EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 27.10.2015

COM(2015) 610 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Kommissionens arbetsprogram 2016

Dags för nya tag

För ett år sedan tillträdde den här kommissionen. Med utgångspunkt i de politiska riktlinjerna 1 satte vi upp våra prioriteringar och åtog oss att satsa på de stora frågorna där medborgarna förväntar sig resultat från EU. Vi beslutade oss för att ändra vårt arbetssätt, vara öppna och ta ansvar för våra handlingar. Vi uppmanade Europaparlamentet och rådet att samarbeta med oss för att genomföra de här förändringarna, eftersom det enda sättet att få européerna att lita på att EU står till deras tjänst är att tillsammans nå resultat i de frågor som verkligen betyder något.

Medborgarna kommer att döma EU efter dess förmåga att angripa de stora utmaningar som våra samhällen nu står inför. Jobb, tillväxt och investeringar. Flyktingar undan oro och krig på jakt efter en trygg tillflyktsort. Klimatförändringar och tryck på naturresurserna. Ojämlikhet, intolerans och en känsla av otrygghet i delar av våra samhällen. Det globala beroendet av varandra och vårt låga självförtroende för EU:s betydelse i den nya världsordningen.

Dessa utmaningar tas upp i de tio prioriteringarna i programmet för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring, som är Junckerkommissionens uppdragsbeskrivning och den grund på vilken vi utsågs till vårt ämbete. De avgörande ögonblicken det senaste året –våra ekonomiers oväntat långsamma återhämtning, behovet att återställa den grekiska ekonomins stabilitet, migrationstrycket på våra yttre gränser och oron i våra grannländer som orsakar det, terroristattackerna på Charlie Hebdo i Paris och på andra ställen på europeisk mark – har bara stärkt vår beslutsamhet att fortsätta koncentrera oss på dessa prioritieringar, på att göra andra saker och göra saker och ting på ett annat sätt.

Göra andra saker

I fjol sade vi att vi skulle göra andra saker och koncentrera oss på de stora frågorna. Sedan dess har vi stakat ut riktningen och konkretiserat åtgärderna i investeringsplanen, den digitala inre marknaden, energiunionen, den europeiska säkerhetsagendan, den europeiska migrationsagendan, kapitalmarknadsunionen, handlingsplanen för en rättvis och effektiv företagsbeskattning, den nya handelsstrategin och den senaste tidens förslag om en fördjupad och stärkt ekonomisk och monetär union. Den här veckan lägger vi fram vår strategi för den inre marknaden för varor och tjänster 2 , och vi kommer före årsslutet att lägga fram planer för en hållbar kretsloppsekonomi, arbetskraftens rörlighet och bättre hantering av våra yttre gränser. Alla dessa åtgärder har kommissionens nya agenda för bättre lagstiftning i botten.

Efter en löpande dialog med Europaparlamentet och rådet med början i ordförandens tal om tillståndet i unionen den 9 september 3 anger vi nu i det här arbetsprogrammet våra viktigaste initiativ de närmaste tolv månaderna för att infria löftena 4 . Allt kan inte göras på ett år, men vad vi lovar att göra är att lägga fram en lagstiftningsagenda med substans och skissera ytterligare åtgärder i kommande arbetsprogram, för vilka förberdelser i form av bl.a. utvärderingar, samråd och konsekvensbedömningar kommer att inledas under 2016.

Vi har prioriterat de lagändringar som, om de godkänns snabbt, kan få direkt inverkan på sysselsättning, tillväxt, miljö, socialt välbefinnande, säkerhet och kontakter med en sammanflätad omvärld.

Det direktvalda Europaparlamentet och rådet med ministrar från de nationella regeringarna utgör tillsammans EU:s lagstiftare, och de har rekordsnabbt enats om kommissionens förslag till Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), om ändring av EU-budgeten 2015 för att öka anslagen till flyktingkrisen, om ett jobb- och tillväxtpaket på 35 miljarder euro till Grekland samt nödbesluten om omplacering inom EU av flyktingar i behov av internationellt skydd. Detta gemensamma arbete för att snabbt nå resultat där beslut behövs som mest bör inte längre vara undantag utan regel.

Så innan vi på kommissionen utformade detta arbetsprogram har vi bedrivit intensiva och konstruktiva diskussioner med våra partnerinstitutioner för att enas om var tyngdpunkten bör ligga. Hur bra förslagen än är, förändrar de ingenting om de blir liggande på förhandlingsbordet i åratal utan att man enas om dem. Därför har vi lyft fram några befintliga förslag som bör antas snabbt av parlamentet och rådet 5 , och därför avser vi att dra tillbaka ett antal förslag som inte längre är relevanta, är blockerade eller inte längre har den nödvändiga ambitionsnivån, för att få utrymme att fokusera på de prioriterade förslag som har goda utsikter att antas 6 .

