This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52017DC0566
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL AND THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE On the follow-up to the Action Plan on VAT Towards a single EU VAT area - Time to act
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Uppföljning av handlingsplanen för mervärdesskatt: Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU - Dags för beslut
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Uppföljning av handlingsplanen för mervärdesskatt: Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU - Dags för beslut
COM/2017/0566 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 4.10.2017
COM(2017) 566 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
Uppföljning av handlingsplanen för mervärdesskatt:
Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU - Dags för beslut
Innehållsförteckning
1. 1. INLEDNING – VÄGEN MOT ETT GEMENSAMT EUROPEISKT MERVÄRDESSKATTEOMRÅDE
2. 2. FRAMSTEG SOM GJORTS SEDAN ANTAGANDET AV HANDLINGSPLANEN FÖR MERVÄRDESSKATT
2.1 2.1 Anpassning av mervärdesskattesystemet till den digitala ekonomin och förberedelser för en moderniserad policy för mervärdesskattesatser
2.1.1. 2.1.1. Förslag till mervärdesskatt för e-handel
2.1.2. 2.1.2. Förslag till mervärdesskatt för e-publikationer
2.2 2.2 Riktade åtgärder för att åtgärda bedrägerier
2.2.1. 2.2.1. Förbättrad skatteuppbörd och administrativt samarbete
2.2.2. 2.2.2. Tillfälligt undantag
3. 3. GENOMFÖRANDET AV KOMMANDE FÖRSLAG
3.1 3.1 Mot ett stabilt, gemensamt mervärdesskatteområde i Europa
3.1.1. 3.1.1. Genomförande av det första steget i det slutgiltiga mervärdesskattesystemet
3.1.2. 3.1.2. Dagens bekämpning av mervärdesskattebedrägerier: bättre administrativt samarbete för snabbare resultat
3.1.3. 3.1.3. Mot en effektivare skatteförvaltning
3.2 3.2 Mot en policy för moderniserade mervärdesskattesatser
3.3 3.3 Mot ett mervärdesskattepaket för små och medelstora företag
1.INLEDNING – VÄGEN MOT ETT GEMENSAMT EUROPEISKT MERVÄRDESSKATTEOMRÅDE
EU:s mervärdesskattesystem är en tillgång för den inre marknaden. Genom att avlägsna de hinder som snedvred konkurrensen och hindrade den fria rörligheten för varor har den i hög grad underlättat handeln inom EU. Mervärdesskatt är en brett förankrad konsumtionsskatt och anses vara en av de mest tillväxtvänliga formerna av beskattning. Mervärdesskatt är också en viktig och växande källa till skatteintäkter i Europeiska unionen 1 . Under de senaste åren har dock mervärdesskattesystemet inte kunnat hålla jämna steg med globaliseringen och digitaliseringen av ekonomin. Det nuvarande systemet för beskattning av handeln mellan medlemsstaterna bygger fortfarande på en 25 år gammal ”övergångsordning” 2 . Enligt denna övergångsordning är inhemska och gränsöverskridande transaktioner föremål för två helt olika mervärdesskattesystem. Det medför att företag som handlar över gränserna bär en extra kostnad för regelefterlevnad på 11 % jämfört med företag som bara bedriver inhemsk handel. Denna ordning är genom att den tillåter köp av gränsöverskridande mervärdesskattebefriade varor särskilt utsatt för bedrägerier. Under 2015 gick 151 miljarder euro förlorade, vilket motsvarar 12,8 % av mervärdesskatteskyldigheten, på grund av bedrägerier och andra brister 3 . I detta avseende har det beräknats att 50 miljarder euro beror på gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier, bedrägerier som till stor del begås av kriminella organisationer och som, enligt de senaste pressmeddelandena, också har använts för att finansiera terrorism.
I dag är EU:s mervärdesskattesystem alltför fragmenterat och alltför ofta föremål för bedrägerier. Som en del av kommissionens agenda för ett rättvist och effektivt skattesystem i EU siktar kommissionen på att gjuta nytt liv i mervärdesskattesystemet för att säkerställa att det fortsätter att vara en tillgång i framtiden. Det har beräknats att införandet av ett enhetligt mervärdesskattesystem på den inre marknaden skulle minska gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier med 41 miljarder 4 euro och företagens kostnader för regelefterlevnad med 1 miljard 5 euro.
