EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.12.2015

COM(2015) 649 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

OM EIB:S EXTERNA VERKSAMHET MED EU:S BUDGETGARANTI UNDER 2014

{SWD(2015) 285 final}

1.INLEDNING

Genom Europaparlamentets och rådets beslut 1080/2011/EU 1 och 466/2014/EU 2 av den 25 oktober 2011 respektive den 16 april 2014 beviljas Europeiska investeringsbanken en EU-garanti (EIB) mot förluster vid EIB-finansieringstransaktioner för projekt utanför unionen under perioderna 2007–2013 respektive 2014–2020 (nedan kallade besluten eller EU-garantin). Enligt dessa beslut ska kommissionen årligen avlägga en rapport om EIB:s externa verksamhet med EU:s budgetgaranti som bygger på de årsrapporter som lämnas av EIB. Efter en förlängning med sex månader av beslut 1080/2011/EU till den 30 juni 2014 och antagande av beslut 466/2014/EU för 2014–2020 har den här rapporten för 2014 utarbetats på grundval av dessa två rättsakter. Rapporten innehåller även en sammanfattning av de transaktioner som EIB genomfört med egen kreditrisk under 2014 i de regioner som omfattas av beslutet. EIB:s finansieringstransaktioner såväl i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) som i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) behandlas i en separat årsrapport.

Genom det nya beslutet, 466/2014/EU, som antogs den 16 april 2014 (nedan kallat mandatet) inrättas ett högsta tak för EU-garantin på 30 miljarder euro, indelat i ett fast tak på 27 miljarder euro och ett fakultativt belopp på 3 miljarder euro. Ett beslut om utnyttjande av det fakultativa och den regionala fördelningen av det ska fattas av Europaparlamentet och rådet efter halvtidsöversynen av mandatet. I det nya beslutet är de tre högnivåmålen för förlängning av EU-garantin oförändrat följande: främja tillväxten i den lokala privata sektorn, utveckla social och ekonomisk infrastruktur, klimatinsatser och, som ett underliggande mål, främja regional integration. Mandatet trädde i kraft i och med undertecknandet av garantiöverenskommelsen den 25 juli 2014.

Närmare uppgifter och statistiska tabeller över verksamheten, också i fråga om projekt, sektorer, länder och regioner, finns i det bifogade arbetsdokumentet. Vidare presenteras utförligt vilka resultat som förväntas av EIB:s finansieringstransaktioner som tecknats under 2014 sedan EIB:s ram för resultatmätning (Results Measurement Framework – ReM) nu för tredje gången tillämpats under ett år. Faktiska resultat baserade på de första granskningarna av slutförda projekt enligt ReM eller på fallstudier av insatser som godkänts före ReM och har slutförts beskrivs i arbetsdokumentet.

2.DE VIKTIGASTE RESULTATEN

Bilagan till rapporten om EIB:s externa verksamhet med EU:s budgetgaranti 3 gav en övergripande bild av EIB:s finansieringstransaktioner utanför unionen som genomfördes under perioden 2007 till den 30 juni 2014. Rapportens slutsats var att det slutliga utnyttjandet av beslut 1080/2011/EU per den 30 juni 2014 var totalt 99 % trots svåra ekonomiska betingelser i flera delar av världen.

I de regioner som omfattas av beslutet uppgick Europeiska investeringsbanken:september undertecknanden till 6,8 miljarder euro, vilket nästan motsvarar föregående år. Finansieringen enligt EU-garantin minskade något, till 4,2 miljarder euro, och finansieringen enligt EIB:s faciliteter för utlåning med egen kreditrisk för banken ökade med 0,2 miljarder euro till 2,6 miljarder euro. De totala volymerna 2014 uppnåddes i huvudsak tack vare ett starkt resultat i grannländerna och föranslutningsregionerna.

EIB fortsatte att att visa sin beslutsamhet att stödja EU:s program för klimatåtgärder. I september 2015 antog EIB:s styrelse en strategi för klimatåtgärder som en vägledning för alla EIB:s insatser, både inom och utanför unionen. Likaså planeras en uppdatering av EIB:s klimatstrategi för externa länder som omfattas av lånemandatet före slutet av 2015. EIB-verksamheter som undertecknas i regioner som omfattas av beslutet ligger fortfarande med marginal över den gräns på 25 % som fastställs i beslutet: 2,1 miljarder euro, eller 31 % av de totala undertecknandena med klimatåtgärder som mål i år, med särskild betoning av regioner i Asien och Latinamerika (nästan 40 % av klimatundertecknandena).

