52015TA1209(02)

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52015TA1209(02) - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52015TA1209(02)

Rapport om årsredovisningen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2014 med byråns svar

EUT C 409, 9.12.2015, p. 18–26 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

9.12.2015

Europeiska unionens officiella tidning

C 409/18

RAPPORT

om årsredovisningen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2014 med byråns svar

(2015/C 409/02)

INLEDNING

Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (nedan kallad byrån) ligger i Ljubljana och inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 (1). Byråns viktigaste uppgift är att bistå de nationella tillsynsmyndigheterna att på unionsnivå utöva de tillsynsuppgifter som utförs i medlemsstaterna och vid behov samordna deras verksamhet. Genom förordningen om integritet och öppenhet på grossistmarknaden för energi (Remit) (2) fick byrån nya ansvarsområden, tillsammans med nationella tillsynsmyndigheter, som gäller övervakningen av den europeiska grossistmarknaden för energi (3).

INFORMATION TILL STÖD FÖR REVISIONSFÖRKLARINGEN

I revisionsrättens revisionsmetod ingår analytiska granskningsåtgärder, en direkt granskning av transaktioner och en bedömning av nyckelkontroller i byråns system för övervakning och kontroll. Detta kompletteras med revisionsbevis från andra revisorers arbete och en analys av uttalanden från ledningen.

REVISIONSFÖRKLARING

Revisionsrätten har i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt granskat

a)	byråns årsredovisning, som består av räkenskaperna (4) och rapporterna om budgetgenomförandet (5) för det budgetår som slutade den 31 december 2014,

b)	lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.

Ledningens ansvar

Ledningen har ansvaret för att upprätta en årsredovisning för byrån som ger en rättvisande bild och för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta (6).

I ledningens ansvar för byråns årsredovisning ingår att utforma, införa och upprätthålla de system för internkontroll som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, välja och tillämpa ändamålsenliga redovisningsprinciper utifrån de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare (7) och göra uppskattningar i redovisningen som är rimliga med hänsyn till omständigheterna. Direktören godkänner byråns årsredovisning efter det att räkenskapsföraren har upprättat den på grundval av all tillgänglig information tillsammans med en not till årsredovisningen där han eller hon bland annat förklarar att han eller hon har uppnått rimlig säkerhet om att den ger en i alla väsentliga avseenden sann och rättvisande bild av byråns finansiella ställning.

Ledningens ansvar när det gäller de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och efterlevnaden av principen om sund ekonomisk förvaltning består i att utforma, införa och upprätthålla ett ändamålsenligt och effektivt system för internkontroll som innefattar en tillfredsställande övervakning och lämpliga åtgärder för att förebygga oriktigheter och oegentligheter och, vid behov, rättsliga förfaranden för att kräva tillbaka belopp som betalats ut eller använts felaktigt.

Revisorns ansvar

Revisionsrätten ska utifrån revisionen avge en förklaring till Europaparlamentet och rådet (8) om årsredovisningens tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Revisionsrätten utför sin revision i enlighet med IFAC:s internationella revisionsstandarder (International Standards on Auditing, ISA) och etiska riktlinjer och Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai). Enligt dessa standarder ska revisionsrätten planera och utföra revisionen så att rimlig säkerhet uppnås om huruvida byråns årsredovisning innehåller väsentliga felaktigheter och huruvida de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Revisionen innebär att revisorn genom olika åtgärder inhämtar revisionsbevis om belopp och annan information i räkenskaperna och om lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska vidtas, bland annat genom att bedöma riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i räkenskaperna och för att de underliggande transaktionerna i väsentlig utsträckning inte uppfyller kraven i Europeiska unionens rättsliga ram, vare sig det beror på oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av internkontrollen som krävs för upprättandet av räkenskaper som ger en rättvisande bild och de system för övervakning och kontroll som ska garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet och utformar granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna. Revisionen inbegriper också en utvärdering av redovisningsprincipernas ändamålsenlighet, rimligheten i uppskattningarna i redovisningen och den övergripande presentationen i räkenskaperna. När revisionsrätten upprättade denna rapport och revisionsförklaring beaktade den det revisionsarbete som den oberoende externa revisorn utfört avseende byråns räkenskaper i enlighet med artikel 208.4 i EU:s budgetförordning (9).

