21.3.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 88/28

1.

Europeiska regionkommittén välkomnar Europeiska kommissionens meddelande om Digitalisering av den europeiska industrin: Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter och det paket med möjliggörande åtgärder som kommissionen föreslår för att öppna upp de möjligheter som strategin för den digitala inre marknaden ger upphov till. Europas framtida ekonomiska tillväxt- och sysselsättningsutsikter, men också den sociala sammanhållningen, är i allt högre grad avhängiga av förmågan att förstå, ta till sig och utnyttja alla aspekter av innovationssamhället i dess regioner.

2.

ReK understryker att EU:s digitala inre marknad bärs upp av sina 500 miljoner konsumenter och är det allra kraftfullaste politiska instrument som EU och dess medlemsstater och regioner förfogar över för att stimulera innovation, tillväxt och sysselsättning.

3.

Kommittén är medveten om att det pågår en industriell revolution som drivs av nya generationer av digital teknik, såsom stordata, och av olika nya tillämpningar inom den digitala tekniken för att lösa lokala och sektoriella problem. Utmaningen för den europeiska industrin är att fullt ut och så snabbt som möjligt utnyttja de digitala möjligheterna. Möjligheterna för företag inom traditionell och icke-teknologisk industri, i synnerhet små och medelstora företag, att fullt ut ta till sig digitaliseringen som ett sätt att öka och befästa sin konkurrenskraft kan inte överskattas.

4.

EU:s IKT-sektor utgör en betydande andel av ekonomin: Den sysselsätter mer än 6 miljoner människor och står för omkring 4 % av BNP. I nyligen genomförda studier uppskattar man att digitaliseringen av produkter och tjänster – om den utnyttjas fullt ut – har potential att bidra med mer än 110 miljarder euro per år i inkomster för industrin i EU under de kommande fem åren.

5.

Kommittén håller med om att två särskilt viktiga framgångsfaktorer för att fullt utnyttja en digital inre marknad är a) en ytterst konkurrenskraftig europeisk digital industri i kombination med b) den privata och den offentliga sektorns villighet att anpassa sig genom att integrera de digitala innovationer som uppstår i deras verksamhet, för att se till att alla medborgare får tillgång till tjänster av hög kvalitet. Vi vill framhålla att undanröjande av regleringsrelaterade hinder, minskad byråkrati och en modernisering av EU:s lagstiftning också har en avgörande betydelse.

6.

Vi betonar att företag av alla storlekar i alla regioner och sektorer kan bygga vidare på de europeiska styrkorna på IKT-området genom att skapa digitala industriplattformar i syfte att utveckla digital teknik, från komponenter till utrustning och mjukvara, för konsumentmarknader och på webb- och dataplattformar samt relevanta tillämpningar och tjänster.

7.

Vi betonar också att strategin för den digitala inre marknaden, särskilt pelaren för att ”maximera den digitala ekonomins tillväxtpotential”, omfattar alla viktiga faktorer som kan driva på industrins digitalisering med åtgärder på områden som dataekonomin, sakernas internet, datormoln, färdigheter och e-förvaltning. Det faktum att flera andra typer av teknik konvergerar driver alltmer på den digitala förändringen, framför allt robotteknik, artificiell intelligens och 3D-utskrifter.

8.

Kommittén uppmuntrar till fortsatta investeringar i tre av de övergripande avtalsbaserade offentlig–privata partnerskapen inom ramen för Horisont 2020 – Fabriker för framtiden, Hållbar processindustri genom resurs- och energieffektivitet och Det gemensamma företaget för biobaserade industrier.

9.

De flesta beslutsfattare inom industrin har svårt att bestämma när, hur mycket och i vilken teknik de ska investera. Omkring 60 % av de stora industrierna och mer än 90 % av de små och medelstora företagen känner att de släpar efter när det gäller digital innovation.

10.

Den snabba utvecklingen och den allt bredare användningen av digital teknik gör också att det krävs en snabb modernisering av den befintliga lagstiftningen för att hålla jämna steg med en innovation av aldrig tidigare skådat mått.

11.