År 2014, när beslutet tillämpades för tredje året i följd, noterade EIB genom ReM-ramverket att 100 % av de nya insatser i regioner som omfattas av mandatet förväntas vara antingen utmärkta eller bra bidrag till mandatets mål. Över 90 % av de nya projekten förväntas uppnå antingen utmärkta eller goda resultat med avseende på projektens förväntade effekt, kvalitet och stabilitet. Över 85 % av alla nya projekt förväntas vara förknippade med antingen hög eller betydande additionalitet. EIB:s egen rapport om resultaten av EIB-insatser utanför EU (som även inkluderar insatser i AVS- och ULT-länder) 2014 har offentliggjorts på EIB:s webbplats.

I det nya beslutet understryks behovet av en stark samordning av EIB:s externa verksamhet och EU:s externa politik, program och instrument, och det bör noteras att EIB under 2014 fortsatte sitt nära samarbete med kommissionen och Europeiska utrikestjänsten för att göra sina åtgärder mer förenliga och samstämmiga med EU:s externa politik. I detta sammanhang utarbetade kommission tillsammans med EIB och i samråd med Europeiska utrikestjänsten omarbetade regionala tekniska operativa riktlinjer som överlämnades till parlamentet och rådet i maj 2015.

3.FINANSIERINGSTRANSAKTIONER

3.1.ÖVERSIKT ÖVER EIB:S FINANSIERINGSVOLYM I DE REGIONER SOM OMFATTAS AV BESLUTET 4

Följande tabell ger en översikt över EIB:s finansiering 2014 i de regioner som omfattas av beslutet.

Tabell 1: EIB:s finansieringstransaktioner som undertecknats 2014

Observera: Utöver ovanstående volymer ur EIB:s egna resurser undertecknades eget kapital- och mikrofinansieringstransaktioner för 52 miljoner euro ur tredje partsresurser i Medelhavsområdet.

Den del av verksamheten som omfattas av EU-garantin utmärktes under 2014 av en total volymminskning med 4 % till 4,2 miljarder euro (4,4 miljarder euro 2013) eller 61 % av den totala finansieringen under 2014 i de regioner som omfattas av beslutet. Den del av verksamheten som EIB övertar kreditrisken för ökade med 4 % till 2,6 miljarder euro. Över 90 % av de transaktioner som finansierades genom att Europeiska investeringsbanken övertog kreditrisken under 2014 har undertecknats i föranslutningsländerna och länderna i Asien och Latinamerika och återstående 9 % i Medelhavsregionen. I de östra grannländerna (Ukraina – se nedan) och Sydafrika undertecknades all finansiering med EU-garantin.

2014 täcktes 86 % av de lån som undertecknades med EU-garantin av en totalgaranti (3,6 miljarder euro), som används för transaktioner med stater och lokala/regionala myndigheter, medan 14 % omfattades av garantin för politisk risk (0,6 miljarder euro) för transaktioner med den privata sektorn.

Tabell 2: Kumulativa undertecknade nettolån jämfört med det aktuella EU-mandatet

taken över 2014-2020

Under det andra halvåret med det nya mandatet för utlåning till tredje land undertecknades nästan hälften av den undertecknade volymen (2,1 miljoner euro) i de östra grannländerna där den geopolitiska utvecklingen fördröjde de flesta av undertecknandena till sista kvartalet. 23 % av det särskilda utgiftstaket 2014–2020 för de östra grannländerna har uppnåtts genom undertecknade av 6 nya transaktioner i Ukraina på sammanlagt 940 miljoner euro.

Uteblivna räntebetalningar och låneamorteringar från den syriska regeringen fortsatte under 2014. I slutet av 2014 uppgick ackumulerade betalningar från garantifonden i samband med ansökningar från EIB till 142,72 miljoner euro, varav 60,22 miljoner utbetalades 2014.

Diagram 1: Årlig utveckling av EIB:s externa utlåningsvolym ur egna medel

Med 6,7 miljarder euro är undertecknandena för 2014 något (2 %) över årsgenomsnittet för de föregående åren (6,6 miljarder euro).

