P8_TC1-COD(2015)0289

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 2 februari 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1006/2008

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)	Genom rådets förordning (EG) nr 1006/2008 (2) (nedan kallad tillståndsförordningen) upprättades ett system vad gäller tillstånd till fiskeverksamhet för unionens fiskefartyg i vatten utanför unionens vatten och tillträde för fartyg från tredjeland till unionens vatten.

(2)

Unionen är avtalsslutande part i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 (3) (Unclos) och har ratificerat Förenta nationernas avtal om genomförandebestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd av den 4 augusti 1995 (nedan kallat FN:s avtal om fiskbestånd) (4). I dessa internationella bestämmelser fastställs principen att alla stater måste vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa en hållbar förvaltning och bevarande av de marina resurserna och samarbeta med varandra i detta syfte. [Ändr. 1]

(3)

Unionen har godtagit FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations avtal om att främja fiskefartygens iakttagande av internationella bevarande- och förvaltningsåtgärder på det fria havet av den 24 november 1993 (5). I avtalet fastställs att en fördragsslutande part måste avstå från att bevilja tillstånd till att använda ett fartyg för fiske på det fria havet om vissa villkor inte är uppfyllda, samt tillämpa sanktioner om vissa rapporteringskrav inte uppfylls.

(3a)

Den 2 april 2015 avgav internationella havsrättsdomstolen ett rådgivande yttrande som svar på en förfrågan från CRSP (Commission Sous-Régionale des Pêches – Västafrika). Det rådgivande yttrandet bekräftade att unionen är ansvarig för den verksamhet som bedrivs av fartyg som för medlemsstaternas flagg och att unionen har en skyldighet att visa tillbörlig aktsamhet i detta avseende. [Ändr. 2]

(4)

Unionen har godkänt FAO:s internationella handlingsplan för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IPOA-IUU) som antogs 2001. Den internationella handlingsplanen mot IUU-fiske och FAO:s frivilliga riktlinjer för flaggstaternas prestationsnivå som godkändes 2014 ligger till grund för flaggstatens ansvar att säkerställa långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av levande marina resurser och marina ekosystem. I den internationella handlingsplanen mot IUU-fiske föreskrivs att en flaggstat bör utfärda tillstånd för fiske till fartyg som för dess flagg även när fisket bedrivs i vatten som ligger utanför dess överhöghet eller jurisdiktion. De frivilliga riktlinjerna rekommenderar även att tillstånd utfärdas av flaggstaten och av kuststaten när fiskeverksamheten bedrivs enligt ett avtal om fisketillträde, men också när den bedrivs utanför ett sådant avtal. Båda bör ha förvissat sig om att en sådan verksamhet inte kommer att undergräva hållbarheten hos bestånden i kuststatens vatten (punkterna 40 och 41).

(4a)

2014 antog samtliga FAO-medlemmar, inklusive unionen och dess partner bland utvecklingsländerna, enhälligt de frivilliga riktlinjerna för säkerställande av hållbart småskaligt fiske i förbindelse med tryggad livsmedelsförsörjning och fattigdomsutrotning, inklusive punkt 5.7 som betonar att småskaligt fiske vederbörligen bör beaktas innan avtal om tillträde till resurser ingås med tredjeländer och tredje parter. [Ändr. 3]

(4b)

FAO:s frivilliga riktlinjer för säkerställande av hållbart småskaligt fiske i förbindelse med tryggad livsmedelsförsörjning och fattigdomsutrotning uppmanar till antagandet av åtgärder för långsiktigt bevarande och hållbar användning av fiskeresurser och för säkerställande av en ekologisk grund för livsmedelsproduktion, och betonar vikten av miljöstandarder för fiskeverksamhet utanför unionens vatten som inbegriper en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen tillsammans med försiktighetsansatsen, så att exploaterade bestånd kan återställas och bibehållas över nivåer som kan producera högsta avkastning till 2015, där så är möjligt, och allra senast till 2020 för alla bestånd. [Ändr. 4]

(5)

Frågan om förpliktelser och åtföljande ansvar och skyldigheter som inom ramen för Unclos åligger flaggstaten och, i förekommande fall, den internationella organisation vars flagg fartyget för, när det gäller bevarande och förvaltning av de levande resurserna i det fria havet kommer alltmer i fokus på internationell nivå. Detta är även fallet med den skyldighet att visa tillbörlig aktsamhet som följer av Unclos och som innebär skyldighet att vid konkurrerande kuststatsjurisdiktion och flaggstatsjurisdiktion och, i förekommande fall, internationell flaggorganisations flagg- och kustorganisations jurisdiktion, säkerställa ett sunt bevarande av marina biologiska resurser i havsområden under nationell jurisdiktion. I internationella havsrättsdomstolens (ITLOS) rådgivande yttrande av den 2 april 2015, som svar på en förfrågan från CRSP (Commission Sous-Régionale des Pêches – Västafrika), bekräftades att unionen har det internationella ansvaret gentemot tredjeländer och internationella organisationer för den verksamhet som unionsfiskefartyg bedriver, vilket betyder att unionen är skyldig att visa tillbörlig aktsamhet. En skyldighet att visa tillbörlig aktsamhet är en skyldighet för en stat att göra största möjliga insatser och att göra sitt yttersta för att förebygga olagligt fiske, vilket inbegriper skyldigheten att vidta nödvändiga administrativa åtgärder och efterlevnadsåtgärder för att se till att fiskefartyg som för dess flagg, dess medborgare eller fiskefartyg som fiskar i dess vatten inte är involverade i verksamhet som strider mot de tillämpliga bevarande- och förvaltningsåtgärderna. Av dessa skäl och mer allmänt för att stärka den blå ekonomin är det viktigt att organisera både EU-fiskefartygens verksamhet utanför unionens vatten och det styrningssystem som är förbundet med denna verksamhet på ett sådant sätt att unionens internationella åtaganden kan uppfyllas effektivt och verkningsfullt och att situationer där unionen kan klandras för överträdelser av internationell rätt undviks. [Ändr. 5]

(5a)

Unionen åtog sig vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015 att genomföra den resolution som innehåller resultatdokumentet ”Att förändra vår värld – 2030-agendan för hållbar utveckling”, inbegripet mål 14 för hållbar utveckling ”Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på hållbart sätt för hållbar utveckling” samt mål 12 för hållbar utveckling ”Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster” och deras delmål. [Ändr. 6]

(6)

Resultaten från Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling 2012 (Rio + 20) (6) , antagandet av EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter samt den internationella utvecklingen i kampen mot olaglig handel med vilda djur och växter och de nya målen för hållbar utveckling (17 mål som ska omvandla vår värld, inklusive mål 14: Hav och marina resurser) som FN antog i september 2015 bör återspeglas i EU:s externa fiskeripolitik och dess handelspolitik . [Ändr. 7]

(7)

Målet för den gemensamma fiskeripolitiken, såsom anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (7) (nedan kallad grundförordningen), är att säkerställa att fiskeverksamheten är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar och förvaltas i överensstämmelse med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende , och i syfte att återställa och bevara fiskbestånden över nivåer som möjliggör maximal hållbar avkastning samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen. Vid genomförandet av denna politik måste man också beakta målen för utvecklingssamarbetet enligt artikel 208.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). [Ändr. 8]

(7a)	Enligt grundförordningen måste också hållbara fiskepartnerskapsavtal begränsas till överskottsfångster i enlighet med artikel 62.2 och 62.3 i Unclos. [Ändr. 9]

(8)

I förordning (EU) nr 1380/2013 I grundförordningen betonas behovet av att främja den gemensamma fiskeripolitikens mål på internationell nivå och säkerställa att unionens fiskeverksamhet utanför unionens vatten grundar sig på de principer och standarder som är tillämpliga enligt unionsrätten, och att samtidigt främja likvärdiga förutsättningar för EU-aktörer och tredjelandsaktörer. Social- och miljölagstiftning som antas av tredjeländer kan skilja sig från motsvarande lagstiftning i unionen, vilket medför olika standarder för fiskeflottorna. Denna situation kan leda till att fiskeverksamhet tillåts som är oförenlig med en hållbar förvaltning av marina resurser. Man måste därför säkerställa överensstämmelse med unionens verksamhet på områdena för miljö, fiskeri, handel och utveckling, särskilt när sådan verksamhet påverkar fiskerinäringen i utvecklingsländer med låg administrativ kapacitet och hög korruptionsrisk. [Ändr. 10]

(9)

Avsikten med förordning (EG) nr 1006/2008 var att upprätta en gemensam grund för tillståndsgivning för fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfartyg utanför unionens vatten, i syfte att stödja kampen mot IUU-fiske och bättre kontrollera och övervaka EU-flottan unionsflottan i hela världen , samt även villkor för tillstånd för tredjeländers fiskefartyg att fiska i unionens vatten . [Ändr. 11]

(10)

Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 (8) om IUU-fiske antogs parallellt med förordning (EG) nr 1006/2008, och rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (kontrollförordningen) (9) antogs ett år senare. Dessa tre förordningar utgör de tre pelarna i genomförandet av den gemensamma fiskeripolitikens kontroll- och efterlevnadsbestämmelser.