Göra saker på ett annat sätt

Nya utmaningar kräver nya, ambitiösa svar, men vi måste också förbli ambitiösa i att reagera på de befintliga utmaningarna och framför allt kontrollera att ett EU-svar är motiverat och är så ändamålsenligt som möjligt för att nå de gemensamma målen. Det är resultaten som räknas, inte de goda föresatserna. Den här kommissionens åtagande att lagstifta bättre går ut på att se på fakta, och se till att EU ingriper på ett sätt som faktiskt skapar nytta i praktiken när det görs. Vi måste därför hela tiden vara uppmärksamma på att vår lagstiftning och våra utgiftsprogram fungerar effektivt och ändamålsenligt.

På många områden krävs en gemensam lösning på EU-nivå för att nå våra högt satta politiska mål: ett starkt miljöskydd, ett gott socialt skydd och höga arbetsrättsliga krav, trygg energiförsörjning, en stark ekonomi som alla tjänar på samt en migrationspolitik som bygger på våra gemensamma värderingar. Men regler som är inaktuella, för betungande eller för krångliga för att tillämpas i praktiken tjänar inte sitt syfte.

Att kontrollera att våra regler faktiskt bidrar till våra mål på de här områdena är inte något att vara rädd för utan en möjlighet att förbättra dem – ett tillfälle att se till att regler om exempelvis arbetsmiljö är genomförbara och kommer att genomföras, så att de höga krav vi enats om faktiskt följs på arbetsplatser överallt till fromma för arbetstagare i hela EU.

Därför har vi i det här arbetsprogrammet tagit med våra planer på att se över centrala delar av den befintliga lagstiftningen och se till att de är ändamålsenliga och får verkligt genomslag i praktiken 7 . Samtidigt föreslår vi att en del lagstiftning som inte längre är relevant ska upphävas 8 . I samma anda framhäver vi, för att informera enskilda och företag, den nya EU-lagstiftning som ska börja tillämpas under nästa år 9 .

Att övervaka EU-lagstiftningen och vid behov se till att den verkligen tillämpas är ett av kommissionens viktigaste ansvarsområden, men det har inte alltid fått den politiska uppmärksamhet det förtjänar. Det ska vi ändra på, så vi intensifierar tillsynen på de viktigaste områdena, t.ex. våra gemensamma asylregler som måste fungera korrekt för att alla ska känna förtroende för Schengenområdet utan inre gränser. Att tillämpa våra gemensamma EU-regler i praktiken innebär ett nära samarbete mellan aktörer på alla nivåer, nationellt, regionalt och lokalt.

Vi är fast beslutna att använda alla verktyg vi förfogar över för att nå resultat. I en tid när resurserna är mer ansträngda än någonsin måste EU-budgeten vara resultatinriktad. Halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen ska inriktas på hur medlen kan styras bättre till våra prioriteringar, t.ex. de inrikes- och utrikespolitiska aspekterna på flyktingkrisen. Dessutom kommer kommissionen att lägga fram ett förslag till en resultatinriktad EU-budget så att mer tonvikt läggs på resultat i framtidens finansiering. Mer kan göras för att underlätta användningen av innovativa finansieringsinstrument, och det finns avsevärt utrymme för förenklingar (särskilt i fråga om jordbruk, EU:s struktur- och investeringsfonder och mer satsningar på forskning), prestationshöjande åtgärder och åtgärder där fondernas effektivitet knyts till sund ekonomisk förvaltning.

Under det andra året av den här kommissionens mandatperiod är inriktningen oförändrat tydlig: agera stort i de stora frågorna och bli bättre på genomförandet 10 , medan vi agerar litet och blygsamt i de små frågor som inte behöver hanteras gemensamt på EU-nivå. Med detta arbetsprogram, upplagt enligt de tio prioriteringar som ordförande Jean-Claude Juncker lade fram i början av mandatperioden, bekräftar vi vår beslutsamhet att arbeta tillsammans med våra partner i Europaparlamentet och rådet för att nå de resultat som européerna förväntar sig. Med tanke på de utmaningar som EU står inför nu är det dags för nya tag.

***

1.    En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

Historien visar att européerna har förmåga att arbeta hårt, vara innovativa, skapa och sälja sina idéer till omvärlden. Vi har inte råd att förlora en generation med sådana talanger och sådan potential. Kommissionen kommer att fortsätta att bistå medlemsstaterna i deras ansträngningar att få människor tillbaka i arbete. Vi har flyttat fram 1 miljard euro för att påskynda genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga så att 650 000 ungdomar kan få jobb, lärlingsplatser, praktikplatser eller fortbildning i hela EU. Vi har lagt fram vägledning för medlemsstaterna om hur de på ett bättre sätt kan hjälpa långtidsarbetslösa tillbaka till arbetsmarknaden.