När det gäller antalet projekt undertecknades finansiering av 42 projekt 2014 med EU-garanti (samma antal projekt undertecknades 2013) och 23 projekt på EIB:s egen risk (26 projekt undertecknades 2013).

Tabell 3: Antal undertecknade transaktioner per regioner (alla resurser) under 2014

Såsom visas i tabell 4 nedan var föranslutningsländerna fortsatt den region utanför EU som fick mest EIB-stöd under 2014 med undertecknanden för 2,4 miljarder euro, vilket motsvarar 36 % av den totala finansieringen i de berörda regionerna. En av regionens centrala prioriteringar har varit att säkerställa tillräckligt ekonomiskt stöd till innovation och tillväxt, särskilt i fråga om utlåning till små och medelstora företag och den privata sektorn. Enligt mandatet har en av de viktigaste prioriteringarna även varit att finansiera projekt som är mer integrerade med europeiska infrastrukturnät.

Tabell 4: Fördelningen per sektor av EIB:s finansieringstransaktioner som 2014 undertecknades i de regioner som omfattas av beslutet (alla resurser)

Under 2014 ökade EIB:s finansiering i Medelhavsländerna med EU-garanti och på EIB:s egen risk tre gånger, till 1,6 miljarder euro, jämfört med föregående år. Därav var 1,3 miljoner euro stöd till infrastrukturprojekt, inklusive investeringar i modernisering av vägar och uppgradering av skolor och även till klimatåtgärder inom förnybar energi (solvärme i Israel och Marocko) och energieffektivitet (kombikraftverk i Egypten), ... Även stöd till den privata sektorn fortsätter vara en viktig prioritering i regionen. Med undertecknandet av 5 nya kreditavtal (280 miljoner euro) i Tunisien, Egypten och Libanon nådde stödet till små och medelstora företag sin högsta nivå sedan den arabiska våren. Ytterligare 52 miljoner euro undertecknades med användning av tredjepartsresurser, bland annat stöd till mikroföretagare genom leverantörer av mikrofinanstjänster och investeringar i aktiefonder som stöder diversifiering av de lokala finansiella sektorerna.

I de östra grannländerna uppgick de sammanlagda undertecknandena till 1,2 miljarder euro, vilket är den näst högsta årliga volymen efter rekordet (1,8 miljoner euro) 2013. I Ryssland har verksamheten avstannat på grund av EU-sanktionerna. 940 miljoner euro undertecknades i Ukraina som EIB:s bidrag till EU:s särskilda åtgärdsplan för Ukraina. Samarbetet med de ukrainska myndigheterna intensifierades i ett försök att fullgöra åtagandet att tillhandahålla 3 miljarder euro i finansiering under 2014–2016. Parallellt fördes en dialog mellan kommissionen och EIB och samordning med andra investerare. De undertecknade transaktionerna innefattar kreditfaciliteter för utveckling av den privata sektorn kanaliserade via staten, ramlån för tidig återhämtning och återuppbyggnad, stöd till ett gasledningsprojekt och till uppförande av Beskyd-järnvägstunneln, som utgör en del av en transeuropeisk korridor.

I Asien, Centralasien och Latinamerika innebar de sammanlagda undertecknandena på 1,4 miljarder euro en ny ökning med 0,2 miljarder jämfört med 2013. Stöd till klimatåtgärder och hållbar energi var fortsatt ett viktigt fokus som stod för 58 % av årets undertecknanden. Andra undertecknanden var bland annat en en första kreditfacilitet på 150 miljoner euro med en affärsbank i Mexiko och det första undertecknandet i Mongoliet på 50 miljoner euro för investeringar i vatten, avloppsvatten och renhållning. EIB undertecknade även ett delbelopp på 70 miljoner euro för energisammankopplingen mellan Tadjikistan och Kirgizistan. Detta projekt har ett starkt regionalt samarbetsvärde och är tämligen exceptionellt i sin omfattning för länderna i Centralasien.

I Sydafrika undertecknades två lån (på sammanlagt 175 miljoner euro) för finansiering av solkraftverk, vilket var en minskning från 260 miljoner euro 2013.

