10.3.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 75/14

Föredragande:

Vladimíra DRBALOVÁ

1.1

EESK anser att det är mycket viktigt att företagen är öppna och stöder alla initiativ som främjar företagandets långsiktiga hållbarhet och förutsägbarhet. Öppenhet är viktigt både för alla berörda aktörer och för företagen själva, eftersom den förbättrar deras image och stärker arbetstagares, konsumenters och investerares förtroende.

1.2

Kommittén konstaterar att de flesta företag som bedriver verksamhet i EU faktiskt är öppna. Trots detta har ett antal skandaler nyligen visat att öppenheten behöver förbättras och bli en allmän del av företags hållbara strategier. Allt fler investerare och aktieägare uppmärksammar inte bara indikatorerna för företagens lönsamhet utan även de kvalitativa indikatorerna för företagens sociala ansvar (1), som bidrar till att minska sociala risker och säkerställa en hållbar utveckling av företaget. För att tillgodose företagens och andra aktörers behov bör informationen vara väsentlig och kostnadseffektiv att samla in.

1.3

Kommittén noterar att medlemsstaternas regeringar bör motivera och uppmuntra företag till att göra öppenhet till en tillgång, eftersom det även är en god möjlighet för affärer, och stödja dem i att uppfylla dessa krav.

1.4

Kommittén anser att man inte bara ska ta fasta på informationens ändamålsenlighet och omfattning, utan även på dess kvalitet och sanningsenlighet. Öppenheten bör framför allt förbättras i fråga om både de uppnådda resultaten och förfarandet för att rapportera och offentliggöra information. Rapporteringen bör vara framtidsinriktad och även innehålla information om tidigare resultat.

1.5

Kommittén rekommenderar att kommissionen fastställer ytterligare åtgärder för att göra det möjligt för företag att uppfylla sina öppenhetsskyldigheter och bevara sin globala konkurrenskraft.

1.6

Generellt sett är kommittén införstådd med att små och medelstora företag bedriver verksamhet under olika förhållanden. Därför bör reglerna för dem förenklas så att de kan rapportera på ett lämpligare sätt i syfte att garantera fullständig öppenhet. EESK välkomnar kapacitetsuppbyggnadsprojektet i syfte att hjälpa små och medelstora företag att möta dessa utmaningar.

1.7

Kommittén anser att alla framtida initiativ i fråga om offentliggörande av information bör vara inriktade på den information de berörda aktörerna verkligen behöver. Denna bör inbegripa en gemensam uppsättning indikatorer och samtidigt ta hänsyn till företagets karaktär och verksamhetssektor.

1.8

Kommittén betonar att företagens sociala ansvar och öppenhetspolitik inte kan vara effektiva utan de anställdas engagemang, och de bör därför göras delaktiga i samråd mellan arbetsmarknadens parter.

1.9

Företagsrapportering röner ett ökat intresse, och fler grupper av berörda aktörer är intresserade av fler aspekter av företagsfrågor. Kommittén anser därför att det är viktigt att utvärdera den aktuella rapporteringsmodellen och att se till att den är ändamålsenlig.

2.1

Kommissionen offentliggjorde 2010 ett meddelande med femtio förslag på hur den inre marknaden skulle kunna förbättras. Även företagen måste bidra till de gemensamma ansträngningarna genom att visa prov på ansvar och öppenhet gentemot sina anställda och sina aktieägare, men även gentemot samhället i allmänhet. Kommissionen betonade att företagsstyrningen skulle kunna förbättras, i synnerhet vad gäller sammansättning och mångfald inom styrelserna, däribland kvinnorepresentationen, i syfte att öka sysselsättningen, företagandet och handeln (2). Det konstateras att företags etik och värden bidrar till ekonomisk återhämtning.

2.2

År 2011 offentliggjorde kommissionen en förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar  (3), i vilken den ger en ny definition av detta som ”företagens ansvar för den egna verksamhetens konsekvenser för samhället”. En komponent i strategin var en handlingsplan som syftar till att införliva finansiell och social rapportering.

