Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52017DC0354

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Åttonde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion

COM/2017/0354 final

Bryssel den 29.6.2017

COM(2017) 354 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Åttonde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion


I.INLEDNING

Detta är den åttonde månatliga rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion. Rapporten omfattar utvecklingen på två huvudområden – dels bekämpningen av terrorism, organiserad brottslighet och stöd till sådan verksamhet, dels förstärkningen av försvaret mot och förmågan att stå emot dessa hot.

Under de senaste veckorna har Europa åter drabbats av en rad terrordåd. Den 22 maj i år drabbades Manchester av ett avskyvärt terrordåd, när en bomb sprängdes utanför en konsertarena och krävde 22 dödsoffer, varav många tonåringar. Tolv dagar senare, den 3 juni, drabbades London av ett nytt angrepp när terrorister urskillningslöst plöjde in i en folkmassa på väg över London Bridge, innan de till fots fortsatte sitt dödliga angrepp med hjälp av knivar på närliggande Borough Market. Den 18 juni genomfördes ett liknande angrepp när oskyldiga gudstjänstbesökare dödades och skadades av en skåpbil utanför en moské. Den 19 juni sköts en terrorist ihjäl efter att ha försökt angripa polismän på Champs-Élysées i Paris. Den 20 juni sköts en självmordsbombare ihjäl av belgiska säkerhetsstyrkor på centralstationen i Bryssel, där han försökt detonera en bomb. Dessa angrepp – och särskilt deras omfattning och tempo – är ännu en påminnelse om vikten av att bekämpa våldsam extremism och om utmaningen för medlemsstaterna att både förhindra attacker och motverka den radikalisering som leder fram till dem.

I föreliggande rapport avhandlas vilka åtgärder som vidtagits på EU-nivå för att förhindra och motverka radikalisering. Likaså berörs de framsteg som gjorts för att bemöta radikaliseringens utmaningar ett år efter antagandet av kommissionens meddelande från juni 2016 om att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism 1 . Rapporten omfattar också en uppdatering av de framsteg som gjorts i genomförandet av andra prioriterade säkerhetsåtgärder, inbegripet nya insatser för att förbättra informationsutbytet genom interoperabilitet mellan systemen och för att genomföra åtgärdsplanen om terrorfinansiering 2 för att upptäcka och motverka terrorfinansiering.

I Europeiska rådets slutsatser 3 från dess möte den 22–23 juni i år upprepas unionens beslut att samarbeta på EU-nivå för att förstärka vår inre säkerhet: vi kommer att bekämpa spridningen av radikalisering på internet, samordna vårt arbete med att förebygga och motverka våldsam extremism och ta itu med ideologin, motarbeta finansieringen av terrorism, underlätta snabba och riktade informationsutbyten mellan brottsbekämpande myndigheter, däribland med betrodda partner, och förbättra interoperabiliteten mellan databaser. Uttalandet från det nyligen avslutade G7-mötet i Taormina 4 om kampen mot terrorism och våldsbejakande extremism var en stark signal om internationell beslutsamhet att angripa det växande terrorhotet och underströk behovet av fortsatta gemensamma insatser på global nivå.

Slutligen behandlas också det ökade cyberhotet, och utifrån erfarenheterna av reaktionerna på WannaCry-angreppet lämnas förslag om insatser i närtid för att motverka detta hot.

II.    EU-ÅTGÄRDER TILL STÖD FÖR ARBETET MED ATT FÖREBYGGA RADIKALISERING

Våldsam radikalisering är visserligen ingen ny företeelse, men senare tiders terrordåd i EU visar hur förfärande många EU-medborgare som snabbt radikaliserats. De som rekryterar terrorister använder sig av en rad olika metoder för att hitt sårbara kandidater. Användningen av digitala kommunikationskanaler är en ny och speciell utmaning för medlemsstaternas myndigheter. Därför är det mycket viktigt att motverka radikalisering genom mångsidig respons på EU-nivå, både on-line och off-line, som ett stöd för medlemsstaterna i deras insatser mot terrorismen.

För att motverka radikalisering på nätet har kommissionen under de senaste två åren samarbetat med viktiga internplattformar, bl.a. inom ramen för EU:s internetforum, för att dessa frivilligt ska avlägsna terrorinnehåll från internet. Dessa insatser har lett till faktiska framgångar som gjort att terrorinnehåll avlägsnats från internet 5 och att illegala hatbudskap på internet motverkats 6 , men det finns fortfarande mycket kvar att göra. I slutsatserna från Europeiska rådets möte den 22–23 juni i år konstateras det att ”med utgångspunkt i arbetet i EU:s internetforum förväntar sig Europeiska rådet att sektorn ska inrätta ett sektorsforum och utveckla nya tekniker och verktyg i syfte att förbättra den automatiska upptäckten av och raderingen av innehåll som uppviglar till terroristdåd. Detta bör vid behov kompletteras genom relevanta lagstiftningsåtgärder på EU-nivå.” Den 27 juni i år anordnade kommissionen ett möte för höga tjänstemän inom ramen för EU:s internetforum för att tillsammans med centrala leverantörer av internettjänster enas om åtgärder för att bekämpa terrorinnehåll på internet. Målet är att internetplattformar ska göra mer, särskilt för att effektivisera den automatiska upptäckten av terrorinnehåll, dela teknologi och verktyg på området med mindre företag, och att till fullo utnyttja databasen över hashvärden för att förse Europol med nyckeluppgifter och upprätta ett rapporteringssystem om avlägsnat terrorinnehåll. För att komplettera Europols enhet för anmälan av internetinnehåll, uppmanar kommissionen dessutom alla medlemsstater att inrätta nationella enheterna för anmälan av internetinnehåll och utveckla ett nätverk sinsemellan för samarbete med internetplattformar och Europols enhet för anmälan av internetinnehåll.

Som de senaste attackerna visat, kräver radikaliseringens ojämförliga omfattning också fortsatta insatser för att förebygga och bekämpa radikalisering på nationell och lokal nivå. Kommissionen kommer nu att inrätta 7 en grupp med framstående experter på radikalisering för att främja ytterligare utveckling av EU:s strategier på området. Gruppens uppgift blir att ge impulser till ytterligare insatser på högprioriterade områden som radikalisering i fängelser, terrorpropaganda på internet och terrorstridande som återvänder från utlandet. Syftet med gruppens arbete blir att stödja EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering som ligger i täten för kommissionens arbete för att stödja medlemsstaterna på området i samarbete med lokala samhällskrafter 8 . Den 19 juni i år lade nätverket fram en handbok om återvändandereaktioner till stöd för medlemsstaterna i deras arbete med att ta itu med de utmaningar med terrorstridande som återvänder från utlandet. Handboken innehåller ett antal strategier från fältet för att ta itu med olika situationer med personer som återvänder från konfliktområden. Under de närmsta månaderna kommer nätverket att anordna en rad seminarier för nationella myndigheter i syfte att vidareutveckla dessa praktiska erfarenheter och uppmuntra till åtgärder i medlemsstaterna.

De komplexa utmaningarna i samband med radikaliseringen kräver mångfacetterad respons och lånsiktiga åtgärder, vilket framhålls i kommissionens meddelande från juni 2016 om att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism 9 . Under det gångna året har kommissionen genomfört merparten av de nyckelåtgärder för att förebygga och bekämpa radikalisering som identifierats på andra områden 10 . För att stödja medlemsstaterna i arbetet mot radikaliseringen i fängelser har en särskild grupp för fängelser och skyddstillsyn inom nätverket för kunskapsspridning om radikalisering för att erbjuda handledning till dem som arbetar på fältet, t.ex. fängelse- och tillsynspersonal, psykologer och själasörjare. Utbildningen spelar en nyckelroll för att motverka radikalisering, och kommissionen har vidtagit en rad åtgärder för att genomföra Parisförklaringen om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning. I det sammanhanget är utbytesprogrammet Erasmus+ centralt 11 . Med tanke på kopplingarna mellan marginalisering, utsatthet och radikalisering är den europeiska pelaren för sociala rättigheter 12 , som antogs den 26 april 2017, av stor betydelse för att komma åt några orsakerna till radikalisering och våldsam extremism 13 . För att stärka sammanhållningen i de europeiska samhällena genomför kommissionen också handlingsplanen för integration av tredjelandsmedborgare 14  som innehåller ett stort antal åtgärder till stöd för medlemsstater och andras aktörer i deras integrationsarbete.

På den externa sidan verkar EU inom internationella organ – särskilt Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen (OSSE) och institutioner 15 med anknytning till Globalt forum för terrorbekämpning – för att förebygga och bekämpa radikalisering i partnerländer på västra Balkan, i Mellanöstern och Nordafrika, vilket inbegriper utbildning av berörda yrkesgrupper och ekonomiskt stöd till förebyggande gräsrotsinitiativ. Ett nytt virtuellt initiativ för ungdomsutbyte inom Erasmus+ kommer att sjösättas 2018 för att höja den interkulturella medvetenheten och förståelsen mellan ungdomar i och utanför EU. Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering har också skickat experter till Turkiet, Västra Balkan och Tunisien till stöd för åtgärder där.

