This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52014PC0748
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT pursuant to Article 294(6) of the Treaty on the Functioning of the European Union concerning the position of the Council at the first reading on the adoption of a Directive of the European Parliament and of the Council amending Directive 98/70/EC relating to the quality of petrol and diesel fuels and amending Directive 2009/28/EC on the promotion of the use of energy from renewable sources (COM(2012) 595 final- 2012/0288 (COD))
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (COM(2012) 595 final- 2012/0288 (COD))
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (COM(2012) 595 final- 2012/0288 (COD))
/* COM/2014/0748 final - 2012/0288 (COD) */
/*
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET
enligt artikel 294.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
om rådets
ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och
rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och
dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av
användningen av energi från förnybara energikällor (COM(2012) 595 final-
2012/0288 (COD)) 1. Bakgrund Överlämnande av förslaget till Europaparlamentet och rådet || 18 oktober 2012 Europaparlamentets ståndpunkt vid första behandlingen: || 11 september 2013 Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande: || 17 april 2013 Datum för Regionkommitténs yttrande: || Inget yttrande Datum för politisk överenskommelse och rådets formella antagande av ståndpunkten vid första behandlingen (med kvalificerad majoritet): || 13 juni 2014 (politisk överenskommelse), 9 december 2014 (formellt antagande) 2. SYFTET MED
KOMMISSIONENS FÖRSLAG Syftet med kommissionens
förslag är att inleda övergången till sådana biodrivmedel som ger betydande
minskningar av växthusgasutsläppen när även beräknade utsläpp till följd av
indirekt ändrad markanvändning (Iluc) rapporteras. Med bevarande av skyddet av
befintliga investeringar har förslaget följande syften: Begränsa
de traditionella biodrivmedlens bidrag (med risk för utsläpp till följd av
indirekt ändrad markanvändning) till målen i direktivet om förnybar energi. Förbättra
produktionsprocesserna för biodrivmedel så att de ger mindre utsläpp av
växthusgaser genom att höja tröskeln för minskning av växthusgaser för nya
anläggningar men skydda de anläggningar[1]
som redan är i drift den 1 juli 2014. Främja
ett ökat marknadsgenomslag för avancerade biodrivmedel (med låg indirekt ändrad
markanvändning) genom att låta sådana bränslen bidra mer till målen i
direktivet om förnybar energi än traditionella biodrivmedel. Förbättra
rapporteringen av växthusgasutsläpp genom att ålägga medlemsstaterna och
bränsleleverantörerna att rapportera de utsläpp som beräknas bero på den
indirekt ändrade markanvändningen. 3. KOMMENTARER
TILL RÅDETS STÅNDPUNKT 3.1. Allmänna
kommentarer till rådets ståndpunkt: Kommissionen beklagar att
rådets ståndpunkt vid första behandlingen medför en betydande sänkning av
miljöambitionen jämfört med det ursprungliga förslaget. Den innehåller inte
heller några betydande incitament för att gå över till avancerade biodrivmedel
och andra alternativ med låg (eller ingen) indirekt ändrad markanvändning för
att använda förnybar energi inom transportsektorn. De delar i rådets text som
tillsammans leder till betydligt lägre miljöambitioner är följande: En höjning av den övre gränsen för
konventionella biodrivmedel till 7 %[2]. Nya multipliceringsfaktorer för el från
förnybara energikällor inom järnvägen. Sämre incitament att använda avancerade
biodrivmedel (med låg indirekt ändrad markanvändning). En försämring av rapporteringskraven för
indirekt ändrad markanvändning. Kommissionen beklagar också –
och motsätter sig starkt – att vissa ändringar som rådet har infört sänker
miljöambitionen när det gäller det övergripande målet för förnybar energi i
direktivet om förnybar energi. Dessutom tas en rad
delegerade akter bort genom rådets text samtidigt som andra omvandlas till
genomförandeakter, vilket kommissionen anser är mycket oroväckande. 3.2. Europaparlamentets
ändringar vid första behandlingen: Rådet har uttryckligen tagit
hänsyn till vissa av Europaparlamentets ändringar, men inte alla. Nedan ger vi
kommissionens syn på Europaparlamentets ändringar. När det är lämpligt anger vi
också rådets ståndpunkt. 1. Använda
beräknade värden för indirekt ändrad markanvändning för redovisning enligt
direktivet om bränslekvalitet från och med 2020; stryka rapporteringen om
indirekt ändrad markanvändning från direktivet om förnybar energi
(ändringarna 60 och 164). Avvisas av kommissionen Värden för indirekt ändrad
markanvändning, baserade på bästa tillgängliga vetenskapliga rön, bör
rapporteras i både direktivet om förnybar energi och direktivet om bränslekvalitet.
