19.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 303/28

Föredragande:

Ariane RODERT

Medföredragande:

Oliver RÖPKE

1.1

Europa står inför komplexa sociala utmaningar som kräver att de sociala och ekonomiska modellerna förnyas. För att skapa framsteg, tillväxt och välfärd i Europa måste vi ta steget över till en innovationsbaserad ekonomi.

1.2

Innovativa koncept och företagsmodeller håller på att växa fram på detta område, vilket vittnar om en övergång från traditionell innovation till innovation som beaktar tekniska, miljömässiga och sociala aspekter med fokus på människors liv och välbefinnande.

1.3

EESK uppmanar därför kommissionen att ta fram en politisk ram för att stödja dessa framväxande företagsmodeller. Detta genom att erkänna, koppla samman och främja centrala begrepp för dessa företagsmodeller med utgångspunkt i idéer såsom gemensamma värden, kollektiv inverkan, mätning av effekter, helix-partnerskap och social innovation.

1.4

Ramen bör omfatta en möjliggörande miljö som undanröjer hinder och utvidgar de traditionella företagsbegreppen. Frågor som bör utforskas är offentlig upphandling, innovationsfrämjande lagstiftning, skräddarsydda finansiella instrument, bättre riktat stöd från strukturfonderna, eventuella skattemässiga incitament, utbildning, stöd och kompetenshöjning, det sistnämnda med särskilt beaktande av digitalisering och robotisering.

1.5

Det är viktigt att medlemsstaterna och EU-institutionerna till fullo erkänner och främjar ”rättvisare” företagsmodeller med inriktning på att skapa innovation för social utveckling genom att låta mätning av social påverkan samsas med rapportering av ekonomiska framsteg.

1.6

EESK uppmanar kommissionen att fullt ut ta med principerna i paketet om sociala investeringar och dess koppling till social innovation när man utarbetar den europeiska pelaren för sociala rättigheter, eftersom många av dessa nya företagsmodeller är konkreta uttryck för dessa principer.

1.7

Medlemsstaterna och kommissionen måste se till att innovationsprogrammen helt och hållet genomsyras av social innovation. EU-finansieringsstöd, såsom Horisont 2020, till social innovation måste utnyttjas till fullo och bör utvärderas på grundval av den tekniska utnyttjandegraden (av alla berörda parter) och den politiska inverkan.

1.8

Medlemsstaterna och EU-institutionerna måste integrera principerna om innovation i näringslivspolitiken för att trygga en möjliggörande kultur som främjar, välkomnar, belönar och sprider innovation. En sådan kultur omfattar faktorer som experiment, nya partnerskapskonstellationer och en breddad syn på värdeskapande i samhället.

1.9

EU måste lägga större vikt vid att stödja och skydda små och medelstora företag, särskilt företag i den sociala ekonomin, mikroföretag och familjeföretag, och alla typer av uppstartsföretag genom innovationspolitiska initiativ för att förbättra förutsättningarna för hållbarhet och för kopiering och utbyggnad av modeller.

1.10

Nya innovativa företagsmodeller måste beaktas fullt ut i de politiska initiativ som riktar sig till den industriella revolutionen 4.0 och närliggande politikområden, däribland den cirkulära ekonomin, delningsekonomin och funktionsekonomin, genom att uppmuntra till anpassning av alla nuvarande företag och modeller samt stödja framväxten av nya och okonventionella företagsformer, bildandet av nya relationer och justerade samarbetsmodeller.

1.11

EESK uppmanar kommissionen att fullt ut införliva dessa nya företagsmodeller i sin kommande översyn av strategin för den inre marknaden, som ska vara klar 2017, och att föreslå nya åtgärder i samma riktning.

1.12

Precis som när det gäller alla företag är det viktigt att principerna om arbete på skäliga villkor, arbetstagarnas sociala rättigheter och arbetsmarknadsparternas roll inom ramen för nya företagsmodeller respekteras fullt ut.

2.1

Ett nytt socialt landskap håller snabbt på att växa fram i Europa, vilket kräver nya sociala och ekonomiska modeller för att omvandla Europa till en modern och globalt konkurrenskraftig ekonomi.

