EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 19.1.2016

COM(2016) 7 final

2016/0002(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av rådets rambeslut 2009/315/RIF vad gäller utbyte av information om tredjelandsmedborgare och vad gäller det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), samt om upphävande av rådets beslut 2009/316/RIF

{SWD(2016) 4 final}
{SWD(2016) 5 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Ett effektivt samarbete mellan medlemsstaterna och utbyte av kriminalregisteruppgifter om personer som dömts för brott är en nödvändig hörnsten i ett väl fungerande gemensamt område för rättvisa och säkerhet.

Europeiska rådet och ministerrådet (rättsliga och inrikes frågor) har vid upprepade tillfällen påpekat vikten av att förbättra det befintliga europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris). I justitie- och inrikesministrarnas uttalande av den 29 januari 2015 i Riga framhölls att utbyte av uppgifter om brottmålsdomar är ett viktigt inslag i varje strategi för att bekämpa brottslighet och terrorism 1 . Den 20 november 2015 enades ministerrådet (rättsliga och inrikes frågor) om att det skulle bidra till de straffrättsliga åtgärderna mot radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism om medlemsstaterna använde Ecris till dess fulla potential och om kommissionen lade fram ett förslag till utvidgning av Ecris till att omfatta tredjelandsmedborgare 2 . I sina slutsatser om terrorismbekämpning uppmanade ministerrådet medlemsstaterna att använda Ecris hela potential och välkomnade kommissionens avsikt att senast i januari 2016 lägga fram ett ambitiöst förslag om att utvidga Ecris till att omfatta tredjelandsmedborgare 3 . Vid sitt möte den 17–18 december 2015 bekräftade Europeiska rådet att den senaste tidens terroristattacker särskilt visat på det brådskande behovet av förstärkt utbyte av information om terroristverksamhet, framför allt genom en utvidgning av det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) till tredjelandsmedborgare 4 .

Åtgärder för att förbättra Ecris är också en del av den europeiska säkerhetsagendan 5 . Kommissionen betonade mervärdet av EU-åtgärder för informationsutbyte, operativt samarbete och annat stöd, och åtog sig att påskynda det arbete som redan har påbörjats för att förbättra Ecris för medborgare från länder utanför EU och bidra till ett effektivt genomförande.

Ecris är ett system för elektroniskt utbyte av information om tidigare fällande domar som avkunnats mot en viss person av brottmålsdomstolar i EU inom ramen för ett brottmålsförfarande och, om det är tillåtet enligt nationell lagstiftning, för andra ändamål. Systemet bygger på rådets rambeslut 2009/315/RIF och rådets beslut 2009/316/RIF 6 .

Standardiserade elektroniska format 8 möjliggör effektiv och omedelbart begriplig kommunikation på alla EU-språk utan tidsutdräkt 9 . Särskilt utsedda centralmyndigheter i varje medlemsstat fungerar som kontaktpunkter i Ecris-nätverket. De sköter allt arbete som rör meddelande och lagring av samt ansökningar om och tillhandahållande av uppgifter ur kriminalregister.

Eftersom tredjelandsmedborgare (eller statslösa) inte är medborgare i en medlemsstat blir det nödvändigt att skicka ansökningar till alla dömande medlemsstater för att få en överblick över en viss individs brottshistorik. I allmänhet vet inte den ansökande medlemsstaten i vilken medlemsstat (eller vilka medlemsstater) en tredjelandsmedborgare tidigare har blivit dömd.

En medlemsstat som vill ha dessa uppgifter måste skicka ansökningar till samtliga medlemsstater (”generell ansökan”). Detta skapar ett administrativt merarbete i alla medlemsstater, också (flertalet av) de som ändå inte har de uppgifter som begärs. Den administrativa bördan på grund av generella ansökningar skulle motsvara en kostnad på omkring 78 miljoner euro per år, om medlemsstaterna varje gång skulle begära uppgifter om en tredjelandsmedborgares brottshistorik. Kostnaderna för att svara på generella ansökningar uppvägs inte av en motsvarande fördel och utgör i själva verket en ren förlust, eftersom de flesta svar inte ger något. Detta är särskilt ofördelaktigt för små medlemsstater som är skyldiga att besvara alla ansökningar utan att nödvändigtvis vara väl rustade för detta. Dessutom bidrar en uppsjö av onödiga ansökningar till att undergräva förtroendet för och tillförlitligheten hos Ecris-nätverket som helhet, eftersom användarna kan dra slutsatsen att ineffektiviteten vad gäller Ecris för tredjelandsmedborgare är ett tecken på att Ecris är ineffektivt på det hela taget.

I praktiken undviker medlemsstaterna att sända ”generella ansökningar” och förlitar sig ofta till de uppgifter som finns lagrade i deras egna nationella kriminalregister. Detta innebär att fullständiga uppgifter om tredjelandsmedborgares brottshistorik ofta inte är tillgängliga för de ansvariga myndigheterna i medlemsstaterna. Även om 558 000 tredjelandsmedborgare fälldes till ansvar för brott under 2014 (fördelat på 19 medlemsstater), gjordes endast 23000 ansökningar (från de 25 medlemsstater som deltar i Ecris idag) om uppgifter om domar mot tredjelandsmedborgare i Ecris.