De bör däremot inte användas för redovisning i direktivet om bränslekvalitet.
Värdena bör rapporteras för att öka insynen i den verkliga växthusgasbalansen
när det gäller biodrivmedel som baseras på livsmedels- och fodergrödor och
förbättra kunskapen om frågans omfattning. I rådets text införs inte värden för
indirekt ändrad markanvändning för redovisningen enligt direktivet om
bränslekvalitet. Rapporteringen om indirekt ändrad markanvändning behålls för
båda direktiven, om än i ändrad form. 2. Begränsa
användningen av konventionella biodrivmedel genom att stryka
hållbarhetskriteriet (ändring 89). Avvisas
av kommissionen Kommissionen föreslog att
man skulle begränsa de konventionella biodrivmedlens bidrag (med risk för
utsläpp till följd av indirekt ändrad markanvändning) till målet på 10 % i
direktivet om förnybar energi. Detta ger medlemsstaterna ett incitament att
anpassa sina stödsystem och mandat efter detta mål, men det begränsar inte den
totala användningen av sådana biodrivmedel vilket ger medlemsstaterna en viss
frihet. I rådets text fastställs också att endast bidraget till målet på
10 % bör begränsas och att man inte bör röra hållbarhetskriteriet för
”ytterligare” konventionella biobränslen. 3. Begränsa
användningen av konventionella biodrivmedel enligt direktivet om
bränslekvalitet (ändring 184/rev). Godtas av
kommissionen. Europaparlamentet vill
också att den övre gränsen ska tillämpas på målet i direktivet om
bränslekvalitet. Kommissionen föreslog visserligen inte någon övre gräns för
direktivet om bränslekvalitet, men denna bestämmelse är något som skulle kunna
bidra till att höja miljöambitionen i texten som helhet. I rådets text anges
att endast bidrag till målet på 10 % i direktivet om förnybar energi bör
begränsas. 4. Utvidga
tillämpningsområdet för den övre gränsen till att även omfatta energigrödor
(ändring 181). Godtas delvis av kommissionen Energigrödor som odlas på
åkermark kan få effekter till följd av indirekt ändrad markanvändning.
Europaparlamentets förslag skulle alltså kunna stärka textens miljöambition och
möjlighet att begränsa den indirekt ändrade markanvändningen. Kommissionen kan
godta att tillämpningsområdet för den övre gränsen ändras. I rådets text
förblir tillämpningsområdet oförändrat jämfört med kommissionens förslag
(livsmedels- och fodergrödor). 5. Införa
ett bindande delmål för avancerade biobränslen på 0,5 % för 2016 och
2,5 % för 2020 (ändringarna 181 och 152/rev). Godtas delvis av kommissionen. Kommissionen skulle vara
beredd att inom ramen för en övergripande kompromiss överväga principen att
införa ett bindande delmål eftersom det skulle kunna höja miljöambitionen.
