EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.12.2016

COM(2016) 779 final

2016/0385(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas av unionen i arbetsgruppen för parterna i OECD:s överenskommelse om statsstödda exportkrediter när det gäller marknadsriktvärdesprissättningsregler

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

OECD:s överenskommelse om riktlinjer för statsstödda exportkrediter (nedan kallad OECD-överenskommelsen) är ett ”gentlemen’s agreement” mellan Australien, Europeiska unionen, Förenta staterna, Japan, Kanada, Sydkorea, Norge, Nya Zeeland och Schweiz. Brasilien är visserligen inte medlem i OECD, men är ändå part i OECD-överenskommelsens sektorsavtal om exportkrediter till civila flygplan.

Det huvudsakliga syftet med OECD-överenskommelsen är att tillhandahålla en ram för en ordnad användning av statsstödda exportkrediter. I praktiken innebär detta att man skapar lika villkor genom att konkurrensen sker på grundval av de exporterade varornas och tjänsternas kvalitet och pris snarare än på grundval av de finansiella villkor som erbjuds. Vidare är syftet att undanröja subventioner och snedvridningar av handelsflödena kopplade till statsstödda exportkrediter.

OECD-överenskommelsen är från 1978 och bygger på den ”konsensus” om exportkrediter som antogs av OECD:s medlemsstater 1976. Innan dess hade frånvaron av regler lämnat fältet öppet för länderna att konkurrera om vem som kunde erbjuda de mest fördelaktiga finansiella villkoren åt de exporterande företag som konkurrerade om handelsavtal, vilket ledde till uppkomsten av ekonomiska subventioner och möjliga snedvridningar av handelsflödena. I OECD-överenskommelsen fastställs begränsningar i fråga om villkoren för exportkrediter som åtnjuter statsstöd och tillhandahållandet av bundet bistånd. OECD-överenskommelsen uppdateras regelbundet med beaktande av bland annat den politiska utvecklingen och utvecklingen på de globala finansmarknaderna.

Riktlinjerna för marknadsriktvärdesprissättning ger vägledning vid fastställandet av premier i marknadsriktvärdestransaktioner det vill säga transaktioner med gäldenärer/garanter (dvs. kreditriskenheter) i länder i kategori 0, höginkomstländer inom OECD och höginkomstländer inom euroområdet. De nuvarande riktlinjerna för marknadsriktvärdesprissättning i OECD-överenskommelsen infördes som en del av Malzkuhn-Drysdale-paketet som trädde i kraft i september 2011. Genom de nuvarande riktlinjerna tillandahålls en ram för att förhindra att priserna på den privata marknaden underskrids, men tolkningsutrymmet är alltjämt betydande och det har uppkommit många olika praxis bland parterna i OECD-överenskommelsen. OECD-sekretariatets förslag, ordförandens reviderade förslag till marknadsriktvärdesprissättningsregler, kommer att ge tydligare riktlinjer och därigenom skapa rättvisare villkor inom OECD.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Om förslaget antas kommer det att ersätta de nuvarande riktlinjerna för marknadsriktvärdesprissättning i OECD-överenskommelsen samtidigt som det överensstämmer med OECD-överenskommelsens nuvarande struktur.

Beslutet om antagande kommer att fattas av arbetsgruppen för parterna i OECD-överenskommelsen om statsstödda exportkrediter. Europeiska unionens ståndpunkt kommer att framföras av kommissionen.

OECD-parterna i OECD-överenskommelsen kommer sannolikt att anta ordförandens reviderade förslag till marknadsriktvärdesprissättningsregler vid sitt första möte i mitten av november 2016 eller genom ett skriftligt förfarande i nära anslutning till mötet och anta de nödvändiga ändringarna av OECD-överenskommelsen med målet att tillämpa reglerna senast den 1 januari 2017. Eftersom förhandlingarna framgångsrikt har slutförts och ordförandens reviderade förslag till marknadsriktvärdesprissättningsregler har lagts fram för beslut, är det av största vikt att Europeiska unionen ges möjlighet att formalisera sitt godkännande av det aktuella förslaget om marknadsriktvärdesprissättning och ändringarna av OECD-överenskommelsen.

Den nya versionen av OECD-överenskommelsen kommer att införlivas i EU:s lagstiftning genom en delegerad akt. OECD-överenskommelsen med bilagor och senare ändringar har rättslig verkan i EU med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2011. Enligt artikel 2 i förordningen ska kommissionen ”anta delegerade akter enligt artikel 3 för att ändra bilaga II till följd av ändringar av riktlinjerna som parterna i OECD-överenskommelsen kommit överens om”.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Ej tillämpligt.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

OECD-överenskommelsen är ett ”gentlemen’s agreement” mellan EU och åtta andra parter (Förenta staterna, Kanada, Japan, Sydkorea, Norge, Schweiz, Nya Zeeland och Australien). OECD-överenskommelsen med dess bilagor och senare ändringar av denna har införlivats i EU:s lagstiftning med stöd av artiklarna 1 och 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2011 av den 16 november 2011 om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter och om upphävande av rådets beslut 2001/76/EG och 2001/77/EG. OECD-överenskommelsen och dess bilagor och ändringar har därför rättslig verkan i EU med stöd av artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionsätt (nedan kallat EUF-fördraget) (se domstolens dom av den 7 oktober 2014 i mål C-399/12 - Tyskland mot rådet (OIV), punkt 63). I sak syftar OECD-överenskommelsen, såsom beskrivs i avsnitt 1, till att tillhandahålla en ram för en ordnad användning av statsstödda exportkrediter och därmed främja lika villkor och rättvis konkurrens mellan exportörer på global nivå. Den ska alltså underlätta och reglera den internationella handeln, och i synnerhet exportpolitiken, i den mening som avses i artikel 207 i EUF-fördraget. Därför krävs det ett rådsbeslut baserat på artiklarna 207 och 218.9 i EUF-fördraget för att fastställa den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas av OECD-parterna i OECD-överenskommelsen om statsstödda exportkrediter.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

OECD-överenskommelsen ingår i medlemsstaternas handelspolitik, som tillhör Europeiska unionens exklusiva befogenhetsområde. 

Proportionalitetsprincipen

Ej tillämpligt.

Val av instrument

Ej tillämpligt.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ingen konsekvensbedömning av det föreliggande förslaget har genomförts, eftersom de föreslagna ändringarna ligger i linje med EU:s långvariga politik för exportkrediter och kommer att genomföras efter varje årlig ändring av OECD-överenskommelsen införlivats i EU-lagstiftningen genom en delegerad akt. Förslaget godkändes av rådets arbetsgrupp för exportkrediter vid dess möte den 31 maj 2016.

Samråd med berörda parter

Ej tillämpligt.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ej tillämpligt.

Konsekvensbedömning

Ej tillämpligt.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt.

Grundläggande rättigheter

Ej tillämpligt.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Budgetkonsekvenserna är begränsade till administrativa utgifter.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Ej tillämpligt.

Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

Närmare redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget – Sammanfattning av föreslagna ändringar av OECD-överenskommelsen och europeiska unionens rekommenderade ståndpunkt

Förslag

Förslaget bifogas rådets beslut.

Rekommenderad ståndpunkt: 

Stöd för förslaget.

2016/0385 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas av unionen i arbetsgruppen för parterna i OECD:s överenskommelse om statsstödda exportkrediter när det gäller marknadsriktvärdesprissättningsregler

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

1)En internationell ram för en ordnad användning av exportkrediter är av avgörande betydelse när det gäller att skapa lika villkor på global nivå och underlätta internationell handel. En sådan ram måste uppdateras regelbundet för att beakta exempelvis föreslaget till uppdatering av marknadsriktvärdesprissättningsreglerna, som diskuteras av parterna i OECD-överenskommelsen om statsstödda exportkrediter (nedan kallad OECD-överenskommelsen).

2)Omfattande diskussioner om marknadsriktvärdesprissättningsreglerna har förts inom OECD:s arbetsgrupp för exportkrediter och kreditgarantier. 

3)Ändringar av OECD-överenskommelsen avseende marknadsriktvärdesprissättningsreglerna förväntas antas den 1 februari 2017.

5)OECD-överenskommelsen med bilagor och senare ändringar har rättslig verkan i EU med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2011 1 . Enligt artikel 2 i förordningen ska kommissionen ”anta delegerade akter enligt artikel 3 för att ändra bilaga II till följd av ändringar av riktlinjerna som parterna i OECD-överenskommelsen kommit överens om”.

6)Det är följaktligen i enlighet med artikel 218.9 i EUF-fördraget nödvändigt att fastställa den ståndpunkt som ska intas av OECD:s exportkreditkommittéer beträffande ändringarna av OECD-överenskommelsen.

7)En ändring av OECD-överenskommelsen på grundval av huvudlinjerna i ordförandens reviderade förslag avseende marknadsriktvärdesprissättningsregler, som bifogas detta beslut, bör godkännas av unionens företrädare i OECD:s exportkreditkommittéer. Detta får omfatta godkännande av ändringar av specifika punkter som inte påverkar huvudlinjerna utan något nytt beslut av rådet.

8)För att de åtgärder som föreskrivs i detta beslut ska vara verkningsfulla bör det träda i kraft omedelbart.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas av Europeiska unionen i arbetsgruppen för exportkrediter och kreditgarantier för parterna i OECD:s överenskommelse om statsstödda exportkrediter ska vara att stödja och anta huvudlinjerna i ordförandens reviderade förslag avseende marknadsriktvärdesprissättningsregler, som bifogas detta beslut.

Artikel 2

Ändringar av specifika punkter som inte påverkar huvudlinjerna i det bifogade förslaget får godkännas av företrädarna för Europeiska unionen i OECD:s exportkreditkommittéer utan något nytt beslut av rådet.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2011 av den 16 november 2011 om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter och om upphävande av rådets beslut 2001/76/EG och 2001/77/EG (EUT L 326, 8.12.2011, s. 45).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.12.2016

COM(2016) 779 final

BILAGA

till

förslag till rådets beslut

om den ståndpunkt som ska intas av unionen i arbetsgruppen för parterna i OECD:s överenskommelse om statsstödda exportkrediter när det gäller marknadsriktvärdesprissättningsregler

TILLÄGG

FÖRSLAG

24.MINIMIPREMIESATSER FÖR KREDITRISK

Parterna ska ta ut premier som inte ligger under minimipremiesatserna för kreditrisken.

a)Minimipremiesatserna ska fastställas på grundval av följande faktorer:

–Gällande klassificering av länder i riskkategorier (landriskklassificering).

–Riskperiodens längd (riskhorisont (Horizon of Risk, HOR).

–Vilken köparriskkategori som gäldenären har valt.

–Risktäckningsgraden för den politiska och kommersiella risken samt kvaliteten på den statsstödda exportkreditprodukt som tillhandahålls.

–De eventuella metoder för minimering av landrisk som använts.

–De eventuella kreditförbättringar av köparrisken som använts.

b)Minimipremiesatserna ska uttryckas i procent av kreditens kapitalbelopp som om premien i sin helhet skulle tas ut när krediten utnyttjas för första gången. En förklaring av hur minimipremiesatserna ska beräknas, inbegripet den matematiska formeln, återfinns i bilaga IX.

c)Oavsett bestämmelseland ska de premiesatser som tas ut av parterna för marknadsriktvärdestransaktioner dvs. transaktioner med gäldenärer/garanter (dvs. kreditriskenheter) i ett land i kategori 0, ett höginkomstland inom OECD och ett höginkomstland 1 inom euroområdet, fastställas i varje enskilt fall. För att säkerställa att de premiesatser som tas ut för transaktioner som involverar gäldenärer, och garanter där så är lämpligt, i sådana länder inte underskrider priserna på den privata marknaden ska parterna tillämpa följande förfaranden genom att använda överenskomna konverteringar för att omräkna riktvärdesprissättning till premie:

1.Om en part tillhandahåller statsstöd som en del av ett syndikerat lånepaket som är strukturerat som antingen en tillgångssäkrad transaktion 2 eller en projektfinansieringstransaktion 3 får den totala kostnaden för den del som får statsstöd inte vara lägre än den totala kostnad som skulle tas ut av syndikatsparten/-parterna på marknaden, respektive den premie som tas ut får inte vara lägre än den som skulle tas ut av parten eller parterna på marknaden. För att ett lånepaket ska få kallas syndikerat måste följande villkor uppfyllas:

–Minst 25 % 4  av syndikatslånet är marknadslån/garanti(er), utan något bilateralt eller multilateralt stöd (t.ex. exportkreditinstitut, institution för utvecklingsfinansiering, internationellt finansinstitut eller multilateral utvecklingsbank) 5 , där alla parter som deltar i finansieringen är likställda (pari passu) i alla ekonomiska villkor, inklusive säkerhetspaket.

–Transaktionens finansiella villkor överensstämmer till fullo med OECD-överenskommelsen, ändrad genom dessa bestämmelser om marknadsriktvärdesprissättning vid syndikerade lånetransaktioner.

2.För alla andra marknadsriktvärdestransaktioner ska följande förfaranden gälla:

–Med hänsyn till tillgången på marknadsinformation och den underliggande transaktionens egenskaper ska parterna fastställa vilken premiesats som ska tillämpas med hjälp av riktmärkning gentemot en eller flera av de marknadsriktvärden som anges i bilaga X och välja det eller de riktvärden som anses vara mest lämpliga för transaktionen i fråga.

