EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 27.6.2016

COM(2016) 424 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Utvärdering av hur EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer och rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer har genomförts i medlemsstaterna 2016

{SWD(2016) 209 final}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

OCH REGIONKOMMITTÉN

Utvärdering av hur EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer och rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer har genomförts i medlemsstaterna 2016

1. Inledning

Inom EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 1 har medlemsstaterna åtagit sig att utveckla, genomföra och övervaka strategierna 2 enligt en övergripande evidensbaserad metod. Kommissionen bedömer genomförandet och rapporterar årligen till Europaparlamentet och rådet. EU-ramen förstärktes av rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna. 3 I rekommendationen utvidgades ramen till att omfatta ytterligare områden och dessutom uppmanades medlemsstaterna att varje år meddela kommissionen vilka åtgärder som vidtagits enligt rekommendationen samt rapportera om framstegen i arbetet med att genomföra strategierna. 

I detta meddelande rapporteras de övergripande slutsatserna om framstegen i genomförandet av EU-ramen. Meddelandet ger också för första gången en överblick över de åtgärder för att integrera romerna som vidtagits inom ramen för rådets rekommendation. Det åtföljande arbetsdokumentet som utarbetats av kommissionens avdelningar innehåller en landsspecifik bedömning, och lyfter fram exempel på tillämpad praxis inom de olika tematiska områdena. En detaljerad rapporteringsmall har utvecklats för att stödja medlemsstaternas rapportering. 4 Vissa medlemsstater (Frankrike, Tyskland och Slovenien) valde alternativ rapportering, medan andra (Danmark, Luxemburg och Nederländerna) 5 inte rapporterade om sina åtgärder.

2. Kommissionens roll i fråga om att stöda medlemsstaterna

Kommissionen har kopplat övervakningen av framsteg i fråga om integreringen av romer till sin bredare tillväxtagenda, Europa 2020. Sedan 2012 har fem medlemsstater med de största grupperna av romer och de mest akuta utmaningarna fått landsspecifika rekommendationer om hur den konventionella politiken ska bli mer inkluderande för romer. De rekommendationer som föreslagits av kommissionen 2016 fokuserar på att främja deltagande av romska barn i konventionell utbildning av god kvalitet. 6 Rättsliga, politiska och finansiella instrument på EU-nivå har anpassats fullständigt till lanseringen av den ekonomiska programperioden 2014–2020.

2.1 Bygga upp kapaciteten och främja samarbete

Kommissionen fortsätter att underlätta dialogen mellan medlemsstaterna inom ramen för nätverket av nationella kontaktpunkter för romer.  7 Europeiska kommissionen fortsätter också arbetet med expertgruppen för romer, Roma Taskforce, där berörda enheter inom kommissionen sammanförs. Dessa enheter bidrar till EU:s integrationsprocess för romer. Bilaterala kontrollbesök i medlemsstaterna äger också rum. Under dessa besök förs djupgående diskussioner mellan kommissionen, nationella och lokala myndigheter och det civila samhället. Dessutom genomförs besök till romska grupper.

Den europeiska plattformen för romers integrering, som samlar alla berörda parter på europeisk nivå, reformerades 2015 för att garantera förfaranden med mer delaktighet för alla. Paraplyorganisationerna för det europeiska civila samhället för en regelbunden dialog med kommissionen. Dessa organisationer deltog intensivt i översynen och förberedelserna av den europeiska plattformen för romers integrering. Under 2015 fokuserade plattformen på samarbetet mellan många olika aktörer och kampen mot diskriminering och antiziganism.

Kommissionen åtog sig för att stödja medlemsstaterna i utvecklingen av nationella plattformar för integrering av romer. Dessa plattformar ska spela en avgörande roll och garantera att samtliga berörda parter på ett öppet och inkluderande sätt får medverka vid genomförande, övervakning och rapportering.

Kommissionen stärkte också den lokala kapacitetsuppbyggnaden och olika nätverksinitiativ genom att stödja

•partnersamverkan mellan lokala myndigheter (under den gränsöverskridande kampanjen för romer och med romer, ”for Roma with Roma”), 8

•gemensamma program 9 med Europeiska rådet, varvid syftet är att investera i medling, strukturerad dialog och kapacitetsuppbyggnad mellan romska grupper och lokala myndigheter,

•nätverk för gränsöverskridande samarbete mellan myndigheter på nationell och lokal nivå, samt romska icke-statliga organisationer (eller organisationer som främjar romer).

2.2 Kampen mot diskriminering och antiziganism

År 2015 vidtog kommissionen mer kraftfulla åtgärder för att bekämpa diskriminering, segregation och antiziganism, inklusive hatpropaganda och hatbrott. Kommissionen är fördragens väktare och har därför till uppgift att garantera att antidiskrimineringslagstiftning så som likabehandlingsdirektivet 10 införlivas och verkställs på vederbörligt sätt. Kommissionen inledde ett andra överträdelseförfarande om diskriminering av romska barn inom utbildningssektorn, 11 och fortsatte att undersöka misstänkt diskriminering inom utbildningssektorn och på bostadsmarknaden i flera medlemsstater.