2.2

För att uppnå tillväxt för framsteg, social sammanhållning och välbefinnande krävs ett nytt förhållningssätt till innovation. Innovationen och forskningen runt om i världen har anammat detta förhållningssätt, precis som många företag, och strävar nu efter såväl social och miljömässig som ekonomisk tillväxt och inverkan. Dessutom ger konsumenternas förväntningar och efterfrågan en antydan om att de stöder detta tillvägagångssätt. Detta framgår tydligt av framväxten av initiativ såsom samverkansekonomin, den cirkulära ekonomin och delningsekonomin. Det gemensamma för dessa initiativ är att de bygger på en ny uppsättning värderingar och eftersträvar smart och hållbar tillväxt för alla och framsteg som kombinerar tekniska, miljömässiga och sociala innovationer.

2.3

Syftet med detta yttrande är att undersöka några nya begrepp som är centrala för de innovationsdrivna nya företagsmodellerna. I yttrandet kommer i synnerhet den sociala ekonomins företag att användas som exempel. Yttrandet bygger vidare på EESK:s tidigare ställningstaganden på detta område och särskilt arbetet inom EESK:s projekt om socialt företagande (1). Detta yttrande tar inte upp begrepp som cirkulär ekonomi, samverkansekonomin, funktionsekonomin eller delningsekonomin, innovation eller politiken för små och medelstora företag, som tas upp i relaterade EESK-yttranden.

3.1.1

Europa står inför komplexa samhällsutmaningar som de nuvarande systemen inte klarar av. Detta innebär ett paradigmskifte som kräver ett nytt förhållningssätt och innovativa lösningar. Innovationerna kallas ofta sociala eller samhälleliga innovationer. ”Social innovation är social både vad gäller mål och medel. Till detta kan läggas att social innovation konkret kan definieras som nya idéer (produkter, tjänster och modeller) som samtidigt uppfyller samhällsbehov (på ett effektivare sätt än andra alternativ) och leder till nya sociala relationer eller samarbete. Med andra ord är innovationer inte bara till gagn för samhället utan de ökar också samhällets förmåga att agera” (2). Sociala innovationer uppstår i alla sektorer, och är ingenting nytt, men den gemensamma nämnaren är de så småningom leder till systemförändring.

3.1.2

I den akademiska världen omspänner innovationen i dag mer än bara teknisk utveckling. Forskarna instämmer numera i att innovation och forskning måste väga in tekniska, miljömässiga och sociala aspekter. Social, digital och teknisk innovation är ömsesidigt beroende av varandra. Den digitala teknikens roll i detta sammanhang är att vara ett verktyg som uppmuntrar till utbyte och ger människor makt att vidta åtgärder, medan social innovation är huvudmålet.

3.1.3

Social innovation kommer till uttryck på ett sätt som skiljer sig från teknisk innovation. Den är behovsinriktad och syftar ofta till att hantera en samhällsutmaning eller fokuserar på en specifik användargrupp, samtidigt som sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter vägs in. De mest framgångsrika sociala innovationerna går inte ut på att bara åtgärda ett enskilt problem eller en enskild fråga utan är förenade med ett helhetstänkande som i slutändan leder till systemförändring.

3.1.4

Den sociala innovationen bottnar i en etisk eller ideologisk ståndpunkt eller i en fråga av allmänintresse. Detta framgår av det civila samhällets roll i dag och historiskt sett i utformningen av de sociala trygghetssystemen. Social innovation må vara ett nytt begrepp, men företeelsen har funnits sedan långt tillbaka.

3.1.5

Social innovation bygger på öppen kommunikation och gemensamma problemlösningar där olika aktörer och metoder involveras för att föda fram nya lösningar. Social innovation innebär att riva murar mellan sektorer och marknader, att ersätta konkurrenslogiken med samarbetsbaserade och långsiktiga partnerskapslösningar. Det handlar om delning, med kopplingar till rörelsen för öppen källkod, och tillämpning av strategier som inte bygger på konkurrens.