3.2.BIDRAG TILL EU:S POLITISKA MÅL 

I beslutet fastställs tre horisontella högnivåmål för alla regioner som omfattas av EU:s budgetgaranti:

(i)    Utveckling av den lokala privata sektorn, i synnerhet stöd till små och medelstora företag.

(ii)    Utveckling av social och ekonomisk infrastruktur.

(iii)    Begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

Till andra grundläggande mål hör bidraget till de allmänna principer som styr de externa åtgärderna enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen och regional integration bland partnerländer, inklusive ekonomisk integration mellan föranslutningsländer, grannländer och unionen.

Kommissionen och EIB slutförde i samråd med Europeiska utrikestjänsten en uppdaterad version 6 av de regionala tekniska operativa riktlinjer som ska tillämpas under perioden 2014–2020 för EIB-transaktioner med EU-garanti. Riktlinjerna ger vägledning för anpassning av EIB:s insatser i olika regioner till EU:s politik, program och instrument. Riktlinjerna överlämnades till Europaparlamentet och rådet i maj 2015. Bidraget till mandatets målsättningar återspeglas i följande tabell, där både 2014 års transaktioner enligt mandatet och enligt faciliteterna för utlåning med egen kreditrisk beaktas. Närmare hälften av transaktionerna bidrar till mer än en målsättning. Detta gäller särskilt klimatåtgärdsprojekt.

Diagram 2: Bidrag till målsättningarna för mandatet (bidraget i % och som belopp)

Utveckling av den lokala privata sektorn, i synnerhet stöd till små och medelstora företag

EIB stöder utvecklingen av den lokala privata sektorn på olika sätt, huvudsakligen genom att utvidga kreditfaciliteter till finansiella intermediärer (företrädesvis banker) för vidare utlåning till små och medelstora företag, deltagande i riskkapitalfonder och riskkapital till företag med hög tillväxtpotential, riskkapitalfinansiering för leverantörer av mikrofinansiering och direktlån till större företag.

2014 undertecknande EIB finansiering på 2,7 miljarder euro för 39 transaktioner som ger stöd till lokal utveckling av den privata sektorn i regioner som omfattas av mandatet. Av de 39 transaktionerna gäller 33 nya med sitt första undertecknande 2014, varav de flesta är intermediära transaktioner, huvudsakligen kreditfaciliteter för stöd av små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag (21 transaktioner). Liksom föregående år undertecknades de flesta av de nya kreditfaciliteterna i föranslutningsregionen inom ramen för EIB:s föranslutningsfacilitet för stöd till företag för att modernisera, expandera och tillämpa EU-standarder. Fyra nya investeringsverktyg för mikrofinansiering eller riskkapitalfonder har skapats i Medelhavsregionen. Dessutom stödjer 8 direktfinansieringstransaktioner (inklusive 3 infrastrukturprojekt) utveckling av den lokala privata sektorn, antingen helt eller delvis.

Utveckling av den sociala och ekonomiska infrastrukturen

EIB undertecknade sammanlagt 4,1 miljarder euro. Av de undertecknade transaktionerna är 41 transaktioner nya projekt till ett värde av 3,7 miljarder euro för att bidra till att utveckla social och ekonomisk infrastruktur inom olika sektorer (energi, transport, vatten och renhållning, hälso- och sjukvård, utbildning och stadsutveckling). EIB undertecknade kontrakt för 15 nya projekt inom energisektorn 2014, varav 6 är energiproduktionsprojekt. EIB stödde också utvecklingen av el- och gasnät genom två projekt med inriktning enbart på att utöka och uppgradera elnät för att göra dem mer pålitliga och effektiva samt nå fler hushåll och företag. Inom transportsektorn undertecknade EIB 7 nya projekt, 6 nya projekt inom vatten- och avloppssektorn och 5 stadsutvecklingsprojekt. Mer ingående information om finansierade projekt finns i arbetsdokumentet.

Begränsning av och anpassning till klimatförändringar

EIB:s stöd till klimatåtgärder var fortsatt högt 2014, med sammanlagda undertecknanden på 2,1 miljarder euro, vilket utgör 31 % av alla undertecknanden i de regioner som omfattas av mandatet. Denna nivå motsvarar föregående års rekordnivå och ligger med marginal över EIB:s övergripande mål på 25 % av den totala utlåningen 7 .