Revisionsrätten anser att den har inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för sin revisionsförklaring.

Uttalande om räkenskapernas tillförlitlighet

Revisionsrätten anser att byråns årsredovisning i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av byråns finansiella ställning per den 31 december 2014 och av det finansiella resultatet och kassaflödena för det budgetår som slutade detta datum i enlighet med bestämmelserna i byråns budgetförordning och de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare.

Uttalande om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

Revisionsrätten anser att de transaktioner som ligger till grund för årsredovisningen för det budgetår som slutade den 31 december 2014 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

10.	Kommentarerna nedan påverkar inte revisionsrättens uttalanden.

KOMMENTARER OM BUDGETFÖRVALTNINGEN

11.

Byrån förde över 1,57 miljoner euro, eller 62 %, av de gjorda åtagandena inom avdelning III, driftsutgifter (2013: 3,1 miljoner euro, eller 91 %). Överföringarna gällde framför allt genomförandet av Remitförordningen som är en komplex flerårig operativ verksamhet för vilken genomförandeförordningen antogs först den 17 december 2014 (10). Byrån förde även över 0,98 miljoner euro, eller 41 % (2013: 1,9 miljoner euro, eller 56 %), av de gjorda åtagandena inom avdelning II, administrativa utgifter, som framför allt gällde studier för genomförandet av Remitförordningen och årliga kontrakt som förnyades i slutet av året.

12.

I oktober 2013 fick byrån genom en budgetändring ytterligare anslag på 3 miljoner euro för genomförandet av Remit som den överförde till 2014. Men enligt genomförandeförordningen träder Remitbestämmelserna i kraft först i oktober 2015. En del av anslagen användes 2014 till förberedelserna för genomförandet av Remit. I slutet av 2014 gjorde byrån två förfinansieringsbetalningar på totalt 1,56 miljoner euro för kontrakt på tjänster som gällde Remit och som skulle tillhandahållas under perioden 2015–2017 och undvek därmed att de outnyttjade medlen automatiskt gick tillbaka till kommissionen (11). Detta innebär att byrån kan finansiera sitt framtida arbete med Remit, men det strider mot budgetprincipen om ettårighet.

ÖVRIGA KOMMENTARER

13.

Enligt värdlandsavtalet mellan byrån och den slovenska regeringen ska en Europaskola inrättas i Slovenien. Mer än fyra år efter det att avtalet ingicks har fortfarande ingen Europaskola startats.

UPPFÖLJNING AV TIDIGARE ÅRS KOMMENTARER

14.

En översikt över de korrigerande åtgärder som har vidtagits som en reaktion på revisionsrättens kommentarer från tidigare år finns i bilaga I.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Milan Martin CVIKL som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 8 september 2015.

För revisionsrätten

Vítor Manuel da SILVA CALDEIRA

Ordförande

(1) EUT L 211, 14.8.2009, s. 1.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 (EUT L 326, 8.12.2011, s. 1), där byrån ges en viktig roll som övervakare av handeln på grossistmarknaderna för energi i hela Europa.

(3) I bilaga II sammanfattas byråns behörighet och verksamhet i informationssyfte.

(4) Här ingår balans- och resultaträkningen, kassaflödesanalysen, sammanställningen av förändringar i nettotillgångarna och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna och andra förklarande noter.

(5) Här ingår sammanställningen av resultatet av budgetgenomförandet med bilaga.

(6) Artiklarna 39 och 50 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42).

(7) De redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (Ipsas) som ges ut av Internationella revisorsförbundet IFAC eller, när så är lämpligt, på de internationella redovisningsstandarderna International Accounting Standards (IAS)/International Financial Reporting Standards (IFRS) som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB).

(8) Artikel 107 i förordning (EU) nr 1271/2013.

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1348/2014 (EUT L 363, 18.12.2014, s. 121).

(11) I artikel 13 i budgetförordningen anges att anslag endast får överföras till påföljande budgetår.