3.1.6

Social innovation utgör ett viktigt forskningsfält för Europa och kommer att främja en ”reell social marknadsekonomi” i enlighet med artikel 2 i Lissabonfördraget. Detta kan dock bara uppnås om innovationen är tydligt inriktad på målsättningar som delaktighet och jämlikhet. Detta kommer i sin tur att ytterligare driva på samhällsinnovationen.

3.2.1

Det finns en ökande medvetenhet om att en mer heltäckande syn på värdeskapande – ekonomiskt, socialt och miljömässigt – utgör kärnan i en lockande affärsidé. Det faktum att ekonomiska vinster genereras eller ökar med ett större socialt och miljömässigt värde ger en tydlig fingervisning om att ekonomisk tillväxt hänger samman med sociala och miljömässiga framsteg. Detta kallas att skapa ett gemensamt värde, ett begrepp som undersökts av flera forskare (3).

3.2.2

Avgörande för denna strategi är övergången från normen att optimera kortfristiga finansiella resultat till att generera ekonomiskt värde på ett sätt som också leder till sociala framsteg och värde för samhället. Gemensamt värde kan mycket väl bli drivkraften bakom nästa våg av innovation och produktivitetstillväxt inom den globala ekonomin.

3.2.3

För att stödja en reell social marknadsekonomi krävs incitamentsskapande investeringsformer som är särskilt utformade för att stödja framväxten av en mer deltagarbaserad, demokratisk och inkluderande ekonomi. Här behövs ett fullständigt finansiellt ekosystem, där det i synnerhet är intressant att överväga former av hybridkapital och blandat kapital, en fråga som EESK har undersökt tidigare (4).

3.2.4

Om man tillämpar logiken om gemensamt värde utgör värdeskapande inte längre en överföring av befintligt värde utan snarare en ökning av det sociala, miljömässiga och ekonomiska värdet totalt sett. Det belyser också att marknaden inte bara kan definieras i ekonomiska termer utan även rymmer sociala och miljömässiga aspekter. Ett centralt inslag är att gemensamt värde bygger på styrkan och skillnaderna mellan den privata sektorn och civilsamhället genom att tillämpa en medskapande modell som i slutändan skapar både nya och växande marknader.

3.3.1

För att ta itu med komplexa samhällsutmaningar krävs ofta ett nära samarbete mellan regering, marknad och civilsamhället för att ta fram effektiva lösningar. Detta partnerskap grundar sig på en ingående förståelse av varje aktörs perspektiv, på ett snabbt beslutsfattande och ett inkännande tillvägagångssätt.

3.3.2

Samarbete, gemensamt skapande och sektorsövergripande innovation medför enorma fördelar jämfört med hur samhället har hanterat samhällsfrågor tidigare. Centralt i detta är att samla berörda parter på ett tidigt stadium för att tillsammans fastställa ett gemensamt samhälleligt mål och hur man ska nå dit.

3.3.3

Det är värt att notera att uppmärksamhet och stöd måste avse hela samhället då innovation ofta växer fram i det lokala sammanhanget nära de verkliga behoven. Det finns stora möjligheter att samla in och dela med sig av dessa lokala erfarenheter, varav många kan kopieras och byggas ut i andra regioner och länder.

3.4.1

Som nämnts kräver stora sociala förändringar en bred sektorsövergripande samordning, anpassning och partnerskap. Dessutom måste kollektiv inverkan bli ett av resultaten.

3.4.2

Kollektiv inverkan bygger på ett engagemang från en grupp centrala aktörer från olika sektorer, som fastställt en gemensam dagordning för att lösa ett specifikt socialt eller samhälleligt problem. Det inbegriper dessutom centraliserad infrastruktur, särskilt avsatt personal, ett strukturerat förfarande, gemensam mätning, kontinuerlig kommunikation och ömsesidigt förstärkta åtgärder bland alla deltagare. Omfattande social förändring kommer att uppstå till följd av bättre sektorsövergripande samordning snarare än från enskilda organisationers arbete.