Kommissionen inledde en dialog med medlemsstaterna i syfte att säkerställa fullständigt och korrekt införlivande och genomförande av rådets rambeslut om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen 12  efter att ha fått befogenhet att övervaka rambeslutets tillämpning. Dessutom gjorde kommissionen kraftiga insatser för att hjälpa medlemsstaterna att säkerställa att åtgärderna mot hatpropaganda och hatbrott är verkningsfulla ute på fältet. Kommissionen inledde diskussioner med IT-företag, medlemsstater och det civila samhället i syfte att säkerställa snabb borttagning av olaglig hatpropaganda på nätet och samtidigt främja utarbetandet av motberättelser.

Kommissionen lanserade den gränsöverskridande informationskampanjen för romer och med romer ”for Roma with Roma”. Kampanjen syftar till att bekämpa stereotyper mot romer. Man vill samarbeta med media, främja kulturell förståelse, organisera teckningstävlingar i skolor och stödja partnersamverkan mellan lokala myndigheter.

År 2015 offentliggjorde kommissionen nedanstående uppsättning referensmaterial i tre delar för att stödja medlemsstaterna i kampen mot diskriminering och segregation.

•Vägledning om hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014–2020 kan användas för att motverka den pedagogiska och rumsliga segregationen. Här ger experter råd om genomförandet till de medlemsstater där behovet är störst. 13

•Känn till dina rättigheter: en broschyr med vägledning om hur man anmäler ett diskrimineringsfall. Här förklaras offrens rättigheter på ett lättbegripligt sätt och syftet är att förbättra genomförandet av jämställdhetsdirektiven och öka medborgarnas medvetenhet om sina rättigheter. 14

•European Toolkit for Schools: en europeisk verktygslåda för skolor med god praxis inom utbildningsområdet, inklusive rutiner för hur man ger riktat stöd till romska barn och arbetar med romska familjer. 15

Kommissionen uttryckte sitt starka stöd för Europaparlamentets resolution 16 om romernas internationella dag – antiziganism i Europa och EU:s erkännande av minnesdagen för folkmordet på romer under andra världskriget. Under kommissionens program ”Ett Europa för medborgarna” finansierade kommissionen projekt till minnet av den romska förintelsen. Under programmet för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap finansierades dessutom lokala, nationella och gränsöverskridande projekt om romernas integrering och icke-diskriminering.

3. Läget i fråga om romernas integration i medlemsstaterna

Vid sidan om den ekonomiska och finansiella krisen utgjorde flyktingkrisen en utmaning utan motstycke för medlemsstaterna. Offentliga myndigheter är pressade i sina försök att tillgodose de nyligen anlända flyktingarnas behov, samtidigt som de måste ta hand om sina egna utsatta romska medborgare och tredjelandsmedborgare eller EU-medborgare av romskt ursprung på sitt territorium. Trots de utmaningar som integrationen av dessa grupper medför, bör medlemsstaterna inte prioritera någon grupp framom någon annan. Det krävs en balanserad strategi, där alla integrationsbehov förenas med ömsesidigt stödjande och samordnade åtgärder.

Denna bedömning baseras på uppgifter från medlemsstaterna, och kompletteras med bidrag från det civila samhället. Inom arbetsgruppen för romernas integrationsindikatorer (samordnad av byrån för grundläggande rättigheter med deltagande av sjutton medlemsstater och kommissionen) gjordes försök att utveckla en gemensam ram för romernas integrationsindikatorer. Trots att denna process har resulterat i en detaljerad rapporteringsmall om åtgärder som införts, behöver ramarna för romernas integrationsindikatorer finslipas ytterligare för att skapa en koppling mellan åtgärder å ena sidan och parternas bidrag och resultat å andra sidan. Den mall som användes för rapporteringen under innevarande år medförde utmaningar för vissa medlemsstater. Kommissionen har åtagit sig att utveckla en användarvänlig rapporteringsmetod med nära anknytning till ramen för indikatorer.

3.1 Horisontella åtgärder

Diskrimineringen är fortfarande allmänt utbredd över hela EU och förekommer i alla samhällen och i alla viktiga områden. Detta bekräftas i resultaten av den nyligen genomförda Eurobarometerundersökningen 17 och i återkopplingen från det civila samhället. Medlemsstaterna fokuserar på att främja interkulturell dialog, mångfald, information om romernas historia och kultur, inklusive den romska Förintelsen. Några av medlemsstaterna inbegriper redan denna information i sina läroplaner i skolorna. Det är viktigt att ta upp kampen mot diskriminering av romer. Detta görs genom att utbilda barn och betrakta utbildningen i ett bredare perspektiv. Vissa medlemsstater har infört utbildningsaktiviteter inriktade på att göra tjänstemän och tjänsteleverantörer mer medvetna så att de har verklig interkulturell förståelse när de arbetar med romer. Några medlemsstater driver också kampanjer mot hatbrott. Alla dessa åtgärder är nödvändiga för att främja jämställdhet. Medlemsstaterna uppmanas att utveckla dem ytterligare.

