Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning – Budgetåret 2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

NOT TILL DEN KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN. 5

EU:s BUDGET: FRÅN UTARBETNING TILL BEVILJANDE AV ANSVARFRIHET. 7

KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING OCH FÖRKLARANDE NOTER*. 13

BALANSRÄKNING. 16

RESULTATRÄKNING. 17

KASSAFLÖDESANALYS. 18

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA. 19

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN. 20

KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN OCH FÖRKLARANDE NOTER. 98

NOT TILL DEN KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGEN

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2013 har utarbetats på grundval av de uppgifter som övriga institutioner och organ lämnat enligt artikel 148.2 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget. Härmed intygas att redovisningen utformats i överensstämmelse med avdelning IX i budgetförordningen och de redovisningsprinciper, bestämmelser och metoder som anges i de förklarande noterna till årsredovisningen.

Räkenskapsförarna vid institutionerna och organen har intygat räkenskapernas tillförlitlighet och lämnat alla uppgiftersom är nödvändiga för att utarbeta de räkenskaper som visar Europeiska unionens tillgångar och skulder samt budgetgenomförande.

Härmed intygas att jag med utgångspunkt i dessa uppgifter och de kontroller jag ansett befogade för att kunna godkänna Europeiska kommissionens räkenskaper har fått rimliga garantier för att de i allt väsentligt ger en rättvisande bild av Europeiska unionens ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde.

[namnteckning]

Manfred Kraff

Europeiska kommissionens räkenskapsförare

24 juli 2014

EU:s BUDGET: FRÅN UTARBETNING TILL BEVILJANDE AV ANSVARFRIHET

I Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning lämnas upplysningar om verksamheten vid EU:s institutioner, organ och byråer i fråga om budget och periodiserad redovisning. Redovisningen omfattar inte medlemsstaternas årsredovisningar.

 

1. ÅRLIG BUDGET

Via EU:s budget finansieras en rad politiska åtgärder och program inom hela Europeiska unionen. I enlighet med de prioriteringar som fastställs av Europaparlamentet och rådet i den fleråriga budgetramen genomför Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) särskilda program, verksamheter och projekt. Dessa kan omfatta såväl stöd till utbildningsprojekt för studenters och lärares rörlighet som stöd till jordbrukare, produktiva investeringar för att skapa eller behålla arbetstillfällen, utvecklingsstöd, projekt för stöd för en bättre arbetsmiljö för arbetstagare i EU eller stöd för bättre kontroller vid de yttre gränserna.

Över 90 % av EU:s budget går till finansiering av sådan EU-politik och verksamhet. Den verksamhetsbaserade budgeteringen borgar för att det finns en direkt koppling mellan den årliga budgeten och EU:s politik. Den verksamhetsbaserade kontoplanen innehåller en klar och tydlig indelning av EU:s olika politikområden och av de sammanlagda medel som avsätts för varje politikområde.

Politikområdena indelas vidare i 200 verksamheter. Av dessa avser över 110 operativa verksamheter, som alltså tas upp i kontoplanen som kapitel. Politikområdena är huvudsakligen inriktade på den operativa verksamheten, eftersom kärnverksamheten inom varje område avser tredje man. Andra politikområden är dock icke-driftsrelaterade och avser hur kommissionen fungerar, till exempel ”samordning och rättslig rådgivning” och ”budget”. Verksamheterna ger en gemensam ram för prioritering, planering, budgetering, övervakning och rapportering och bidrar därmed till en effektiv, verkningsfull och ekonomisk resursanvändning.

Budgeten utarbetas av kommissionen och antas vanligen i mitten av december av Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget).

 

2. HUR FINANSIERAS EU?

EU:s intäkter kommer från två huvudsakliga källor: egna medel och övriga intäkter.

 

2.1 Egna medel

Egna medel kan definieras som intäkter som ackumuleras automatiskt av EU för att dess budget ska kunna finansieras utan att det krävs ytterligare beslut av de nationella myndigheterna. De samlade egna medel som behövs för att finansiera budgeten är lika med de totala kostnaderna minus de övriga intäkterna. De egna medlen får inte överskrida 1,23 % av medlemsstaternas totala BNI. Egna medel kan delas in i traditionella egna medel, egna medel från mervärdesskatt samt BNI-baserade egna medel.

 

2.2 Övriga intäkter

Övriga intäkter från EU:s verksamhet utgör cirka 10 % av de sammanlagda intäkterna. Det rör sig bland annat om böter som utdömts i konkurrensärenden, samt betalningskrav på privata och offentliga gäldenärer för förvaltningen av EU-projekt. Straffavgifter som Europeiska unionens domstol ådömt medlemsstaterna för att de inte rättat sig efter någon av domstolens domar ingår också i denna kategori. Skulder som inte regleras före förfallodatum ger rätt till dröjsmålsränta. När EU:s fordringar på andra än medlemsstaterna inte regleras blir beslut från rådet och kommissionen som utgör exekutionstitlar direkt verkställbara enligt gällande civilprocessrättsliga bestämmelser på det lands territorium där kravet ska verkställas. Kommissionens rättstjänst sätter med hjälp av externa advokater igång indrivningsförfaranden mot försumliga gäldenärer.

 

3. HUR EU:s BUDGET FÖRVALTAS

3.1 Huvudsakliga rörelsekostnader

EU:s rörelsekostnader är fördelade på de olika rubrikerna i budgetramen och kan ta olika former beroende på hur de förvaltas och betalas ut. I redovisningen för år 2013 kategoriserade kommissionen dem på följande sätt:

Direkt centraliserad förvaltning: Budgetanslagen förvaltas direkt av kommissionens avdelningar.