I sin handlingsplan om mervärdesskatt av den 7 april 2016 6 presenterade kommissionen behovet av att införa ett enhetligt europeiskt mervärdesskatteområde som kan hantera tjugohundratalets utmaningar. Ett antal viktiga åtgärder som ska antas på kort och medellång sikt presenterades i syfte att modernisera EU:s mervärdesskattesystem och göra det enklare, företagsvänligare och mer skyddat mot bedrägerier. Dessa åtgärder motsvarar flera mål: Anpassa mervärdesskattesystemet till den globala, digitala och mobila ekonomin, ge stöd till små och medelstora företags behov, en lämplig policy för mervärdesskattesatser, stoppa gränsöverskridande bedrägerier och hjälpa medlemsstaterna att överbrygga mervärdesskattegapet.
Moderniseringen av det nuvarande mervärdesskattesystemet kommer att uppnås genom ett antal gradvisa steg. I detta meddelande redogörs för de åtgärder som redan vidtagits (avsnitt 2) och det innehåller en närmare beskrivning om stegen framåt (avsnitt 3), samt de initiativ som ska antas i år:
·Ett lagstiftningspaket om det slutgiltiga mervärdesskattesystemet för unionsinterna leveranser av varor mellan företag (B2B) (nedan kallat det slutgiltiga mervärdesskattesystemet).
·Ett förslag om en reform av mervärdesskattesatserna.
·Ett förslag om att stärka de befintliga instrumenten för administrativt samarbete och
·ett förslag till förenkling av mervärdesskattereglerna för små och medelstora företag.
2.FRAMSTEG SOM GJORTS SEDAN ANTAGANDET AV HANDLINGSPLANEN FÖR MERVÄRDESSKATT
2.1 Anpassning av mervärdesskattesystemet till den digitala ekonomin och förberedelser för en moderniserad policy för mervärdesskattesatser
Den 1 december 2016 antog kommissionen flera förslag 7 om modernisering av mervärdesskatten för gränsöverskridande e-handel och ett förslag om mervärdesskattesatsen för e-publikationer. Dessa förslag, som är en viktig del av strategin för den digitala inre marknaden 8 , syftar till att anpassa mervärdesskattesystemet till den digitala ekonomin.
2.1.1. Förslag till mervärdesskatt för e-handel
Digitaliseringen av ekonomin har skapat allt mer brådskande utmaningar för skattepolitiken. Vissa innovativa och framtidsinriktade lösningar krävs för att hålla jämna steg med dessa nya affärstrender. Skattereglerna måste utvecklas för att anpassas till de snabba förändringarna i affärsmodeller och konsumtionsmönster. Samtidigt bör beskattningen vara rättvis och effektiv för framväxande företag och bidra positivt till utvecklingen av den digitala inre marknaden.
I form av konsumtionsskatt spelar mervärdesskatt en viktig roll i strategin för att nå dessa mål. Förslagen om e-handel är avsedda att gynna företag, medborgare och medlemsstater och har lett till att EU ses som en global ledare.
De nya reglerna skulle göra det möjligt för företag som säljer varor på nätet att utan problem kunna hantera alla sina mervärdesskatteskyldigheter i EU på ett ställe och skulle förenkla mervärdesskattebehandlingen för nyetablerade företag och mikroföretag med gränsöverskridande onlineförsäljning som understiger 10 000 euro. Små och medelstora företag skulle också gynnas av enklare förfaranden för gränsöverskridande försäljning på högst 100 000 euro. De nya reglerna skulle också avlägsna nuvarande mervärdesskattebefrielse för små försändelser som importeras till EU med ett värde som understiger 22 euro och säkerställa att EU:s näringsliv kan dra nytta av likvärdiga villkor.
Dessa förslag diskuteras för närvarande i rådet.
Dessutom undersöker kommissionen, inom ramen för EU:s mervärdesskatteforum 9 , hur man kan införa ett strukturerat offentlig-privat samarbete med skattemyndigheter, logistikföretag, internetplattformar, betaltjänstleverantörer och näringslivsorganisationer för att förbättra uppbörden av mervärdesskatt, minska bedrägerier på området e-handel och skapa likvärdiga villkor för företag som följer reglerna. Resultatet av detta samråd kommer att utgöra underlag för ett initiativ från kommissionen under 2018.
