52015TA1209(25)

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52015TA1209(25) - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52015TA1209(25)

Help

Rapport om årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2014 med byråns svar

EUT C 409, 9.12.2015, p. 223–233 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

9.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 409/223

RAPPORT

om årsredovisningen för Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet för budgetåret 2014 med byråns svar

(2015/C 409/25)

INLEDNING

Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (nedan kallad byrån) ligger i Aten och Heraklion (1) och inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 460/2004 (2), som efter olika ändringar ersattes av förordning (EU) nr 526/2013 (3). Byråns främsta uppgift är att förbättra unionens förmåga att förhindra och lösa problem som rör nät- och informationssäkerhet på grundval av nationella insatser och unionsinsatser (4).

INFORMATION TILL STÖD FÖR REVISIONSFÖRKLARINGEN

I revisionsrättens revisionsmetod ingår analytiska granskningsåtgärder, en direkt granskning av transaktioner och en bedömning av nyckelkontroller i byråns system för övervakning och kontroll. Detta kompletteras med revisionsbevis från andra revisorers arbete och en analys av uttalanden från ledningen.

REVISIONSFÖRKLARING

Revisionsrätten har i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt granskat

a)	byråns årsredovisning, som består av räkenskaperna (5) och rapporterna om budgetgenomförandet (6) för det budgetår som slutade den 31 december 2014,

b)	lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.

Ledningens ansvar

Ledningen har ansvaret för att upprätta en årsredovisning för byrån som ger en rättvisande bild och för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta (7).

I ledningens ansvar för byråns årsredovisning ingår att utforma, införa och upprätthålla de system för internkontroll som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, välja och tillämpa ändamålsenliga redovisningsprinciper utifrån de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (8) och göra uppskattningar i redovisningen som är rimliga med hänsyn till omständigheterna. Den verkställande direktören godkänner byråns årsredovisning efter det att räkenskapsföraren har upprättat den på grundval av all tillgänglig information tillsammans med en not till årsredovisningen där han eller hon bland annat förklarar att han eller hon har uppnått rimlig säkerhet om att den ger en i alla väsentliga avseenden sann och rättvisande bild av byråns finansiella ställning.

Ledningens ansvar när det gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och efterlevnaden av principen om sund ekonomisk förvaltning består i att utforma, införa och upprätthålla ett ändamålsenligt och effektivt system för internkontroll som innefattar en tillfredsställande övervakning och lämpliga åtgärder för att förebygga oriktigheter och oegentligheter och, vid behov, rättsliga förfaranden för att kräva tillbaka belopp som betalats ut eller använts felaktigt.

Revisorns ansvar

Revisionsrätten ska utifrån revisionen avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet (9) om årsredovisningens tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Revisionsrätten utför sin revision i enlighet med IFAC:s internationella revisionsstandarder (International Standards on Auditing, ISA) och etiska riktlinjer och Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai). Enligt dessa standarder ska revisionsrätten planera och utföra revisionen så att rimlig säkerhet uppnås om huruvida byråns årsredovisning innehåller väsentliga felaktigheter och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Revisionen innebär att revisorn genom olika åtgärder inhämtar revisionsbevis om belopp och annan information i räkenskaperna och om lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska vidtas, bland annat genom att bedöma riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i räkenskaperna och för att de underliggande transaktionerna i väsentlig utsträckning inte uppfyller kraven i Europeiska unionens rättsliga ram, vare sig det beror på oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av internkontrollen som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och de system för övervakning och kontroll som ska garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och utformar granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna. Revisionen inbegriper också en utvärdering av redovisningsprincipernas ändamålsenlighet, rimligheten i uppskattningarna i redovisningen och den övergripande presentationen i räkenskaperna. När revisionsrätten upprättade denna rapport och revisionsförklaring beaktade den det revisionsarbete som den oberoende externa revisorn utfört avseende byråns räkenskaper i enlighet med artikel 208.4 i EU:s budgetförordning (10).

Revisionsrätten anser att den har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för sin revisionsförklaring.

Uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet

Revisionsrätten anser att byråns årsredovisning i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av byråns finansiella ställning per den 31 december 2014 och av det finansiella resultatet och kassaflödena för det budgetår som slutade detta datum i enlighet med bestämmelserna i byråns budgetförordning och de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare.

Uttalande om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

Revisionsrätten anser att de transaktioner som ligger till grund för årsredovisningen för det budgetår som slutade den 31 december 2014 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

10.	Kommentarerna nedan påverkar inte revisionsrättens uttalanden.

KOMMENTARER OM BUDGETFÖRVALTNINGEN

11.

Den övergripande andelen gjorda åtaganden var stor – 100 % (94 % 2013). De gjorda åtaganden som fördes över till 2015 uppgick till totalt 1,3 miljoner euro eller 15 % av de totala anslagen (2013: 1,2 miljoner euro eller 13,5 %). Stora överföringar av gjorda åtaganden gjordes inom avdelning II (administrativa utgifter) – 0,6 miljoner euro eller 49 % (2013: 0,8 miljoner euro eller 59 %). Överföringarna gällde investeringar i it-infrastruktur som beställdes som planerat mot slutet av året till byråns två kontor.

UPPFÖLJNING AV TIDIGARE ÅRS KOMMENTARER

12.

En översikt över de korrigerande åtgärder som har vidtagits som en reaktion på revisionsrättens kommentarer från tidigare år finns i bilaga I.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Milan Martin CVIKL som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 8 september 2015.

För revisionsrätten

Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA

ordförande

(1) Byråns operativa personal flyttades till Aten i mars 2013. Den administrativa personalen sitter kvar i Heraklion.

(2) EUT L 77, 13.3.2004, s. 1.

(3) EUT L 165, 18.6.2013, s. 41.

(4) I bilaga II sammanfattas byråns behörighet och verksamhet i informationssyfte.

(5) Här ingår balans- och resultaträkningen, kassaflödesanalysen, sammanställningen av förändringar i nettotillgångarna och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna och andra förklarande noter.

(6) Här ingår sammanställningen av resultatet av budgetgenomförandet med bilaga.

(7) Artiklarna 39 och 50 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42).

(8) De redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (Ipsas) som ges ut av Internationella revisorsförbundet IFAC eller, när så är lämpligt, på de internationella redovisningsstandarderna International Accounting Standards (IAS)/International Financial Reporting Standards (IFRS) som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB).

(9) Artikel 107 i förordning (EU) nr 1271/2013.

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

BILAGA I

Uppföljning av tidigare års kommentarer

År	Revisionsrättens kommentar	Genomförande av korrigerande åtgärder (Har genomförts/Pågår/Har inte genomförts/e.t.)
2012	I byråns budgetförordning och de tillhörande genomförandebestämmelserna föreskrivs att en fysisk inventering av anläggningstillgångar ska göras minst vart tredje år men byrån har inte gjort någon heltäckande fysisk inventering sedan 2009.	Pågår
2013	Den övergripande andelen gjorda åtaganden var 94 %, vilket till största delen förklaras av att de ytterligare medel som begärdes från kommissionen för att finansiera renoveringen av det nya kontoret i Aten inte godkändes förrän i november 2013. Ett belopp på 0,5 miljoner euro för vilket inga åtaganden ännu hade gjorts vid årets slut fördes över efter ett beslut i styrelsen.	e.t.
2013	Totalt fördes anslag på 1,2 miljoner euro över till 2014 (eller 13,5 % av de totala anslagen) – både anslag för vilka åtaganden hade gjorts och anslag där inga åtaganden hade gjorts. Överföringarna gällde främst avdelning II (administrativa utgifter) med 0,8 miljoner euro eller 59 % av anslagen till avdelning II. Denna stora andel förklaras av den överföring på 0,5 miljoner euro som beskrivs i punkt 11 och av ytterligare 0,3 miljoner euro som fördes över för att finansiera möbler och nätverksutrustning till kontoret i Aten och som beställdes mot slutet av året.	e.t.
2013	Byråns operativa personal flyttades till Aten under 2013 samtidigt som den administrativa personalen är kvar i Heraklion. De administrativa kostnaderna skulle sannolikt kunna minskas om all personal var samlad på en plats.	e.t.
2013	Enligt hyresavtalet mellan de grekiska myndigheterna, byrån och fastighetsägaren betalas hyran för kontoren i Aten av de grekiska myndigheterna. Hyran betalas alltid flera månader för sent, vilket innebär en risk för verksamhetens kontinuitet och en ekonomisk risk för byrån. Verksamheten skulle påverkas och investeringarna i anpassning och renovering av lokalerna gå förlorade om fastighetsägaren skulle säga upp hyresavtalet på grund av de sena betalningarna.	Har genomförts