Vi behöver ge européerna de färdigheter de behöver för att anpassa sig till behoven i en föränderlig omvärld och på en föränderlig arbetsmarknad. Vår nya kompetensagenda ska främja livslånga investeringar i människor, från yrkesutbildning och högskola till digitalt och spetstekniskt kunnande och de praktiska färdigheter som behövs för att medborgarna aktivt ska kunna verka i ett föränderligt arbetsliv och samhälle. Särskild vikt kommer att läggas vid arbetande familjers balans mellan arbete och familjeliv, bl.a. för att få ut fler kvinnor i förvärvsarbete. Direktivet om kvinnor i styrelser torde antas under 2016, och kommissionen kommer att fortsätta sitt praktiska jämställdhetsarbete.

Vi vill också se de europeiska företagen ta vara på den inre marknadens möjligheter, växa till sig och konkurrera på världsmarknaden. För det behöver de stabil finansiering, ett sunt affärsklimat och modern infrastruktur. Investeringsplanen för Europa är nu igång. Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) är i drift och levererar investeringar av hög kvalitet för att stärka den europeiska ekonomin, bland annat inom forskning. Vi kommer nu att fokusera på att förbättra investeringsklimatet och fördjupa den inre marknaden så att den ger bättre resultat för européerna, färre hinder för företagen och rätt klimat för innovation.

Vi måste börja arbeta nu för att garantera EU:s hållbarhet i framtiden. Vi kommer att lägga fram ett nytt sätt att garantera ekonomisk tillväxt och social och miljömässig hållbarhet efter 2020, med beaktande av översynen av Europa 2020 och genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling i och utanför EU.

Optimering av resursanvändningen är en förutsättning för att tillväxten ska vara grön och komma alla till del. Från och med nästa år kommer vi att börja genomföra en handlingsplan för kretsloppsekonomin som går ut på att skapa en inre marknad för återanvändning av material och resurser så att vi kommer ifrån den linjära ekonomin. Det förutsätter åtgärder i alla delar av ekonomins kretslopp, från råvaruförsörjning till produktion, konsumtion, avfall och återvinning för att ta vara på lönsamma och miljöeffektiva affärsmöjligheter.

En hållbar framtid innebär också att vi förutser och undviker miljöhot. Kommissionen kommer att fortsätta att samarbeta med medlemsstaterna för att ta itu med resistens mot antimikrobiella medel och bidra till de globala insatserna mot detta hot. Vi kommer också att inleda förberedelserna och utöka samrådet om utvärdering av medicinska metoder för att förbättra den inre marknaden för hälsoprodukter. Vi kommer att slutföra de komplicerade pågående förberedelserna om skyddet i EU mot hormonstörande ämnen 11 och följa upp dem. Vår översyn av befintlig lagstiftning om arbetstagares hälsa och säkerhet, bl.a. om cancerframkallande och mutagena ämnen, ska förbättra EU-lagstiftningens resurseffektivitet och ändamålsenlighet på det här området.

2.    En sammankopplad digital inre marknad

En blomstrande digital ekonomi kan få marknaderna att växa och skapa ny sysselsättning. EU kan bli ledande här om vi kan komma över splittringen, förbättra utbudet för de europeiska konsumenterna och skapa nya möjligheter för företagen. Därför lade kommissionen i maj 2015 fram ett förslag till strategi för den digitala inre marknaden. Vårt mål är att lägga fram alla tillhörande förslag före slutet av 2016, så att EU kan bygga upp en fullt fungerande digital inre marknad under den här kommissionens mandatperiod.

I december ska vi lägga fram vår syn på en modernare, mer EU-inriktad modell för upphovsrätt för att ta hänsyn till den digitala revolutionen. Vi ska också lägga fram förslag om digitala avtalsrättigheter. Fler initiativ om upphovsrätt, geoblockering, fritt flöde av uppgifter, molntjänster och moms vid elektronisk handel följer under 2016.

Efter överenskommelsen om förslagen om en uppkopplad kontinent, däribland avskaffande av roamingavgifter senast 2017, arbetar vi nu på en heltäckande översyn av teleregleringen. När de respektive Refitöversynerna är färdiga kommer vi att se över direktivet om audiovisuella tjänster och medietjänster, satellit- och kabeldirektivet samt förordningen om konsumentskyddssamarbete för att se till att system verkligen fungerar i allmänhetens tjänst. Vi kommer att samarbeta med parlamentet och rådet för att före årsslutet enas om reformen av personuppgiftsskyddet och direktivet om nät- och informationssäkerhet – två förutsättningar för att skapa förtroende och trygghet på den växande digitala inre marknaden.

