52015TA1209(34)

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52015TA1209(34) - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52015TA1209(34)

Help

Rapport om årsredovisningen för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2014 med institutets svar

EUT C 409, 9.12.2015, p. 307–314 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

9.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 409/307

RAPPORT

om årsredovisningen för Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för budgetåret 2014 med institutets svar

(2015/C 409/34)

INLEDNING

Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (nedan kallat institutet) ligger i Dublin och inrättades genom rådets förordning (EEG) nr 1365/75 (1). Institutet ska bidra till planering och förverkligande av bättre levnads- och arbetsvillkor inom unionen genom att öka och sprida kunskap om detta område (2).

INFORMATION TILL STÖD FÖR REVISIONSFÖRKLARINGEN

I revisionsrättens revisionsmetod ingår analytiska granskningsåtgärder, en direkt granskning av transaktioner och en bedömning av nyckelkontroller i institutets system för övervakning och kontroll. Detta kompletteras med revisionsbevis från andra revisorers arbete och en analys av uttalanden från ledningen.

REVISIONSFÖRKLARING

Revisionsrätten har i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt granskat

a)	institutets årsredovisning, som består av räkenskaperna (3) och rapporterna om budgetgenomförandet (4) för det budgetår som slutade den 31 december 2014,

b)	lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.

Ledningens ansvar

Ledningen har ansvaret för att upprätta en årsredovisning för institutet som ger en rättvisande bild och för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta (5).

I ledningens ansvar för institutets årsredovisning ingår att utforma, införa och upprätthålla de system för internkontroll som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, välja och tillämpa ändamålsenliga redovisningsprinciper utifrån de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (6) och göra uppskattningar i redovisningen som är rimliga med hänsyn till omständigheterna. Direktören godkänner institutets årsredovisning efter det att räkenskapsföraren har upprättat den på grundval av all tillgänglig information tillsammans med en not till årsredovisningen där han eller hon bland annat förklarar att han eller hon har uppnått rimlig säkerhet om att den ger en i alla väsentliga avseenden sann och rättvisande bild av institutets finansiella ställning.

Ledningens ansvar när det gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och efterlevnaden av principen om sund ekonomisk förvaltning består i att utforma, införa och upprätthålla ett ändamålsenligt och effektivt system för internkontroll som innefattar en tillfredsställande övervakning och lämpliga åtgärder för att förebygga oriktigheter och oegentligheter och, vid behov, rättsliga förfaranden för att kräva tillbaka belopp som betalats ut eller använts felaktigt.

Revisorns ansvar

Revisionsrätten ska utifrån revisionen avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet (7) om årsredovisningens tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Revisionsrätten utför sin revision i enlighet med IFAC:s internationella revisionsstandarder (International Standards on Auditing, ISA) och etiska riktlinjer och Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai). Enligt dessa standarder ska revisionsrätten planera och utföra revisionen så att rimlig säkerhet uppnås om huruvida institutets årsredovisning innehåller väsentliga felaktigheter och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Revisionen innebär att revisorn genom olika åtgärder inhämtar revisionsbevis om belopp och annan information i räkenskaperna och om lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska vidtas, bland annat genom att bedöma riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i räkenskaperna och för att de underliggande transaktionerna i väsentlig utsträckning inte uppfyller kraven i Europeiska unionens rättsliga ram, vare sig det beror på oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av internkontrollen som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och de system för övervakning och kontroll som ska garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och utformar granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna. Revisionen inbegriper också en utvärdering av redovisningsprincipernas ändamålsenlighet, rimligheten i uppskattningarna i redovisningen och den övergripande presentationen i räkenskaperna. När revisionsrätten upprättade denna rapport och revisionsförklaring beaktade den det revisionsarbete som den oberoende externa revisorn utfört avseende institutets räkenskaper i enlighet med artikel 208.4 i EU:s budgetförordning (8).

Revisionsrätten anser att den har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för sin revisionsförklaring.

Uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet

Revisionsrätten anser att institutets årsredovisning i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av institutets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av det finansiella resultatet och kassaflödena för det budgetår som slutade detta datum i enlighet med bestämmelserna i institutets budgetförordning och de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare.

Uttalande om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

Revisionsrätten anser att de transaktioner som ligger till grund för årsredovisningen för det budgetår som slutade den 31 december 2014 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

10.	Kommentarerna nedan påverkar inte revisionsrättens uttalanden.

KOMMENTARER OM BUDGETFÖRVALTNINGEN

11.