–Vid fastställandet av premiesatsen ska en part bestämma en riskvärdering för gäldenären, också om gäldenären värderas av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut 6 . En part får ange en värdering som är en grad bättre (på det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets skala) än den som tillhandahålls av det ackrediterade kreditvärderingsinstitutet 7 . Om det inte finns någon värdering av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut får riskklassificeringen inte vara mer än två grader högre (fördelaktigare) än kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg på statspappren för det land där gäldenären/garanten har sin hemvist. Om en part klassificerar en gäldenär/garant som bättre än det bästa kreditbetyg som givits av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, eller om det inte finns något kreditbetyg från ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, om en part klassificerar en transaktion som CC2 eller bättre, eller en värderingskod likvärdig med AAA till A-, eller likvärdig med eller bättre än det bästa kreditbetyg som givits av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut på stadspappren för det land där gäldenären/garanten har sin hemvist, ska parten lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 48.

–Trots vad som sägs i ovanstående punkt ska parterna ta ut en premiesats som är lägre än motsvarande premie som fastställts av modellen med ett ”through the cycle”-marknadsriktvärde (through the cycle benchmark, TCMB), baserat på transaktionens riskklassificering och löptid, om inte marknadsriktvärdet har härletts från en namnspecifik eller närstående enhets (i) sekundärmarknadsobligation eller ii) kreditswapp. En part som tar ut en premiesats som är lägre än motsvarande premie fastställd av TCMB-modellen, baserat på det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering av det namnspecifika marknadsriktvärdet 8 , ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 48.

d)På länderna med den högsta risken i kategori 7 ska man i princip tillämpa premiesatser som är högre än de minimipremiesatser som fastställts för denna kategori; dessa premiesatser ska fastställas av den part som lämnar statsstöd.

e)Vid beräkningen av minimipremiesatsen för en transaktion ska köparlandets klassificering av länder i riskkategorier vara klassificeringen av gäldenärens land samt tillämplig köparriskklassificering vara klassificeringen av gäldenären 9 , såvida inte något av följande föreligger:

–Säkerhet i form av en rättsligt giltig och verkställbar oåterkallelig, ovillkorlig avistagaranti för hela återbetalningsåtagandet under kreditens hela giltighetstid som ställts av en tredje part som är kreditvärdig för den skuld som garantin avser. Vid en tredjepartsgaranti får en part välja att tillämpa den landriskklassificering som gäller i det land där garanten är etablerad och garantens köparriskkategori 10 .

–En multilateral eller regional institution i enlighet med artikel 28 är antingen låntagare eller garant för transaktionen, varvid den berörda multilaterala eller regionala institutionens klassificering av länder i riskkategorier och köparriskkategori får tillämpas.

f)Kriterierna och villkoren för tredjepartsgaranti enligt de situationer som beskrivs i första och andra strecksatserna i punkt e ovan anges i bilaga XI.

g)Vid beräkningen av minimipremiesats ska tidshorisonten vara lika med halva utbetalningsperioden jämte hela återbetalningsperioden, varvid återbetalningen av exportkrediten förutsätts följa det normala mönstret, dvs. halvårsvisa lika stora amorteringar jämte upplupen ränta som börjar betalas sex månader från och med kredittidens början. Återbetalningsperioden för exportkrediter som inte följer det normala mönstret beräknas som återbetalningsperioden (uttryckt i lika stora halvårsvisa amorteringar) enligt följande formel: återbetalningsperiod = (genomsnittlig vägd återbetalningsperiod - 0,25) / 0,5.

h)Parter som väljer att tillämpa en minimipremiesats som gäller för en tredjepartsgarant som finns i ett annat land än gäldenären ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 47. Parter som väljer att tillämpa en minimipremiesats för en multilateral eller regional institution som är garant ska lämna förhandsanmälan om detta i enlighet med artikel 48.

25.KLASSIFICERING AV LÄNDER I RISKKATEGORIER

Med undantag av höginkomstländer inom OECD och höginkomstländer inom euroområdet ska länder klassificeras på grundval av sannolikheten för att de kommer att kunna betala räntor och amorteringar på sina externa skulder (dvs. landkreditrisk).

a)Landkreditrisken består av följande fem beståndsdelar:

–Allmän betalningsinställelse som förordnas av regeringen i gäldenärens/garantens land eller av ett ombud i det land genom vilket återbetalning sker.

–Politiska händelser eller ekonomiska svårigheter som uppstår utanför den anmälande partens land eller rättsliga eller administrativa åtgärder som vidtas utanför den anmälande partens land, vilka förhindrar eller försenar överföringen av medel för betalning av krediten.

–Lagstiftning som antagits i gäldenärens/garantens land och i vilken fastställs att återbetalning i lokal valuta gäller som betalning av skulden, trots att sådana betalningar, när de räknats om till valutan för krediten, på grund av valutakursförändringar inte längre täcker skuldbeloppet på dagen för överföringen av medlen.

–Alla andra åtgärder som vidtas eller beslut som fattas av regeringen i ett annat land och som förhindrar återbetalning av en kredit.

–Force majeure som uppstår utanför den anmälande partens land, t.ex. krig (även inbördeskrig), expropriation, revolution, upplopp, oroligheter, cykloner, översvämningar, jordbävningar, vulkanutbrott, flodvågor och kärnkraftsolyckor.

b)Länderna klassificeras i åtta riskkategorier (0–7). Minimipremiesatser har fastställts för kategorierna 1–7 men inte för kategori 0, eftersom landrisken anses vara försumbar för länderna i denna kategori. Kreditrisken för transaktioner i länder i kategori 0 gäller i första hand gäldenärs-/garantrisken.

c)Klassificeringen av länderna 11 görs enligt metoden för klassificering av länder i riskkategorier, vilken omfattar följande:

–Den kvantitativa landriskmodellen (nedan kallad modellen) leder till en kvantitativ bedömning av landkreditrisken och är för varje land baserad på tre grupper av riskindikatorer: parternas erfarenhet av landets betalningsförmåga, den finansiella och den ekonomiska situationen. Den metod som används i modellen omfattar olika steg, bl.a. bedömning av de tre grupperna av riskindikatorer och en sammanställning och flexibel vägning av dessa grupper av riskindikatorer.

–En kvalitativ bedömning av resultatet av modellen för varje land för att integrera den politiska risken och andra riskfaktorer som helt eller delvis faller utanför modellen. Detta kan leda till att den kvantitativa bedömningen, där så är lämpligt, justeras så att den slutliga bedömningen av landkreditrisken återspeglas.

d)Klassificeringar av länder i riskkategorier ska kontinuerligt bevakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för klassificering av länder i riskkategorier ska omedelbart meddelas av sekretariatet. När ett land omklassificeras i en lägre eller högre riskkategori ska parterna senast fem arbetsdagar efter det att omklassificeringen meddelats av sekretariatet ta ut premiesatser motsvarande minst de minimipremiesatser som gäller för den nya riskkategorin.

e)Riskklassificeringen ska offentliggöras av sekretariatet.