3.5.1

Om begreppet innovation förutom tekniska perspektiv även väger in sociala och miljömässiga perspektiv, måste framstegen mätas på ett annat sätt. EESK har tidigare undersökt frågor (mätning av den sociala påverkan (5) och ekonomin för det allmänna bästa (6)) där behovet av en bredare syn på resultat och rapportering framgick tydligt.

3.5.2

Ekonomiska indikatorer har länge varit den rådande normen för att mäta resultat. Den ökande framväxten av hybridstrukturer som skapar innovation gör dock att det krävs en uppsättning nya och övergripande indikatorer som mäter social, miljömässig och ekonomisk påverkan.

3.5.3

Tillämpning av principerna om mätning av social påverkan inbegriper ett brett deltagande av berörda aktörer, en gemensam förståelse och definition av de viktigaste resultaten, samt ett gemensamt fastställande av indikatorer. Detta kommer att göra det möjligt att fånga upp det verkliga värde som skapas. Fokus ligger på att övergå från ekonomisk rapportering till mätning av faktorer som sociala insatser, prestationer, resultat och påverkan. Det är viktigt att aktörerna uppfattar dessa begrepp på samma sätt, eftersom de tillämpas inom både innovation och företagsmiljöer.

3.6.1

Sociala och tekniska innovationer kan få en enorm inverkan på arbetsorganisationen och arbetstagarnas arbetsvillkor. Ökad individualisering, självständighet och flexibilitet när det gäller arbetsförhållanden bör inte leda till en försämring av det sociala skyddet. För att innovativa modeller ska bli framgångsrika måste principerna om arbete på skäliga villkor även i fortsättningen tryggas, även i en förändrad miljö (7).

3.6.2

Innovationen kommer att gå hand i hand med allmänna sociala framsteg endast om alla berörda aktörer deltar och kan dra nytta av den, om mervärdet fördelas rättvist och det inte sker någon inskränkning i sociala rättigheter. Det sociala skyddet för arbetstagare måste även fortsättningsvis garanteras, även under förändrade förhållanden.

3.6.3

Detsamma gäller arbetstagarnas individuella sociala rättigheter, särskilt arbetsvillkor och löner. Innovativa modeller och digitalisering i synnerhet leder ofta till en ökad individualisering på arbetsplatsen och äventyrar de sociala normerna. Hållbara innovativa modeller måste respektera arbetstagarnas rättigheter och deras arbetsvillkor, även i ett föränderligt arbetsliv.

3.6.4

Nya innovativa företagsmodeller måste främja arbetstagarnas kollektiva rättigheter, det praktiska genomförandet av dem och arbetsmarknadsparternas roll. Arbetsmarknadens parter, kollektivavtal och arbetstagarnas medverkan är ofta en källa till innovation, eftersom de skapar de nödvändiga ramvillkoren.

3.6.5

Social dialog och heltäckande kollektivavtal bör även fortsättningsvis främjas, eftersom de också kan bidra till att förbättra ramvillkoren för övergången till innovativa företagsmodeller. Man har tidigare med jämna mellanrum behövt anpassa de sociala spelreglerna till den tekniska och sociala utvecklingen och detta kommer att fortsätta att vara nödvändigt i framtiden. Se exempelvis omfördelningen av arbetskraft (t.ex. arbetstidsförkortning).

4.1

EESK stöder behovet av att erkänna och främja mångfalden och pluralismen bland de olika företagsformer som tillsammans utgör den inre marknaden (8). Ett område som EESK har särskild sakkunskap om är den sociala ekonomins företag. Den sociala ekonomins företag och företagare har tagit fasta på många av de koncept som diskuteras ovan och är bra exempel på dessa hybridformer av företagsmodeller som håller på att växa fram i Europa.

4.2

Det finns över 2 miljoner företag inom den sociala ekonomin i Europa, som bidrar till 10 % av BNP. I många medlemsstater är dock sektorn ny och outvecklad vilket antyder att det finns stora möjligheter till utveckling. Det civila samhället och den sociala ekonomin har nära kopplingar och har genom innovation bidragit till betydande förändringar i samhället, såsom barnomsorg, sjukhus, främjande av personligt självbestämmande och självständigt boende för äldre och personer med funktionsnedsättning, balans mellan arbetsliv och privatliv, arbetsintegration och (socialt) boende, liksom ett stort antal vetenskapliga upptäckter och uppfinningar.