Syftet med förslaget är helt i linje med kommissionens prioritering av kampen mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism som ett gemensamt europeiskt ansvar i ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Detta är ett av initiativen inom ramen för den europeiska säkerhetsagendan. Det kommer att säkerställa att Ecris omfattar kriminalregisteruppgifter om såväl EU-medborgare som tredjelandsmedborgare.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den föreslagna rättsakten är ett direktiv baserat på artikel 82.1 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Artikel 82.1 d är den rättsliga grunden för EU:s behörighet att vidta åtgärder vad gäller straffrättsligt samarbete i syfte att underlätta samarbetet mellan rättsliga eller likvärdiga myndigheter i medlemsstaterna inom ramen för lagföring och verkställighet av beslut. Den föreslagna åtgärden faller helt och hållet inom detta område. Förslaget ändrar befintlig EU-lagstiftning på området i fråga.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

I överensstämmelse med kommissionens minimikrav beträffande deltagande och öppenhet inför berörda parters synpunkter, som tas upp i riktlinjerna för bättre lagstiftning 11 , har en omfattande samrådsstrategi utarbetats för att garantera ett brett deltagande genom hela policycykeln för detta initiativ. Denna strategi baserades på en kombination av riktade samråd (bilaterala kontakter, möten med berörda och parter och experter, skriftliga samråd), som förser kommissionen med välgrundade och representativa alternativ. Kommissionen har eftersträvat ett brett och välavvägt urval av synpunkter i denna fråga genom att ge möjlighet för alla berörda parter (medlemsstaterna, nationella myndigheter, advokater och akademiker samt aktörer som företräder grundläggande rättigheter och uppgiftsskydd) att uttrycka sina åsikter, särskilt Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) och artikel 29-gruppen bestående av medlemsstaternas tillsynsmyndigheter för dataskydd.

Samtliga medlemsstater stödde ett lagstiftningsalternativ och en index-filterbaserad mekanism som indikerar träff/ingen träff. En decentraliserad modell fick starkt stöd, under förutsättning att den programvara som behövs för genomförandet kan installeras, integreras och underhållas smidigt på medlemsstatsnivå och att finansiellt stöd (anslag) skulle finnas tillgängligt. Vissa medlemsstater föredrog en centraliserad lösning, eftersom de ansåg att en sådan skulle kräva mindre genomförandeinsatser på medlemsstatsnivå, vara mindre kostsam för medlemsstaterna och på ett bättre sätt säkerställa ett gemensamt tillvägagångssätt i medlemsstaterna. Ett fåtal medlemsstater var osäkra.

De praktiska fördelarna med att använda fingeravtryck för en säker identifiering av en person erkändes av många medlemsstater. Det är i själva verket det enda sättet att vara säker på en berörd persons identitet. Detta är ytterst viktigt, eftersom de rättsliga myndigheterna ansvarar för riktigheten i de uppgifter som finns i kriminalregistret. Vissa medlemsstater uttryckte betänkligheter av konstitutionell natur och uppmärksammade problem när det gäller det praktiska genomförandet av ett system med obligatoriska fingeravtryck i Ecris. Många medlemsstaters centralmyndigheter lagrar för närvarande inga fingeravtryck i sina nationella kriminalregister och är inte anslutna till det nationella automatiska systemet för identifiering av fingeravtryck (Afis). Vissa medlemsstater oroar sig för eventuella dubbla standarder, där EU-medborgare behandlas på ett sätt och tredjelandsmedborgare på ett annat. Situationen är annorlunda när det gäller tredjelandsmedborgare, eftersom vissa av dem kommer från länder som inte har någon lämplig eller godtagbar folkbokföring. Mot denna bakgrund blir inkluderandet av fingeravtryck en prioriterad fråga.

Aktörer som företräder de grundläggande rättigheterna erkände generellt att ett framtida Ecris-system som omfattar tredjelandsmedborgare har fördelar ur ett övergripande rättskipningsperspektiv, genom att säkerställa korrekt lagföring och skydda barn från övergrepp, och har positiva verkningar för tredjelandsmedborgare genom att ge dem möjlighet att i hela unionen styrka att de inte förekommer i kriminalregistret 12 . De förespråkar ett decentraliserat system, kompletterat med lämplig anonymiseringsteknik.

Dessa berörda parter påpekade att det ur ett likabehandlingsperspektiv är möjligt att införa system som är särskilt anpassat för tredjelandsmedborgare, förutsatt att det är nödvändigt och proportionellt. Europeiska datatillsynsmannen ansåg att inrättandet av olika system för uppgifter som lagras och utbyts om tredjelandsmedborgare å ena sidan och medborgare i medlemsstaterna å den andra måste kunna motiveras. De berörda aktörerna uppmärksammade de skyddsåtgärder som behövs för att hantera den särskilda situationen för tredjelandsmedborgare i samband med migration samt aspekter på inrättandet av ett index-filter, användningen av fingeravtryck, barns rättigheter, de registrerades rättigheter och behovet av effektiva rättsmedel.

I detta sammanhang bör det noteras att det aktuella förslaget inte är avsett att vara ett verktyg för att reglera migrationen. Det ändrar inte i något avseende befintliga bestämmelser och garantier på detta område. I skälen till den föreslagna rättsakten erkänns uttryckligen respekten för de garantier på asyl- och migrationsområdet som fastställs i EU-rätten och i nationell rätt om asyl och migration. Dessa garantier kommer att upprätthållas i det framtida systemet.