(11)

Dessa tre förordningar har dock inte genomförts konsekvent. Det har framför allt förekommit inkonsekvenser mellan tillståndsförordningen och kontrollförordningen som antogs efter tillståndsförordningen. Vid genomförandet av tillståndsförordningen upptäcktes också flera kryphål, eftersom vissa utmaningar på kontrollområdet inte täcktes, såsom befraktning, omflaggning och fisketillstånd som utfärdas av en behörig myndighet i ett tredjeland till ett unionsfiskefartyg utanför ramen för ett hållbart fiskepartnerskapsavtal (nedan kallade direkttillstånd). Dessutom har vissa rapporteringsskyldigheter visat sig svåra att genomföra liksom uppdelningen av administrativa roller mellan medlemsstaterna och kommissionen.

(12)

Den centrala principen för den här förordningen är att alla unionsfartyg som fiskar utanför unionens vatten bör erhålla tillstånd från sin flaggmedlemsstat och övervakas i enlighet med detta, oavsett var de är verksamma och inom vilken ram verksamheten sker. Utfärdandet av ett tillstånd bör ske på villkor att en uppsättning grundläggande och gemensamma behörighetsvillkor är uppfyllda. Den information som medlemsstaterna samlar in och överlämnar till kommissionen bör möjliggöra för kommissionen att när som helst ingripa i övervakningen av fiskeverksamheten när det gäller samtliga EU-fiskefartyg i vilket område utanför unionens vatten de än befinner sig. Detta är nödvändigt för att kommissionen ska kunna fullgöra sina skyldigheter som fördragens väktare. [Ändr. 12]

(12a)

Under senare år har unionens externa fiskeripolitik förbättrats avsevärt när det gäller villkor och bestämmelser om hållbara fiskepartnerskapsavtal och den aktsamhet som visas vid genomförandet av bestämmelserna. Att bevara unionsflottans fiskemöjligheter inom ramen för hållbara fiskepartnerskapsavtal bör vara ett prioriterat mål för unionens externa fiskeripolitik och liknande villkor bör tillämpas på unionens verksamhet utanför de hållbara fiskepartnerskapsavtalen. [Ändr. 13]

(12b)

Kommissionen bör spela en medlande roll när möjligheten att permanent återkalla, tillfälligt återkalla eller ändra ett fisketillstånd tas upp på grund av bevis för allvarliga hot mot nyttjandet av fiskeresurserna. [Ändr. 14]

(13)	Stödfartyg kan ha stor betydelse för hur fiskefartygen kan bedriva sin fiskeverksamhet och för vilken kvantitet fisk de kan ta med sig. Det är därför nödvändigt att beakta dem i de tillståndsgivnings- och rapporteringsprocesser som anges i denna förordning.

(14)

Omflaggning blir ett problem när syftet är att kringgå den gemensamma fiskeripolitikens regler eller befintliga bevarande- och förvaltningsåtgärder. Unionen måste därför ha möjlighet att definiera, upptäcka och hindra sådan verksamhet. Spårbarhet och korrekt uppföljning av efterlevnadshistorik bör säkerställas under hela fartygets livslängd livslängden för ett fartyg som ägs av en verksamhetsutövare i unionen, oavsett vilken flagg det för . Kravet att ett unikt fartygsnummer tilldelas fartyget av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) bör vara till nytta i detta avseende. [Ändr. 15]

(15)

I tredjeländers vatten kan unionsfartygen antingen bedriva verksamhet enligt bestämmelserna i hållbara fiskepartnerskapsavtal som ingåtts mellan unionen och tredjeländer eller genom att erhålla direkta fisketillstånd från tredjeländer, om något hållbart fiskepartnerskapsavtal inte är i kraft. I båda fallen bör verksamheten bedrivas på ett öppet och hållbart sätt. Därför bör flaggmedlemsstaterna ges befogenhet att på grundval av en fast uppsättning kriterier och under övervakning ge fartyg som för deras flagg tillstånd att ansöka om och erhålla direkttillstånd från kuststatstredjeländer. Fiskeverksamheten bör tillåtas när flaggmedlemsstaten har försäkrat sig om att den inte kommer att äventyra hållbarheten. Om kommissionen inte har några vederbörligen motiverade invändningar bör den verksamhetsutövare som har fått godkännande från både flaggmedlemsstaten och kuststaten få klartecken att inleda sin fiskeverksamhet. [Ändr. 16]

(16)

En särskild fråga som rör de hållbara fiskepartnerskapsavtalen är den omfördelning av outnyttjade fiskemöjligheter som sker när de fiskemöjligheter som tilldelats medlemsstaterna enligt relevanta rådsförordningar inte används fullt ut. Eftersom de tillträdeskostnader som anges i de hållbara fiskepartnerskapsavtalen till stor del finansieras genom unionens budget är det viktigt att det finns ett omfördelningssystem system för tillfällig omfördelning som tar tillvara unionens finansiella intressen och säkerställer att inga betalade fiskemöjligheter går till spillo. Det är därför nödvändigt att klargöra och förbättra omfördelningssystemet, som bör vara en mekanism som används som en sista utväg. Tillämpningen av mekanismen bör vara tillfällig och bör inte påverka den ursprungliga fördelningen av fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna. Omfördelning och alltså inte äventyra den relativa stabiliteten . Eftersom det är en mekanism som används som en sista utväg bör endast ske när de berörda medlemsstaterna har gett upp sina rättigheter att utbyta fiskemöjligheter sinsemellan. [Ändr. 17]

(16a)

”Vilande avtal” är ett begrepp som används för länder som av strukturella eller särskilda skäl har antagit ett fiskepartnerskapsavtal utan gällande protokoll. Unionen har flera ”vilande avtal” med tredjeländer. Unionens fiskefartyg är därför inte tillåtna att fiska i vatten som omfattas av vilande avtal. Kommissionen borde anstränga sig för att ”väcka” dessa avtal eller avsluta det berörda partnerskapsavtalet. [Ändr. 18]

(17)

Tillstånd från flaggmedlemsstaten bör också utfärdas för fiskeverksamhet inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och för oreglerat fiske på det fria havet, och denna verksamhet bör bedrivas i enlighet med fiskeriförvaltningsorganisationens särskilda regler eller den unionslagstiftning som reglerar fiskeverksamhet på det fria havet. [Ändr. 19]

(18)

Befraktningsavtal kan leda till att ändamålsenligheten hos bevarande- och förvaltningsåtgärderna äventyras och till att de levande marina resurserna inte nyttjas på ett hållbart sätt. Det är därför nödvändigt att fastställa en rättslig ram som hjälper unionen att bättre övervaka den verksamhet som bedrivs av fiskefartyg som för en medlemsstats unionens befraktade fartyg flagg och befraktas av verksamhetsutövare i tredjeländer , på grundval av de regler som antagits av relevant fiskeriförvaltningsorganisation. [Ändr. 20]

(19)	Förfarandena bör vara öppna , genomförbara och förutsebara för unionens och tredjelands verksamhetsutövare, liksom för deras respektive behöriga myndigheter. [Ändr. 21]

(19a)

Unionen bör eftersträva internationella likvärdiga förutsättningar där unionens fiskeflotta kan konkurrera på lika villkor med andra fiskenationer, och anpassa reglerna om marknadstillträde när striktare regler antas för unionsflottan. [Ändr. 22]

(20)

Utbytet av uppgifter i elektronisk form mellan medlemsstaterna och kommissionen, enligt vad som anges i kontrollförordningen, bör säkerställas. Medlemsstaterna bör samla in alla begärda uppgifter om sina flottor och deras fiskeverksamhet, behandla dem och göra dem tillgängliga för kommissionen. Därutöver bör de samarbeta med varandra, med kommissionen och vid behov med tredjeländer, för att samordna uppgiftsinsamlingen.

(21)

För förbättrad öppenhet och insyn och ökad tillgänglighet när det gäller information om unionens fisketillstånd bör kommissionen inrätta ett elektroniskt fisketillståndsregister som omfattar både en offentlig och en säker del. I uppgifterna i unionens fisketillståndsregister ingår även personuppgifter. Behandlingen av personuppgifter enligt denna förordning bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (10), Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG (11) och tillämplig nationell rätt.

(22)

För en korrekt hantering av tillträdet till unionens vatten för fiskefartyg som för ett tredjelands flagg, bör reglerna på detta område överensstämma med de regler som gäller för unionens fiskefartyg i enlighet med kontrollförordningen. Särskilt artikel 33 i den förordningen, som handlar om rapportering av fångster och fångstrelaterade uppgifter, bör även vara tillämplig på tredjelands fiskefartyg som fiskar i unionens vatten.

(23)	Fiskefartyg från tredjeland som saknar tillstånd enligt den här förordningen bör, när de trafikerar unionens vatten, vara skyldiga att se till att deras fiskeredskap är stuvade på ett sådant sätt att de inte med lätthet kan användas för fiskeinsatser.

(24)	Medlemsstaterna bör vara ansvariga för att kontrollera den fiskeverksamhet som bedrivs av tredjelandsfartyg i unionens vatten och, i händelse av överträdelser, för deras registrering i det nationella register som anges i artikel 93 i kontrollförordningen.