Under 2014 var den övergripande andelen gjorda åtaganden stor – 99,7 %, vilket visar att åtagandena gjordes i tid. Inom avdelning III (driftsutgifter) fördes dock en stor andel av de gjorda åtagandena över till 2015 – 3 8 14 156 euro eller 53,7 % (2013: 3 3 75 781 euro eller 48,6 %). De gällde främst fleråriga projekt för vilka insatserna och betalningarna genomfördes enligt tidsplanen och ett flerårigt projekt för vilket genomförandet tidigarelades till 2014 men betalningarna ska göras först 2015.

ÖVRIGA KOMMENTARER

12.

År 2005 trädde EU:s nya tjänsteföreskrifter i kraft, med bestämmelser om att framtida löner till tjänstemän som rekryterats före den 5 augusti 2005 inte ska vara lägre än enligt de tidigare tjänsteföreskrifterna. Revisionsrättens revision visade att detta inte efterlevdes och att 20 av de 75 tjänstemän som var anställda vid den tidpunkten har fått 1 28 735 euro för lite betalt för perioden 2005–2014. Det finns en avsättning i institutets räkenskaper för detta belopp.

UPPFÖLJNING AV FÖRRA ÅRETS KOMMENTARER

13.

En översikt över de korrigerande åtgärder som har vidtagits som en reaktion på revisionsrättens kommentarer från förra året finns i bilaga I.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Milan Martin CVIKL som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 8 september 2015.

För revisionsrätten

Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA

Ordförande

(1) EUT L 139, 30.5.1975, s. 1.

(2) I bilaga II sammanfattas institutets behörighet och verksamhet i informationssyfte.

(3) Här ingår balans- och resultaträkningen, kassaflödesanalysen, sammanställningen av förändringar i nettotillgångarna och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna och andra förklarande noter.

(4) Här ingår sammanställningen av resultatet av budgetgenomförandet med bilaga.

(5) Artiklarna 39 och 50 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42).

(6) De redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (Ipsas) som ges ut av Internationella revisorsförbundet IFAC eller, när så är lämpligt, på de internationella redovisningsstandarderna International Accounting Standards (IAS)/International Financial Reporting Standards (IFRS) som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB).

(7) Artikel 107 i förordning (EU) nr 1271/2013.

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

BILAGA I

Uppföljning av förra årets kommentarer

År	Revisionsrättens kommentar	Genomförande av korrigerande åtgärder (Har genomförts/Pågår/Har inte genomförts/e.t.)
2013	Institutet gjorde en heltäckande fysisk inventering i slutet av 2013 och början av 2014. När revisionsrätten gjorde sin granskning i februari 2014 var rapporten om den fysiska inventeringen ännu inte klar. De tester som revisionsrätten gjorde visade att alla anläggningstillgångar inte hade streckkoder och inte ingick i förteckningen och räkenskaperna. Utrustning till ett värde av 2 09 843 euro (1) hade bokförts som utgifter i stället för som kapital. Felet korrigerades efter revisionsrättens granskning. Några tillgångar kunde inte spåras till leverantörernas följesedlar så det gick inte att se om startdatumet för beräkning av avskrivningen var korrekt.	Har genomförts
2013	De uppgifter som presenteras i punkten ovan visar på stora brister i den interna kontrollen när det gäller registrering och bokföring av anläggningstillgångar.	Har genomförts
2013	Under 2013 var den övergripande andelen gjorda åtaganden 99 %, vilket visar att åtagandena gjordes i tid. Andelen gjorda åtaganden som fördes över till 2014 var dock hög och uppgick till cirka 6 62 831 euro (35,6 %) för avdelning II (administrativa utgifter) och cirka 3 3 75 781 euro (48,6 %) för avdelning III (driftsutgifter).	e.t.
2013	Överföringarna av anslag för vilka åtaganden hade gjorts inom avdelning II gällde upphandling av it-utrustning (hård- och mjukvara) (2 81 934 euro, varav inköp på 1 89 934 euro ursprungligen planerades till 2014), brådskande och oförutsedda reparationer (69 000 euro) och renoveringsarbeten för vilka kontrakt ska ingås och som planeras till början av 2014 (2 30 718 euro).	e.t.
2013	Anslag på 2 6 25 543 euro för vilka åtaganden hade gjorts inom avdelning III fördes över och gällde fleråriga projekt för vilka åtgärder genomfördes och betalningar gjordes i enlighet med tidsplanen. Oplanerade överföringar på 7 50 238 euro gällde främst en ökning av budgeten för flera projekt för att man skulle utöka omfattningen av dem och förbättra deras kvalitet (65 %), översättningstjänster som beställdes i december 2013 men som ursprungligen var planerade till 2014 (14 %), förseningar i upphandlingsförfaranden (7 %), sen fakturering från leverantörer (14 %) och andra händelser utanför institutets kontroll.	e.t.
2013	Institutet började sin verksamhet 1975 och dess arbete har fram till nu baserats på korrespondens och utbyten med värdmedlemsstaten. Men det finns ingen övergripande överenskommelse mellan institutet och medlemsstaten om ett säte. En sådan överenskommelse skulle ge ökad insyn i villkoren för institutet och dess personal.	Pågår