Trots dessa ansträngningar märks inga verkliga förbättringar ute på fältet. Därför behövs en mer systematisk metod och medlemsstaterna uppmanas att visa större politisk vilja att bekämpa diskriminering. Antiziganism som en särskild form av rasism är på uppgång. Antiziganismen är nära besläktad med djupt rotade stereotyper och stigmatisering av romerna. Detta är relaterat till den ökade radikaliseringen och extremismen i EU. Det är oerhört viktigt att offentliga myndigheter distanserar sig från den rasistiska och främlingsfientliga diskursen som har romer som måltavla och att myndigheterna effektivt kriminaliserar anti-romsk retorik, hatpropaganda och hatbrott. Det är viktigt att förstå att oviljan att agera också bidrar till att intolerans godtas i våra samhällen.

Även om vissa medlemsstater vidtog åtgärder för att undanröja diskriminering och segregering av romer genom antagandet av lagstiftning som främjar inkludering (särskilt inom utbildningsområdet i syfte att främja lika tillgång till konventionell utbildning för romska barn 18 ), förekommer fortfarande utslagning från arbetslivet samt segregation inom utbildningssektorn och på bostadsmarknaden. Därför bör medlemsstaterna också göra större ansträngningar för att garantera att antidiskrimineringslagstiftningen genomförs effektivt i praktiken så att diskriminering och segregering kan undanröjas effektivt.

De flesta medlemsstaterna rapporterade om åtgärder för att främja romernas deltagande, men det behövs ökad fokus på romsk ungdom. Situationen för romska barn är fortfarande särskilt oroande. Vissa medlemsstater vidtar åtgärder för att bekämpa trakasserier och mobbning. Romska grupper utestängs emellertid fortfarande ur samhället. I vissa medlemsstater är detta kopplat till bristen på registrering och identitetshandlingar, lågt deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg, samt fler skolavhopp.

Romska kvinnor behandlas främst under kategorin integreringsåtgärder. Men med tanke på att kvinnorna utsätts för flera former av diskriminering (våld, människohandel, äktenskap med minderåriga och tvångsäktenskap, samt tiggeri som rör barn), bör de också erbjudas mer riktade åtgärder som en del av ett könsspecifikt strategiskt tillvägagångssätt där särskild hänsyn tas till barn. Inom dessa områden har i stort sett inga åtgärder vidtagits trots att det finns tecken på att handeln med romer för dessa ändamål ökar. 19

Medlemsstaterna bör bli bättre på att hantera den särskilda situationen för romer och vidta såväl integreringsåtgärder som riktade åtgärder i syfte att säkerställa att romerna verkligen får lika rättigheter och integrationstjänster på lika villkor.

3.2 Utbildning

Utbildning uppmärksammas fortsättningsvis mest i medlemsstaternas integrationsåtgärder. Majoriteten av medlemsstaterna rapporterade om åtgärder som är relevanta för förskoleverksamhet och barnomsorg, skolavhopp, inkluderande undervisning och individualiserat stöd. Många medlemsstater har antagit strategier för skolavhopp, men dessa är inte uttryckligen inriktade på romerna, som fortsätter att vara överrepresenterade bland dem som hoppar av skolan i förtid. Mycket uppmärksamhet ägnas åt att främja tillgången till och kvaliteten på tidig utbildning, vilket tjänar till att förhindra senare skolavhopp och förbättra utbildningsresultaten. Ett positivt paradigmskifte har kunnat skönjas under de senaste åren. Detta innebär att man erkänner att tidig utbildning är av central betydelse. Paradigmskiftet märks genom att anslagen för att bygga daghem har ökat och att ändringar i lagstiftningen genomförts i flera medlemsstater med syftet att införa eller utöka obligatorisk förskoleundervisning. 20

Att främja inkluderande utbildning och individualiserat stöd till barn inom konventionell utbildning är en positiv utveckling under den senaste tiden. Detta tjänar till att förhindra placering i särskolor på grundval av social bakgrund. Principen om att främja inkludering i rättsliga sammanhang har stärkts i flera medlemsstater. Samtidigt måste detta åtföljas av effektiva genomförandeåtgärder. För att uppnå konkreta resultat måste man garantera att övervakningen är korrekt, att finansieringen är hållbar och att lärarutbildningen är relevant. Mer uppmärksamhet måste ägnas åt att erbjuda romer vuxenutbildning och en andra chans till utbildning, samt att underlätta övergången mellan olika utbildningsnivåer, inklusive högre utbildning. Aktiva åtgärder för att upphäva segregationen bör prioriteras så att romska barn kan få utbildning av god kvalitet i en konventionell miljö. Utbildningsprogrammen ska motsvara de verkliga behoven på arbetsmarknaden så att sysselsättningsmöjligheterna kan förbättras i praktiken.