26.BEDÖMNING AV STATSPAPPERSRISKEN

a)För samtliga länder som klassificeras med hjälp av metoden för klassificering av länder i riskkategorier enligt artikel 25 d ska statspappersrisken bedömas i syfte att fastställa vilka statspapper som undantagsvis

–inte är gäldenär med lägst risk i landet, och

–har en betydligt högre kreditrisk än landrisk.

b)Vilka statspapper som uppfyller kriterierna i punkt a ovan ska fastställas med hjälp av den metod för bedömningen av statspappersrisken som parterna har utarbetat och enats om.

c)Förteckningen över de statspapper som har fastställts uppfylla kriterierna i punkt a ovan ska kontinuerligt bevakas och ses över minst en gång om året och ändringar till följd av metoden för bedömning av statspappersrisken ska omedelbart meddelas av sekretariatet.

d)Förteckningen över de statspapper som har fastställts enligt punkt b ovan ska offentliggöras av sekretariatet.

27.KLASSIFICERING AV KÖPARE I RISKKATEGORIER

Gäldenärer och, i förekommande fall, garanter i länder som är klassificerade i landriskkategori 1–7 ska klassificeras i någon av de köparriskkategorier som har fastställts för gäldenärens/garantens land 12 . Den mall som ska användas för att klassificera köparriskkategorier för gäldenärer och garanter anges i bilaga IX. Kvalitativa beskrivningar av köparriskkategorierna anges i bilaga XII.

a)Köparriskklassificeringarna ska baseras på tidigare osäkrad kreditvärdering av gäldenären/garanten som har fastställts av parten.

b)Trots vad som sägs i punkt a ovan får transaktioner som beviljas stöd enligt villkoren i bilaga VII samt transaktioner med ett kreditvärde på högst 5 miljoner SDR klassificeras på transaktionsbasis, dvs. efter tillämpning av eventuella kreditförbättringar av köparrisken. Oavsett hur dessa transaktioner klassificeras berättigar de emellertid inte till några avdrag i fråga om tillämpning av kreditförbättringar av köparrisken.

c)Gäldenärer och garanter för statspapper klassificeras i köparriskkategori SOV/CC0.

d)Undantagsvis kan gäldenärer och garanter för andra värdepapper än statspapper klassificeras i köparriskkategorin ”Bättre än statspapper” (SOV+) 13 om

–gäldenären/garanten har ett kreditbetyg i utländsk valuta från ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut som är högre än kreditbetyget i utländsk valuta (från samma kreditvärderingsinstitut) för respektive statspapper, eller

–gäldenären/garanten är belägen i ett land där risken på stat har fastställts ligga betydligt högre än landrisken.

e)Parterna ska lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 48 för transaktioner

–med en icke-statlig gäldenär/garant där den premie som tas ut understiger den premie som har fastställts genom köparriskkategori CC1, dvs. CC0 eller SOV+,

–med en gäldenär/garant för andra värdepapper än staspapper som har ett kreditvärde över 5 miljoner SDR, om en part bedömer en köparriskvärdering för en gäldenär/garant för andra värdepapper än staspapper som har värderats av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, och den bedömda köparriskvärderingen är bättre än det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering 14 .

e)Om det föreligger konkurrens om en viss transaktion och konkurrerande parter har klassificerat gäldenären/garanten i olika köparriskkategorier, ska de konkurrerande parterna försöka komma överens om en gemensam klassificering av köparrisken. Om det inte nås någon överenskommelse om en gemensam klassificering, ska den eller de parter som har klassificerat gäldenären/garanten i en högre köparriskkategori inte hindras från att tillämpa den lägre köparriskkategorin.

28.KLASSIFICERING AV MULTILATERALA OCH REGIONALA INSTITUTIONER

Multilaterala och regionala institutioner ska där så är lämpligt klassificeras i åtta landriskkategorier (0–7) 15 och ses över; dessa klassificeringar ska offentliggöras av sekretariatet.

29.STATSSTÖDD EXPORTKREDITTÄCKNING: TÄCKNINGSGRAD OCH KVALITET

Minimipremiesatserna har differentierats i syfte att ta hänsyn till kvalitetsskillnader mellan olika exportkreditprodukter och den täckningsgrad som parterna tillhandahåller enligt bilaga VI. Differentieringen utgår från exportörens perspektiv (med sikte på att neutralisera den konkurrensverkan som uppstår på grund av kvalitetsskillnaderna mellan de produkter som exportören/finansinstitutet erbjuds).

a)En exportkreditprodukts kvalitet är avhängig huruvida den är en försäkring, garanti eller direkt kredit/finansiering. En försäkringsprodukts kvalitet är avhängig huruvida räntan är täckt under karenstiden (dvs. karenstiden för skadereglering, alltså den period som förflyter mellan förfallodagen för gäldenärens betalning och den dag då försäkringsgivaren är skyldig att ersätta exportören/finansinstitutet) utan premiepåslag.

b)Alla befintliga exportkreditprodukter som tillhandahålls av parterna ska klassificeras i någon av följande tre produktkategorier:

–Produkt under standardnivån, dvs. försäkring utan täckning av räntan under karenstiden för skadereglering och försäkring med täckning av räntan under karenstiden för skadereglering med ett lämpligt premiepåslag.

–Standardprodukt, dvs. försäkring med täckning av räntan under karenstiden för skadereglering utan premiepåslag samt direkt kredit/finansiering.

–Produkt över standardnivån, dvs. garantier.

30.METODER FÖR LANDRISKMINIMERING

a)Parterna får tillämpa följande metoder för landriskminimering, vars närmare tillämpning anges i bilaga XIII:

–Framtida betalningsflödesstruktur i kombination med spärrkonto i utlandet.

–Finansiering i lokal valuta

b)Parter som tillämpar en minimipremiesats som avspeglar användningen av landriskminimering ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 47.

31.KREDITFÖRBÄTTRINGAR AV KÖPARRISKEN

a)Parterna får tillämpa följande kreditförbättringar av köparrisken, som gör det möjligt att tillämpa en kreditförbättringsfaktor som överstiger 0:

–Överlåtelse av kontraktsintäkter eller kontraktsfordringar

–Tillgångsbaserad säkerhet.

–Säkerhet i form av fasta tillgångar

–Spärrkonto

b)Definitioner av kreditförbättringar av köparrisken och maximivärden för kreditförbättringsfaktorn anges i bilaga XIII.

c)Kreditförbättringar av köparrisken kan användas separat eller i kombination med följande begränsningar:

–Den maximala kreditförbättringsfaktor som kan uppnås genom kreditförbättringar av köparrisken är 0,35.

–”Tillgångsbaserad säkerhet” och ”säkerhet i form av fasta tillgångar” får inte användas samtidigt i en transaktion.

–Om den tillämpliga landriskklassificeringen har förbättrats med hjälp av ”framtida betalningsflödesstruktur i kombination med spärrkonto i utlandet”, får inga kreditförbättringar av köparrisken tillämpas.

d)För transaktioner som involverar marknadsriktvärdesgäldenärer får följande avdrag göras på den riskpremie som härletts från osäkrade namnspecifika kreditswapps- och obligationsmarknadsriktvärden, eller TCMB-modellen:

–För tillgångsbaserad säkerhet: Ett maximalt avdrag på 15 %.

–För säkerhet i form av fasta tillgångar: Ett maximalt avdrag på 10 %.