Vissa överträdelser, såsom olaglig inresa eller vistelse, eller resor med falska viseringar eller resehandlingar, är specifika för tredjelandsmedborgare. Ett framtida Ecris-system som omfattar tredjelandsmedborgare bör inte slå oproportionerligt mot rättigheterna för tredjelandsmedborgare som har dömts för sådana överträdelser. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter föreslår i detta hänseende att domar som rör irreguljär inresa och vistelse inte bör behandlas i Ecris för tredjelandsmedborgare för andra ändamål än brottmålsförfaranden. Kommissionen anser dock att frågan i vilken utsträckning uppgifter behandlas för andra ändamål än ett brottmålsförfarande bör omfattas av den nationella lagstiftningen, såsom för närvarande är fallet när det gäller EU-medborgare.

Aktörer som företräder grundläggande rättigheter medgav att det kan vara svårare att få till stånd en säker identifiering av tredjelandsmedborgare än av EU-medborgare. Enligt Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter måste man dock ta hänsyn till om det är nödvändigt och proportionellt att använda fingeravtryck för index-filtret samt till alternativen att använda pass och/eller uppehållstillstånd, men också till de möjligheter som erbjuds genom befintliga EU-databaser och nationella databaser. Dessa alternativ måste ställas mot registreringen av fingeravtryck för alla eller vissa kategorier av tredjelandsmedborgare.

Förslaget innehåller emellertid bestämmelser om obligatorisk lagring av fingeravtryck från tredjelandsmedborgare i syfte att överkomma identifieringsproblemen. Problemen skiljer sig från dem som påträffas vid identifiering av EU-medborgare, där information kan lättare erhållas från den medlemsstat där personen är medborgare.

Berörda aktörer konstaterade också att tredjelandsmedborgares barn kan vara särskilt utsatta för risker som härrör från utbyte av uppgifter om fällande domar mot dem. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter föreslog att man, mot bakgrund av barns sårbarhet, bör överväga att antingen undanta barn från att omfattas av Ecris helt och hållet, eller från att omfattas av index-filtret, eller att begränsa utbytet av uppgifter till mycket allvarliga brott som begåtts av barn. Samtidigt anser de berörda parterna att förslaget bör göra det möjligt för arbetsgivare att på ett effektivt sätt kontrollera om en tredjelandsmedborgare har förbjudits att utöva verksamhet som inbegriper direkta och regelbundna kontakter med barn till följd av tidigare fällande domar.

I detta sammanhang bör det noteras att Ecris är ett decentraliserat verktyg för utbyte av information från medlemsstaternas kriminalregister. Det är medlemsstaternas nationella lagstiftning som bör avgöra huruvida domar mot barn ska föras in i de nationella kriminalregistren och därmed kunna bli föremål för utbyte mellan medlemsstaterna. När det gäller frågan om tillgång till kriminalregisteruppgifter via Ecris vid rekrytering till anställningar som inbegriper direkta och regelbundna kontakter med barn, kommer genomförandet av direktivet att underlätta kontrollen av tidigare fällande domar mot tredjelandsmedborgare i detta hänseende.

Vissa berörda parter hänvisade till behovet av att säkerställa att tredjelandsmedborgare kan få tillgång till sina egna personuppgifter och få dessa rättade, eftersom felaktiga kriminalregisteruppgifter kan vara vanligare i fall som rör tredjelandsmedborgare. De rättsakter som rör Ecris omfattar emellertid endast utbyte av kriminalregisteruppgifter, och tar inte upp enskildas rätt att få tillgång till uppgifter om dem som lagras på nationell nivå. Detta område regleras av uppgiftsskyddslagstiftning, både på nationell nivå och på EU-nivå.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

En genomförbarhetsstudie om inrättandet av ett europeiskt index över tidigare dömda tredjelandsmedborgare gav en bättre förståelse av en framtida mekanism för utbyte av uppgifter om dömda tredjelandsmedborgare skulle innebära. I studien utvärderades inverkan av ett index ur teknisk, rättslig och organisatorisk synvinkel 13 . En undersökning för att bedöma de informations- och kommunikationstekniska konsekvenserna av lagstiftningsförslaget om Ecris för tredjelandsmedborgare gav en översikt över de kostnader som EU och medlemsstaterna skulle ådra sig vid genomförandet av de olika alternativen 14 . Migrations- och befolkningsstatistik från Eurostat gav underlag att bedöma problemets omfattning. Ingående intervjuer har också hållits med företrädare för nätverket mellan finansunderrättelseenheter (FIU.net) 15 , särskilt om programvaran Match, ett intelligent program för informations- och kunskapsutbyte baserat på ett anonymiserat index-filter och utvecklat för FIU.net.

•Konsekvensbedömning

Medlemsstater använder för närvarande Ecris för att söka efter uppgifter om tredjelandsmedborgare i endast 5 % av fallen. Fördelarna med den föreslagna lösningen förväntas öka användningen av Ecris avsevärt. Om man antar att medlemsstaterna systematiskt skulle göra generella ansökningar, har den administrativa börda som uppstår vid besvarandet av dessa identifierats som det mest kostnadskrävande inslaget (uppskattningsvis upp till 78 miljoner EUR) i Ecris-arbetsflödet. Den föreslagna lösningen innebär att dessa kostnader kan sparas in.