3.3 Sysselsättning

Romernas deltagande på arbetsmarknaden är fortfarande mycket svagt. Medlemsstaterna prioriterade integreringsåtgärder för arbetslösa, utbildning och subventionerad sysselsättning för långtidsarbetslösa. Medlemsstaterna erbjuder också sysselsättningsåtgärder eller offentliga arbeten och åtgärder till personer med invandrarbakgrund, men dessa har ingen betydande inverkan på romerna. De flesta medlemsstaterna rapporterade om åtgärder till stöd för en första arbetslivserfarenhet, yrkesinriktad eller arbetsplatsanknuten utbildning, livslångt lärande och kompetensutveckling. Flera medlemsstater har tagit initiativ avseende konventionella arbetsförmedlingstjänster och egenföretagande eller entreprenörskap. Trots alla dessa åtgärder är romer fortfarande den mest underrepresenterade gruppen på arbetsmarknaden. Låg utbildningsnivå och kompetens samt utbredd diskriminering är faktorer som förklarar de dåliga sysselsättningsresultaten. Sysselsättningsåtgärder och offentligt arbete har möjligen förbättrat sysselsättningsstatistiken. Men istället för att bygga broar till den öppna arbetsmarknaden, ledde dessa åtgärder till att deltagarna stannade kvar i arbeten av låg kvalitet och med låga inkomster, vilket inte var tillräckligt för att de berörda deltagarna skulle kunna bryta sig ur fattigdomen.

Det är uppenbart att allomfattande, skräddarsydda metoder behövs. Innovativa åtgärder bör utnyttjas bättre, liksom även integrerade metoder för aktiv integration. De innovativa åtgärderna kan bl.a. handla om främjande av sociala företag och entreprenörskap för romer, incitament för arbetsgivare, uppbyggande av kontakter med privata arbetsgivare, särskild inriktning på romer inom ramen för ungdomsgarantin, samt främjande av sociala aspekter inom offentlig upphandling. Det är också viktigt att effekten av alla åtgärder på romernas sysselsättning kontrolleras noga. Kampen mot diskriminering på arbetsmarknaden bör också stärkas, och ett närmare samarbete bör byggas upp med yrkesinspektionen. Anslag inom ramen för Europeiska socialfonden bör utnyttjas fullt ut för att säkerställa att åtgärderna som omfattar integrerat och personligt stöd är effektiva och hållbara. Finansieringsmöjligheterna genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling bör också användas fullt ut i syfte att främja romernas sysselsättning i landsbygdsområden, där majoriteten av romerna lever.

3.4 Hälso- och sjukvård

Utmaningen är fortfarande att skapa lika villkor för romerna i fråga om hälso- och sjukvård, särskilt i de mest eftersatta områdena. De flesta medlemsstaterna rapporterade om åtgärder som underlättar tillgången till hälso-och sjukvård och fokuserar på förebyggande och skyddande åtgärder, särskilt vaccination av barn, familjeplanering och ökad hälsomedvetenhet. Medlemsstaterna samarbetar också med den icke-statliga sektorn. För vissa romer är tillgången till hälso- och sjukvård dock begränsad på grund av att de inte registrerat sig och inte har någon sjukförsäkring. Ytterligare ansträngningar behövs för att nå ut till dessa utsatta människor, bland annat så att de får delta i åtgärder för hälsovård och social omsorg. Kunskapshöjande insatser bör också genomföras i alla medlemsstater. Dessa insatser ska riktas till såväl hälso- och sjukvårdspersonal som romer .

3.5 Boende

De viktigaste utmaningarna gällande boende — nämligen kampen mot segregation och förebyggande av tvångsavhysningar — hanterades inte tillräckligt effektivt. 21  Flera medlemsstater rapporterade om åtgärder för att främja icke-diskriminerande tillgång till sociala bostäder, medan andra rapporterade om kampen mot segregation. Båda områdena bör framhävas i ytterligare gemensamma och kraftiga åtgärder, som potentiellt kan finansieras med EU-medel. Användning av Europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder) bör undvikas, om detta leder till (ytterligare) segregering av bostadsanläggningar. Det krävs långsiktighet för att kunna tackla segregeringen. Nedan följer några av de nödvändiga förutsättningarna för framgångsrik desegregering:

•Inriktning på regioner som släpar efter eller riskerar att halka efter.

•Säkerställa att de intresserade aktörerna samordnas och att berörda romska grupper deltar i genomförandet.

•Kombinera infrastruktur och utveckling av personalresurser.

•Legalisera bostäder.

•Inleda förberedande och åtföljande åtgärder.

•Tillhandahålla lämpligt boende i en integrerad miljö.

