Sammanfattning

Konsekvensbedömning av en eventuell ändring av metoden för beräkning av dumpning avseende Folkrepubliken Kina (och andra länder som inte är marknadsekonomier).

A. Behov av åtgärder

Varför? Vilket problem behöver åtgärdas?

En övergångsordning, som ingår i avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO, gjorde det möjligt att använda en särskild metod vid beräkningen av dumpning. På grund av de stora snedvridningarna i den kinesiska ekonomin anses kinesiska priser och kostnader inte vara tillförlitliga och dumpningsmarginalen beräknas i EU:s undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder på grundval av priser och kostnader i ett tredjeland med marknadsekonomi (ett så kallat jämförbart land). Till följd av att vissa bestämmelser i avsnitt 15 upphör att gälla i december 2016 kan det bli nödvändigt att ändra denna metod. Eftersom snedvridningarna i den kinesiska ekonomin fortsätter skulle användningen av kinesiska priser och kostnader för beräkning av dumpningen i många fall kraftigt undervärdera den faktiska dumpningsnivån och eventuella åtgärder som vidtagits utifrån denna grund skulle inte vara verkningsfulla för att avhjälpa den skada som den dumpade importen vållat. Detta skulle få betydande negativa konsekvenser för den europeiska industrins konkurrenskraft (cirka 50 % av gällande handelspolitiska skyddsåtgärder avser import från Kina). Enligt en oberoende studie skulle tullsatserna minska med upp till 30 procentenheter och riskera att cirka 200 000 arbetstillfällen inom EU går förlorade.

Vad förväntas initiativet leda till?

De huvudsakliga målen är att främja fri och rättvis handel och öka EU:s konkurrenskraft, tillväxt och skapa eller bevara sysselsättning inom EU. Därför måste det säkerställas att EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder förblir ändamålsenliga, samtidigt som man på ett lämpligt sätt hanterar att vissa bestämmelser i avsnitt 15 i Kinas anslutningsprotokoll till WTO upphör att gälla. Det är därför önskvärt att effektivt åtgärda de kvarstående snedvridningarna i den kinesiska ekonomin och säkerställa lämpliga åtgärder för att kompensera för skada som orsakats av import på icke-konkurrensmässiga villkor (t.ex. dumpad/subventionerad import). Samtidigt bör de starka banden till Kina, som baseras på ömsesidiga intressen, bibehållas.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå? 

Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget tillämpas subsidiaritetsprincipen inte på områden där EU har exklusiv befogenhet. Den gemensamma handelspolitiken är, i enlighet med artikel 3.1 e i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), ett område där EU ska ha exklusiv befogenhet. I artikel 207 i EUF-fördraget föreskrivs vidare att ”handelspolitiska skyddsåtgärder, inbegripet åtgärder vid dumpning och subventioner” ska grundas på enhetliga principer för den gemensamma handelspolitiken. Därför är subsidiaritetsprincipen inte tillämplig på detta initiativ. EU är skyldig att garantera överensstämmelse med EU:s internationella åtaganden.

B. Lösningar

Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett bästa alternativ? Varför? 

Konsekvenserna av följande tre alternativ har analyserats och jämförts:

-Alternativ 1: (Referensscenario) Inga politiska förändringar. Detta kan dock inte anses vara ett typiskt alternativ utan förändringar, eftersom vissa bestämmelser i avsnitt 15 definitivt kommer att upphöra att gälla och därmed kommer de politiska och rättsliga ramarna att förändras.

-Alternativ 2: En tillämpning av den standardiserade metoden skulle innebära att man behandlar Kina på samma sätt som varje annan WTO-medlem med marknadsekonomi, vilket avsevärt skulle försvaga EU:s handelspolitiska skyddsinstrument.

-Alternativ 3: Består av en ny metod som gör att man effektivt kan fånga upp snedvridningar i ett land som inte har marknadsekonomi och en ytterligare förstärkning av de handelspolitiska skyddsinstrumenten. Delalternativ 3.1 består av två delar: Hantering av snedvridningar och övergångsperioder för att säkerställa ett effektivt genomförande av de åtgärder som redan vidtagits. Delalternativ 3.2 handlar om regeln om lägsta tull och antisubventionsinslag.

Alternativ 3 (kombinerad med de två delalternativen) är det bästa alternativet. Det är bäst lämpat när det gäller att bidra till de mål som fastställts.

Vem stöder vilka alternativ? 

Vissa intressenter (huvudsakligen industrin) tycks föredra alternativ 1 – ingen förändring. De rättsliga och politiska konsekvenserna av detta alternativ kan dock bli betydande.