Vårt högt satta mål är och förblir 12 att bryta ned det nationella silotänkandet i teleregleringen, i upphovsrätts- och personuppgiftslagstiftningen, i frekvenstilldelningen och i konkurrensrättens tillämpning, under hänsynstagande till kulturell mångfald. Med en sammankopplad digital inre marknad kan vi alstra ytterligare tillväxt på upp till 250 miljarder euro i EU under den här kommissionens mandatperiod, och därigenom skapa hundratusentals nya jobb, särskilt för yngre arbetssökande, och ett livskraftigt kunskapssamhälle.

3.    En motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik

I vår strategi för energiunionen anger vi de centrala åtgärder som behövs för att trygga EU:s energiförsörjning och minska importberoendet, integrera de nationella energimarknaderna, satsa på energieffektivitet, gå över till en koldioxidsnål ekonomi och främja forskning, innovation och konkurrenskraft. Under 2016 ska vi lägga fram merparten av punkterna i färdplanen för energiunionen. Vi kommer att rapportera om framstegen och vad som återstår att göra i en regelbunden rapport om tillståndet i energiunionen.

Eftersom EU är en ledande aktör i klimatförhandlingarna i Paris kommer genomförandet av energi- och klimatpaketet till 2030 att ha hög prioritet nästa år så att målen uppfylls. Under 2016 kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om ansvarsfördelning för sektorer utanför systemet för handel med utsläppsrätter, t.ex. byggnader, jordbruk och koldioxidsnåla transporter. Vi kommer att verka för användning av icke-diskriminerande vägavgiftssystem som bygger på principerna om att förorenarna och användarna ska betala, och satsa på ett gemensamt europeiskt transportområde som möjliggör effektivare användning av befintlig väginfrastruktur och flexiblare användning av fordonsparken. För att påskynda energiövergången kommer kommissionen också att föreslå initiativ om en ny utformning av energimarknaden, uppfyllelse av målet på 15 % sammankoppling av elnätet senast 2030, trygg energiförsörjning, förnybar energi och energieffektivitet. Slutligen ska vi ta fram en integrerad strategi för forskning, innovation och konkurrenskraft inom energiunionen för att ta vara på den koldioxidsnåla ekonomins potential för tillväxt och sysselsättning.

4.    En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas

Den inre marknaden är EU:s största och unika tillgång. Den gör att människor, varor, tjänster och kapital kan röra sig friare. Den leder till ett större utbud och lägre priser för konsumenterna. Den gör att människor kan bo, arbeta och studera där de vill. Den erbjuder möjligheter för egenföretagare och företag genom att minska det krångel de annars skulle råka ut för om de verkar i ett annat EU-land. Den är grunden för vår europeiska industris konkurrenskraft.

I och med att vi antagit strategin för den inre marknaden denna vecka har vi framhållit att vi måste bygga vidare på dessa starka sidor och ta vara på den inre marknadens hela potential, anpassa den till nya ekonomiska förhållanden och göra den till startbana för starka företag i en global ekonomi. Nu ska vi inrikta oss på konkreta åtgärder, t.ex. att hjälpa nya företag att växa, ta vara på potentialen i samarbetsekonomins nya affärsmodeller, underlätta gränsöverskridande tjänster, rusta upp vårt standardiseringssystem och se till att inremarknadslagstiftningen tillämpas korrekt och följs i praktiken. Vi ska arbeta för att få bort juridiska och tekniska hinder för tillträde till åkerimarknaden och stärka tillämpningen av sociallagstiftningen. Vi är beslutna att hjälpa små och medelstora företag och uppstartsföretag att växa genom att åtgärda regelhinder och underlätta tillgången till finansiering. Vi ska lägga fram ett nytt initiativ om förebyggande omstrukturering och om en andra chans för företagare efter en konkurs.

Att genomföra kapitalmarknadsunionen är ett viktigt inslag i detta, eftersom en enhetlig marknad för kapital, finansiering och sparande kommer att ha avgörande betydelse för att få bort flaskhalsar i finansieringen och hjälpa företagen att växa på hela den inre marknaden. Det är viktigt att parlamentet och rådet snabbt enas om kommissionens förslag om värdepapperisering. Senare under året kommer kommissionen också att lägga fram ett förslag om översyn av prospektdirektivet, för att göra det enklare för småföretag att ta sig in på börsen och få tillgång till marknadsfinansering, tillsammans med andra åtgärder för att underlätta grundandet av riskkapitalfonder och främja en ny riskkapitalkultur för att skapa möjligheter till företagande.

