EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 15.7.2016

COM(2016) 463 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Kontroll av unionsrättens tillämpning
Årsrapport 2015

{SWD(2016) 230 final}
{SWD(2016) 231 final}

I.    Inledning    

II.    Genomförande inom prioriterade politikområden    

1.    Ett nytt uppsving för sysselsättning, tillväxt och investeringar    

2.    En sammankopplad digital inre marknad    

3.    En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik    

4.    En djupare och rättvisare inre marknad med stärkt industribas    

5.    En djupare och rättvisare ekonomisk och monetär union    

6.    Ett område med grundläggande rättigheter baserade på ömsesidigt förtroende    

7.    Mot en ny migrationspolitik    

8.    Samarbete med medlemsstaterna för att säkerställa ett korrekt genomförande av EU-rätten    

8.1.    Genomförandeplaner: nuläget    

8.2.    Förklarande dokument: nuläget    

III.    Överträdelseförfaranden    

IV.    Åtgärder innan överträdelseförfarandet inleds    

1.    Upptäcka problem    

1.1.    Ärenden som inletts på eget initiativ    

1.2.    Klagomål och framställningar    

2.    Problemlösning    

V.    Överträdelseförfarandets olika steg    

3.    Den administrativa fasen    

4.    Domar i domstolen enligt artiklarna 258 och 260.2 i EUF-fördraget    

VI.    Införlivande av direktiv    

5.    Försenat införlivande    

6.    Talan i domstolen enligt artikel 258/260.3 i EUF-fördraget    

VII.    Slutsatser    

I.Inledning

Effektiv tillämpning av EU-rätten är av yttersta vikt för att allmänhet och företag ska kunna dra nytta av Europeiska unionens politik. Korrekt tillämpning av lagen skyddar individers och företags rättigheter och ser till att de har snabb och effektiv tillgång till domstolsprövning om de anser att deras rättigheter har kränkts. Kontrollen av EU-rättens genomförande är därför en prioriterad fråga hos Europeiska kommissionen. Om lagarna inte genomförs eller tillämpas korrekt försvagas EU:s grundstenar.

Kontroll och förbättrad tillämpning av EU-rätten prioriteras av Junckerkommissionen och utgör en viktig del av paketet för bättre lagstiftning 1 . Resultaten av dessa kontroller används som underlag för utvärderingar av lagstiftningen, i konsekvensbedömningar av nya initiativ och i lagstiftningsarbetet i allmänhet. Målet är både att förbättra genomförandet av befintlig lagstiftning och göra ny lagstiftning bättre.

Medlemsstaterna ansvarar för att införliva direktiven i den nationella lagstiftningen korrekt och inom utsatt tid samt för att tillämpa och genomföra hela unionens regelverk (EU-rätten 2 ) korrekt. Kommissionen, i egenskap av sin roll som fördragens väktare, kontrollerar medlemsstaternas åtgärder och ser till att deras lagstiftning följer EU-rätten 3 . Fokus ligger på att säkerställa att medlemsstaterna följer EU-rätten genom samarbete, hjälp och stöd efter behov.

Om kommissionen påvisar en eventuell överträdelse är det första steget en dialog med den berörda medlemsstaten, som uppmanas lösa problemet snabbt, effektivt och i överensstämmelse med EU-rätten. Om denna problemlösning inte ger resultat kan kommissionen inleda ett formellt överträdelseförfarande. Om en medlemsstat fortfarande inte efterlever EU-rätten kan kommissionen föra ärendet vidare till EU-domstolen. Som sista steg när en medlemsstat inte genomför ett domslut eller meddelar kommissionen om införlivandet av ett direktiv 4 , kan vite föreslås.

I denna årsrapport beskrivs huvuddragen i kommissionens genomförandepolitik under 2015. Rapportens struktur speglar fokus på genomförandet inom de prioriterade politikområdena för denna kommission. Kommissionen har vidtagit genomförandeåtgärder till exempel inom migrations- och asylrätten, där en fullständig och konsekvent tillämpning av de gemensamma regelverket om asyl och olaglig migration fick en framstående roll under flyktingkrisen. Ett annat exempel är instrumenten i den tidigare tredje pelaren, inom polissamarbete och straffrättsligt samarbete, där ett fullständigt införlivande och genomförande av EU-rätten är av största vikt för ett samordnat europeiskt svar på säkerhetshot. Utöver de prioriterade områdena, tar dokumenten som medföljer rapporten 5 upp hur väl EU-rätten tillämpades, och vilka svårigheter som uppstått, för varje medlemsstat och politikområde.

II.Genomförande inom prioriterade politikområden

Säkerställande av att EU:s rättsliga instrument tillämpas och genomförs bättre är en förutsättning för EU-politikens allmänna framgångar och en av Junckerkommissionens särskilda politiska prioriteringar. Kommissionen använder en rad olika verktyg, inbegripet överträdelseförfaranden, för att nå EU-politikens mål. I årsrapporten 2015 ges en översikt över kommissionens åtgärder i detta avseende.

1.Ett nytt uppsving för sysselsättning, tillväxt och investeringar

Junckerkommissionens främsta prioritet är att stärka Europas konkurrenskraft och stimulera investeringar som skapar arbete. Dessa insatser för att skapa rätt regelverk för att stödja företag och sysselsättning undermineras om EU-rätten inte genomförs korrekt och i tid. Övervakning av tillämpning och genomförande av EU-rätten bidrar därmed väsentligt till att skapa sysselsättning, tillväxt och investeringar.

Kommissionens genomförandeaktiviteter under 2015 fokuserade på följande områden:

Genomförande av EU-rätten om konkurrens

Kommissionen arbetade aktivt med att genomföra reglerna om kartellbekämpning och statligt stöd. Till exempel inleddes överträdelseförfaranden beträffande privilegier som beviljats ett offentligägt bolag för koncessioner rörande vattenkraft i ett land. Kommissionen utredde även lagbestämmelser som begränsade nationella konkurrensmyndigheters behörighet. Man följde även aktivt upp förfaranden enligt artikel 260.2 i EUF-fördraget och begärde att EU-domstolen skulle belägga medlemsstater som inte återvann olagliga och oförenliga statliga stöd med schablonbelopp och viten. Ett konsekvent genomförande av beslut är av yttersta vikt för trovärdigheten i kommissionens kontroller av statligt stöd.

Genomförande av EU-rätten om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

För att säkerställa ett effektivt skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet samt likvärdiga förutsättningar på den inre marknaden är det mycket viktigt att EU-direktiv som rör hälsa och säkerhet på arbetsplatsen införlivas och tillämpas korrekt och i rätt tid. Detta bidrar till tillväxt, arbetsplatser och investeringar inom EU.

Kommissionen inledde kontroller av medlemsstaternas införlivande av direktivet 6 om ändring av direktiven om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i syfte att anpassa dem till förordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar 7 . Genom att säkerställa kopplingen mellan hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och förordningen om klassificering, märkning och förpackning av produkter är detta direktiv ett viktigt bidrag till att skydda arbetstagarnas hälsa mot risken att exponeras för farliga kemikalier. Kommissionen kontrollerar även medlemsstaternas korrekta införlivande av rådets direktiv om genomförande av ramavtalet om skydd mot stick- och skärskador i sjuk- och hälsovårdssektorn 8 .

Genomförande av EU-rätten på utbildningsområdet

Korrekt tillämpning av EU-rättens bestämmelser på utbildningsområdet har en stor inverkan på EU-medborgarnas rättigheter, inbegripet rörliga studenter. De klagomål som inkommit till kommissionen på området rör bland annat tillgång till utbildning, och särskilt frågor som rör likabehandling vid stipendier, bidrag och lån, terminsavgifter, språkkrav, rabatterade transportpriser för studenter eller administrativ praxis. Kommissionens huvudmål är att underlätta medborgarnas rörlighet vid utbildning genom korrekt tillämpning av EU-rätten, vilket förbättrar deras utbildningskarriärer och därmed bidrar till arbetsplatser och tillväxt.

Genomförande av EU-rätten på miljöområdet

Kommissionen riktade sina kontroller av genomförandet av EU:s miljöbestämmelser mot att nå målen i Europa 2020 och bidra till en starkare och mer cirkulär ekonomi som använder resurser på ett hållbarare sätt. Ett effektivt genomförande av miljölagstiftningen är inte bara en del i upprätthållandet av rättsstaten och en förutsättning för att skapa en hälsosammare miljö i hela EU. Det hjälper även till att säkerställa lika villkor för alla medlemsstater och ekonomiska aktörer som behöver uppfylla miljökraven. En strikt tillämpning stimulerar också marknadens försök att hitta innovativa sätt att öka resurseffektiviteten och minska importberoendet. Sådana innovationer kan ge EU:s företag konkurrensfördelar och skapa arbetsplatser.

I vissa medlemsstater finns det fortfarande stora brister i genomförandet och verkställandet av EU:s miljölagstiftning. Detta gäller särskilt avfallshantering, infrastruktur för avloppsvattenrening och efterlevnad av gränsvärden för luftkvalitet.