BILAGA I

Uppföljning av tidigare års kommentarer

År	Revisionsrättens kommentar	Genomförande av korrigerande åtgärder (Har genomförts/Pågår/Har inte genomförts/e.t.)
2012	Byrån hade 4,2 miljoner euro i kontanter vid årets slut, däribland överskottet från 2011 års budget på 1,6 miljoner euro som berodde på att alltför stora anslag hade begärts 2011. Kommissionen återvann dessa medel i januari 2013. Detta överensstämmer inte med en strikt likviditetsförvaltning.	Har genomförts
2012	De granskade rekryteringsförfarandena hade brister som gällde insyn och likabehandling av sökande: frågorna till intervjuer och prov hade inte fastställts innan ansökningarna kontrollerades. Villkoren för att antas till skriftliga prov och intervjuer och för att tas upp på förteckningen över godkända sökande var inte tillräckligt detaljerade och åtgärderna för att garantera att de sökande som gjorde skriftliga prov var anonyma var otillräckliga.	Har genomförts
2013	Byrån förde över 1,9 miljoner euro eller 56 % av de totala åtagandena inom avdelning II (byråns byggnader och tillhörande kostnader) som till största delen gällde genomförandet av Remitförordningen. Detta är en operativ, flerårig verksamhet som borde ha budgeterats under avdelning III. Bristen rättades i senare åtagandebemyndiganden.	Har genomförts
2013	Byrån förde dessutom över 3,1 miljoner euro eller 91 % av de totala åtagandena inom avdelning III som också gällde genomförandet av Remitförordningen. Den exceptionellt höga andelen överföringar under avdelning III beror framför allt på de cirka 3 miljoner euro i ytterligare medel som byrån fick genom en ändringsbudget som godkändes den 31 oktober 2013.	e.t.
2013	Byrån hade 5,5 miljoner euro i kontanter vid årets slut, varav cirka 3 miljoner euro kom från den sena budgetändringen. De genomsnittliga kontantsaldona under året var trots detta betydligt högre än vad som motiveras av de operativa behoven.	Har genomförts

BILAGA II

Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Ljubljana)

Behörighet och verksamhet

Unionens behörighetsområde enligt fördraget

(artikel 114 [f.d. artikel 95 i EG-fördraget] och artikel 194 i EUF-fördraget)

Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, besluta om åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera.

Inom ramen för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion och med hänsyn till kravet på att skydda och förbättra miljön ska målet för unionens politik på energiområdet vara att i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna

a)	garantera att energimarknaden fungerar,

b)	garantera energiförsörjningen i unionen,

c)	främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor,

d)	främja sammanlänkningen av energinät.

Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva nödvändiga åtgärder för att uppnå målen. Dessa åtgärder ska beslutas efter det att Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén har hörts.

Byråns behörighet

(Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009, kommissionens förordning (EU) nr 838/2010 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009

Mål

Byråns syfte är att bistå de nationella tillsynsmyndigheterna genom att på unionsnivå utöva de tillsynsuppgifter som de utför i medlemsstaterna och vid behov samordna deras verksamhet.

Uppgifter

—	Komplettera och samordna de nationella tillsynsmyndigheternas arbete.

—	Delta i utformningen av regler för europeiska nätverk.

—	Under vissa förutsättningar fatta enskilda bindande beslut om regler och villkor för tillträde till och driftsäkerheten för gränsöverskridande infrastruktur.

—	Ge råd om olika energirelaterade frågor till EU-institutionerna.

—	Övervaka och rapportera om utvecklingen på energimarknaderna.

—	Lägga fram ett förslag för EU-kommissionen om den årliga summan för mekanismen för kompensation mellan systemansvariga för överföringssystem för gränsöverskridande infrastruktur.

—	Delta i arbetet med att välja ut projekt av gemensamt intresse, bland annat genom att avge yttranden om huruvida urvalskriterierna och kostnadsnyttoanalysen tillämpats konsekvent över regionerna, och övervaka genomförandet av projekt av gemensamt intresse.

—	Fatta beslut om investeringsförfrågningar som gäller projekt av gemensamt intresse, inbegripet gränsöverskridande kostnadsfördelning, om de behöriga nationella tillsynsmyndigheterna på energiområdet inte lyckas nå en överenskommelse.