III.    EU-ÅTGÄRDER MOT CYBERHOT OCH CYBERBROTTSLIGHET

Vid angreppet WannaCry i maj i år använde utpressningstrojaner. Det blev en påminnelse om bristerna i nuvarande säkerhetssystem, särskilt i fråga om beredskap och samarbete. Som påtalat i halvtidsöversynen av strategin för den digitala inre marknaden redan före angreppet intensifierar kommissionen sitt arbete med cybersäkerhet, bl.a. genom en översyn av strategin för cybersäkerhet från 2013. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bedömer hur genomförandet av nuvarande strategi fortskrider. Syftet är att kartlägga brister som kommer att åtgärdas vid översynen av strategin i september 2017.

Parallellt med detta och som respons på erfarenheterna av reaktionen på WannaCry bör ett antal omedelbara åtgärder vidtas för att stärka vår respons på det tilltagande cyberhotet. Detta omfattar behovet av snabba beslut för att stärka vår motståndskraft, särskilt i frågor som rör operativt samarbete.

WanaCry var den första incident som utlöste samarbetet inom nätverket av nationella incidenthanteringsgrupper för datorsäkerhet (CSIRT-nätverket), som inrättades genom it-säkerhetsdirektivet. Incidenten visade att systemet ännu inte var helt funktionsdugligt. Den visade också ett tydligt behov av att påskynda det pågående arbetet med att förbättra befintliga it-verktyg och att utnyttja annan kapacitet för att möjliggöra vidare samarbete mellan nationella incidenthanteringsgrupper. För att stärka dessa grupper kommer kommissionen att förse de fjorton medlemsstater som deltar i Fonden för ett sammanlänkat Europa med 10,8 miljoner euro, med tvååriga projekt som inleds i september 2017. En ny ansökningsomgång pågår just nu och samtliga återstående medlemsstater uppamans att inkomma med sina finansieringsansökningar.

Europols europeiska it-brottscentrum (EC3) ledde de brottsbekämpande insatserna mot angreppet. För att stärka centret och de tjänster som det tillhandahåller måste det utrustas med mer it-expertis. Därför bör Europols styrelse senast i september i år förbättra möjligheterna att anställa it-specialister enligt Europols interna regler. Detta uppgifter inom Europol som kommer att stärkas ytterligare med extra personal under 2018.

Incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner och byråer (Cert-EU) hjälper EU-institutionerna med att skydda sig själva mot skydda sig mot avsiktliga och skadliga angrepp som negativt skulle påverka integriteten i deras it-system och skada EU:s intressen. Kommissionen kommer nu att påskynda det formella arbetet med att rusta CERT-EU, bl.a. genom att sluta avtal med berörda institutioner och organ för att stärka det kollektiv ansvaret för respons mot hot. Bland dessa finns Europaparlamentet, rådet, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken, revisionsrätten, Europeiska utrikestjänsten, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken. Kommissionen kommer inom kort att underteckna ett interinstitutionellt administrativt avtal med övriga institutioner och organ.

Dessa omedelbara åtgärder ingår i en bredare översyn av 2013 års strategi för cybersäkerhet som kommer att göras under hösten, tillsammans med nödvändiga åtgärder för att stärka unionens cybersäkerhet och motståndskraft mot cyberangrepp. I slutsatserna från sitt möte den 22–23 juni i år välkomnar Europeiska rådet kommissionens avsikt att se över strategin för cybersäkerhet i september och föreslå fler riktade insatser före årets slut.

För att avskräckande åtgärder sak lyckas krävs också faktisk spårbarhet, upptäckt, förundersökningar och åtal. Tillgång till elektronisk bevisning är en nyckelfråga i detta avseende. De straffrättsliga ramarna återspeglar alltjämt traditionella definitioner av territorium och ansträngs av att e-tjänsterna och dataflödena spänner över jurisdiktionsgränserna. I slutsatserna från Europeiska rådets möte den 22-23 juni i år betonas det att effektiv tillgång till elektroniska bevis är avgörande för att man ska kunna bekämpa allvarlig brottslighet och terrorism och att tillgången till uppgifter bör säkerställas, under förutsättning att det finns lämpliga skyddsåtgärder. Vid mötet i rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 8 juni i år uttryckte ministrarna ett brett stöd för de praktiska åtgärder som föreslagits av kommissionen för att förbättra situationen inom nuvarande regelverk. Ministrarna uppmanade också kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett lagförslag, med hänsyn tagen till de tekniska och juridiska utmaningarna. På grundval av detta kommer kommissionen att fortsätta genomförandet av praktiska åtgärder samtidigt som arbetet med en konsekvensbedömning för att ta fram information inför eventuella framtida lagstiftningsinitiativ fortskrider och läggs fram så fort som möjligt.

Kryptering är en lika viktig fråga i sammanhanget. Kryptering är avgörande för cybersäkerheten och personuppgiftsskyddet. Brottslingars missbruk av det innebär emellertid stora utmaningar i kampen mot allvarliga former av brott, till exempel cyberbrottslighet och terrorism. I slutsatserna från Europeiska rådets möte den 22-23 juni i år efterlyser rådet att man tar itu med de utmaningar som uppstår genom sådana system som gör det möjligt för terrorister att kommunicera på vägar som de behöriga myndigheterna inte har åtkomst till, däribland totalsträckskryptering, samtidigt som man bevarar de fördelar som dessa system medför för skyddet av integritet, uppgifter och kommunikation. På begäran av rådet (rättsliga och inrikes frågor) i december 2016 samarbetar kommissionen med EU:s byråer och med branschen för att avgöra hur de brottsbekämpande myndigheterna kan ges stöd inriktat på de största utmaningarna, samtidigt som följderna för cybersäkerheten och de grundläggande rättigheterna beaktas. Tillsammans med Europol, Eurojust, Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter har kommissionen i en serie seminarier diskuterat alla aspekter av denna viktiga fråga med berörda experter. Kommissionen kommer att rapportera sina resultat till Europaparlamentet och rådet i oktober 2017.

Med avseende på externa förbindelser beslutade rådet den 19 juni 2017 att utveckla en om en ram för en gemensam diplomatisk respons från EU mot skadlig it-verksamhet, verktygslådan för cyberdiplomati 16 . I EU:s diplomatiska respons mot skadlig it-verksamhet kommer man att fullt ut utnyttja åtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inbegripet restriktiva åtgärder vid behov. All gemensam respons på skadlig it-verksamhet kommer att stå i proportion till dess räckvidd, skala, tidslängd, intensitet, komplexitet, finess och inverkan. Syftet med ramen är att uppmuntra till samarbete, underlätta begränsning av omedelbara och långsiktiga hot samt att påverka beteendet hos potentiella våldsutövare på lång sikt. Tillsammans med medlemsstaterna kommer kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att införa riktlinjer för genomförandet under de kommande månaderna, inbegripet förstudier, kommunikationsförfaranden och övningar.



GENOMFÖRANDE AV ANDRA PRIORITERADE SÄKERHETSÄRENDEN

1. Åtgärder på gång för att uppnå interoperabilitet för informationssystem

I enlighet med vad som anges i den sjunde lägesrapporten 17 , kommer kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för genomförande av den nya strategin för förvaltning av data för gränser och säkerhet. Den 28 juni 2017 lade kommissionen fram ett lagförslag 18 för att stärka mandatet för eu-LISA. 19 Byrån kommer att spela en avgörande roll i det tekniska arbetet för interoperabilitet mellan informationssystemen, inbegripet fortlöpande teknisk analys av de identifierade lösningarna för detta. Med förbehåll för att medlagstiftarna antar relevanta lagstiftningsförslag, kommer de föreslagna ändringarna av mandatet för eu-LISA att ge organet ansvaret för utvecklingen av interoperabilitetslösningar, för att på så sätt säkerställa det tekniska genomförandet av denna nya strategi. Europeiska rådets slutsatser av den 22–23 juni 2017 visar på betydelsen av interoperabila informationssystem för den inre säkerheten och kampen mot terrorism.

Den 28 juni 2017 lade kommissionen fram ett kompletterande förslag till sitt förslag från januari 2016 20 om att underlätta utbytet av kriminalregisteruppgifter om tredjelandsmedborgare i EU genom det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris). 21 Detta förslag följer på diskussionerna med medlagstiftarna om förra årets förslag och är en del av kommissionens strategi för interoperabilitet mellan informationssystem. Förbättringen av Ecris med avseende på utbytet av information om tredjelandsmedborgare är en prioriterad fråga i den gemensamma förklaringen 22 av ordförandena för Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

Det har också gjorts framsteg avseende andra prioriterade ärenden som rör informationssystem. Diskussionerna fortsatte mellan medlagstiftarna om det föreslagna EU-systemet för in- och utresa 23 , med trepartsmöten den 31 maj och den 13, 19 och 26 juni 2017. Rådet enades om en allmän strategi för förslaget till EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) 24 vid rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 8–9 juni 2017. Omröstningen i Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) om de ändringsförslag som lagts fram är planerad till september i år, och trepartsförhandlingar förväntas inledas i oktober. Det är viktigt att Europaparlamentet och rådet går vidare med dessa prioriterade förslag, vilket åter framhölls i Europeiska rådets slutsatser av den 22–23 juni 2017.