(25)

I syfte att förenkla förfarandena för tillståndsgivning bör ett gemensamt system för utbyte och lagring av uppgifter användas av medlemsstaterna och kommissionen, så att nödvändig information och uppdateringar tillhandahålls samtidigt som den administrativa bördan minskas. I detta sammanhang bör uppgifterna i registret över unionens fiskeflotta utnyttjas fullt ut.

(26)

I syfte att ta hänsyn till tekniska framsteg och eventuella åtföljande nya internationella rättsliga krav bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på antagandet av ändringar av bilagorna till denna förordning som innehåller förteckningen över den information som ska lämnas av verksamhetsutövaren för att erhålla ett fisketillstånd. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (12). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(27)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på registreringen av, formatet för och överföringen av uppgifter rörande fisketillstånd från medlemsstaterna till kommissionen och till unionens fisketillståndsregister, samt med avseende på att fastställa en metod för omfördelning av outnyttjade fiskemöjligheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (13).

(28)	Kommissionen bör anta genomförandeakter med omedelbar verkan om det, i vederbörligen motiverade fall med avseende på omfördelningen av fiskemöjligheter, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.

(29)	På grund av ändringarnas antal och omfattning bör förordning (EG) nr 1006/2008 upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser för utfärdande och förvaltning av fisketillstånd för

(a)	unionsfiskefartyg som bedriver fiskeverksamhet i vatten som står under ett tredjelands överhöghet eller jurisdiktion, som kontrolleras av en regional fiskeriförvaltningsorganisation, inom eller utanför unionens vatten i vilken unionen är avtalsslutande part, eller på det fria havet, och

(b)	fiskefartyg från tredjeländer som bedriver fiske fiskeverksamhet i unionens vatten. [Ändr. 23]

Artikel 2

Förhållande till internationell lagstiftning och unionslagstiftningen

Denna förordning ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelser

(a)	i hållbara fiskepartnerskapsavtal och liknande fiskeavtal som ingåtts mellan unionen och tredjeländer,

(b)	som antagits av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller liknande fiskeriorganisationer, i vilka unionen är avtalsslutande part eller icke avtalsslutande samarbetande part,

(c)	i unionslagstiftning genom vilken de bestämmelser som avses i leden a och b genomförs eller införlivas.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 4 i grundförordningen gälla. Dessutom ska följande definitioner gälla:

(a)	stödfartyg: ett fartyg som inte är utrustat med fungerande fiskeredskap avsedda för att fånga eller dra till sig fisk, och som underlättar, bistår vid eller förbereder fiskeverksamheter, [Ändr. 24]

(b)	fisketillstånd: ett tillstånd fisketillstånd som har utfärdats för ett unionsfiskefartyg eller ett fiskefartyg från tredjeland och som ger det rätt att bedriva specifik fiskeverksamhet under en angiven period, i ett visst område eller för ett visst fiske på särskilda villkor, [Ändr. 25]

(c)	fisketillståndsregister: systemet för förvaltning av fisketillstånd och tillhörande databas,

(d)	direkttillstånd: ett fisketillstånd som utfärdas till ett unionsfiskefartyg av en behörig myndighet i ett tredjeland, men som inte omfattas av ett hållbart fiskepartnerskapsavtal,

(e)	tredjelandsvatten: vatten som står under ett tredjelands överhöghet eller jurisdiktion,

(f)

observatörsprogram: en ordning som innebär att en regional fiskeriförvaltningsorganisation , ett hållbart fiskepartnerskapsavtal, ett tredjeland eller en medlemsstat placerar observatörer ombord på fiskefartyg på vissa villkor för att samla in uppgifter och/eller kontrollera att fartyget iakttar fiskeriförvaltningsorganisationens , det hållbara fiskepartnerskapsavtalets eller landets regler. [Ändr. 26]

(fa)

avtalsslutande part: en avtalsslutande part i en internationell konvention eller ett internationellt avtal om inrättande av en regional fiskeriförvaltningsorganisation, liksom stater, fiskeriorgan eller andra organ som samarbetar med en sådan organisation och har beviljats status som icke-avtalsslutande samarbetspart i en sådan organisation. [Ändr. 27]

(fb)	befraktning: ett arrangemang genom vilket ett fiskefartyg som för en medlemsstats flagg ingår ett åtagande för en fastställd period med en verksamhetsutövare i en annan medlemsstat eller med ett tredjeland utan byte av flagg. [Ändr. 77]

AVDELNING I

UNIONSFISKEFARTYGS FISKEVERKSAMHET UTANFÖR UNIONENS VATTEN

Kapitel I

Gemensamma bestämmelser

Artikel 4

Allmän princip

Utan att det påverkar tillämpningen av kravet att fisketillstånd ska inhämtas från behörig organisation eller behörigt tredjeland, får ett unionsfiskefartyg endast bedriva fiskeverksamhet utanför unionens vatten om det utfärdats ett fisketillstånd av flaggmedlemsstaten.

Artikel 5

Behörighetsvillkor

1.   En flaggmedlemsstat får endast utfärda fisketillstånd för fiske utanför unionens vatten på följande villkor:

(a)	Flaggmedlemsstaten har fått in fullständig och korrekt information i enlighet med bilagorna 1 och 2 bilagan om fiskefartyget och tillhörande stödfartyg, även om eventuella stödfartyg som inte för EU-flagg. [Ändr. 28]

(b)	Fiskefartyget har en giltig fiskelicens enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 1224/2009.

(c)	Fiskefartyget och eventuella stödfartyg har IMO-nummer , om så krävs i unionslagstiftningen . [Ändr. 29]

(d)

Verksamhetsutövaren och Befälhavaren på fiskefartyget , liksom det berörda fiskefartyget, har inte varit föremål för sanktioner till följd av allvarliga överträdelser enligt medlemsstatens nationella lagstiftning enligt artikel 42 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 och artikel 90 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 under de tolv månader som föregår ansökan om fisketillstånd. [Ändr. 78]

(e)	Fiskefartyget finns inte upptaget i någon förteckning över fartyg som bedrivit olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, som antagits av en regional fiskeriförvaltningsorganisation och/eller av unionen enligt förordning (EG) nr 1005/2008.

(f)	Det finns, i tillämpliga fall, tillgängliga fiskemöjligheter för flaggmedlemsstaten inom ramen för det aktuella fiskeavtalet eller enligt relevanta bestämmelser inom ramen för den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen.

(g)	Fiskefartyget uppfyller, i tillämpliga fall, villkoren i artikel 6.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 43 med avseende på att ändra bilagan.

Artikel 6

Omflaggning

1.   Denna artikel gäller fartyg som, inom fem år efter det att under den tvåårsperiod som föregick inlämnandet av ansökan om fisketillstånd lämnades in, har

(a)	avförts från registret över EU:s fiskeflotta och har flaggats om i ett tredjeland, och

(b)	därefter återinförts i registret över EU:s fiskeflotta inom 24 månader efter det att fartyget avfördes från registret.

2.   En flaggmedlemsstat får endast utfärda fisketillstånd om flaggmedlemsstaten kan säkerställa har kontrollerat att fiskefartyget enligt punkt 1 under den period som det förde tredjelands flagg

(a)	inte bedrev IUU-fiske, och

(b)

inte bedrev vare sig fiske i ett icke-samarbetande tredjelands vatten enligt artiklarna 31 och 33 i förordning (EG) nr 1005/2008 eller i vattnen i ett tredjeland som har identifierats som ett land som tillåter ohållbart fiske enligt artikel 4.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1026/2012  (14).

3.   För detta ändamål ska verksamhetsutövaren lämna in all den information följande uppgifter som flaggmedlemsstaten begär om den aktuella perioden som flaggmedlemsstaten begär, åtminstone samtliga av följande handlingar period under vilken fartyget förde tredjelandsflagg :

(a)	En deklaration med uppgifter om fångster och fiskeansträngning under den aktuella perioden.

(b)	En kopia av det fisketillstånd som utfärdats av flaggstaten för den aktuella perioden.

(c)	En kopia av samtliga fisketillstånd för fiske i tredjelands vatten under den aktuella perioden.

(d)	Ett officiellt intyg från det tredjeland i vilket fartyget flaggades om, med uppgift om vilka sanktioner som fartyget eller verksamhetsutövaren ålagts under den relevanta perioden.

(da)	En fullständig förteckning över flagg under den period som fartyget har varit avfört från registret över unionens fiskeflotta.

4.   En flaggmedlemsstat får inte utfärda fisketillstånd till ett fartyg som har flaggats om

(a)	i ett tredjeland som har identifierats eller registrerats som ett icke-samarbetande tredjeland i kampen mot IUU-fiske enligt artiklarna 31 och 33 i förordning (EG) nr 1005/2008, eller

(b)	i ett tredjeland som har identifierats som ett land som tillåter ohållbart fiske enligt artikel 4.1 a i förordning (EU) nr 1026/2012.