Huvuddelen (88 %) av klimatinsatsutlåningen avser investeringar i förnybar energi, energieffektivitet och hållbara transporter. EIB:s klimatkomponent inom området klimatanpassning ligger på 2 % av klimatutlåningen, vilket återspeglar dels utvecklingsländernas bristande efterfrågan på lån till anpassning, dels den begränsade attraktion denna sektor har för investerare från den privata sektorn. De regioner som omfattas av beslutet är särskilt sårbara för nuvarande klimatvariationer och framtida klimatförändringar. Därför fäster EIB allt större vikt vid projekts klimattålighet med satsningar på såväl tekniskt bistånd och lämpliga planeringsåtgärder som särskilda anpassningsinvesteringar, exempelvis översvämningskontroll och andra skyddsåtgärder.

Utlåningen till klimatåtgärder var fortsatt omfattande i Asien med närmare 68 % tecknade avtal. Den nådde 54 % i Latinamerika och Centralasien och 100 % av den nya finansieringsvolymen i Sydafrika. I Medelhavsområdet gick 31 % av den tecknade finansieringen under 2014 till klimatåtgärder. Avsevärda belopp för finansiering av klimatåtgärder mobiliserades också för projekt i föranslutningsländerna och regionerna i de östra grannländerna, men den totala andelen är mindre där på grund av andra starka utlåningsprioriteringar, bland annat utveckling av den privata sektorn.

Tabell 5: Utlåning till klimatinsatser 2014 i de regioner som omfattas av beslutet

Regional integration

2014 undertecknade EIB sammanlagt 23 finansieringskontrakt värda 1,6 miljarder euro (1,1 miljarder 2013) som bidrog till regional integration. Åtta kreditfaciliteter (795 miljoner euro) kommer att stödja regional integration i föranslutningsregionen genom att främja internationellt samarbete och stödja ekonomiernas konvergens mot EU. Inom transportsektorn syftar projekten till att underlätta rörligheten över gränserna (253 miljoner euro) och inom energisektorn är projekten viktiga för att förbättra tillgången till energi i länder som kan sakna naturliga energiresurser (293 miljoner euro).

3.3.EFFEKT OCH MERVÄRDE AV EIB:S FINANSIERINGSTRANSAKTIONER

ReM-ramen innehåller en bedömning av EIB:s finansieringstransaktioner under hela livscykeln. Den bidrar till att utifrån konkreta resultat välja ut livskraftiga projekt som överensstämmer med EU:s prioriteringar och som tillförs ett mervärde genom EIB:s deltagande. På utvärderingsstadiet fastställs resultatindikatorer med basnivåer och målsättningar för att bedöma transaktionens förväntade ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat. Under hela projektets livstid genomförs regelbundna kontroller av att dessa specificerade resultatindikatorer uppfylls och resultatet redovisas sedan i samband med två stora avstämningar: för direkta åtgärder när projektet har avslutats och tre år efter det att det avslutats (”efter avslutandet”), för riskkapitalfonder i slutet av investeringsperioden och för utlåning via intermediärer i slutet av tilldelningsperioden för.

Projekten klassificeras enligt följande tre ”pelare”:

(i)    I pelare 1 bedöms det förväntade bidraget till EU och ländernas prioriteringar och berättigande enligt målsättningarna för EIB:s mandat.

(ii)    I pelare 2 bedöms transaktionens kvalitet och stabilitet, baserat på förväntade resultat.

(iii)    I pelare 3 bedöms EIB:s förväntade finansiella och icke-finansiella additionalitet.

2014 slutfördes 8 transaktioner som godkänts inom ReM-ramen. Resultaten av granskningarna av slutförda projekt enligt ReM sammanfattas i arbetsdokumentet. För ReM-rapporten används sex fallstudier i arbetsdokumentet för att redogöra för de faktiska resultat som har uppnåtts för pågående insatser, eftersom det tar flera år innan resultaten kan visas för insatser enligt den nya ReM-ramen. Nedan visas och diskuteras förväntade resultat för EIB:s finansieringstransaktioner som undertecknades 2014 i de regioner som mandatet omfattar. För att undvika att projekt och förväntade resultat räknas dubbelt kommer rapporten endast att hänvisa till förväntade resultat och additionalitet för ”nya projekt”, dvs. de för vilka det första finansieringskontraktet undertecknades 2014 – 64 nya projekt.