•    Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

Finansieringsramen för genomförandet av direktivet för perioden januari 2017 till december 2020 uppgår till 10 760 000 euro 18 . Det föreslagna anslaget är förenligt med den nuvarande fleråriga budgetramen och kostnaderna kommer att täckas inom ramen för programmet för rättsliga frågor (Justice). Åtagandeprofilen är en följd av de anpassningar som förväntas krävas på EU-nivå och nationell nivå under de tre första åren. Underhållskostnaderna kommer att stabiliseras på 1 602 000 miljoner euro per år från och med det tredje året av genomförandet. Se närmare om detta i den finansieringsöversikt för rättsakter som åtföljer detta förslag.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Två år efter det att rättsakten har antagits kommer kommissionen att utvärdera i vilken utsträckning den har genomförts i medlemsstaterna, och i vilken mån de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att uppnå de mål som anges ovan har varit verkningsfulla. På grundval av denna utvärdering kommer kommissionen att besluta om en lämplig uppföljning.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

2016/0002 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av rådets rambeslut 2009/315/RIF vad gäller utbyte av information om tredjelandsmedborgare och vad gäller det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), samt om upphävande av rådets beslut 2009/316/RIF

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 82.1 d,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Unionen har satt som mål att erbjuda sina medborgare ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser, där den fria rörligheten för personer garanteras samtidigt som lämpliga åtgärder vidtas för att förebygga och bekämpa brottslighet.

(2)Detta mål förutsätter att information om fällande domar som meddelats i en medlemsstat kan beaktas utanför den medlemsstaten, dels i samband med nya brottmålsförfaranden, i enlighet med rådets rambeslut 2008/675/RIF 19 , dels för att förhindra nya brott.

(3)Det förutsätter också utbyte av uppgifter ur kriminalregister mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Sådant utbyte av uppgifter organiseras och underlättas enligt bestämmelserna i rådets rambeslut 2009/315/RIF 20 och genom det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), som har inrättats i enlighet med rådets beslut 2009/316/RIF 21 .

(4)Den rättsliga ramen för Ecris reglerar dock inte i tillräcklig utsträckning de särskilda omständigheterna när det gäller ansökningar om uppgifter rörande tredjelandsmedborgare. Trots att det nu är möjligt att utbyta information om tredjelandsmedborgare via Ecris, finns det varken något förfarande eller någon mekanism för att göra detta på ett effektivt sätt.

(5)Information om tredjelandsmedborgare samlas inte in inom unionen, i den medlemsstat där unionsmedborgaren är medborgare, såsom är fallet för medborgare i medlemsstaterna, utan lagras endast i den medlemsstat där den fällande domen har meddelats. En samlad bild av en persons eventuella brottshistorik kan därför endast erhållas om uppgifter begärs från alla medlemsstater.

(6)Sådana generella ansökningar medför en administrativ börda för alla medlemsstater, även de som inte har några uppgifter om den berörda tredjelandsmedborgaren. Denna negativa effekt innebär i praktiken att medlemsstaterna avskräcks från att begära uppgifter om tredjelandsmedborgare och leder till att medlemsstaterna endast använder kriminalregisteruppgifter som finns i deras nationella register.

(7)Utbytet av information om fällande brottmålsdomar är en viktig del av en strategi för att bekämpa brottslighet och terrorism. Om medlemsstaterna utnyttjade Ecris till dess fulla potential skulle detta främja de straffrättsliga insatserna mot radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism.

(8)Den senaste tidens terroristattacker har särskilt visat att det är nödvändigt att förbättra utbytet av relevanta uppgifter, bland annat genom att Ecris utvidgas till att omfatta tredjelandsmedborgare.

(9)Därför bör det inrättas ett system varigenom en medlemsstats centralmyndighet snabbt och effektivt kan få reda på i vilken annan medlemsstat kriminalregisteruppgifter om en tredjelandsmedborgare lagras, så att det blir möjligt att därefter använda den befintliga Ecris-ramen.

(10)Medlemsstaternas skyldigheter när det gäller uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare bör även inkludera fingeravtryck för att säkerställa identifiering. Denna skyldighet inbegriper att lagra information, inbegripet fingeravtryck, att svara på ansökningar om uppgifter från andra centralmyndigheter, se till att kriminalregisterutdrag som begärs av en tredjelandsmedborgare vid behov kompletteras med uppgifter från andra medlemsstater samt göra de tekniska ändringar som krävs för att använda modern teknik som är nödvändig för att systemet för informationsutbyte ska fungera.

(11)För att kompensera för att det inte finns en enda medlemsstat där uppgifter om en viss tredjelandsmedborgare lagras, bör det finnas decentraliserad informationsteknik som gör det möjligt för medlemsstaternas centralmyndigheter att ta reda på i vilka andra medlemsstater kriminalregisteruppgifter lagras. För detta ändamål bör varje centralmyndighet se till att övriga medlemsstater har tillgång till ett index-filter som inbegriper, i anonymiserad form, identifieringsuppgifter för tredjelandsmedborgare som dömts för brott i den berörda centralmyndighetens medlemsstat. Personuppgifterna bör anonymiseras på ett sådant sätt att den registrerade inte är identifierbar. Den mottagande medlemsstaten kan sedan matcha dessa uppgifter med sina egna uppgifter utifrån principen ”träff/ingen träff”, dvs. ta reda på huruvida det finns kriminalregisteruppgifter i andra medlemsstater och, vid en träff, i vilka av dessa. Den mottagande medlemsstaten bör sedan följa upp en eventuell träff med hjälp av Ecris-ramen. När det gäller tredjelandsmedborgare som även är medborgare i en medlemsstat bör de uppgifter som ingår i indexet begränsas till sådana uppgifter som finns tillgängliga om medborgare i medlemsstater.