Den 29 maj 2017 vände sig kommissionen tillsammans med Europeiska datatillsynsmannen, EU:s byrå för grundläggande rättigheter och EU:s samordnare för kampen mot terrorism till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter för att lägga fram resultaten av den expertgrupp på hög nivå för informationssystem och interoperabilitet 25 och kommissionens nya strategi för hantering av data för gränser och säkerhet. Den 8 juni 2017 antog rådet slutsatser 26 om informationsutbyte och driftskompatibilitet, där man välkomnade kommissionens synpunkter och den föreslagna vägen för att uppnå interoperabilitet mellan informationssystem senast 2020 på grundval av rekommendationerna från högnivågruppen. Med utgångspunkt i dessa diskussioner kommer kommissionen att fortsätta sitt arbete med Europaparlamentet och rådet för att uppnå interoperabilitet mellan informationssystemen senast 2020.

2. EU-insatser för att skära av källor och kanaler till finansiering av terrorism

Arbetet pågår med att längs två huvudlinjer genomföra handlingsplanen från februari 2016 om finansiering av terrorism: för att upptäcka och förhindra finansiering av terrorism, och att störa inkomstkällor. I december 2016 lade kommissionen fram tre lagstiftningsförslag för att komplettera och förstärka EU:s regelverk för penningtvätt 27 , olagliga penningflöden 28 och frysning och förverkande av tillgångar 29 . Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att påskynda arbetet med dessa viktiga förslag.

Dessutom har medlagstiftarna gjort avsevärda framsteg i förhandlingarna om ändringar av det 4:e direktivet om åtgärder mot penningtvätt, som bygger på ett lagstiftningsförslag i juli 2016 30 . EU-kommissionen kommer att fortsätta arbetet för ett snabbt slutförande av de pågående trepartsförhandlingarna. Tillsammans utgör dessa åtgärder ett komplement till de åtaganden som kommissionen åtagit sig att göra inom ramen för handlingsplanen 31 . De kommer också att garantera att EU uppfyller sina internationella åtaganden enligt överenskommelser med avseende på Arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) och Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism (Warszawakonventionen).

I enlighet med vad som anges i handlingsplanen har kommissionen också för avsikt att anta ett förslag för att komma åt den olagliga handeln med kulturföremål i syfte att utvidga tillämpningsområdet för nuvarande lagstiftning för ytterligare tredjeländer. Kommissionen planerar också ett förslag om att ge brottsbekämpande organ och andra myndigheter tillgång till register över bankkonton. Dessutom antog kommissionen nyligen en rapport om bedömning av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism på överstatlig nivå 32 , samt ett arbetsdokument om ett förbättrat samarbetet mellan finansunderrättelseenheter. 33 Senare i år kommer kommissionen att rapportera om sin pågående bedömning av behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att spåra finansiering av terrorism i EU. Kommissionen är också i färd med att se över lagstiftningen för att bekämpa bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter, för att ta hänsyn till nyare former av brottslighet och förfalskning av finansiella instrument i syfte att minska deras förekomst och avskräcka potentiell brottslig verksamhet, såsom finansiering av terrorism.

3. Den yttre dimensionen

Behovet av att förstärka den yttre dimensionen av kampen mot finansiering av terrorism och penningtvätt understryks i slutsatserna från rådet (utrikes frågor) som antogs den 19 juni 2017 om den externa dimensionen av kampen mot terrorism 34 . I slutsatserna bekräftas de geografiska och tematiska prioriteringar gällande framtida insatser för terrorbekämpning, nämligen förstärkt samarbete kring terrorbekämpning med prioriterade tredjeländer i Mellanöstern, Nordafrika, västra Balkan och Turkiet samt med strategiska partner och internationella organisationer. Slutsatserna bygger i hög grad på det icke-officiella dokumentet om externa terrorismbekämpande åtgärder som Europeiska utrikestjänsten och kommissionen lade fram för medlemsstaterna i maj 2017.

Den 16 juni i år anordnades ett möte på Malta mellan EU:s och Förenta staternas ministrar för rättsliga och inrikes frågor, vilket var det första mötet av detta slag med den nya amerikanska regeringen. Förenta staterna bekräftade sin önskan att fortsätta det nära samarbetet med EU och betonade behovet av ett snabbt informationsutbyte i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet. Kommissionen redogjorde för EU:s åtgärder mot utländska terrorstridande, med särskild inriktning på det transatlantiska utbytet av uppgifter. EU och Förenta staterna tillhandahöll uppdaterad information om åtgärder mot radikalisering online och offline, om utvecklingen i fråga om passageraruppgifter (PNR-uppgifter), penningtvätt, gränsförvaltning och luftfartsskydd. När det gäller frågan om riskerna för luftfartsskyddet på grund av elektronisk utrustning för privatpersoner, enades EU och USA om att fortsätta samarbetet med att höja de globala normerna för luftfartsskyddet. Kommissionen uppdaterade medlemsstaterna i fråga om diskussionen och eventuella begränsningar vid mötet i kommittén för luftfartsskyddet inom den civila luftfarten den 21 juni 2017 och kommer att fortsätta sitt nära samarbete med Förenta staterna på teknisk och politisk nivå för att åtgärda nya hot.

V.    SLUTSATS

Denna rapport avhandlar främst de åtgärder som vidtagits under de senaste månaderna för att bygga upp en effektiv och genuin säkerhetsunion. Det ökande antalet terrorattackerna under de senaste veckorna och månaderna är en påminnelse om vikten av detta arbete och behovet av att påskynda resultaten. De åtgärder som beskrivs i denna rapport kräver ett omedelbart genomförande för att motverka det ökande terrorhotet, stärka samarbete på EU-nivå för att förhindra och bekämpa radikalisering, stoppa finansiering av terrorism, intensifiera utbytet av information och uppnå interoperabilitet mellan informationssystemen för att täppa till informationsluckor. I Europeiska rådets slutsatser av den 22–23 juni 2017 bekräftas det pågående arbetets vikt och brådska. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att fortsatt intensifiera dessa gemensamma insatser för att öka säkerheten för samtliga medborgare.

Nästa lägesrapport om säkerhetsunion i juli i år kommer att innehålla resultaten av den övergripande bedömningen av kommissionens insatser på området inre säkerhet och de slutsatser som kommissionen har dragit av den omfattande samrådsprocess som inleddes i december 2016.

(1)  COM(2016) 379 final (14.6.2016).
(2)  COM(2016) 50 final (2.2.2016).
(3)   http://www.consilium.europa.eu/en/meetings/european-council/2017/06/22-23-euco-conclusions_pdf/ .
(4)   http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2017/05/26-statement-fight-against-terrorism/ .
(5)  Europols enhet för anmälan av internetinnehåll har vidarebefordrat 30 000 poster med terrormaterial till internetplattformarna, varav genomsnittligen 80–90 procent har avlägsnats. Dessutom garanterar internetbranschens initiativ till en databas för hashvärden att terrormaterial som en gång avlägsnats från en plattform inte laddas upp på en annan.
(6) I maj 2016 nådde kommissionen en överenskommelse med Facebook, Twitter, YouTube och Microsoft om en uppförandekod för att motverka hatpropaganda på internet, vilket innebär att operatörerna åtar att snabbt och effektivt se över och avlägsna innehåll som anmälts för att innehålla olaglig hatpropaganda. Ett år efter antagandet är resultaten påtagliga. Bolagen har avlägsnat innehåll i dubbelt så många fall av illegal propaganda och snabbare än före antagandet av koden.
(7)  Kommissionen kommer att inrätta gruppen i juli 2017.
(8)  EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering erbjuder medlemsstaterna fortbildning och har utarbetat bästa praxis, riktlinjer, handböcker och rekommendationer. Bland annat omfattas ämnen och frågor som polarisering, radikalisering i fängelser och avhoppsprogram, familjestöd, ungdomsarbete och utbildning, närpolisverksamhet, kommunikation och stora berättelser, ungdomars engagemang och egenmakt.
(9)  Se tabellen i bilaga 1 över åtgärder som vidtagits för att genomföra meddelandet från juni 2016.
(10)  Meddelandet från juni 2016 är inriktat på sju specifika områden: 1) stödja forskning, kunskapsbyggande, övervakning och nätverksarbete; 2) motverka terror- och hatpropaganda på nätet; 3) motverka radikalisering i fängelser; 4) främja en inkluderande utbildning och gemensamma EU-värden; 5) främja ett inkluderande, öppet och motståndskraftigt samhälle och nå ut till unga människor; 6) fokusera på säkerhetsdimensionen i arbetet mot radikalisering, och 7) stärka den internationella dimensionen.
(11)  Under 2016 avsattes mer än 200 miljoner euro inom ramen för utbytesprogrammet Erasmus+ till att utveckla nya strategiska inriktningar och metoder genom 1 200 transnationella partnerskapsprojekt, som inbegriper lokala aktörer och fokuserar på inkluderande utbildning, ungdomsarbete, medborgarutbildning och interkulturell utbildning. En ny samling verktyg som utvecklats i samarbete med medlemsstaternas experter ger ungdomsledare handledning och råd om arbete med unga som är i farozonen för våldsam radikalisering. Kommissionen har också inrättat ett nätverk av förebilder inom ramen för Erasmus+. Genom detta initiativ kommer lokala aktörer att kunna utnyttja små belopp av EU-finansiering för att samla förebilder som kan börja arbeta med att främja social delaktighet bland skolbarn och ungdomar.
(12)   https://ec.europa.eu/commission/priorities/deeper-and-fairer-economic-and-monetary-union/european-pillar-social-rights/european-pillar-social-rights-20-principles_sv .
(13)  I maj 2017 inledde kommissionen ett offentligt samråd på nätet för att förbereda ett förslag till en rådsrekommendation om främjande av social delaktighet och gemensamma värderingar i slutet av 2017. Målet är att inrätta en strategisk ram till stöd för medlemsstaterna genom att främja inkluderande undervisning som ger del i gemensamma värderingar, vilket kan motverka radikalisering som leder till våldsam extremism.
(14)  COM(2016) 377 final (7.6.2016).
(15)  Den globala fonden för samhällsengagemang och motståndskraft (GCERF), internationella Hedayahs kompetenscentrum för motverkande av våldsbejakande extremism och Internationella institutet för rättvisa och rättsstatlighet.
(16)   http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9916-2017-INIT/en/pdf .
(17)  COM(2017) 261 final (16.5.2017).
(18)  COM(2017) 352 final (29.6.2017).
(19)  Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa.
(20)  COM(2016) 7 final (19.1.2016).
(21)  COM(2017) 344 final (29.6.2017).
(22)   https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/joint-declaration-legislative-priorities-2017-jan2017_en.pdf .
(23)  COM(2016) 194 final (6.4.2016).
(24)  COM(2016) 731 final (16.11.2016).
(25)   http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupDetailDoc&id=32600&no=1 .
(26)  Rådets slutsatser om det fortsatta arbetet med att förbättra informationsutbytet och säkerställa driftskompatibiliteten mellan EU:s informationssystem: http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9448-2017-INIT/en/pdf .
(27)  Förslag till ett förslag till direktiv om införande av minimiregler om fastställande av penningtvätt minimikrav för brottsbeskrivning och påföljder av penningtvätt, COM(2016) 826 final (21.12.2016).
(28)  Förslag till förordning om upptäckt av förflyttning av kontanta medel i olagliga syften, COM(2016) 825 final (21.12.2016).
(29)  Förslag till en förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande, COM(2016) 819 final (21.12.2016).
(30)  COM(2016) 450 final (5.7.2016).
(31)  Se tabellen i bilaga 2 över åtgärder som vidtagits för att genomföra handlingsplanen från februari 2016.
(32)  COM(2017) 340 final (26.6.2017).
(33)  SWD(2017) 275 (26.6.2017).
(34)   http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2017/06/19-conclusions-counterterrorism/ .
Top