Alternativ 2 stöds av vissa importörer och handlare. Det skulle dock försvaga EU:s handelspolitiska skyddsinstrument, minska tullsatserna och därmed öka importvolymerna till lägre priser. Detta skulle avsevärt minska konkurrenskraften för EU:s industri och riskera ett betydande antal arbetstillfällen.

Alternativ 3 tillmötesgår många intressenters hållning. Dessa insisterar på att de handelspolitiska skyddsinstrumenten ska förbli ändamålsenliga, de vill ha en sund rättslig grund för dem och föredrar att undvika en försämring av förbindelserna med Kina.

C. Konsekvenser till följd av det bästa alternativet

Vad är nyttan med det bästa alternativet (om sådana alternativ finns, annars anges de huvudsakliga alternativen)? 

Delalternativ 3.1 skulle leda till något lägre tullsatser (med cirka 4 %) jämfört med den nuvarande metoden. Delalternativ 3.2 skulle leda till en ökning av tullsatserna med cirka 8 %. De ekonomiska och sociala konsekvenserna av de två delalternativen i kombination förväntas bli neutrala. Därmed skulle den aktuella sysselsättningsnivån kunna bibehållas. Eftersom de makroekonomiska konsekvenserna på handelspolitiska skyddsinstrument är relativt små (2–5 % av den totala handeln med Kina påverkas av handelspolitiska skyddsåtgärder) är det mycket svårt att kvantifiera eventuella miljökonsekvenser till följd av en ändring av metoden. Det kan nämnas att produktionen inom EU är mer miljövänlig än i Kina och att ökade transporter har en negativ inverkan på koldioxidutsläpp och koldioxidavtryck.

De viktigaste målgrupperna är EU:s industri och anställda. Industrins konkurrenskraft skulle säkerställas eller ökas och arbetstillfällen bibehållas.

Vad är kostnaderna för det bästa alternativet (om sådana alternativ finns, annars fördelarna med övriga huvudsakliga alternativ)? 

Konsekvenserna av alternativ 3 är huvudsakligen positiva. Eventuella negativa konsekvenser kan bli kännbara för importörer eller handlare på grund av något högre antidumpningstullar i vissa fall jämfört med nuvarande tullsatser. Sådana negativa konsekvenser är begränsade, eftersom tullsatserna bara skulle öka något och i de flesta fall har importörer och handlare möjlighet att övergå till andra försörjningskällor (som inte omfattas av handelspolitiska tullar).

Inga kostnader för efterlevnaden av reglerna förväntas till följd av initiativet, eftersom utredningen (datainsamling, beräkningar osv.) inte skulle ändras för parterna, jämfört med nuvarande praxis.

Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag?

De små och medelstora företagen påverkas olika av de handelspolitiska instrumenten, beroende på om de är tillverkare, användare eller importörer eller handlare. Typiska produkter som omfattas av handelspolitiska skyddsåtgärder är produkter för industriella användare, och små och medelstora företag och mikroföretag berörs oftast inte direkt. I vissa sektorer (t.ex. bordsserviser och cyklar) kan handelspolitiska skyddsåtgärder vara av avgörande betydelse för överlevnaden av en sektor, vilket är fallet för stora företag och också för små och medelstora företag. På grund av deras storlek och specifika struktur brukar små och medelstora företag vara mer sårbara till följd av förändringar och därmed kan konsekvenserna bli större för små och medelstora företag vid en metodändring än för större företag.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad? 

Inga betydande konsekvenser förväntas i detta avseende. Varje ökning av arbetsbördan för den undersökande myndigheten (kommissionen) till följd av en ny metod förväntas uppvägas av vinster från att inte längre använda metoden med ett jämförbart land (ingen undersökning och kontroll på plats i det jämförbara landet skulle längre behövas).

Uppstår andra betydande konsekvenser? 

Alternativ 3 väntas upprätthålla eller öka EU-industrins konkurrenskraft. Det skulle också undvika eventuella nackdelar för EU jämfört med andra WTO-medlemmar (t.ex. USA och Japan, som inte väntas ändra sina metoder i detta skede). Dessa länder skulle ålägga högre tullar än EU (om den skulle använda standardmetoden), vilket skulle kunna leda till en omläggning av handeln till EU.

D. Uppföljning

När kommer politiken att ses över?

Det finns planer på en översyn av politiken efter fem år, vilket skulle ge tillräcklig tid för att säkerställa tillgången till relevanta uppgifter.