—

Övervaka handeln på grossistmarknaderna för energi i EU och upptäcka och förhindra marknadsmissbruk i samarbete med nationella tillsynsmyndigheter på energiområdet, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, behöriga finansmyndigheter i medlemsstaterna och vid behov med nationella konkurrensmyndigheter.

—	Bedöma funktionen och öppenheten hos olika kategorier av marknadsplatser och sätt att bedriva handel.

—	Lämna rekommendationer till kommissionen i fråga om marknadsregler, transaktionsregister, handelsorder, normer och förfaranden som kan förbättra marknadsintegriteten och funktionen hos den inre marknaden.

Organisation

Styrelse

Sammansättning:

Två ledamöter som utses av Europaparlamentet, två ledamöter som utses av kommissionen och fem ledamöter som utses av rådet. Varje ledamot har en suppleant.

Uppgifter:

Anta byråns årliga arbetsprogram och budget och övervaka genomförandet.

Direktör

Utses av styrelsen efter ett positivt yttrande från tillsynsnämnden och från en förteckning över kandidater vilka föreslagits av kommissionen.

Tillsynsnämnd

Sammansättning:

En företrädare på hög nivå för tillsynsmyndigheterna från varje medlemsstat och en företrädare från kommissionen utan rösträtt. Varje ledamot har en suppleant som utses av den nationella tillsynsmyndigheten i varje medlemsstat.

Uppgifter:

Styrelse

—	Avger yttranden till direktören om många av de yttranden, rekommendationer och beslut som övervägs för antagande.

—	Vägleder direktören när denne utför sina uppgifter.

—	Avger ett yttrande till styrelsen om den kandidat som ska utses till direktör.

—	Godkänner byråns arbetsprogram.

Extern revision

Revisionsrätten.

Myndighet som beviljar ansvarsfrihet

Europaparlamentet på rådets rekommendation.

Medel till byråns förfogande 2014 (2013)

Slutlig budget 2014

10,88 (11,9) miljoner euro.

Personalstyrka den 31 december 2014

Tjänster enligt tjänsteförteckningen: 54 (49).

Antal tillsatta tjänster den 31 december: 52 (49).

Övrig personal: 18 (20).

Personalstyrka totalt: 72 (69), varav anställda med

—	uppgifter inom verksamheten: 48 (41),

—	administrativa uppgifter: 24 (28).

Produkter och tjänster 2014

Nätföreskrifter: två yttranden över nätföreskrifter (el: om högspänd likströmskoppling och likströmskopplade enheter i elproduktionsgrupper och om elbalansering). Tre rekommendationer om nätföreskrifter (el: om tilldelning av kapacitet på längre sikt, om högspänd likströmskoppling och likströmskopplade enheter i elproduktionsgrupper; gas: om driftskompatibilitet och regler för informationsutbyte).

Nitton yttranden över överföringssystem (Entso): över Entso-E:s riktlinjer för kostnadsnyttoanalyser av nätutvecklingsprojekt, över Entsogs prognos om gastillgången under vintern 2013/2014, över förslaget om driften av Entso-E:s centrala plattform för informationstransparens, över Entsogs kostnadsnyttoanalysmetod, över Entso-E:s prognos för vintern 2013/2014 och sommaröversikt 2013, över stadgarna och arbetsordningen på grundval av de föreslagna ändringarna av stadgarna, över de nationella tioåriga nätutvecklingsplanerna enligt artikel 8.11 i förordning (EG) nr 714/2009 – (TYNDP), över lämplig storlek på överföringsavgifter som betalas av elproducenter, över Entsogs årsrapport för 2013, över Entso-E:s genomförandeplan 2015–2017 för färdplanen för forskning och utveckling 2013–2022, över Entso-E:s årsrapport för 2013, över Entsogs prognos 2014 om tillgången under sommaren, över Entso-E:s prognos för sommaren 2014 och vinteröversikt 2013/2014, över genomförandet av investeringar i elöverföringsnät, över Entso-E:s kriterier för klassificering av nätincidenter – metod 2014, över Entsogs årliga arbetsprogram för 2015, över Entsogs prognos 2014/2015 om tillgången under vintern, över förslaget till Entso-E:s arbetsprogram för 2014 fram till december 2015, över förslaget till Entso-E:s Scenario Outlook and Adequacy Forecast, SOAF (prognoser om framtida scenarier och produktionens tillräcklighet) 2014–2030.

c)	Ett beslut om en investeringsförfrågan, inbegripet gränsöverskridande kostnadsfördelning, som gällde projektet av gemensamt intresse nr 8.5 för sammanlänkning av gasnät i Polen och Litauen.