Kommissionen har fortsatt att hantera dessa brister via rättsliga verktyg, särskilt överträdelseförfaranden, men även genom att stödja efterlevnaden. Kommissionen stöder till exempel förbättringar av den kommunala avloppsvattenreningen i regioner med dåliga eller genomsnittliga resultat. Utifrån en bedömning av avfallssituationen i varje medlemsstat upprättas färdplaner med rekommendationer för att förbättra den kommunala avfallshanteringen i varje land. Sådana initiativ hjälper till att genomföra initiativet om en cirkulär ekonomi som kommissionen lade fram i december 2015. 9

Genomförande av EU-rätten på jordbruksområdet

Kommissionens genomförandestrategi fokuserade på att säkerställa att de jordbruksåtgärder med den största potentialen att stödja tillväxt och skapa arbetsplatser genomförs. En prioritet är medlemsstaternas korrekta genomförande av direktstödsystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt reformprogrammet för 2014–2020. Årliga direktstöd ger ett grundläggande skydd för jordbrukarnas inkomster mot de plötsliga förändringar som kan drabba jordbruket, t.ex. på grund av prisförändringar och väder. Detta hjälper till att förhindra onödigt stora förluster av arbetsplatser och skördar, både inom jordbruket och de många andra sektorer som är beroende av det.

Kommissionen övervakade också noggrant genomförandet av EU:s kvalitetsmärkningssystem, som gör det möjligt för jordbrukare och livsmedelsproducenter att skapa produkter som konsumenterna känner igen, med vissa kvaliteter med koppling till deras ursprung (s.k. geografisk beteckning). Dessutom utfördes efterlevnadskontroller i den ekologiska sektorn för att förhindra, upptäcka och åtgärda bedrägerier och öka konsumenternas förtroende.

Stora ansträngningar lades också på att säkerställa att medlemsstaternas stöd i landsbygdsutvecklingsprogram beviljas i enlighet med relevanta EU-regler och kriterierna i de godkända programmen.

Genomförande av EU-rätten om havsfrågor och fiske

Kommissionen övervakade områden som rör bevarande och kontroll av fiskeresurserna som är viktiga för att bygga upp en cirkulär ekonomi där fiskeresurserna används på ett hållbart sätt. Detta hjälper till att på lång sikt trygga arbetsplatser och tillväxt i fiskerisektorn. Särskild uppmärksamhet lades på systembrister i de nationella fiskeriövervakningssystemen som gör det möjligt för olagligt fiske att undgå upptäckt, vilket skadar sektorns hållbarhet. I enlighet med EU:s mål att bli en starkare global aktör på fiskeriområdet agerade kommissionen även i flera fall där EU:s exklusiva externa behörighet inte respekterades.

2.En sammankopplad digital inre marknad

Kommissionens genomförandestrategi på området kommunikationsnätverk, innehåll och teknik riktades särskilt mot strukturella element i lagstiftningen om elektronisk kommunikation, bl.a. de nationella tillsynsmyndigheternas oberoende, respekt för samrådsförfaranden och tidsfrister i marknadstillsynen, spektrumförvaltning och etableringsfrihet. Genomförandeaktiviteterna riktades även mot viktiga bestämmelser för att bevara den inre marknaden inom audiovisuella tjänster, som ursprungslandsprincipen och fri mottagning. Dessutom utförde kommissionen efterlevnadskontroller av medlemsstaternas införlivande av direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn 10 .

3.En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik

I kommissionens dokument ”En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik” 11 konstateras att ett ”fullständigt införande och strikt genomförande av befintlig energilagstiftning och därtill hörande regler är den viktigaste förutsättningen för införandet av energiunionen”.

Kommissionen övervakade noga tillämpningen av EU-rätten inom klimat- och energipolitikens område. Regelbundna kontroller utfördes av medlemsstaternas införlivande av och överensstämmelse med

direktiven i det tredje energipaketet 12  

offshoredirektivet 13  

energieffektivitetsdirektivet 14  

direktivet om byggnaders energiprestanda 15  

direktivet om förnybar energi 16  

oljelagerdirektivet 17  

direktivet om radioaktivt avfall 18

direktivet om handel med utsläppsrätter 19  

bränslekvalitetsdirektivet 20 , och

direktivet om geologisk lagring av koldioxid 21 .

Kommissionen inledde 15 överträdelseförfaranden om försenat införlivande av offshoredirektivet. Dessutom inleddes EU Pilot-dialoger 22 och överträdelseförfaranden systematiskt för bristande efterlevnad av rapporteringsskyldigheter, främst enligt direktiven om energieffektivitet och byggnaders energiprestanda samt förordningen om naturgasförsörjning 23 . Detta ledde till närmast fullständig efterlevnad av de aktuella rapporteringskraven.

4.En djupare och rättvisare inre marknad med stärkt industribas

Den inre marknaden ger stora möjligheter för de europeiska företagen samt större urval och lägre priser för konsumenterna. Den gör det möjligt för människor att resa, bo, arbeta och studera var de vill. Dessa fördelar nås dock inte när den inre marknadens regler inte tillämpas eller genomförs, eller om de undermineras av andra hinder.

Genomförande av EU-rätten om inre marknad, näringsliv och små och medelstora företag

Kommissionens nya strategi för den inre marknaden 24 innefattar ett mer heltäckande grepp på genomförandet av den inre marknadens regler, inbegripet tillämpning av en smart genomförandestrategi. Den omfattar alla skeden av lagstiftningen, från politikens utformning och genomförande till information, på ett liknande sätt som paketet för bättre lagstiftning. Detta innebär bättre integration av utvärderingar och genomförande i politikens utformning och bättre hjälp och vägledning till medlemsstaterna om hur den inre marknadens regler ska genomföras. I strategin utlovas också en mer konsekvent och effektiv genomförandepolitik som syftar till att förbättra den övergripande efterlevnaden av den inre marknadens regler och EU-rätten i allmänhet.

I enlighet med den nya strategin utarbetade kommissionen och flera medlemsstater 2015 nationella strategier om offentlig upphandling för att rätta till grundorsakerna till återkommande problem. Kommissionen har haft dialoger med medlemsstater i specifika frågor för att hjälpa till att förebygga svårigheter i genomförandet. Dessutom åtog sig kommissionen att identifiera specifika tillämpnings- och genomförandeproblem som uppstått från upphandlingsregler i sektorer som hälsa, IT, energi och avfallshantering.

Kommissionen agerade också mot identifierade överträdelser av reglerna för den inre marknaden beträffande juridisk form och kapitalinnehav enligt tjänstedirektivet. Detta ledde till att tio EU Pilot-dialoger och sex överträdelseförfaranden inleddes under 2015.

Överträdelseärenden med koppling till direktivet om betalningsförseningar 25 har en stor betydelse för medlemsstaternas ekonomiska anpassningsprogram. Försenade betalningar till privata leverantörer under direktivet omfattas av ett samförståndsavtal mellan Europeiska stabilitetsmekanismen och Grekland samt Portugals övervakning efter programperiodens slut. Eftersom dessa program innehåller bestämmelser om att alla offentliga försenade betalningar ska betalas inom en viss tidsram kan detta påverka efterlevnaden av skyldigheterna enligt direktivet om betalningsförseningar.

Genomförande av EU-rätten om konsumentskydd

Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) har konsekvent stärkt principen att medlemsstaternas procedurregler måste ta hänsyn till konsumentens allmänt svagare ställning, så att de effektivt kan dra nytta av EU:s konsumentskyddslagar. Under 2015 utvecklade EU-domstolen ytterligare rättspraxis baserat på principer om de nationella domstolarnas kontroller på eget initiativ, ekvivalens och effektivitet. Kommissionen har därför tagit upp konsekvenserna av domstolens rättspraxis baserat på dessa principer med enskilda medlemsstater i både EU Pilot-dialoger och överträdelseförfaranden. Kommissionen har även beställt en studie av hur EU-domstolens rättspraxis påverkar procedurer i medlemsstaterna.

Kommissionen inledde överträdelseförfaranden på grund av försenat införlivande av direktivet om alternativ tvistlösning 26 , som behandlar utvecklingen av ett effektivt system för tvistlösning utanför domstol i kombination med en webbplattform. Kommissionen utvärderade även kvaliteten på nationella åtgärder som införlivar direktivet om konsumenträttigheter 27 , som bland annat gäller kontrakt som ingås på nätet. Till följd av dessa kontroller inledde kommissionen 20 EU Pilot-dialoger för icke-efterlevnad av direktivet.

