—

med beaktande av FN-stadgan,

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s människorättskonventioner och tillhörande fakultativa protokoll,

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 21, 34 och 36,

—

med beaktande av FN:s generalförsamlings 71:a session,

—

med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 (2000), 1820 (2009), 1888 (2009), 1889 (2010), 1960 (2011), 2106 (2013), 2122 (2013) och 2242 (2015) om kvinnor, fred och säkerhet,

—

med beaktande av sin resolution av den 16 mars 2017 om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2017 (1),

—

med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2015 och av Europeiska unionens politik på området,

—

med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om angrepp på sjukhus och skolor som kränkningar av internationell humanitär rätt (2),

—

med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 7 juli 2016 om FN:s generalförsamlings 71:a session (3),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juli 2016 om EU:s prioriteringar inför FN:s generalförsamlings 71:a session,

—

med beaktande av de omarbetade EU-riktlinjerna för främjande och skydd av barnets rättigheter,

—

med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution om Europeiska unionens deltagande i FN:s arbete, som ger EU rätt att tala i FN:s generalförsamling och lägga fram muntliga förslag och ändringsförslag som går till omröstning på begäran av en medlemsstat och att utöva rätten till genmäle,

—

med beaktande av New York-förklaringen om flyktingar och migranter av den 19 september 2016,

—

med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution A/71/L.48 av den 21 december 2016 om inrättande av en internationell, opartisk och oberoende mekanism för stöd till utredningar och åtal av dem som är ansvariga för de allvarligaste brott enligt internationell rätt som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2011,

—

med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2016 om det så kallade IS/Daish systematiska massmord på religiösa minoriteter (4),

—

med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om situationen i norra Irak/Mosul (5),

—

med beaktande av artikel 113 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikes frågor (A8-0216/2017), och av följande skäl:

A.

EU:s engagemang för effektiv multilateralism och gott globalt styre med FN i centrum är en integrerad del av EU:s utrikespolitik och grundar sig på övertygelsen att ett multilateralt system baserat på allmängiltiga regler och värderingar är bäst lämpat för att hantera globala kriser, utmaningar och hot.

B.

Den internationella ordningen, som baseras på samarbete, dialog, fri och rättvis handel och mänskliga rättigheter, ifrågasätts av flera nationalistiska och protektionistiska rörelser runt om i världen.

C.

EU bör spela en aktiv roll i arbetet med att skapa ett FN som på ett verkningsfullt sätt kan bidra till globala lösningar, fred och säkerhet, mänskliga rättigheter, utveckling, demokrati och en internationell ordning baserad på rättsstatsprincipen. EU:s medlemsstater måste göra allt de kan för att ytterligare samordna och slå samman sina insatser inom FN-systemets organ och byråer i enlighet med sitt mandat enligt artikel 34.1 i EU-fördraget.

D.

EU och dess medlemsstater är tillsammans den största enskilda ekonomiska bidragsgivaren till FN-systemet och bidrar med nästan 50 procent av alla anslag till FN. EU:s medlemsstater står för cirka 40 procent av FN:s ordinarie budget. EU:s bidrag till FN:s bör bli mer synliga.

E.

EU arbetar för miljömässig hållbarhet, särskilt i kampen mot klimatförändringarna genom att främja internationella åtgärder och insatser för att bevara och förbättra kvaliteten på miljön och för en hållbar förvaltning av jordens naturresurser.

F.

Vidare är EU en av de mest engagerade försvararna av och förespråkarna för mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, kulturella värden och mångfald, demokrati och rättsstatsprincipen.

G.

EU:s säkerhetsmiljö har blivit alltmer instabil och föränderlig på grund av ett stort antal varaktiga eller nya utmaningar, däribland våldsamma konflikter, terrorism, organiserad brottslighet, propaganda och it-krigsföring, migrationsvågor utan motstycke och migrationstryck och klimatförändringarna. Dessa kan inte hanteras på nationell nivå, utan kräver regionala och globala insatser och ett aktivt och konstruktivt samarbete.

H.

EU och FN bör spela en viktig roll i genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling i syfte att utrota fattigdomen och skapa gemensamt välstånd, motarbeta ojämlikhet, skapa en säkrare och mer rättvis värld och bekämpa klimatförändringar och skydda naturmiljön. FN:s generalförsamling har beslutat sig för att intensifiera organisationens ansträngningar för att genomföra den nya utvecklingsagendan.