2.1.2. Förslag till mervärdesskatt för e-publikationer
Kommissionen har också uppfyllt sitt löfte om att göra det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa samma mervärdesskattesats för e-publikationer som för e-böcker och tidningar online som för tryckta motsvarigheter och avlägsna de bestämmelser som undantog e-publikationer från den skattemässigt förmånliga behandling som givits traditionella tryckta publikationer. Detta förslag utgör ett steg framåt för att säkerställa teknisk neutralitet och avlägsna skattehinder för utveckling av en e-publikationsmarknad. Detta förslag diskuteras för närvarande i rådet.
2.2 Riktade åtgärder för att åtgärda bedrägerier
2.2.1. Förbättrad skatteuppbörd och administrativt samarbete
Kommissionen har inlett utvecklingen av instrumentet för analys av transaktionsnätverk för utbyte och gemensam behandling av riktade mervärdesskatteuppgifter med tjänstemän som arbetar med riskanalys i Eurofisc-nätverket 10 . Detta nya instrument kommer att göra det möjligt för skattemyndigheter att stoppa bedrägerinätverk på ett enklare, snabbare och mer säkert sätt.
Vidare antogs på det straffrättsliga området direktivet om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen 11 i juli och föreskriver minimiregler om fastställande av brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, påföljder och preskriptionstider. I direktivet definieras materiell behörighet i den framtida europeiska åklagarmyndigheten 12 . Europeiska åklagarmyndigheten kommer i synnerhet att vara behörig för brottsutredning och åtal av mervärdesskattebedrägerier som inbegriper två eller fler medlemsstaters territorium och total skada på minst 10 000 000 euro.
Vad gäller de internationella förbindelserna har kommissionen fört förhandlingar om ett avtal mellan EU och Norge om administrativt samarbete, bedrägeribekämpning och indrivning av fordringar i fråga om mervärdesskatt. Avtalet kommer att träda i kraft efter det att rådet antagit besluten om undertecknande och ingående. Dessutom undertecknades ett administrativt samarbetsarrangemang mellan kommissionen och Intra-European Organisation of Tax Administrations (IOTA) för att utbyta bästa praxis mellan medlemsstaterna och IOTA-medlemmarna.
Slutligen har vissa medlemsstater begärt stöd för att stärka skattemyndigheternas kapacitet. Stödåtgärder inom ramen för programmet för stödtjänster för strukturreformer är nära samordnat inom ramen för Fiscalis-programmet 13 .
2.2.2. Tillfälligt undantag
Den 21 december 2016 uppfyllde kommissionen sitt åtagande att lägga fram ett förslag till ett rådsdirektiv 14 avseende tillfällig tillämpning av ett allmänt förfarande för omvänd betalningsskyldighet på leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som överstiger ett tröskelvärde på 10 000 euro per faktura. Enligt ett sådant system ges uppskov med mervärdesskatt i hela den ekonomiska kedjan (mellan företag) och tas bara ut av slutkonsumenter. Denna åtgärd är avsedd att hjälpa medlemsstater som drabbats särskilt hårt av bedrägerier att bekämpa karusellbedrägerier 15 , samtidigt som en övergripande och EU-täckande lösning införs. Förhandlingar pågår i rådet.
3.GENOMFÖRANDET AV KOMMANDE FÖRSLAG
3.1 Mot ett stabilt, gemensamt mervärdesskatteområde i Europa
3.1.1. Genomförande av det första steget i det slutgiltiga mervärdesskattesystemet
I enlighet med vad som tillkännagavs i handlingsplanen för mervärdesskatt föreslår kommissionen att man ersätter den nuvarande övergångsordningen för beskattning av handel mellan medlemsstaterna med ett slutgiltigt system. I enlighet med framställningarna från Europaparlamentet 16 och rådet 17 kommer det slutgiltiga mervärdesskattesystemet att baseras på principen om beskattning i destinationsmedlemsstaten 18 .
För att medge en mjuk övergång för skattemyndigheter och företag kommer denna förändring att göras genom ett gradvist tillvägagångssätt i två steg 19 .