Indirekt centraliserad förvaltning: Kommissionen tilldelar EU:s organ eller organ som lyder under nationell rätt uppgifter i samband med genomförandet av budgeten, exempelvis EU:s organ.

Decentraliserad förvaltning: kommissionen delegerar vissa uppgifter kopplade till förvaltningen av anslagen till tredjeländer.

Delad förvaltning: Vid denna typ av förvaltning delegeras uppgiften att genomföra budgeten till medlemsstaterna. Merparten av utgifterna verkställs på detta sätt, bland annat jordbrukskostnader och strukturåtgärder.

Gemensam förvaltning: Kommissionen delegerar vissa uppgifter kopplade till förvaltningen av anslagen till en internationell organisation.

Artikel 58 i den nya budgetförordningen som delvis reviderar metoderna för genomförandet av budgeten tillämpas först från och med den 1 januari 2014.

 

3.2 Aktörer vid kommissionen som deltar i budgetförvaltningen

Kollegiet av kommissionsledamöter tar kollektivt det politiska ansvaret men, i praktiken utövar det inte självt de befogenheter att genomföra budgeten som tilldelats det. Kollegiet delegerar dessa uppgifter till enskilda tjänstemän som är ansvariga inför kollegiet och som lyder under budgetförordningen och tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen. De berörda tjänstemännen – vanligen på generaldirektörsnivå – är så kallade delegerade utanordnare. De kan i sin tur delegera uppgifter som rör budgetgenomförandet till utanordnare som utsetts med vidaredelegering.

Utanordnarna ansvarar för hela förvaltningen och beslutar om vad som ska göras, ansvarar för att institutionens politiska mål uppfylls, förvaltar verksamheten både operativt och budgetmässigt, undertecknar rättsliga åtaganden, kontrollerar resultaten, verkställer utbetalningar och återkräver medel vid behov. Sund ekonomisk förvaltning och korrekt redovisning säkras inom varje tjänstegren genom att styrningen av de ekonomiska besluten (som sköts av utanordnarna) skiljs från internrevisionen och kontrollen av efterlevnaden genom tydliga normer för internkontroll (som bygger på internationella normer), förhands- och efterhandskontroller och oberoende internrevision utifrån riskanalyser. Slutligen ska generaldirektoraten lämna regelbundna rapporter om verksamheten till de enskilda kommissionsledamöterna.

Varje utanordnare ska utarbeta en årlig verksamhetsrapport om det arbete han eller hon ansvarar för. Varje utanordnare redogör i sin årliga verksamhetsrapport för resultaten av åtgärderna inom sin respektive avdelning. I rapporten avges dessutom en rimlig försäkran om att de resurser som avdelats för de i rapporten redovisade åtgärderna har använts för det avsedda ändamålet och enligt principen om sund ekonomisk förvaltning, samt att de kontrollrutiner som används är tillräckliga för att garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Enligt artikel 66 i budgetförordningen utarbetar kommissionen ett sammandrag av de årliga verksamhetsrapporterna och internrevisorns övergripande uttalande genom vilka kommissionen tar det övergripande politiska ansvaret för förvaltningen av EU:s budget i enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget. Sammandraget och verksamhetsrapporterna finns tillgängliga här: http://ec.europa.eu/atwork/planning-and-preparing/synthesis-report/index_en.htm.

Räkenskapsföraren verkställer betalningsorder och betalningskrav som upprättats av utanordnarna och har ansvar för att sköta kassan, fastställa regler och metoder för redovisning, validera redovisningssystem, sköta bokföringen och utarbeta institutionens årsredovisning. Räkenskapsföraren ska också intyga att det finns rimliga garantier för att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av den ekonomiska ställningen, resultatet och kassaflödet.

3.3 Åtaganden om utbetalning

Innan några rättsligt bindande åtaganden kan göras gentemot tredje man (t.ex. innan avtal sluts eller bidragsavtal undertecknas) måste det finnas en budgetpost för verksamheten i det årets budget. Budgetposten måste vidare innehålla tillräckliga medel för att täcka utgiften. Om dessa villkor är uppfyllda kan medlen i budgeten avsättas genom att ett budgetåtagande förs in i redovisningssystemet och först då kan ett rättsligt bindande åtagande göras. Inga medel ur EU:s budget får användas innan utanordnaren har gjort ett budgetåtagande.

När åtagandet godkänts bokförs det i räkenskapssystemet och motsvarande anslag avsätts. Detta påverkar dock inte årsredovisningarna (huvudboken) eftersom inga kostnader ännu uppkommit.

 

3.4 Hur utbetalningar verkställs

3.4.1 Allmänna regler

Inga utbetalningar kan göras om inte ett motsvarande budgetmässigt åtagande godkänts av den utanordnare som ansvarar för transaktionen. När en betalning godkänts i räkenskapssystemet görs sedan en överföring till mottagarens konto. Kommissionen verkställer nästan 1,9 miljoner betalningar varje år. Kommissionen använder Swift-systemet (Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication).

3.4.2 Förfinansiering, kostnadsredovisning och stödberättigande kostnader

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i en särskilt rättsligt åtagande. Fixkassan eller förskottet ska användas för det ändamål som det var avsett för under den period som anges i det rättsliga åtagandet eller betalas tillbaka, dvs. om mottagaren inte har några stödberättigade utgifter ska förskottet betalas tillbaka till EU. Utbetalad förfinansiering betraktas inte som en definitiv utgift förrän de relevanta villkoren är uppfyllda och den redovisas som en tillgång i balansräkningen när den första betalningen har gjorts. Värdet på denna tillgång minskas (helt eller delvis) genom godkännande av berättigade kostnader och återbetalda belopp.