Många medlemsstater fortsatte att ändra sin lagstiftning under 2015 för att följa direktivet om otillbörliga affärsmetoder 28 . Parallellt med detta fortsatte kommissionen sitt arbete med att uppdatera vägledningsdokumentet från 2009 om direktivets tillämpning 29 för att förbättra företagens efterlevnad och medlemsstaternas genomförande. På ett liknande sätt ledde EU Pilot-dialoger och överträdelseförfaranden om införlivandet av direktivet om paketresor 30 till lagändringar i flera medlemsstater. Dessa ändringar syftar till efterlevnad av kravet att arrangörer och återförsäljare av paketresor måste uppvisa bevis över säkerheten för betalningar de tar emot och för att skicka tillbaka semesterresenärer vid insolvens. I december 2015 framlade kommissionen även en rapport 31 om tillämpningen av timesharedirektivet 32 .

Kommissionen har dessutom haft ett nära samarbete med konsumentmyndigheterna för bättre genomförande av konsumenträttigheter. I hyrbilssektorn har fem stora biluthyrningsföretag samtyckt till att avsevärt revidera sin kundbehandling. Medborgarna har nytta av större tydlighet vad gäller försäkringar och tankningsalternativ och större pristransparens 33 .

Genomförande av EU-rätten om hälsa och livsmedelssäkerhet

Under 2015 fokuserade kommissionen på att säkerställa fullständigt införlivande av direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård 34 . Detta omfattade inledandet av en rad överträdelseärenden. Till följd av detta ökade medlemsstaterna under 2015 sina ansträngningar för att slutföra sina införlivandeåtgärder innan ärendet hänfördes till EU-domstolen. I hälso- och sjukvårdssektorn inledde kommissionen EU Pilot-dialoger om korrekt införlivande av direktivet om mänskliga vävnader och celler 35 . Genomförandet på djurskyddsområdet inleddes med överträdelseförfaranden mot en rad medlemsstater för bristande efterlevnad av kraven för värphöns och gruppboxar för suggor. Under 2015 erhölls det förväntade resultatet, och de flesta ärendena avslutades tack vare efterlevnad av de aktuella direktiven 36 .

Genomförande av EU-rätten om rörlighet och transport

På detta område inledde och drev kommissionen överträdelseärenden i frågor som har direkt inverkan på den inre marknadens färdigställande, i synnerhet

diskriminerande användaravgifter för personbilar,

restriktioner för utländska transportföretags tillgång till nationella vägtransportmarknader,

hinder för etableringsfriheten orsakade av monopolliknande villkor för rekrytering av hamnarbetare, och

begränsningar vid tillhandahållandet av transporttjänster och varors fria rörelse som härrör från nationella minimilöner.

Under 2015 ökade medlemsstaterna sina ansträngningar att följa domstolens beslut som krävde fullständig tillämpning av det första järnvägspaketet. Kommissionen kunde därför avsluta de därtill hörande överträdelseförfarandena mot tre medlemsstater. Medlemsstaterna vidtog dock inte liknande åtgärder för att införliva direktivet om ett gemensamt europeiskt järnvägsområde 37 i tid. Följaktligen inledde kommissionen 20 överträdelseförfaranden.

Kommissionen ansträngde sig aktivt för att öka användningen av digital teknik, särskilt i vägtransportsektorn. Kontrollen av EU-rätten på detta område har intensifierats, och under 2015 inleddes eller drevs flera överträdelseförfaranden om direktivet om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem 38 . Efter kontroller av hur direktivet om körkort 39 genomförts inleddes 20 överträdelseärenden 2015.

Genomförande av EU-rätten om direkt beskattning

Kommissionen fortsatte med tre initiativ om efterlevnaden av EU:s lagstiftning om direkt beskattning som inleddes mellan 2011 och 2014. Alla tre syftar till skattebetalarnas fördel. I det första initiativet undersöks huruvida medlemsstaterna skattemässigt likabehandlar personer som ärver tillgångar i andra medlemsstater 40 . I det andra kontrolleras huruvida personer som bor i en medlemsstat men arbetar i en annan (gränsgångare) likabehandlas skattemässigt 41 . Det tredje initiativet, som inleddes i slutet av 2014, kompletterar de övriga genom att undersöka skattebehandlingen av personer som faktiskt flyttar från en EU-medlemsstat till en annan (rörliga personer) 42 .

5.En djupare och rättvisare ekonomisk och monetär union

Utvecklandet av kapitalmarknadsunionen, slutförandet av bankunionen och underlättandet av gränsöverskridande investeringar är mycket viktiga för den finansiella stabiliteten. Kommissionens genomförandepolitik på detta område fokuserar på kontroller av att direktiven som antagits under den finansiella reformen har införlivats korrekt och inom fastställd tid.

Särskild uppmärksamhet riktades mot direktiven om återhämtning och resolution av banker 43 och insättningsgarantisystem 44 . Införlivandet av dessa är mycket viktigt för ikraftträdandet av den nyligen skapade gemensamma resolutionsmekanismen, som ytterligare kommer att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen. Kommissionen kontrollerade också om direktivet om öppenhet i räkenskaper 45 hade införlivats i nationell lag inom tidsfristen. Dessutom utförde kommissionen efterlevnadskontroller och inledde vid behov överträdelseförfaranden för bristande överensstämmelse med

direktivet om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag 46 ,

direktivet om finansiella konglomerat 47 ,

solvens II- och omnibus II-direktiven 48 ,

direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 49 , och

direktivet om kreditbetyg 50 .

6.Ett område med grundläggande rättigheter baserade på ömsesidigt förtroende

Europas invånare har delade värderingar och åtnjuter de rättigheter som beskrivs i EU:s fördrag och stadgan om de grundläggande rättigheterna.

En av EU:s grundläggande friheter är fri rörlighet för personer. Nationella myndigheters lokala tillämpning av direktivet om fri rörlighet 51 och därtill hörande EU-rätt är mycket viktig för att säkerställa att Europas invånare till fullo kan utnyttja sin rätt till fri rörlighet. Bristande tydlighet om EU-medborgarnas rättigheter och skyldigheter kan innebära påfrestningar för den fria rörligheten. Kommissionen är därför fast besluten att hjälpa nationella myndigheter överbrygga denna informationsbrist. I detta syfte utvecklas ett e-utbildningsverktyg om EU-medborgarnas rätt till fri rörlighet. Detta ska ge nationella myndigheter – med direkt eller indirekt inverkan på EU-medborgarnas rätt till fri rörlighet – ett praktiskt instrument som hjälper dem att bättre förstå de rättigheter och skyldigheter som den fria rörligheten medför och därmed förbättra deras tillämpning i praktiken. Stora framsteg gjordes under 2015 och verktyget kommer att göras tillgängligt för medlemsstaternas myndigheter under 2016.

På området straffrätt behövde medlemsstaterna under 2015 införliva två viktiga direktiv som rör rättsväsendet och grundläggande rättigheter i den nationella lagstiftningen. Ett av dem syftar till att säkerställa lämpliga skyddsmekanismer för brottsoffer (europeisk skyddsorder 52 ). Ordern ger minimistandarder för brottsoffers rättigheter, stöd och skydd 53 . Kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte uppfyllde sina skyldigheter. Man inledde eller slutförde också kontroller av den nationella lagstiftningens överensstämmelse med direktivet om processuella rättigheter 54 och inledde EU Pilot-dialoger där det fanns luckor.

På området civilrättsligt samarbete satsade kommissionen på att främja och skydda barns rättigheter, och i synnerhet på att förebygga och bekämpa internationellt bortförande av barn. Kommissionen ansåg att frågan om internationella bortföranden av barn (inklusive nyligen anslutna länders godkännande av Haagkonventionen från 1980 om internationellt bortförande av barn) i sin helhet omfattas av EU:s exklusiva externa behörighet tack vare antagandet av parallell intern EU-lagstiftning (Bryssel IIa-förordningen 55 ). På grund av motstånd från de flesta medlemsstater och efter att överträdelseförfaranden inletts mot flera medlemsstater som inte respekterat EU:s exklusiva externa behörighet på området, hänförde kommissionen frågan till EU-domstolen för ett yttrande. Domstolen bekräftade 56 att EU:s exklusiva behörighet omfattar godkännande av en tredje stats anslutning till Haagkonventionen. Till följd av domstolens yttrande återupptog rådet förhandlingarna om kommissionens förslag i denna fråga, som offentliggjordes 2015.

På området dataskydd ogiltigförklarade domstolen i sin dom av den 6 oktober 2015 57 kommissionens safe harbour-beslut 58 . Domstolen ansåg att kommissionen i sitt beslut inte tillräckligt väl hade visat att amerikanska myndigheters tillgång till uppgifter som överförs enligt beslutet var begränsad eller att ett effektivt rättsligt skydd mot sådan inblandning fanns, särskilt med tanke på artiklarna 7, 8 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Till följd av domen utfärdade kommissionen den 6 november 2015 ett meddelande om överföring av personuppgifter från EU till USA enligt dataskyddsdirektivet 59 . I meddelandet ges en översikt över alternativa verktyg för transatlantisk dataöverföring enligt direktivet i frånvaro av ett beslut om adekvat skyddsnivå.