2.3

År 2012 antog kommittén sitt yttrande om den förnyade EU-strategin för företagens sociala ansvar (4), och betonade att initiativet för ansvarsfullt företagande i dagens svåra ekonomiska och politiska klimat gav en möjlighet till positiv dialog med näringslivet. Det är viktigt att erkänna de olika drivkrafterna bakom ansvarsfullt företagande. I meddelandet beskrivs olika fördelar, som bör lyftas fram på ett bättre sätt tillsammans med exempel på god praxis i syfte att informera och uppmuntra företagen att engagera sig mer i ansvarsfullt företagande.

2.4

Under de senaste åren har kommittén utarbetat många andra yttranden, vilka omnämns i detta yttrande. I dessa yttranden betonas vikten av företagens sociala ansvar, företagens öppenhet, redovisning av icke-finansiell information och delaktighet när det gäller berörda aktörer – investerare, konsumenter, anställda och deras fackliga företrädare, icke-statliga organisationer – under förfarandet. I föreliggande yttrande skulle kommittén vilja fokusera på en lämplig ram för hela förfarandet.

3.1

Den ekonomiska krisen 2008 och dess sociala konsekvenser har i viss mån skadat medborgarnas förtroende för företagen. Allmänhetens och investerarnas uppmärksamhet har inriktats på företagens samhällsagerande och etiska agerande. Fler grupper av berörda aktörer är numera intresserade av fler aspekter av företagsfrågor.

3.2

Investerare efterlyser öppenhet och kontroll över sina investeringar, och vill veta huruvida deras pengar påverkar miljön och samhället på ett negativt eller positivt sätt. De allra viktigaste källorna till icke-finansiell information för investerare är rapporter om hållbarhet/socialt ansvarstagande och förvaltningsberättelser. Kvalitativa policyförklaringar är viktiga för att bedöma ekonomisk utdelning, men kvantitativa centrala resultatindikatorer ses som oumbärliga.

3.3

Arbetstagarna är de som först påverkas negativt av företag som inte tar någon större hänsyn till rättsliga bestämmelser och som brister när det gäller öppenhet. Arbetstagarna spelar samtidigt en central roll inom utvecklingen av deras företag: deras anställningstrygghet, lön, hälsa och arbetsvillkor kommer an på detta. De har rätt att begära öppenhet och att informeras om och involveras i beslut som rör den finansiella situationen och deras företags sociala, miljömässiga och ekonomiska policy.

3.4

Konsumenterna vill ha öppenhet och förväntar sig detta inom särskilda områden som är viktiga för dem. Det är i hög grad i företagens intresse att eftersträva öppenhet när det gäller deras förbindelser med andra berörda parter (arbetstagare, medborgare och konsumenter). Detta innebär ofta att helt enkelt ge konsumenter fakta och att hjälpa dem att fatta välgrundade köpbeslut. I slutändan är det dessa företag som kommer att göra sig förtjänta av mer medvetna konsumenters lojalitet (5). Livsmedelsindustrin är ett mycket känsligt område i detta avseende. Den senaste forskningen från Centre for Food Integrity (CFI) (6) ger belägg för att ökad öppenhet medför ökat förtroende för livsmedel från konsumenternas sida och visar på ett tydligt sätt att uppnå detta.

3.5

I och med globaliseringen är ett stort antal affärspartner och berörda aktörer intresserade av mer information om ett bredare spektrum av företagsfrågor från ett stort antal länder.

3.6

Öppenhet skapar förtroende, och företag behöver samhällets förtroende. Det finns likväl ofta en klyfta mellan människors förväntningar och vad de uppfattar som företagens faktiska uppträdande. Denna klyfta orsakas delvis av att företag uppträder oansvarigt eller överdriver sina insatser när det gäller miljötänkande eller socialt ansvarstagande. Ibland vet allmänheten heller inte vad företagen faktiskt åstadkommit och vilka förutsättningar de har.

3.7

Detta är orsaken till att kommissionen 2009 inledde en rad workshoppar om företagens öppenhet. De europeiska företagen tyckte det var positivt att initiativet kom i rätt tid, just under krisen, då öppenhet och företagens sociala ansvar i allmänhet skulle kunna bidra till att återupprätta allmänhetens förtroende för företagen, som i viss mån hade skadats av den ekonomiska krisen. Initiativet var inriktat på enskilda grupper av berörda aktörer (arbetsgivare, fackföreningar, icke-statliga organisationer och medier). Undersökningen skulle ge kommissionen underlag för fortsatta åtgärder.