BILAGA II

Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Aten och Heraklion)

Behörighet och verksamhet

Unionens behörighetsområde enligt fördraget

(artikel 114 i EUF-fördraget)

Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, besluta om åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera.

Befogenheterna när det gäller den inre marknaden delas mellan unionen och medlemsstaterna (Artikel 4.2 a i EUF-fördraget).

Byråns behörighet

(Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 526/2013)

Mål

1.	Byrån ska utveckla och upprätthålla en hög nivå av expertis.

2.	Byrån ska bistå unionens institutioner, organ och byråer med utarbetandet av strategier för nät- och informationssäkerhet.

Byrån ska bistå unionens institutioner, organ och byråer samt medlemsstaterna med att genomföra de strategier som krävs för att uppfylla rättsliga och regleringsmässiga krav på nät- och informationssäkerhet i befintliga och framtida unionsrättsakter och på så sätt bidra till att den inre marknaden fungerar väl.

4.	Byrån ska bistå unionen och medlemsstaterna med att förbättra och stärka unionens och medlemsstaternas kapacitet och beredskap för att förebygga, spåra och reagera på nät- och informationssäkerhetsproblem.

5.	Byrån ska använda sin expertis för att främja ett brett samarbete mellan aktörer från den offentliga och privata sektorn.

Uppgifter

Byrån ska utföra följande uppgifter:

Stödja utvecklingen av unionens politik och unionsrätten genom att

i)	bistå och ge råd i alla frågor som rör unionens politik för och lagstiftning om nät- och informationssäkerhet,

ii)	tillhandahålla förberedande arbete, råd och analyser om utveckling och uppdatering av unionens politik för och lagstiftning om nät- och informationssäkerhet,

iii)	analysera allmänt tillgängliga strategier för nät- och informationssäkerhet och främja offentliggörandet av dem.

Stödja kapacitetsuppbyggnad genom att

i)	på begäran stödja medlemsstaterna i deras arbete för att utveckla och förbättra förebyggandet, spårandet och analysen av samt kapaciteten att reagera på problem och incidenter på området nät- och informationssäkerhet, och förse dem med nödvändiga kunskaper,

ii)	främja och underlätta frivilligt samarbete mellan medlemsstaterna och mellan unionens institutioner, organ och byråer och medlemsstaterna i deras arbete med att förebygga, spåra och reagera på problem och incidenter på området nät- och informationssäkerhet som har gränsöverskridande konsekvenser,

iii)

bistå unionens institutioner, organ och byråer i deras arbete för att utveckla förebyggandet, spårandet och analysen av samt kapaciteten att reagera på problem och incidenter på området nät- och informationssäkerhet, framför allt genom att stödja driften av en incidenthanteringsorganisation (Cert) avsedd för dem,

iv)

stödja kapacitetsökning hos incidenthanteringsorganisationer på nationell och statlig nivå samt unionsnivå, bland annat genom att främja dialog och informationsutbyte, för att se till att alla incidenthanteringsorganisationer när det gäller den tekniska nivån uppfyller gemensamma minimikrav för kapaciteten och att deras verksamhet följer bästa praxis,

v)	stödja anordnandet och genomförandet av nät- och informationssäkerhetsövningar på unionsnivå och, på deras begäran, ge medlemsstaterna råd om nationella övningar,

vi)