Samtidigt kan kommissionen i detta läge inte uttala sig om en exakt
procentsats. 2,5 % förefaller mycket ambitiöst eftersom biodrivmedel som
innebär låg risk för indirekt ändrad markanvändning (använd matolja och talg),
som i dagsläget finns tillgängliga i kommersiell skala, skulle undantas och de
biodrivmedel som skulle komma i fråga för delmålet bara skulle räknas en gång i
förhållande till målen. Rådet föreslår ett icke-bindande delmål med mycket
mindre volymer (referensvärdet 0,5 procentenheter) 6. Delmål
på 7,5 % för bioetanol (ändring 152/rev). Avvisas av kommissionen. Europaparlamentet har
föreslagit att det bör införas ett delmål på 7,5 % för etanol blandat med
bensin. Kommissionen anser att detta innebär en onödig begränsning av
medlemsstaternas frihet att uppfylla målet för transport i enlighet med sina
nationella förhållanden. Dessutom skulle det krävas en högre andel etanol än vad
som skulle kunna blandas i drivmedel för konventionella fordon, och på så vis
föreskrivs användning av vissa högblandade drivmedel som det kanske inte finns
infrastruktur för i medlemsstaterna. 7. Ändringar
avseende bidragen från olika biodrivmedel till delmålet för transport
(ändringarna 185 och 186). Godtas delvis av kommissionen. I kommissionens
ursprungliga förslag försökte man stimulera avancerade biodrivmedel (med låg
indirekt ändrad markanvändning) genom att öka deras bidrag till delmålet för
transport. Enligt förslaget skulle de mest avancerade biodrivmedlens bidrag
anses vara fyra gånger så stort medan bidraget från använd matolja och talg
skulle anses vara två gånger så stort. Europaparlamentet vill ändra detta
genom att kraftigt begränsa förteckningen över råvaror vars bidrag anses vara
fyra gånger så stort och i stället föreskriva att merparten av råvarornas
bidrag ska anses vara en gång så stort. Kommissionen anser att detta skapar
ett motsägelsefullt incitamentsystem för avancerade biodrivmedel, eftersom
denna ändring leder till att biodrivmedel som redan produceras med använd
matolja och animaliskt fett med hjälp av enkel teknik skulle få dubbelt så
stort incitament jämfört med biodrivmedel som använder ny teknik som är mycket
dyrare att producera. Dessutom bör alla ändringar av förteckningarna vara
fullt förenliga med direktivens allmänna tillämpningsområde,
tillämpningsområdet för den övre gränsen, införandet/strykningen av
multipliceringsfaktorer och definitionerna av råvaror. 3.3. Rådet har infört
ett antal nya bestämmelser i texten. Kommissionen kan godta vissa av dem, men
motsätter sig andra eftersom de leder till en kraftig försvagning av
förslaget. Ändringarna är följande: 1. Höja
den övre gränsen till 7 %. Den
övre gränsen på 5 % för de konventionella biodrivmedlens bidrag till målen
i direktivet om förnybar energi är ett centralt inslag i kommissionens förslag
och något som kommissionen starkt har försvarat. En högre gräns än så skulle
nämligen minska begränsningen av den indirekt ändrade markanvändningen.
Kommissionen har ändå insett att man kan behöva vara någorlunda flexibel när
det gäller en höjning av gränsen för att kunna nå en övergripande kompromiss
mellan rådet och Europaparlamentet. Kommissionen har emellertid också varit
tydlig med att man - om det skulle bli nödvändigt att rucka på den
övre gränsen – kommer att sträva efter att behålla den övergripande
miljöambitionen i förslaget. Den övre gräns på 7 % som rådet har
föreslagit begränsar inte i tillräcklig utsträckning den indirekt ändrade
markanvändningen. Den skapar inte heller tillräckliga incitament för indirekt
ändrad markanvändning med låga utsläpp inom transport. Kommissionen beklagar
också att rådet har strukit skälen med kommissionens tankar om perioden efter 2020.
