Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52015TA1209(28)

    Rapport om årsredovisningen för Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2014, med genomförandeorganets svar

    EUT C 409, 9.12.2015, p. 247–254 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    9.12.2015   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 409/247


    RAPPORT

    om årsredovisningen för Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2014, med genomförandeorganets svar

    (2015/C 409/28)

    INLEDNING

    1.

    Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet (nedan kallat genomförandeorganet) ligger i Bryssel och inrättades genom kommissionens beslut 2008/37/EG (1). Genomförandeorganet inrättades för en period som började den 1 januari 2008 och slutar den 31 december 2017 för att förvalta det särskilda programmet Idéer inom sjunde ramprogrammet för forskning (2).

    INFORMATION TILL STÖD FÖR REVISIONSFÖRKLARINGEN

    2.

    I revisionsrättens revisionsmetod ingår analytiska granskningsåtgärder, en direkt granskning av transaktioner och en bedömning av nyckelkontroller i genomförandeorganets system för övervakning och kontroll. Detta kompletteras (vid behov) med revisionsbevis från andra revisorers arbete och en analys av uttalanden från ledningen.

    REVISIONSFÖRKLARING

    3.

    Revisionsrätten har i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt granskat

    a)

    genomförandeorganets årsredovisning, som består av räkenskaperna (3) och rapporterna om budgetgenomförandet (4) för det budgetår som slutade den 31 december 2014,

    b)

    lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.

    Ledningens ansvar

    4.

    Ledningen har ansvaret för att upprätta en årsredovisning för genomförandeorganet som ger en rättvisande bild och för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta (5).

    a)

    I ledningens ansvar för genomförandeorganets årsredovisning ingår att utforma, införa och upprätthålla de system för internkontroll som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, välja och tillämpa ändamålsenliga redovisningsprinciper utifrån de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (6) och göra uppskattningar i redovisningen som är rimliga med hänsyn till omständigheterna. Styrkommittén godkänner genomförandeorganets årsredovisning efter det att räkenskapsföraren har upprättat den på grundval av all tillgänglig information tillsammans med en not till årsredovisningen där han eller hon bland annat förklarar att han eller hon har uppnått rimlig säkerhet om att den ger en i alla väsentliga avseenden sann och rättvisande bild av genomförandeorganets finansiella ställning.

    b)

    Ledningens ansvar när det gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och efterlevnaden av principen om sund ekonomisk förvaltning består i att utforma, införa och upprätthålla ett ändamålsenligt och effektivt system för internkontroll som innefattar en tillfredsställande övervakning och lämpliga åtgärder för att förebygga oriktigheter och oegentligheter och, vid behov, rättsliga förfaranden för att kräva tillbaka belopp som betalats ut eller använts felaktigt.

    Revisorns ansvar

    5.

    Revisionsrätten ska utifrån revisionen avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet (7) om årsredovisningens tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Revisionsrätten utför sin revision i enlighet med IFAC:s internationella revisionsstandarder (International Standards on Auditing, ISA) och etiska riktlinjer och Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai). Enligt dessa standarder ska revisionsrätten planera och utföra revisionen så att rimlig säkerhet uppnås om huruvida genomförandeorganets årsredovisning innehåller väsentliga felaktigheter och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

    6.

    Revisionen innebär att revisorn genom olika åtgärder inhämtar revisionsbevis om belopp och annan information i räkenskaperna och om lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska vidtas, bland annat genom att bedöma riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i räkenskaperna och för att de underliggande transaktionerna i väsentlig utsträckning inte uppfyller kraven i Europeiska unionens rättsliga ram, vare sig det beror på oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av internkontrollen som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och de system för övervakning och kontroll som ska garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och utformar granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna. Revisionen inbegriper också en utvärdering av redovisningsprincipernas ändamålsenlighet, rimligheten i uppskattningarna i redovisningen och den övergripande presentationen i räkenskaperna.

    7.

    Revisionsrätten anser att den har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för sin revisionsförklaring.

    Uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet

    8.

    Revisionsrätten anser att genomförandeorganets årsredovisning i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av genomförandeorganets finansiella ställning per den 31 december 2014 och av det finansiella resultatet och kassaflödena för det budgetår som slutade detta datum i enlighet med bestämmelserna i genomförandeorganets budgetförordning och de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare.

    Uttalande om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

    9.

    Revisionsrätten anser att de transaktioner som ligger till grund för årsredovisningen för det budgetår som slutade den 31 december 2014 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

    10.

    Kommentarerna nedan påverkar inte revisionsrättens uttalanden.

    KOMMENTARER OM INTERNKONTROLLER

    11.

    Rutinerna för materiella och immateriella tillgångar behöver förbättras ytterligare så att de garanterar att tillgångarna skyddas korrekt och att exakta och fullständiga uppgifter tas fram i rätt tid på det här området. Anläggningsregistret måste hållas aktuellt när det gäller var tillgångarna finns, inventeringsrutinerna måste formaliseras och genomförandeorganets riktlinjer för kapitalisering av internt utvecklade immateriella tillgångar måste vara tillräckligt detaljerade för att garantera ett enhetligt tillvägagångssätt.

    Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Milan Martin CVIKL som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 8 september 2015.

    För revisionsrätten

    Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA

    Ordförande


    (1)  EUT L 9, 12.1.2008, s. 15.

    (2)  I bilagan sammanfattas genomförandeorganets behörighet och verksamhet i informationssyfte.

    (3)  Här ingår balans- och resultaträkningen, kassaflödesanalysen, sammanställningen av förändringar i nettotillgångarna och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna och andra förklarande noter.

    (4)  Här ingår sammanställningen av resultatet av budgetgenomförandet med bilaga.

    (5)  Artiklarna 38–42 i genomförandeorganets budgetförordning.

    (6)  De redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (Ipsas) som ges ut av Internationella revisorsförbundet IFAC eller, när så är lämpligt, på de internationella redovisningsstandarderna International Accounting Standards (IAS)/International Financial Reporting Standards (IFRS) som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB).

    (7)  Artiklarna 87–92 i genomförandeorganets budgetförordning.


    BILAGA

    Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet (Bryssel)

    Behörighet och verksamhet

    Unionens behörighetsområde enligt fördraget

    (artikel 182 i EUF- fördraget)

    1.

    Europaparlamentet och rådet ska efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén anta ett flerårigt ramprogram som anger alla unionens verksamheter. Ramprogrammet ska

    fastställa de vetenskapliga och teknologiska mål som ska uppnås genom den verksamhet som anges i artikel 180 samt de prioriteringar som ska gälla i detta sammanhang,

    ange huvudlinjerna för denna verksamhet,

    fastställa det högsta totalbeloppet och de närmare villkoren för unionens finansiella deltagande i ramprogrammet samt de planerade verksamheternas andelar.

    2.

    Ramprogrammet ska anpassas eller utökas efterhand som förhållandena ändras.

    3.

    Ramprogrammet ska genomföras genom särskilda program som utvecklas inom varje verksamhet. I varje särskilt program ska fastställas de närmare villkoren för genomförandet, programmets längd och de medel som bedöms nödvändiga. Summan av de belopp som bedöms nödvändiga och som fastställs i de särskilda programmen får inte överstiga det högsta totalbelopp som har fastställts för ramprogrammet och för varje verksamhet.

    4.

    Rådet ska anta de särskilda programmen i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén.

    Genomförande-organets behörighet

    (kommissionens genomförande-beslut 2013/779/EU)

    (kommissionens beslut C(2013) 9428 ändrat genom kommissionens beslut C(2014) 9437)

    Mål

    Genomförandeorganet inrättades i december 2013 genom kommissionens beslut 2013/779/EU för förvaltningen av det särskilda målet ”stärka spetsforskningen genom Europeiska forskningsrådets verksamhet” i del I ”Vetenskaplig spetskompetens” i det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 (2014–2020). Detta särskilda mål genomförs av Europeiska forskningsrådet (EFR), som består av ett oberoende vetenskapligt råd som fastställer EFR:s vetenskapliga strategi och övervakar hur strategin genomförs av genomförandeorganet som sköter den operativa förvaltningen.