Kommittén håller med om att mer måste göras för att underlätta samordningen av den stora men fragmenterade verksamheten inom forskning, utveckling och innovation i Europa inom andra viktiga digitala teknikområden.

12.

En bredare förståelse av interoperabilitet som relevant inte bara för offentlig förvaltning utan för alla sektorer (t.ex. som ett sätt att säkerställa att konsumenternas fria val inte äventyras av restriktioner som åläggs av enskilda teknikföretags egna system) är absolut nödvändig för att man ska kunna utveckla sakernas internet och uppnå ett smidigt flöde av data mellan alla regioner. Det är tydligt att det måste finnas tillgång till gemensamma format, standarder och specifikationer.

13.

ReK anser att det är mycket viktigt att Europeiska kommissionens program för bättre lagstiftning, Refit, riktas in på hinder för innovation och tar upp hur de kan avskaffas eller minskas med hjälp av nya regleringsmetoder enligt vad som anges i strategin för den inre marknaden. ReK understryker i detta sammanhang att de lokala och regionala myndigheterna måste ses som viktiga partner i samband med Refit-processen och inte som berörda parter, eftersom det är de som genomför de flesta av de beslut som fattas på EU-nivå.

14.

Kommittén uppmanar kommissionen att samarbeta närmare med industrier och företag av alla storlekar samt alla förvaltningsnivåer och aktörer för att identifiera och minska de regleringsrelaterade hindren för en digitalisering av den europeiska industrin samt förenkla befintlig lagstiftning.

15.

En effektiv standardiseringsmiljö för IKT är avgörande för digitaliseringen av den europeiska industrin och central för den digitala inre marknaden genom att utrustning och tjänster problemfritt kan kopplas samman över gränserna och mellan olika former av teknik. Åtgärder i detta hänseende måste strategiskt riktas in på fem prioriterade områden för standardiseringsåtgärder – 5G, datormoln, sakernas internet, datateknik och it-säkerhet.

16.

ReK understryker att de prioriterade IKT-standarderna för den digitala inre marknaden bör riktas in på att säkra en rimlig avkastning på investeringar, vilket ska stimulera global forskning, utveckling och innovation, och skapa en hållbar standardiseringsprocess, samtidigt som man ser till att det finns bred tillgång till teknik på en öppen och konkurrenspräglad marknad.

17.

På många tekniska domäner lämpar sig inte längre den traditionella cykeln för utveckling, testning och standardisering för den komplexa konvergerade teknikens snabba utveckling.

18.

Kommittén påpekar att arbetet i en digitaliserad ekonomi också kommer att kräva allt större fokus på nya färdigheter och kompetenser, bl.a. mer kreativitet, kommunikationsförmåga och anpassningsförmåga, vilket kräver en enorm kompetenshöjning för arbetskraften på alla nivåer.

19.

Vidareutveckling av sakernas internet och stordata innebär även betydande utmaningar vad gäller förtroende och säkerhet för alla företag och för att vinna allmänhetens acceptans.

20.

Varje tänkbar ansträngning bör göras på detta område för att inrätta starka och fokuserade partnerskap på regional och nationell nivå samt på EU-nivå i syfte att uppbåda betydande privata investeringar och uppnå banbrytande effekter på konkurrenskraften genom utveckling av kommersialiserade varor och tjänster. Detta skulle också möjliggöra utbyten av erfarenheter, kunskaper och idéer mellan dessa partner i syfte att dra största möjliga nytta av synergieffekter och undvika onödiga överlappningar. Ett nätverk av partnerskap skulle exempelvis kunna inrättas.

21.

Kommittén vill att man ytterligare undersöker vilket mervärde ett utökat samarbete mellan nationella och regionala beslutsfattare på innovationsområdet skulle ge, med beaktande av begreppet smart specialisering och framväxande mellanregionala bottom-up-initiativ.

22.

Investeringar från privata och offentliga källor med större bidrag från företag och institutionella aktörer såsom Europeiska investeringsbanken (EIB) – även genom den europeiska investeringsplanen/Efsi – bör uppmuntras, och man bör bekräfta vikten av synergier mellan Horisont 2020, Startup Europe- och Fiware-initiativen, de europeiska struktur- och investeringsfonderna samt regionala och nationella politiska instrument i förhållande till EU:s bredare mål om konkurrenskraft och sammanhållning.

