapporten från den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 (1), framför allt hänvisningen till att skapa synergier mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna och strategierna för smart specialisering.

20.

 Vi anser att strategierna för smart specialisering bör ha det dubbla målet att dels generera synergier mellan den regionala politiken för innovation och utveckling och de finansiella instrumenten, dels undvika överlappning. Målet bör därför vara att främja synergierna mellan de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och andra fonder, såsom det framtida nionde ramprogrammet, och med nationella och regionala fonder.

21.

 ReK anser att det nionde ramprogrammet bör innefatta ”processen för att upptäcka den regionala potentialen” och stödja insatserna för att skapa, stärka och internationalisera de regionala ekosystemen för innovation. Att stödja forskningssamarbete, innovation och internationalisering ger ett verkligt EU-mervärde, som bör förbättras under nästa programperiod. EU bör med framtidens FoI-medel dessutom ägna större uppmärksamhet åt det genomslag som forsknings- och innovationsinsatserna får på territoriell nivå.

22.

 ReK konstaterar att det finns betydande hinder som försvårar användningen av EU:s struktur- och investeringsfonder för interregionalt och transnationellt samarbete, t.ex. bristen på resurser och administrativ kapacitet, avsaknaden av exempel på bästa praxis, osäkerheten om genomförandet, bristen på en referensram och en metodologisk ram, vagheten kring målen, asymmetriska politiska kompetensnivåer, lagstiftningshinder och avsaknaden av en budgetram för att underlätta detta arbete.

23.

 Vi föreslår att man inrättar en strukturerad dialog mellan kommissionens tjänsteavdelningar och aktörerna i det regionala ekosystemet för innovation för att säkerställa genomförbarheten hos (befintliga och nya) strategier och finansieringsinstrument för att stödja de regionala ekosystemen för innovation och det interregionala samarbetet mellan dessa.

24.

 Kommittén anser samtidigt att man bör göra en bedömning av innovationspartnerskapen (ERA-NET, JPI, ETP osv.). Partnerskapen kan vara ett ändamålsenligt sätt att hantera fragmenteringen, undvika överlappning, förbättra innovationen och ta itu med samhällsutmaningar, men det måste offentliggöras studier som visar på deras inverkan.

25.

 Kommittén erkänner, välkomnar och instämmer i kommissionens insatser och framsteg, framför allt genom plattformen för strategier för smart specialisering, i samband med utarbetandet av spridningsstudier och stödet till utvecklingen av metoder för interregionalt samarbete. ReK erkänner i detta sammanhang att skapandet av tematiska plattformar och inledandet av pilotprojekt för interregionalt samarbete är instrument som uppvisar ett enormt värde.

26.

 Trots det som sägs ovan påminner kommittén om att lagstiftningshindren och avsaknaden av en budgetram fortfarande hämmar utvecklingen av ett verkligt ekosystem för interregionalt samarbete. På grundval av erfarenheterna av Vanguard-initiativet kan de utmaningar som regionerna ställs inför när de ska inleda ett interregionalt samarbetsprojekt sammanfattas på tre nivåer. Den första nivån omfattar inledande åtgärder som rör utformningen av demonstrationsinfrastrukturen (skapandet av nätverk av regionala aktörer, identifiering av synergier i verksamheterna m.m.). Den andra nivån omfattar driftsutgifterna för demonstrationsåtgärderna på grundval av utvecklingen av konkreta projekt. Den tredje och sista nivån omfattar utgifter med koppling till eventuell industriproduktion eller marknadstillträde för den produkt eller tjänst som utvecklats under tidigare faser, till följd av de interregionala samarbetsprojekten, när dessa demonstrationsåtgärder väl har visat sig vara framgångsrika, dvs. när de har validerats och certifierats.

27.

 Kommittén rekommenderar att man snarast vidtar åtgärder för att skapa lämpliga och flexibla finansieringsinstrument som är särskilt utformade för att främja interregionalt samarbete, instrument som motsvarar behoven hos de tre nivåer som nämns i föregående punkt. Dessa instrument kan bestå i en kombination av olika typer av finansiering (t.ex. kombinationer av krediter och lån, och offentlig och privat finansiering på olika nivåer) och innovativ användning av medel för att stödja pilotprojekt med nätverk för interregionalt samarbete som tar direkt kontakt med industrin och har en markant inverkan.

—

När det gäller de initiala utgifterna för åtgärder i samband med utformningen av demonstrationsinfrastrukturen (första nivån) förespråkar vi att befintliga EU-medel ska komplettera offentlig-privata investeringar som syftar till innovationsinfrastruktur, inom ramen för projekt för interregionalt samarbete. Vi rekommenderar också en flexiblare användning av Interreg till stöd för skapandet av industriella värdekedjor. Kommittén rekommenderar dessutom en utvidgning av fokus från ”digitala innovationsnav” till andra industriella och tekniska områden.

—

När det gäller driftsutgifterna för demonstrationsåtgärder som grundar sig på utvecklingen av konkreta projekt (andra nivån) rekommenderar vi att de länder eller regioner som önskar detta avsätter medel till att utveckla ett system med kuponger (vouchers), som kan understödja deras företags deltagande i interregionala samarbetsprojekt. Syftet med dessa kuponger är att kompensera för de kostnader som uppstår när projekt för interregionalt samarbete utarbetas (besök vid demonstrationsanläggningar i andra regioner, komplementaritetsstudier, utarbetande av studier och planer för projekt osv.). Systemet med interregionala kuponger skulle kunna kompletteras med mekanismer för samfinansiering (t.ex. Europeiska investeringsfonden) för att underlätta företagens tillgång till tjänster och infrastruktur utanför regionen i fråga. EU bör spela rollen som katalysator och stöd för de regionala förvaltningsmyndigheterna (t.ex. för de gemensamt överenskomna certifieringssystemen eller för utvärderingen och granskningen av utgifter utanför regionen i fråga).

—

När det gäller nödvändiga investeringar och utgifter med koppling till eventuell industriproduktion eller marknadstillträde för den produkt eller tjänst som utvecklats (nivå tre) rekommenderar ReK att man utvecklar instrument såsom t.ex. InnovFin.

28.

 Kommittén ställer sig mycket positiv till ändringen och förenklingen av artiklarna 65.1 och 70 i ramförordningen för strukturfonderna och är övertygad om att användningen av Eruf i det interregionala samarbetet är viktig för utvecklingen av framtidens strategier för smart specialisering (S3 2.0). Trots det som sägs ovan efterlyser vi en gynnsam rättslig ram inför nästa finansieringsperiod, som främjar synergier och gör det möjligt att kombinera medel på alla nivåer (lokal, regional, nationell och EU) för att stödja projekt med en interregional dimension.

Bryssel den 16 maj 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1)  COM(2018) 2 final.

Top