(12)Rådets rambeslut 2008/977/RIF 22 bör tillämpas i samband med datoriserat utbyte av uppgifter ur medlemsstaternas kriminalregister; detta ger en tillräcklig nivå av uppgiftsskydd vid informationsutbyte mellan medlemsstaterna samtidigt som medlemsstaterna får kräva högre skyddsstandarder vid nationell databehandling.

(13)Som gemensam kommunikationsinfrastruktur för utbyte av kriminalregisteruppgifter bör man använda det säkra systemet transeuropeiska telematiktjänster för myndigheter (sTESTA) eller eventuella vidareutvecklingar av detta, eller eventuella alternativa säkra nätverk.

(14)Trots möjligheten att använda EU:s finansieringsprogram i enlighet med tillämpliga bestämmelser, bör varje medlemsstat bära sina egna kostnader för genomförande, förvaltning, användning och underhåll av sitt datoriserade kriminalregister och för genomförande, förvaltning, användning och underhåll av de tekniska anpassningar som behövs för att kunna använda Ecris.

(15)Detta direktiv respekterar de grundläggande rättigheter och friheter och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inklusive rätten till skydd av personuppgifter och principen om likhet inför lagen och det allmänna förbudet mot diskriminering. Detta direktiv bör genomföras i enlighet med dessa rättigheter och principer.

(16)Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att möjliggöra ett snabbt och effektivt utbyte av kriminalregisteruppgifter om tredjelandsmedborgare, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den synergi och den driftskompatibilitet som krävs, kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(17)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av rambeslut 2009/315/RIF, bör principerna i rådets beslut 2009/316/RIF införlivas i rambeslutet, och genomförandebefogenheter bör delegeras till kommissionen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 23 .

(18)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av detta direktiv, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(19)I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar dessa medlemsstater inte i antagandet av detta direktiv, som inte är bindande för eller tillämpligt på dem.

[eller]

I enlighet med artikel 3 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har dessa medlemsstater meddelat att de önskar delta i antagandet och tillämpningen av detta direktiv.

(20)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 24 och avgav ett yttrande den ... 25 .

(21)Rambeslut 2009/315/RIF bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Rambeslut 2009/315/RIF ska ändras på följande sätt:

(1)Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Syfte

I detta rambeslut

(a)    fastställs hur en dömande medlemsstat ska utbyta information om fällande domar med andra medlemsstater,

(b)    definieras vilka skyldigheter som åligger den dömande medlemsstaten angående lagring av uppgifter och anges vilka metoder som ska användas för att besvara en ansökan om uppgifter ur kriminalregistret,

(c)    inrättas ett decentraliserat informationstekniskt system för medlemsstaternas utbyte av uppgifter om fällande domar baserat på datoriserade kriminalregister i varje medlemsstat, det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris).”

(2)I artikel 2 ska följande punkter läggas till:

”d)dömande medlemsstat: den medlemsstat där en fällande dom har meddelats,

e)tredjelandsmedborgare: en medborgare i ett annat land än en medlemsstat eller en statslös person eller en person vars medborgarskap är okänt för den medlemsstat där en fällande dom har meddelats mot vederbörande.”

(3)I artikel 4 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att det i samband med att domar som meddelats på dess territorium förs in i dess nationella kriminalregister samtidigt förs in uppgifter om den dömdes medborgarskap, om den dömde är medborgare i en annan medlemsstat eller en tredjelandsmedborgare.”

(4)Följande artikel ska införas:

”Artikel 4a

Den dömande medlemsstatens skyldigheter med avseende på fällande domar mot tredjelandsmedborgare

1. Den medlemsstat i vilken en fällande dom har meddelats mot en tredjelandsmedborgare ska lagra följande uppgifter, utom i sådana enskilda undantagsfall där det inte är möjligt:

(a)Uppgifter om den dömda personen (fullständigt namn, födelsedatum, födelseort (ort och land), kön, medborgarskap och, i förekommande fall, tidigare namn).

(b)Uppgifter om domens beskaffenhet (datum för domen, domstolens namn och det datum när domen vann laga kraft).

(c)Uppgifter om det brott som domen gäller (datum för det brott som föranlett domen, brottets beteckning eller brottsrubricering samt hänvisning till tillämpliga rättsliga bestämmelser).

(d)Uppgifter om domens innehåll (särskilt (primär) påföljd samt eventuella kompletterande påföljder, säkerhetsåtgärder, och påföljande beslut som ändrar verkställigheten av påföljden).

(e)Namnen på den dömda personens föräldrar.

(f)Domens ärendenummer.

(g)Platsen för brottet.

(h)I förekommande fall, diskvalifikationer till följd av domen.

(i)Den dömda personens ID-nummer eller typen av och numret på den dömda personens ID-handling.

(j)Den dömda personens fingeravtryck.