1.

a)

Rådet uppmanas att fortsätta att efterlysa fullständig respekt av de östeuropeiska och sydkaukasiska ländernas suveränitet, internationellt erkända gränser och territoriella integritet, det vill säga Georgien, Moldavien och Ukraina, med tanke på överträdelserna av internationell rätt i dessa områden; att stödja och blåsa nytt liv i de diplomatiska ansträngningarna för en fredlig och varaktig lösning av alla dessa pågående och utdragna konflikter samt på konflikten i regionen Nagorno-Karabach, och för respekt för de mänskliga rättigheterna och den territoriella integriteten, icke-användningen av våld och befolkningarnas lika rättigheter och självbestämmande på plats, att med kraft uppmana det internationella samfundet att till fullo tillämpa policyn att inte erkänna den olagliga annekteringen av Krim; att aktivt öka trycket på Ryssland, som ständig medlem i FN:s säkerhetsråd, i syfte att lösa konflikten i Ukraina i enlighet med Minskavtalen och ockupationen av de georgiska regionerna Abchazien och Sydossetien; att uppnå en geopolitisk balans som förkastar alla strävanden efter exklusiva inflytandesfärer.

b)

Rådet uppmanas att bibehålla sitt fulla stöd till FN:s insatser för att underlätta en övergripande lösning på frågan om att få slut på delningen av Cypern och att framhålla att en lösning på Cypernfrågan skulle få positiva konsekvenser för hela regionen och för såväl grekcyprioter som turkcyprioter; att använda alla sina resurser för att till fullo stödja ett framgångsrikt slutförande av återföreningsprocessen och att stödja FN:s roll i sammanhanget.

c)

Rådet uppmanas att ställa sig bakom de FN-ledda insatserna för att genom en överenskommelse mellan Skopje och Aten nå en lösning på namnfrågan avseende f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

d)

Rådet uppmanas att eftertryckligen uppmana alla FN-medlemsstater att tillgängliggöra alla nödvändiga ekonomiska och mänskliga resurser som är nödvändiga för att bistå lokalbefolkningar vid väpnade konflikter samt flyktingar och att eftertryckligen uppmana alla FN-medlemsstater att uppfylla sina ekonomiska åtaganden gentemot FN.

e)

Rådet uppmanas att framhålla kärnenergiavtalet mellan Iran och FN:s säkerhetsråds medlemmar plus Tyskland som en viktig framgång för den internationella diplomatin, i synnerhet EU-diplomatin, och att fortsätta att utöva påtryckningar mot Förenta staterna för att uppnå resultat i samband med det praktiska genomförandet.

f)

Rådet uppmanas att använda alla instrument som står till dess förfogande för att se till att statliga och icke-statliga aktörers åtgärder bättre överensstämmer med internationell humanitär rätt; att stödja det arbete som leds av Internationella rödakorskommittén för att inrätta en effektiv mekanism för att öka efterlevnaden av internationell humanitär rätt.

g)

Rådet uppmanas att verka för starkare multilaterala åtaganden för att hitta varaktiga och hållbara politiska och fredliga lösningar på de pågående konflikterna i Mellanöstern och Nordafrika, särskilt i Syrien, Irak, Jemen och Libyen, och för att blåsa nytt liv i de diplomatiska insatserna för att lösa frusna konflikter runt om i världen; att fortsätta att stödja FN:s särskilda sändebuds arbete, insatser och initiativ för en lösning av dessa konflikter; att efterlysa fortsatt humanitärt, finansiellt och politiskt bistånd från det internationella samfundet för en lösning på den humanitära situationen och ett omedelbart stopp för våldet; att förhindra alla överträdelser av internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning, inklusive direkta angrepp på civil infrastruktur och civilbefolkningar och att kraftfullt fördöma dessa kränkningar i Syrien; att eftertryckligen uppmana alla FN-medlemsstater att tillgängliggöra alla nödvändiga ekonomiska och mänskliga resurser för att bistå befolkningen i konfliktområden; att stödja FN:s insatser för att hitta en hållbar lösning på konflikten i Syrien och Irak och att fortsätta att backa upp EU:s roll på det humanitära området och EU:s regionala initiativ; att uppmana det internationella samfundet att göra allt som står i dess makt för att kraftfullt fördöma dem som gjort sig skyldiga till krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord som begåtts under konflikten i Syrien, antingen enligt de nationella rättssystemen eller vid internationella domstolar eller tillfälliga tribunaler; att stödja FN:s initiativ till fredsplan för Jemen och att skyndsamt bemöta den pågående humanitära krisen; att uppmana alla parter att respektera de mänskliga rättigheterna och friheterna för alla medborgare i Jemen och betona vikten av att förbättra säkerheten för alla personer som arbetar med fredsuppdrag och humanitära uppdrag i landet; att uppmuntra en politik för ett närmande mellan Iran och Saudiarabien som ett avgörande steg i arbetet med att minska de regionala spänningarna och verka för konfliktlösning i Jemen och på andra orter; att ytterligare uppmuntra sådana åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsaker till terrorism och extremism som utgör ett hot mot den internationella säkerheten och regionala stabiliteten; att efterlysa ökat stöd till den FN-stödda regeringen i Libyen och spela en central roll i stabiliseringen av Libyen och bevarandet av landets enighet och territoriella integritet inom ramen för det libyska politiska avtalet; att upprepa det omedelbara behovet av att samla alla väpnade styrkor under de legitima civila myndigheternas kontroll i enlighet med det libyska politiska avtalet; att förnya stödet till det arbete som FN:s särskilda samordnare för fredsprocessen i Mellanöstern och FN:s generalsekreterares särskilda representant för Västsahara utför i syfte att lösa dessa utdragna konflikter; att kräva efterlevnad av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Mellanöstern.