23.

Vi välkomnar kommissionens planer på att rikta in 500 miljoner euro i investeringar från Horisont 2020 på en mer allmän utbyggnad av digitala innovationsnav. Finansieringen av de digitala innovationsnaven måste dock bestå av medel från den andra pelaren i Horisont 2020, ”Industriellt ledarskap”, och får inte tas från budgeten för övriga delar av Horisont 2020. Vi betonar att lokala och regionala myndigheter är väl lämpade att bidra till denna typ av kompetenscentrum och gemensamma kontaktpunkter för teknik på de industriella slutanvändarnas vägnar, och framhåller att vetenskaplig spetskompetens även fortsättningsvis måste vara det avgörande kriteriet vid urvalet av de projekt som ska få stöd samt att högskolornas viktiga roll i kunskapsöverföringen och innovationsprocessen måste ägnas vederbörlig uppmärksamhet, så att effekterna av de planerade investeringarna från Horisont 2020 kan förbättras ytterligare. Mot denna bakgrund bör de åsyftade effekterna av verksamheten när det gäller de digitala innovationsnaven konkretiseras och vid behov ses över.

24.

Vi vill påminna om att man även fortsättningsvis måste säkra de nödvändiga resurserna för digitala investeringar som en grundläggande del i en framåtblickande europeisk sammanhållningspolitik, företrädesvis med väsentligt större investeringar än de 14 miljarder euro som gick till detta område från de europeiska struktur- och investeringsfonderna mellan 2007 och 2013.

25.

Kommittén påpekar att öppenheten på internet och den imponerande ökningen i tillgången till och efterfrågan på innehåll och tjänster nu har blivit centrala drivkrafter för konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, social utveckling och innovation i Europa. På grund av det handikapp som kvardröjande infrastrukturella brister innebär – särskilt i landsbygdsområden som de privata operatörerna anser vara olönsamma – kan många lokala och regionala myndigheter ännu inte fullt ut ta vara på möjligheterna med denna utveckling.

26.

ReK uppmanar kommissionen att stödja dessa lokala och regionala myndigheters finansieringsverksamhet, först och främst genom att fortsätta att godkänna prioriterad tilldelning av medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till digital infrastruktur i alla EU:s regioner, och vidare genom att erkänna de tekniska hindren för projekt för digital utveckling på landsbygden och i glesbefolkade områden, eller i regioner som står inför andra demografiska utmaningar, som bör betraktas som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

27.

Kommittén delar fortfarande Europaparlamentets oro över följderna av Europeiska rådets beslut från februari 2013 att minska budgeten för digital infrastruktur och digitala tjänster inom Fonden för ett sammanlänkat Europa från 9,2 miljarder euro till bara 1 miljard euro, vilket innebär att kommissionen radikalt måste ändra sina planer.

28.

ReK understryker att de lokala och regionala myndigheterna har förutsättningar att främja innovation och konkurrenskraft genom skräddarsydda lösningar på tillgångs- och efterfrågesidan, såsom bredbandsutbyggnad, den digitala ekonomin, e-inkludering och e-förvaltning. Dessutom tillhandahåller de utbildningsinrättningar, de genomför EU-finansierade initiativ och underlättar fördelaktigt samarbete och utbyte med andra offentliga myndigheter, även över gränserna.

29.

Vi välkomnar de möjligheter som erbjuds genom Europeiska investeringsbanken, som har åtagit sig att utöka sina lån till bredbandsinfrastruktur till 2 miljarder euro per år och som uttryckligen har betonat den viktiga roll som den lokala och regionala nivån spelar för denna typ av tillväxtorienterade investeringar. Vi understryker också vikten av att främja lokalt ledda satsningar, till exempel gemenskapsföretag.

30.