Inom likabehandling och bekämpning av diskriminering fortsatte kommissionen att motverka diskriminering av romer i medlemsstaterna genom skärpt tillämpning av likabehandlingsdirektivet 60 . Kommissionen inledde ett överträdelseärende mot en andra medlemsstat för diskriminering av romska barn i utbildningen, och fortsatte EU Pilot-dialogerna med flera andra medlemsstater om misstänkt diskriminering av romer inom bostadspolitik och utbildning. Dessutom fortsatte kommissionen med sitt arbete att stärka de nationella organ som inrättats enligt likabehandlingsdirektiven för att bekämpa diskriminering och bistå dem som drabbats av diskriminering.

Den europeiska säkerhetsagendan som antogs 2015 61 syftar till att ge medlemsstaterna verktyg att bekämpa både kort- och långsiktiga säkerhetsproblem. I samband med detta hade kommissionen inlett EU Pilot-dialoger med tolv medlemsstater som inte uppfyllde sina skyldigheter enligt direktivet om sprängämnesprekursorer 62 . Kommissionen har fortsatt sina ansträngningar för att säkerställa ett fullständigt införlivande och korrekt genomförande av direktiven om bekämpning av människohandel och skydd av dess offer 63 samt om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi 64 . Dessutom måste medlemsstaterna under 2015 införliva direktivet om attacker mot informationssystem 65 . Kommissionen inledde överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte uppfyllde sina skyldigheter. Utöver detta prioriteras ett korrekt införlivande och genomförande av instrumenten i den tidigare tredje pelaren, inom polisiärt och straffrättsligt samarbete, enligt agendan.

Övergångsperioden enligt protokoll 36 till Lissabonfördraget löpte ut den 1 december 2014. Därmed upphörde begränsningarna av EU-domstolens kontroll och av kommissionens befogenheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget att övervaka tillämpningen av EU-reglerna för polissamarbete och straffrättsligt samarbete.

Ett korrekt införlivande och genomförande av instrumenten i den tidigare tredje pelaren är mycket viktigt för att EU-politiken som rör frihet, säkerhet och rättvisa ska fungera väl. För en komplett och korrekt översikt av genomförandet av dessa instrument och för att kommissionen skulle kunna uppfylla sin roll som fördragens väktare, uppmanade kommissionen alla medlemsstater att underrätta den om sina nationella åtgärder för införlivande av dessa instrument senast den 15 mars 2015, vilket förlängdes till den 15 maj 2015.

Kommissionen fick ett stort antal underrättelser, men vissa medlemsstater underrättade inte kommissionen om några åtgärder för införlivandet av flera av dessa instrument. I december 2015 kontaktade kommissionen dem som inte hade underrättat den om fullständiga åtgärder för införlivandet av

rådets rambeslut 2006/960/RIF (även kallat det ”svenska initiativet”),

rådets rambeslut 2003/568/RIF om bekämpning av korruption inom den privata sektorn,

rådets rambeslut 2008/841/RIF om bekämpning av organiserad brottslighet,

rådets rambeslut 2009/315/RIF om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret (Ecris),

rådets rambeslut 2009/829/RIF om den europeiska övervakningsordningen,

rådets rambeslut 2008/947/RIF om alternativa påföljder och övervakningsåtgärder, och

rådets rambeslut 2008/909/RIF om överföring av fångar.

Kommissionen bedömde även de nationella införlivandeåtgärdernas överensstämmelse med EU-rätten.

7.Mot en ny migrationspolitik

Ordförande Jean-Claude Juncker placerar i sina politiska riktlinjer från juli 2014 migrationsfrågor bland kommissionens prioriterade politikområden under perioden 2014–2019. Således antog kommissionen 2015 en europeisk migrationsagenda 66 . I agendan tas ett nytt helhetsgrepp som kombinerar intern och extern politik på grundval av ömsesidigt förtroende och solidaritet mellan EU-medlemsstaterna och EU-institutionerna. Fokus läggs på effektivt genomförande av EU-rätten. Kommissionen säkerställer en fullständig och konsekvent tillämpning av medlemsstaterna beträffande de gemensamma reglerna om asyl och irreguljär migration genom systematiska kontroller.

Med tanke på agendan prioriterade kommissionen under 2015 arbetet som rör överträdelser av asylrättsliga instrument, med särskilt fokus på snabb handläggning av alla fall av försenat införlivande. Vid årets slut hade kommissionen inlett 37 överträdelseärenden om försenat införlivande av det omarbetade direktivet om asylförfaranden 67 och det omarbetade direktivet om mottagningsvillkor 68 . I två ärenden rörande försenat införlivande av det omarbetade kvalificeringsdirektivet 69 översände kommissionen motiverade yttranden till de berörda medlemsstaterna.

Kommissionen drev också överträdelseförfaranden mot medlemsstater för felaktigt genomförande och överträdelser av EU:s asylrätt. De rörde särskilt systembrister (som togs upp i en andra formell underrättelse till Grekland) och i Ungerns fall ny lagstiftnings förenlighet med EU-rätten om asyl och stadgan om grundläggande rättigheter. Kommissionen inledde också överträdelseärenden mot fyra medlemsstater för felaktigt genomförande av Eurodac-förordningen 70 . Dessa rörde skyldigheten att ta fingeravtryck på personer som ansöker om asyl eller irreguljärt tar sig in i landet via EU:s yttre gränser och lagra fingeravtrycken i Eurodac-systemet.

Korrekt genomförande av återvändandedirektivet 71 är mycket viktigt för agendans mål om bekämpning och förhindrande av irreguljär migration. På detta område översände kommissionen administrativa skrivelser till medlemsstaterna om utfärdandet av återvändandebeslut och deras genomförande i överensstämmelse med återvändandedirektivet. Kommissionen inledde också ett överträdelseförfarande mot en medlemsstat för felaktigt genomförande av direktivet.

Kommissionen offentliggjorde regelbundet lägesrapporter om genomförandet av EU-rätten på asylområdet. 72

8.Samarbete med medlemsstaterna för att säkerställa ett korrekt genomförande av EU-rätten

Ett av huvudmålen med paketet om bättre lagstiftning är att säkerställa att EU-rätten tillämpas och genomförs korrekt av medlemsstaterna. Hur ny lagstiftning ska genomföras ska beaktas redan under utformandet, och långt före antagandet. Enligt EU-domstolens konsekventa rättspraxis måste medlemsstaterna informera kommissionen på ett tydligt och exakt sätt om hur de genomför EU-direktiv i de nationella regelverken 73 .

Där så är motiverat ska dessutom lagstiftaren på kommissionens förslag infoga skäl som hänvisar till medlemsstaternas åtagande att överföra förklarande dokument till kommissionen, utöver texten i de nationella införlivandeåtgärderna (se underavsnitt 8.2).

Genomförandeplaner: nuläget

I paketet om bättre lagstiftning åtog sig kommissionen att aktivt hjälpa medlemsstaterna att införliva och genomföra lagstiftningen genom att utarbeta genomförandeplaner för vissa direktiv och förordningar. Ansvaret för genomförandet av EU-rätten ligger hos medlemsstaterna, men syftet med genomförandeplanerna är att hjälpa dem tillämpa lagarna effektivt och inom de utsatta tidsramarna. Planerna kartlägger de problem som medlemsstaterna kommer att möta och som de måste tänka på när de förbereder arbetet med lagens införlivande och genomförande. De innehåller också en bred uppsättning verktyg för att hjälpa medlemsstaterna att genomföra EU-lagstiftningen, t.ex. vägledningar, expertgrupper och särskilda webbplatser.

Fem direktivförslag som utfärdades av kommissionen under 2015 åtföljdes av genomförandeplaner – ett om sysselsättning och social inkludering och fyra på miljöområdet.

En genomförandeplan utarbetades för kommissionens förslag till direktiv för att underlätta funktionsnedsatta konsumenters tillgång till en rad produkter och tjänster 74 . I planen beskrivs kommissionens hjälp till medlemsstaterna på följande huvudsakliga riskområden:

Korrekt införlivande av direktivet två år och korrekt tillämpning sex år efter antagandet.

Kontroller och utvärdering av direktivet genom rapporter vart femte år.

Information till konsumenterna om de produkter och tjänster som direktivet rör, vilket kräver ett nära samarbete med ekonomiska aktörer, intressenter och nationella myndigheter.

En annan genomförandeplan åtföljde fyra förslag till direktiv som utgör en del i paketet om den cirkulära ekonomin 75 . Förslagen ska ändra sex direktiv om avfallshantering som rör avfall 76 , förpackningar och förpackningsavfall 77 , avfallsdeponier 78 , uttjänta fordon 79 , batterier och ackumulatorer 80 samt uttjänt elektrisk och elektronisk utrustning 81 . I planen beskrivs följande genomförandeproblem, tillsammans med möjliga stödåtgärder från kommissionen:

Nå målen inom utsatta tidsfrister. Detta omfattar utveckling av infrastruktur för separat insamling och hantering av avfall, uppdatering av avfallshanteringsplaner, genomförande och samordning mellan myndigheter på alla nivåer, minskad användning av deponier och ekonomiska genomförandeinstrument.