bistå unionens institutioner, organ och byråer samt medlemsstaterna i deras arbete med att samla in, analysera och, i linje med medlemsstaternas säkerhetskrav, sprida relevanta nät- och informationssäkerhetsdata, och på grundval av uppgifter från unionens institutioner, organ och byråer och från medlemsstaterna i enlighet med bestämmelser i unionsrätten och nationella bestämmelser som är förenliga med unionsrätten hålla unionens institutioner, organ och byråer samt medlemsstaterna underrättade om den modernaste tekniken när det gäller nät- och informationssäkerhet i unionen till deras gagn,

vii)	stödja inrättandet av en unionsmekanism för tidig varning som kompletterar medlemsstaternas mekanismer,

viii)

erbjuda berörda offentliga organ utbildning i nät- och informationssäkerhet, om lämpligt i samarbete med intressenter.

Stödja frivilligt samarbete bland behöriga offentliga organ och mellan intressenter, inklusive universitet och forskningscentrum i unionen, samt stödja åtgärder för att öka medvetenheten, bland annat genom att

i)	främja samarbete mellan nationella och statliga incidenthanteringsorganisationer eller enheter för hantering av datasäkerhetsincidenter, däribland incidenthanteringsorganisationen för unionens institutioner, organ och byråer,

ii)	främja utarbetande och utbyte av bästa praxis med målsättningen att uppnå en hög nivå av nät- och informationssäkerhet,

iii)	underlätta dialog och insatser för att utarbeta och utbyta bästa praxis,

iv)	främja bästa praxis inom informationsutbyte och åtgärder för att öka medvetenheten,

stödja unionens institutioner, organ och byråer och, på deras begäran, medlemsstaterna med att anordna kampanjer för att öka medvetenheten, även bland enskilda användare, och annan utåtriktad verksamhet för att öka nät- och informationssäkerheten och dess synlighet genom att tillhandahålla bästa praxis och riktlinjer.

Stödja forskning och utveckling och standardisering genom att

i)	underlätta upprättande och tillämpning av europeiska och internationella riskhanteringsstandarder och säkerhetsstandarder för elektroniska produkter, nät och tjänster,

ii)

ge råd till unionen och medlemsstaterna om forskningsbehoven när det gäller nät- och informationssäkerhet för att möjliggöra ett effektivt bemötande av befintliga och nya risker och hot i fråga om nät- och informationssäkerhet, bland annat när det gäller ny och framväxande informations- och kommunikationsteknik, och för att säkerställa en effektiv användning av riskförebyggande teknik.

Samarbeta med unionens institutioner, organ och byråer, däribland sådana som arbetar med it-brottslighet samt integritets- och personuppgiftsskydd, för att ta itu med gemensamma problem, bland annat genom att

i)	utbyta sakkunskap och bästa praxis,

ii)	ge råd om relevanta nät- och informationssäkerhetsaspekter för att utveckla synergieffekter.

Bidra till unionens insatser för att samarbeta med tredjeländer och internationella organisationer för att främja internationellt samarbete om nät- och informationssäkerhetsfrågor, bland annat genom att

i)	om lämpligt delta som observatör och delta i anordnandet av internationella övningar samt analysera och rapportera om resultaten av sådana övningar,

ii)	underlätta utbyte av bästa praxis inom relevanta organisationer,

iii)	förse unionens institutioner med expertis.

2.	Unionens institutioner, organ och byråer och medlemsstaternas organ får be byrån om råd i händelse av en säkerhetsöverträdelse eller integritetsförlust som har omfattande konsekvenser för driften av nät och tjänster.

3.	Byrån ska utföra de uppgifter den tilldelats genom unionens rättsakter.

4.	Byrån ska självständigt ge uttryck för egna slutsatser, riktlinjer och råd i frågor som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde och mål.

Organisation

Styrelse

Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och två företrädare som utses av kommissionen. Samtliga företrädare har rösträtt. Varje ledamot av styrelsen ska ha en suppleant som företräder ledamoten i dennes frånvaro.

Styrelsens ledamöter och deras suppleanter utses mot bakgrund av sina kunskaper om byråns uppgifter och mål och med hänsyn till den kompetens inom ledarskap, administration och budget som krävs för att utföra de uppgifter som anges för en ledamot av styrelsen.