Som en första lagstiftningsåtgärd skulle mervärdesskattebehandlingen av unionsinterna leveranser av varor mellan företag (B2B) regleras. Genomförandet av denna första lagstiftningsåtgärd skulle vidare delas upp i två delsteg (se avsnitten 3.1.1.1 och 3.1.1.2 nedan), bestående av en uppsättning förslag som ska antas av kommissionen i år (delsteg 1) och en annan uppsättning som ska antas nästa år (delsteg 2).
Som en andra lagstiftningsåtgärd skulle den nya mervärdesskattebehandlingen utvidgas till att omfatta alla gränsöverskridande leveranser och därmed också omfatta tillhandahållanden av tjänster. Genomförandet av denna andra lagstiftningsåtgärd ska föreslås av kommissionen efter vederbörlig övervakning av genomförandet av den första lagstiftningsåtgärden, vars funktion skulle utvärderas av kommissionen fem år efter det att den trätt i kraft. Det slutgiltiga systemet skulle därmed vara genomfört fullt ut.
Efter vederbörligt samråd med alla berörda parter och en ingående analys av de olika alternativen för att genomföra destinationsprincipen valde kommissionen att införa skatteregler enligt vilka säljaren av unionsinterna gränsöverskridande leveranser av varor av sin kund ska ta ut den mervärdesskattesats som gäller i ankomstmedlemsstaten. Mervärdesskatten ska deklareras och betalas i den medlemsstat där leverantören är etablerad via en enda kontaktpunkt. Under det första steget i det slutgiltiga mervärdesskattesystemet och som ett undantag från denna generella princip 20 , om kunden av sin skattemyndighet är certifierad som en företagare som följer reglerna (en möjlighet som är öppen också för små och medelstora företag), fortsätter denna kund att vara betalningsskyldig för mervärdesskatt på varor som köps från andra medlemsstater, såsom för närvarande är fallet 21 .
Rådets slutsatser 22 och diskussionerna med medlemsstaterna och andra berörda parter om handlingsplanen för mervärdesskatt visade att det finns ett behov av att införa vissa kortsiktiga förbättringar av det nuvarande mervärdesskattesystemet (snabba lösningar). Dessa fyra snabba lösningar föreslås i år tillsammans med de rättsliga hörnstenarna i det slutgiltiga mervärdesskattesystemet (delsteg 1 nedan). Ett förslag under 2018 (delsteg 2 nedan) kommer dessutom att tillhandahålla närmare tekniska bestämmelser för det faktiska genomförandet av den första lagstiftningsåtgärden i det slutgiltiga mervärdesskattesystemet.
3.1.1.1.Första delsteget: Det slutgiltiga mervärdesskattesystempaketet från oktober 2017
Det slutgiltiga mervärdesskattesystempaketet från oktober 2017 består av följande tre lagstiftningdelar:
A) Ett förslag till direktiv om ändring av mervärdesskattedirektivet
Genom förslaget införs följande:
a) Begreppet certifiering av den beskattningsbara personen, som bygger på det befintliga begreppet med godkända ekonomiska verksamhetsutövare på tullområdet. Begreppet certifierad beskattningsbar person gör det möjligt att intyga att en viss affärsverksamhet generellt kan anses vara en pålitlig skattebetalare. Certifierade beskattningsbara personer kommer att gynnas av vissa förenklingar 23 . I förslaget fastställs de kriterier som ska uppfyllas för att beviljas status som certifierad beskattningsbar person, i vilka fall undantag får göras, de medlemsstater som är behöriga att bevilja och återkalla status som certifierad beskattningsbar person, beskattningsbara personers rätt att överklaga administrativa beslut i frågan och medlemsstaternas skyldighet till ömsesidigt erkännande.
b) Tre ”snabba lösningar” på begäran av rådet, nämligen
- förenkling och harmonisering av reglerna för call-off lagerarrangemang 24 .
- Erkännande av registreringsnumret för mervärdesskatt för kunden som ett materiellt villkor för undantag från mervärdesskatteplikt för en gemenskapsintern leverans av varor 25 .
- Förenkling av regler för att säkerställa rättssäkerhet vad gäller kedjetransaktioner 26 .