För att hjälpa européerna att ta vara på möjligheterna till jobb på den inre marknaden har vi redan föreslagit åtgärder för att bygga ut den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures) och öka samarbetet mellan arbetsförmedlingarna. De förslag om arbetskraftens rörlighet som vi tänker lägga fram senare under året omfattar åtgärder mot missbruk genom bättre tillämpning och samordning av de sociala trygghetssystemen, och vi ska lägga fram en riktad översyn av utstationeringsdirektivet för att motverka illojal konkurrens som leder till social dumpning och kompetensflykt genom att se till att samma arbete på samma plats ger samma lön.

Vi kommer också att särskilt framhäva bättre tillgång till vissa varor och tjänster för personer med funktionsnedsättning.

Under 2016 ska vi också titta närmare på några sektorer på grund av deras tillväxtpotential eller deras särskilda problem. Vi ska lägga fram en strategi för att ta vara på möjligheterna i de europeiska rymdprogrammen, bl.a. Galileo och Copernicus, i den europeiska ekonomins och européernas tjänst. Vi ska ta fram och genomföra en europeisk handlingsplan för att se till att vår försvarsmarknad kan tillgodose morgondagens säkerhetsbehov. Vi ska följa upp den luftfartstrategi som ska läggas fram senare i år. Med tanke på utvecklingen i jordbrukssektorn ska vi också tidigarelägga vår rapport om mjölkmarknaden och lägga fram den redan nästa år.

Vi ska lägga fram en handlingsplan om moms med fler åtgärder för ett effektivt, bedrägerisäkert system, samt initiativ som rör momssatser och e-handel i samband med den digitala inre marknaden. Vi tänker också dra tillbaka ett antal momsförslag som inte kommit särskilt långt i rådet eller vars förenklingspotential har urvattnats på ett oacceptabelt sätt, t.ex. den standardiserade momsdeklarationen.

Vi vill också göra framsteg mot en rättvis, effektiv och tillväxtbefrämjande företagsbeskattning som bygger på principen att företag beskattas i det land där vinsten uppstår. Vi ska lägga fram en rad åtgärder för att öka insynen i företagsbeskattningen och bekämpa skatteundandragande, bl.a. genom att genomföra internationella krav i fråga om urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Vi tänker dra tillbaka det blockerade förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och ersätta det med förslag enligt en etappmodell där man först enas om en obligatorisk skattebas. Det kommer att förbättra den inre marknaden för företagen, täppa till kryphål och garantera att alla företag gör rätt för sig i skattehänseende.

5.    En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

Kommissionen har just lagt fram några centrala delar i det första steget mot en färdigställd ekonomisk och monetär union (EMU) i enlighet med de fem ordförandenas rapport 13 . Vi föreslår ett nytt upplägg för den europeiska planeringsterminen och en förbättrad verktygslåda för den ekonomiska styrningen, bl.a. nya nationella konkurrenskraftsnämnder och en rådgivande europeisk finanspolitisk nämnd. Vi vill bygga upp en bättre dialog mellan kommissionen och Europaparlamentet för att förbättra det demokratiska ansvarsutkrävandet i den ekonomiska styrningen. Vi efterlyser även en enhetligare representation för euroområdet i internationella organisationer (som Internationella valutafonden). Före årsslutet ska vi lägga fram förslag om ett europeiskt system för insättningsgaranti som bygger på återförsäkring, och skissera sätt att ytterligare minska riskerna och sörja för lika spelregler i banksektorn.

Dessa åtgärder är ett viktigt steg mot ett tåligare och mer välmående EMU. Därför kommer den europeiska planeringsterminen 2016 också att inriktas mer på euroområdets ekonomiska och statsfinansiella situation överlag, med mer tonvikt på medlemsstaternas sysselsättning och socialpolitik, och ökade satsningar på konvergens, t.ex. genom undanröjande av nationella investeringshinder.

Att utveckla en EU-pelare för sociala rättigheter bidrar till detta. Kommissionen ska arbeta på två spår: för det första modernisera och täppa till luckorna i den befintliga socialpolitiska lagstiftningen för att anpassa den till dagens arbetsförhållanden och se till att nya arbetsformer bevarar en rättvis avvägning mellan arbetstagare och arbetsgivare, och för det andra kartlägga sociala föredömen, exempelvis flexicurity, enligt bästa praxis i medlemsstaterna för att nå konvergens uppåt i fråga om arbetsmarknad, kompetens och socialt skydd, särskilt i euroområdet.