Dokument avseende Remit: dokument om mekanismer för informationsutbyte, handbok för marknadsövervakning, dokument om kraven för registrering av Registered Reporting Mechanisms, RRMs (registrerade rapporteringsmekanismer), användarhandbok för transaktionsrapportering, metodhandbok, dokument om standarder och elektroniskt format för rapportering av data och förteckning över organiserade marknadsplatser.

e)	En gemensam rapport från byrån och rådet för europeiska tillsynsmyndigheter inom energiområdet (CEER) om övervakningen av marknaden (artikel 11 förordning (EG) nr 713/2009) publicerades den 22 oktober och presenterades i Bryssel.

f)	(Den årliga) lägesrapporten om de regionala initiativen 2013 publicerades i januari. Två kvartalsrapporter om webbaserade regionala initiativ om gas (GRI) och två lägesrapporter om webbaserade regionala initiativ om elektricitet (ERI) publicerades också.

g)	Byrån anordnade sin tredje årliga konferens REMITage: The age of REMIT? i Ljubljana den 10 juni 2014 med ungefär 200 deltagare och gav samtidigt ut sin andra årliga rapport om Remit.

Källa: Bilagan har tillhandahållits av byrån.

BYRÅNS SVAR

11.

I budgetförslaget för 2013, som styrelsen antog i mars 2012, begärde byrån nödvändiga medel för att genomföra Remit. Medlen hade dock inte anslagits till byrån i den ursprungliga EU-budgeten för 2013 och de kom byrån till del först i oktober 2013 då 2,989 miljoner euro överfördes från GD Energi. Detta ledde till en ändring av byråns budget den 31 oktober 2013. Trots den sena ändringen har byrån lyckats genomföra budgetåtagandena när det gäller de tilldelade Remitrelaterade kontrakten. Kommissionens genomförandeförordning om Remit skulle ha antagits i januari men försenades och det var först i december 2014 som den antogs. Byrån var därför tvungen att stoppa den del av projektet som krävde att genomförandeförordningen hade trätt i kraft.

12.

Byrån konstaterar att det fleråriga Remitprojektet kan bli oförenligt med principen om budgetens ettårighet, särskilt mot bakgrund av förseningarna för att göra medel disponibla och anta rättsakterna om Remits genomförande.

Under de här förhållandena gjorde byrån sitt bästa för att se till att Remitförordningen skulle bli korrekt och effektivt genomförd. Byrån gjorde åtagandena i enlighet med den ändrade budgeten och hade innan årets slut investerat i infrastruktur som var nödvändig för att hantera byråns informationssystem för Remit och avgifterna för driftslicenser. Därmed kunde byrån förbereda för driftstarten som skulle ske så snart genomföranderättsakterna hade trätt i kraft (detta förväntades i början av 2014). Byrån använder sig av icke-differentierade anslag för sina åtaganden och betalningar. Därför kunde byrån endera använda anslagen för åtagandena 2013 före utgången av 2014 eller låta dem förfalla.

Till följd av förseningarna som nämnts ovan var byrån tvungen att ändra en del kontrakt för att senarelägga leveransen av tjänsterna och inte låta de medel som byrån fått genom budgetändringen 2013 förfalla. Användningen av förskottsbetalningar med stöd av bankgarantier konstaterades vara den bästa lösningen för att trygga genomförandet av Remit i fortsättningen.

Byrån analyserar nu möjligheten att i framtiden använda sig av differentierade anslag för att minska andelen överföringar.

13.

Diskussioner har flera gånger förts med utrikesministern och utbildningsministern i Slovenien om att starta en Europaskola i Ljubljana. Byrån har nyligen fått information om att de slovenska myndigheterna håller på att undersöka vilka rättsliga ändringar och arrangemang som krävs för en optimal lösning. Hittills har barnen till byråns anställda fått undervisning vid offentliga och privata skolor.

Top

Choose the experimental features you want to try