h)

Rådet uppmanas att stödja de samtal mellan de syriska parterna som förs på grundval av säkerhetsrådets resolution 2254 (2015); att betona att parterna bör sträva efter ett ramavtal som innehåller ett politiskt paket, så att en förhandlad, politisk övergångsprocess kan genomföras i enlighet med de tydliga steg och tidsplaner för målen som anges i resolution 2254 (2015); att understryka att det för uppnåendet av detta mål har vuxit fram en tydlig agenda som består av fyra delar; att uttrycka sin oro över att de fortsatta striderna i Syrien undergräver det eldupphör som trädde i kraft den 30 december 2016, med mycket negativa konsekvenser för den syriska civilbefolkningens säkerhet, tillträdet för humanitärt bistånd och den politiska processens drivkraft; att stödja begäran från FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Syrien om att de stater som garanterar eldupphöret i Syrien vidtar brådskande åtgärder för att upprätthålla det.

i)

Rådet uppmanas att agera i enlighet med Europeiska unionens domstols avgörande om Västsahara.

j)

Rådet uppmanas att förvissa sig om att FN:s generalförsamling, tillsammans med EU och Förenta staterna skapar alla nödvändiga instrument för att garantera en varaktig och faktisk tvåstatslösning, baserad på gränserna från 1967 och med Jerusalem som huvudstad för båda staterna, där staten Israel med säkra och erkända gränser och en angränsande självständig, demokratisk och livskraftig palestinsk stat samexisterar sida vid sida i fred och säkerhet.

k)

Rådet uppmanas att efterlysa starkare stöd och egenmakt för de irakiska institutionerna och att framhålla behovet att arbeta för ett mer inkluderande samhälle och återintegrering av alla etniska och religiösa minoriteter som tvingats på flykt, inklusive i norra Irak och efter avslutandet av den militära operationen i och kring Mosul, där man måste hitta en fredlig och inkluderande lösning på situationen efter konflikten; att vidhålla den avgörande betydelsen av bibehållet skydd av civila och respekten för internationell humanitär rätt vid verkställandet av militära strategier i Irak.

l)

Rådet uppmanas att fortsätta att bemöta de största säkerhetshoten i Sahel, Sahara, området kring Tchadsjön, området kring de stora sjöarna och på Afrikas horn i syfte att utrota terrorhotet från grupper med kopplingar till IS och al-Qaida och från Boko Haram och andra närstående terroristgrupper.

m)

Rådet uppmanas att samarbeta med det internationella samfundet i sin helhet för att lösa humanitära kriser och säkerhetskriser som hotar den afrikanska kontinenten, särskilt i Somalia, Sydsudan, Sudan, Centralafrikanska republiken, Mali, Nigeria, Burundi och området kring de stora sjöarna i allmänhet; att uppmuntra FN:s medlemsstater att öka sitt stöd för att stärka Afrikanska unionens roll och egna kapacitet till medling och krishantering samtidigt som man strävar efter komplementaritet med insatserna från FN:s stödkontor för fredsbyggande arbete; att säkerställa att Monusco snabbt anpassas till det nya mandatet och, i synnerhet, trygga genomförandet av överenskommelsen av den 31 december 2016.

n)

Rådet uppmanas att begära att det internationella samfundet med gemensamma krafter hanterar den pågående politiska krisen i Demokratiska republiken Kongo och förhindrar en statskollaps i landet.

o)

Rådet uppmanas att betona vikten av ökade investeringar i konfliktförebyggande åtgärder, där hänsyn tas till faktorer såsom politisk eller religiös radikalisering, valrelaterat våld, folkförflyttningar och klimatförändringar.

p)

Rådet uppmanas att uppmärksamma FN:s medlemmar, i synnerhet medlemmarna av FN:s säkerhetsråd, på de ökade spänningarna mellan vissa av länderna på västra Balkan; att med kraft uppmana ländernas ledare att visa återhållsamhet i sin regionala politik och EU och FN att fortsätta att bidra till fullo till strävan efter varaktiga lösningar på bilaterala meningsskiljaktigheter, även genom att vid behov agera som medlare; att fördöma Rysslands agerande på västra Balkan, som hotar att destabilisera den bräckliga reformprocessen i regionens länder och undergräva ländernas ambitioner att ansluta sig till EU och Nato.

q)