5.   Punkt 4 ska inte gälla om flaggmedlemsstaten har kunnat säkerställa att verksamhetsutövaren, så snart landet identifierades som ett icke-samarbetande land i kampen mot IUU-fiske eller som ett land som tillåter ohållbart fiske,

(a)	upphörde med fiskeverksamheten, och

(b)	omedelbart inledde relevanta administrativa förfaranden för att avföra fartyget från det aktuella tredjelandets fiskeflottregister. [Ändr. 31]

Artikel 7

Övervakning av fisketillstånd

1.   Vid ansökan om fisketillstånd ska verksamhetsutövaren lämna in fullständiga och korrekta uppgifter till flaggmedlemsstaten.

2.   Verksamhetsutövaren ska omedelbart underrätta flaggmedlemsstaten om varje ändring av uppgifterna i fråga.

3.   Flaggmedlemsstaten ska minst en gång om året övervaka huruvida de villkor på vilka ett fisketillstånd utfärdades fortlöpande uppfylls under fisketillståndets giltighetstid.

4.   Om ett av de villkor på vilka ett fisketillstånd har utfärdats inte längre uppfylls ska flaggmedlemsstaten vidta lämpliga åtgärder, däribland ändra eller återkalla fisketillståndet och omedelbart underrätta verksamhetsutövaren och kommissionen , och, om relevant, den regionala fiskeriförvaltningsorganisationens sekretariat eller det berörda tredjelandet om detta.

5.   På vederbörligen motiverad begäran av kommissionen ska en flaggmedlemsstat neka, tillfälligt återkalla eller permanent återkalla fisketillstånd i fall av

(a)	tvingande politiska hänsyn som rör skäl till skyndsamhet som rör ett allvarligt hot mot hållbart utnyttjande, förvaltning och bevarande av marina biologiska resurser

(b)	eller förebyggande och bekämpande av allvarliga överträdelser av artikel 42 i förordning (EG) nr 1005/2008 och artikel 90.1 i förordning (EG) nr 1224/2009, inom ramen för olagligt, orapporterat och oreglerat (IUU) fiske eller, för att förhindra sådana, om det handlar om hög risk, eller

(c)	i de fall då unionen har beslutat att tillfälligt eller permanent avbryta relationerna med det aktuella tredjelandet.

Den vederbörligen motiverade begäran som avses i första stycket ska stödjas av relevanta och ändamålsenliga uppgifter. Kommissionen ska omedelbart underrätta verksamhetsutövaren och flaggmedlemsstaten om den framställer en sådan vederbörligen motiverad begäran. En sådan begäran av kommissionen ska åtföljas av en period med överläggningar på 15 dagar mellan kommissionen och flaggmedlemsstaten.

6.   Om en flaggmedlemsstat kommissionen, efter den period av 15 dagar som avses i punkt 5, bekräftar sin begäran och flaggmedlemsstaten underlåter att neka, ändra, tillfälligt återkalla eller permanent återkalla fisketillståndet i enlighet med punkterna 4 och 5, får kommissionen , efter ytterligare fem dagar, besluta att permanent återkalla fisketillståndet och ska underrätta flaggmedlemsstaten och verksamhetsutövaren om detta sitt beslut . [Ändr. 32]

Kapitel II

Unionsfiskefartygs fiskeverksamhet i tredjelands vatten

AVSNITT 1

FISKEVERKSAMHET INOM RAMEN FÖR HÅLLBARA FISKEPARTNERSKAPSAVTAL

Artikel 8

Medlemskap i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer

Ett unionsfiskefartyg får endast bedriva fiskeverksamhet i ett tredjelands vatten efter bestånd som förvaltas av en regional fiskeriförvaltningsorganisation om tredjelandet ifråga är en avtalsslutande part eller en icke-avtalsslutande samarbetande part till den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen. När det gäller hållbara fiskepartnerskapsavtal som ingåtts före den … [dagen för denna förordnings ikraftträdande], ska detta stycke tillämpas från och med den … [fyra år efter dagen för denna förordnings ikraftträdande]. [Ändr. 33]

En del av de ekonomiska medel som är avsedda för sektorsstöd till tredjeländer med vilka unionen ingått ett hållbart fiskepartnerskapsavtal får avsättas för att främja dessa länders anslutning till regionala fiskeriförvaltningsorganisationer. [Ändr. 34]

Artikel 9

Räckvidd

Detta avsnitt ska gälla för den fiskeverksamhet som unionsfiskefartyg bedriver i tredjelands vatten inom ramen för ett hållbart fiskepartnerskapsavtal.

Unionen ska säkerställa att hållbara fiskepartnerskapsavtal är förenliga med denna förordning. [Ändr. 35]

Artikel 10

Fisketillstånd

Ett unionsfiskefartyg får endast bedriva fiskeverksamhet i tredjelands vatten inom ramen för ett hållbart fiskepartnerskapsavtal om det har utfärdats ett fisketillstånd för unionsfiskefartyget

(a)	av dess flaggstat det tredjeland som har överhöghet eller jurisdiktion över de vatten där fiskeverksamheten äger rum , och [Ändr. 36]

(b)	av det tredjeland som har överhöghet eller jurisdiktion över de vatten där fiskeverksamheten äger rum dess flaggmedlemsstat . [Ändr. 37]

Artikel 11

Villkor för flaggmedlemsstaternas beviljande av fisketillstånd

En flaggmedlemsstat får endast utfärda fisketillstånd för fiskeverksamhet i tredjelands vatten inom ramen för ett hållbart fiskepartnerskapsavtal om

(a)	behörighetsvillkoren i artikel 5 är uppfyllda,

(b)	villkoren i det relevanta hållbara fiskepartnerskapsavtalet är uppfyllda, och

(c)	verksamhetsutövaren har betalat alla avgifter

(ca)	verksamhetsutövaren har betalat alla tillämpliga ersättningar som den behöriga myndigheten i tredjelandet begärt under de senaste tolv månaderna påfört, efter att tillämpliga rättsliga förfaranden avslutats och [Ändr. 38]

(cb)	fiskefartyget har ett tillstånd som utfärdats av det berörda tredjelandet. [Ändr. 39]

Artikel 12

Förvaltning av fisketillstånd

1.   Så snart ett fisketillstånd har utfärdats flaggmedlemsstaten har kontrollerat att villkoren i artikel 11 a, b och c är uppfyllda ska flaggmedlemsstaten den till kommissionen skicka in motsvarande ansökan om för att erhålla tillstånd från tredjelandet.

2.   I den ansökan som avses i punkt 1 ska ingå den information som förtecknas i bilagorna 1 och 2 bilagan samt eventuella övriga uppgifter som krävs enligt det hållbara fiskepartnerskapsavtalet.

3.   Flaggmedlemsstaten ska skicka ansökan till kommissionen senast 10 15 kalenderdagar före den sista dag då ansökningarna ska ha överförts i enlighet med det hållbara fiskepartnerskapsavtalet. Kommissionen får begära att flaggmedlemsstaten inkommer med skicka en vederbörligen motiverad begäran till flaggmedlemsstaten om all kompletterande information som kommissionen anser nödvändig.

4.   När Inom 10 kalenderdagar från mottagandet av ansökan, eller om ytterligare information begärdes enligt punkt 3, inom 15 kalenderdagar från mottagandet av ansökan, ska kommissionen anser göra en inledande undersökning för att villkoren avgöra om de villkor som fastställs i artikel 11 uppfylls . Kommissionen ska kommissionen skicka ansökan till tredjelandet eller underrätta medlemsstaten om att ansökan har avslagits .

5.   Om ett tredjeland meddelar kommissionen att det har beslutat att utfärda, neka, tillfälligt återkalla eller permanent återkalla ett fisketillstånd som utfärdats för ett unionsfiskefartyg inom ramen för avtalet ska kommissionen omedelbart underrätta flaggmedlemsstaten om detta , om möjligt på elektronisk väg. Flaggmedlemsstaten ska omedelbart vidarebefordra denna information till fartygets ägare. [Ändr. 40]

Artikel 13

Temporär omfördelning av outnyttjade fiskemöjligheter inom ramen för hållbara fiskepartnerskapsavtal

1.   Under ett visst år eller under en annan relevant period I slutet av första hälften av genomförandet av genomförandeperioden för ett protokoll till ett hållbart fiskepartnerskapsavtal får kommissionen identifiera outnyttjade fiskemöjligheter och identifiera de medlemsstater som har tilldelats andelar av de aktuella fiskemöjligheterna om detta.

2.   Inom tio 20 dagar från det att de medlemsstater som avses i punkt 1 får denna information från kommissionen får dessa

(a)

informera kommissionen om att de kommer att utnyttja fiskemöjligheterna senare under året eller senare under den aktuella den andra hälften av genomförandeperioden och ska därvid lämna in en fiskeplan med detaljerade uppgifter om antalet begärda fisketillstånd, beräknade fångster, fiskezon och fiskeperiod, eller

(b)	informera kommissionen om utbyten av fiskemöjligheter i enlighet med artikel 16.8 i grundförordningen.

3.   Om vissa medlemsstater inte har informerat kommissionen om en eller flera av de åtgärder som avses i punkt 2, och om fiskemöjligheter därför förblir outnyttjade, får kommissionen under en period av tio dagar efter den period som avses punkt 2, skicka ut en uppmaning till intresseanmälan avseende de tillgängliga outnyttjade fiskemöjligheterna till övriga medlemsstater som har andelar av fiskemöjligheterna.