•Förankra desegregeringen i en integrerad strategi.

Några av de berörda länderna har också vidtagit åtgärder när det gäller en annan prioritering som framhävs inom EU-ramen och i rekommendationen, nämligen att tillhandahålla rastplatser för resandefolket enligt de lokala behoven. Tillgången till allmännyttiga tjänster bör ses över i alla medlemsstater för att förbättra romernas levnadsvillkor.

3.6 Strukturella åtgärder

Framsteg har gjorts med att dels driva vidare det arbete som utförts av de nationella kontaktpunkterna för romer, dels stärka deras institutionella kapacitet, även om deras mandat och resurser fortfarande varierar avsevärt. Många av dem deltar såväl i samordningen av relevant politik som i utformningen och översynen av denna politik. Många arbetade aktivt med att anpassa de politiska prioriteringarna till den tillgängliga finansieringen för programperioden 2014–2020. 22 Deras insatser bidrog till att den socioekonomiska integreringen av marginaliserade romska grupper valdes ut som ett särskilt prioriterat område för investeringar inom de operativa programmen. På detta sätt garanterades hållbar finansiering av åtgärder för integrering av romer fram till 2020.

Vissa nationella kontaktpunkter för romer bedriver ett nära samarbete med lokala myndigheter och ger metodstöd då lokala handlingsplaner utvecklas, och samarbetar dessutom med representanter för det romska civilsamhället (eller organisationer som främjar romer). Deras synlighet ökar bland alla intressenter. I fråga om genomförandet behövs emellertid ytterligare förbättringar, särskilt då det gäller samarbetet med lokala myndigheter, civilsamhället och i synnerhet den privata sektorn. Rapporter från medlemsstaterna visar att de nationella myndigheterna genomför största delen av de rapporterade åtgärderna, särskilt inom utbildning och hälsovård, medan kommunerna vanligtvis ansvarar för att genomföra åtgärder relaterade till boende och sysselsättning. Det civila samhällets organisationer är mest aktiva i fråga om hälso- och sjukvård, följt av utbildning, men partnerskap mellan dem i fråga om genomförandet på alla relevanta områden bör främjas ytterligare. Den privata sektorns möjliga roll är fortfarande till stora delar outforskad.

I många medlemsstater har det byggts upp ett samarbete mellan kontaktpunkterna och jämställdhetsorganen 23 . Båda aktörerna bidrar till politiken och ger stöd vid behov. Personalresurserna och de ekonomiska resurserna behöver fortfarande utökas för bägge parter, samtidigt som deras inbördes samarbete behöver stärkas och samarbetet bli mer effektivt.

Vikten av gränsöverskridande samarbete erkänns alltmer av alla inblandade på samtliga nivåer, och det främjas och genomförs i praktiken i allt högre utsträckning. Utbyte av bästa praxis äger rum mellan myndigheterna både på nationell nivå (t.ex. inom nätverket EURoma, där kontaktpunkter och förvaltningsmyndigheter samverkar för att ESI-medel ska användas effektivare för integrering av romer) och på kommunal nivå (t.ex. inom EU-strategin för Donauområdet). Nationella bilaterala avtal (t.ex. mellan Frankrike och Rumänien, eller mellan Sverige och Rumänien) har ingåtts för att intensifiera det gränsöverskridande samarbetet för integrering av romer. På lokal nivå omfattar det gränsöverskridande samarbetet också integrering av romer (t.ex. Eurocities arbetsgrupp för integrering av romer eller den nya komponenten inom programmet Romact till stöd för kapacitetsuppbyggnad och gränsöverskridande samarbete för att hjälpa lokala myndigheter). Det finns flera positiva exempel på samarbete mellan kommuner i västra och östra Europa med inriktning på att tillhandahålla tjänster till romer, bl.a. inom utbildningsområdet (t.ex. Glasgow och Oslo samarbetar med Belfast, Arad, Craiova och Timisoara) och sysselsättningsområdet (t.ex. Gent samarbetar med Glasgow, Aten och Malmö).

Medlemsstaterna har vidtagit åtgärder för att utveckla övervakningen av de nationella strategierna för integrering av romer. ESI-fondernas krav på starka kontrollmetoder spelar en viktig roll, eftersom detta ger bättre möjligheter att utvärdera effekterna av åtgärderna för integrering av romer. Trots detta behövs ytterligare ansträngningar för att det ska bli möjligt att bedöma resultaten av de rapporterade integreringsåtgärderna som är särskilt inriktade på romer, inklusive åtgärdernas påverkan på trenderna i fråga om segregering, romernas skolprestationer och sysselsättningsnivåer, och tillgången till bostäder och hälsovårdstjänster i en integrerad miljö. Därför kommer byrån för grundläggande rättigheter att fortsätta arbetet med att utveckla romernas integrationsindikatorer och samla in synpunkter från alla berörda parter, vilket torde bidra till utvecklingen av en rapporteringsmetod. Övervakningen av åtgärder för integrering av romer bör anpassas bättre till övervakningen av ESI-medlen för integrering av romer genom en närmare samordning mellan kontaktpunkterna och förvaltningsmyndigheterna för ESI-medel, varvid syftet är att säkerställa att de berörda medlen verkligen betalas ut till romerna.