Rådet uppmanas att ytterligare uppmuntra FN:s insatser för att åstadkomma fred i Afghanistan och komma till rätta med den bräckliga säkerheten i landet.

r)

Rådet uppmanas att kraftfullt fördöma de handlingar av den nordkoreanska regimen som hotar freden och säkerheten på Koreahalvön och bortom denna; att uppmuntra Kina att, i egenskap av ständig medlem i FN:s säkerhetsråd, utöva ytterligare påtryckningar på den nordkoreanska regimen för att den ska trappa ner sina aggressiva handlingar, som hotar den regionala och internationella säkerheten; att utarbeta och genomföra en kraftfull reaktion som bygger på ett brett och tillräckligt stabilt internationellt samförstånd i syfte att avskräcka den nordkoreanska regimen från att ytterligare utveckla fientlig kärnteknikkapacitet och genomföra mord, attentat och bortföranden utanför landets territorium.

s)

Rådet uppmanas att eftertryckligen uppmana FN:s generalförsamling och säkerhetsråd att diskutera spänningarna i Sydkinesiska sjön i syfte att samla alla berörda parter så att förhandlingarna om en uppförandekod kan slutföras.

t)

Rådet uppmanas att välkomna FN:s säkerhetsråds antagande av resolution 2307 (2016) och att lyckönska Colombias regering och folk till deras fredssträvanden.

u)

Rådet uppmanas att avsevärt öka medlemsstaternas stöd till FN:s fredsbevarande och fredsskapande insatser som inbegriper mänskliga rättigheter och tydliga strategier för tillbakadragandet, i synnerhet genom att bidra med personal och utrustning, och att stärka EU:s samordnande roll i detta avseende; att öka synligheten för detta stöd och bidrag; att vidareutveckla förfarandena för verkställande av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik till stöd för FN:s insatser och samtidigt ägna tillräcklig uppmärksamhet åt de många aspekterna av en komplex krishantering, till exempel mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och de grundläggande orsakerna till massmigration; att stödja FN:s säkerhetsråds reform av användningen av vetorätten i fall då det finns bevis på krigsbrott och brott mot mänskligheten.

v)

Rådet uppmanas att stödja FN:s generalsekreterare i hans arbete med att öka FN:s deltagande i fredsförhandlingar.

w)

Rådet uppmanas att stödja den fulla efterlevnaden av FN:s säkerhetsråds resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet; att efterlysa främjande av kvinnors lika och fulla aktiva delaktighet som aktörer; att främja kvinnors delaktighet i konflikthantering och konfliktlösning samt i arbetet mot våldsbejakande extremism; att påminna om att sexuellt våld som exempelvis våldtäkt används som krigstaktik och utgör krigsbrott; att säkerställa säker läkarvård för personer som utsatts för krigsvåldtäkter; att efterlysa stärkt skydd för kvinnor och flickor i konflikter, särskilt mot sexuellt våld och att stödja och stärka de internationella insatserna genom FN för att få ett slut på utnyttjandet av barn i väpnade konflikter och att verka för jämställdhetsanalys, jämställdhetsintegrering och integrering av mänskliga rättigheter i alla FN:s verksamheter; att begära att det tas fram indikatorer för att mäta framstegen i fråga om kvinnors delaktighet i uppbyggnaden av fred och säkerhet.

x)

Rådet uppmanas att skyndsamt och utan dröjsmål hantera alla aspekter i FN:s utvärderingsrapport av den 15 maj 2015 om insatser för verkställighet och korrigerande åtgärder avseende sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp som begåtts av FN-personal och annan personal i fredsbevarande uppdrag och att inrätta fungerande och insynsvänliga mekanismer för översyn och ansvarighet i samband med påstådda övergrepp; att kräva att all militär och civil personal som begått sexuella våldshandlingar snarast utreds, åtalas och döms.

y)

Rådet uppmanas att ytterligare stärka skyldigheten att skydda som en viktig princip för FN-medlemsstaternas arbete med konfliktlösning, mänskliga rättigheter och utveckling; att fortsatt stödja insatserna för att främja fullgörandet av skyldigheten att skydda och att stödja FN genom att även framöver spela en avgörande roll för att bistå länder vid fullgörandet av skyldigheten att skydda i syfte att värna om de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och den internationella humanitära rätten; att verka för en bred definition av begreppet mänsklig säkerhet och principen om skyldigheten att skydda.

z)

Rådet uppmanas att uppmuntra FN:s samtliga medlemsstater att underteckna och ratificera konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring.

aa)

Rådet uppmanas att inleda en offentlig och omfattande debatt med alla medlemmar av FN:s generalförsamling avseende vikten av att respektera konstitutionella begränsningar för presidentmandat världen över.

ab)