(k)I förekommande fall, pseudonym och/eller alias.

2. Centralmyndigheten ska skapa ett index-filter med anonymiserade uppgifter av de slag som avses i leden a, e, i, j och k i punkt 1 om tredjelandsmedborgare som dömts i centralmyndighetens medlemsstat. Centralmyndigheten ska översända detta index-filter, och eventuella uppdateringar av filtret, till alla medlemsstater.

3.Varje ändring eller radering av de uppgifter som avses i punkt 1 ska omedelbart medföra en motsvarande ändring eller radering av de uppgifter som lagrats i enlighet med punkt 1 och som ingår i det index-filter som inrättats i enlighet med punkt 2 av centralmyndigheten i den dömande medlemsstaten.

4.Punkt 2 och punkt 3 ska, vad gäller index-filtret, också tillämpas i fråga om tredjelandsmedborgare som även är medborgare i en medlemsstat, i den utsträckning som centralmyndigheten lagrar sådana uppgifter som avses i leden a, e, i, j och k i punkt 1 om medborgare i medlemsstaterna.

5.Punkt 1 ska tillämpas på domar som meddelats efter den [12 månader efter antagandet].

Punkt 2 ska tillämpas på uppgifter som redan är införda i kriminalregistret den [12 månader efter antagandet] och på uppgifter om domar som meddelats efter den [12 månader efter antagandet].”

(5)Följande artikel ska införas:

”Artikel 4b

Användning av index-filter

1.I syfte att identifiera de medlemsstater som har kriminalregisteruppgifter om en tredjelandsmedborgare, får medlemsstaternas centralmyndigheter söka i index-filter som översänts i enlighet med artikel 4a för att matcha alla uppgifter i dessa index-filter med egna uppgifter av det slag som avses i artikel 4a.2. Index-filtren får inte användas för andra ändamål än de som avses i artikel 6.

2.Denna artikel ska även vara tillämplig på en tredjelandsmedborgare som är medborgare i en medlemsstat.”

(6)Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 2 ska utgå.

(b)Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.När en medborgare i en medlemsstat ansöker om uppgifter om sig själv i kriminalregistret hos centralmyndigheten i en annan medlemsstat än den där vederbörande är medborgare, ska den centralmyndigheten, under förutsättning att den berörda personen är eller var bosatt eller medborgare i den ansökande eller anmodade medlemsstaten, ansöka om kriminalregisteruppgifter hos centralmyndigheten i den medlemsstat där personen är medborgare, för att kunna lägga dessa uppgifter till det utdrag som ska tillhandahållas den berörda personen.

Om en tredjelandsmedborgare som inte är medborgare i en medlemsstat ansöker om uppgifter om sig själv i kriminalregistret hos centralmyndigheten i en medlemsstat, ska den centralmyndigheten ansöka om kriminalregisteruppgifter endast hos de av medlemsstaternas centralmyndigheter som har uppgifter om den berörda personens i sina kriminalregister, för att kunna lägga dessa till det utdrag som ska tillhandahållas den berörda personen.”

(7)I artikel 7 ska punkt 4 ersättas med följande:

”4.När en ansökan om uppgifter om fällande domar som meddelats mot en medborgare i en medlemsstat enligt artikel 6 riktas till centralmyndigheten i en annan medlemsstat än den där personen är medborgare, ska den anmodade medlemsstaten överföra uppgifter om domar som meddelats i den anmodade medlemsstaten i samma utsträckning som anges i artikel 13 i Europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål.

4a.När en ansökan om uppgifter om fällande domar som meddelats mot tredjelandsmedborgare görs enligt artikel 6 inom ramen för ett straffrättsligt förfarande, ska den anmodade medlemsstaten till den ansökande medlemsstatens centralmyndighet överföra uppgifter om eventuella fällande domar som meddelats i den anmodade medlemsstaten och om eventuella fällande domar som meddelats i tredjeländer och därefter översänts till medlemsstaten i fråga och införts i kriminalregistret.

Om sådan information begärs för något annat ändamål än ett brottmålsförfarande ska punkt 2 i denna artikel gälla i tillämpliga delar.”

(8)Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

(a)I punkt 1 ska orden ”artikel 7.1 och 7.4” ersättas med ”artikel 7.1, 7.4 och 7.4a”.

(b)I punkt 2 ska orden ”artikel 7.2 och 7.4” ersättas med ”artikel 7.2, 7.4 och 7.4a”.

(c)I punkt 3 ska orden ”artikel 7.1, 7.2 och 7.4” ersättas med ”artikel 7.1, 7.2, 7.4 och 7.4a”.

(9)I artikel 11 ska punkterna 3–7 ersättas med följande:

”3.Medlemsstaternas centralmyndigheter ska vidarebefordra de uppgifter som avses i artikel 4, det index-filter som avses i artikel 4a, ansökningar som avses i artikel 6, svar som avses i artikel 7 och andra relevanta uppgifter på elektronisk väg med användning av Ecris och ett standardiserat format i enlighet med de normer som fastställs i genomförandeakter.

4.Om det överföringssätt som avses i punkt 3 inte finns tillgängligt ska medlemsstaternas centrala myndigheter överföra alla uppgifter som avses i punkt 3, med undantag för det index-filter som avses i artikel 4a, på ett sätt som medger någon form av utskrift eller avskrift, och som gör det möjligt för centralmyndigheten i den mottagande medlemsstaten att fastställa äktheten.

5. Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga tekniska åtgärder för att kunna använda sig av det standardiserade format som avses i punkt 3 och det index-filter som avses i artikel 4a och 4b samt på elektronisk väg överföra all information som avses i punkt 3 till andra medlemsstater via Ecris. Medlemsstaten ska meddela kommissionen från vilket datum den kan börja genomföra överföringarna och använda det index-filter som avses i artiklarna 4a och 4b.”

(10)Följande artikel ska införas:

”Artikel 11 a

Det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris)

1.För att möjliggöra utbyte av kriminalregisteruppgifter i enlighet med detta rambeslut på elektronisk väg, ska det inrättas ett decentraliserat informationstekniksystem som bygger på de datoriserade kriminalregistren i varje medlemsstat, det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris). Det ska bestå av följande delar:

(a)Anslutningsprogramvara som utformats i enlighet med en gemensam uppsättning protokoll som medger utbyte av uppgifter mellan medlemsstaternas datoriserade kriminalregister.

(b)Programvara för index-filter som utformats i enlighet med en gemensam uppsättning protokoll som gör det möjligt för centralmyndigheterna att matcha sina uppgifter i enlighet med artiklarna 4a och 4b mot andra centralmyndigheters uppgifter och samtidigt garantera ett fullgott skydd av personuppgifter.

(c)En gemensam kommunikationsinfrastruktur mellan centralmyndigheter som tillhandahåller ett krypterat nät.

Ecris ska säkerställa sekretess och integritet för de uppgifter som överförs till andra medlemsstater.

2.Uppgifter i kriminalregister får endast lagras i databaser som drivs av medlemsstaterna.

3.Medlemsstaternas centralmyndigheter ska inte ha direkt tillgång via nätet till andra medlemsstaters datoriserade kriminalregister.

4.Den berörda medlemsstaten ska ansvara för driften av programvaran och de databaser som lagrar, sänder och tar emot uppgifter ur kriminalregister.

5.Kommissionen ska ansvara för driften av den gemensamma kommunikationsinfrastrukturen. Kommunikationsinfrastrukturen ska uppfylla de nödvändiga säkerhetskraven och fullt ut motsvara Ecris behov.

6.Kommissionen ska tillhandahålla den programvara som avses i punkt 1 samt allmänt stöd och tekniskt bistånd, inbegripet insamling och sammanställning av statistik.

7.Varje medlemsstat ska bära sina egna kostnader för genomförande, förvaltning, användning och underhåll av sitt datoriserade kriminalregister och den programvara som avses i punkt 1.

Kommissionen ska bära kostnaderna för genomförande, förvaltning, användning, underhåll och framtida utveckling av den gemensamma kommunikationsinfrastrukturen för Ecris samt genomförande och framtida utveckling av anslutningsprogramvaran och den programvara som avses i punkt 1. ”

(11)Följande artikel ska införas:

”Artikel 11b

Genomförandeakter

1.Kommissionen ska föreskriva följande i genomförandeakter:

(a)Det standardiserade format som avses i artikel 11.3, även när det gäller uppgifter om det brott som lett till en fällande dom och uppgifter om domens innehåll.

(b)Reglerna om det tekniska genomförandet av Ecris, det index-filter som avses i artiklarna 4a och 4b och utbytet av fingeravtryck.

(c)Varje annat sätt att organisera och underlätta utbytet av uppgifter om fällande domar mellan medlemsstaternas centralmyndigheter, inklusive:

i)metoder för att underlätta förståelsen av de överförda uppgifterna och automatisk översättning av dessa.

ii)sätt på vilka uppgifterna kan utbytas elektroniskt, särskilt i fråga om vilka tekniska specifikationer som ska tillämpas och, i förekommande fall, tillämpliga utbytesförfaranden.

2.De genomförandeakter som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12a.2.

(12)Följande artikel ska införas:

”Artikel 12a

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 26 .

2.När det hänvisas till denna artikel ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

(13)Följande artikel ska införas:

”Artikel 13a

Rapportering från kommissionen samt översyn

1. Senast den [24 månader efter genomförandet] ska kommissionen lägga fram en rapport om tillämpningen av detta rambeslut till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska bedöma i vilken utsträckning medlemsstaterna har vidtagit nödvändiga åtgärder för att följa detta rambeslut, inklusive det tekniska genomförandet.

2.Rapporten ska vid behov åtföljas av relevanta lagstiftningsförslag.

3.Kommissionens avdelningar ska regelbundet offentliggöra en rapport om utbytet av uppgifter ur kriminalregister via Ecris, vilken särskilt baseras på sådan statistik som avses i artikel 11a.6. Denna rapport ska offentliggöras för första gången ett år efter det att den rapport som avses i punkt 1 lagts fram.”

Artikel 2

Upphävande av beslut 2009/316/RIF

Beslut 2009/316/RIF ska ersättas med avseende på de medlemsstater för vilka detta direktiv är bindande, dock utan att det påverkar dessa medlemsstaters skyldigheter vad gäller tidsfristen för genomförande av det rambeslutet i nationell rätt.

Artikel 3

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den [12 månader efter antagandet] sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

3.Medlemsstaterna ska vidta de tekniska åtgärder som avses i artikel 11.5 senast den [12 månader efter antagandet].