Kontroller och kvalitetsrapporter. Detta omfattar förbättrad datainsamling och utveckling av mer tillförlitliga dataverifierings- och rapporteringssystem.

Kommissionen anser att dessa planer kommer att hjälpa medlemsstaterna att effektivt införliva och genomföra de föreslagna direktiven. Kommissionen kommer att övervaka hur medlemsstaterna använder genomförandeplanerna.

Förklarande dokument: nuläget

EU-institutionerna och medlemsstaterna kom 2011 överens om att medlemsstaterna, när de underrättar kommissionen om nationella införlivandeåtgärder, även kan behöva tillhandahålla information om hur de har införlivat direktiven i sin lagstiftning 82 . Kommissionen kan i motiverade fall be medlemsstaterna att lämna in denna tilläggsinformation (”förklarande dokument”) 83 .

Förklarande dokument har stor betydelse för en god förståelse av de nationella införlivandeåtgärderna. De hjälper till vid de nationella överensstämmelsekontrollerna. Utan dokumenten skulle avsevärda resurser och många kontakter med nationella myndigheter behövas för att följa införlivandemetoderna i alla medlemsstater. Eftersom införlivandeåtgärder måste arbetas in i komplicerade befintliga rättsliga ramar resulterar införlivandet i hundratals åtgärder som ska kontrolleras.

Under 2015 begärde kommissionen förklarande dokument om 12 av 14 förslag till direktiv som lagts fram för Europaparlamentet och rådet. De 38 direktiv som parlamentet och rådet antog under året omfattade 7 direktiv för vilka kommissionen hade begärt förklarande dokument. I alla 7 direktiven behölls det överenskomna skälet om behovet av sådana dokument i den slutliga texten.

Under året skulle medlemsstaterna införliva 56 direktiv 84 . De hade åtagit sig att lämna in förklarande dokument för 11 av dem 85 . Utvärderingen av de nationella åtgärderna för dessa direktiv pågår, så kommissionen kan inte ännu dra några slutsatser om kvaliteten på de förklarande dokument som mottagits.

Två av de elva direktiv för vilka medlemsstaterna hade åtagit sig att tillhandahålla förklarande dokument rör miljö. Kommissionen tog emot 12 förklarande dokument för direktivet om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår 86 och 13 för direktivet om prioriterade ämnen på vattenpolitikens område 87 . Dessa dokument hjälpte kommissionen att bedöma införlivandet av dessa direktiv i de berörda medlemsstaterna. En bra arbetsmetod var de korrelationstabeller som Ungern lämnade för direktivet om allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår. De var av god kvalitet och innehöll informationen som behövdes, vilket möjliggjorde för kommissionen att bedöma fullständigheten i Ungerns införlivande av detta viktiga direktiv i nationell lagstiftning.

Fyra av de elva direktiven rör finansmarknader. Medlemsstaterna lämnade elva förklarande dokument till kommissionen för redovisningsdirektivet 88 , fem för transparensdirektivet 89 , nio för direktivet om insättningsgarantisystemet 90 och tretton för omnibus II-direktivet 91 . I många fall innehöll de förklarande dokumenten korrelationstabeller, som i allmänhet innehöll korrekt information om införlivandet av direktivets bestämmelser och relaterade nationella bestämmelser. Kvaliteten på de inlämnade dokumenten varierade. I vissa fall visar de utöver de nationella bestämmelser som införlivar varje bestämmelse i direktivet om insättningsgarantisystemet också vilka bestämmelser som inte har införlivats och varför samt vilka alternativ och handlingsfriheter som har utnyttjats. I andra fall var förklarande dokument som lämnades in för omnibus II-direktivet 92 som ändrar två tidigare direktiv ofullständiga. De hänvisade endast till ett av de ändrade direktiven och ger ingen översikt över införlivandet av de andra delarna av ändringsdirektivet.

Två av de elva direktiven rör transporter. Kommissionen tog emot sex förklarande dokument för direktivet om ett gemensamt europeiskt järnvägsområde 93 och elva om körkortsdirektivet 94 . Kvaliteten på dokumenten för järnvägsdirektivet verkar vara tillfredsställande och de ger kommissionen nödvändig information. Bedömningen av dem om körkortsdirektivet har nyligen inletts eftersom tidsfristen för införlivandet var den 31 december 2015.

Två av de elva direktiven rör migration och inrikes frågor. Femton medlemsstater lämnade in dokument i form av korrelationstabeller för införlivandet av direktivet om asylförfaranden 95 . För direktivet om mottagandevillkor 96 lämnade tretton medlemsstater förklarande dokument. I nästan alla fall har detaljerade korrelationstabeller lämnats in.

Det sista av de elva direktiven rör alternativ lösning av konsumenttvister 97 . För dessa tog kommissionen emot elva förklarande dokument. Kvaliteten verkar tillfredsställande. Bl.a. inkluderade en medlemsstat kommentarer om nationell rättspraxis och administrativa åtgärder som gav förståelse för det nationella systemet. En annan medlemsstat visade hur införlivandet hade utförts och varför vissa åtgärder inte behövde införlivas eftersom de redan omfattades av nationella regelverk (som alltid kopierades in i dokumentet). En medlemsstat gav tydliga hänvisningar för regler som införlivats på decentraliserad nivå.

Under 2015 uppfyllde inte medlemsstaterna alltid sitt åtagande att tillhandahålla förklarande dokument tillsammans med de nationella åtgärder som införlivar direktiven i deras rättsordning. Där förklarande dokument har lämnats in påvisar en första bedömning att kvaliteten var ojämn.

Kommissionen kommer att fortsätta att rapportera om förklarande dokument till Europaparlamentet och rådet i sina årsrapporter om EU-rättens tillämpning.

III.Överträdelseförfaranden

Det finns tre huvudtyper av överträdelser av EU-rätten, nämligen följande:

a)Underlåtelse att underrätta kommissionen: en medlemsstat har inte i tid underrättat kommissionen om sina åtgärder för att införliva ett direktiv.

b)Bristande överensstämmelse/efterlevnad: kommissionen anser att en medlemsstats lagstiftning inte överensstämmer med EU-rättens krav.

c)Felaktig/inkorrekt tillämpning: EU-rätten tillämpas inte korrekt eller tillämpas inte alls av de nationella myndigheterna.

Överträdelser kan upptäckas vid kommissionens utredningar eller genom klagomål eller framställningar från enskilda, företag, icke-statliga organisationer eller andra sammanslutningar. Kommissionen involverar aktivt allmänheten i hanteringen av klagomål och informerar om de beslut som fattats i alla skeden av förfarandet 98 .

Om en EU Pilot-dialog med en medlemsstat om en misstänkt överträdelse inte ger resultat, om omedelbara åtgärder krävs eller om viktiga intressen berörs, kan kommissionen besluta att inleda ett formellt överträdelseförfarande enligt artikel 258 i EUF-fördraget. Överträdelseförfarandet är indelat i en administrativ fas och en processfas.

Under den administrativa fasen sänder kommissionen först en formell underrättelse till den berörda medlemsstaten, där den begär förklaringar från medlemsstaten inom en fastställd tidsgräns. Om medlemsstatens svar inte är tillfredsställande eller om den inte svarar alls sänder kommissionen ett motiverat yttrande, där den uppmanar medlemsstaten att rätta sig efter bestämmelserna inom en viss tidsgräns.

Om medlemsstaten inte rättar sig efter det motiverade yttrandet inleder kommissionen domstolsprocessen genom att föra ärendet vidare till EU-domstolen enligt artikel 258 i EUF-fördraget.

När kommissionen för ett ärende vidare till EU-domstolen på grund av att en medlemsstat inte har uppfyllt skyldigheten att underrätta kommissionen om hur man införlivat ett vederbörligen antaget direktiv, kan kommissionen yrka på ekonomiska påföljder enligt artikel 260.3 i EUF-fördraget.

Domstolen kan hålla med kommissionen och konstatera att medlemsstaten inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt EU-rätten. Om domstolen konstaterar att detta skett men medlemsstaten fortfarande inte vidtar de åtgärder som krävs, får kommissionen fortsätta överträdelseförfarandet enligt artikel 260.2 i EUF-fördraget. Detta innebär att talan väcks mot medlemsstaten i domstolen efter en formell underrättelse enligt artikel 260.2 i EUF-fördraget. I så fall kan kommissionen yrka på och domstolen ålägga ekonomiska påföljder i form av standardbelopp och/eller vite per dag eller annan specificerad period.

EU-domstolen kan även på nationella domstolars begäran ta upp nationella lagars överensstämmelse med EU-lagstiftningen i förhandsavgöranden enligt artikel 267 i EUF-fördraget. Förhandsavgöranden skiljer sig från domar i överträdelseärenden och ger kommissionen en ytterligare möjlighet att se till att överträdelser av unionsrätten som har sitt ursprung i nationell lagstiftning eller tillämpningen av denna rättas till. Kommissionen följer systematiskt upp domstolens förhandsavgöranden i fall då domstolen identifierat bristande överensstämmelse i nationella lagstiftningar.