3.7 Finansiering

I sitt meddelande från 2015 beskrev kommissionen de olika finansieringsmöjligheterna under programperioden 2014–2020. Medlemsstaternas grova indelning av anslag för att främja social integration och bekämpa fattigdom och diskriminering rapporteras land för land i arbetsdokumentet som utarbetats av kommissionens avdelningar. Det bör noteras att tolv medlemsstater 24 enligt sin grova indelning av anslag för social integration har valt nya prioriteringar för sina investeringar. Detta möjliggör explicit, men inte uteslutande, inriktning på romer, vilket innebär att anslagen inom detta prioriterade område uppgår till totalt 1,5 miljarder euro. Inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna har man även identifierat flera andra prioriteringar som bidrar till integrationen av romer. 25

I fråga om nationell offentlig finansiering görs de största investeringarna i utbildning och bostäder, om man ser till de viktigaste politikområdena, medan det investeras mycket mindre i sysselsättning och ännu mindre i hälsa. Den rapporterade nationella finansieringen av övergripande och strukturella åtgärder är obetydlig. I fråga om ESI-finansiering och i linje med de landspecifika rekommendationerna enligt den europeiska planeringsterminen är inkluderande utbildning (inklusive förskoleverksamhet) och sysselsättning de två viktigaste investeringsområdena. Ett betydande anslag går också till bostäder. Det belopp som anslagits för investeringar i hälso- och sjukvård är mycket lägre. I fråga om övergripande och strukturella åtgärder finansieras framför allt skydd av kvinnor och barn samt kampen mot diskriminering, främst med ESI-medel.

Flera medlemsstater har utvecklat en metod för kartläggning av romska grupper genom att införa etniska och socioekonomiska indikatorer (dvs. eftersatta/segregerade stadsdelar, människor i stort behov av hjälp, fattigdomskartor, etc.) för att förbättra inriktningen och fördelningen av ESI-medel för integrering av romerna.

4. Utvidgningen

Integreringen av romerna fortsätter att vara en viktig prioritering i utvidgningsprocessen. Kommissionen har ett nära samarbete med länderna på västra Balkan och Turkiet, och övervakar genomförandet av åtagandena. En viktig satsning som görs inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) är att stödja romernas integrationsprogram på nationell och regional nivå. Situationen för de flesta romerna är dock fortfarande problematisk. Det räcker inte med att anta lagstiftning eller policydokument. Tillräckliga budgetmedel bör fördelas på nationell nivå för att genomföra integrationsåtgärder, varvid särskild uppmärksamhet bör riktas på genomförandet på lokalt plan. Romska grupper måste få vara fullt delaktiga i planering, genomförande och uppföljning. Årtiondet för integrering av romer 26 bidrog till att romernas integrering blev en del av den politiska dagordningen. Fasen efter detta integreringsårtionde bör koncentreras på att uppnå mätbara resultat ute på fältet, varvid klyftan mellan romer och icke-romer tydligt bör minskas, och samtidigt bör det fästas särskild uppmärksamhet vid de prioriterade områdena (utbildning, sysselsättning, hälsa, bostäder och medborgarskapshandlingar) såväl som de övergripande områdena med anknytning till jämställdhet och antiziganism. Integrationspolitiken för romer måste stärkas så att den aktuella flyktingkrisen ska kunna hanteras. En stor del av dem som återvänder till länderna på västra Balkan, som nu betecknas som säkra ursprungsländer, är romer.

5. Slutsatser och förslag till åtgärder

Det finns redan juridiska och politiska instrument samt finansieringsinstrument på europeisk nivå. Medlemsstaterna har inrättat samordningsstrukturer, infört riktade och konventionella åtgärder som svar på rådets rekommendation, och dessutom har de anslagit medel. I denna bedömning identifierades några positiva trender, såsom ökad fokus på förskoleverksamhet, nya kopplingar mellan politiska prioriteringar för romernas integrering och användning av ESI-medel under programperioden 2014–2020, samt betydelsen av de nationella kontaktpunkterna för romer vid planeringen av denna finansiering. Emellertid kunde de ovannämnda ansträngningarna inte förhindra en ytterligare försämring av romernas levnadsvillkor eller ändra på den fientliga inställningen som är allmänt utbredd hos majoriteten av befolkningen. Allvarliga flaskhalsar har identifierats i kampen mot diskriminering av romer, särskilt i fråga om segregation inom bostads- och utbildningssektorn eller vid förebyggande av tvångsavhysningar. Ett hållbart lokalt engagemang och genomförande måste fortfarande säkerställas. Samarbetet med det civila samhället och den privata sektorns delaktighet i genomförandet är fortfarande bristfälligt. Effekterna av integrationsarbetet ute på fältet bör också redovisas bättre.