4.   Medlemsstaterna får, inom tio dagar efter det att de tar emot uppmaningen till intresseanmälan, meddela kommissionen att de är intresserade av de outnyttjade fiskemöjligheterna. Till stöd för detta ska de lämna in en fiskeplan med detaljerade uppgifter om antalet begärda fisketillstånd, beräknade fångster, fiskezon och fiskeperiod.

5.   Om så krävs för bedömningen av ansökan får kommissionen begära kompletterande information från de berörda medlemsstaterna om antalet begärda fisketillstånd, beräknade fångster, fiskezon och fiskeperiod .

6.   Om de medlemsstater som har andelar av de aktuella fiskemöjligheterna inte uttrycker något intresse för de outnyttjade fiskemöjligheterna inom tiodagarsperioden får kommissionen skicka ut en uppmaning till intresseanmälan till alla medlemsstater. En medlemsstat får uttrycka intresse för de outnyttjade fiskemöjligheterna på de villkor som anges i punkt 4.

7.   På grundval av den information som medlemsstaterna lämnar i enlighet med punkterna 4 eller 5 , och i nära samarbete med dem, ska kommissionen omfördela de outnyttjade fiskemöjligheterna , men endast temporärt i enlighet med den metod som anges i artikel 14.

7a.     Den omfördelning som avses i punkt 7 får endast tillämpas under den andra hälften av genomförandeperioden enligt punkt 1 och får genomföras endast en gång under den perioden.

7b.     Kommissionen ska informera medlemsstaterna om

(a)	vilka medlemsstater som kommit i åtnjutande av omfördelningen,

(b)	vilka kvantiteter som tilldelats de medlemsstater som kommit i åtnjutande av omfördelningen, och

(c)	vilka tilldelningskriterier som använts för omfördelningen. [Ändr. 41]

Artikel 13a

Förenkling av förfarandena i samband med den årliga förnyelsen av de fisketillstånd som är i kraft under tillämpningsperioden för protokollet till ett hållbart fiskepartnerskapsavtal

Under den tid som ett hållbart fiskepartnerskapsavtal som ingåtts av unionen är i kraft bör snabbare, smidigare och enklare förfaranden tillåtas för förnyelse av licenserna för de fartyg vars tillstånd (egenskaper, flaggstat, ägande eller regelefterlevnad) inte förändrats från ett år till ett annat. [Ändr. 42]

Artikel 14

Metod för temporär omfördelning

1.   Kommissionen får, genom genomförandeakter, fastställa en metod för temporär omfördelning av outnyttjade fiskemöjligheter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 45.2.

2.   Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet, med avseende på den begränsade tid som återstår för att utnyttja fiskemöjligheterna, ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 45.3. Akterna ska vara i kraft under högst sex månander.

3.   Vid fastställandet av metoden för omfördelning ska kommissionen tillämpa följande transparenta och objektiva kriterier , som tar hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer :

(a)	Antalet fiskemöjligheter som finns tillgängliga för omfördelning.

(b)	Antalet ansökande medlemsstater.

(c)	Den andel som varje ansökande medlemsstat tilldelats i den ursprungliga fördelningen av fiskemöjligheter.

(d)	Historiska fångst- och fiskeansträngningsnivåer för var och en av de ansökande medlemsstaterna.

(e)	Antalet fiskefartyg, typen av fiskefartyg och redskap som används.

(f)	Den mån i vilken fiskeplanen som den ansökande medlemsstaten har lämnat in överensstämmer med de faktorer som anges i leden a–e.

Kommissionen ska offentliggöra motiveringen till omfördelningen. [Ändr. 43]

Artikel 15

Tilldelning av en årlig kvot som fördelas på ett antal på varandra följande fångstbegränsningar

1.   Om Fördelningen av fiskemöjligheter i en situation där det i protokollet till ett partnerskapsavtal om hållbart fiske hållbart fiskepartnerskapsavtal fastställs månatliga eller kvartalsvisa fångstbegränsningar eller andra uppdelningar av den årliga kvoten får kommissionen anta en genomförandeakt om fastställande av en metod för fördelning på månatlig eller kvartalsvis bas eller för en annan period av motsvarande fångstmöjligheter mellan medlemsstaterna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 45.2 , ska motsvarande fångstmöjligheter mellan medlemsstaterna överensstämma med de årliga fiskemöjligheter som tilldelats medlemsstaterna enligt relevant unionsrättsakt. Denna princip ska tillämpas om inte de berörda medlemsstaterna kommer överens om gemensamma fiskeplaner som beaktar de månatliga eller kvartalsvisa fångstbegränsningarna eller andra uppdelningar av den årliga kvoten . [Ändr. 44]

2.   Fördelningen av fiskemöjligheter enligt punkt 1 ska överensstämma med de årliga fiskemöjligheter som tilldelats enligt relevant rådsförordning. [Ändr. 45]

AVSNITT 2

FISKEVERKSAMHET INOM RAMEN FÖR DIREKTTILLSTÅND

Artikel 16

Räckvidd

Detta avsnitt ska gälla för den fiskeverksamhet som unionsfiskefartyg bedriver i tredjelands vatten utanför ramen för ett hållbart fiskepartnerskapsavtal.

Artikel 17

Fisketillstånd

Ett unionsfiskefartyg får endast bedriva fiskeverksamhet i tredjelands vatten utanför ramen för ett hållbart fiskepartnerskapsavtal om ett fisketillstånd har utfärdats för unionsfiskefartyget av:

(a)	dess flaggstat det tredjeland som har överhöghet eller jurisdiktion över de vatten där fiskeverksamheten äger rum , och [Ändr. 46]

(b)	det tredjeland som har överhöghet eller jurisdiktion över de vatten där fiskeverksamheten äger rum dess flaggmedlemsstat . [Ändr. 47]

En flaggmedlemsstat får utfärda fisketillstånd för fiskeverksamhet i tredjelands vatten om protokollet till ett hållbart fiskepartnerskapsavtal som omfattar dessa vatten inte har varit i kraft i det berörda tredjelandet under minst de tre föregående åren.

Om protokollet förnyas ska fisketillståndet automatiskt återkallas från och med det datum då protokollet träder i kraft. [Ändr. 48]

Artikel 18

Villkor för flaggmedlemsstatens utfärdande av fisketillstånd

En flaggmedlemsstat får endast utfärda fisketillstånd för fiskeverksamhet i tredjelands vatten utanför ramen för ett hållbart fiskepartnerskapsavtal om

(a)	det inte finns något gällande hållbart fiskepartnerskapsavtal med det aktuella tredjelandet, eller om det i det gällande partnerskapsavtalet om hållbart fiske finns uttryckliga bestämmelser om möjligheten att bevilja direkttillstånd,

(b)	behörighetsvillkoren i artikel 5 är uppfyllda,

(ba)	det finns ett överskott av tillåtna fångster i enlighet med kraven i artikel 62.2 i Unclos,

(c)

och om verksamhetsutövaren har inkommit med följande: i) En kopia av den tillämpliga fiskerilagstiftningen som kuststaten försett verksamhetsutövaren med. ii) En skriftlig bekräftelse från tredjelandet, vilken ska utfärdas efter samråd mellan verksamhetsutövaren och tredjelandet, Ett giltigt fisketillstånd, utfärdat av tredjelandet för den föreslagna fiskeverksamheten, med uppgifter om vilka villkor som ingår i det planerade direkttillståndet som ger verksamhetsutövaren som innehåller villkoren för tillträde till tredjelandets fiskeresurser fiskeresurserna , inbegripet uppgifter om tillståndets varaktighet, villkor och om de aktuella fiskeresurserna uttryckta som fiskeansträngning eller som fångstbegränsningar. iii) Bevis för att den planerade fiskeverksamheten är hållbar, vilka ska bygga på — en vetenskaplig bedömning som lämnas in av tredjelandet och/eller en regional fiskeriförvaltningsorganisation och/eller av ett regionalt fiskeorgan med vetenskaplig behörighet som erkänts av kommissionen , och — när det gäller en bedömning av tredjelandet, en granskning av den vetenskapliga bedömningen som har gjorts av flaggmedlemsstaten på grundval av flaggmedlemsstatens nationella vetenskapliga instituts utvärdering , eller om tillämpligt, av det vetenskapliga institut i medlemsstaten som har kompetens i den aktuella fiskeverksamheten . — en kopia av tredjelandets fiskerilagstiftning. iv) Kontouppgifter för det särskilda officiella och offentliga bankkonto som ska användas för betalningen av alla avgifter.

(d)	Om fiskeverksamheten kommer att avse arter som förvaltas av en regional fiskeriförvaltningsorganisation, uppgift om huruvida tredjelandet är avtalsslutande part eller en samarbetande icke-avtalsslutande samarbetande part i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen. [Ändr. 49]

Artikel 19

Förvaltning av direktillstånd

1.   Så snart ett fisketillstånd har utfärdats flaggmedlemsstaten kontrollerat att kraven i artikel 18 är uppfyllda, ska flaggmedlemsstaten den till kommissionen skicka in relevant information enligt bilagorna 1 och 2 bilagan samt artikel 18.