3.7.1

Lärdomar från initiativet:

4.1

I EU:s strategi för företagens sociala ansvar slår kommissionen fast att information om sociala och miljömässiga hänsyn (även klimatrelaterad information) kan underlätta företagens kontakter med berörda aktörer och kartläggning av väsentliga risker med avseende på hållbarhet. Det är ett viktigt inslag i redovisningsskyldigheten och kan bidra till att skapa ökat förtroende för företagen bland allmänheten. För att tillgodose företagens och andra aktörers behov bör informationen vara väsentlig.

4.1.1

Kommissionen medger också att ett växande antal företag lämnar information om sociala och miljömässiga hänsyn. Små och medelstora företag gör ofta detta informellt och på frivillig basis. En källa uppskattar att ca 2 500 europeiska företag offentliggör rapporter om socialt ansvarstagande eller hållbarhet, vilket innebär att EU är världsledande på området (7).

4.2

På Europaparlamentets initiativ lade kommissionen 2013 fram ett lagstiftningsförslag om öppenhet när det gäller den sociala och miljörelaterade information som företag inom alla sektorer lämnar  (8). Syftet med ändringen av det så kallade redovisningsdirektivet var att ställa krav på att vissa stora företag (för närvarande ca 6 000 företag och enheter i EU) ska redovisa relevant icke-finansiell information om mångfalden i förvaltningsberättelsen.

4.2.1

Direktivets införlivande med nationell lagstiftning sker i vissa länder efter ett samråd med företagen, så att genomförandet utnyttjar direktivets flexibilitet, inte går utanför dess ramar, leder till rättssäkerhet för företagen och motsvarar företagens faktiska krav. I detta sammanhang har EESK utarbetat ett yttrande (9) i vilket kommittén betonar rätten att dra nytta av denna flexibla och adekvata uppsättning bestämmelser för att förbättra kommunikationen till aktieägare, investerare, arbetstagare och andra berörda aktörer. Kommittén välkomnar även att förslaget endast berör stora företag.

4.2.2

Kommissionen förbereder för närvarande icke-bindande riktlinjer om rapportering av icke-finansiell information, på grundval av resultaten från det offentliga samrådet. För att underlätta det uppföljande samrådet med de berörda aktörerna (10) har kommissionen presenterat ett förtydligande bakgrundsdokument som kartlägger de viktigaste principerna avseende redovisning av icke-finansiell information. Den rapporterade icke-finansiella informationen bör vara relevant, tillförlitlig, balanserad och förståelig, uttömmande och koncis, strategisk och framåtblickande, orienterad gentemot berörda aktörer, företags-/sektorspecifik, kvalitativ och kvantitativ, samt konsekvent.

4.3

I enlighet med Europa 2020-strategin, där man efterlyser en förbättring av företagsmiljön i Europa, offentliggjorde kommissionen 2014 ett förslag till direktiv vars syfte är att främja skapandet av ett modernt och effektivt regelverk för företagsstyrning för europeiska företag, investerare och anställda  (11), en ram som måste anpassas efter behoven i dagens samhälle och en föränderlig ekonomisk miljö.

4.3.1

Förslaget bör bidra till EU-företagens långsiktiga hållbarhet och till att ge aktieägarna ett mer långsiktigt perspektiv, vilket säkerställer bättre operativa villkor för företag vars aktier är upptagna till handel på reglerade marknader i EU. I sitt yttrande (12) betonade kommittén att förslaget skulle leda till mer stabila och hållbara villkor för företagsstyrning och investeringar i Europa. Kommittén noterade även att kommissionen i sin konsekvensbedömning argumenterar för att dess förslag enbart skulle leda till en marginell ökning av den administrativa bördan för börsnoterade företag. Det är viktigt att denna balans granskas under utvärderingen av direktivet.

4.4

I oktober 2015 offentliggjorde kommissionen sin nya strategi ”Handel för alla: Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik” om EU-politikens inriktning med hänsyn till behovet av en mer ansvarsfull och öppen handelspolitik.