Bryssel den 29.6.2017

COM(2017) 354 final

BILAGA

Lägesrapport om genomförandet av de åtgärder som anges i kommissionens meddelande om att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism

till

Meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet

Åttonde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion


LÄGESRAPPORT OM GENOMFÖRANDET AV DE ÅTGÄRDER SOM ANGES I KOMMISSIONENS MEDDELANDE OM

ATT STÖDJA DET FÖREBYGGANDE ARBETET MOT RADIKALISERING SOM LEDER TILL VÅLDSINRIKTAD EXTREMISM

COM(2016) 379 final, 14.6.2016.

Nyckelåtgärder

Tidsram

Beskrivning/lägesrapport

1.1.    Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (nedan kallat RAN-nätverket) innefattar ett kompetenscentrum som ger medlemsstaterna stöd vid utformandet och genomförandet av effektivt förebyggande arbete.

Pågående

Under 2016 har EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering bidragit med stöd till medlemsstaterna i 19 fall.

I år planerar nätverket att i 20 fall tillhandahålla sådana stödtjänster genom seminarier, utbildning för utbildare och expertuppdrag.

1.2.    RAN-nätverkets kompetenscentrum tillhandahåller vägledning och handböcker om inrättande av strukturer för flera organ.

Pågående

Under 2016 och 2017 har RAN-nätverket utfärdat ett antal tematiska dokument (bl.a. om radikalisering i fängelser och i samband med skyddstillsyn, inrättande av ett samarbete mellan flera olika strukturer på lokal nivå, motbudskap, fortbildning av poliser, motarbetande av radikalisering i skolor osv.) som finns under: https://ec.europa.eu/home-affairs/what-we-do/networks/radicalisation_awareness_network/ran-papers_en  

Den 19 juni i år lade nätverket fram en handbok om bemötande av återvändande till stöd för medlemsstaterna i arbetet med de utmaningar som uppstår när terrorstridande återvänder från utlandet. Handboken innehåller en sammanställning av tillvägagångssätt som gjorts av yrkesverksamma på området för att hantera olika problemkomplex med personer som återvänder från konfliktområden.

1.3.    RAN-nätverkets kompetenscentrum inrättar en plattform för utbyte av erfarenheter och praxis genom fortsatt kartläggning av forskning om radikalisering.

Pågående

Under 2016 kartlade RAN-nätverket de senaste forskningsrönen och forskningsluckorna på områden som är relevanta för arbetet i olika arbetsgrupper inom RAN-nätverket.

2.1.    Upprätta en katalog över förebyggande strategier på nationell, regional eller lokal nivå.

Pågående

Första versionen av databasen för nationella förebyggande strategier har inrättats och finns på internet: http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-we-do/networks/radicalisation_awareness_network/ran-and-member-states/repository/index_en.htm ).

Innehållet kommer att uppdateras regelbundet.

2.2.    Upprätta nätverk för yrkesverksamma

Pågående

Ett kompetenscentrum inrättades inom RAN-nätverket till stöd för nätverkets arbete. RAN-nätverket fortsätter att erbjuda skräddarsytt stöd till medlemsstaterna för att bl.a. inrätta nationella nätverk av yrkesverksamma på området.

2.3.    Inrätta nationella/regionala kontaktpunkter i medlemsstaterna

Pågående

I februari i år lanserade nätverket för politiskt ansvariga för arbetet mot radikalisering.

3.1.    Utnyttja forskningen inom Horisont 2020 om de komplexa grundorsakerna till våldsinriktad radikalisering för att ta fram konkreta verktyg som möjliggör bättre underbyggda politiska insatser.

Pågående

Arbetsprogrammet Trygga samhällen inom Horisont 2020 för 2017–2016 omfattar också utvecklingen av en heltäckande strategi mot våldsinriktad radikalisering i EU. Fyra projekt för sammanlagt 12 miljoner euro har nyligen valts ut: Periklesprogrammet, MINDb4ACT, Practicies och Trivalent.

Kommissionen inleder nu en reflexion om arbetsprogrammet 2018–2019/20 med tyngdpunkt på forskning om radikalisering.

Arbetsprogrammet Inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen inom Horisont 2020 för 2016–2017 omfattar två relevanta forskningsämnen med inriktning på radikaliseringens samhälleliga sammanhang och samspelet mellan de globala trenderna för sekularisering och religiös radikalisering.

Ytterligare forskning bedrivs även inom Eurydice-nätverket, som bidrar med information om utbildningssystem och utbildningsstrategier inom EU.

4.1.    Inom ramen för EU:s internetforum utveckla en gemensam anmälningsplattform för att påskynda och effektivisera anmälningsprocessen

Pågående

Fyra stora företag (Facebook, Twitter och Google och Microsoft) har utvecklat en modell för en ”databas” för att förebygga att terrorinnehåll som avlägsnats från en webbplats kan laddas upp på en annan. Verktyget har tagits i bruk och företag går nu igenom hur andra mindre företag kan engageras.

4.2    Inom ramen för EU:s internetforum inrätta ett program för att öka civilsamhällets inflytande i syfte att tydligt stärka utbildningen och stödet till parter i civilsamhället för att effektivt öka mängden positiva alternativa budskap på nätet.

   

Pågående

Lanseringen av programmet för att stärka civilsamhällets ställning (CSEP) ägde rum den 15–16 mars i år, med målet att hjälpa civilsamhällets aktörer att på ett effektivare sätt utmana terroristernas verklighetsbeskrivning på internet. Det kommer att inbegripa utbildning ledd av RAN-nätverkets kompetenscentrum, som stöds av Europeiska nätverket för strategisk kommunikation, och i nära samarbete med näringslivet. En inbjudan att lämna förslag kommer att publiceras i en andra fas (kvartal 2/3 2017), varefter programmets effektivitet kommer att utvärderas.

4.3    Ytterligare åtgärder inom nyckelåtgärd 4:

   Bedriva forskning med inriktning på terroristers användning av internet.

Pågående

Den 8 december 2016 lades en första uppsätttning forskningsresultat fram för EU:s internetforum inom Ramprogram 7 – Projektet Voxpol. Forskningen var inriktad på kartläggning av terrorism och våldsbejakande extremism under 2016, dömda terroristers nätbeteende och framtida tendenser.

5.1.    RAN-nätverketets kompetenscentrum kommer att inrätta en plattform för utbyte av erfarenheter och bästa praxis för att öka kunskapen om medier och det kritiska tänkandet kring internet.