    Genomförandeorganet efterträder det genomförandeorgan som inrättades genom beslut 2008/37/EG och verkar i enlighet med de allmänna stadgarna i rådets förordning (EG) nr 58/2003.

    Genomförandeorganet har även anförtrotts genomförandet av arvet efter det särskilda programmet Idéer som förvaltades av dess företrädare inom ramen för sjunde ramprogrammet (2007–2013).

    Uppgifter

    Genomförandeorganets uppgifter beskrivs i den delegerade rättsakten (se kommissionens beslut C(2013) 9428, ändrat genom kommissionens beslut C(2014) 9437), särskilt artikel 4 och bilagorna I–III. Genomförandeorganet har bland annat anförtrotts följande uppgifter:

    Alla aspekter rörande det administrativa genomförandet och genomförandet av programmet och särskilt utvärderingsförfaranden, expertutvärderingar och urvalsprocesser enligt de principer som fastställts av vetenskapliga rådet.

    Den finansiella och vetenskapliga förvaltningen av anslagen.

    Det nödvändiga stödet till det vetenskapliga rådet när det utför sina uppgifter.

    Organisation

    (kommissionens beslut C(2014) 430 ändrat genom kommissionens beslut C(2014) 9447)

    (förordning (EU) nr 1291/2013)

    (rådets beslut 2013/743/EU)

    (rådets förordning (EG) nr 58/2003)

    Styrkommittén

    Styrkommittén är det organ som övervakar genomförandeorganets insatser och utses av kommissionen (se kommissionens beslut C(2014) 430, ändrat genom kommissionens beslut C(2014) 9447). Den antar genomförandeorganets årliga arbetsprogram (efter kommissionens godkännande), den administrativa budgeten och de årliga rapporterna. Den består av fem ledamöter.

    Europeiska forskningsrådets vetenskapliga råd

    EFR:s vetenskapliga råd har genom förordning (EU) nr 1291/2013 anförtrotts uppgiften att fastställa den övergripande vetenskapliga strategin för målet med det särskilda programmet, besluta om vilken typ av forskning som ska finansieras i enlighet med avsnitt 1.2 i del I i bilagan till förordningen. Det fungerar självständigt. Dessa är väsentliga egenskaper hos EFR vilka garanterar effektiviteten hos dess vetenskapliga program, kvaliteten på dess verksamhet och process för expertgranskning och dess trovärdighet i forskarvärlden. Såsom anges i artikel 7 i rådets beslut 2013/743/EU ska dess uppgifter särskilt omfatta fastställande av det årliga arbetsprogrammet för genomförandet av EFR:s verksamhet och förfaranden för expertutvärdering samt övervakning och kvalitetskontroll av genomförandet av det särskilda målet Europeiska forskningsrådet (EFR), utan att det påverkar kommissionens ansvar. Det består av 22 ledamöter som utses av kommissionen.

    Genomförandeorganets direktör

    Utses av Europeiska kommissionen för fyra år.

    Extern revision

    Europeiska revisionsrätten.

    Myndighet som beviljar ansvarsfrihet

    Europaparlamentet på rådets rekommendation.

    Medel till genomförande-organets förfogande 2014 (2013)

    Budget

    36,3 (40,1) miljoner euro (slutlig budget antagen av genomförandeorganet)

    Personalstyrka den 31 december 2014

    I driftsbudgeten för 2014 ingår en tjänsteförteckning med 100 (100) tillfälligt anställda och en budget för 289 (289) kontraktsanställda och utstationerade nationella experter, vilket ger en total personalstyrka på 389 (389) personer. Av dessa var 388 (379) tjänster tillsatta vid utgången av 2014:

    99 (99) tillfälligt anställda, varav 15 (13) utstationerade och 84 (86) externa,

    277 (270) kontraktsanställda,

    12 (10) nationella experter.