2.   Om kommissionen inte har begärt in kompletterande information eller bevis inom 15 dagar från det att Kommissionen ska göra en inledande undersökning av den information som avses i punkt 1 . Den får begära ytterligare information eller bevis avseende överförs, ska flaggmedlemsstaten underrätta verksamhetsutövaren om att den aktuella fiskeverksamheten kan inledas, förutsatt att direkttillståndet från tredjelandet också har beviljats den information som avses i punkt 1 inom en period av 15 dagar .

3.   Om kommissionen, till följd av en begäran om kompletterande information eller bevis enligt punkt 2, konstaterar att villkoren i artikel 18 inte uppfylls, kan kommissionen invända mot beviljandet av fisketillståndet inom två månader en månad från det att all kompletterande information och bevis först hade inkommit.

3a.     Om ett fisketillstånd ska förnyas inom en period på högst två år från utfärdandet av det ursprungliga tillståndet enligt samma villkor som fastställdes i det ursprungliga tillståndet, får medlemsstaten, trots punkterna 1–3 i denna artikel, efter att ha kontrollerat efterlevnaden av de villkor som fastställs i artikel 18, direkt utfärda fisketillståndet och utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta. Kommissionen ska ha 15 dagar på sig att invända i enlighet med förfarandet i artikel 7.

4.   Om ett tredjeland meddelar kommissionen att det har beslutat att utfärda, neka, tillfälligt återkalla eller permanent återkalla ett direkttillstånd som utfärdats för ett unionsfiskefartyg ska kommissionen omedelbart underrätta flaggmedlemsstaten om detta , och flaggmedlemsstaten ska i sin tur underrätta fartygsägaren .

5.   Om ett tredjeland meddelar flaggmedlemsstaten att det har beslutat att utfärda, neka, tillfälligt återkalla eller permanent återkalla ett direkttillstånd som utfärdats för ett unionsfiskefartyg ska flaggmedlemsstaten omedelbart underrätta kommissionen och fartygsägaren om detta.

6.   Verksamhetsutövaren ska tillhandahålla flaggmedlemsstaten en kopia av de slutliga villkor som avtalas mellan verksamhetsutövaren och tredjelandet, inbegripet en kopia av direkttillståndet. [Ändr. 50]

Kapitel III

Unionsfiskefartygs fiskeverksamhet som förvaltas av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer

Artikel 20

Räckvidd

Detta kapitel ska gälla för fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg avseende bestånd som kontrolleras av en regional fiskeriförvaltningsorganisation, i unionens vatten, i det fria havet och i tredjelands vatten.

Artikel 20a

Tillämpning av unionens internationella förpliktelser i de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna

För att tillämpa unionens internationella förpliktelser i de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna, och i enlighet med de mål som avses i artikel 28 i grundförordningen, ska unionen uppmuntra periodiska oberoende granskningar av arbetet och spela en aktiv roll i upprättandet och stärkandet av genomförandekommittéer i alla de regionala fiskeriförvaltningsorganisationer i vilka unionen är avtalsslutande part. Unionen ska särskilt se till att dessa genomförandekommittéer säkerställer en allmän övervakning av genomförandet av den externa politiken inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken och av de åtgärder som beslutas i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen. [Ändr. 51]

Artikel 21

Fisketillstånd

Ett unionsfiskefartyg får endast bedriva fiskeverksamhet avseende bestånd som förvaltas av en regional fiskeriförvaltningsorganisation om

(-a)	unionen är avtalsslutande part i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen. [Ändr. 52]

(a)	ett fisketillstånd har utfärdats för det av flaggmedlemsstaten,

(b)	det har tagits upp i relevant register eller förteckning över godkända fartyg av den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen, [Ändr. 53]

(c)	när fiskeverksamheten bedrivs i tredjelands vatten, om ett fisketillstånd har utfärdats för fiskefartyget av relevant tredjeland i enlighet med kapitel II.

Artikel 22

Villkor för flaggmedlemsstatens utfärdande av fisketillstånd

En flaggmedlemsstat får endast utfärda fisketillstånd om

(a)	behörighetsvillkoren i artikel 5 är uppfyllda,

(b)	de regler som fastställts av den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen eller den unionslagstiftning genom vilken reglerna införlivas efterlevs,

(c)	när fiskeverksamheten bedrivs i tredjelands vatten, om villkoren i artikel 11 och 18 efterlevs.

Artikel 23

Registrering hos regionala fiskeriförvaltningsorganisationer

1.   En flaggmedlemsstat ska till kommissionen översända förteckningar över de fartyg fiskefartyg, i enlighet med definitionen i grundförordningen, som är aktiva och som, i tillämpliga fall, har ett tillhörande register över tidigare fångster, som de har godkänt för fiskeverksamhet under kontroll av en regional fiskeriförvaltningsorganisation.

2.   De förteckningar som avses i punkt 1 ska upprättas i enlighet med den regionala fiskeriförvaltningsorganisationens krav och åtföljas av den information som anges i bilagorna 1 och 2 bilagan .

3.   Kommissionen får begära att flaggmedlemsstaten inkommer med all kompletterande information som kommissionen anser nödvändig inom en period av tio dagar efter att ha mottagit förteckningen som avses i punkt 1. Kommissionen ska motivera varje sådan begäran .

4.   När kommissionen anser att villkoren i artikel 22 uppfylls och inom en period av 15 dagar efter att ha mottagit den förteckning som avses i punkt 1, ska kommissionen skicka förteckningen eller förteckningarna över godkända fartyg till den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen.

5.   Om den regionala fiskeriförvaltningsorganisationens register och förteckningar inte är offentliga ska kommissionen underrätta flaggmedlemsstaten om vilka distribuera förteckningen över godkända fartyg till de medlemsstater som ingår deltar i den aktuella fiskeverksamheten . [Ändr. 54]

Kapitel IV

Unionsfiskefartygens fiskeverksamhet på det fria havet

Artikel 24

Räckvidd

Detta kapitel ska gälla för den fiskeverksamhet som unionsfiskefartyg med en totallängd på mer än 24 meter bedriver på det fria havet. [Ändr. 55]

Artikel 25

Fisketillstånd

Ett unionsfiskefartyg får endast bedriva fiskeverksamhet på det fria havet om

(a)

ett fisketillstånd har utfärdats för det av flaggmedlemsstaten, fartygets flaggmedlemsstat på grundval av en vetenskaplig bedömning som fastställer att den planerade fiskeverksamheten är hållbar och som har validerats av flaggmedlemsstatens nationella vetenskapliga institut eller, i förekommande fall, medlemsstatens vetenskapliga institut med kompetens i den aktuella fiskeverksamheten, och [Ändr. 56]

(b)	fisketillståndet har anmälts till kommissionen i enlighet med artikel 27.

Artikel 26

Villkor för flaggmedlemsstatens utfärdande av fisketillstånd

En flaggmedlemsstat får endast utfärda ett fisketillstånd för fiskeverksamhet på det fria havet om:

(a)	behörighetsvillkoren i artikel 5 är uppfyllda.

(b)

den planerade fiskeverksamheten är — baserad på en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen enligt definitionen i artikel 4.9 i grundförordningen, och — i enlighet med en vetenskaplig bedömning, med beaktande av bevarandet av levande marina resurser och marina ekosystem, som lämnas in av flaggmedlemsstatens nationella vetenskapliga institut. [Ändr. 57]

Artikel 27

Anmälan till kommissionen

En flaggmedlemsstat ska anmäla fisketillståndet till kommissionen senast 15 8,5 kalenderdagar innan den planerade fiskeverksamheten på det fria havet inleds och den information som avses i bilagorna 1 och 2 anges i bilagan ska bifogas. [Ändr. 58]

Kapitel V

Befraktning av unionsfiskefartyg

Artikel 28

Principer

1.   Ett unionsfiskefartyg får inte bedriva fiskeverksamhet inom ramen för befraktningsavtal i de fall då det finns ett gällande hållbart fiskepartnerskapsavtal, utom om detta anges i partnerskapsavtalet.

2.   Ett unionsfiskefartyg får inte bedriva fiskeverksamhet inom ramen för mer än ett befraktningsavtal åt gången och får inte heller bedriva underbefraktning.

2a.     Unionsfartyg får endast verka under befraktningsavtal i vatten som förvaltas av en regional fiskeriförvaltningsorganisation om den stat dit fartyget befraktas är avtalsslutande part i den aktuella organisationen.

3.   Ett befraktat unionsfiskefartyg får inte utnyttja sin flaggmedlemsstats fiskemöjligheter under den period då befraktningen pågår . Det befraktade fartygets fångster ska räknas av från den befraktande statens fiskemöjligheter.