En tid efter det att förfinansieringen betalats ut får EU in ett ersättningskrav som visar att mottagaren använt förfinansieringen i enlighet med det rättsliga åtagandet. Ersättningskraven kommer in olika snabbt under året, beroende på vilken typ av åtgärd som finansieras och på villkoren, och inte nödvändigtvis vid årets utgång.

Kriterierna för stödberättigande definieras i den rättsliga grunden, i anbudsinfordran, i annan information till stödmottagarna eller i avtalsklausuler i bidragsavtalen eller besluten om att bevilja bidrag. Efter analysen tas de stödberättigade beloppen upp som kostnader och mottagaren informeras om eventuella belopp som inte ger rätt till stöd.

4. SKYDDET AV EU:s BUDGET: FINANSIELLA KORRIGERINGAR OCH ÅTERKRAV

Budgetförordningen och övrig tillämplig lagstiftning, i synnerhet avseende den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken, ger unionen möjlighet att kontrollera kostnader flera år efter det att de uppkommit. Om fel, oriktigheter eller bedrägerier upptäcks tillämpas återkrav eller finansiella justeringar. Detta är den sista fasen i kontrollsystemen, och den är väsentlig för att uppnå en sund ekonomisk förvaltning.

När det gäller bidrag är det kommissionens behöriga avdelningar – eller vid delad förvaltning medlemsstaternas myndigheter – som har i uppgift att kontrollera om de kostnader som ersätts via EU:s budget faktiskt är stödberättigande. Bedömningen sker på grundval av de styrkande handlingar som krävs enligt de regler och villkor som fastställts för varje bidrag. För att få ut så stora fördelar som möjligt av kontrollsystemen i förhållande till de kostnader de medför brukar kontrollerna av styrkande handlingar vara mer ingående vid begäran om slutbetalningar vid direkt centraliserad förvaltning än vid mellanliggande betalningar, och eventuella fel som begåtts i samband med dessa mellanliggande betalningar kan på så sätt regleras i slutskedet. EU eller medlemsstaterna är också skyldiga att försäkra sig om de styrkande handlingarnas äkthet genom kontroller i de ansökandes lokaler, såväl under det att åtgärdena genomförs som i efterhand. Den tillämpliga lagstiftningen innehåller olika förfaranden för att hantera fel, oriktigheter eller bedrägerier som upptäcks av kommissionen eller medlemsstaterna – närmare uppgifter finns i not 6.

 

5. Upp- och utlåning

EU har genom rättsliga grunder som bygger på EU-fördraget befogenhet att anta upplåningsprogram för att anskaffa de ekonomiska resurser som krävs för att lämna medlemsstater och andra länder ekonomiskt stöd. Kommissionen handhar för närvarande, på EU:s vägnar, tre huvudprogram genom vilka lån får beviljas och finansierar dessa genom att emittera skuldinstrument på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut. Det rör sig om den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen, betalningsbalansstöd och makroekonomiskt stöd. Eftersom medlen införskaffas genom så kallade back-to-back-lån påverkas inte EU:s budget direkt även om det är EU som bär den rättsliga återbetalningsskyldigheten.

 

6. EKONOMISK RAPPORTERING

EU:s årsredovisning innehåller två separata men sammanlänkade delar:

a) Årsredovisning och

b) rapporter om genomförandet av budgeten, som ger en detaljerad översikt av budgetgenomförandet.

Årsredovisningarna antas av kommissionen och läggs fram för kontroll av Europeiska revisionsrätten (nedan kallad revisionsrätten) och därefter till Europaparlamentet och rådet, som beviljar ansvarsfrihet.

Utöver de ovannämnda rapporterna utarbetas även månadsrapporter om budgetgenomförandet.

6.1 Årsredovisningar

Det är kommissionens räkenskapsförare som har ansvaret för att utarbeta EU:s årsredovisningar och intyga att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EU:s ekonomiska ställning, insatser och kassaflöde. Årsredovisningen utarbetas i enlighet med EU:s redovisningsprinciper som bygger på de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS). För närmare upplysningar se not 1 i årsredovisningarna.

 

6.2 Budgeträkenskaper

Det är kommissionens räkenskapsförare som ansvarar för att utarbeta månatliga och årliga rapporter om hur budgeten genomförts. Det är bara kommissionens budget som tar upp både administrativa anslag och anslag som används i den löpande bidragsverksamheten. Övriga institutioner förfogar i realiteten endast över administrativa anslag. I budgeten särskiljs mellan två typer av anslag: icke-differentierade och differentierade. Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka insatser som är ettåriga (och som motsvarar budgetens ettårighetsprincip). De differentierade anslagen har införts för att jämka samman budgetens ettårighetsprincip med behovet att finansiera insatser som genomförs under flera år. Differentierade anslag ska huvudsakligen täcka insatser som löper över flera år. De differentierade anslagen delas in i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

– Åtagandebemyndiganden: täcker den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som görs under budgetåret för projekt som avser flera år. Men om den åtgärd som ett åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.

– Betalningsbemyndiganden: täcker utgifter för åtaganden som gjorts under innevarande eller tidigare budgetår.