Medlemsstaterna bör på nytt skapa ett politiskt engagemang för romernas integration så att de befintliga juridiska, politiska och finansiella instrumenten används fullt ut i syfte att få fram konkreta resultat ute på fältet. Genomförandet på lokalt plan är av största vikt.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att ta itu med följande brådskande prioriteringar:

Verkställa lagstiftning och ge garantier på nationell och lokal nivå  mot diskriminering, rasism och främlingsfientlighet genom

oövervakning, bekämpning, rapportering och sanktionering av diskriminering mot romer inom alla politikområden,

okriminalisering av offentlig uppvigling till våld eller hat bland annat på grund av etniskt ursprung,

oförhindrande av människohandel genom könsspecifika åtgärder med särskild hänsyn till barn,

osärskild fokus på majoriteten av befolkningen och viktiga aktörer inom samhället genom kunskapshöjande insatser och kampanjer mot diskriminering i syfte att främja förståelse för den ekonomiska nödvändigheten och de ömsesidiga fördelarna med romernas integrering.

Förhindra vräkningar på grund av etniskt ursprung genom att se till att samtliga vräkningar sker med full respekt för de grundläggande rättigheterna, samtidigt som lämpliga alternativa bostäder ordnas till de vräkta familjerna för att undvika hemlöshet och förvärrad utslagning, och genom att utforska möjligheterna för ESI-fonderna att investera i en förbättrad bostadssituation för romerna.

Eliminera segregation inom utbildningssektorn och på bostadsmarknaden i linje med kommissionens riktlinjer . Detta bör ske genom lagstiftning, inklusive politiska reformer, lärarutbildning, spridning av inkluderande metoder och i synnerhet åtgärder för att undanröja segregering. Ovannämnda åtgärder kombineras med riktat stöd för att undanröja alla hinder för åtkomst till utbildning och bostäder, genom att utnyttja möjligheterna till finansiering med ESI-medel till fullo.

Införa skyddsåtgärder och riktade åtgärder för att säkerställa att konventionella insatser verkligen når ut till romerna, särskilt inom sysselsättning och hälsovård.

Förlänga och sprida ut initiativ i mindre skala, om de har visat sig vara framgångsrika, med medel från programperioden 2014–2020.

Ytterligare utveckla insamlingen av data, samt metoderna för övervakning och rapportering, så att användningen av offentliga medel redovisas enligt förväntningarna. Dessutom bör det säkerställas att effekterna av riktade och konventionella åtgärder för romer utvärderas och att detta leder till erfarenhetsbaserat lärande och strategisk översyn.

Utnyttja nationella plattformar för romer fullt ut i syfte att säkerställa inkluderande medverkan av alla intressenter vid genomförande, övervakning, rapportering och strategisk översyn. Syftet är också att främja utbyte, utvärdering och överföring av god praxis, att bygga upp partnerskap och att ytterligare mobilisera romska grupper, lokala myndigheter, det civila samhället och den privata sektorn.

Kommissionen kommer att fortsätta stödja medlemsstaterna, garantera det nödvändiga engagemanget för integrering av romer på EU-nivå och använda alla tillgängliga medel för att främja dialog och samarbete. Kommissionens viktigaste prioriteringar är följande:

Vidta åtgärder för att säkerställa att lagstiftningen mot diskriminering verkställs fullt ut  och bekämpa antiziganism genom att använda tillgängliga rättsliga instrument.

Stöda nationella plattformar för romer genom att främja inkluderande samarbete mellan samtliga berörda parter på nationell nivå.

Stöda medlemsstaternas arbete för att integrera romer genom att främja utbyte, samarbete och fokuserade tematiska diskussioner inom nätverket av nationella kontaktpunkter för romer.

Säkerställa att en dialog förs på hög nivå och att politisk vägledning utarbetas. Detta uppnås genom bilaterala kontrollbesök och genom att inbegripa nationella och lokala myndigheter samt det civila samhället.

Främja deltagande och dialog på EU-nivå för alla berörda parter enligt den reformerade europeiska plattformen för romers integrering.

Stödja kapacitetsuppbyggnad hos lokala myndigheter och i det civila samhället för att främja deras aktiva mobilisering.

Utveckla en strategi för integrering av romerna under perioden efter 2020, med tanke på en eventuell översyn av rådets rekommendation inför 2019. Därvid ska hänsyn tas till befintliga skillnader mellan romer och icke-romer i fråga om utbildning, sysselsättning, hälsa och boende. Hänsyn tas även till kampen mot diskriminering, samt aktuella reflektioner kring en halvtidsöversyn av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer.

(1)

KOM(2011) 173 slutlig, godkänd av stats- och regeringscheferna den 23–24 juni 2011.