Kommissionen skulle kunna stödja en övre gräns på 7 % om texten stärks på
följande sätt: i) Tillämpningsområdet för den övre gränsen ändras, i enlighet
med Europaparlamentets ändringar (181) som kommissionen redan har godtagit,
till att även omfatta alla biodrivmedel som inbegriper markanvändning, och
tillämpningsområdet för den övre gränsen utvidgas till att även omfatta
direktivet om bränslekvalitet (184/rev). ii) Det politiska budskapet med att gå
över till avancerade biodrivmedel klargörs (genom att man återinför skälet om
perioden efter 2020 och lägger till ett obligatoriskt delmål på 0,5 % för
avancerade biodrivmedel så att det åtminstone omfattar och skyddar befintliga
investeringar). iii) Vissa delegeringar av befogenheter återinförs eller övergångsklausuler
för dessa bestämmelser säkerställs. iv) Multipliceringsfaktorn för el från
förnybara energikällor inom järnvägen stryks. v) Dubbelräkningen för det
övergripande målet i direktivet om förnybar energi stryks. 2. Utvidgning
av dubbelräkningen av avancerade biodrivmedel, som i dagsläget enbart gäller
målet på 10 % för transport, till att även omfatta det övergripande målet
i direktivet om förnybar energi. Kommissionen
motsätter sig starkt tanken om att tillämpa dubbelräkning för avancerade biodrivmedel
i förhållande till det övergripande målet på 20 % i direktivet om förnybar
energi och uttrycker denna ståndpunkt i sitt uttalande till protokollet (se
nedan). Även om konsekvenserna för användningen av förnybara energikällor
enligt ovan förväntas bli låga skulle detta kunna leda till ett mycket
problematiskt politiskt prejudikat inför 2020 – det finns ingen anledning att
sänka ambitionsnivån för ett överordnat mål i energi- och klimatpaketet från
2008. Vid Europeiska rådets möte i mars i år bekräftade medlemsstaterna sina
åtaganden att uppnå målen för 2020. Paketet
från 2008 ger medlemsstaterna tillräcklig frihet att undvika alltför stora
kostnader för att uppfylla målen. Genom att använda multipliceringsfaktorer i
olika skeden krävs mindre ”verklig” energi och därmed sänks målet för transport
kraftigt. Genom att använda multipliceringsfaktorer i olika skeden krävs mindre
”verklig” energi och därmed sänks målet för transport kraftigt. Om det finns
ett behov av att ytterligare minska kostnaderna för att uppfylla målen
samtidigt som man begränsar den indirekt ändrade markanvändningen inom målet
för transport, anser kommissionen att Europaparlamentets ändringar 153 och 154
i stället skulle vara lämpligare. De tar nämligen hänsyn till ytterligare
åtgärder som vidtagits för att förbättra energieffektivitet och energisparande
i transporter. 3. Multipliceringsfaktor
5 för el från förnybara energikällor i eldrivna vägfordon och 2,5 för el från
förnybara energikällor i tåg. Kommissionens
förslag innehöll inga multipliceringsfaktorer för beräkningen av eldrivna
fordon och elektriska tåg. Kommissionen skulle emellertid som en del i en
övergripande kompromiss kunna gå med på att införa en multipliceringsfaktor
på 5 för vägfordon. Kommissionen motsätter sig införandet av en
multipliceringsfaktor för el från förnybara energikällor i tåg eftersom det
skulle sänka ambitionsnivån när det gäller transportmålet betydligt och inte
skapa något ytterligare incitament för koldioxidsnåla transporter.
Europaparlamentet inför i likhet med kommissionen inte några nya eller högre
multipliceringsfaktorer. 4. Införande av ett icke-bindande delmål för biodrivmedel som produceras
av de råvaror som anges i del A i bilaga IX. Införande
av ett icke-bindande delmål för biodrivmedel som produceras av de råvaror som
anges i del A i bilaga IX. Som framgår ovan införde rådet i sin text ett krav
på att medlemsstaterna ska fastställa icke-bindande delmål för 2020 för
biodrivmedel som produceras av vissa råvaror och som har ett referensvärde på 0,5
procentenheter uttryckt som energiinnehåll, dvs. före dubbelräkning.
Medlemsstaterna kan emellertid avvika från detta referensvärde med hänvisning
till en rad skäl, och det finns ingen påföljd om bestämmelsen inte följs. Mot
bakgrund av rådets text i sin helhet ger denna bestämmelse dåliga incitament
för att gå över till avancerade biodrivmedel som inte innebär någon indirekt
använd markanvändning inom transport. Kommissionen anser att denna del bör
stärkas och välkomnar i princip Europaparlamentets motsvarande ändring (181).