När de differentierade anslagen infördes uppstod så småningom en skillnad mellan de åtaganden som ingicks och de betalningar som verkställdes. Denna skillnad, som leder till utestående åtaganden, utgörs i själva verket av tidsskillnaden mellan den tidpunkt då åtagandena ingås och den tidpunkt då motsvarande betalningar sker.  Dessa utestående åtaganden benämns ibland med förkortningen RAL (från franskans reste à liquider).

 

7. REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

7.1 Revision

EU:s årsredovisning och resursförvaltning granskas av revisionsrätten (det externa revisionsorganet), som utarbetar en årsrapport till Europaparlamentet och rådet. Revisionsrättens huvuduppgift är just att göra en extern och oberoende revision av EU:s årsredovisning. Som ett led i verksamheten utarbetar revisionsrätten följande dokument:

(1) En årsrapport om den verksamhet som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget, med revisionsrättens anmärkningar till årsredovisningen och de underliggande transaktionerna.

(2) Ett yttrande som bygger på revisionsrättens granskningar och som fogas till årsrapporten i form av en revisionsförklaring om i) räkenskapernas tillförlitlighet och ii) de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet med avseende både på inkomster och på utgifter.

(3) Särskilda rapporter om revision på vissa områden.

7.2 Beviljande av ansvarsfrihet

Vid den slutliga kontrollen beviljas ansvarsfrihet för budgetgenomförandet för ett givet år. Europaparlamentet är den myndighet som beviljar ansvarsfrihet för EU. Detta innebär att rådet efter kontroll och slutversion av årsredovisningen lämnar en rekommendation, medan parlamentet beslutar om att bevilja kommissionen och övriga EU-organ ansvarsfrihet för hur EU:s budget genomförts under ett visst budgetår. Beslutet grundas på en genomgång av årsredovisningen, kommissionens årliga utvärderingsrapport och revisionsrättens årsrapport med kommissionens svar samt efter att kommissionen fått besvara ytterligare frågor och lämna in ytterligare information.

Ansvarsfriheten är den politiska delen av de externa kontrollerna av budgetgenomförandet varmed Europaparlamentet på rådets rekommendation konkret befriar kommissionen (och övriga EU-organ) från deras ansvar för förvaltningen av budgeten genom att avsluta det årets räkenskaper. Arbetet kan leda till att ansvarsfrihet beviljas, senareläggs eller nekas. I Europaparlamentets årliga arbete med att bevilja ansvarfrihet ingår även budgetkontrollutskottets utfrågningar av kommissionsledamöterna angående de politikområden de har ansvar för. Det slutliga beviljandet av ansvarsfrihet och eventuella uppmaningar till kommissionen att vidta åtgärder antas i plenum. Rådets beviljande av ansvarsfrihet antas i rådet (Ecofin). Både Europaparlamentets och rådets beviljande av ansvarsfrihet följs upp i en årlig rapport där kommissionen beskriver de konkreta åtgärder som vidtagits för att efterkoma parlamentets och rådets rekommendationer.

 

EUROPEISKA UNIONEN

BUDGETÅRET 2013

EUROPEISKA UNIONEN

BUDGETÅRET 2013

KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING OCH FÖRKLARANDE NOTER*

* Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan vid summering förefalla inkonsekventa på grund av avrundningen till miljoner euro.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KONSOLIDERAD ÅRSREDOVISNING OCH FÖRKLARANDE NOTER

BALANSRÄKNING. 16

RESULTATRÄKNING. 17

KASSAFLÖDESANALYS. 18

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA. 19

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN. 20

1.          VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER. 21

2.          NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN. 33

3.          NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN. 56

4.          NOTER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN. 67

5.          EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALSKULDER SAMT ÖVRIGA VÄSENTLIGA TRANSAKTIONER  68

6.          SKYDDET AV EU:s BUDGET. 72

7.          FINANSIELLA STÖDMEKANISMER. 79

8.          HANTERING AV FINANSIELLA RISKER. 85

9.          REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE. 92

10.        HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN. 94

11.        RÄCKVIDD FÖR KONSOLIDERING. 95

BALANSRÄKNING

|| || ||  Miljoner euro

|| Not || 31.12.2013 || 31.12.2012

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR || || ||

Immateriella anläggningstillgångar || 2.1 ||  237 ||  188

Materiella anläggningstillgångar || 2.2 || 6 104 || 5 978

Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden || 2.3 ||  349 ||  392

Finansiella tillgångar || 2.4 || 59 844 || 62 311

Övriga fordringar och återkrav || 2.5 ||  498 ||  564

Förfinansiering || 2.6 || 38 072 || 44 505

|| || 105 104 || 113 938

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR || || ||

Lager || 2.7 ||  128 ||  138

Finansiella tillgångar || 2.8 || 5 571 || 1 981

Övriga fordringar och återkrav || 2.9 || 13 182 || 14 039

Förfinansiering || 2.10 || 21 367 || 13 238

Likvida medel || 2.11 || 9 510 || 10 674

|| || 49 758 || 40 070

TOTALA TILLGÅNGAR || || 154 862 || 154 008

|| || ||

LÅNGFRISTIGA SKULDER || || ||

Pensioner och övriga ersättningar till anställda || 2.12 || (46 818) || (42 503)

Avsättningar || 2.13 || (1 323) || (1 258)

Finansiella skulder || 2.14 || (54 153) || (57 232)

Övriga skulder || 2.15 || (2 216) || (2 527)

|| || (104 510) || (103 520)

KORTFRISTIGA SKULDER || || ||

Avsättningar || 2.16 ||  (545) ||  (806)

Finansiella skulder || 2.17 || (3 065) ||  (15)

Skulder || 2.18 || (92 594) || (90 083)

|| || (96 204) || (90 904)

TOTALA SKULDER || || (200 714) || (194 424)

|| || ||

TILLGÅNGAR NETTO || || (45 852) || (40 416)

|| || ||

Reserver || 2.19 || 4 073 || 4 061

Fordringar på medlemsstaterna* || 2.20 || (49 925) || (44 477)

|| || ||

TILLGÅNGAR NETTO || || (45 852) || (40 416)

* Europaparlamentet antog den 20 november 2013 en budget för utbetalning av EU:s kortfristiga skulder som ska uppbäras eller betalas in av medlemsstaterna under 2014. Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna (ändrad lydelse av rådets förordning nr 259/68 av den 29 februari 1968) ska medlemsstaterna gemensamt garantera att pensionsrättigheterna uppfylls.