Vi ska gå vidare här i samarbete med Europaparlamentet, de nationella parlamenten och arbetsmarknadens parter. Som förberedelse inför övergången från steg 1 till steg 2 i färdigställandet av EMU och kommissionens vitbok som ska läggas fram under våren 2017, kommer kommissionen att inleda ett brett samråd och en bred debatt i hela EU. Vi kommer också att använda analyser från en expertgrupp på hög nivå som vi tillsätter sommaren 2016. Europaparlamentet kommer att vara delaktigt i dessa förberedelser.

6.     Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA

Internationell handel och internationella investeringar driver på EU:s ekonomiska återhämtning. EU är unikt väl positionerat för att se till att globaliseringens möjligheter blir till nytta för européerna på ett öppet och socialt och miljömässigt ansvarsfullt sätt. En aktiv handelspolitik garanterar att vi får tillgång till framväxande centrum för global tillväxt och att vi blir en del av nya digitala och globala värdekedjor. Detta kommer att skapa möjligheter för våra företag och jobb av hög kvalitet utan att vi behöver göra avkall på våra europeiska värderingar och krav.

Det transatlantiska handels- och investeringspartnerskapet med USA är fortsatt högprioriterat 2016. Vi vill ha ett rättvist och balanserat avtal med USA med en ny modell för investeringsskydd. Vi planerar att öka samarbetet med Asien och Stillahavsområdet, t.ex. genom förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Japan och ett investeringsavtal med Kina, genom att begära mandat för förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland och genom att inleda frihandelsförhandlingar med Filippinerna och Indonesien om förutsättningarna för det är de rätta. Denna ambitiösa satsning på bilaterala handelsavtal, som redan omfattar 27 förhandlingspartner, kompletterar det multilaterala systemet i Världshandelsorganisationen, som förblir centralt för EU:s modell.

Under 2016 vill kommissionen se provisorisk tillämpning av ett antal nya avtal, bl.a. med Kanada och flera regioner i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. Vi kommer att övervaka befintliga avtal, bl.a. dem med vårt östra grannskap. Arbete kommer att inledas med modernisering av några befintliga avtal på grund av nya ekonomiska förhållanden, bl.a. med Turkiet, Mexiko och Chile.

Med den nya handels- och investeringsstrategi vi lade fram tidigare denna månad vill vi uppdatera de handelspolitiska verktygen så att de blir mer anpassade till tjänster, digital handel, rörlighet, tillgång till naturresurser, innovation och andra faktorer som skapar sysselsättning och tillväxt. Vi kommer att arbeta mer med genomförande och tillämpning för att se till att handelsavtalen verkligen ger påtagliga resultat, och vi tänker särskilt uppmärksamma små och medelstora företag och hjälpa arbetstagare att anpassa sig till förändringar. Vi ska också gå vidare med vårt arbete med att öka de berörda parternas och allmänhetens insyn i våra handelsförhandlingar.

7.    Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende

Terrorism och radikalisering, organiserad brottslighet och databrottslighet är gränsöverskridande hot mot européernas säkerhet och kräver därför ett svar på EU-nivå. Kommissionen kommer att inrikta sig på att genomföra den europeiska säkerhetsagendan, och bl.a. föreslå att se över rambeslutet om terrorism för att motverka utländska terroriststridande och att bekämpa bedrägeri och förfalskning av andra betalningsmedel än kontanter. Arbetet med att se över lagstiftningen om handeldvapen kommer att fortsätta. Vi kommer att arbeta mer med att utveckla det operativa samarbetet och de operativa verktygen som ligger till grund för det ömsesidiga förtroende som krävs för effektiv gränsöverskridande rättsvårdande verksamhet, och samtidigt respektera de grundläggande rättigheterna.

Reformen av reglerna om skydd av personuppgifter (en förordning och ett direktiv) och förslaget om flygpassageraruppgifter i EU (PNR-uppgifter) torde antas av rådet och parlamentet före årsslutet. Kommissionen vill ingå ett robust avtal med USA om överföring av personuppgifter för polisiära ändamål, med nödvändiga garantier som bl.a. omfattar rättslig prövning för enskilda. Mot bakgrund av den senaste tidens rättspraxis ska vi arbeta för nya regler som garanterar ett fullgott skydd av personuppgifter som lagras av företag i USA.

Under 2016 är det viktigt att parlamentet och rådet gör framsteg i fråga om den europeiska åklagarmyndigheten och reformen av Europol. Kommissionen kommer också att arbeta med att förtydliga tillgången till rättslig prövning i miljöfrågor.

Kommissionen ska också arbeta på att få EU anslutet till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, med hänsyn till domstolens yttrande 14 .