Pågående

RAN-nätverkets arbetsgrupp ”Utbildning” anordnade ett stort möte om medborgarskap, mediekompetens och kritiskt tänkande i november 2016.

Inom samarbetsprogrammet Utbildning 2020 om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning anordnades ett seminarium med ömsesidigt lärande i Nederländerna i april 2016, följt av rådets (utbildning) slutsatser i maj 2016.

5.2.    RAN-nätverkets kompetenscentrumet kommer att utform en EU-kampanj i syfte att stärka motståndskraften mot radikalisering på nätet och tillhandahålla alternativa budskap eller alternativa åtgärder (Exit Hate-kampanjen).

Pågående

I september 2016 inleddes pilotkampanjen EXIT HATE, som pågick i sex veckor och var en plattform för att lyfta fram initiativ och positiva nyheter (t.ex. för och av ungdomar) från hela Europa som främjar alternativ till extremistisk propaganda.

6.1.    Se till att kommissionen och relevanta it-företag övervakar de offentliga åtagandena i uppförandekoden för att motverka olaglig hatpropaganda på internet, inklusive propagandans konsekvenser.

 

Pågående

Resultaten av en andra översyn av genomförandet av uppförandekoden lades fram den 31 maj i år och visade på betydande framsteg i fråga om mängden avlägsnat material och hastighet. Samtidigt måste arbetet fortsatt fokuseras på att förbättra både insynen och återkopplingen till användarna (se punkt 6.2).

Den 23 maj i år enades rådet om en allmän strategi för förslaget till ett omarbetat direktiv om audiovisuella medietjänster. Ett av målen för de föreslagna ändringarna av direktivet är att säkerställa att videodelningsplattformar åläggs att vidta lämpliga åtgärder till skydd för medborgarna mot uppmaning till våld eller hat (flaggning och/eller rapportering).

6.2.    Kommissionen och berörda it-företag kommer att öka öppenheten vid tillämpning av förfaranden för anmälan och avlägsnande av material.

Pågående

Det vidare arbetet med it-företagen kommer att inriktas både på förfaranden gentemot vissa användare som påverkas av anmälningar och på allmänheten samt uppmuntra motbudskap och alternativa budskap. Halvtidsöversynen om genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden som lades fram från den 10 maj i år bekräftar behovet av fortsatta insatser för minimikrav för förfarandena för anmälan av och åtgärder mot mellanhänder på internet.

Kompletterande åtgärd 1 om e-handeln:

   Genom programmet för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap ges civilsamhället stöd till arbetet med att övervaka och minska hatpropagandans dragningskraft och effekter.

Pågående

I år har kommissionen utökat de medel som avsatts för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet till 7 miljoner euro, varav 1,5 miljoner euro öronmärks för kampen mot hatpropaganda på nätet, bland annat genom utveckling av motberättelser.

Kompletterande åtgärd 2 om e-handeln:

   Fortsatt finansiering av den rådgivande gruppen för strategisk kommunikation/nätverket för strategisk kommunikation för att utveckla lämpliga strategier, informationskampanjer eller enskilda initiativ

Pågående

Europeiska nätverket för strategisk kommunikation (ESCN), som är ett projekt under belgisk ledning, bygger på den rådgivande grupp för strategisk kommunikation, som är ett projekt med uppgift att organisera och stödja ett nätverk av medlemsstater för att utbyta bästa praxis om användningen av strategisk kommunikation för att motverka terrorism och våldsinriktad extremism. Det medfinansieras av Fonden för inre säkerhet – Polis åtgärdsbidrag (maximalt belopp på 1 150 000 euro).

7    RAN-nätverkets kompetenscentrum används för att utbyta god praxis och utarbeta strategiska rekommendationer om förebyggande av radikalisering för yrkesverksamma i första ledet (vid behov även för domare och åklagare) och om verksamhet som rör fängelser och skyddstillsyn.

Pågående

Arbetsgruppen för fängelser och skyddstillsyn inom RAN-nätverket fortsätter att främja utbyte av bästa praxis mellan yrkesverksamma kommer att rapportera om sin verksamhet vid årets slut.

Inom programmet Rättsliga frågor föreskrivs driftsbidrag till den europeiska organisationen för fängelser och kriminalvårdsinrättningar (EuroPris), som omfattar kriminalvårdsförvaltningar och Confédération européenne de skyddstillsyn (CEP). Dessa organisationer anordnas regelbundna möten för att diskutera frågor om radikalisering.

Utbytesprogrammet Erasmus+ stöder utbildningsprogram i fängelser i syfte att förebygga och bekämpa radikalisering. Projektet för förebyggande av radikalisering i fängelser (R2PRIS) inleddes i december 2015 för att hjälpa personal på fältet (kriminalvården, skolpersonal, psykologer, socialarbetare osv.) för att identifiera, rapportera och tolka tecken på radikalisering och reagera på dem på lämpligt sätt. Projektet genomförs i fem länder (Portugal, Belgien, Norge, Turkiet och Rumänien) och kommer att omfatta 160 kurser fram till augusti 2018.

8    Tillhandahålla ekonomiskt stöd för att hjälpa medlemsstaterna att utarbeta redskap för riskbedömning.

Pågående

I linje med den strategiska inriktningen på arbetet med att förebygga radikalisering i fängelser och på integration av återanpassning i de straffrättsliga åtgärderna inledde kommissionen två förslagsomgångar 2015 inom ramen för programmet Rättsliga frågor 2014–2020:

a)JUST/2015/JCOO/AG/TERR: Verksamhetsbidrag till stöd för straffrättsligt samarbete som rör straffrättsliga åtgärder mot terrorism och våldsinriktad radikalisering. (Budget: 1 miljon euro. Tre projekt har valts ut).

b)JUST/2015/JTRA/AG/EJTR: Bidrag till insatser till stöd för europeisk rättslig utbildning. (Budget: 1,5 miljoner euro för den del som rör ”juridiska aspekter av kampen mot terrorism och organiserad brottslighet” och ”förebyggande av radikalisering i fängelse” – fem projekt har valts ut)

År 2016 anordnades en enda ansökningsomgång för rättsligt samarbete (JUST-JCOO-TERR-AG-2016) med en budget på 4 miljoner euro, som även omfattar rättslig utbildning på området radikalisering (10 projekt valdes ut och tre projekt står på reservlistan).

I det årliga arbetsprogrammet för rättsliga frågor för 2017 (Straffrättsligt samarbete) prioriteras ett verksamt bidrag till den europeiska säkerhetsagendan för de rättsliga åtgärderna mot terrorism, inte minst för att motverka finansiering av terrorism och förebygga radikalisering, särskilt i fängelserna.

9    Stöd till utformningen av utbildningsprogram i fängelser (inklusive yrkesinriktad utbildning), så att frihetsberövade personer lättare kan reintegreras i samhället.

Pågående

Erasmus+ kan stödja projekt med inriktning på vuxenutbildning, fortbildning och reintegrationsarbetet i fängelser. Flera projekt (som valts ut inom ramen för 2016 års ansökningsomgång inom Erasmus+ för social integration) inleddes i januari i år, med ett totalt bidrag på 1,3 miljoner euro.

Europeiska socialfonden stöder en rad åtgärder för social delaktighet med inriktning på avradikalisering och återinträde på arbetsmarknaden efter fängelse.

10.    Stöd till medlemsstaternas utarbetande av program för återanpassning av frihetsberövade samt utbytet av bästa praxis och strategier för verkställande av straffrättsliga påföljder.

Pågående

Finansiering för utveckling av rehabiliteringsprogram och utbyte av bästa praxis som erbjuds av kommissionen, se nyckelåtgärd 8.

11    Främja informationsutbyte för specialiserade åklagare vid Eurojust.

Pågående

Eurojust fortsätter att samla sina nationella kontaktpersoner för terrorfrågor till taktiska möten för att fortsätta att utbyta synpunkter. Eurojust kommer också fortsättningsvis att ge ut

   Terrorism Conviction Monitor (TCM)

   Rapporter om utländska stridande

   Kompletterande åtgärder för fängelser:

   Stöd till utbildning för fängelse- och skyddstillsynspersonal samt för domare och åklagare.

Pågående

I maj 2016 anordnade kommissionen en konferens för utbildningsanordnare för att bekämpa terrorism och radikalisering. Den samarbetar också med European Network of Penitentiary Training Academies för kriminalvård (EPTA), Europris och Confédération européenne de Probation för att inrätta ett mer hållbart gränsöverskridande utbildningssamarbete för fängelse- och skyddstillsynspersonal om avradikaliseringsåtgärder.

RAN-nätverket, EuroPris och Epta utarbetar för närvarnde en samling utbildningsinsatser och insatser för fängelser.

RAN-nätverket och IMPACT Europe harerbjudit berörda parter i medlemsstaterna utbildning i att utvärdera insatser för att förebygga och motverka radikalisering i anslutning till fängelser och skyddstillsyn.

För att påskynda inrättandet av alla de projekt som framhålls i rådets slutsatser om straffrätt utnyttjar kommissionen tillgängliga finansiella medel (över 6,5 miljoner euro år 2015 och 2016).