 

RESULTATRÄKNING

|| || || Miljoner euro

|| Not || 2013 || 2012

RÖRELSEINTÄKTER || || ||

Egna medel och andra intäkter || 3.1 || 141 241 || 130 919

Övriga rörelseintäkter || 3.2 || 8 414 || 6 826

|| || 149 655 || 137 745

RÖRELSEKOSTNADER || || ||

Administrativa kostnader || 3.3 || (9 269) || (9 320)

Rörelsekostnader || 3.4 || (138 571) || (124 633)

|| || (147 840) || (133 953)

ÖVERSKOTT FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET || || 1 815 || 3 792

Finansiella intäkter || 3.5 || 2 038 || 2 157

Kostnader för finansiella transaktioner || 3.6 || (2 045) || (1 942)

Förändringar i fråga om skulder för pensioner och övriga ersättningar till anställda || || (5 565) || (8 846)

Nettounderskott från andelar i gemensamma företag och intresseföretag || 3.7 ||  (608) ||  (490)

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || || (4 365) || (5 329)

KASSAFLÖDESANALYS

|| || || Miljoner euro

|| Not || 2013 || 2012

Ekonomiskt resultat för året || || (4 365) || (5 329)

Kassaflöde från den löpande verksamheten || 4.2 || ||

Amorteringar || ||  48 ||  39

Avskrivningar || ||  401 ||  405

(Ökning)/minskning av lån || ||  20 || (16 062)

(Ökning)/minskning av fordringar och återkrav || ||  923 || (4 837)

(Ökning)/minskning av förfinansiering || || (1 695) || (2 013)

(Ökning)/minskning av lager || ||  10 ||  (44)

Ökning/(minskning) av avsättningar || ||  (196) ||  299

Ökning/(minskning) av finansiella skulder || ||  (29) || 16 017

Ökning/(minskning) av övriga skulder || ||  (311) ||  468

Ökning/(minskning) av skulder || || 2 511 || (1 390)

Överskott från föregående års budget som inte påverkar likvida medel || || (1 023) || (1 497)

Övriga intäktsposter som inte påverkar likvida medel || ||  (50) ||  260

Ökning/(minskning) i fråga om skulder för pensioner och övriga ersättningar till anställda || || 4 315 || 7 668

|| || ||

Kassaflöde från investeringsverksamhet || 4.3 || ||

(Ökning)/minskning av immateriella och materiella anläggningstillgångar || ||  (624) || (1 390)

(Ökning)/minskning av investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden || ||  43 ||  (18)

(Ökning)/minskning av finansiella tillgångar som kan säljas || || (1 142) ||  (837)

|| || ||

KASSAFLÖDE NETTO || || (1 164) || (8 261)

|| || ||

Nettoökning/(minskning) av likvida medel och motsvarigheter till likvida medel || || (1 164) || (8 261)

Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel vid årets början || 2.11 || 10 674 || 18 935

Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel vid årets utgång || 2.11 || 9 510 || 10 674

FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA

|| || || Miljoner euro

|| Reserver (A) || Fordringar på medlemsstaterna (B) || Tillgångar netto =(A)+(B)

|| Reserv för verkligt värde || Övriga reserver || Kumulerat överskott/(underskott) || Ekonomiskt resultat för året

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2011 ||  (108) || 3 716 || (35 669) || (1 789) || (33 850)

Kontorörelser avseende reserven för garantifonden || - ||  168 ||  (168) || - || 0

Förändringar i verkligt värde ||  258 || - || - || - ||  258

Övrigt || - ||  21 ||  (19) || - ||  2

Fördelning av resultatet 2011 || - ||  6 || (1 795) || 1 789 || 0

Budgetutfall 2011 som krediterats medlemsstaterna || - || - || (1 497) || - || (1 497)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (5 329) || (5 329)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2012 ||  150 || 3 911 || (39 148) || (5 329) || (40 416)

Kontorörelser avseende reserven för garantifonden || - ||  46 ||  (46) || - || 0

Förändringar i verkligt värde ||  (51) || - || - || - ||  (51)

Övrigt || - ||  12 ||  (9) || - ||  3

Fördelning av resultatet 2012 || - ||  5 || (5 334) || 5 329 || 0

Budgetutfall 2012 som krediterats medlemsstaterna || - || - || (1 023) || - || (1 023)

Ekonomiskt resultat för året || - || - || - || (4 365) || (4 365)

UTGÅENDE BALANS PER DEN 31.12.2013 ||  99 || 3 974 || (45 560) || (4 365) || (45 852)

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

1. VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1. RÄTTSLIG GRUND OCH REDOVISNINGSREGLER

Europeiska unionens redovisning följer bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1), nedan kallad budgetförordningen, samt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1) om tillämpningsföreskrifter för budgetförordningen.