    Anställda med

    uppgifter inom verksamheten (avdelningarna för vetenskap respektive bidrag): 70 % (70 %),

    administrativa uppgifter (övriga avdelningar): 30 % (30 %).

    Produkter och tjänster 2014 (2013)

    1.

    Övervakning av de bidragsöverenskommelser som har tilldelats inom programmet Horisont 2020 (H2020), ansökningsomgångar för startbidrag, konsolideringsbidrag, bidrag till avancerad forskning och bidrag till proof-of-concept (stöd för forskningskonceptet). Arbetsprogrammet för H2020 genomförs genom att det varje år offentliggörs ansökningsomgångar som följs av en utvärdering (gjord av externa experter), förhandlingar och ingående av bidragsöverenskommelser och slutligen övervakning av genomförandet av projekten. Varje ansökningsomgång leder till en rad bidragsöverenskommelser med en beräknad projektcykel på omkring fem år.

    2.

    Genomförandet av 2014 års ansökningsomgång för arbetsprogrammet för H2020 (startbidrag, konsolideringsbidrag, bidrag till avancerad forskning och bidrag till proof-of-concept (stöd för forskningskonceptet)): 8  530 ansökningsförslag lämnades in 2014, varav 3  273 gällde startbidrag, 2  528 konsolideringsbidrag, 2  287 bidrag till avancerad forskning och 442 bidrag till stöd för forskningskoncept (totalt för båda tidsfristerna). Av dessa var totalt 8  374 stödberättigande och utvärderades därför av utvärderingspanelen. Totalt valdes 378 förslag ut till bidragsprocessen för startbidrag och bidrag till stöd för forskningskoncept. 2014 års ansökningsomgång för konsolideringsbidrag är ännu inte avslutad och ansökningsomgången för bidrag till avancerad forskning är fortfarande i utvärderingsfasen eftersom tidsplanen för ansökningsomgångarna ändrades med fem månaderna på grund av att H2020-programmet antogs så sent av rådet och parlamentet.

    3.

    Framtagning och spridning av information om arbetsprogrammet för H2020 och genomförandeorganets verksamheter under 2014.

    4.

    Vetenskapliga rådet höll regelbundet sammanträden 2014 både i Bryssel och runt om i Europa, vanligen på inbjudan av nationella myndigheter. Att ha sammanträden i olika länder, antingen EU-medlemsstater eller associerade länder, är ett sätt att synliggöra EFR. Sammanträdena ses även som viktiga händelser av både nationella myndigheter och den lokala forskarvärlden. Fem plenarsammanträden i vetenskapliga rådet anordnades mellan den 1 januari och den 31 december 2014: i januari, mars och december i Bryssel (Belgien), i juni i Oslo (Norge) och i oktober i Zagreb (Kroatien).

    I enlighet med rekommendationerna från den panel som såg över genomförandeorganets strukturer och mekanismer 2009 har vetenskapliga rådet inrättat två ständiga kommittéer: den första ger vägledning om intressekonflikter, fel i yrkesutövningen och etiska frågor och den andra arbetar med urvalet av deltagare i utvärderingspaneler. Genomförandeorganet gav stöd till den operativa verksamheten vid de två kommittéerna som träffades två respektive tre gånger under 2014.