Rådet uppmanas att på nytt ge uttryck för sitt entydiga fördömande av terrorism och sitt helhjärtade stöd till åtgärder som syftar till att besegra och utplåna terrororganisationer, i synnerhet IS, vilka utgör ett tydligt hot mot den regionala och internationella säkerheten; att insistera på att alla åtgärder som vidtas i kampen mot terrorism måste vara helt förenliga med internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning.

ac)

Rådet uppmanas att bistå FN:s arbete med att göra kampen mot terrorism till en central del av sitt förebyggande program, i linje med EU:s engagemang för förebyggande åtgärder mot terrorism och våldsbejakande extremism; att stärka EU:s och FN:s gemensamma insatser i kampen mot de bakomliggande orsakerna till extremt våld och terrorism genom att motverka hybridhot och utveckla forskning och kapacitetsuppbyggnad inom it-försvar; att främja utbildning som ett sätt att förebygga våldsbejakande extremism och att förlita sig på de befintliga initiativ för fredsskapande som lokala partner tagit för att utarbeta, genomföra och utveckla metoder mot radikalisering och rekrytering till terrorism, samtidigt som man främjar internationella insatser för att ställa de som är ansvariga för våldet till svars. Rådet uppmanas att stödja ett förstärkt bidrag från EU till FN:s initiativ för kapacitetsuppbyggnad i kampen mot utländska stridande och våldsbejakande extremism.

ad)

Rådet uppmanas att trappa upp sina ansträngningar för att slå ned på rekrytering och bekämpa terroristpropaganda, som sprids inte bara genom sociala medier utan även genom nätverk av radikaliserade hatpredikanter; att stödja åtgärder för att stärka motståndskraften i lokalsamhällen som är måltavlor för extremistpropaganda och sårbara för radikalisering, till exempel genom att motverka de ekonomiska, sociala, kulturella och politiska orsakerna till detta; att stödja strategier mot radikalisering och för avradikalisering i linje med FN:s handlingsplan för att förhindra våldsbejakande extremism; att påminna om att främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna och respekten för rättsstatsprincipen är av avgörande betydelse för terrorismbekämpningen.

ae)

Rådet uppmanas att samarbeta med FN:s generalförsamling för att bekämpa finansiering av terrorism och att ta fram mekanismer för att identifiera enskilda terrorister och organisationer och globalt stärka mekanismerna för frysning av tillgångar, samtidigt som man upprätthåller internationella standarder för rättssäkerhet och rättsstatliga principer.

af)

Rådet uppmanas att stärka effektiviteten hos det internationella polissamarbetet och rättsliga samarbetet i kampen mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet; att i detta avseende välkomna FN:s säkerhetsråds resolution 2322 (2016) och betona behovet av att skynda på förfarandena för internationellt rättsligt samarbete för att stärka de befintliga mekanismerna för internationellt polissamarbete samt att uppdatera nätverket med kontakter mellan centrala och rättsliga myndigheter.

ag)

Rådet uppmanas att stödja FN:s ansträngningar för att förhindra att icke-statliga aktörer och terrorgrupper utvecklar, tillverkar, förvärvar eller överför massförstörelsevapen och deras bärare; att insistera på fullständig efterlevnad av fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen, konventionen om kemiska vapen och konventionen om biologiska vapen och att aktivt ta steg i riktning mot en global nedrustning.

ah)

Rådet uppmanas att främja ett fullständigt genomförande av vapenhandelsfördraget och att uppmuntra samtliga FN-medlemsstater att underteckna och ratificera det.

ai)

Rådet uppmanas att verka för effektivare åtgärder mot avledning av och olaglig handel med vapen och ammunition, inklusive handeldvapen och lätta vapen, i synnerhet genom att ta fram ett system för spårning av vapen; att kräva att FN:s medlemmar aktivt tar steg i riktning mot global nedrustning.

aj)

Rådet uppmanas att särskilt uppmärksamma de tekniska framstegen på området för beväpning av robotar, i synnerhet beväpnade robotar och drönare, och deras överensstämmelse med internationell rätt; att inrätta rättsliga ramar för drönare och beväpnade robotar i linje med befintlig internationell humanitär rätt i syfte att förhindra att stater och icke-statliga aktörer missbrukar denna teknik för olaglig verksamhet.

ak)

Rådet uppmanas att efterlysa en starkare global hantering av migrationen, där man utgår från det framgångsrika högnivåmöte om hanteringen av omfattande flykting- och migrationsrörelser som FN:s generalförsamling höll den 19 september 2016, bemöter de utmaningar och säkerhetsproblem som hänger samman med olika aspekter av olaglig migration, som exempelvis människosmuggling och människohandel, och gör insatser för att skapa lagliga migrationsvägar; att understryka behovet av effektiva och omedelbara åtaganden gällande hantering av de bakomliggande orsakerna till den humanitära krisen och de aldrig tidigare skådade migrations- och flyktingflödena.

al)