Delmålet i Europaparlamentets ändring förefaller emellertid alltför ambitiöst
och kommer troligen att vara mycket dyrt att genomföra, vilket kommissionen
redan har påpekat. 5. Tillägg
av ytterligare råvaror till förteckningen i bilaga IX. Kommissionens
förslag innehöll en förteckning över råvaror som bör få ytterligare incitament
när de tillhandahålls som biodrivmedel. I rådets ståndpunkt föreslås
ytterligare ett antal råvaror och det är viktigt att se till att dessa kan
betraktas som avancerade biodrivmedel (med låg Iluc) och att detta är förenligt
med andra delar i den slutliga texten (dvs. vilka ämnen som ingår inom ramen
för den gemensamma jordbrukspolitiken). 6. Ytterligare
råvaror utöver förteckningen i bilaga IX. Ytterligare
råvaror utöver förteckningen i bilaga IX. Rådets ståndpunkt innehåller en
bestämmelse om att biodrivmedel också skulle tillgodoräknas det delmål som
avses i punkt 4 ovan ”om de dels är framställda av råvaror som inte anges
i förteckningen i bilaga IX vilka av de behöriga nationella myndigheterna
fastställts vara avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel eller
material som innehåller både cellulosa och lignin, dels används i befintliga
anläggningar före antagandet av detta direktiv”. Kommissionen anser att denna
bestämmelse är alltför vid, riskerar att leda till en inkonsekvent tillämpning
i EU och sträcker sig utöver ett undantag för gammal hävd för befintliga
investeringar eftersom den tillåter ändringar fram till dess att direktivet om
indirekt ändrad markanvändning antas. En sådan bestämmelse tycks dessutom ge
de ”behöriga nationella myndigheterna” rätt att slutgiltigt tolka den
motsvarande delen av direktivet om förnybar energi, vilket strider mot den
rättsregel som generellt sett gäller för tolkningen av EU-direktiv. 7- Mindre
stränga bestämmelser om rapportering av indirekt ändrad markanvändning. Kommissionens
förslag innehöll ett krav på att medlemsstaterna ska rapportera de beräknade
utsläpp som orsakas genom indirekt ändrad markanvändning till följd av
produktion av biodrivmedel för att uppfylla de nationella målen. Beräknade
värden enligt Ifpris modell ska då användas. Rådet har ändrat detta krav till
att medlemsstaterna endast ska rapportera råvarorna till biodrivmedel och att kommissionen
ska utarbeta en rapport om medlemsstaternas förbrukning av biodrivmedel
tillsammans med värden för indirekt ändrad markanvändning. Detta innebär att
denna information kommer att lämnas senare än om den lämnades av
medlemsstaterna. Rådet har dessutom lagt till språk, vilket betonar den
provisoriska och osäkra karaktären hos värdena för indirekt markanvändning.
Kommissionen anser att man bör återinföra de ursprungliga rapporteringskraven.
Se även kommissionens ståndpunkt om Europaparlamentets ändringar 60 och 164. 8. Utvidgning
av statistiska överföringar av energi från förnybara energikällor till att även
omfatta delmålet för transport. Utvidgning av statistiska
överföringar av energi från förnybara energikällor till att även omfatta
delmålet för transport. I rådets text införs möjligheten att göra statistiska
överföringar för att kunna uppfylla målet för transport, vilket redan är
tillåtet för det övergripande målet i direktivet om förnybar energi.
Kommissionen anser visserligen inte att denna ändring är nödvändig eftersom
transportdrivmedel lätt kan bli föremål för handel mellan medlemsstaterna, men
inser samtidigt att man därmed kan sänka kostnaden för att uppfylla målet.