3a.     Inget i denna förordning ska minska flaggmedlemsstatens ansvar när det gäller dess skyldigheter enligt internationell rätt, förordning (EG) nr 1224/2009, förordning (EG) nr 1005/2008 eller andra bestämmelser i den gemensamma fiskeripolitiken, däribland rapporteringskrav. [Ändr. 59]

Artikel 29

Förvaltning av fisketillstånd inom ramen för ett befraktningsavtal

Flaggmedlemsstaten ska vid utfärdandet av fisketillstånd till ett fartyg enligt artiklarna 11, 18, 22 och 26 och när fiskeverksamheten i fråga bedrivs inom ramen för ett befraktningsavtal kontrollera att

(a)	den behöriga myndigheten i befraktarstaten har officiellt bekräftat att avtalet är förenligt med statens nationella lagstiftning,

(b)	det detaljerna i fisketillståndet befraktningsavtalet anges att det är fråga om ett befraktningsavtal i fisketillståndet, inbegripet tidsperiod, fiskemöjligheter och fiskezon . [Ändr. 60]

Kapitel VI

Kontroll- och rapporteringskrav

Artikel 30

Uppgifter från observatörsprogram

Om uppgifter samlas in ombord på ett unionsfiskefartyg inom ramen för ett observatörsprogram i enlighet med lagstiftningen i unionen eller den regionala fiskeriförvaltningsorganisationens regler ska fartygets verksamhetsutövare skicka in uppgifterna till flaggmedlemsstaten. [Ändr. 61]

Artikel 31

Information till tredjeländer

1.   Vid fiskeverksamhet enligt denna avdelning, och om så föreskrivs i partnerskapsavtalet om hållbart fiske med tredjelandet, ska verksamhetsutövaren för ett unionsfiskefartyg skicka in relevanta fångst- och landningsdeklarationer till tredjelandet med kopia till både flaggmedlemsstaten och tredjelandet .

2.   Flaggmedlemsstaten ska jämföra de uppgifter som skickats till tredjelandet enligt punkt 1 med de uppgifter som flaggmedlemsstaten fått in i enlighet med förordning (EG) nr 1224/2009. I händelse av inkonsekvenser i uppgifterna ska medlemsstaterna undersöka huruvida dessa inkonsekvenser utgör IUU-fiske enligt definitionen i artikel 3.1 b i förordning (EG) nr 1005/2008, och vidta lämpliga åtgärder enligt artiklarna 43–47 i den förordningen.

3.   Underlåtenhet att skicka fångst- och landningsdeklarationer till tredjelandet enligt punkt 1 ska betraktas som en allvarlig överträdelse som kan leda till de sanktioner och andra åtgärder som föreskrivs inom den gemensamma fiskeripolitiken. Medlemsstatens behöriga myndighet ska fastställa hur allvarlig överträdelsen är, med beaktande av sådana kriterier som skadans art, dess värde, överträdarens ekonomiska situation, överträdelsens omfattning eller hur ofta den har upprepats. [Ändr. 62]

Artikel 31a

Krav på medlemskap i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer

Ett fiskefartyg från tredjeland får endast bedriva fiskeverksamhet i unionsvatten efter bestånd som förvaltas av en regional fiskeriförvaltningsorganisation om tredjelandet i fråga är en avtalsslutande part i den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen. [Ändr. 63]

AVDELNING III

FISKEVERKSAMHET SOM BEDRIVS AV TREDJELANDS FISKEFARTYG I UNIONENS VATTEN

Artikel 32

Allmänna principer

1.   Ett fiskefartyg från tredjeland får endast bedriva fiskeverksamhet i unionens vatten om kommissionen har utfärdat ett fisketillstånd för fiskefartyget ifråga. Det ska bara utfärdas med ett sådant tillstånd om det uppfyller de behörighetskriterier som fastställs i artikel 5. [Ändr. 64]

2.   Ett fiskefartyg från tredjeland som har tillstånd att fiska i unionens vatten ska iaktta de regler som gäller för unionsfartygens fiskeverksamhet i den aktuella fiskezonen samt . Om de bestämmelser som fastställts i relevant fiskeavtal skulle avvika bör dessa uttryckligen omnämnas, antingen i detta avtal eller genom de bestämmelser om genomförande av detta avtal som överenskommits med tredjelandet . [Ändr. 65]

3.   Fiskefartyg från tredjeland som saknar fisketillstånd enligt denna förordning och som seglar genom unionens vatten, ska se till att fiskeredskapen är surrade och stuvade på ett sådant sätt att de inte med lätthet kan användas för fiskeinsatser.

Artikel 33

Villkor för fisketillstånd

Kommissionen får endast utfärda fisketillstånd för fiskeverksamhet i unionens vatten till ett fiskefartyg från tredjeland om följande villkor uppfylls:

(-a)	Det finns ett överskott av de tillåtna fångsterna som skulle täcka de föreslagna fiskemöjligheterna i enlighet med kraven i artikel 62.2 och 62.3 i Unclos.

(a)	Informationen i bilagorna 1 och 2 bilagan om fiskefartyget och eventuella stödfartyg är fullständig och korrekt. Fartyget och eventuella stödfartyg har IMO-nummer , om detta krävs i unionslagstiftningen .

(b)

Verksamhetsutövaren och Befälhavaren på fiskefartyget , liksom det berörda fiskefartyget, har inte varit föremål för sanktioner till följd av allvarliga överträdelser enligt medlemsstatens nationella lagstiftning enligt artikel 42 i rådets förordning (EG) nr 1005/2008 och artikel 90 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 under de tolv månader som föregår ansökan om fisketillstånd.

(c)

Fiskefartyget finns inte upptaget i någon förteckning över fartyg som bedrivit IUU-fiske , som antagits av ett tredjeland, av en regional fiskeriförvaltningsorganisation eller av unionen i enlighet med förordning (EG) nr 1005/2008, och/eller tredjelandet har inte definierats som ett icke-samarbetande land enligt förordning (EG) nr 1005/2008 och/eller som ett land som tillåter icke-hållbart fiske enligt förordning (EU) nr 1026/2012.

(d)	Fiskefartyget är behörigt i enlighet med fiskeavtalet med det berörda tredjelandet och finns, i tillämpliga fall, upptaget i förteckningen över vilka fartyg som omfattas av avtalet. [Ändr. 66]

Artikel 34

Förfarande för utfärdandet av fisketillstånd

1.   Tredjelandet ska skicka in ansökningarna för sina fiskefartyg till kommissionen före utgången av den tidsfrist som anges i det aktuella avtalet eller som fastställts av kommissionen.

2.   Kommissionen får begära att tredjelandet inkommer med all kompletterande information som kommissionen anser nödvändig.

3.   När kommissionen har fastställt att villkoren i artikel 33 efterlevs ska kommissionen utfärda fisketillstånd och underrätta tredjelandet och medlemsstaterna om detta.

Artikel 35

Övervakning av fisketillstånd.

1.   Om ett villkor enligt artikel 33 inte längre efterlevs ska kommissionen ändra eller återkalla tillståndet och underrätta tredjelandet och medlemsstaterna om detta.

2.   Kommissionen kan neka, tillfälligt återkalla eller permanent återkalla fisketillstånd i de fall då det är fråga om större förändringar av omständigheterna och i de fall då det av överordnande politiska skäl,

(a)	där det krävs bland annat rörande som en följd av de internationella människorättsnormerna,

(b)	av vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet som rör ett allvarligt hot mot hållbart nyttjande, förvaltning och bevarande av marina biologiska resurser,

(c)	och kampen mot då det behövs åtgärder för att förhindra allvarliga överträdelser enligt artikel 42 i förordning (EG) nr 1005/2008 eller artikel 90.1 i förordning (EG) nr 1224/2009 i samband med IUU-fiske, eller

(d)	är motiverat att göra detta eller i de fall då unionen av sådana eller andra överordnande politiska skäl har beslutat att tillfälligt eller permanent avbryta relationerna med det aktuella tredjelandet.

Kommissionen ska omedelbart underrätta tredjelandet om den nekar, tillfälligt återkallar eller permanent återkallar fisketillståndet i enlighet med det första stycket. [Ändr. 67]

Artikel 36

Stängning av fiskeverksamheten

1.   Om de fiskemöjligheter som beviljats ett tredjeland anses vara uttömda, ska kommissionen omedelbart underrätta tredjelandet och de behöriga tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna om detta. För att möjliggöra fortsatt fiskeverksamhet av icke uttömda fiskemöjligheter, vilken även kan påverka uttömda fiskemöjligheter, ska tredjelandet förelägga kommissionen förslag till tekniska åtgärder som förhindrar att de uttömda fiskemöjligheterna påverkas negativt. Från och med den dag då anmälan enligt punkt 1 görs ska de fisketillstånd som utfärdats för fartyg som för det berörda tredjelandets flagg anses vara tillfälligt återkallade för den berörda fiskeverksamheten, och fartygen ska inte längre ha rätt att bedriva sådan fiskeverksamhet.

2.   Ett fisketillstånd ska anses vara permanent återkallat om ett tillfälligt upphörande med fiskeverksamheten enligt punkt 2 berör alla de verksamheter för vilka fisketillståndet beviljats.

3.   Tredjelandet ska se till att de berörda fiskefartygen omedelbart underrättas om att den här artikeln tillämpas och att de upphör med den berörda fiskeverksamheten.