8.    Mot en ny migrationspolitik

Att ta itu med flyktingkrisen och hantera migrationstrycket vid våra yttre gränser är den mest akuta prioriteringen för EU i dag, och instabilitet, krig och fattigdom i vårt närområde innebär att denna fråga kommer att stå kvar högst upp på den politiska dagordningen i flera år framöver.

Den europeiska migrationsagenda som vi lade fram i maj 2015 är ett helhetsgrepp på migrationshantering som bygger på principerna om solidaritet och ansvar. Två nödsystem för att omplacera 160 000 människor i behov av internationellt skydd från de mest utsatta medlemsstaterna till andra medlemsstater fungerar redan nu. Varje dag räddar Frontex gemensamma insatser Poseidon och Triton skeppsbrutna i Medelhavet. Stödgrupper för migrationshantering i utsatta områden hjälper nu de grekiska och italienska myndigheterna att identifiera, registrera och ta hand om nyanlända. Insatserna för att ta itu med människosmuggling och spränga människosmugglarligor har intensifierats. Åtgärder vidtas för att återsända fler personer som inte behöver internationellt skydd.

EU har redan uppbådat 4 miljarder euro i humanitärt stöd, utvecklingsbistånd, ekonomiskt bistånd och stabiliseringsstöd till syrianer i deras eget land och i de mottagande länderna Libanon, Jordanien, Irak, Turkiet och Egypten. Ytterligare 1,8 miljarder euro ska användas för att inrätta Förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer. Ett starkare och djupare samarbete med de utomeuropeiska ursprungs- och transitländerna är en förutsättning för bättre migrationshantering, och här ingår satsningar på stöd till det ökande antalet flyktingar och fördrivna personer i länder utanför EU.

Krisen har visat att vi, utöver dessa omedelbara åtgärder, i grunden behöver göra om vår förvaltning av våra gemensamma yttre gränser och vårt europeiska asylsystem. Senare under året kommer kommissionen att lägga fram förslag om en europeisk gräns- och kustbevakning, med utgångspunkt i en avsevärd förstärkning av Frontex.

Vi kommer att se över vårt gemensamma asylsystem för att rätta till brister och svagheter i Dublinsystemet och stärka Europeiska stödkontoret för asylfrågor. Vi kommer att verka för att handlingsplanen för återvändande genomförs snabbt och fullständigt, och för enighet om de framlagda förslagen om genomförande av den europeiska migrationsagendan. Vi kommer också att lägga fram förslag om ett strukturerat system för vidarebosättning, så att de som behöver skydd kan få en säker resa till EU utan att riskera livet hos smugglare, tillsammans med bättre skydd i grannregionerna.

Och för att tillgodose EU:s framtida demografiska behov och arbetskraftsbehov ska vi lägga fram en ny modell för reguljär migration, bl.a. med förbättringar av blåkortsdirektivet.

9.     En starkare global aktör

I en allt mer sammanflätad, konfliktinriktad och komplex omvärld kännetecknad av dynamisk förändring, blir det allt viktigare att vi använder våra yttre åtgärder och alla andra till buds stående medel på ett enhetligt sätt för att nå våra mål och komplettera vår inre politik. Utmaningar som migration, tillgång till energi och andra resurser eller klimatförändringar visar att det behövs en verkningsfull utrikespolitik för att nå de viktiga inrikespolitiska målen och låta EU utnyttja tillfällena att föra fram sina värderingar, som demokrati, mänskliga rättigheter, jämlikhet, solidaritet och europeisk historia och kultur, i omvärlden. Kommissionen kommer därför att lämna ett betydande bidrag till stöd för utrikesrepresentantens/kommissionens vice ordförandes arbete med en ny global strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken.

När kommissionen behandlar akuta kriser som konflikterna i Syrien, Libyen och Ukraina kommer vi att fortsätta att vara aktivt engagerad för internationella aktörer som Förenta nationerna och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, och utnyttja alla strategier, finansieringskällor och andra verktyg vi förfogar över. Vi kommer att se över och vidareutveckla våra verktyg för att stärka säkerheten och utvecklingen i partnerländerna, och lägga fram åtgärder till stöd för deras satsningar på styrning och kapacitetsuppbyggnad i säkerhetssektorn.

Efter det pågående offentliga samrådet ska vi lägga fram en ny politik för tiden efter Cotonouavtalet för relationerna med länderna och regionerna i Afrika, Västindien och Stilla havet. Kommissionens politik för utvecklingsbistånd liksom den nya handels- och investeringsstrategin ska också främja ekonomisk utveckling, socialt skydd, miljöskydd och mänskliga rättigheter, motverka korruption och förbättra migrationshanteringen genom att åtgärda de bakomliggande orsakerna.