IV.Åtgärder innan överträdelseförfarandet inleds

1.Upptäcka problem

Ärenden som inletts på eget initiativ

Kommissionen inleder främst undersökningar av genomförandet av EU-rätten på eget initiativ. Om ärendet inte är brådskande eller andra överordnade intressen kräver omedelbara åtgärder, inleder kommissionen i fall där bristande överensstämmelse kan misstänkas vanligen först diskussioner med den berörda medlemsstaten via EU Pilot i syfte att hitta en lösning som överensstämmer med EU-rätten (EU Pilot beskrivs närmare i punkt 2 nedan). Under 2015 inleddes 578 EU Pilot-undersökningar (jämfört med 777 under 2014).

Under 2015 var rörlighet/transport, energi och miljö de tre politikområden där överträdelser var mest sannolika (96, 84 respektive 77 nya EU Pilot-ärenden). De medlemsstater som berördes främst var Italien, Portugal och Tyskland (37, 30 respektive 28 nya EU Pilot-ärenden).

Klagomål och framställningar

Även under 2015 var allmänheten, företag, icke-statliga organisationer och andra sammanslutningar mycket aktiva när det gällde att rapportera eventuella överträdelser av EU-rätten. Antalet nya klagomål minskade dock för första gången sedan 2011 (med ungefär 9 % jämfört med 2014).

Diagrammet nedan visar andra centrala uppgifter om klagomål från allmänheten 99 :

Pågående klagomål från allmänheten vid årets slut

Under 2015 registrerades 3 450 nya klagomål. De tre medlemsstater som fick flest klagomål riktade mot sig var Italien, Spanien och Tyskland.

•    Italien: 637 klagomål, varav de flesta rörde sysselsättning, socialpolitik och inkludering (286 klagomål), skatt och tull (69 klagomål) samt inre marknad och näringsliv (64 klagomål).

•    Spanien: 342 klagomål, varav de flesta rörde sysselsättning, socialpolitik och inkludering (66 klagomål), juridik och konsument (65 klagomål) samt inre marknad och näringsliv (59 klagomål).

•    Tyskland: 274 klagomål, varav de flesta rörde juridik och konsument (48 klagomål), skatt och tull (36 klagomål) samt inre marknad och näringsliv (32 klagomål).

Följande diagram visar de fem politikområden som fick flest nya klagomål. Tillsammans utgör de 72 %av samtliga klagomål som lämnats in mot alla medlemsstater under 2015.

3 315 klagomålsärenden handlades under 2015. Efter bedömning inledde kommissionen EU Pilot-dialoger med medlemsstaterna för att klargöra om EU-reglerna hade överträtts. Alla klagomål ledde inte till diskussioner med medlemsstaterna, antingen för att ingen överträdelse av EU-rätten förelåg (2 247), för att kommissionen inte hade befogenhet att agera (152) eller för att korrespondensen inte uppfyllde kraven för klagomål (454). Dessa 2 853 klagomål har därför avslutats.

De klagomål som ledde till diskussioner i EU Pilot rörde oftast inre marknad och näringsliv, skatt och tull samt sysselsättning, socialpolitik och inkludering (76, 55 respektive 28 ärenden i EU Pilot).

Dessa klagomål rörde också främst Italien, Spanien och Tyskland.

•    Italien: 30 nya EU Pilot-ärenden, varav de flesta rörde klagomål om skatt och tull (åtta), inre marknad och näringsliv (fem) samt hälsa och livsmedelssäkerhet (fyra).

•    Spanien: 24 nya EU Pilot-ärenden, varav de flesta rörde sysselsättning, socialpolitik och inkludering (sju) samt inre marknad och näringsliv (fyra).

•    Tyskland: 21 nya EU Pilot-ärenden, varav de flesta rörde inre marknad och näringsliv (tio) samt skatt och tull (fem).

Genom framställningar och frågor uppmärksammade Europaparlamentet kommissionen på brister i vissa medlemsstaters genomförande och tillämpning av EU-rätten 2015. Det omfattar bl.a. följande:

Miljö: En formell underrättelse skickades till Finland beträffande införlivandet av direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation 100 .

Kommissionen inledde bilaterala dialoger med de berörda medlemsstaterna i ytterligare fem miljöärenden. Dessa ärenden rörde skiffergas, hantering av vargar, felaktig tillämpning av direktivet om strategiska miljökonsekvensanalyser 101 och den nationella lagstiftningens överensstämmelse med direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation 102 .

Rättsväsende: En skriftlig fråga i parlamentet ledde till att kommissionen tog upp frågan huruvida en medlemsstats nationella lagstiftning om anställda inom brottsbekämpning överensstämde med principen om fri rörlighet för personer. Kommissionen inledde också, efter en framställning, en bilateral dialog med en medlemsstat beträffande dess restriktioner för namnändring efter giftermål.

Beskattning: Kommissionen inledde bilaterala diskussioner med en rad medlemsstater om fastighetsskatt och lokal boendeskatt på studerande.

2.Problemlösning

EU Pilot är ett kommissionsinitiativ som syftar till att finna lösningar på problem med EU-rättens tillämpning. Det stöds av en nätdatabas och ett kommunikationsverktyg. Genom dialogen i EU Pilot kan problem många gånger lösas snabbare och överensstämmelse med EU-rätten nås, och det tjänar både allmänheten och företagen på.

Antalet nya EU Pilot-ärenden ökade gradvis mellan 2011 och 2013 (se diagrammet nedan). Under 2015 minskade dock antalet ärenden under nivån 2011: 881 nya ärenden inleddes (en minskning på cirka 30 % från 2014).

Följande diagram visar de viktigaste uppgifterna om EU Pilot 2015 103 :

Pågående EU Pilot-ärenden vid årets slut

Under 2015 inleddes 881 nya EU Pilot-ärenden. Av dessa inleddes 295 på grund av klagomål och 578 på kommissionens eget initiativ.

Följande diagram visar de politikområden där de flesta nya EU Pilot-ärenden inleddes 2015:

969 EU Pilot-ärenden behandlades 2015. Kommissionen avslutade 726 av dem efter att ha fått tillfredsställande svar från medlemsstaterna. Detta ger en lösningsfrekvens på 75 %, exakt samma som 2014.

Totalt avslutades 243 EU Pilot-ärenden på grund av att kommissionen avvisat medlemsstaternas svar. Av dessa inleddes formella överträdelseförfaranden i 201 ärenden (år 2014 var antalet 325 ärenden). Medan 65 av dem baserades på klagomål var återstående 136 kommissionens egna initiativ.

De flesta EU Pilot-ärenden som ledde till formella överträdelseförfaranden rörde följande politikområden: transporter (50 ärenden), miljö (38), inre marknad och näringsliv (29) samt skatt och tull (26). Italien, Spanien, Tyskland och Frankrike hade flest ärenden i EU Pilot som följdes av överträdelseförfaranden (19, 17 respektive 16 ärenden).

I slutet av 2015 pågick 1 260 EU Pilot-ärenden.. De flesta rörde Italien (111), Spanien (78) och Polen (74). Miljö var fortsatt det område som ådrog sig störst uppmärksamhet, med 298 pågående ärenden, följt av rättsliga frågor (191 ärenden) samt beskattning och tull (141 ärenden).

I följande diagram visas lösningsfrekvensen för EU Pilot-ärenden (antalet ärenden som kommissionen avlutade utan att inleda ett överträdelseärende, per medlemsstat under 2015) jämfört med antalet ärenden som handlades under samma år.

Medlemsstaterna bör lösa problem i EU Pilot inom tio veckor (70 dagar) från kommissionens underrättelse. Nedanstående diagram visar den genomsnittliga svarstiden efter medlemsstat 2015.

V.Överträdelseförfarandets olika steg

1.Den administrativa fasen

Under 2015 inledde kommissionen 742 nya ärenden genom att sända en formell underrättelse. Följande diagram visar fördelningen efter medlemsstat.

Följande diagram visar de politikområden där flest nya ärenden inleddes.

Kommissionen sände också 248 motiverade yttranden till medlemsstaterna under 2015. De huvudsakliga politikområden som berördes var transporter (49), miljö (40), finans (40) och energi (36).

I nedanstående diagram visas fördelningen efter medlemsstat.

I slutet av 2015 pågick 1 368 överträdelseförfaranden. Detta är en liten ökning från föregående år, men fortfarande betydligt lägre än 2011, vilket visas i nedanstående diagram.

Följande diagram visar antalet pågående överträdelseförfaranden efter medlemsstat i slutet av 2015:

Följande diagram visar antalet pågående överträdelseförfaranden i slutet av 2015 efter politikområde:

Även efter att det formella förfarandet har inletts fortsätter kommissionen sin dialog med medlemsstaterna för att uppnå överensstämmelse. Statistiken bekräftar att medlemsstaterna gör allvarliga ansträngningar för att rätta till överträdelser innan domstolen meddelar sitt beslut 104 .