12    Lägga fram ett förslag till rådets rekommendation för att främja social inkludering och EU:s grundläggande värden genom utbildning och icke-formellt lärande.

Vid årets slut

Förberedande arbete pågår, särskilt inom arbetsgruppen Utbildning 2020 för att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning. Den 19 maj i år inleddes ett 12-veckors offentligt samråd på internet.

13    Tillhandahålla över 400 miljoner euro genom Erasmus+ under 2016 till transnationella partnerskap för att utarbeta innovativa strategier och metoder på gräsrotsnivå, särskilt sådana som gäller social inkludering, främjande av gemensamma värden samt interkulturell förståelse. Inom Erasmus+ kommer åtgärder som utformas på gräsrotsnivå att utökas med ett särskilt anslag på 13 miljoner euro under 2016.

 

Pågående

Genomförandet av Parisdeklarationen är en övergripande prioritering inom utbytesprogrammet Erasmus+. Riktade ansökningsomgångar lanserades för att främja delaktighet och grundläggande värderingar (nyckelåtgärd 2, med över 200 miljoner euro anslagna under 2016). De projekt som valdes ut under 2016 har inletts eller kommer att inledas i år.

Dessutom har följande gjorts:

– En ansökningsomgång värd 13 miljoner euro för att sprida, reproducera och uppgradera god praxis på gräsrotsnivå till höge nivåer (nyckelåtgärd 3) tilldrog sig stort intresse från berörda parter och avslutades i juli 2016 (35 projekt).

– Två prioriteringar inriktade på specifika mål i Parisförklaringen i en sektorsövergripande ansökningsomgång för europeiska politiska experiment med 5 utvalda projekt (4 för allmän utbildning och yrkesutbildning, 1 för ungdomar).

I år fortsätter Erasmus att stödja gränsöverskridande partnerskap som en övergripande prioritering (nyckelåtgärd 2). Dessutom kommer 10 miljoner euro att användas för att sprida, kopiera och uppgradera befintlig god praxis på gräsrotsnivå (nyckelåtgärd 3) för att främja inkluderande och demokratiska skolor (ansökningsomgånden avslutades i maj i år, urval pågår).

14    Inrätta ett nätverk som underlättar direktkontakter med positiva förebilder i skolor, ungdomsverksamhet, idrottsklubbar och fängelser.

Pågående

Syftet med åtgärden är att inrätta pooler av förebilder på nationell nivå i syfte att genomföra åtgärder för att främja social integration, undvika marginalisering och radikalisering samt för att främja ett aktivt medborgarskap och gemensamma värderingar. Initiativet genomförs gradvis genom de nationella programkontoren för Erasmus+ under hela perioden 2017–2018.

Plattformen ”RAN Ung” som ska ge ungdomar möjlighet att spela en aktiv roll i förebyggandet av radikalisering har inrättats inom RAN-nätverket. Högnivåkonferens om radikalisering den 9 november 2016. Bland annat kommer RAN Ungambassadörer att utarbeta rekommendationer och anordna möten, så att deltagarna kan lämna sina synpunkter och rekommendationer i fråga om politiska åtgärder och rättstillämparnas arbete. RAN Ung samarbetar med andra organisationer och initiativ, såsom initiativet Extremely Together inom Kofi Annans stiftelse, YouthCAN och OSSE:s ungdomsambassadörer.

15    Främja tillgodoräknande av studiepoäng för frivilligarbete och utveckling av läroplaner som kombinerar det akademiska innehållet med samhällsengagemang genom Erasmus+.

Pågående

Kommissionen kommer, i nära samarbete med nationella programkontor inom Erasmus+ och högskolor, att öka medvetenheten om hur Europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter kan bistå med i fråga om informellt lärande och även volontärarbete. Inom ramen för den pågående översynen av tillägg till examensbevis (tillägg till högre utbildning som används av de 48 länderna i Bolognaprocessen/det europeiska området för högre utbildning) kommer kommissionen att främja erkännande av icke-formellt lärande, frivilligarbete eller liknande verksamhet som ingår i ett utbildningsbevis.

Kompletterande åtgärd 1 om utbildning:

   Förbereda lärarna för att hantera mångfald i klassrummet och förmedla gemensamma värden till eleverna, tidigt upptäcka tecken på radikalisering och fortsätta att stödja utbyte av bästa praxis genom eTwinning samt inom ramen för RAN-nätverkets arbetsgrupp för utbildning (ENE).

Pågående

eTwinning, som finansieras inom programmet Erasmus+, är en nätplattform som under de senaste tolv åren har fört samman mer än 470 000 lärare och 180 000 skolor i hela Europa. Potentialen i eTwinning kommer att till fullo utnyttjas med ett större fokus på teman som är kopplade till medborgarskap i syfte att göra det möjligt för lärarna att engagera sig aktivt för att få ökad demokratisk utbildning. För detta ändamål 2017 års tema integration.

I år kommer RAN-nätverkets arbetsgrupp Utbildning i huvudsak att inriktas på olika typer av utbildningar för lärare om den högre utbildningens roll i kampen mot radikalisering samt om mediekompetens och kritiskt tänkande. I år görs en uppdatering av RAN-manifestet (”Utbildningsmanifestet 2.0”), som ger praktisk vägledning för skolor och innehåller erfarenheter och politiska rekommendationer.

Kompletterande åtgärd 2 för Utbildning 2:

   Ett nära samarbete med Europarådet och Unesco för att bättre genomföra befintliga verktyg för lärarstöd.

Pågående

Inom Utbildning 2020 och arbetsgruppen för medborgarskap och gemensamma värderingar ska kommissionen på nära håll samarbeta med Europarådet och Unesco för att bättre utnyttja synergier och på bästa sätt använda befintliga verktyg (inbegripet lärarhandledning).

Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering har bidragit med expertis till Unescos lärarhandledning ”A teacher’s Guide on the Prevention of violent radicalisation”, som offentliggjordes 2016 och ger vägledning bl.a. om att leda diskussioner i klassrummet och förmedla det centrala budskapet.

16    Fortsatt samarbete med Europaparlamentet och rådet för att kunna anta direktivet mot diskriminering.

Pågående

Kommissionen kommer också fortsättningsvis att förse rådets ordförandeskap med tekniskt stöd för att förbättra texten i utkastet till direktiv, samtidigt som arbetet inriktas på att skapa politisk enighet inom rådet.

17    Främja social inkludering av utsatta grupper genom politiska åtgärder, Europeiska socialfonden (ESF) och programmet för sysselsättning och social innovation.

Pågående

Inom ramen för Utbildning 2020 (för skolor och medborgarutbildning) är de berörda arbetsgrupperna inriktade på integration av missgynnade grupper.

Europeiska socialfonden och programmet för sysselsättning och social innovation investerar i social integration av missgynnade grupper (fattigdomsnätverk, kapacitetsuppbyggnad för icke-statliga organisationer som arbetar med dessa grupper, särskilda projekt i medlemsstaterna genom ESF, informationskampanjer osv.).

18    Öka stödet till ungdomsarbetare och ungdomsorganisationer, särskilt genom att ta fram hjälpmedel.

Pågående

En rapport med praktiska instrument offentliggjordes i februari i år. Verktygslådan som syftar till att ge unga arbetstagare vägledning och rådgivning när de arbetar med ungdomar som riskerar att bli föremål för våldsinriktad radikalisering. De politiska rekommendationer som riktar sig till myndigheter från lokal till europeisk nivå inriktas på samarbete mellan olika sektorer för att på ett effektivt sätt förebygga våldsinriktad radikalisering bland ungdomar.

Arbetsgruppen för familjer, ungdomar och samhällsgemenskaper inom RAN-nätverket kommer att utnyttja verktygslådan för att utveckla ett RAN-manifest om ungdomars delaktighet och stärkt ungdomsarbete för att förebygga radikalisering.

19    Stärka den europeiska volontärtjänsten genom att öka dess budget.

Pågående

Under 2016 prioriterades projekt till stöd för genomförandet av Parisförklaringen.

I år har budgeten för den europeiska volontärtjänsten (EVT) ökats avsevärt.

Sedan lanseringen av den europeiska solidaritetskåren i december 2016 har omkring 30 000 unga medborgare från alla medlemsstater registrerats för deltagande. Man förväntar sig att år 2020 kommer sammanlagt 100 000 ungdomar att ha deltagit i volontär- och yrkesverksamhet.

20    Föreslå en ändring av Schengens informationssystem för att ytterligare öka dess mervärde för brottsbekämpande verksamhet och terrorbekämpning.

Pågående

Lagförslagen antogs av kommissionen den 21 december 2016.

Pågående lagstiftningsförhandlingar.

21    Medlemsstaterna bör förutseende utbyta all relevant information med övriga medlemsstater, och om lämpligt med Europol, om frigivna fångar som misstänks ha radikaliserats eller som man vet har radikala åsikter, så att man säkerställer en nära övervakning av personer som utgör en stor risk.

Pågående

Inom nätverket för kunskapsspridning om radikalisering förbereds vägledningar och verktygslådor för beslutsfattare i upprättandet av strukturer för myndighetssamarbete. Frågan om förbättrat informationsutbyte om radikaliserade personer är ett av de prioriterade områdena. Resultatet av detta arbete lades fram och diskuterades vid den senaste högnivåkonferensen inom nätverket för ökad medvetenhet om radikalisering i november 2016.