Kommissionen kommer att fortsätta att verka för att ge kandidatländerna mer konkreta utsikter till anslutning. Här ska vi stärka vårt partnerskap med Turkiet, bl.a. genom handlingsplanen för migration och modernisering av tullunionen. Den nya europeiska granskapspolitiken ska innebära en mer fokuserad och skräddarsydd ram för stödet till stabilisering och demokratisk utveckling i länderna i vårt östra och södra grannskap.

Vi ska också ge vårt stöd till utrikesrepresentantens/kommissionens vice ordförandes arbete för djupare bilaterala relationer med EU:s viktigaste partnerländer. Särskilt anpassade strategier kommer att behöva uppdateras regelbundet, exempelvis EU:s Kinastrategi. Sedan kärnenergiförhandlingarna med Iran avslutats framgångsrikt kan nya former för EU:s kontakter med landet tänkas, förutsatt att avtalet genomförs fullständigt.

10. En union i demokratisk förändring

Kommissionen kommer att arbeta i partnerskap med Europaparlamentet och rådet för att se till att förhandlingarna om ett nytt interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning kan ingås före årsslutet, för att stärka vår gemensamma beslutsamhet att stifta bättre lagar för att nå bättre resultat, öka insynen i EU:s beslutsfattande och rusta de tre institutionerna att samarbeta bättre i framtiden.

Vi tänker under 2016 lägga fram ett förslag till interinstitutionellt avtal om ett obligatoriskt öppenhetsregister över intresseorganisationer som försöker påverka Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslutsfattande.

Det senaste året har vi intensifierat kommissionens kontakter och dialog med de nationella parlamenten, både genom möten och meningsutbyten med parlamentsutskott, och genom en stärkt satsning på politisk dialog om utkast till lagstiftning. Vi tänker bygga vidare på det under 2016 med fler åtgärder för att se till att de nationella parlamenten kan göra sig hörda i EU:s beslutsfattande.

Slutligen ska vi fortsätta att bygga ut våra medborgardialoger, som låter kommissionsledamöterna lyssna direkt på medborgarna på hemmaplan och svara på de frågor som är viktigast för dem.

***

Europeiska unionen står vid ett vägskäl. Vi måste ta itu med flera aldrig tidigare skådade utmaningar: flyktingkris, arbetslöshet, brist på nya jobb, utebliven tillväxt, en djupare ekonomisk och monetär union, klimatförändring, instabilitet i våra östra och södra grannländer och rättvisa villkor för Förenade kungariket i ett EU som värnar om den inre marknadens fyra friheter och de värderingar som alla 28 medlemsstaterna har gemensamma.

Det är därför dags för nya tag, så i detta arbetsprogram åtar sig kommissionen att vidta djärva, målmedvetna och genomförbara åtgärder så att vi kan ta itu med utmaningarna och gå stärkta ur dem i en anda av europeisk solidaritet och europeiskt ansvarstagande. Vi ser fram emot att våra partner i Europaparlamentet och rådet verkar tillsammans med oss för att snabbt nå de resultat som européerna förväntar sig att deras union ska leverera.

(1)

http://ec.europa.eu/priorities/docs/pg_sv.pdf

(2)

COM(2015) 550, 28.10.2015.

(3)

  http://ec.europa.eu/priorities/soteu .

Se även ordförandens och förste vice ordförandens avsiktsförklaring till Europaparlamentets talman och rådets ordförande. På denna grundval hölls möten mellan ordföranden och Coreper den 10 september, mellan förste vice ordföranden och rådet (allmänna frågor) den 13 oktober, mellan kommissionen och utskottsordförandekonferensen den 6 oktober samt mellan ordföranden och förste vice ordföranden och talmanskonferensen den 20 oktober.

(4)

Bilaga I.

(5)

Bilaga III.

(6)

Bilaga IV.

(7)

Bilaga II.

(8)

Bilaga V.

(9)

Bilaga VI.

(10)

Här kommer kommissionen att inrikta sin kommunikationsverksamhet under 2016 på sina prioriteringar i de gemensamma kommunikationsinsatserna 2016 enligt den fleråriga budgetramen 2014–2020 (C(2015) 7346, 27.10.2015).

(11)

 Hormonstörande ämnen är kemikalier som i vissa doser kan störa däggdjurs hormonsystem.

(12)

http://ec.europa.eu/priorities/docs/pg_sv.pdf

(13)

http://ec.europa.eu/priorities/economic-monetary-union/docs/5-presidents-report_sv.pdf

(14)

EUT C 65, 23.2.2015, s. 2.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Strasbourg den 27.10.2015

COM(2015) 610 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTEN

Kommissionens arbetsprogram 2016

Dags för nya tag

Bilaga I: Nya initiativ