    Vetenskapliga rådets ledamöter träffades även i arbetsgrupper om särskilda frågor. Genomförandeorganet anordnade under 2014 olika sammanträden med EFR:s arbetsgrupper om innovation och förbindelser med näringslivet, öppen åtkomst, stärkt internationellt deltagande, balans mellan könen och centrala resultatindikatorer. Arbetsgrupperna utför analyser och bidrar till genomförandeorganets vetenskapliga strategi genom förslag som antas vid vetenskapliga rådets plenarsammanträden inom de områden som omfattas av deras mandat: de granskar EFR:s förbindelser med industrisektorn/företagssektorn och den forskningsrådsfinansierade forskningens inverkan på innovation, utarbetar EFR:s ståndpunkt i fråga om öppen åtkomst, ser till att EFR ligger i framkant när det gäller bästa praxis för att få till stånd en jämn könsfördelning inom forskningen, utforskar lämpliga mekanismer för att öka deltagandet i EFR:s ansökningsomgångar för forskare från länder utanför EU, utvecklar en färdplan för övervakning och utvärdering av hur väl EFR fullgör sitt uppdrag, utöver indikatorer och mål, och stöder det vetenskapliga rådets kort-, medel- och långsiktiga strategier.

    En ny arbetsgrupp inledde sitt arbete 2014, arbetsgruppen om ett utökat europeiskt deltagande. Den har till uppgift att uppmuntra central- och östeuropeiska länder att bättre främja vetenskaplig talang och investera mer i forskning. Den ska öka medvetenheten om EFR:s bidragssystem i de länderna och bättre informera forskarsamfundet där om vad EFR:s bidrag kan erbjuda forskare från regionen och öka deltagandet av ännu oupptäckta vetenskapliga talanger därifrån.

    Tillsammans med arbetsgruppernas ledamöter utarbetade genomförandeorganet en rad arbetsdokument med analyser och viktiga slutsatser om de särskilda frågor som behandlas av arbetsgrupperna och de ständiga kommittéerna.

    De viktigaste aktiviteterna i arbetsgrupperna 2014 följande:

    Innovation och förbindelser med näringslivet: nio mottagare av EFR-stöd för forskningskoncept utbildades i juli 2014 och uppmanades sedan att presentera sina idéer för investerare under en tre minuter lång presentation (elevator pitch) inför ett nätverk av ledande innovatörer i näringslivet och den akademiska världen samt några riskkapitalister. Detta är det andra evenemanget av den här typen som EFR anordnar i samarbete med medieföretaget ScienceBusiness. Det första anordnades i februari 2013.

    Öppen åtkomst: Ett möte om öppen åtkomst och vetenskaplig spetskompetens anordnades inom ramen för EFR:s och DNRF:s gemensamma workshop Fostering academic excellence in a changing world som anordnades i juni som ett satellitevenemang till ESOF 2014.

    Senare, i september, anordnades en tvådagars workshop om att förvalta och dela forskningsdata med mer än 140 deltagare från hela Europa. Andra evenemang var flera olika seminarier med representanter från specifika infrastrukturer för öppen åtkomst, till exempel datasamlingarna Dryad och Figshare från stiftelsen Oapen, som driver en plattform för böcker med öppen åtkomst, och från Reproducibility Initiative. I samarbete med International Association of Scientific, Technical & Medical Publishers, STM, hölls ytterligare två seminarier, ett om prissättning av facktidskrifter och det andra om publicering av långa texter i en digital miljö.

    Könsfördelning: I ett försök att fortsätta att åtgärda det låga antalet ansökningar till EFR:s ansökningsomgångar från kvinnliga forskare antog EFR:s vetenskapliga råd i juni 2014 EFR:s plan för jämställdhet för 2014–2020. Dokumentet, som har utarbetats av arbetsgruppen för balans mellan könen, är avsett att fortsätta att arbeta mot målen i EFR:s plan för jämställdhet för 2007–2013.

    Arbetsgruppen för balans mellan könen lät även utföra en oberoende undersökning – Ercareerprojektet – av skillnader och likheter mellan karriärvägar och karriärutveckling för manliga och kvinnliga mottagare av EFR-bidrag som även skulle lämna rekommendationer.

    Källa: Bilagan har tillhandahållits av genomförandeorganet.


    GENOMFÖRANDEORGANETS SVAR

    11.

    Vi har noterat revisionsrättens rapport och kommer att tillmötesgå kommentarerna om internkontroller.


    Top