4.3

Med sitt fokus på en specifik användargrupp, ett icke tillgodosett behov i samhället eller behovet av att fylla ett tomrum, experimenterar företagen inom den sociala ekonomin och uppfinner lösningar samtidigt som de bedriver ekonomisk verksamhet. De återinvesterar sina vinster för att genomföra det sociala uppdraget och åstadkomma social påverkan. Den sociala ekonomins företag har här särskilt lyfts fram eftersom de tillhandahåller en intressant lösning genom dubbelt värdeskapande: socialt genom sin verksamhet (social sammanhållning eller integration) och ekonomiskt (genom handel, företagsbildning och tillhandahållande av sysselsättning).

4.3.1

Främjande av innovation och kreativitet är avhängigt varje aktör liksom beteenden och attityder. Det är därför nödvändigt att inte bara stärka sektorn för sociala företag utan också säkerställa en öppen inställning till den mångfald av modeller som håller på att växa fram. En kultur präglad av samarbete och gemensamma värderingar måste vårdas, en princip som varit inbäddad i exempelvis den sociala ekonomin från första början. Med tanke på att företagen inom den sociala ekonomin skapar nya marknadsmöjligheter genom sin innovation bör man lägga särskild tonvikt vid att skydda dessa enheter så att de kan fortsätta att utvecklas.

4.3.2

Det bör särskilt noteras att forskningen visar att andelen kvinnor är högre inom sociala företag än traditionella företag. I studier där man samlar in könsuppdelade uppgifter om detta har det dessutom visat sig att de kvinnliga sociala företagarna till och med är fler än männen i vissa europeiska länder. Dessa undersökningar tycks även ge en antydning om att kvinnliga företagare är mer innovativa än manliga företagare på det sociala området, samtidigt som de lägger mindre pengar på innovation (9). Denna forskning visar att det finns stora möjligheter till utveckling på området, särskilt när det gäller stödet till kvinnor inom socialt företagande.

5.1

Nya och innovativa företagsmodeller, såsom företagen inom den sociala ekonomin, ingår i den reguljära ekonomin och står inte i motsättning till andra företagsmodeller. Nu när det samhälleliga landskapet håller på att förändras i Europa måste tonvikt läggas vid att ta vara på alla former av innovation som leder till nya företagsmodeller. Dessa nya modeller bygger visserligen på många av de idéer som diskuterades i avsnitt 3, men stora delar av det befintliga företagsstödet, utvecklingen och uppstartsprogrammen samt andra nödvändiga villkor, såsom lagstiftning och finansiella instrument, misslyckas ofta med att stödja dessa diversifierade företagsmodeller eftersom de flesta stöd och politiska åtgärder i dag alltjämt är utformade enligt standarder för en mer traditionell företagsmodell och logik. För att mobilisera stöd för hela det spektrum av olika företagsmodeller som håller på att växa fram i Europa, bör därför följande aspekter beaktas.

5.1.1

När det gäller företag inom den sociala ekonomin arbetar EESK aktivt för ett heltäckande ekosystem som är särskilt anpassat till särdragen hos just denna företagsmodell (10). Ekosystem måste också tas fram för andra nya koncept och hybridkoncept för företag. Vidare måste det nuvarande stödet uppdateras och anpassas för att ta hänsyn till dessa nya modeller samt för att hjälpa befintliga företag att anpassa sig till och tillämpa dessa nya trender. Det ideala ekosystemet omfattar inslag som ett skräddarsytt finansiellt ekosystem med hybridkapitallösningar, bättre former av upphandling, skräddarsytt stöd till affärsutveckling och mätning av social påverkan. Detta är av avgörande betydelse för att stödja framväxten av och hållbarheten hos varje företagsmodell.