–För spärrkonto (konto med en reserv för ränte- och återbetalningar på lån): Ett maximalt avdrag på 10 %.

–För en kombination av kreditförbättringsfaktorer, totalt: Ett maximalt avdrag på 25 %.

e)Parterna ska lämna förhandsanmälan enligt artikel 48 för transaktioner med en gäldenär/garant för andra värdepapper än statspaper som har en kredit över 5 miljoner SDR där kreditförbättringar av köparrisken resulterar i tillämpning av en kreditförbättringsfaktor som överstiger 0, eller närhelst kreditförbättringar av köparrisken används i en marknadsriktvärdestransaktion som resulterar i en prissättning under motsvarande TCMB-minimipremiesats.

32.ÖVERSYN AV GILTIGHETSTIDEN FÖR MINIMIPREMIESATSERNA
FÖR KREDITRISK

a)För att bedöma om minimipremiesatserna är tillräckliga, och vid behov möjliggöra justeringar uppåt eller nedåt, ska instrument för uppföljning av premier (Premium Feedback Tools, PFT) användas parallellt för övervakning och justering av minimipremiesatserna.

b)Instrumenten för uppföljning av premier ska bedöma om minimipremiesatserna är tillräckliga, varvid hänsyn tas till såväl den faktiska erfarenheten hos de institut som tillhandahåller statsstödda exportkrediter som till privatmarknadsinformationen om prissättningen på kreditrisker.

c)En omfattande översyn av samtliga aspekter av reglerna i OECD-överenskommelsen i fråga om premier, med särskild tonvikt på marknadsriktvärdesprissättningsregler, ska genomföras senast den 31 december 2018.

48.FÖRHANDSANMÄLAN

a)I enlighet med bilaga VIII ska en part minst tio kalenderdagar innan ett åtagande ingås till alla övriga parter anmäla sin avsikt att

1)bevilja stöd i enlighet med artikel 10 d 3,

2)bevilja stöd med en återbetalningstid på mer än fem år till ett land i kategori I,

3)bevilja stöd i enlighet med artikel 13 a,

4)bevilja stöd i enlighet med artikel 14 d,

5)tillämpa en premiesats i enlighet med artikel 24 c 1 vid deltagande som en del av ett syndikerat lånepaket,

6)vid en marknadsriktvärdestransaktion, klassificera en gäldenär/garant som bättre än den bästa värdering som gjorts av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, eller om det inte finns någon värdering av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, klassificera en transaktion som CC2 eller bättre, eller en värderingskod likvärdig med AAA till A-, eller likvärdig med eller bättre än den bästa kreditvärderingsinstitutsvärderingen av statspappren för det land där gäldenären/garanten har sin hemvist,

7)tillämpa en premiesats som är lägre än motsvarande premie fastställd av TCMB-modellen, i överensstämmelse med tredje strecksatsen i artikel 24 c 2,

8)tillämpa en premiesats i enlighet med artikel 24 e andra strecksatsen, varvid den tillämpliga landriskklassificering och köparriskkategori som används för att beräkna minimipremiesatsen har fastställts genom att en klassificerad multilateral eller regional institution är gäldenär eller garant,

9)tillämpa en premiesats i enlighet med artikel 27 e, varvid den valda köparriskkategorin som används för att beräkna minimipremiesatsen för en transaktion

–med en gäldenär/garant för andra värdepapper än statspapper är lägre CC1 (dvs. CC0 eller SOV+),

–med en gäldenär/garant för andra värdepapper än statspapper som har en kredit som överstiger 5 miljoner SDR är bättre än det ackrediterade kreditvärderingsinstitutets värdering,

10)tillämpa en premiesats i enlighet med artikel 31 a, varvid kreditförbättringar av köparrisken resulterar i tillämpningen av en kreditförbättringsfaktor som överstiger 0, eller närhelst kreditförbättringar av köparrisken används i en marknadsriktvärdestransaktion som resulterar i en prissättning under motsvarande TCMB-minimipremiesats,

11)bevilja stöd i enlighet med artikel 8 a i bilaga II,

12)bevilja stöd i enlighet med artikel 10 a 1 i bilaga IV,

13)bevilja stöd i enlighet med artikel 5 b i bilaga V.

14)bevilja stöd i enlighet med artikel 4 a i bilaga VI,

b)En initierande part som ändrar eller drar tillbaka sin avsikt att bevilja stöd till en sådan transaktion ska omedelbart underrätta alla övriga parter.

BILAGA VIII: UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS I ANMÄLNINGARNA

De uppgifter som förtecknas i avsnitt I nedan ska tillhandahållas för alla anmälningar som görs enligt OECD-överenskommelsen (inklusive dess bilagor). Dessutom ska de uppgifter som anges i avsnitt II lämpligen tillhandahållas i enlighet med vilken särskild typ av anmälan det rör sig om.

I.UPPGIFTER SOM SKA LÄMNAS I ALLA ANMÄLNINGAR

a)Referensinformation

1.Anmälande land.

2.Datum för anmälan.

3.Anmälande myndighets/organs namn.

4.Referensnummer.

5.Ursprunglig anmälan eller ändring av tidigare anmälan (ändringens nummer i relevanta fall).

6.Tranchenummer (i relevanta fall).

7.Referensnummer för kreditramen (i relevanta fall).

8.Artiklar i OECD-överenskommelsen enligt vilka anmälan görs.

9.Referensnummer för anmälan som matchas (i relevanta fall).

10.Beskrivning av stöd som matchas (i relevanta fall).

11.Bestämmelseland

b)Uppgifter om köparen/låntagaren/garanten

12.Köparens land.

13.Köparens namn.

14.Uppgift om var köparen är belägen.

15.Köparens status.

16.Låntagarens land (om det inte är samma som för köparen).

17.Låntagarens namn (om det inte är samma som för köparen).

18.Uppgift om var låntagaren är belägen (om det inte är samma som för köparen).

19.Låntagarens status (om det inte är samma som för köparen).

20.Garantens land (i relevanta fall).

21.Garantens namn (i relevanta fall).

22.Uppgift om var garanten är belägen (i relevanta fall).

23.Garantens status (i relevanta fall).

c)Uppgifter om varor och/eller tjänster som exporteras och projektet:

24.Beskrivning av de varor och/eller tjänster som exporteras.

25.Beskrivning av projektet (i relevanta fall).

26.Uppgift om var projektet är beläget (i relevanta fall).

27.Slutdag för inlämning av anbud (i relevanta fall).

28.Dag då kreditramen upphör att gälla (i relevanta fall).

29.Värdet på kontrakt som får stöd, antingen det verkliga värdet (för alla kreditramar och projektfinansieringstransaktioner eller för alla individuella transaktioner på frivillig basis) eller enligt följande skala i miljoner SDR:

*Ange antalet multipler av 40 miljoner SDR utöver 280 miljoner SDR, t.ex. skulle 410 miljoner SDR anmälas som kategori XV + 3.