Diagram 3: ReM-omdömen per pelare för nya transaktioner som undertecknades 2014

När det gäller bidraget till målen (ReM-pelare 1) fick över 40 % av de nya undertecknandena för 2014 omdömet ”utmärkt”, vilket innebär ett högt bidrag både till ländernas egna utvecklingsmål och EU:s prioriteringar för det berörda landet och/eller den berörda regionen. Återstående transaktioner fick omdömet ”bra” enligt pelare 1. Dessa projekt som förväntas ge ett ”bra” bidrag är i linje med mandatets målsättningar och kan ge ett högt bidrag till antingen landets egna utvecklingsmålsättningar eller EU:s och ett måttligt bidrag till den andra.

För direktfinansierade projekt (ReM-pelare 2) bygger omdömet på projektens stabilitet, finansiella och ekonomiska hållbarhet samt miljömässiga och sociala hållbarhet. För transaktioner via intermediärer bygger omdömet på förväntade resultat, vägda mot risköverväganden baserade på intermediärens robusthet och genomförandemiljöns kvalitet.

Pelare 2 visar att 14 % av de nya undertecknade transaktionerna förväntas få ett utmärkt omdöme inbegripet direkta åtgärder med en ekonomisk avkastningsgrad (ERR) på över 15 %, eller intermediära transaktioner (kreditfaciliteter) som utgör ett exceptionellt bidrag till ökad tillgång till finansiering liksom utveckling av den finansiella sektorn, i en miljö med relativt låg risk. Över 76 % av de nya transaktionerna förväntas vara ”bra”. Dessa är direkta transaktioner med en genomsnittlig ekonomisk avkastningsgrad på 10 % till 15 % för infrastrukturprojekt eller intermediära transaktioner som bidrar till ökad tillgång till finansiering och utveckling av den finansiella sektorn, dock i en miljö med hög risk där sannolikheten för resultat är lägre. Sex projekt fick omdömet ”acceptabelt”, främst på grund av högriskmiljöer som påverkar sannolikheten för att de planerade resultaten ska uppnås.

Additionalitet (ReM-pelare 3) mäts som skillnaden mellan EIB:s bidrag till ett investeringsprojekt och standardmässig finansiering från marknaden i tre dimensioner: hur väl de ekonomiska resurserna täcker projektets behov, EIB:s tekniska bidrag och inverkan när det gäller att höja standarder och underlätta bidrag från andra källor. 2014 förväntades alla transaktioner vara mer fördelaktiga för låntagarna än finansiering från marknaden. ReM-resultaten visar att 14 % av de nya transaktioner som undertecknats under 2014 förväntas ha en hög additionalitet – ofta förlänger de den längsta löptiden för skulder som är tillgänglig för låntagaren från marknaden med över 100 %, motsvarar tillgångarnas ekonomiska liv som ska finansieras med minst 80 % och intar en ledande roll när det gäller projektförberedelser, strukturering och/eller genomförande av stöd. Ytterligare 70 % förväntas lämna ett bra bidrag, som ger betydande additionalitet – ofta med en kombination av betydande finansiell additionalitet med betydande bidrag till tekniska och sektoriella aspekter eller standarder och försäkring. De 14 % av de undertecknade transaktionerna som bedömdes kunna ge rimlig additionalitet var ofta standardprodukter där begränsade bidrag till projektutformning, strukturering och genomförande krävdes.

4.EIB:S SAMARBETE MED ANDRA

4.1 SAMARBETE MED KOMMISSIONEN

Enligt mandatet ska kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och EIB samarbeta och stärka överensstämmelsen mellan EIB:s externa insatser och EU:s målsättningar för den externa politiken. Målet är att maximera synergierna mellan EIB-finansiering och EU:s budgetmedel, främst genom en regelbunden och systematisk dialog och tidigt samråd om policyer, strategier och projektplanering. 2014 fortsatte samförståndsavtalet (som sågs över 2013) mellan kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och EIB att tillämpas för samarbetet och samordningen i de regioner som omfattas av mandatet – t.ex. genom utbyte av information om projektplaneringen och kontaktuppgifter.

För att återspegla och tillämpa det nya mandatet för 2014–2020 förhandlade och undertecknade kommissionen och EIB en omarbetad garantiöverenskommelse och en återvinningsöverenskommelse i juli 2014.