Under 2015 avslutade kommissionen

•474 överträdelseärenden efter att ha sänt formella underrättelser,

•183 ärenden efter att ha sänt motiverade yttranden,

•12 ärenden efter beslut att överlämna ärendet till domstolen men innan ansökan lämnades in. Dessutom drog kommissionen tillbaka 13 ärenden från domstolen innan domstolen avkunnade domen.

2.Domar i domstolen enligt artiklarna 258 och 260.2 i EUF-fördraget

Domstolen meddelade 25 domar enligt artikel 258 i EUF-fördraget 2015, varav 18 (82 %) till kommissionens fördel. Domstolen meddelade flest domar mot

Polen (fyra, alla till kommissionens fördel)

Belgien (två, båda till kommissionens fördel)

Bulgarien (två, båda till kommissionens fördel)

Frankrike (två, båda till kommissionens fördel)

Tyskland (två, båda till kommissionens fördel)

Grekland (två, båda till kommissionens fördel)

Luxemburg (två, båda till kommissionens fördel)

Slovakien (två, båda till Slovakiens fördel)

Storbritannien (två, varav en till Storbritanniens fördel).

Beskattning (nio), sysselsättning (sex) och miljö (fyra) var föremål för flest domar 2015.

Medlemsstaterna gör oftast snabbt vad som krävs för att följa domstolens domar. I slutet av året pågick dock 85 överträdelseförfaranden fortfarande efter domstolens beslut, eftersom kommissionen ansåg att de berörda medlemsstaterna ännu inte hade rättat sig efter domarna enligt artikel 258 i EUF-fördraget. De flesta av dessa mål rörde Grekland (tio mål), Polen (åtta mål) och Spanien (sju mål), och handlade om miljö (35 mål), transporter (tolv mål), beskattning (nio mål) samt hälsa och konsumentskydd (sju mål).

Av dessa 85 ärenden hade två redan överförts till domstolen för andra gången. När domstolen påför vite enligt artikel 260.2 i EUF-fördraget måste medlemsstaten i fråga omedelbart betala standardbeloppet och fortsätta betala det löpande vitet till dess att den fullständigt följer domstolens första och andra dom. Under 2015 avkunnade domstolen tre domar enligt artikel 260.2 i EUF-fördraget. Viten påfördes Italien 105 och Grekland 106 . I slutet av 2015 pågick fortfarande sju överträdelseförfaranden efter beslut från domstolen enligt artikel 260.2 i EUF-fördraget.

VI.Införlivande av direktiv

1.Försenat införlivande

Att motverka försenat införlivande är sedan länge en prioritering för kommissionen. Kommissionen föreslår därför vite varje gång en medlemsstat hänvisas till EU-domstolen enligt artiklarna 258 och 260.3 i EUF-fördraget för att inte i tid ha underrättat kommissionen om sina åtgärder för att införliva ett direktiv antaget enligt ett lagstiftningsförfarande (se närmare information i underavsnitt VI.2).

Under 2015 fanns det 56 direktiv att införliva, färre än 2014 då det fanns 67. Antalet nya ärenden på grund av försenat införlivande minskade också något, till 543 från 585.

I slutet av 2015 pågick fortfarande 518 ärenden om försenat införlivande, vilket utgör en ökning på 19 % jämfört med 421 ärenden i slutet av 2014.

Nedan visas de viktigaste uppgifterna om överträdelseärenden för försenat införlivande som kommissionen inledde 2015:

Pågående ärenden om försenat införlivande vid årets slut

Följande diagram visar antalet pågående överträdelseärenden om försenat införlivande i slutet av 2015 efter medlemsstat, oavsett vilket år ärendet inleddes.

Nästa diagram visar nya ärenden om försenat införlivande (totalt 543) som inleddes 2015, uppdelat efter medlemsstat.

De politikområden där flest antal nya ärenden inleddes 2015 visas i följande diagram:

Nya ärenden inleddes mot 26 medlemsstater på grund av försenat införlivande av direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag 107 . Dessutom figurerade 23 medlemsstater i ärenden om försenat införlivande av direktivet om Europeiska tillsynsmyndighetens befogenheter 108 . 21 förfaranden inleddes på grund av försenat införlivande av solvens II-direktivet 109 , direktivet om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår 110 och om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde 111 .

2.Talan i domstolen enligt artikel 258/260.3 i EUF-fördraget

Enligt artikel 260.3 i EUF-fördraget får kommissionen föreslå ett vite redan första gången ett ärende om ofullständigt införlivande av ett direktiv förs vidare till domstolen i enlighet med artikel 258 i EUF-fördraget. Syftet med den nya bestämmelsen i Lissabonfördraget är att ge medlemsstaterna starkare incitament att införliva direktiven i tid. Kommissionen beslutar vilka belopp för de ekonomiska påföljderna den ska ange enligt policyn i sitt meddelande om genomförandet av artikel 260.3 i EUF-fördraget 112 .

Under 2015 fortsatte kommissionen att gå vidare med ärenden om försenat införlivande till EU-domstolen med begäran om dagsvite enligt artikel 260.3 i EUF-fördraget. Talan väcktes mot fem medlemsstater i domstolen 2015: Polen (två ärenden) 113 samt Tyskland 114 , Grekland 115 , Luxemburg 116 och Slovenien 117 (ett ärende var). Kommissionen drog tillbaka sin ansökan till domstolen i ett ärende som rörde Sloveniens försenade införlivande av avfallsdirektivet 118 . I ett annat ärende som rörde försenat införlivande av direktivet om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål beslutade kommissionen att väcka talan, men medlemsstaten vidtog de nödvändiga införlivandeåtgärderna innan ansökningen skickades till domstolen och kunde därmed undvika domstolsförfarandet.

Medlemsstaterna ökade under 2015 sina ansträngningar för att slutföra sina införlivandeåtgärder innan EU-domstolen dömde i ärendet. Fyra ärenden med förslag på dagsviten pågick dock vid årets slut: två ärenden mot Polen och ett ärende vardera mot Grekland och Luxemburg.

I ett ärende slutförde medlemsstaten införlivandet och kommissionen drog därför tillbaka överträdelseåtgärden mycket sent i domstolsförfarandet 119 . Detta synnerligen sena tillbakadragande fick kommissionen att överväga en översyn av sin hållning till tillämpningen av artikel 260.3 i EUF-fördraget 120 för att säkerställa att medlemsstaterna genomför direktiv effektivare och i tid 121 .

VII.Slutsatser

Det stora antalet överträdelseförfaranden under 2015 visar att säkerställandet av medlemsstaternas korrekta tillämpning inom fastställda tidsramar av EU-rätten förblir en utmaning. Kommissionen kommer att ytterligare stärka sina insatser när överträdelser av EU-rätten upptäcks. Det nya paketet om bättre lagstiftning från maj 2015 kommer att ge medlemsstaterna det stöd och den hjälp de behöver under genomförandet och göra det enklare att kontrollera att EU-lagstiftningen följs. Som en del i agendan för bättre lagstiftning har kommissionen redan förstärkt sina förebyggande åtgärder för att stödja medlemsstaterna att genomföra EU-rätten. I detta hänseende ger kommissionen medlemsstaterna vägledning och stöd med en rad olika verktyg (t.ex. vägledningsdokument, möten, seminarier, expertorgan och genomförande- och efterhandsutvärderingar). Samtidigt avser kommissionen att stärka genomförandet av EU-rätten baserat på strukturerade och systematiska kontroller av införlivande och överensstämmelse av den nationella lagstiftningen. Medlemsstaterna bör dock också stärka sina ansträngningar att efterleva EU-rätten, till såväl allmänhetens som företagens fördel.

I enlighet med Junckerkommissionens fokus på prioriterade ärenden (”stort i stora frågor, litet i små frågor”), behöver kommissionens nuvarande genomförandepolitik utvecklas med sikte på effektivare genomförande i tid. Kommissionen kommer att göra en bedömning av denna utveckling i ett nytt meddelande om unionsrättens tillämpning som syftar till en mera strategisk inställning till genomförande inom alla politikområden.

(1)  I maj 2015 presenterade kommissionen en rad åtgärder som ska öka EU-beslutsprocessens öppenhet och transparens samt förbättra kvaliteten i nya och befintliga lagar så att EU:s politiska mål nås så effektivt som möjligt – se COM(2015) 215 final.

(2)  Artikel 291.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(3)  Artikel 17 i EU-fördraget : ”[Kommissionen] ska säkerställa tillämpningen av fördragen och av de åtgärder som institutionerna antar i enlighet med fördragen. Den ska övervaka tillämpningen av unionsrätten […].”

(4)  Artiklarna 258 och 260.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(5)  SWD(2016) 230 final – SWD(2016) 231 final.

(6)  Direktiv 2014/27/EU .

(7)  Förordning (EG) nr 1272/2008 .

(8)  Direktiv 2010/32/EU .

(9)   COM(2015) 614 final .

(10)  Direktiv 2013/37/EU .

(11)   COM(2015) 80 .