30.Kontraktets/kontraktens valuta.

d)Finansiella villkor för den statsstödda exportkrediten

31.Kreditvärde: Det verkliga värdet för anmälningar som omfattar kreditramar och projektfinansieringstransaktioner eller för alla individuella transaktioner på frivillig basis, eller enligt SDR-skalan.

32.Kreditens valuta.

33.Kontantbetalning (procentandel av det totala värdet av de kontrakt som stöds).

34.Lokala kostnader (procentandel av det totala värdet av de kontrakt som stöds).

35.Kredittidens början och hänvisning till tillämpligt stycke i artikel 10.

36.Återbetalningsperiodens längd.

37.Basräntesats.

38.Räntesats eller räntemarginal.

II.YTTERLIGARE UPPGIFTER SOM I FÖREKOMMANDE FALL SKA TILLHANDAHÅLLAS FÖR ANMÄLNINGAR SOM GÖRS I RELATION TILL SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

a)Artikel 14 d 5 i OECD-överenskommelsen

1.Återbetalningsprofil.

2.Återbetalningsfrekvens.

3.Tid som förflyter mellan kredittidens början och första återbetalningen av kapitalbeloppet.

4.Räntebelopp som kapitaliserats före kredittidens början.

5.Genomsnittlig vägd återbetalningsperiod.

6.Förklaring till att stöd inte tillhandahållits enligt artikel 14 a–c.

b)Artiklarna 24, 27, 30 och 31 i OECD-överenskommelsen:

1.Landriskklassificering för gäldenärens land.

2.Vilken köparriskkategori som gäldenären har valt.

3.Utbetalningsperiodens längd.

4.Täckningsgrad för politisk risk (kopplad till landet).

5.Täckningsgrad för kommersiell risk (kopplad till köparen).

6.Kvalitet på täckningsgrad (dvs. under standard, standard, över standard).

7.Minimipremiesats baserad på landriskklassificering för gäldenärens land utan någon tredjepartsgaranti, deltagande av en multilateral/regional institution, riskminimering och/eller kreditförbättringar av köparrisken.

8.Tillämplig minimipremiesats.

9.Faktisk premiesats som tas ut (uttryckt i minimipremiesatsformat som en procentandel av kapitalbeloppet).

c)Artikel 24 i OECD-överenskommelsen:

1.Ackrediterade kreditvärderingsinstituts kreditbetyg på gäldenären i utländsk valuta.

2.Ackrediterade kreditvärderingsinstituts kreditbetyg på statspappren i utländsk valuta.

3.Motsvarande TCMB-minimipremiesats för transaktionen, baserat på bästa tillgängliga ackrediterade kreditvärderingsinstituts kreditbetyg på gäldenären i utländsk valuta.

4.Vid syndikerad prissättning, en detaljerad beskrivning av den metod som används för att härleda premien baserat på totalprissättningen.

5.Vid namnspecifik obligations- eller kreditswappsprissättning, en detaljerad beskrivning av den metod som används för att härleda prissättningen, detaljerad information om varför prissättningen är relevant, inklusive huruvida prissättningen gäller den faktiska gäldenären eller en närstående enhet, och om det sistnämnda stämmer, beskriv hur kriterierna för en närstående enhet har uppfyllts.

BILAGA X: MARKNADSRIKTVÄRDEN FÖR TRANSAKTIONER I LÄNDER I KATEGORI 0

Andel av exportkrediter som inte täcks eller den del av ett syndikerat lån som inte täcks av exportkreditinstitutet

Det pris som privata banker/institutioner anger för den andel av den aktuella exportkrediten som inte täcks (eller ibland som den del av ett syndikerat lån som inte täcks av exportkreditinstitutet) får utgöra den bästa matchningen till exportkreditinstitutets täckning. Prissättningen på sådana andelar eller delar som inte täcks ska endast användas om de erbjuds på kommersiella villkor (detta skulle t.ex. utesluta IFI-finansierade andelar).

Namnspecifika företagsobligationer

Företagsobligationer avspeglar en namnspecifik kreditrisk. Här bör man vara uppmärksam på att matcha i förhållande till exportkreditinstitutets kontraktsegenskaper, t.ex. löptid, valutadenominering och eventuella kreditförbättringar. Vid användning av primära företagsobligationer (dvs. total avkastning vid utfärdandet) eller sekundära företagsobligationer (dvs. optionsjusterad spread över den lämpliga kurvan, som normalt är den relevanta valutaswappkurvan), ska i första hand företagsobligationerna för gäldenären användas. Om sådana obligationer inte finns tillgängliga, får primära eller sekundära företagsobligationer från närstående enheter användas.

Namnspecifika kreditswappar

Kreditswappar (CDS) är en form av skydd mot betalningsinställelse. Kreditswappsspreaden är det belopp som kreditswappsköparen betalar per period som en procentandel av det nominella kapitalbeloppet och uttrycks normalt i baspunkter. Kreditswappsköparen köper i själva verket en försäkring mot betalningsinställelse genom sina betalningar till kreditswappssäljaren under swappens löptid eller till dess att kredithändelsen inträffar. En kreditswappskurva för gäldenären bör användas i första hand. Om en sådan kurva inte finns tillgänglig, får kreditswappskurvor från närstående enheter användas.

Riktvärden för lån

Riktvärden för primära lån (dvs. prissättning vid utfärdande) eller riktvärden för sekundära lån (dvs. den löpande ränta på lånet som finansinstitutet förväntar sig när det som köper lånet från ett annat finansinstitut). Alla avgifter måste vara kända för riktvärdena för primära lån, så att den totala räntan kan beräknas. Om riktvärden för lån används ska i första hand de riktvärden som gäller för gäldenären användas. Om sådana inte finns tillgängliga, får riktvärden för lån från närstående enheter användas.

Riktvärden från marknadskurvor

Riktvärden från marknadskurvor avspeglar kreditrisken för en hel sektor eller köparkategori. Denna marknadsinformation kan vara relevant när namnspecifik information inte finns tillgänglig. Generellt sett är kvaliteten på den information som gäller dessa marknader avhängig av deras likviditet. Man bör hur som helst vara uppmärksam på de marknadsinstrument som ger närmaste matchning när det gäller exportkreditinstitutets kontraktsegenskaper, t.ex. datum, kreditvärdering, löptid och valutadenominering.