Nya investeringsverktyg bör också få stöd för att påskynda utbyggnaden av infrastruktur som har kapacitet att uppnå de mål för bredbandshastighet som anges i den digitala agendan för Europa inom ramen för Europa 2020-strategin, samt att påskynda full utbyggnad av 4G (före nyare teknik, såsom 5G) och samtidigt upprätthålla teknikneutraliteten samt möjliggöra en effektiv konkurrens mellan operatörerna.

31.

Kommittén anser att lokala och regionala myndigheter kan göra det till en prioritet att förse människor med de digitala och entreprenörsmässiga färdigheter som gör det möjligt för dem att fullt ut utnyttja den nya tekniken, förstå it-säkerhetsproblematiken och behovet av skydd av personuppgifter, öka sin anställbarhet och skapa nya affärsmöjligheter, t.ex. genom analys av stordata.

32.

Kommittén anser att e-handel alltjämt är en försummad möjlighet för många mindre företag, främst på grund av de avskräckande kostnaderna: 65 % av Europas internetanvändare handlar på internet, men den höga efterfrågan tillgodoses endast av 16 % av de små och medelstora företag som säljer online – och mindre än hälften av dessa säljer online över gränserna (7,5 %).

33.

ReK anser att man bör prioritera de hinder för e-handeln som uppstår på grund av t.ex. geografisk blockering och avsaknaden av ett säkert system för kreditkortsbetalningar över nätet. Detta innebär att potentiella onlineåterförsäljare, särskilt de som bedriver gränsöverskridande försäljning, utsätts för onödiga kostnader, komplikationer och risker för bedrägeri.

34.

ReK framhåller den vikt som kommissionens handlingsplan för e-förvaltning har för att modernisera de offentliga tjänsterna genom digitalisering – i synnerhet privatpersoners och företags tillgång till offentliga institutioner på elektronisk väg, oavsett var de faktiskt befinner sig – och vi betonar därför att vi stöder utvecklingen av interoperabla och flerspråkiga gränsöverskridande offentliga tjänster (särskilt informationsutbyte) som ett funktionellt sätt att övervinna ett uppfattat perifert läge.

35.

När det gäller att utnyttja e-förvaltningens potential för att uppnå samhällsnytta, såsom att minska koldioxidavtrycket, förenkla för företag, främja turismen eller lyfta fram kulturarvstillgångar, är det ofta lokala och regionala myndigheter som har en bred ledande roll när det gäller att identifiera IKT-möjligheter och aktörer, dela teknisk bästa praxis, tillhandahålla finansiering för investeringar i IKT-verktyg, mäta framsteg och lyfta fram lyckade projekt.

36.

När företagen ökar sin digitala kompetens och sin användning av digitala medier kommer de att ställa högre krav på möjligheter att sköta sina myndighetskontakter via digitala lösningar. En väl fungerande digitaliserad offentlig förvaltning medför att effektiva e-tjänster och digitala processer kan erbjudas till företag, organisationer och privatpersoner, vilket ökar tillgängligheten, förenklar hanteringen och förkortar tidsåtgången i förehavandena med den offentliga sektorn. Med en ökad digitalisering ökar möjligheterna för de offentliga aktörerna, på central, regional och lokal nivå, att frigöra resurser som gör det möjligt att lägga mer tid på kundmöten och mindre tid på administration och kontroll.

37.

ReK betonar att interoperabilitet inom e-förvaltningen inte bara förutsätter systemkompatibilitet, utan även att förvaltningarna har kapacitet att arbeta nära informationssystemen, samt en medvetenhet hos allmänheten om de möjligheter som sådana system erbjuder. Kommittén föreslår därför att man för att främja moderniseringen av den offentliga förvaltningen lägger till kompetensutveckling, i fråga om både digital kompetens och språkkunskaper, samt informationsinsatser i ISA2-programmet för interoperabilitetslösningar.

38.

ReK välkomnar de föreslagna åtgärderna för den inre marknaden för elektronisk kommunikation, som syftar till att främja en dynamisk och hållbar tillväxt i alla ekonomiska sektorer samt till att skapa nya arbetstillfällen och leda till en modernisering av upphovsrättslagstiftningen mot bakgrund av den digitala revolutionen och ändrade konsumentbeteenden.

39.