Europeiskt centrum mot terrorism vid Europol är tänkt att fungera som ett centralt informationsnav i kampen mot terrorism i EU, bl.a. med information till Focal Point Travellers och analys av risker för radikalisering. Europols informationssystem (EIS) kan fungera som en central datakatalog med uppgifter som är av betydelse för brottsbekämpningen, inklusive en konsoliderad förteckning över alla kända eller misstänkta utländska terroriststridande.

I direktivet om bekämpande av terrorism, som antogs den 7 mars i år, skärps kravet på medlemsstaterna att utan förfrågan förse andra medlemsstater med all relevant information om terrorbrott. Däri införs också en skyldighet för den mottagande medlemsstaten att vidta lämpliga uppföljningsåtgärder.

22    Stödja de internationella organisationernas arbete med att motverka våldsinriktad extremism.

Pågående

EU arbetar aktivt med FN, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa i deras ansträngningar för att motverka våldsinriktad extremism.

Tillsammans med Europarådet samförvaltar kommissionen ett liknande program om mänskliga rättigheter och medborgarutbildning.

Det kompetenscentrum som finns inom nätverket för kunskapsspridning om radikalisering har inrättat arbetsförbindelser med internationella organisationer för att skapa samverkansvinster i arbetet med att motverka våldsinriktad extremism, bl.a med Europris, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och Europarådet (i synnerhet insatser av Europarådets kommunkongress)

23    Ytterligare initiativ för att inrikta EU:s externa finansieringsinstrument på förebyggande av våldsinriktad radikalisering.

Pågående

På internationell nivå främjar EU ett starkt fokus på förebyggande och motverkande av våldsbejakande extremism i politiska dialoger och stödprogram. EU har lämnat sitt stöd till FN:s generalsekreterares handlingsplan för att motverka våldsbejakande extremism och utarbetandet av nationella och regionala handlingsplaner för förebyggande och motverkande av våldsbejakande extremism. EU strömlinjeformar förebyggandet och motverkandet av våldsbejakande extremism. EU har stärkt kapaciteten inom StratComms insatsstyrka Syd, också i fråga om arabiska språket, för att främja positiva budskap. I fråga om finansiella instrument gäller följande:

– EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika har skapat en unik möjlighet till intensivt samarbete med tredjeländer som är i fara och åtgärder mot de bakomliggande orsakerna till radikaliseringen. Fortsatta ansträngningar görs för att utnyttja EU-interna erfarenheter (t.ex. genom RAN-nätverket) i ett externt sammanhang.

– Under 2016 stödde RAN-nätverket resor för radikaliseringsexperter till Turkiet och Tunisien. Uppföljande kontakter med båda dessa länder kommer att fortsätta under hela året. Insatserna i länderna på västra Balkan för att fastlägga strategier och ramvillkor för samarbete mellan flera organ får stöd genom projektet First Line och från nätverket för kunskapsspridning om radikalisering.

– Instrumentet för stöd inför anslutningen (nedan kallat IPA): Ett regionalt IPA-projekt godkändes 2016 för att stödja förebyggande och motverkande av våldsbejakande extremism på västra Balkan för att sprida den strategi som följs av nätverket för kunskapsspridning om radikalisering och för att stärka motståndskraften genom att inbegripa både enskilda grupper och samhället i stort. Dessutom ökas medvetenheten om de inneboende riskerna för radikalisering i skolor och bland ungdomar. Därutöver utbildas religiösa ledare för att motverka våldsinriktad extremism och det skapas webbplattformar med inriktning mot förebyggande och motverkande av våldsinriktad extremism och terrorism.

– Genom nationella IPA-program kommer EU att stödja Kosovo med att stärka åtgärder för avradikalisering inom kriminalvården och skyddstillsyn, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien med genomförandet av den nationella strategin för kampen mot terrorism, och i Albanien lämnas stöd till kampen mot terrorismen genom EU:s polisuppdrag Pameca 1[1] till brottsbekämpande myndigheter och underrättelsetjänster.

– EU:s delegation i Albanien har tillhandahållit två bidrag på 300 000 euro vardera för att stärka det civila samhällets organisationer och offentliga institutioner i deras arbete för att motverka extremism och radikalisering.

– I Bosnien och Hercegovina planeras ett EU-finansierat projekt med inriktning på radikaliseringsrisken i Zenicafängelset, i samarbete med den muslimska gemenskapen, som engagerar ungdomar i förebyggande av radikalisering.

– EU integrerar också terrorismbekämpning och motverkande av våldsbejakande extremism i projekt med det civila samhället och icke säkerhetsrelaterade aktörer. Genom IPA:s regionala finansieringsmekanism till förmån för det civila samhället (Tacso) inrättas särskilda program för att motverka våldsinriktad extremism på nationell (t.ex. i Albanien) eller regional nivå.

– Europeiska grannskapsinstrumentet Pilotprojektet Unicri (5 miljoner euro) för att förhindra våldsinriktad extremism i regionerna Sahel och Maghreb.

— Kommissionen finansierar en rad program, till exempel i Mellanöstern, Nordafrika och Afrika (Maghreb, Sahel, Nigeria, Niger och Tchad).

Det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR) lämnar också stöd till relevanta program, t.ex.:

– Engagera unga för mänskliga rättigheter och social sammanhållning (600 000 euro – sätts igång inom kort och löper fram till 2019). Genomförandepartner: Generationer för fred.

– Bortom radikalisering: Youth in Libanon Speak Up! (600 000 euro kommer att inledas och löpa fram till 2019). Genomförandepartner: Deutsche Welle.

– La jeunesse sahraouie, acteur central de la résolution pacifique du conflit - Algérie, Tindouf; det civila samhället – bidrag till västsahariska flyktinglägren i Tindouf (96 000 euro, 2016–2018). Genomförs av Oxfam-Solidariteit.

— Voix du Sud, Meilleur Voix du Nord pour un ensemble en Algérie pour garantir la démocratie en Algérie (0,5 miljoner euro, kommer att inledas och löpa fram till 2018).

24    Fortsätta att stödja initiativ som tas av det globala forumet för terroristbekämpning (GCTF) för att förebygga och motverka våldsinriktad extremism.

Pågående

EU ger fortsatt stöd till förebyggande och motverkande av våldsinriktad extremism på lokal nivå genom initiativ som främjas av det globala forumet för terrorbekämpning, t.ex. Hedayah – internationella kompetenscentrumet för bekämpning av våldsinriktad extremism och Världsfonden för allmänhetens engagemang och motståndskraft. Särskilt Hedayahs bidragsmekanism lämnar nu stöd till gräsrotsinitiativ i Centralasien, västra Balkan och Georgien tillsammans med EU-finansiering. EU stöder också den verksamhet som bedrivs av Världsfonden för allmänhetens engagemang och motståndskraft i Bangladesh, Kenya, Kosovo, Mali och Nigeria samt ett innovativt initiativ från den privata sektorn för att mobilisera bidrag från den privata sektorn till medfinansiering av fondens verksamhet.

EU är medordförande (tillsammans med Turkiet) i arbetsgruppen för Afrikas horn inom Globalt forum för terrorbekämpning och medlem av arbetsgruppen för bekämpande av våldsinriktad extremism inom Globalt forum för terrorbekämpning. Frågor som rör förebyggande och motverkande av våldsinriktad extremism (också bland annat ungdomar och kvinnor) är ett viktigt inslag i arbetet inom arbetsgruppen för Afrikas horn. I sommar anordnar EU två arbetsseminarier för berörda parter i regionen för att lansera Life Cycle of Radicalisation som är en samling med bästa praxis från Globalt forum för terrorbekämpning.

25    Ytterligare utvidga nätverken inom eTwinning Plus till valda länder i EU:s grannskap.

Pågående

Verktyget eTwinning Plus verktyg (som redan omfattar Tunisien, Azerbajdzjan, Georgien, Ukraina, Armenien och Moldavien) kommer att utvidgas till att även omfatta andra länder i Europa-Medelhavspartnerskapet. Diskussionerna har redan inletts med Algeriet.

26    Starta ett genomförbarhetsprojekt för virtuella utbyten inom Erasmus+ för att främja ungdomars engagemang på nätet med sikte på att nå 200 000 ungdomar fram till 2019.

Pågående

Genomförbarhetsstudien är slutförd. Det finns olika möjligheter när det gäller att leda och till fullo genomföra initiativ som omfattar viktiga aspekter, såsom rekrytering av deltagare samt rekrytering och utbildning av handledare, vilket innehåll som krävs för att säkerställa en förhöjd interkulturell medvetenhet bland deltagarna, nödvändiga it-plattformar och det sätt på vilket deltagarna får erkännande för sitt engagemang. Målet är att inleda pilotfasen med 1000–2000 ungdomar under 2018, med en bredare tillämpning fram till slutet av 2019.

(1)

[1] Närmare uppgifter finns på: http://pameca.org.al/ .