Rådet uppmanas att främja ett ökat stöd för det arbete som UNHCR utför inom ramen för sitt internationella uppdrag att skydda flyktingar, inklusive utsatta grupper som kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättningar; att framhålla den avsevärda finansieringsklyftan mellan UNHCR:s budgetbehov och de mottagna medlen och att kräva ökad global solidaritet; att kräva en ökning av finansieringen i FN:s ordinarie budget till UNHCR:s kärnverksamhet så att denna organisation kan fungera; att efterlysa politiskt engagemang, finansiering och konkreta solidaritetshandlingar till stöd för New York-förklaringen om flyktingar och migranter.

am)

Rådet uppmanas att försvara och skydda rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer); att begära ett upphävande i FN-medlemsstaterna av lagstiftning som kriminaliserar människor på grund av deras sexualitet eller könsidentitet och att främja internationella åtgärder för att bekämpa homofobiska och transfobiska hatbrott.

an)

Rådet uppmanas att främja och respektera åsikts- och yttrandeprinciperna, vilka nämns i artikel 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, och att framhålla vikten av fri press i ett sunt samhälle och varje medborgares roll i samhället.

ao)

Rådet uppmanas att efterlysa en förstärkning av systemen för skydd av barn och att stödja konkreta åtgärder i flykting- och migrantbarnens bästa intresse, på basis av konventionen om barnets rättigheter.

ap)

Rådet uppmanas att kräva ökade insatser för att förhindra irreguljär migration och bekämpa smuggling av och handel med människor, i synnerhet genom bekämpning av kriminella nätverk med hjälp av ett tidigt och effektivt utbyte av relevanta underrättelseuppgifter; att förbättra metoderna för att identifiera och skydda offer och att stärka samarbetet med tredjeländer i syfte att spåra, beslagta och återvinna medel som härrör från vinning av brottslig verksamhet på detta område; att på FN-nivå insistera på en ratificering och ett fullständigt genomförande av FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och dess tilläggsprotokoll om bekämpning av smuggling av migranter land-, luft- och sjövägen respektive förebyggande, bekämpning och bestraffning av handel med människor, särskilt kvinnor och barn.

aq)

Rådet uppmanas att eftertryckligen uppmana alla stater, även EU-medlemsstaterna, att skyndsamt ratificera det fakultativa protokollet till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, genom vilket det inrättas klagomåls- och utredningsmekanismer.

ar)

Rådet uppmanas att begära att alla stater, i synnerhet EU-medlemsstaterna, deltar aktivt i förhandlingarna i UNHCR i Genève om ett internationellt bindande fördrag om transnationella bolag och mänskliga rättigheter.

as)

Rådet uppmanas att tydligt och bestämt insistera på att alla mänskliga rättigheter enligt FN:s konventioner är universella, odelbara, ömsesidigt beroende och sammanlänkade och att respekten för dessa rättigheter måste upprätthållas; att efterlysa ökat skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i alla uttrycksformer, även i samband med ny teknik; att fortsätta att uppmuntra alla FN-medlemsstater att underteckna, ratificera och genomföra de olika människorättskonventionerna och att uppfylla rapporteringsskyldigheterna enligt dessa instrument; att uppmana till försvar av åsikts- och yttrandefriheten; att framhålla betydelsen av mediefrihet.

at)

Rådet uppmanas att begära att alla FN-medlemsstater verkställer rekommendationerna från FN:s särskilda rapportör om nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans; att främja, stärka och integrera jämställdhetsfrämjande verksamheter; att efterlysa ytterligare egenmakt för kvinnor och flickor och stärkt ledarskap och delaktighet för kvinnor på alla nivåer av beslutsfattandet, inbegripet särskild uppmärksamhet åt inkluderingen av kvinnor som tillhör minoriteter; att kräva att alla former av våld mot och diskriminering av kvinnor och flickor utrotas, bland annat genom att man beaktar diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck; att främja barns rättigheter och att i synnerhet garantera barn tillgång till utbildning, säkerställa rehabilitering och återanpassning av barn som ingått i väpnade styrkor och utrota barnarbete, tortyr av barn, fall där barn anklagas för trolldom, handel med barn, barnäktenskap och sexuellt utnyttjande av barn; att aktivt verka för stöd till ytterligare åtgärder mot kränkningar av hbti-personers rättigheter; att stödja en noga övervakning av situationen för hbti-personer och försvarare av hbti-personers mänskliga rättigheter i länder med hbti-fientlig lagstiftning.

au)

Rådet uppmanas att fortsätta att kämpa för religions- och trosfrihet; att kräva stärkta insatser till skydd för religiösa minoriteters och andra minoriteters rättigheter; att efterlysa ökat skydd för religiösa och etniska minoriteter mot förföljelse och våld och upphävande av lagar som kriminaliserar hädelse eller avfällighet, vilka används som förevändning för förföljelse av religiösa minoriteter och icke-troende; att stödja det arbete som uträttas av den särskilda rapportören för religions- och trosfrihet; att aktivt arbeta för ett FN-erkännande av IS folkmord på religiösa och andra minoriteter och för ett hänskjutande till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) av fall som misstänks utgöra brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord; att stödja FN:s arbete mot tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning, massavrättningar och avrättningar, inklusive på grund av narkotikarelaterade brott.