I enlighet med artikel 143 i budgetförordningen har EU utarbetat sin årsredovisning med hjälp av bestämmelserna om periodiserad redovisning som följer av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS). De redovisningsprinciper som kommissionens räkenskapsförare använt tillämpas på alla EU-institutioner och organ som omfattas av den konsoliderade redovisningen, så att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaperna används på ett enhetligt sätt och principerna för att utarbeta årsredovisningar och konsolidering samordnas. Räkenskaperna förs per kalenderår och uttrycks i euro.

 

1.2. REDOVISNINGSPRINCIPER

En årsredovisning ska ge information om den finansiella ställningen, resultat och betalningsflöden. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal aktörer. För EU som entitet inom den offentliga sektorn är syftet med årsredovisningen mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och visa att de medel den anförtrotts förvaltas på ett korrekt sätt. Föreliggande dokument har utarbetats med detta som ledstjärna.

De hänsynstaganden (eller redovisningsprinciper) som generellt ska följas vid utarbetandet av årsredovisningen finns fastställda i EU:s redovisningsregel 2 och är desamma som beskrivs i IPSAS 1, dvs. följande: rättvisande bild, periodisering, kontinuerlig verksamhet, konsekvent utformning, sammanslagningar, kvittning och jämförande information. Den finansiella rapporteringen ska enligt artikel 144 i budgetförordningen kännetecknas av att innehålla relevanta, tillförlitliga och jämförbara uppgifter.

För att kunna utarbeta årsredovisningen i enlighet med ovannämnda bestämmelser och principer måste ledningen göra uppskattningar som påverkar de redovisade beloppen i vissa poster i balansräkningen och i resultaträkningen, samt uppgifterna om eventualtillgångar och eventualskulder.

1.3. KONSOLIDERING

RÄCKVIDD FÖR KONSOLIDERING

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning omfattar alla väsentliga kontrollerade enheter (dvs. EU-institutionerna (däribland kommissionen) och EU:s organ) samt EU:s intresseföretag och gemensamma företag. Totalt rör det sig om 52 kontrollerade enheter, fem gemensamma företag och fyra intresseföretag. En fullständig företeckning över konsoliderade enheter återfinns i not 11.1 i unionens räkenskaper. I förhållande till 2012 har ytterligare en kontrollerad enhet (byrå) tagits in i de konsoliderade räkenskaperna. Detta påverkar dock inte den konsoliderade årsredovisningen nämnvärt.

KONTROLLERADE ENHETER

Beslutet om huruvida en enhet ska ingå i konsolideringen eller ej beror på hur man definierar kontroll. Kontrollerade enheter är sådana enheter där EU, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande över ekonomin och ledning och därmed kan dra nytta av deras verksamhet. Inflytandet måste kunna utövas utan dröjsmål. Kontrollerade enheter tas till fullo upp i konsolideringen. Konsolideringen inleds den första dagen då kontroll föreligger och upphör när någon sådan kontroll inte längre finns.

De tydligaste tecknen på att EU utövar kontroll är att enheten inrättats genom grundfördragen eller sekundärlagstiftningen, finansieras via den allmänna budgeten, att EU har rösträtt i styrelsen, att revision utförs av revisionsrätten och ansvarsfrihet beviljas av Europaparlamentet. En bedömning av varje enhet måste förstås göras för att avgöra om ett eller alla av de ovannämnda kriterierna är tillräckligt för att anse att kontroll föreligger.

Enligt denna hållning anses EU utöva kontroll över alla EU:s institutioner (utom Europeiska centralbanken - ECB) och organ (utom sådana som inrättats inom ramen för den f.d. andra pelaren) och dessa ingår därför i konsolideringen. Även Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling (EKSG) betraktas som en kontrollerad enhet.

Alla väsentliga transaktioner inom enheterna och mellan Europeiska unionens kontrollerade enheter har eliminerats. De orealiserade vinsterna och förlusterna på transaktioner inom och mellan enheterna är oväsentliga och har därför inte eliminerats.

GEMENSAMMA FÖRETAG

Ett gemensamt företag är ett avtalsförhållande mellan EU och en eller flera parter (de gemensamma ägarna) om att inleda en gemensamt kontrollerad ekonomisk verksamhet. Att verksamheten är gemensamt kontrollerad innebär att parterna avtalat om att gemensamt utöva det bestämmande inflytandet över den ekonomiska verksamheten.

Investeringar i gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och tas vid första redovisningstillfället upp till anskaffningsvärdet. EU:s andel av de gemensamma företagens resultat tas upp i resultaträkningen, liksom andelen av förändringar i reserven tas upp i EU:s reserver. Det gemensamma företaget bokförs på balansdagen i räkenskaperna till initialkostnaderna plus efterföljande förändringar (ytterligare bidrag, andelar i resultat och förändringar i reserven, av- och nedskrivningar samt utdelningar).

Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan EU och de gemensamt kontrollerade företagen är oväsentliga och har därför inte eliminerats. De gemensamma företagens redovisningsprinciper kan skilja sig från dem som EU använder för liknande transaktioner och konteringshändelser under liknande omständigheter.

INTRESSEFÖRETAG

Intresseföretagen är alla enheter där EU direkt eller indirekt har ett betydande inflytande, men ingen kontroll. Det förutsätts att EU får ett betydande inflytande vid direkt eller indirekt innehav av 20 % eller mer av rösterna.