BILAGA XV: FÖRTECKNING ÖVER DEFINITIONER

I denna OECD-överenskommelse tillämpas följande definitioner:

a)åtagande: en förklaring, oavsett form, genom vilken mottagarlandet, köparen, låntagaren, exportören eller det finansiella institutet underrättas om beredskapen eller avsikten att bevilja statsstöd. 

b)gemensam hållning: en överenskommelse mellan parterna om att för en viss transaktion eller under särskilda omständigheter godkänna vissa specifika finansiella villkor för statsstöd. Reglerna i en gemensam hållning skall ersätta bestämmelserna i OECD-överenskommelsen endast i fråga om den transaktion eller under de omständigheter som anges i den gemensamma hållningen.

c)förmånlighetsgraden för bundet bistånd: vid gåvobistånd är förmånlighetsgraden 100 %. I fråga om lån motsvarar förmånlighetsgraden skillnaden mellan lånets nominella värde och det diskonterade dagsvärdet av framtida ränte- och kapitalbetalningar som ska göras av låntagaren. Denna skillnad uttrycks som en procentandel av lånets nominella värde.

d)avveckling: stängning eller nedmontering av kärnkraftverk.

e)exportkontraktsvärde: det sammanlagda belopp som av köparen eller för dennes räkning ska betalas för exporterade varor eller tjänster, exklusive lokala kostnader enligt definitionen nedan. Vid leasing ska den andel av leasingavgiften som motsvarar räntan undantas.

f)slutligt åtagande: i samband med en exportkredittransaktion (antingen i form av en enda transaktion eller i form av en kreditram) föreligger ett slutligt åtagande när en part lagt fast exakta och fullständiga finansiella villkor, antingen genom ömsesidig överenskommelse eller genom en ensidig åtgärd.

g)ursprunglig laddning av bränsle: den ursprungliga laddningen av bränsle får bestå av högst den ursprungligen installerade reaktorkärnan plus två därpå följande laddningar vilka tillsammans utgör upp till två tredjedelar av reaktorkärnans innehåll.

h)räntestöd: en överenskommelse mellan en regering och banker eller andra finansiella institut vilken möjliggör beviljande av exportfinansiering till fast ränta på eller ovan CIRR-nivån.

i)kreditram: ett arrangemang, oavsett form, för exportkrediter som omfattar en rad transaktioner, oavsett om dessa är knutna till ett visst projekt eller inte.

j)lokala kostnader: utgifter för varor och tjänster i köparens land som är nödvändiga antingen för fullgörandet av exportörens kontrakt eller för fullföljandet av det projekt i vilket exportörens kontrakt ingår. Provisioner som ska betalas till exportörens ombud i köparlandet ingår inte i lokala kostnader.

k)Namnspecifik obligation eller kreditswapp En namnspecifik obligation eller kreditswapp är begränsad till de marknadsriktvärdesinstrument som tillhör exakt samma gäldenär i den transaktion som beviljas.

l)Ren risktäckning: statsstöd som tillhandahålls av en regering eller för dennas räkning och som endast gäller garanti eller försäkring av exportkredit, dvs. det ges inte statligt finansieringsstöd.

m)Närstående enhet: Närstående enhet-referenser är riktvärdesinstrument avseende en närstående låntagare snarare än en exakt identisk låntagare i den transaktion som beviljas. I det fall då gäldenären inte har några börsnoterade obligationer eller kreditswappar, och det finns i gäldenärens organisationsstruktur ett moder-, dotter- eller systerbolag med namnspecifika obligationer eller kreditswappar på marknaden, kan med avseende på artikel 24 c de namnspecifika obligationerna eller kreditswapparna användas som om den hade utfärdats av gäldenären själv, om

1)moder-, dotter- eller systerföretaget har samma emittentvärdering enligt ackrediterat kreditvärderingsinstitut som gäldenären, eller

2)följande kriterier är uppfyllda:

a.Partens interna kreditvärdering av gäldenären/garanten motsvarar kreditvärderingsinstitutets värdering av den närstående enheten.

b.Gäldenären/garanten är det viktigaste företaget i moderföretaget/holdingbolaget, är av central betydelse för och en integrerad del av den närstående enheten.

c.Kreditvärderingsinstitutets värdering grundas på koncernens kärnverksamhet.

d.Gäldenären/garanten svarar för en betydande del av koncernens vinst genom att antingen tillhandahålla en del av koncernens kärnprodukter/kärntjänster till kärnkunder eller äger och bedriver verksamhet med avseende på en stor del av moderbolagets tillgångar.

e.Det är svårt att tänka sig att koncernen skulle sälja gäldenären/garanten, och en sådan försäljning skulle påtagligt förändra koncernens övergripande struktur.

f.Om gäldenären/garanten ställde in betalningarna, skulle detta utgöra en enorm anseenderisk för koncernen, som skulle skada varumärket och hota dess lönsamhet.

g.En hög nivå av integrering på lednings- och driftnivå föreligger, med kapital och medel som tillförs från moderbolaget eller ett finansieringsdotterbolag genom företagsinterna lån, och moderbolagets stöd ifrågasätts inte.

n)återbetalningstid: den period som inleds vid kredittidens början, såsom denna definieras i denna bilaga, och som upphör på den i kontraktet angivna dagen för slutlig återbetalning av kapitalbeloppet.

o)kredittidens början: 

1)Delar eller komponenter (mellanprodukter) inbegripet relaterade tjänster: i fråga om delar eller komponenter börjar kredittiden senast den dag då köparen faktiskt mottar varorna eller på det vägda genomsnittliga datumet för köparens mottagande av varorna (inklusive tjänster i tillämpliga fall) eller, i fråga om tjänster, på dagen för överlämning av fakturorna till kunden eller kundens mottagande av tjänsterna.

2)Halvkapitalvaror, inbegripet relaterade tjänster – maskiner eller utrustning, i allmänhet med ett relativt lågt värde per enhet, avsedda att användas i en industriell process eller för produktion eller kommersiell användning: när det gäller halvkapitalvaror börjar kredittiden senast den dag då köparen faktiskt mottar varorna eller på det vägda genomsnittliga datumet för köparens mottagande av varorna eller, om exportören ansvarar för idrifttagande, senast på dagen för idrifttagande eller, i fråga om tjänster, dagen för överlämning av fakturorna till kunden eller kundens mottagande av tjänsterna. När det gäller ett kontrakt för tillhandahållande av tjänster där tillhandahållaren ansvarar för idrifttagande börjar kredittiden senast på dagen för idrifttagande.

3)Kapitalvaror och tjänster i samband med ett projekt – maskiner eller utrustning med högt värde avsedda att användas i en industriell process eller för produktion eller kommersiell användning:

–När det gäller ett kontrakt för försäljning av kapitalvaror bestående av enskilda enheter som kan användas var för sig börjar kredittiden senast den dag då köparen fysiskt tar varorna besittning eller senast på det vägda genomsnittliga datum då köparen fysiskt tar varorna i besittning.

–I fråga om ett kontrakt för försäljning av kapitalutrustning för kompletta anläggningar eller fabriker där leverantören inte ansvarar för idrifttagande ska kredittiden senast börja den dag då köparen fysiskt ska ta hela den utrustning (exklusive reservdelar) som levereras enligt kontraktet i besittning.

–Om exportören ansvarar för idrifttagande ska kredittiden senast börja vid tidpunkten för idrifttagande.

–I fråga om tjänster ska kredittiden senast börja den dag då fakturorna överlämnas till kunden eller den dag kunden mottar tjänsten. När det gäller ett kontrakt för tillhandahållande av tjänster där tillhandahållaren ansvarar för idrifttagande börjar kredittiden senast på dagen för idrifttagande.