av)

Rådet uppmanas att upprepa sitt entydiga fördömande av alla former av våld, trakasserier, hot eller förföljelse av människorättsförsvarare, visselblåsare, journalister och bloggare, att förespråka utnämningen av en särskild representant för FN:s generalsekreterare för journalisters säkerhet.

aw)

Rådet uppmanas att påminna om generalförsamlingens skyldighet att vid valet av medlemmar till människorättsrådet beakta kandidaternas respekt för främjandet och skyddet av mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och demokratin; att efterlysa tydliga kriterier baserade på resultat inom människorättsområdet för medlemskap i FN:s människorättsråd.

ax)

Rådet uppmanas att stärka rollen för ICC och det internationella straffrättssystemet i syfte att främja ansvarsskyldighet och sätta stopp för straffriheten; att uppmana alla FN-medlemsstater att ansluta sig till Internationella brottsmålsdomstolen genom att ratificera Romstadgan och att uppmuntra en ratificering av Kampalaändringarna; att ge Internationella brottmålsdomstolen ett starkt diplomatiskt, politiskt och ekonomiskt stöd.

ay)

Rådet uppmanas att påminna om EU:s ståndpunkt om nolltolerans mot dödsstraff; att upprätthålla ett starkt engagemang för ett avskaffande av dödsstraffet i hela världen; att efterlysa ett moratorium för dödsstraffet och fortsatt verka för ett avskaffande av det överallt; att ta initiativ till en internationell ram för att bekämpa redskap som används vid tortyr och dödsstraff på grundval av erfarenheterna av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 om denna fråga.

az)

Rådet uppmanas att arbeta för ett starkare engagemang i främjandet av rättsstatsprincipen, en gränsöverskridande fråga som kopplar samman FN:s tre pelare: fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling; att samarbeta med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter för att med kraft uppmana myndigheterna i Venezuela att släppa alla politiska fångar och respektera maktfördelningen.

ba)

Rådet uppmanas att stödja FN:s arbete för att inrätta en internationell ram för idrott och mänskliga rättigheter, som underlättar förebyggande, övervakning och tillgång till rättsmedel vid kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med stora idrottsevenemang.

bb)

Rådet uppmanas att ge ytterligare stöd till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter när det gäller att förbättra ansvarsskyldigheten och tillgången till rättsmedel för offer för företagsrelaterade människorättskränkningar för att bidra till ett rättvist och mer effektivt system med inhemska rättsmedel, i synnerhet när det rör sig om allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna inom näringslivet; att uppmana alla regeringar att fullgöra sin skyldighet att garantera respekten för mänskliga rättigheter och tillgång till rättslig prövning för offer som står inför både praktiska och juridiska utmaningar i fråga om tillgången till rättsmedel på nationell och internationell nivå i samband med företagsrelaterade kränkningar av mänskliga rättigheter.

bc)

Rådet uppmanas att framhålla EU:s ledande roll i den process som ledde fram till att FN:s generalförsamling i september 2015 antog Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 mål för hållbar utveckling; att vidta konkreta åtgärder för att säkerställa ett effektivt genomförande av Agenda 2030 och de 17 målen för hållbar utveckling som viktiga verktyg för förebyggande och hållbar utveckling; att vidta åtgärder för att förbättra livet för kommande generationer samt uppmuntra och stödja länder att ta egenansvar och upprätta nationella ramverk i syfte att uppnå de 17 målen för hållbar utveckling; att uppmuntra FN-medlemsstaterna att fullgöra sina åtaganden i fråga om utvecklingsbistånd och att efterlysa en stabil ram av indikatorer samt användning av statistiska uppgifter för att övervaka utvecklingen och säkerställa ansvarigheten för bedömningen av situationen i utvecklingsländerna, övervaka framstegen och sörja för ansvarighet; att framhålla att det, utöver målen för hållbar utveckling, också är nödvändigt att fokusera på andra indikatorer för att bedöma den faktiska situationen i utvecklingsländerna på ett mer exakt sätt och vidta verkningsfulla åtgärder för att bekämpa fattigdom och stödja hållbar utveckling, särskilt i medelinkomstländer; att efterlysa gränsöverskridande initiativ inom hela EU för främjande och skydd av kvinnors rättigheter; att begära att handlingsplanen från Peking och handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling verkställs till fullo.

bd)