Mandatperioden för styrelsens ledamöter och deras suppleanter ska vara fyra år. Mandatperioden får förnyas.

Ständig intressentgrupp

Styrelsen ska på förslag av den verkställande direktören inrätta en ständig intressentgrupp bestående av erkända experter som företräder berörda intressenter, exempelvis informations- och kommunikationsteknikbranschen, leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster, konsumentgrupper, experter på nät- och informationssäkerhet från den akademiska världen, samt företrädare för nationella regleringsmyndigheter som anmälts i enlighet med direktiv 2002/21/EG, rättsvårdande myndigheter och myndigheter med ansvar för skydd av personlig integritet. Mandatperioden för den ständiga intressentgruppens medlemmar ska vara två och ett halvt år.

Den ständiga intressentgruppen ska ge byrån råd med avseende på genomförandet av dess verksamhet. Den ska i synnerhet ge den verkställande direktören råd om utarbetandet av förslaget till byråns arbetsprogram och om kommunikationen med berörda intressenter om alla frågor kopplade till arbetsprogrammet.

Verkställande direktör

Den verkställande direktören utses av styrelsen från en förteckning över kandidater som föreslagits av kommissionen efter ett öppet och transparent urvalsförfarande för en mandattid på fem år som kan förlängas.

Direktion

Direktionen består av fem ledamöter utsedda bland styrelsens ledamöter, däribland styrelsens ordförande, som även kan vara direktionens ordförande, samt en av kommissionens företrädare.

Extern revision

Europeiska revisionsrätten.

Intern revision

Europeiska kommissionens tjänst för internrevision.

Myndighet som beviljar ansvarsfrihet

Europaparlamentet på rådets rekommendation.

Medel till byråns förfogande 2014 (2013)

Slutlig budget

9,7 (9,7) miljoner euro varav unionsbidrag: 94 % (93 %)

Personalstyrka den 31 december 2014

48 (47) tjänster enligt tjänsteförteckningen, varav tillsatta: 46 (43).

Övriga tillsatta tjänster: 14 (13) kontraktsanställda och två (tre) utstationerade nationella experter.

Personalstyrka totalt: 62 (59), varav anställda med

uppgifter inom verksamheten: 44 (42),

administrativa uppgifter: 18 (17).

Produkter och tjänster 2014 (2013)

Byråns kärnverksamhet för 2014 har grupperats i tre olika arbetsområden.

Arbetsområde (1) 1 – Stöd till utvecklingen av EU:s politik

Under 2014 hjälpte byrån till att utarbeta politiken. Det gjorde den genom att ge beslutsfattare konsoliderad information om framväxande hot och genom att formulera nyckelbudskap till medlemsstaterna om hur de kan se till att deras strategier och kapacitet stämmer överens med EU:s mål med beaktande av erfarenheterna i de olika medlemsstaterna. Detta kunde uppnås tack vare att tillgängliga informationskällor har samlats i ett gemensamt sammanhang och krävde samtidigt att viktiga intressenter på området för hotbildsbedömning, riskreducering och utformning av politik samarbetade och var delaktiga.

Följande mål och resultat har uppnåtts:

—	Identifiering av teknisk utveckling, risker och utmaningar: identifiering av trender, säkerhetsproblem och därmed sammanhängande risker och nödvändiga motåtgärder när det gäller ny teknik (särskilt inom utvalda områden/sektorer).

—	Bidrag till EU:s politiska initiativ: stöd till politiska initiativ genom att bidra med ett säkerhetsperspektiv och rekommendera skyddsåtgärder och bästa praxis när det gäller säkerhet och dataskydd.

—	Stöd till EU inom utbildning, forskning och standardisering: främjande av samarbete som syftar till en ökad användning av säkerhetsstandarder och forskning om säkerhet; främjande av nät- och informationssäkerheten i utbildning på alla nivåer.

Antal genomförda insatser: 10 (7)

Arbetsområde 2 – Stöd till kapacitetsuppbyggnad

Flera insatser gjordes 2014 med målet att hjälpa byråns intressenter att utveckla ny operativ kapacitet och politisk kapacitet att hantera olika problem med cybersäkerhet och öka deras befintliga kapacitet.