4)Kompletta anläggningar eller fabriker – kompletta produktionsenheter med högt värde som förutsätter användning av kapitalvaror:

–I fråga om ett kontrakt för försäljning av kapitalutrustning för kompletta anläggningar eller fabriker där leverantören inte ansvarar för idrifttagande ska kredittiden senast börja den dag då köparen fysiskt tar hela den utrustning (exklusive reservdelar) i besittning som levereras enligt kontraktet.

–Vid entreprenadkontrakt då entreprenören inte ansvarar för idrifttagande ska kredittiden senast börja den dag då byggnationen är avslutad.

–Vid kontrakt då leverantören eller entreprenören enligt kontraktet ansvarar för idrifttagande ska kredittiden senast börja den dag då denne har avslutat installationen eller byggnationen samt de preliminära proven för att säkerställa att anläggningen är klar att tas i bruk. Detta gäller oavsett om anläggningen i enlighet med kontraktet övergår till köparen vid denna tidpunkt och oavsett om leverantören eller entreprenören har fortsatta åtaganden, t.ex. i form av en garanti för effektiv drift eller utbildning av lokal personal.

–Om kontraktet innebär separat utförande av enskilda delar i ett projekt, ska kredittiden senast börja vid starttiden för varje enskild del eller den genomsnittliga tidpunkten för dessa starttider eller, om leverantören har ett kontrakt som inte omfattar hela projektet men en väsentlig del av det, starttiden för projektet som helhet.

–I fråga om tjänster ska kredittiden senast börja den dag då fakturorna överlämnas till kunden eller den dag kunden mottar tjänsten. När det gäller ett kontrakt för tillhandahållande av tjänster där tillhandahållaren ansvarar för idrifttagande börjar kredittiden senast på dagen för idrifttagande.

p)bundet bistånd: bistånd som rättsligt eller i praktiken är bundet till inköp av varor eller tjänster från givarlandet eller från ett begränsat antal länder. Det omfattar lån, gåvobistånd och kombinerade finansieringspaket med en förmånlighetsgrad på över 0 %. 

Denna definition ska tillämpas oavsett om bindningen består i ett formellt avtal eller någon form av informell överenskommelse mellan mottagaren och givarlandet eller om ett paket innehåller komponenter av de typer av stöd som anges i artikel 34 i OECD-överenskommelsen vilka inte fritt och oinskränkt kan användas till att finansiera inköp från mottagarlandet, praktiskt taget alla andra utvecklingsländer eller från parterna, eller om det gäller en praxis som DAC eller parterna anser som likvärdig med en sådan bindning.

q)obundet bistånd: bistånd i form av lån eller gåvobistånd som fritt och oinskränkt kan användas till att finansiera inköp från vilket land som helst.

r)genomsnittlig vägd återbetalningsperiod: den tid det tar att betala tillbaka hälften av kapitalbeloppet av en kredit. Detta beräknas som summan av tiden (räknad i år) mellan kredittidens början och varje återbetalning av kapital viktad efter andelen av kapitalet som återbetalas vid varje återbetalningsdatum.

(1) Ett lands ställning ses årligen över med avseende på 1) huruvida det är ett höginkomstland (enligt Världsbankens årliga definition på grundval av BNI per capita), 2) medlemskap i OECD, och 3) huruvida det tillhör euroområdet. Ett lands klassificering enligt artikel 25 c som ett höginkomstland inom OECD eller euroområdet, liksom en ändring av denna klassificering, träder i kraft först efter det att landets inkomstklassificering (höginkomstland eller annat) varit oförändrad två år i följd. En ändring av ett lands klassificering som höginkomstland inom OECD eller euroområdet, liksom ett upphävande av denna klassificering till följd av en ändring av medlemskapet i OECD eller tillhörigheten till euroområdet, träder i kraft omedelbart vid tiden för den årliga översynen av ländernas ställning.

(2) För att en transaktion ska få kallas tillgångssäkrad måste det finnas ett intresse i form av en säkerhet med första prioritet i den tillgång som finansieras och, vid en leasingstruktur, överlåtelse och/eller intresse i form av en säkerhet med första prioritet i samband med leasingavgifterna.

(3) För att en transaktion ska få kallas finansieringstransaktion måste den uppfylla de grundläggande kriterierna i tillägg 1 i bilaga VI till OECD-överenskommelsen.

(4) Trots denna tröskel ska för transaktioner i de marknadsriktvärdesländer som tillämpar villkoren i bilaga V (järnvägar) eller bilaga VI (projektfinansiering) de relevanta minimireglerna om deltagande i kommersiella lån enligt dessa bilagor gälla.

(5) Detta kriterium på en andel på 25 % kan uppfyllas då icke-kontantdelen av en transaktion som omfattar en enda bank som tar emot exportkreditinstitutets täckning inbegriper en andel utan täckning på minst 25 %. Sådana transaktioner måste uppfylla alla andra kriterier i punkt 1, inklusive pari passu-bestämmelserna i denna strecksats.

(6) Sekretariatet ska sammanställa och upprätthålla en förteckning över dessa ackrediterade kreditvärderingsinstitut.

(7) Om gäldenären/garanten värderas av fler än ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, är kreditvärderingsinstitutets värdering det bästa tillgängliga kreditbetyget i utländsk valuta på prioriterad osäkrad basis för gäldenären (eller garanten).

(8) För den händelse att det relevanta namnspecifika marknadsprissättningsföretaget inte är värderat av ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut ska den resulterande marknadsprissättningen anses ligga under motsvarande TCMB-värdering och omfattas av skyldigheten att lämna förhandsanmälan i enlighet med artikel 48.

(9) Premiesatserna för transaktioner med tredjepartsgaranti som lämnas av en gäldenär i ett höginkomstland inom OECD eller ett höginkomstland inom euroområdet omfattas av kraven i artikel 24 c.

(10) Vid en tredjepartsgaranti ska tillämplig landriskklassificering och köparriskkategori avse samma enhet, dvs. antingen gäldenären eller garanten.

(11) Av administrativa skäl kan vissa länder, som är berättigade till att klassificeras i en av de åtta landriskkategorierna, inte vara klassificerade om de normalt sett inte får statsstödda exportkrediter. För sådana icke-klassificerade länder har parterna rätt att tillämpa den landriskklassificering som de anser vara lämplig.

(12) Reglerna om klassificering av köpare bör tolkas som att de anger den förmånligaste klassificering som kan tillämpas, dvs. en köpare av statspapper kan klassificeras i en mindre förmånlig köparriskkategori.

(13) Minimipremiesatserna för köparriskkategorin Bättre än statspapper (SOV+) är 10 % lägre än minimipremiesatserna för köparriskkategorin Statspapper (CC0).

(14) Om låntagaren av andra värdepapper än statspapper betygsätts av mer än ett ackrediterat kreditvärderingsinstitut, behöver detta endast anmälas om köparriskbetyget är förmånligare än den förmånligaste av kreditvärderingsinstitutens kreditbetyg.

(15) När det gäller köparrisk ska klassificerade multilaterala och regionala institutioner klassificeras i köparriskkategori SOV/CC0.