Dessa snabba lösningar kommer bara vara tillgängliga för certifierade beskattningsbara personer (utom registreringsnumret för mervärdesskatt för snabba lösningar som, på grund av sin natur, inte kan vara så begränsat).
c) De rättsliga hörnstenarna i det slutgiltiga mervärdesskattesystemet. De omfattar i synnerhet införandet av principen om beskattning i destinationsmedlemsstaten och leverantörens ansvar som regel (utom när kunden är en certifierad beskattningsbar person) 27 . Dessutom införs en enda kontaktpunkt som skulle göra det möjligt för leverantörer att redovisa den mervärdesskatt som ska betalas på leveranser av varor till andra medlemsstater i den medlemsstat där de är etablerade. Denna enda kontaktpunkt skulle göra det möjligt att kompensera utgående mervärdesskatt på leveranser som görs mot ingående mervärdesskatt på inköp som gjorts inom EU.
B) Ett förslag om ändring av förordning (EU) nr 282/2011 för att införa den fjärde snabba lösningen.
Genom detta förslag införs den fjärde snabba lösning som krävs av rådet, nämligen harmonisering och förenkling av reglerna rörande gemenskapsintern transport av varor i syfte att tillämpa befrielse från mervärdesskatt för en gemenskapsintern leverans av varor. Denna förenkling skulle endast vara möjlig när en certifierad beskattningsbar person deltar.
C) Ett förslag om ändring av förordningen om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt
Detta förslag krävs för att säkerställa att status som certifierad beskattningsbar person införs i VIES-systemet 28 . Det kommer att utgöra rättslig grund för ett effektivt tekniskt it-verktyg som gör det möjligt för medlemsstaterna och verksamhetsutövarna att på elektronisk väg omedelbart kontrollera om en verksamhetsutövare har beviljats denna ställning.
3.1.1.2. Andra delsteget: Närmare tekniska bestämmelser för det slutgiltiga mervärdesskattesystemet från 2018
Ovan nämnda rättsliga hörnstenar i det slutgiltiga mervärdesskattesystemet skulle utgöra medlemsstaternas principöverenskommelse om att gå från den nuvarande övergångsordningen till ett slutgiltigt mervärdesskattesystem som bygger på principen om beskattning i destinationsmedlemsstaten. Kommissionen kommer att under 2018 anta ett förslag till direktiv, som åtföljs av relevanta genomförandeåtgärder, som föreskriver de närmare tekniska bestämmelser som behövs för att driva av det slutgiltiga mervärdesskattesystemet.
Genom förslaget från 2018 kommer specifika bestämmelser att införas för genomförandet av de rättsliga hörnstenarna. Genomförandeåtgärder kommer också att föreslås som ska utgöra grund för den utveckling av it-systemen som är nödvändig för att det nya systemet ska fungera senast 2022.
3.1.2. Dagens bekämpning av mervärdesskattebedrägerier: bättre administrativt samarbete för snabbare resultat
Flera färska pressmeddelanden i hela Europa samt utredningar som utförs av nationella myndigheter har belyst den avgörande kopplingen mellan storskaliga mervärdesskattebedrägerier och organiserad brottslighet. Dessa har visat att intäkterna från bedrägerier går in i penningtvättssystem innan de investeras i annan brottslig verksamhet, och möjligen finansiering av terrorism. I detta sammanhang, vilket medges av Europaparlamentet 29 , medlemsstaterna 30 och Europeiska revisionsrätten 31 , måste instrumenten för administrativt samarbetet i fråga om mervärdesskatt förstärkas.
Kommissionen kommer senast i november 2017 att lägga fram ett lagförslag för att stärka de befintliga instrumenten för administrativt samarbete. Ett av målen kommer att vara att stärka medlemsstaternas kapacitet att göra snabbare gemensamma riskanalyser av tillgänglig information inom Eurofisc, inleda uppföljningsåtgärder och dela information om mervärdesskatt med brottsbekämpande organ på EU-nivå, t.ex. Europol, Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten. Förslaget bör också innehålla åtgärder för att hantera bristerna i systemet för import enligt det så kallade förfarande 42 32 , genom att underlätta skatte- och tullmyndigheters systematiska tillgång till relevant information.
Alla dessa åtgärder bör bidra till att bygga upp ett större förtroende mellan skattemyndigheter som kommer att krävas för att fullt ut genomföra det slutgiltiga mervärdesskattesystemet.