I sitt operativa program åtar sig EIB att låna ut 3 miljarder euro till Ukraina under 2014–2016 inom ramen för EU:s initiativ för stöd till Ukraina. I enlighet med rådets beslut och slutsatser avbröt EIB alla uppläggnings- och genomlysningsaktiviteter för transaktioner i Ryssland. I juni undertecknade Georgien, Moldavien och Ukraina associeringsavtal med EU.

I söder förnyade EIB sitt partnerskap med EU genom investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken och föreslog en ny riskkapitalsfacilitet värd upp till 300 miljoner euro. EIB kommer att investera parallellt med EU genom att bidra med upp till 200 miljoner euro ur egna medel.

Två nya ramavtal undertecknades 2014 med Konungariket Kambodja och Konungariket Bhutan som banar väg för EIB-transaktioner i dessa länder.

EIB fortsatte 2014 att delta aktivt i olika regionala arrangemang för att kombinera lån och bidrag. EIB samarbetade nära med kommissionen i den tekniska expertgruppen inom EU:s plattform för kombination inom externt samarbete (EUBEC). I detta sammanhang deltog EIB aktivt i den tekniska gruppen om ”Vägledning om mobilisering av resurser från den privata sektorn, inklusive genom offentlig-privata partnerskap” och i den tekniska gruppen om finansiering av klimatförändringarna.

Under 2014 antog EIB fyra mål för offentlig politik för att ytterligare öka samstämmigheten mellan EIB:s verksamhet och EU-politik. EIB är medvetet om rapporteringskraven enligt mandatet men tror att detta även ger en möjlighet till harmonisering av hur EIB rapporterar och kommunicerar om sina utlåningsorgan inom och utanför EU. De fyra målen för offentlig politik är innovation, finansiering av små- och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag, av infrastruktur och av miljön. Förutom dessa sätter EIB upp två övergripande mål, nämligen klimatförändringen och den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU.

Efter OECD:s globala forum för transparens och informationsutbyte på skatteområdet, plenarsessionen i november 2013 i Jakarta, godkände och offentliggjorde EIB i mars 2014 ett tillägg till NCJ-policyn 8 . Tillägget innebär strikta tidsfrister och villkor. I linje med andra institutioner införs genom tillägget ett begränsat uppehåll av tillämpningen av omplaceringskraven för de jurisdiktioner som har åtagit sig att vidta omedelbara korrigerande åtgärder om brister identifieras av OECD:s globala forum.

Under 2014 stod EIB också värd för ett toppmöte med alla internationella finansinstitut, FATF, OECD:s globala forum, ECB, EBA och Transparency International samt för ett seminarium för det civila samhället med icke-statliga organisationer om NCJ och skattefrågor.

4.2. SAMARBETE MED EUROPEISKA OMBUDSMANNEN

Det samförståndsavtal som undertecknades mellan EIB och Europeiska ombudsmannen 2008 skapar grunden för de två stadierna i EIB:s mekanismer för klagomål – den interna (EIB-CM) och den externa (EO) – som godkändes av EIB:s styrelse 2010 efter ett omfattande offentligt samråd. Avtalet ger en enhetlig tolkning av syftet och tillämpningen i sina interna och externa delar, med särskilt fokus på:

•    En effektiv intern mekanism för klagomål (EIB-CM) som hanterar klagomål från externa parter till EIB inom alla EIB:s enheter.

•    När det gäller klagomål utanför EU, inklusive de externa mandaten, åtar sig Europeiska ombudsmannen att systematiskt använda sitt system för att på eget initiativ hantera klagomål när den klagande inte är medborgare i eller bosatt i unionen.

•    Europeiska ombudsmannens granskning, med erkännande av EIB-CM som nödvändig föregående strategi.

2014 behandlade Europeiska ombudsmannen 2 klagomål om påstående om ett möjligt administrativt missförhållande hos EIB gällande projekt som genomförs i länder som omfattas av mandatet för utlåning till tredje land. I Bosnien och Hercegovina gav Europeiska ombudsmannen den klagande rätt, och EIB kommer att fortsätta samarbete med ombudsmannen för att utarbeta ett lämpligt svar. I Egypten avslutade EU ärendet 2014 utan att något administrativt missförhållande hittades.