Investeringar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och tas upp till anskaffningsvärdet vid första redovisningstillfället. EU:s andel av intresseföretagens resultat tas upp i resultaträkningen, liksom andelen av förändringar i reserven tas upp i reserverna. Intresseföretaget bokförs på balansdagen i räkenskaperna till initialkostnaderna plus efterföljande förändringar (ytterligare bidrag, andelar i resultat och förändringar i reserven, av- och nedskrivningar samt utdelningar). Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar tillgångens bokförda värde. Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan EU och intresseföretagen är oväsentliga och har därför eliminerats.

Intresseföretagens redovisningsprinciper kan skilja sig från dem som EU använder för liknande transaktioner och konteringshändelser under liknande omständigheter. När EU äger 20 % eller mer av en investeringsfond försöker EU inte utöva något betydande inflytande. Därför behandlas sådana fonder som tillgångar som kan säljas och kapitalandelsmetoden tillämpas inte.

ENHETER SOM INTE INGÅR I DE KONSOLIDERADE RÄKENSKAPERNA MEN VARS MEDEL FÖRVALTAS AV KOMMISSIONEN

De medel som kommissionen förvaltar för sjukförsäkringssystemet för EU:s anställda, Europeiska utvecklingsfonden och deltagargarantifonden omfattas inte av EU:s konsoliderade räkenskaper eftersom EU inte utövar kontroll över dem – se not 11.2 i unionens räkenskaper för ytterligare uppgifter om de berörda beloppen.

 

1.4. GRUND FÖR UTARBETANDET

1.4.1. Valuta och omräkningsunderlag

Funktionell valuta och rapportvaluta

De konsoliderade årsredovisningarna är uppställda i euro, som är EU:s funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och saldon

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller vid dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även växelkursvinster eller växelkursförluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årets utgång gällande växelkursen.

Olika omräkningsmetoder tillämpas för materiella respektive immateriella anläggningstillgångar: värdering till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet.

Saldon vid årets utgång för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i euro enligt de växelkurser som gäller den 31 december.

Omräkningskurs för euro

Valuta || 31.12.2013 || 31.12.2012 || Valuta || 31.12.2013 || 31.12.2012

BGN || 1,9558 || 1,9558 || LTL || 3,4528 || 3,4528

CZK || 27,4270 || 25.1510 || PLN || 4,1543 || 4,0740

DKK || 7,4593 || 7,4610 || RON || 4,4710 || 4,4445

GBP || 0,8337 || 0,8161 || SEK || 8,8591 || 8,5820

HRK || 7,6265 || 7,5575 || CHF || 1,2276 || 1,2072

HUF || 297,0400 || 292,3000 || JPY || 144,7200 || 113,6100

LVL || 0,7028 || 0,6977 || USD || 1,3791 || 1,3194

           

Omräkningsdifferenser som beror på förändringar i det verkliga värdet av sådana monetära värdepapper som är utställda i utländsk valuta och som kan säljas, tas upp i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende säljbara icke-monetära finansiella tillgångar tas upp i reserven till verkligt värde.

1.4.2.  Användning av uppskattningar

Enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper innehåller årsredovisningar med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till skulder i form av ersättningar till anställda, avsättningar för oförutsedda utgifter, finansiella risker avseende lager och fordringar, upplupna intäkter och kostnader, eventualtillgångar och -skulder, samt nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. Faktiska resultat kan avvika från dessa beräkningar. Förändringar i uppskattningarna visas för den period under vilken man fick kännedom om dem.

 

1.5. BALANSRÄKNINGEN

1.5.1. Immateriella anläggningstillgångar

Förvärvade licenser för programvara tas upp till anskaffningsvärdet minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt under den beräknade nyttjandetiden. Immateriella tillgångars uppskattade nyttjandeperioder beror på deras specifika ekonomiska livslängd eller rättsliga livslängd som fastställts i ett avtal. Internt utvecklade immateriella tillgångar redovisas som immateriella anläggningstillgångar när de relevanta kriterierna för EU:s redovisningsregler är uppfyllda. De redovisade kostnaderna inbegriper alla direkt hänförbara kostnader som krävs för att skapa, framställa och färdigställa tillgången för användning på det sätt företagsledningen avsett. Kostnader som hänför sig till forskningsverksamhet, utvecklingskostnader som inte får tas upp som immateriell anläggningstillgång och underhållskostnader redovisas som kostnader när de uppstår.   

1.5.2. Materiella anläggningstillgångar

Alla materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet minus av- och nedskrivningar. Anskaffningsvärdet omfattar alla kostnader som direkt kan hänföras till förvärvet eller uppförandet av tillgången.

Efterföljande kostnader tas upp i tillgångens bokförda värde eller som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligast, om det är troligt att posten kommer att ge EU ett inflöde av framtida ekonomiska fördelar eller tjänstekapacitet och att man kan beräkna kostnaderna för posten på ett tillförlitligt sätt. Övriga kostnader för reparationer och underhåll tas upp i resultaträkningen under den redovisningsperiod då de uppstod.

Inga avskrivningar görs för mark eller konstverk eftersom dessa tillgångar anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Inga avskrivningar görs för anläggningar under uppförande eftersom dessa tillgångar ännu inte kan användas i verksamheten. Avskrivningar av övriga tillgångar görs linjärt, så att kostnaden följer restvärdet under den beräknade nyttjandetiden enligt följande:

Typ av tillgångar || Linjär avskrivning

Byggnader || 4 %

Installationer, maskiner och utrustning || 10 %–25 %

Inventarier || 10 %–25 %

Fast inredning || 10 %–33 %

Fordon || 25 %

Datorhårdvara || 25 %

Övriga materiella tillgångar || 10 %–33 %

Försäljningsvinster eller -förluster räknas fram genom att intäkterna efter avdrag för försäljningskostnader jämförs med det bokförda värdet och tas upp i resultaträkningen.