9. Ömsesidigt
erkännande av frivilliga system. Enligt kommissionen är ömsesidigt
erkännande av frivilliga system som kommissionen godkänt i enlighet med
artikel 18.6 i direktivet om förnybar energi överflödigt mot bakgrund av
artikel 18.7. Artikel 18.7 säkerställer att kontroll genom sådana
frivilliga system måste erkännas i medlemsstaterna utan att det krävs
ytterligare bevis på överensstämmelse. Ömsesidigt erkännande av frivilliga
system som kommissionen godkänt i enlighet med artikel 18.6 motverkar
också tanken om att de kan garantera andra hållbarhetsaspekter än de harmoniserade
kriterierna i enlighet med artikel 18.4. Kommissionen välkomnar rådets
text i den mån den ger kommissionen möjlighet att bedöma och uttryckligen
godkänna nationella system. Rättsföljden bör emellertid vara densamma
beträffande erkännande som för frivilliga system enligt artikel 18.6. Se
även Europaparlamentets ändring 102 som föreskriver ömsesidigt erkännande
av alla kontrollsystem. Kommissionen stöder tanken om ömsesidigt erkännande av
nationella system, men frivilliga system bör inte tvingas erkänna nationella
system. 10. Utökad
rapportering av och om frivilliga system. Enligt
rådets text ska man inom frivilliga system regelbundet lägga fram en rapport.
Rapporterna kommer att offentliggöras av kommissionen, som också ska se över
hur de frivilliga systemen fungerar. Kommissionen kan godta denna text men det
behövs ett rättsligt klargörande av om dessa ändringar kan tillämpas på de
frivilliga system som redan finns. Europaparlamentet (ändringarna 58 och 103)
vill att kommissionen ska lägga fram en rapport om hur de frivilliga systemen
fungerar och vid behov utarbeta förslag. Detta kan kommissionen i princip godta
(men det behövs ytterligare förbättringar och förtydliganden). 11. Bonus
för återställande av skadad mark. I
rådets text behåller man bonusen för återställande av skadad mark vid
beräkningen av den minskning av växthusgasutsläpp som uppnås. Kommissionen
strök denna del från beräkningen av växthusgaser eftersom den inte är förenlig
med växthusgasmetoden och rapporteringen av indirekt ändrad markanvändning.
Dessutom tycks det vara svårt att identifiera den här typen av mark.
Kommissionen kan godta att man behåller denna bonus om man på det hela taget
når en bra kompromiss, men skulle föredra att det utarbetas bestämmelser för
trygg fysisk åtskillnad av grödor som odlas på kraftigt förorenad mark.
Europaparlamentet godtog att denna del ströks i kommissionens text. 12. Sammanslagning
av kategorierna ”åkermark” och ”jordbruksmark för fleråriga grödor”. I
rådets text betraktas kategorierna ”åkermark” och ”jordbruksmark för fleråriga
grödor” som en markanvändning vid beräkningen av den minskning av
växthusgasutsläpp som uppnås. Detta är i sin ordning för att lösa det
beräkningsproblem som kan uppstå när ”åkermark” omvandlas till ”jordbruksmark
för fleråriga grödor” och sedan tillbaka till åkermark igen. Kommissionen kan
godta de ändringar som rådet föreslagit om man på det hela taget når en bra
kompromiss. Kommissionen är emellertid allvarligt oroad över eventuell inverkan
på hållbarheten hos biobränslen från tredjeland och anser att det problemet
skulle kunna lösas på ett annat sätt. (Denna del ingår varken i kommissionens
eller i Europaparlamentets text). 13. Översynsklausul. Enligt
rådets text ska kommissionen ett år efter det att direktivet trätt i kraft
lägga fram en rapport om avancerade biodrivmedel, vetenskapliga rön om indirekt
ändrad markanvändning och identifiering och certifiering av biodrivmedel som
innebär låg risk för indirekt ändrad markanvändning. År 2017 ska kommissionen
lägga fram en rapport om åtgärder som vidtagits när det gäller indirekt ändrad
markanvändning, bland annat återigen om certifiering av biodrivmedel som
innebär låg risk för indirekt ändrad markanvändning, bedrägeribekämpning och
frivilliga system. Kommissionen rekommenderar starkt att man gör endast en