4.4.1

I kapitlet om en handels- och investeringspolitik som baseras på värden förklarar kommissionen att konsumenträttigheterna ska stärkas genom utveckling av initiativ för företagens sociala ansvar och tillbörlig aktsamhet (due diligence) i försörjningskedjor med betoning på respekten för mänskliga rättigheter och värdekedjans sociala aspekter – däribland arbetsrättigheter – och miljöaspekter. Kommissionen vill stärka de aspekter som rör hållbar utveckling i frihandelsavtalen.

4.4.2

I sitt yttrande (13), som är inriktat på arbete på skäliga villkor inom globala leveranskedjor, anger kommittén följande: ”EESK har stor erfarenhet inom området hållbarhet, med deltagande i genomförandet och övervakningen av relevanta kapitel i frihandelsavtal, deltagande i en lång rad olika civila samhällskommittéer, vilket gör det möjligt att föreslå en rimlig balans mellan nödvändiga rättsliga krav när det gäller mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, öppenhet, kampen mot korruption och den flexibilitet som krävs för multinationella företag för att organisera och utveckla sina globala leveranskedjor på ett effektivt sätt, anpassat till olika lokala förhållanden.”

4.4.3

Högre standarder för offentliggörande av rapporter om icke-finansiella ämnen skulle kunna vara en viktig fråga inom handelspolitik. Reglering på global nivå, inbegripet handelsavtal, bör främja öppenhet vid offentliggörande av icke-finansiell information i länder såsom Förenta staterna och Kina, för att säkerställa likvärdiga förutsättningar för europeiska företag.

4.4.4

Kommissionen tänker stärka incitamenten att lämna information om tillbörlig aktsamhet, särskilt för multinationella företag, införa en ambitiösare strategi när det gäller anskaffning av mineraler från konfliktområden  (14), hitta nya områden för stärkt partnerskap för ansvarsfulla värdekedjor och offentliggöra en översikt över företagens rapporter om ansvarsfulla värdekedjor.

4.4.5

När det gäller kommissionens krav på etisk handel och främjande och skydd av mänskliga rättigheter förväntas även nya krav på företagen till följd av genomförandet av kommissionens handlingsplan för mänskliga rättigheter 2015–2018 (15). I slutsatserna från rådet (utrikes frågor) (juni 2016) betonas den avgörande roll som företags öppenhet och insyn har för att marknader ska kunna ge erkännande åt, ge incitament till och belöna företags iakttagande av mänskliga rättigheter.

4.5

I januari 2016 lade kommissionen fram sitt åtgärdspaket mot skatteflykt, vars syfte är att garantera effektiv beskattning och öka skattetransparensen.

4.5.1

Ett område som granskas noga och berör multinationella företag och koncerner är den så kallade landsspecifika rapporteringen (skyldigheten att sammanställa och till skattemyndigheterna inge en redovisning av transaktionerna i koncernen med uppgifter om avkastningar, vinster, betalad inkomstskatt och så vidare). Paketet omfattar för närvarande informationsutbyte mellan medlemsstaternas skattemyndigheter.

4.6

I början av april 2016 (16) föreslog kommissionen att multinationella företag ska offentliggöra en särskild rapport om den inkomstskatt de betalar tillsammans med andra skatterelaterade uppgifter. Multinationella företag, oavsett om de har sitt säte i eller utanför EU, med en konsoliderad omsättning som överstiger 750 miljoner euro måste följa dessa ytterligare öppenhetskrav. Detta krav omfattar även deras filialer och dotterbolag. I detta sammanhang har kommittén nyligen antagit ett yttrande om bekämpning av skatteflykt (17). I detta uppmuntras kommissionen att vara mer ambitiös i sitt krav på företagens skattetransparens genom att sänka gränsen på en omsättning på 750 miljoner euro eller utarbeta en tidsplan för att gradvis sänka denna tröskel.

4.6.1

Kommissionen bör dock ta hänsyn till den inre marknadens principer och EU:s konkurrenskraft. Ensidiga krav inom EU kan leda till oönskade effekter om företagen utanför EU inte omfattas av denna skyldighet. Företag utanför EU bör därför omfattas av denna skyldighet på basis av förhandlingar om internationella handelsavtal.