Rådet uppmanas att fortsätta sina insatser för att uppnå en enhetlig politik för utveckling inom all EU-politik, vilket är avgörande för uppnåendet av målen för hållbar utveckling, och att även på FN-nivå arbeta för ökad politisk enhetlighet i enlighet med mål 17.14; att stödja FN:s arbete för ett ökat integrerat och samordnat politiskt stöd för genomförandet av Agenda 2030 och det följaktiga främjandet av ett mer integrerat system för utveckling av FN, med förstärkt arbete mellan byråerna och gemensamma genomföranden av projekt, särskilt för att stärka kopplingen mellan säkerhet och utveckling; att uppmana FN att systematiskt integrera kapacitetsuppbyggnad och goda styrelseformer i sina långsiktiga utvecklingsstrategier för att på ett effektivt sätt utplåna fattigdom och svält, förebygga konflikter och bygga upp motståndskraft i syfte att främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling, bekämpa sociala orättvisor och ge befolkningar humanitärt stöd; att framhålla att tillgången till en säker, tillförlitlig och rimligt prissatt vattenförsörjning och goda sanitära tjänster förbättrar levnadsstandarderna, breddar de lokala ekonomierna och främjar skapandet av mer värdiga arbetstillfällen.

be)

Rådet uppmanas att kräva att det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling blir det främsta beslutsfattande organ som är behörigt att säkerställa en samstämmig, effektiv och inkluderande uppföljning och översyn av genomförandet av målen för hållbar utveckling; att erkänna den viktiga roll som civilsamhällets organisationer spelar för ett lyckat genomförande av Agenda 2030 och uppnåendet av målen för hållbar utveckling; att erkänna den avgörande betydelsen av målen för hållbar utveckling och deras inverkan på den internationella freden och säkerheten.

bf)

Rådet uppmanas att se till att EU behåller sitt ledarskap i kampen mot klimatförändringarna och fortsätter att samarbeta med FN på detta område; att uppmana alla FN-medlemsstater att upprätthålla Parisavtalet och att skyndsamt genomföra de beslut som fattades vid FN:s klimatkonferens 2015.

bg)

Rådet uppmanas att arbeta nära med små östater och andra länder som står inför klimatförändringarnas mest allvarliga konsekvenser för att säkerställa att deras röst och deras behov beaktas i de olika FN-forumen.

bh)

Rådet uppmanas att uppmana EU-medlemsstaterna att ytterligare samordna sina insatser inom FN-systemets organ och byråer samt att öka sina ansträngningar för att stärka EU:s observatörsstatus inom vissa organisationer som lyder under FN; att stärka kommunikationen och säkerställa att medlemsstaternas ståndpunkter på EU-nivå är ännu mer samordnade; att sträva efter att anpassa ståndpunkterna med kandidatländer, partnerländer och andra likasinnade stater.

bi)

Rådet uppmanas att arbeta för en förstärkning av det internationella skattemässiga samarbetet för att stödja inrättandet av ett internationellt skatteorgan inom ramen för FN-systemet; att motverka skatteundandragande och penningtvätt genom automatiskt utbyte av upplysningar i skattefrågor över hela världen och skapande av en gemensam global svart lista över skatteparadis.

bj)

Rådet uppmanas att aktivt stödja en omfattande reform av FN:s säkerhetsråd på grundval av ett brett samförstånd för att bättre spegla den nya verkligheten och bemöta aktuella och kommande säkerhetsutmaningar på ett mer effektivt sätt; att stödja det långsiktiga målet att EU ska få en plats i ett reformerat FN-säkerhetsråd; att kräva att FN:s säkerhetsråds medlemmar avstår från att använda sin vetorätt i fall där det begås brott mot mänskligheten; att främja ett återupplivande av FN:s generalförsamlings arbete och ökad samordning och enhetlighet i samtliga FN-institutioners åtgärder, vilket bör leda till att systemets effektivitet, ändamålsenlighet, legitimitet, öppenhet, ansvarsskyldighet, kapacitet och representativitet stärks, så att man kan reagera snabbare på globala utmaningar.

bk)

Rådet uppmanas att ge ett starkt stöd till den reformagenda som FN:s nyligen valda generalsekreterare lagt fram; att uppmuntra arbetet för en reform av FN:s freds- och säkerhetsstruktur liksom av sekretariatets funktion och struktur genom förenkling, decentralisering och flexibilitet samt en rationalisering av den ekonomiska organisationen; att inrätta ett ändamålsenligt system för skydd av visselblåsare inom FN.

bl)

Rådet uppmanas att aktivt stödja FN:s generalsekreterares ansträngningar för att utse fler kvinnor till ledande befattningar vid FN:s högkvarter.

bm)

Rådet uppmanas att främja en diskussion kring parlamentens och de regionala församlingarnas roll i FN-systemet och om inrättandet av en parlamentarisk församling inom FN med målet att stärka organisationens demokratiska profil och interna demokratiska förfarande och göra det möjligt för världens civilsamhällen att bli direkt delaktiga i beslutsfattandet.

2.