Artikel 4

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2 ska tillämpas från och med den [dagen för införlivandet av detta direktiv]

Artikel 5

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

1.2Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Mål

1.5Motivering till förslaget eller initiativet

1.6Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7Planerad metod för genomförandet

2FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2Administrations- och kontrollsystem

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 27  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

◻ Ny åtgärd 

◻ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 28  

✓ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

◻ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

–◻    ◻Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻    ◻Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

✓ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period från 2017 till 2018,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 29  

✓ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–✓ inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–◻    ◻via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom delegering genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–✓ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–✓ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehoven och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

–✓ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–✓ Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

–◻ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–✓ Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet.

–◻ Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–✓    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–◻    Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) Uttalande av ministrarna med ansvar för rättsliga och inrikes frågor i Riga av den 29 januari 2015, dok. 5855/15.

(2) Slutsatser  från Europeiska unionens råd om förstärkning av de straffrättsliga åtgärderna mot radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism, den 20 november 2015, dok. 14419/15.

(3) Slutsatser från Europeiska unionens råd om terrorismbekämpning den 20 november 2015, dok. 14406/15.

(4) Slutsatser från Europeiska rådets möte den 17 och 18 december 2015, dok. EUCO 28/15.

(5) Europeiska säkerhetsagendan – Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 28 april 2015, COM(2015)185 final.

(6) Rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisering och innehåll i utbytet av uppgifter ur kriminalregister mellan medlemsstaterna (rambeslutet) (EUT L 93, 7.4.2009, s. 23), och rådets beslut 2009/316/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) i enlighet med artikel 11 i rambeslut 2009/315/RIF (EUT L 93, 7.4.2009, s. 33).

(7) Med uppgifter om brottets natur samt domen med anknytande påföljder eller andra åtgärder.

(8) Vid utbyte av uppgifter ur kriminalregister via Ecris hänvisar medlemsstaterna till koder som anges i tabellerna över brott och påföljder, inklusive de parametrar som rör graden av fullbordande och deltagande och, i tillämpliga fall, förekomsten av fullständig eller partiell befrielse från straffansvar.

(9) Enligt rambeslut 2009/315/RIF ska svar på ansökningar inom ramen för brottmålsförfaranden lämnas omgående och under alla omständigheter inom högst 10 arbetsdagar. Se närmare om detta i artikel 8 i rambeslut 2009/315/RIF.

(10) Rådets rambeslut 2008/675/RIF av den 24 juli 2008 om beaktande av fällande domar avkunnade i Europeiska unionens medlemsstater vid ett nytt brottmålsförfarande i en medlemsstat (EUT L 220, 15.8.2008, s. 32)

(11) SWD(2015) 111.

(12) Yttrande från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) om utbyte av uppgifter om tredjelandsmedborgare inom ramen för ett eventuellt framtida system som kompletterar det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur brottsregister 4.12.2015, FRA – 2015/1 – Ecris.

(13) Slutlig projektrapport – genomförbarhetsstudie: Upprättande av ett europeiskt index över tidigare dömda tredjelandsmedborgare, daterad den 11 juni 2010 (nedan kallad Unisys-undersökningen).

(14) Undersökning IKT-konsekvenserna av lagförslaget om ett Ecris-system som omfattar tredjelandsmedborgare för utbyte av uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer av den 4 december 2015 (”Kurt Salmon-undersökningen”, har ännu inte offentliggjorts).

(15) FIU.net, som finns i Nederländerna, är en plattform som knyter samman finansunderrättelseenheter (FIU) i medlemsstaterna. Syftet med finansunderrättelseenheterna är att upptäcka och bekämpa finansiering av terrorism och penningtvätt.

(16) Domstolens dom av den 8.4.2014 i mål C-293/12, Digital Rights Ireland Ltd, ECLI:EU:C:2014:238.

(17) Domstolens dom av den 6.10.2015 i mål C-362/14, Maximillian Schrems mot Data Protection Commissioner, ECLI:EU:C:2015:650.

(18) Närmare upplysningar ges i avsnitt 3.2.1 i finansieringsöversikten i tabellen över totala driftsanslag.

(19) Rådets rambeslut 2008/675/RIF av den 24 juli 2008 om beaktande av fällande domar avkunnade i Europeiska unionens medlemsstater vid ett nytt brottmålsförfarande i en medlemsstat (EUT L 220, 15.8.2008, s. 32)

(20) Rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll (EUT L 93, 7.4.2009, s. 23).

(21) Rådets beslut 2009/316/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) i enlighet med artikel 11 i rambeslut 2009/315/RIF (EUT L 93, 7.4.2009, s. 33).

(22) Rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (EUT L 350, 30.12.2008, s. 60).

(23) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(24) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(25) EUT C …

(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13). 

(27) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(28) I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

(29) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

(30) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(31) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(32) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(33) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(34) Medlemsstaternas kostnader för extrahering av identifieringsuppgifter kan kompenseras genom EU-stöd i form av samfinansiering. Med hänsyn till att vissa medlemsstater ännu inte utbyter uppgifter via Ecris kan dessutom viss EU-finansiering förutses för uppgradering av deras nationella system. Från och med 2019 beräknas underhållskostnaderna stabiliseras på 0,602 miljoner euro per år.

(35) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(36) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(37) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(38) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(39) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(40) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(41) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(42) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.