4.7

Kommissionen samarbetar med andra internationella organisationer, exempelvis Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Internationella arbetsorganisationen (ILO), WHO och Världsbanken, och stärker synergierna med deras instrument för god företagsstyrning, öppenhet och företagens ansvar (18). Dessa instrument revideras regelbundet och ställer krav på ansvar och öppenhet i företagens sociala, miljörelaterade och människorättsliga policy. De uppmuntrar även till förebyggande och analys av risker och föreskriver åtgärder rörande tillbörlig aktsamhet. Dessa instrument är främst avsedda för multinationella företag men ska även fungera som vägledning för företag på nationell nivå. All revidering av sådana instrument bör i första hand fokusera på ett bättre genomförande av dessa.

4.8

De växande globala och europeiska öppenhetskraven på företagen överförs på företag som bedriver verksamhet i medlemsstaterna. Kommissionens roll bör vara att vägleda och samordna EU-medlemsstaternas politik och därigenom minska risken för avvikande strategier (19).

4.8.1

Kommissionens strategi för ansvarsfullt företagande och rekommendationer till medlemsstaterna leder på nationell nivå ofta till antagandet att det ansvarsfulla företagandet och öppenheten enbart bör styras och övervakas av staten.

4.8.2

Näringslivet erkänner sin egen roll som motor för ett öppet och ansvarsfullt beteende. Detta betonades också i kommissionens meddelande på temat ”Genomförande av partnerskapet för tillväxt och sysselsättning: göra Europa till ett kompetenscentrum för företagens sociala ansvar” (20).

4.8.3

Varje företags huvudsakliga ansvar är att skapa värde, inte enbart för aktieägarna utan även för dess anställda, dess miljö och samhälle samt att skapa och bevara arbetstillfällen. Medlemsstaterna bör skapa förutsättningar för detta och stödja dem i deras strävan efter ansvar och öppenhet.

5.1

Kommittén konstaterar att rapportering av icke-finansiell information är mycket viktigt för företagsrapportering, eftersom det bidrar till att skapa en fullständig bild av företagsfrågor.

5.2

För företagen blir regelverket för affärsverksamhet mer och mer komplicerat. För att bättre tillgodose aktörernas behov bör en lämplig ram för företagsrapportering fastställas, samtidigt som onödiga administrativa och ekonomiska bördor bör undvikas. Företagens sociala ansvar och öppenhet bör också främjas och ses som en möjlighet för företag att undvika sociala risker och säkra en hållbar utveckling för egen del.

5.3

Under det senaste årtiondet har fokus på olika aspekter av icke-finansiell information ökat. Det finns en rad internationella ramar för information om sociala och miljömässiga hänsyn, bland annat redovisningsinitiativet (GRI, Global Reporting Initiative).

5.4

Frågan som uppstår är om en och samma rapport är tillräcklig för alla dessa berörda aktörer eller om en uppsättning rapporter krävs. Bör det finnas en mängd rapporter eller ett koncept med en enda uttömmande rapport – såsom t.ex. konceptet Core&More (21) som föreslogs av Europeiska revisorsförbundet (Federation of European Accountants, FEE) år 2015?

5.5

I diskussionen om framtida företagsrapportering bör man beakta skillnaderna när det gäller informationsbehov hos olika grupper av berörda aktörer, beroende på den rapporterande enhetens storlek och typ.

5.6

Såsom Europeiska ekonomiska och sociala kommittén påpekar i sitt yttrande om ”Redovisning av icke-finansiell information” uppmanas kommissionen att inleda eller underlätta en process som medger ett ”fleraktörsperspektiv” (22) i syfte att bättre definiera riktlinjer och referensstandarder som kan göra det lättare att göra jämförelser och på längre sikt uppnå harmonisering.

5.6.1

Kommittén har i detta avseende redan understrukit behovet av korrigeringsåtgärder för att förhindra att företagsvärden urvattnas på grund av ett kortsiktigt tänkande. I yttrandet om ”Arbetstagarnas medverkan” (23) framhålls också, för företagens långsiktiga utveckling, behovet av att man genom en bredare syn på företaget som ett hållbart företag (Sustainable Company) visar på möjligheter att via EU-politiken vända den nuvarande trenden där insyn i företaget ensidigt förbehålls aktieägarna.

5.7

Även om framtiden för hållbart företagande kommer att vara starkt kopplad till den sociala miljön och respekt för konsumenter bör fokus hos alla ytterligare initiativ om redovisning av information ligga på berörda aktörers verkliga behov.