(12) 2009/72/EG 2009/73/EG Direktiven och .

(13) 2013/30/EU Direktiv .

(14) 2012/27/EU Direktiv .

(15) 2010/31/EU Direktiv .

(16) 2009/28/EG Direktiv .

(17) 2009/119/EG Direktiv .

(18)  Direktiv 2011/70/Euratom .

(19)  Direktiven 2008/101/EG och 2009/29/EG .

(20)  Direktiv 2009/30/EG

(21)  Direktiv 2009/31/EG .

(22)  Se avsnitt IV.2 i denna rapport.

(23)  Förordning (EU) nr 994/2010 .

(24)   COM(2015) 550 final .

(25)  Direktiv 2011/7/EU .

(26)  Direktiv 2013/11/EU .

(27)  Direktiv 2011/83/EU .

(28)  Direktiv 2005/29/EG .

(29)   SEK(2009) 1666 .

(30)  Direktiv 90/314/EEG .

(31)   COM(2015) 644 final .

(32)  Direktiv 2008/122/EG .

(33)   http://ec.europa.eu/justice/newsroom/consumer-marketing/news/150713_sv.htm .

(34)  Direktiv 2011/24/EU .

(35)  Direktiv 2004/23/EG .

(36)  Direktiv 1999/74/EG och 2008/120/EG .

(37)  Direktiv 2012/34 .

(38)  Direktiv 2004/52/EG .

(39)  Direktiv 2006/126/EG .

(40)   IP/11/1551 .

(41)   IP/12/340 .

(42)   IP/14/31 .

(43)  Direktiv 2014/59/EU .

(44)  Direktiv 2014/49/EU .

(45)  Direktiv 2013/34/EU .

(46)  Direktiv 2013/36/EU .

(47)  Direktiv 2011/89/EU .

(48)  Direktiv 2009/138/EG och 2014/51/EU .

(49)  Direktiv 2011/61/EU .

(50)  Direktiv 2013/14/EU och 2013/50/EU .

(51)  Direktiv 2004/38/EG .

(52)  Direktiv 2011/99/EU .

(53)  Direktiv 2012/29/EU .

(54)  Direktiv 2010/64/EU och 2012/13/EU .

(55)  Förordning (EG) nr 2201/2003 .

(56)   Yttrande 1/13 .

(57)  Maximilian Schrems mot Data Protection Commissioner, C-362/14 .

(58)  Kommissionens beslut 2000/520/EG .

(59)  Direktiv 95/46/EG .

(60)

Direktiv 2000/43/EG .

(61)   COM(2015) 185 final .

(62)  Förordning (EU) nr 98/2013 .

(63)  Direktiv 2011/36/EU .

(64)  Direktiv 2011/93/EU .

(65)  Direktiv 2013/40/EU .

(66)   COM(2015) 240 final .

(67)  Direktiv 2013/32/EU .

(68)  Direktiv 2013/33/EU .

(69)  Direktiv 2011/95/EU .

(70)  Förordning (EU) nr 603/2013 .

(71)  Direktiv 2008/115/EG .

(72)   COM(2015) 490 final och COM(2015) 510 final .

(73)  Mål C-427/07, kommissionen mot Irland, punkt 107.

(74)  Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster COM(2015) 615 .

(75)   IP/15/6203 .

(76)  Direktiv 2008/98/EG.

(77)  Direktiv 94/62/EG .

(78)  Direktiv 1999/31/EG .

(79)  Direktiv 2000/53/EG .

(80)  Direktiv 2006/66/EG .

(81)  Direktiv 2012/19/EG .

(82)  Politiken är stadfäst i 1) en gemensam politisk förklaring av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen ( EUT 2011/C 369/02 ) och 2) en gemensam politisk förklaring av den 27 oktober 2011 från Europaparlamentet, rådet och kommissionen ( EUT 2011/C 369/03 ).

(83)  Standardskälet i sådana direktiv lyder enligt följande: Medlemsstaterna ”åtar sig att åtfölja anmälan om införlivandeåtgärder med ett eller flera förklarande dokument som kan utformas som jämförelsetabeller eller andra dokument med samma ändamål”. Kommissionen ska ”i varje enskilt fall ange skälen till varför det ur behovs- och proportionalitetssynpunkt är nödvändigt att tillhandahålla sådana dokument”.

(84)  För några av dessa 56 direktiv har vissa medlemsstater beviljats en övergångsperiod, medan andra medlemsstater inte berörs.

(85)  Direktiv 2012/18/EU (Miljö), 2013/39/EU (Miljö), 2013/34/EU (Finans), 2013/50/EU (Finans), 2014/49/EU (Finans), 2014/51/EU (Finans), 2013/32/EU (Inrikes), 2013/33/EU (Inrikes), 2013/11/EU (Rättsliga frågor), 2012/34/EU (Rörlighet) och 2014/85/EU (Rörlighet).

(86)  Direktiv 2012/18/EU .

(87)  Direktiv 2013/39/EU .

(88)  Direktiv 2013/34/EU .

(89)  Direktiv 2013/50/EU .

(90)  Direktiv 2014/49/EU .

(91)  Direktiv 2014/51/EU .

(92)  Direktiven 2009/138/EG och 2003/71/EG .

(93)  Direktiv 2012/34/EU .

(94)  Direktiv 2014/85/EU .

(95)  Direktiv 2013/32/EU .

(96)  Direktiv 2013/33/EU .

(97)  Direktiv 2013/11/EU .

(98)  Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: Uppdatering av klagandens ställning i ärenden om unionsrättens tillämpning, COM(2012) 154 final .

(99)  Från summan av pågående ärenden i slutet av 2014 och nya ärenden som inletts under 2015 (2 963 + 3 450 = 6 413) subtraheras summan av ärenden som avslutats under 2015 för att ge antalet pågående ärenden i slutet av 2015 (6 413 - 3 315 = 3 098).

(100)  Direktiv 2003/4/EG .

(101)  Direktiv 2001/42/EG .

(102)  Direktiv 2003/4/EG .

(103)  Från summan av pågående EU Pilot-ärenden i slutet av 2014 och nya ärenden som inletts under 2015 (1 348 + 881 = 2 229) subtraheras summan av ärenden som avslutats under 2015 för att ge antalet pågående ärenden i slutet av 2015 (2 229 - 969 = 1 260).

(104)  De tal som följer beräknades för samtliga överträdelseärenden, oavsett ursprung (dvs. klagomål, på kommissionens initiativ eller försenat införlivande av direktiv från medlemsstaternas sida).

(105)  Kommissionen mot Italien, C-653/13 (standardbelopp på 20 miljoner euro och vite på 120  000 euro för varje dag av bristande efterlevnad av domen enligt artikel 258 i EUF-fördraget) och kommissionen mot Italien, C-367/14 (standardbelopp på 30 miljoner euro och vite på 12 miljoner euro för varje dag av bristande efterlevnad av domen enligt artikel 258 i EUF-fördraget).

(106)  Kommissionen mot Grekland, C-167/14 (standardbelopp på 10 miljoner euro och vite på 3,64 miljoner euro för varje dag av bristande efterlevnad av domen enligt artikel 258 i EUF-fördraget).

(107)  Direktiv 2014/59/EU .

(108)  Direktiv 2014/51/EU .

(109)  Direktiv 2009/138/EG .

(110)  Direktiv 2012/18/EU .

(111)  Direktiv 2012/34/EU .

(112)  EUT C 12, 15.1.2011, s. 1. 

(113)  Kommissionen mot Polen, C-545/15 . Kommissionen hänförde Polen till domstolen för bristande genomförande av direktivet om avfall från elektrisk och elektronisk utrustning. Ett dagsvite på 71 610 euro föreslogs. Kommissionen mot Polen, C-683/15 . Kommissionen hänförde Polen till domstolen för bristande genomförande av direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag. Ett dagsvite på 51 456 euro föreslogs.

(114)  Kommissionen mot Tyskland, C–546/15 . Kommissionen hänförde Tyskland till domstolen för bristande genomförande av direktivet om avfall från elektrisk och elektronisk utrustning. Ett dagsvite på 210 078 euro föreslogs.

(115)  Kommissionen mot Grekland, C-540/15 . Kommissionen hänförde Grekland till domstolen för bristande genomförande av direktivet om energieffektivitet. Ett dagsvite på 29 145,6 euro föreslogs.

(116)  Kommissionen mot Luxemburg, C-684/15 . Kommissionen hänförde Luxemburg till domstolen för bristande genomförande av direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag. Ett dagsvite på 6 700 euro föreslogs.

(117)  Kommissionen mot Slovenien, C-357/15 . Kommissionen hänförde Slovenien till domstolen för bristande genomförande av direktivet om avfall från elektrisk och elektronisk utrustning. Ett dagsvite på 8 408,4 euro föreslogs.

(118)  Direktiv 2012/19/EU .

(119)  Kommissionen mot Polen C-320/13 , IP/15/4499 .

(120)   EUT C 12, 15.1.2011, s. 1 .

(121)   IP/15/4499 .