(1) Luftkonditioneringssystem och annan utrustning vid institutets konferenscentrum.

BILAGA II

Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Dublin)

Behörighet och verksamhet

Unionens behörighetsområde enligt fördraget

(artikel 151 i EUF- fördraget)

Unionens och medlemsstaternas mål ska under beaktande av sådana grundläggande sociala rättigheter som anges i den europeiska sociala stadgan, som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961, och i 1989 års gemenskapsstadga om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter, vara att främja sysselsättningen, att förbättra levnads- och arbetsvillkor och därigenom möjliggöra en harmonisering samtidigt som förbättringarna bibehålls, att åstadkomma ett fullgott socialt skydd, en dialog mellan arbetsmarknadens parter och en utveckling av de mänskliga resurserna för att möjliggöra en varaktigt hög sysselsättning samt att bekämpa social utslagning. […]

Institutets behörighet

(rådets förordning (EEG) nr 1365/75, ändrad genom förordning (EG) nr 1111/2005)

Mål

Institutets mål är att bidra till förverkligande av bättre levnads- och arbetsvillkor genom att öka och sprida kunskap som är relevant för detta område. Den ska särskilt behandla följande ämnen:

—	Villkoren på arbetsplatser.

—	Organisering av arbetet och särskilt arbetsutformning.

—	Problem som är specifika för vissa kategorier av arbetstagare.

—	Långsiktiga aspekter på förbättringar på miljöområdet.

—	Fördelning i tid och rum av mänsklig verksamhet.

Uppgifter

—	Främja utbyte av information och erfarenheter på dessa områden.

—	Underlätta kontakter mellan universitet, undersöknings- och forskningsinstitut, förvaltningsorgan och ekonomiska och sociala organisationer.

—	Genomföra undersökningar eller sluta avtal om studier och bidra till pilotprojekt.

—	Samarbeta så nära som möjligt med befintliga specialiserade institutioner i medlemsstaterna och på internationell nivå.

Organisation

Styrelse

—	Från varje medlemsstat: en ledamot som företräder regeringen, en företrädare för arbetsgivarorganisationerna och en företrädare för arbetstagarorganisationerna.

—	Tre företrädare för kommissionen.

—	Ett ordinarie sammanträde per år.

Styrelsens arbetsutskott

—	Består av elva ledamöter: tre ledamöter från varje arbetsmarknadspart och regeringarna och två från kommissionen.

—	Övervakar genomförandet av styrelsens beslut och vidtar alla nödvändiga åtgärder för institutets förvaltning mellan styrelsesammanträdena.

—	Sex ordinarie sammanträden per år.

Direktören och biträdande direktören utses av kommissionen från en kandidatlista som lagts fram av styrelsen. Direktören genomför styrelsens och arbetsutskottets beslut och förvaltar institutet.

Intern revision

Europeiska kommissionens tjänst för internrevision.

Extern revision

Europeiska revisionsrätten.

Myndighet som beviljar ansvarsfrihet

Europaparlamentet på rådets rekommendation.

Medel till institutets förfogande 2014 (2013)

Budget

20,9(20,6) miljoner euro

Personalstyrka den 31 december 2014

Tjänstemän och tillfälligt anställda:

99 (101) tjänster enligt tjänsteförteckningen, varav tillsatta: 96 (99) den 31 december 2014.

Övrig personal:

Utstationerade nationella experter: 0 (0).