Top

Bryssel den 29.6.2017

COM(2017) 354 final

BILAGA

Lägesrapport om genomförandet av åtgärdsplanen för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism

till

Meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet

Åttonde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion


LÄGESRAPPORT OM GENOMFÖRANDET AV ÅTGÄRDSPLANEN FÖR FÖRSTÄRKNING AV KAMPEN MOT FINANSIERING AV TERRORISM (COM(2016) 50 final, 2.2.2016)

Mål och åtgärder

Tidsram

Beskrivning/lägesrapport

Förhindra penningöverföringar och identifiera finansiering av terrorism

Åtgärder mot missbruk av finanssystemet för att genomföra finansiering av terrorism

Tidigarelägga dagen för det faktiska genomförandet och tillämpningen av fjärde penningtvättsdirektivet.

Senast fjärde kvartalet 2016

-Den 1 januari 2017 i förslaget till ändringar av fjärde penningtvättsdirektivet.

-Ersatt av pågående förhandlingar (trepartsmöten) om ändring av fjärde penningtvättsdirektivet – se nedan.

Anta en högriskförteckning över länder med strategiska brister i sina ordningar mot penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Senast andra kvartalet 2016

-En delegerad akt med en EU-förteckning som beaktar förteckningar använda av arbetsgruppen för finansiella åtgärder antogs den 14 juli 2016 och trädde i kraft i september 2016.

-Ytterligare ändringar av den delegerade akten förkastades av Europaparlamentet.

-Kommissionen avser att intensifiera sitt föregripande engagemang och sin samordning inom arbetsgruppen för finansiella åtgärder för att påverka dess arbete med förteckningen över högriskländer uppströms.

-Kommissionen kommer också att utveckla en ny bedömningsmetod som inte enbart förlitar sig på externa informationskällor. En färdplan med de viktigaste stegen mot en sådan ny metod, som omfattar detaljerade planer för de kommande 18 månaderna och utsikterna för den efterföljande perioden, har utarbetats.

-EU bör också arbeta förutseende med länder som har ”ringa kapacitet” i syfte att bistå dem i att förbättra sina möjligheter att förebygga penningtvätt/finansiering av terrorism.

Offentliggöra en rapport om en överstatlig bedömning av risker för penningtvätt och finansiering av terrorism med rekommendationer till medlemsstaterna om åtgärder mot dessa risker.

Andra kvartalet i år

-Arbetet pågår.

-Väntas bli antagen i juni i år.



Föreslå ändringar av fjärde penningtvättsdirektivet på följande punkter:

-Stärkta åtgärder för tillbörlig aktsamhet/motåtgärder i fråga om högriskländer utanför EU.

-Växelplattformar för virtuella valutor.

-Förbetalda instrument.

-Centraliserade bank- och betalkontoregister eller elektroniska datasöksystem.

-Finansunderrättelseenheternas tillgång till och utbyte av information.

Senast andra kvartalet 2016 – Klar

-Förslaget antogs av kommissionen den 5 juli 2016. 

-Trepartsdialog för närvarande i ett framskridet skede.



Effektivisera EU:s genomförande av FN:s frysningar, t.ex. genom bättre informationsutbyte mellan EU och FN.

Senast andra kvartalet 2016

-Arbetet pågår: Kommissionens avdelningar har förkortat tidsutdräkten för införlivande av nya förteckningar från FN avseende Islamiska staten och Al Qaida i EU:s lagstiftning från genomsnittligen fem till tre dagar – delvis till följd av ökat informationsutbyte med FN:s sanktionskommitté för Islamiska staten och al-Qaida.

-Kommissionens avdelningar undersöker vad som kan göras för att förkorta införlivandet till två dagar.

-Rådets generalsekretariat har fått i uppdrag att inrätta en databas för övervakning av inreseförbud i SIS på grundval av FN-sanktioner. Den kommer att vara tillgänglig senast 2017–2018.

Stärka medlemsstaternas, kommissionens, kommissionens, Europeiska utrikestjänstens och näringsidkarnas möjligheter att utbyta information om problem med genomförandet av restriktiva åtgärder, bl.a. informationsutbyte om nya FN-listor genom databasen över finansiella sanktioner:

Senast andra kvartalet 2016

-Arbetet pågår: Kommissionen håller på att utveckla en ny tillämpning av databasen över finansiella sanktioner, som skulle medge att uppgifter om nya FN-förteckningar överförs före införlivandet i EU:s lagstiftning (ska vara i drift senast i september).

-Kommissionen undersöker om databasen över finansiella sanktioner också skulle kunna användas för att överföra information om medlemsstaternas nationella förteckningar.

Utforska möjligheten av en separat rättsakt för bredare sökningar i bank- och betalkontoregister i samband med andra utredningar och av andra myndigheter än vad som föreskrivs i fjärde penningtvättsdirektivet.

Senast andra kvartalet 2016

-Arbetet pågår.

-Samråd ägde rum med i) de myndigheter som handhar befintliga bankregister, ii) de myndigheter som skulle kunna ha tillgång till bankregister för andra ändamål än penningtvätt (brottsbekämpning, kontoren för återvinning av tillgångar, korruptionsbekämpande myndigheter, skattemyndigheter) och banksektorn. 

Stärka samarbetet mellan finansunderrättelseenheterna genom lämpliga åtgärder.

Senast andra kvartalet 2017

-Arbetet pågår.

-Planeras bli antagen i juni 2017.



Andra initiativ som komplement till befintlig lagstiftning

Harmonisering av brottsbeskrivning av och straff för penningtvätt

Lagstiftningsförslag om harmonisering av brottsrekvisit och påföljder för penningtvätt

Senast fjärde kvartalet 2016

-Den 21 december 2016 lade kommissionen fram ett förslag.

-Rådet enades om allmänna riktlinjer den 8 juni i år.

-Europaparlamentet har utsetts till föredragande; rapport läggs fram i september i år.



Åtgärder mot olagliga kontantförflyttningar

Kommissionen kommer att samarbeta med Europeiska centralbanken (ECB), Europol och andra berörda parter om användningen av höga valörer, särskilt 500-eurosedeln, som är ett problem som rapporterats av de brottsbekämpande myndigheterna.

Slutförda

-Samarbetet slutfört. Inga ytterligare åtgärder krävs

-Den 4 maj 2016 fattade ECB-rådet ett beslut om att på sikt fasa ut 500-eurosedeln.

Förslag till lag mot olagliga förflyttningar av kontanta medel

Senast fjärde kvartalet 2016

-Kommissionens förslag lades fram den 21 december 2016.

-I rådet (arbetsgruppen för tullunionen): andra behandlingen pågår med utgångspunkt i ett kompromissförslag från ordförandeskapet.

-Anvisning till behörigt utskott i Europaparlamentet förväntas i mitten av juni.



Undersöka eventuella övre gränser för kontantbetalningar.

Lägesrapport lades fram vid Ekofinrådets möte i juni 2016

-Ett offentligt samråd genomfördes mellan den 1 mars och den 31 maj.

-Resultaten är för närvarande föremål för analys.



Komplettering av EU-reglerna för spårning och frysning av terroristers tillgångar

EU-ram för frysning av tillgångar med anknytning till terrorism enligt artikel 75 i EUF-fördraget.

Slutföra en bedömning senast fjärde kvartalet 2016

-Kommissionens bedömning utfärdad i den tredje rapporten om framsteg mot en effektiv och verklig säkerhetsunion (COM(2016) 831, 21.12.2016): inga ytterligare åtgärder krävs för närvarande.

Utökat ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkan av brottsliga tillgångar.

Senast fjärde kvartalet 2016

-Kommissionens förslag lades fram den 21 december 2016.

-Förhandlingar om en allmän strategi pågår i rådet.

-Europaparlamentet har utsetts till föredragande.



Ett eventuellt EU-system som komplement till EU:s och USA:s befintliga avtal om ett program för att spåra finansiering av terrorism genom att spår transaktioner som inte ingår i nämnda avtal.

Slutföra en bedömning senast fjärde kvartalet 2016

-Bedömning utfärdad i tredje rapporten om framsteg mot effektiv och verklig säkerhetsunion (COM(2016) 831, 21.12.2016).

-Arbetet pågår

Åtgärder mot finansieringskällor

Förslag till lag om att stärka tullmyndigheternas befogenheter och samarbete samt om att angripa finansiering av terrorism genom varuhandel

Framflyttat till första kvartalet 2017 (COM(2016) 230 final)

-Arbetet pågår



Lagförslag mot olaglig handel med kulturföremål.

Senast andra kvartalet 2017

-Förberedelser pågår.

-Antagande planeras till sommaren 2017.

EU-åtgärdsplan mot olaglig handel med vilda växter och djur

Senast första kvartalet 2016

-Handlingsplan antagen av rådet den 26 februari 2016.

-Rådets slutsatser antogs den 20 juni 2016.

-Genomförandet pågår.

Utvalda aspekter med koppling till den externa dimensionen



Mer hjälp till tredjeländer att följa säkerhetsrådets resolutioner och rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder.

Pågående

-Arbetet pågår.



Hjälp till länder i Mellanöstern, Nordafrika och Sydostasien att övervaka, störa och strypa finansiering av terrorism.

Senast fjärde kvartalet 2016

-Arbetet pågår.

Top