4.3. SAMARBETE MED INTERNATIONELLA FINANSINSTITUT

Samarbete med andra internationella finansinstitut är en integrerad del i EIB:s verksamhet, från dialog om institutionella frågor, övergripande ämnen och tematiska spörsmål, till ömsesidigt samråd och former för operativ medfinansiering och arbetsfördelning. Dialogen mellan internationella finansinstitut sker oftast inom specialiserade arbetsgrupper som träffas regelbundet för att dela med sig av bästa praxis eller ta itu med specifika frågor.

2014 samarbetade EIB med andra multilaterala utvecklingsbanker om utvecklingsagendan för tiden efter 2015, i synnerhet utvecklingen av en gemensam strategi för roller när det gäller finansiering av utveckling.

EIB:s färdplan för Medelhavsområdet, som godkändes av ministrarna vid ministermötet i FEMIP i Aten, fungerar som vägledning för EIB:s samarbete med de södra grannländerna.

En annan viktig händelse 2014 var meddelandet om finansieringsramen CAMENA för miljöåtgärder inom ramen för förvaltningsfonden inom FEMIP, med medel på 15 miljoner brittiska pund som ska tillhandahållas av Storbritannien för att etablera en ram för kapacitetsuppbyggnad och förbereda nya klimatinvesteringar i de södra grannländerna. De första CAMENA-finansierade projekten förväntas bli godkända 2015.

Samarbetet mellan EIB och unionen för sekretariatet för Medelhavsområdet förstärktes 2014 genom ett förnyat samförståndsavtal som undertecknades för att säkerställa kontinuitet i det nära partnerskap som redan har upprättats mellan de båda institutionerna.

EIB studerade inom ett partnerskap med Internationella arbetsorganisationen (ILO) möjliga vägar för att maximera inverkan på sysselsättningen av EIB:s infrastrukturprojekt (”Maximise the employment impact of the EIB’s infrastructure projects”) inom den bredare ram som utgörs av ILO:s program för sysselsättningsintensiv investering.

Under 2014 samordnade EIB arbetet med att ta fram den gemensamma rapporten om klimatfinansiering från multilaterala utvecklingsbanker 2013 och offentliggjorde rapporten till klimattoppmötet som anordnades av FN:s generalsekreterare. Som en del av detta var EIB involverade i OECD:s arbete med att aktualisera Rio-markörerna för klimatfinansiering samt bidrog på MDB-gruppens vägnar till UNFCCC:s tvåårsrapport om klimatfinansiering i december 2014.

Ungefär 48 % av undertecknandena enligt mandatet medfinansierades med andra internationella finansinstitut och 20 % av de transaktioner som undertecknades 2014 var förknippade med en bidragskomponent från EU:s budget. Utöver de två transaktioner som medfinansierades med AFD och KfW ledde EIB ytterligare sex transaktioner under 2014. Detta gjorde EIB till den största finansiären inom investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken (NIF) och innebar att EIB har varit involverat antingen som huvudfinansiär eller medfinansiär i 66 % av de projekt som godkänts av NIF:s styrelse sedan faciliteten inrättades. Inom ramen för EU:s regionala arrangemang för att kombinera lån och bidrag 2014 utgjorde godkännandena 132,7 miljoner euro av EU:s budgetmedel som komplement till EIB-lån i NIF, 10,18 miljoner euro i faciliteten för investering i västra Balkan och 5 miljoner euro faciliteten för investering i Asien.

(1)  EUT L 280, 27.10.2011, s.1

(2) EUT L 135, 08.05.2014, s.1

(3)  COM(2014) 674

(4)  Beslut 466/2014/EU och 1080/2011/EU

(5) En transaktion som stöds både på EIB:s egen risk och med finansiering från mandatet för utlåning till tredje land – registrerad som EIB:s egen risk. 

(6) Se kommissionens arbetsdokument – SWD(2015) 106 final.

(7) Enligt artikel 3.7 i beslut 466/2014/EU ska volymen av transaktioner som gäller projekt inom begränsning av och anpassning till klimatförändringarna utgöra minst 25 % av EIB:s totala finansieringstransaktioner under perioden 2014–2020.

(8) http://www.eib.org/about/documents/ncj-policy-addendum.htm