Kontraktsanställda: 14 (13)

Personalstyrka totalt: 110 (112)

Anställda med (1)

uppgifter inom verksamheten: 79 (78),

uppgifter inom administration och samordning (administrativa uppgifter): 19 (29),

blandade uppgifter: 12 (5).

Verksamhet och tjänster 2014

Öka deltagandet på arbetsmarknaden och bekämpa arbetslöshet genom att skapa arbetstillfällen, verka för en bättre fungerande arbetsmarknad och främja integration

—	European Restructuring Monitor (ERM, omstruktureringsfrågor): 1 464 faktablad om omstrukturering, fyra utgåvor av ERM quarterly.

—	ERM: årsrapport 2014 – Restructuring in the Public Sector.

—	Rapporten Labour mobility: Recent trends and policies.

—	Rapporten Effects of restructuring at regional level and approaches to dealing with the consequences.

—	Rapporten Mapping youth transitions in Europe.

—	En sökbar databas med fallstudier om omstrukturering har utvecklats, som visar hur företag kan förutse och hantera förändringar.

Förbättra arbetsvillkor och göra arbetet hållbart i ett livslångt perspektiv

—	Inrättandet av det europeiska centrumet för övervakning av arbetslivet som ett integrerat centrum för övervakning av arbetsmarknadsrelationer och arbetsvillkor i EU.

—	Femte undersökningen om arbetsvillkor i Europa: Politiska lärdomar från undersökningen: att skapa fler och bättre jobb.

—	Förberedelser av den sjätte undersökningen om arbetsvillkor i Europa (fältarbetet ska inledas i februari 2015).

—	Rapporten National working conditions surveys in Europe: A compilation.

—	Rapporten Psychosocial risks in Europe: Prevalence and strategies for prevention.

—	Rapporten Employment opportunities for people with chronic diseases.

Utveckla arbetsmarknadsrelationerna för att säkra rättvisa och produktiva lösningar i ett föränderligt politiskt sammanhang

—	Inrättandet av det europeiska centrumet för övervakning av arbetslivet som ett integrerat centrum för övervakning av arbetsmarknadsrelationer och arbetsvillkor i EU (se även ovan).

—	Rapporten Industrial relations and working conditions developments in Europe 2013.

—	Rapporten Social partner and gender equality in Europe.

—	Rapporten Changes to wage-setting mechanisms in the context of the crisis and the EU’s new economic governance regime.

—	Rapporten Social dialogue in micro and small enterprises.

Förbättra levnadsstandarden och främja social sammanhållning trots ekonomiska skillnader och social ojämlikhet

—

Tredje europeiska undersökningen om livskvalitet:

—	Institutets iakttagelser gällde livskvaliteten i städer och på landsbygden i Europa, jobbpreferenser hos personer över 50 år och ungdomars sociala situation i Europa.

—	Trender när det gäller livskvalitet: rapporter om Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Turkiet.

—	Rapporten Social cohesion and well-being in the EU.

—	Rapporten Access to healthcare in times of crisis.

Kommunikation och utbyte av idéer och erfarenheter

—	1 01 760 nedladdningar av rapporter från institutets webbplats. 1 7 03 298 besök av användare.

—	125 publikationer i pdf-format (786 språkversioner).

—	328 EU-policydokument som hänvisar till institutets resultat och expertkunskaper.

—	94 bidrag till evenemang på begäran.

(1) Den nya fördelningen bygger på den jämförande analysen i enlighet med artikel 29.3 i budgetförordningen. Den genomfördes för första gången av institutet i december 2014.

Källa: Bilagan har tillhandahållits av institutet.

INSTITUTETS SVAR

11.

Vi noterar revisionsrättens kommentar om den stora andelen gjorda åtaganden som förts över till 2015 inom avdelning III. Vi uppskattar den noggranna analysen av budgetgenomförandet och det faktum att orsakerna till överföringarna nämns (fleråriga projekt som genomfördes enligt tidsplanen och ett projekt för vilket genomförandet tidigarelades).

12.

När det gäller de tjänstemän som fått för lite betalt sedan de nya tjänsteföreskrifterna trädde i kraft 2005 har institutet rättat till felet: i juni och juli 2015 betalades de utestående beloppen till de berörda tjänstemännen. Vi vill framhålla att beräkningen av lönerna ombesörjs av PMO (byrån för löneadministration och individuella ersättningar, som är en del av Europeiska kommissionen).

Top

Choose the experimental features you want to try