5.1.2

Innovationen är inte längre linjär. Kombinationen av tekniska, miljömässiga och sociala innovationsperspektiv är avgörande för att hitta framtida lösningar. För att fullt ut integrera dessa begrepp krävs en ny syn på rapporteringen om framsteg, som utgår från resultat eller påverkan. Två faktorer är särskilt viktiga här: gemensamt värdeskapande och tredelad resultatredovisning (för att se till att sociala, miljömässiga och ekonomiska framsteg väger lika tungt). Om man erkänner det totala värdet av den samlade effekten av de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna kommer nya typer av hybridföretag att växa fram snabbt. Idén om gemensamt värde är fortfarande i sin linda. Det krävs därför att företagsledare utvecklar nya färdigheter och kunskaper och att regeringarna lär sig att reglera på ett sätt som möjliggör och inte hindrar gemensamma värden.

5.1.3

Finansmarknaderna har en central funktion när det gäller att fördela resurserna i samhället på ett korrekt sätt. Men deras allt kortsiktigare tänkande strider direkt mot kravet att hantera samhällets behov på lång sikt, vilket tas upp i olika rapporter (11). Företagen måste få utrymme att investera för framtiden för att skapa värde för både investerare och samhället i stort. Detta kräver nya system som belönar ett investerarbeteende som agerar långsiktigt. Betydelsen av offentlig finansiering, ofta i blandade kapitallösningar, utgör en viktig del, som ofta stärker företagsutvecklingen.

5.1.4

För att innovationen ska driva fram nya företagsmodeller måste en innovationsfrämjande kultur ständigt främjas. Att uppmuntra experimentsystem som är öppna för både framsteg och misslyckanden (i lärosyfte) är av central betydelse för att vårda ett innovationsvänligt klimat i Europa. Utan att försiktighetsprincipen fungerar som ett hinder för innovation bör innovationsprincipen tillämpas som ett komplement till försiktighetsprincipen. Att ta fasta på innovationsprincipen innebär att ta hänsyn till hur lagar och andra författningar påverkar innovationen. Att utforma förfaranden och system kring partnerskapkonceptet med deltagande av viktiga aktörer (underlätta öppna forum, utrymme för dialog och samverkan) är en start. Detta håller redan på att hända runtom i Europa och skulle enkelt kunna utökas, delas och spridas (12).

5.2

Politisk vilja och egenansvar är av central betydelse för att främja bildandet av nya företag i Europa. Att utarbeta en konsekvent politisk agenda på EU-nivå och medlemsstatsnivå som är särskilt utformad för att stödja olika företagsmodeller är avgörande. För att skapa tillväxt och välfärd i Europa är det tydligt att vi måste ta steget över till en innovationsbaserad ekonomi och ett innovationsbaserat samhälle. Den inre marknadens lagstiftning och politik bör rymma tillräcklig hävstångskraft i detta syfte. Översynen av strategin för den inre marknaden, som ska vara klar 2017, innebär ett tillfälle att överväga nya åtgärder i denna riktning.

5.2.1

Tillräckligt och långsiktigt stöd till grundforskning och tillämpad forskning, som grogrund för framtida innovation, är nödvändigt mot bakgrund av betoningen på gemensamt värde och tredelad resultatredovisning. Dessutom måste dessa nya företagsmodellers verksamhet redovisas statistiskt, så att de ges det lämpligaste politiska stödet.

5.2.2

Det är viktigt att skapa medvetenhet om de olika formerna av innovation och innovatörer. Företagen inom den sociala ekonomin och det civila samhället ser sig ofta inte själva som innovatörer. Om den sociala innovationen görs mer synlig och man ser till att den erkänns genom att dess allmänna bidrag till samhället uttryckligen värderas, kommer mer innovation inom olika sektorer att uppmuntras.

5.2.3

EU fortsätter att spela en central roll när det gäller att samla in och sprida nya initiativ, främja en gynnsam miljö och se till att viktiga politiska initiativ verkligen fångar upp dessa nya trender. Kommissionen är i en god position när det gäller att underlätta detta utbyte av bästa praxis och återskapande av modeller.