översyn 2017 av alla delar. Kommissionen ifrågasätter också om det är
ändamålsenligt att införa rättsliga definitioner för biobränslen som innebär
låg risk för indirekt ändrad markanvändning innan man har genomfört en sådan
översyn. Rådet har dessutom lagt till text om den ”preliminära” karaktären hos
de beräknade värden för indirekt markanvändning som ska användas vid
rapporteringen. Översynsklausulen bör klargöra vilka steg som bör tas härnäst,
dvs. om de ”preliminära” värdena bör behållas fram till 2020 eller om man bör
föreslå ”slutgiltiga” värden. Kommissionen anser att Europaparlamentets
ändringar 107, 189 och 190 (om de görs konsekventa) kan ge värdefull
vägledning. 14. Begreppet
biobränslen som innebär låg risk för indirekt ändrad markanvändning (låg
Iluc-risk). Som
nämnts ovan införde rådet i sin text en definition av ”biodrivmedel som innebär
låga Iluc-risker” och ett krav på att kommissionen ska lägga fram en rapport
som innehåller ”kriterier för identifiering och certifiering av biodrivmedel
som innebär låga Iluc-risker” (i översynsklausulen). Definitionen i rådets
text skiljer mellan dessa typer av biodrivmedel och biodrivmedel som produceras
av de råvaror som anges i del A i bilaga IX. Kommissionen skulle visserligen
kunna acceptera ytterligare arbete på detta område (med förbehåll för att allt
bör göras på en gång under 2017), men att man bör inta en försiktig hållning
för att se till att alla råvaror som anses innebära ”låga Iluc-risker”
verkligen utgör en låg risk. Varken kommissionen eller Europaparlamentet har
hänvisat till denna kategori av biodrivmedel. 15. Bedrägeribekämpning. Rådet
efterlyser i sin text bättre samarbete mellan nationella system och mellan
frivilliga system och nationella system. Medlemsstaterna ska uppmuntra
utveckling och användning av system för att spåra råvaror. Medlemsstaterna ska
också rapportera om vilka åtgärder de vidtagit mot bedrägerier, och under 2017
ska kommissionen bedöma hur effektiva dessa åtgärder har varit och vid behov
lägga fram ett förslag. Kommissionen kan godta de tillägg som rådet har
föreslagit. Även Europaparlamentet uttrycker oro över bedrägerier
(ändring 185). 16. Strykning
av delegerade akter. Rådet
har i sin text endast behållit delegerade akter med begränsat
tillämpningsområde för att lägga till normalvärden i bilaga IV till
direktivet om bränslekvalitet och bilaga V till direktivet om förnybar
energi och för att lägga till råvaror i bilaga IX till direktivet om
förnybar energi. Rådet har infört en klausul för den händelse att kommittén
inte avger något yttrande i artikel 11.4 i direktiv 98/70/EG och i
artikel 25.3 och 25.4 i direktiv 2009/28/EG för antagandet av
genomförandeakter. (a)
Kommissionen anser att direktiven måste uppdateras
i enlighet med den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Att göra
detta med hjälp av det ordinarie lagstiftningsförfarandet skulle vara alltför
tungrott och långsamt. Det garanterar heller inte tillräcklig flexibilitet och
effektivitet när det gäller anpassningen av de rent tekniska aspekterna i
direktivet om bränslekvalitet och direktivet om förnybar energi så att de
återspeglar den vetenskapliga utvecklingen för att kunna uppnå miljömålen (dvs.
att minska växthusgasutsläppen i transportsektorn). De flesta delegerade akter
som lagts fram är avsedda att ersätta akter som antagits enligt det tidigare
föreskrivande förfarande med kontroll som ingick i direktiven (anpassning till
Lissabonfördraget). Kommissionen anser att den strategi som ordförandeskapet
nyligen föreslagit att upphäva de befogenheter att anta delegerade akter och
genomförandeakter som getts till kommissionen, liksom alla bestämmelser i
lagstiftningsakten, riskerar att äventyra distinktionen mellan en
ändring/anpassning av väsentliga och icke väsentliga delar av direktiven. Det
är uppenbart att den tekniska anpassningen tillhör den första kategorin.