EU:s medlemsstater och företag i den privata sektorn har olika kapacitet att hantera cyberattacker och störningar. Byråns verksamhet inom detta arbetsområde syftade till att höja säkerhetsnivån i alla medlemsstater och i den privata sektorn genom att samla in och sprida exempel på god praxis inom den offentliga och privata sektorn och bland EU-medborgare i allmänhet.

Målen och resultaten för detta arbetsområde var följande:

—	Stöd till medlemsstaternas kapacitetsuppbyggnad: stöd till medlemsstaterna i deras utveckling och harmonisering av nationella strategier för it-säkerhet, offentlig-privata partnerskap och säkerhetsmetoder och utbildningsmaterial för incidenthanteringsorganisationer.

—

Stöd till kapacitetsuppbyggnad inom den privata sektorn: utarbetande av riktlinjer för bästa praxis och andra riktlinjer, rekommendationer avseende minimisäkerhet och harmoniseringsriktlinjer inom olika delar av informationssäkerhet (bland annat informationssäkerhet och upphandling, certifiering av smarta nät, ICS-SCADA (industriella styrsystem/tillsyns- och datainsamlingssystemet), internetleverantörer och molnbaserade datortjänster).

—	Ökad medvetenhet hos EU-medborgarna: tillhandahållande av teknisk vägledning, informationsmaterial och stöd till EU:s månad för it-säkerhet.

Antal genomförda insatser: 16 (16)

Arbetsområde 3 – Stöd till samarbete

Samarbete är en nödvändig förutsättning för att informationssäkerheten ska kunna stärkas inom EU:s inre marknad och för att medlemsstaterna, EU-institutionerna och tredjeländer ska kunna bygga upp sin kapacitet.

Under 2014 fortsatte byrån sitt arbete på det här området genom att bygga vidare på redan fungerande samarbete i relevanta sammanhang som har utvecklats sedan byrån inrättades. Byrån bidrog till samarbetet genom att fortsätta bygga upp förtroende och överbrygga gapet mellan de produkter och tjänster som erbjuds på marknaden och behoven, och kontinuerligt ge aktuell information till dem som genomför politiken för it-säkerhet. Byrån stödde även samarbetet 2014 genom att utveckla verktyg som ska underlätta och förbättra internationell kommunikation och utbyte av information om säkerhet inom grupper med samma intressen i olika medlemsstater.

Målen och resultaten för detta arbetsområde var följande:

—	Krissamarbetsövningar: anordnande av Cyber Europe 2014: planering och genomförande av övning och rapport om samarbete vid cyberkriser.

—	Tillämpning av EU-lagstiftning: utarbetande av tekniska riktlinjer och säkerhetsåtgärder utifrån analysen av 2013 års incidentrapporter och rekommendationer om hur allvarliga incidenter ska hanteras.

—	Regelbundet samarbete med informationssäkerhetsgrupper: uppdatering och förstärkning av medlemsstatsinstitutionernas operativa kapacitet genom att hjälpa incidenthanteringsorganisationerna att bli effektivare och ändamålsenligare.

Antal genomförda insatser: 9 (15)

ANMÄRKNING: Några av insatserna 2014 har lett till mer än ett utfall/en publikation – till exempel resulterade arbetet i WP 3.2 D1 i sex publikationer.

(1) Work stream, WS.

Källa: Bilagan har tillhandahållits av byrån.

BYRÅNS SVAR

11.

Ett omfattande byggnadsprojekt kopplat till renoveringen av kontoret i Aten blev klart under senare delen av december 2014. Tidpunkten för slutförandet av huvudprojektet inföll på ett sådant sätt att det krävdes kompletterande investeringar i infrastruktur, huvudsakligen till byggnaden i Aten, och dessa kontrakt ingicks i slutet av 2014. Leveransen av denna infrastruktur planerades därför till de första månaderna 2015, och detta orsakade den höga andelen överföringar.

Top

Choose the experimental features you want to try