(2)

Termen strategi omfattar också integrerade uppsättningar av politiska åtgärder. För medlemsstaterna används följande förkortningar: AT-Österrike, BE-Belgien, BG-Bulgarien, CY-Cypern, CZ-Tjeckien, DE-Tyskland, DK-Danmark, EE-Estland, EL-Grekland, ES-Spanien, FI-Finland, FR-Frankrike, HU-Ungern, HR-Kroatien, IE-Irland, IT-Italien, LT-Litauen, LU-Luxemburg, LV-Lettland, Malta-Malta, NL-Nederländerna, PL-Polen, PT-Portugal, RO-Rumänien, SE-Sverige, SI-Slovenien, SK-Slovakien, UK-Förenade kungariket. Malta har ingen romsk befolkning på sitt territorium.

(3)

EUT C 378, 24.12.2013, s. 1.

(4)

Arbetsgruppen för indikatorer som gäller integrering av romer (Working Party on Roma indicators) har fått stöd av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och har tillsammans med sjutton medlemsstater (AT, BE, BG, CZ, EL, ES, FI, FR, HR, HU, IE, IT, NL, PT, RO, SK, UK) utvecklat rapporteringsramar som följer strukturen i rekommendationen. En ram med indikatorer på romernas integration, där åtgärder kopplas ihop med bidrag och resultat, behöver fortfarande färdigställas.

(5)

 Nederländerna tog fram en kvalitativ studie om romernas levnadsvillkor på uppdrag av landets regering. Studien utarbetades av Erasmus University. Danmark hade under lång tid ingen nationell kontaktpunkt för romer. En kontaktpunkt utsågs nyligen, men kommissionen har inte fått någon rapport om åtgärder som införts enligt rådets rekommendation.

(6)

BG, CZ, HU, RO, SK: http://ec.europa.eu/europe2020/making-it-happen/country-specific-recommendations/index_sv.htm .

(7)

 Nätverket träffas två gånger per år. Det inrättades år 2012 i syfte att främja ömsesidig inlärning och samarbete kring genomförandet av nationella strategier för integrering av romer. Avsikten var också att stödja kommissionen i frågor som identifierats av kontaktpunkterna. Inom nätverket arbetar tematiska arbetsgrupper (för närvarande inriktade på gränsöverskridande samarbete och romska barn) där mer djupgående diskussioner möjliggörs.

(8)

  http://ec.europa.eu/justice/discrimination/roma/for-roma-with-roma/index_en.htm .

(9)

programmen Romed2 och Romact.

(10)

Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EUT L 180, 19.7.2000, s. 22).

(11)

Slovakien i april 2015. Det första förfarandet inleddes i september 2014 mot Tjeckien.

(12)

2008/913/RIF, EGT L 328, 28.11.2008, s. 55.

(13)

  http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/informat/2014/thematic_guidance_fiche_segregation_en.pdf .

(14)

  http://ec.europa.eu/justice/discrimination/files/rights_against_discrimination_web_en.pdf .

(15)

  http://www.schooleducationgateway.eu/en/pub/resources/toolkitsforschools/general.htm .

(16)

15.4.2015, 2015/2615(RSP).

(17)

Special Eurobarometer 437, 2015.

(18)

BG, CZ, SK

(19)

Europol: ”Situation Report — Trafficking in human beings in the EU” (lägesrapport om människohandel i EU).

(20)

 BG, CZ, HU, FI

(21)

Internationella människorättsorganisationer och det civila samhället har tagit upp flera problem under 2015 i samband med ett antal tvångsavhysningar som ägde rum i flera medlemsstater. Se till exempel http://www.coe.int/en/web/commissioner/-/european-countries-must-stop-forced-evictions-of-roma . I flesta fall erbjöds de berörda personerna inga alternativa lösningar i form av sociala bostäder, och i vissa fall togs barnen bort från sina familjer.

(22)

 ESI-medel, se http://ec.europa.eu/regional_policy/sv/funding/ . Stärkt partnerskap i fråga om planering, genomförande och övervakning av ESI-finansiering, se http://ec.europa.eu/regional_policy/en/policy/what/glossary/e/european-code-of-conduct .

(23)

Organ som inrättats enligt EU: s jämställdhetsdirektiv 2000/43/EG, 2004/113/EG och 2006/54/EG.

(24)

 AT, BE, BG, CZ, ES, FR, EL, HU, IT, PL, RO, SK

(25)

 T.ex. inom ramen för Europeiska socialfonden: minska antalet skolavhopp och främja lika tillgång till en god tidig barndom samt grundutbildning och sekundär utbildning av god kvalitet; eller bekämpa alla former av diskriminering och främja lika möjligheter. Inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden: infrastruktur eller stöd inom det sociala området, hälsoområdet eller utbildningsområdet för fysisk, ekonomisk och social förnyelse av eftersatta samhällen.

(26)

  http://www.romadecade.org/ .