ReK erkänner den potential som kan utvinnas ur samarbetet inom plattformen för kunskapsutbyte mellan kommittén och Europeiska kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation, som ett sätt att främja nya forsknings- och innovationslösningar, innovativa produkter och bästa praxis som svar på de samhälleliga utmaningar som de lokala och regionala myndigheterna i Europa står inför.

40.

Kommittén understryker att vissa av prioriteringarna i den digitala agendan för Europa – t.ex. i fråga om att bemöta bristerna på digitala kunskaper och färdigheter och försummade möjligheter att ta itu med samhälleliga utmaningar – är grundläggande för livskvaliteten och den sociala och ekonomiska verksamheten, och bäst hanteras på lokal och regional nivå för att stimulera effektivare tjänster som är mer anpassade till de enskilda individerna och lokala företagen.

41.

Inom IKT-sektorn har mer än 1 miljon nya arbetstillfällen skapats i Europa de senaste tre åren. Trots detta förväntas den snabbt växande efterfrågan leda till mer än 800 000 otillsatta tjänster inom sektorn fram till 2020.

42.

Kommittén efterlyser en vidareutveckling av kommissionens breda koalition för digitala arbetstillfällen som ett europeiskt initiativ med flera intressenter. Syftet är att åtgärda glappet mellan bristen på kompetens och lediga IKT-jobb genom att erbjuda relevant utbildning, lärlingsplatser och praktikplatser, vidta åtgärder för att underlätta rörlighet och/eller genomföra informationsverksamhet för att uppmuntra ungdomar att välja studier och karriärer inom IKT.

43.

Kommittén påminner om att det är på regional och lokal nivå som den mest korrekta och aktuella informationen om arbetsmarknaderna finns och att det är där som de lokala och regionala myndigheterna kan spela en betydande roll när det gäller att identifiera kompetensglapp och stödja utvecklingen av ändamålsenliga program för yrkesutbildning samt ge incitament till investeringar för att tillgodose den lokala efterfrågan.

44.

ReK uppmanar utbildningsanordnarna att utveckla fokuserade och mer flexibla utbildningsmetoder inom IKT. Framtidens arbeten kommer att kräva en lämplig mix av grundläggande, mjuka och tekniska färdigheter, i synnerhet digitala och branschspecifika färdigheter, som utbildnings- och fortbildningssystemen inte helt tillgodoser i dag. Man bör därför lägga grunden för ett utbildningssystem som i högre grad fokuserar på praktiska övningar än på de teoretiska aspekterna.

45.

Kommittén noterar inrättandet av kommissionens nya kompetensagenda för Europa, dess betydelse och hur den kommer att skapa en övergripande ram för anställbarhet, inklusive behovet av digitala och kompletterande viktiga möjliggörande färdigheter.

46.

Kommittén framhåller den mycket stora betydelsen av att erbjuda medborgare, arbetstagare, studenter och arbetssökande den digitala kompetens och de digitala färdigheter som de behöver för att kunna delta i den långtgående digitaliseringen i ekonomin och samhället.

47.

Med hänvisning till det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) betonar kommittén vikten av att utveckla ett grundpaket som varje medlemsstat bör se till att de unga studerande får tillgång till, särskilt genom att man garanterar tillgången till bredband i utbildningssystemet. På så vis kan man ge dem en minimigaranti vad gäller it-kvalifikationer och digital kompetens. Detta är inte enbart aktuellt i den obligatoriska undervisningen, utan i alla livets skeden, genom innovativa program och fortbildning i takt med den tekniska utvecklingen.

48.

ReK varnar för att man, bortsett från det ekonomiska och sysselsättningsmässiga perspektivet, inte får låta det ökande inflytandet från digital teknik underminera grundläggande mänskliga färdigheter, såsom läs- och skrivkunskaper och personliga kontakter, särskilt bland unga.

49.

Kommittén drar slutsatsen att EU:s regioner måste ges ett större erkännande när det gäller det hållbara genomförandet av den digitala agendan. Lokala och regionala myndigheter är en av de viktigaste målgrupperna för agendans rekommendationer och måste betraktas som centrala drivkrafter och partner för genomförandet av dem.