Kommissionen kommer vid behov att undersöka kompromisstexter och konsekvent
hålla sig till sin syn på delegering av befogenheter enligt bestämmelserna i
fördraget, nämligen att artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget utesluter
varandra. Kommissionen välkomnar Europaparlamentets ståndpunkt som fullt ut
stöder kommissionens syn och fortsätter att försöka nå kompromisser som medger
användning av delegerade akter. Kommissionen
motsätter sig starkt allt återkallande av delegerade befogenheter som påverkar
pågående förfaranden enligt beslut 1999/468/EG eller förfaranden som inletts
senast [datum ännu ej fastställt av kommissionen] som kompletterar båda
direktiven. I annat fall måste det införas en övergångsperiod för
tillämpningen av förfarandena enligt förordning (EU) nr 182/2011. Rådet har dessutom infört en klausul
för antagande av genomförandeakter för den händelse att kommittén inte avger
något yttrande. Kommissionen anser att rådet inte har gett någon särskild
motivering till varför man infört en sådan klausul och efterlyser ett skäl där
man motiverar varför en sådan klausul har införts. Om ett sådant skäl inte
skulle godtas när processen är slut, kommer kommissionen att göra det uttalande
som är brukligt när det gäller denna fråga. 4. SLUTSATSER
OCH ALLMÄNNA KOMMENTARER Kommissionen anser att rådets
politiska överenskommelse vid första behandlingen inte uppfyller vissa av de
väsentliga målsättningarna i det ursprungliga förslaget. Det enda sättet att
komma vidare i det ordinarie lagstiftningsförfarandet är emellertid att låta
bli att motarbeta det. Kommissionen strävar efter att behålla de delar i
förslaget som kan bidra till att begränsa konsekvenserna av indirekt ändrad
markanvändning och behålla den övergripande miljöambitionen när det gäller
biodrivmedel som används inom transport, bland annat vissa delar som ingår i
Europaparlamentets ståndpunkt vid första behandlingen. 5. UTTALANDEN
FRÅN KOMMISSIONEN Kommissionen har utarbetat
följande uttalande som ska infogas i rådets protokoll: Uttalande
från kommissionen om rådets ståndpunkt vid första behandlingen av
Iluc-förslaget [Förslag
till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om
kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG
om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor] COM(2012) 595 final – 2012/0288 (COD) Kommissionen beklagar
att rådets ståndpunkt vid första behandlingen medför en betydande sänkning av
ambitionsnivån i fråga om att begränsa konsekvenserna av konventionella
biodrivmedel i fråga om indirekt ändrad markanvändning jämfört med det
ursprungliga förslaget. Den innehåller inte heller några betydande incitament
för att gå över till avancerade biodrivmedel och andra alternativ som inte
innebär någon indirekt ändrad markanvändning för att använda förnybar energi
inom transportsektorn. Kommissionen beklagar också att vissa ändringar som
rådet har infört minskar miljöambitionen när det gäller det övergripande målet
för energi från förnybara energikällor i direktivet om förnybar energi[3].
För att möjliggöra att
lagstiftningsprocessen går vidare kommer kommissionen dock inte att motsätta
sig rådets ståndpunkt vid första behandlingen. Kommissionen
kommer därför att fortsätta sitt nära samarbete med medlagstiftarna under de
kommande stegen i lagstiftningsförfarandet. Kommissionen
strävar efter att behålla de delar i förslaget som kan bidra till att begränsa
konsekvenserna av indirekt ändrad markanvändning och bevara den övergripande
miljöambitionen när det gäller biodrivmedel som används inom transport, bland
annat vissa delar som ingår i Europaparlamentets ståndpunkt vid första
behandlingen. Förhoppningen är att man ska finna en lösning som återspeglar
EU:s intresse av att bekämpa de konventionella biodrivmedlens negativa
miljöeffekter. [1] Enligt definitionen i punkt 3.1.1 i enligt definitionen
i Meddelande från kommissionen om frivilliga system och normalvärden i EU:s
hållbarhetssystem för biodrivmedel och flytande biobränslen (EUT C 160, 2010,
s. 2). [2] Gränsen för de traditionella biodrivmedlens bidrag till
uppnåendet av målen i direktivet om förnybar energi. [3] 2009/28/EG.