Artikel 37

Överskridande av kvoter i unionens vatten

1.   Om kommissionen fastställer att ett tredjeland har överskridit de kvoter som tredjelandet har tilldelats för ett bestånd eller en grupp av bestånd ska kommissionen göra avdrag från de kvoter som tredjelandet i fråga tilldelas för beståndet eller gruppen av bestånd för efterföljande år. Minskningen av kvoterna ska vara förenlig med artikel 105 i förordning (EG) nr 1224/2009. [Ändr. 68]

2.   Om ett avdrag enligt punkt 1 inte i sig kan göras från kvoten för det bestånd eller en grupp av bestånd som överfiskats, på grund av att tredjelandet saknar tillgång eller tillräcklig tillgång till en kvot för beståndet eller gruppen av bestånd, får kommissionen, efter samråd med det berörda tredjelandet, under det eller de följande åren göra avdrag från kvoter för andra bestånd eller grupper av bestånd som tredjelandet har tillgång till i samma geografiska område eller med samma handelsvärde.

Artikel 38

Kontroll och verkställighet

1.   Ett fartyg från tredjeland som har tillstånd att fiska i unionens vatten ska iaktta de regler som gäller för unionsfiskefartygens fiskeverksamhet i den aktuella fiskezonen.

2.   Ett fartyg från tredjeland som har tillstånd att fiska i unionens vatten ska till kommissionen eller till det organ som kommissionen utser och, i tillämpliga fall till kustmedlemsstaten, skicka in de uppgifter som unionsfartygen är skyldiga att skicka till flaggmedlemsstaten i enlighet med förordning (EG) nr 1224/2009.

3.   Kommissionen, eller det organ som kommissionen utser, ska skicka in de uppgifter som avses i punkt 2 till kustmedlemsstaten.

4.   Ett fartyg från tredjeland som har tillstånd att fiska i unionens vatten ska på begäran till kommissionen eller till det organ som kommissionen utser skicka in de observatörsrapporter som tagits fram inom ramen för tillämpliga observatörsprogram.

5.   Kustmedlemsstaten ska registrera alla överträdelser som begås av fiskefartyg från tredjeland samt de sanktioner som tillämpas, i det nationella överträdelseregister som föreskrivs i artikel 93 i förordning (EG) nr 1224/2009.

6.   Kommissionen ska skicka den information som avses i punkt 5 till tredjelandet för att säkerställa att tredjelandet vidtar lämpliga åtgärder.

Punkt 1 ska inte påverka samråd som hålls mellan unionen och tredjeländer. För detta ändamål ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 44 med avseende på att med unionslagstiftningen införliva resultaten av samråden om tillträdesfrågor med tredjeländer.

AVDELNING IV

UPPGIFTER OCH INFORMATION

Artikel 39

Unionens register över fisketillstånd

1.   Kommissionen ska inrätta och föra ett elektroniskt unionsregister över fisketillstånd, vilket ska inbegripa alla fisketillstånd som beviljats enligt avdelningarna II och III och bestå av en offentlig del och en säker del. Registret ska användas för följande ändamål:

(a)	För registrering av all information enligt bilagorna 1 och 2 som anges i bilagan och för att visa status för varje fisketillstånd i realtid.

(b)	För uppgifts- och informationsutbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna.

(c)	För förvaltning av fiskeflottorna för hållbarhetsändamål.

2.   Registrets förteckning över fisketillstånd ska vara offentlig och innehålla följande uppgifter:

(a)	Fartygets namn och flaggstat samt dess CFR- och IMO-nummer om detta krävs i unionslagstiftningen .

(aa)	Fartygsägarens och den verkliga ägarens namn, stad och hemvistland.

(b)	Typ av tillstånd , inklusive fiskemöjligheter .

(c)	Uppgift om under vilken tid och i vilken zon fiskeverksamheten tillåts (start- och slutdatum, fiskezon).

3.   Medlemsstaten ska använda registret för att skicka in fisketillstånd till kommissionen och för att aktualisera uppgifterna i enlighet med artiklarna 12, 19, 23 och 27. [Ändr. 69]

Artikel 40

Tekniska krav

Informationsutbytet enligt avdelningarna II, III och IV ska göras elektroniskt. Kommissionen får anta genomförandeakter med bestämmelser om tekniska krav för registrering och överföring av de uppgifter som avses i de avdelningarna, samt uppgifternas format, utan att detta påverkar bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (15). Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 45.2.

För att ta i bruk ett fisketillståndsregister för unionen och göra det möjligt för medlemsstaterna att efterleva de tekniska kraven för överföring ska kommissionen bistå de berörda medlemsstaterna med tekniskt stöd. För detta syfte ska kommissionen stödja de nationella myndigheterna i samband med överföringen av nödvändiga uppgifter som verksamhetsutövarna ska tillhandahålla för varje typ av tillstånd, och senast den … [sex månader efter det att denna förordning har trätt i kraft] utveckla en it-applikation för medlemsstaterna så att de automatiskt och i realtid kan överföra uppgifter om tillståndsansökningar och fartygens egenskaper till unionens fisketillståndsregister. [Ändr. 70]

När det gäller tekniskt och finansiellt stöd till informationsöverföring kan medlemsstaterna få finansiellt stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden i enlighet med artikel 76.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014  (16) . [Ändr. 71]

Artikel 41

Tillgång till information

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 110 i förordning (EG) nr 1224/2009 ska medlemsstaterna och kommissionen bevilja de relevanta behöriga administrativa tjänstegrenar som är involverade i förvaltningen av fiskeflottor tillträde till den säkra delen av unionens fisketillståndsregister enligt artikel 39.

Artikel 42

Uppgiftshantering, skydd av personuppgifter och sekretess

De uppgifter som erhålls inom ramen för denna förordning ska hanteras i enlighet med artiklarna 109, 110, 111 och 113 i förordning (EG) nr 1224/2009, förordning (EG) nr 45/2001 och direktiv 95/46/EG och nationella genomförandeföreskrifter.

Artikel 43

Relationer med tredje länder och regionala fiskeriförvaltningsorganisationer

1.   När en medlemsstat får information från ett tredjeland eller en regional fiskeriförvaltningsorganisation som är relevant för tillämpningen av denna förordning, ska medlemsstaten vidarebefordra den informationen till övriga berörda medlemsstater och till kommissionen eller till det av kommissionen utsedda organet, under förutsättning att bilaterala avtal med det berörda tredjelandet eller den regionala fiskeriförvaltningsorganisationens regler tillåter detta.

2.   Kommissionen, eller det organ som kommissionen utser, får inom ramen för fiskavtal som ingås mellan unionen och tredjeländer, inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer eller liknande fiskeriorganisationer i vilka kommissionen är avtalsslutande part eller samarbetande icke-avtalsslutande samarbetande part, överföra relevant information om bristande efterlevnad av reglerna i denna förordning eller allvarliga överträdelser av det slag som avses i artikel 42.1 a i förordning (EG) nr 1005/2008 och i artikel 90.1 förordning (EG) nr 1224/2009 till andra avtalsslutande parter till avtalen och organisationerna i fråga, på villkor att den medlemsstat som lämnade ut informationen samtycker och att förordning (EG) nr 45/2001 efterlevs. [Ändr. 72]

AVDELNING V

FÖRFARANDEN, DELEGERING OCH GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER

Artikel 44

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 5.2 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med [dagen för denna förordnings ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga . [Ändr. 73]

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 5.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

3a.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas enligt artikel 5.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 45

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk som inrättas enligt artikel 47 i grundförordningen. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

AVDELNING VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 46

Upphävande

1.   Förordning (EG) nr 1006/2008 ska upphöra att gälla.

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 47

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(2)  EUT C 303, 19.8.2016, s. 116.

(1)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 2 februari 2017 och rådets beslut av den … .

(2)  Rådets förordning (EG) nr 1006/2008 av den 29 september 2008 om tillstånd till fiskeverksamhet för gemenskapens fiskefartyg i vatten utanför gemenskapens vatten och om tillträde för fartyg från tredjeland till gemenskapens vatten, om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93 och (EG) nr 1627/94 och om upphävande av förordning (EG) nr 3317/94 (EUT L 286, 29.10.2008, s. 33).

(3)  Rådets beslut 98/392/EG av den 23 mars 1998 om Europeiska gemenskapens ingående av Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 och avtalet av den 28 juli 1994 om genomförande av del XI i denna konvention (EGT L 179, 23.6.1998, s. 1).

(4)  Rådets beslut 98/414/EG av den 8 juni 1998 om Europeiska gemenskapens ratifikation av avtalet om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd (EGT L 189, 3.7.1998, s. 14).

(5)  Rådets beslut 96/428/EG av den 25 juni 1996 om gemenskapens godtagande av avtalet om att främja fiskefartygens iakttagande av internationella bevarande- och förvaltningsåtgärder på det fria havet (EGT L 177, 16.7.1996, s. 24).

(6)  Förenta nationernas generalförsamlings resolution A/Res/66/288 av den 27 juli 2012 om resultaten från konferensen Rio + 20, med titeln The Future We Want.

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(8)  Rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999 (EUT L 286, 29.10.2008, s. 1).

(9)  Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(11)  Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

(12)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1026/2012 av den 25 oktober 2012 om vissa åtgärder i syfte att bevara fiskbestånd i fråga om länder som tillåter ohållbart fiske (EUT L 316, 14.11.2012, s. 34).

(15)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

(16)   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 (EUT L 149, 20.5.2014, s. 1).