3.1.3. Mot en effektivare skatteförvaltning
Senast i slutet av 2017 kommer kommissionen att lägga fram ett separat paket med två rapporter till Europaparlamentet och rådet:
·En rapport enligt artikel 12 i rådets förordning 1553/89 om dels de förfaranden som tillämpas i medlemsstaterna för att registrera skattskyldiga samt för att bestämma och uppbära mervärdesskatt dels om det närmare innehållet i och resultatet av deras mervärdesskattekontrollsystem 33 .
·En rapport enligt artikel 27 i direktiv 2010/24/EU om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna för indrivning av skatter och avgifter – särskilt när det gäller mervärdesskatt – som inte betalas frivilligt av beskattningsbara personer 34 .
Dessa rapporter kommer att belysa skattemyndigheternas utmaningar när det gäller att ta ut skatt i en föränderlig social, ekonomisk och finansiell miljö. Digitalisering, globalisering, nya affärsmodeller, skattebedrägerier, skatteflykt och resursbegränsningar leder till att skattemyndigheterna uppmanas att se över sin praxis och hitta moderna eller alternativa sätt att uppbära skatter på den inre marknaden. Detta ger dessutom kommissionen en möjlighet att inleda en strategisk dialog på hög nivå med de nationella myndigheterna för att utforma lösningar som är enhetliga i hela EU och som är anpassade till EU:s regler.
3.2 Mot en policy för moderniserade mervärdesskattesatser
I enlighet med vad som tillkännagavs i handlingsplanen för mervärdesskatt planerar kommissionen också att modernisera de nuvarande reglerna för medlemsstaternas frihet att fastställa egna mervärdesskattesatser.
Efter förslaget om e-publikationer, som avses i punkt 2.1.2 ovan, kommer kommissionen att i november 2017 föreslå en reform av mervärdesskattesatserna. Detta stämmer överens med den slutgiltiga ordningen som baseras på beskattning i destinationsmedlemsstaten, som gradvis kommer att ersätta nuvarande övergångsordning för beskattning av handel mellan medlemsstaterna.
Faktum är att när varor och tjänster beskattas i destinationsmedlemsstaten gynnas inte leverantörer i någon större grad av att vara etablerade i en medlemsstat med lägre skattesatser. Skillnader i mervärdesskattesatser skulle därför inte längre störa den inre marknadens funktion, förutsatt att mervärdesskattesystemet åtföljs av skyddsåtgärder för att undvika potentiella risker såsom urholkning av intäkter, snedvridning av konkurrensen, komplexitet och rättsosäkerhet.
3.3 Mot ett mervärdesskattepaket för små och medelstora företag
Små och medelstora företag bär proportionellt sett högre kostnader för efterlevnaden av mervärdesskattereglerna än stora företag på grund av att EU:s mervärdesskattesystem är komplext och fragmenterat. I ett försök att minska dessa efterlevnadskostnader kommer kommissionen att senast i november 2017 utarbeta ett omfattande förenklingspaket för små och medelstora företag för att skapa en miljö som främjar deras tillväxt och är gynnsam för gränsöverskridande handel.
Den befintliga särskilda ordningen för små företag syftar till att minska efterlevnadskostnaderna för små och medelstora företag, men är inte lämplig för ett destinationsbaserat system. Den bör anpassas för att säkerställa likabehandling av små och medelstora företag oavsett var de är etablerade i EU och att uppmuntra dem att delta i gränsöverskridande verksamhet och fullt ut utnyttja de möjligheter som den inre marknaden erbjuder.
4.SLUTSATS
Det är av avgörande betydelse för vår inre marknads framtid att mervärdesskattesystemet moderniseras och anpassas till de utmaningar som bedrägeribekämpningen ställs inför. Reformen av nuvarande mervärdesskattesystem bör bidra till utvecklingen av den digitala inre marknaden och komplettera den agenda som kommissionen fastställt för att åstadkomma ett rättvisare och effektivare bolagsskattesystem i EU.
I detta sammanhang är det både nödvändigt och brådskande att fortsätta på vägen mot ett EU-omfattande mervärdesskattesystem som kan främja sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft och som anpassas till en alltmer digitaliserad ekonomi. Kommissionen är fast besluten att infria dessa löften.