Leasingavtal

Leasing av sådana materiella tillgångar där praktiskt taget alla ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet ligger hos EU tas upp som finansiell leasing. Finansiell leasing bokförs då avtalet ingås till det lägsta verkliga värdet på leasingobjektet och nuvärdet av minimi-leaseavgiften. Leaseavgiften fördelas mellan själva skulden och finansieringsavgifterna, för att få en fast procentsats på det utestående saldot. Hyresavgifterna netto, efter avdrag av finansieringsavgifter, tas upp under övriga (lång- och kortfristiga) skulder. Räntedelen av finansieringskostnaderna tas upp i resultaträkningen under leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Tillgångar som innehas enligt finansiell leasing skrivs antingen av under tillgångens nyttjandeperiod eller leasingperioden, beroende på vilken av dem som är kortast.

Leasingförhållanden där leasegivaren behåller en väsentlig andel av de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet behandlas som operationella leasingavtal. Betalningar för operationella leasingavtal tas upp i resultaträkningen enligt den linjära metoden över leasingavtalets löptid.

1.5.3. Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod görs inga av- eller nedskrivningar och man prövar årligen om nedskrivning behövs. Tillgångar för vilka värdet behöver skrivas ner prövas så snart händelser eller förändringar i de yttre omständigheterna ger anledning att tro att det bokförda värdet överstiger återkravsvärdet. Ett nedskrivningsbehov är det belopp med vilket en tillgångs bokförda värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta värdet av endera tillgångens verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader eller nyttjandevärdet.

Immateriella och materiella anläggningstillgångars restvärden och nyttjandeperiod ses över och justeras vid behov minst en gång om året. En tillgångs bokförda värde skrivs omedelbart ned till återvinningsvärdet om bokföringsvärdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet. Om de skäl som tidigare motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusterna på motsvarande sätt.

1.5.4. Investeringar

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalkostnaderna justeras med hänsyn till EU:s andel av ökningar eller minskningar av det ursprungliga bokföringsvärdet på intresseföretagens och de gemensamma företagens nettotillgångar. Vid tecken om värdeminskning måste en nedskrivning ske till det lägre återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet bestäms på det sätt som beskrivs i 1.5.3. Om de skäl som motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusten med det bokförda värde som skulle ha varit aktuellt om ingen nedskrivning gjorts.

Investeringar i riskkapitalfonder

Investeringar i riskkapitalfonder behandlas som finansiella tillgångar som kan säljas (se 1.5.5) och ska därför redovisas till verkligt värde, medan vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet (även valutakursdifferenser) tas upp i reserven för verkligt värde.

Värdet på investeringar i riskkapitalfonder anges post för post till det lägsta värdet av antingen kostnaden eller nettovärdet, då de inte har något börsnoterat marknadsvärde på en aktiv marknad. Orealiserade vinster från beräkningen av verkligt värde tas upp i reserven och avseende orealiserade förluster görs en bedömning av värdeminskningen för att avgöra om de ska tas upp som nedskrivningar av investeringar i resultaträkningen eller som justeringar av reserven för verkligt värde.      

1.5.5. Finansiella tillgångar

Klassificering

EU klassificerar sina finansiella tillgångar i någon av följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lån och fordringar, investeringar som hålls till dess de förfaller och slutligen finansiella tillgångar som kan säljas. Hur finansiella instrument klassificeras bestäms när de redovisas för första gången, och omprövas på balansdagen.

(i) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

En finansiell tillgång klassificeras i den sistnämnda kategorin om den huvudsakligen förvärvats för att säljas på kort sikt eller om den identifieras som tillhörande denna kategori av EU. Derivat klassificeras också i denna kategori. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen. Under budgetåret innehade EU inga finansiella tillgångar i denna kategori.

(ii) Lån och fordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat och som har fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. De uppstår när EU tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär utan avsikt att handla med fordringen. De tas upp som anläggningstillgångar, med undantag för dem som förfaller inom ett år från balansdagen.

(iii) Investeringar som hålls till dess de förfaller

Investeringar som hålls till dess de förfaller är finansiella tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som EU har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Under budgetåret innehade EU inga investeringar i denna kategori.

(iv) Finansiella tillgångar som kan säljas

Säljbara finansiella tillgångar är tillgångar förutom derivat som antingen hänförs till denna kategori eller som inte kan hänföras till någon av de andra kategorierna. De klassificeras antingen som omsättningstillgångar eller anläggningstillgångar, beroende på efter hur lång tid EU har för avsikt att avyttra dem, vilket vanligen motsvarar återstående löptid på balansdagen. Investeringar i enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna och andra kapitalinvesteringar (t.ex. riskkapital) som inte redovisas med kapitalandelsmetoden klassificeras också som säljbara finansiella tillgångar.

Första redovisningstillfälle och värdering

Köp och försäljning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, som hålls till förfall eller tillgångar som kan säljas redovisas på affärsdagen – dvs. den dag EU köper eller säljer tillgången. Lån redovisas när likvida medel betalas ut till låntagarna. Finansiella instrument redovisas inledningsvis till verkligt värde För finansiella tillgångar som inte tas upp till verkligt värde via resultaträkningen läggs transaktionskostnader på det verkliga värdet vid initial redovisning. Finansiella tillgångar som tagits upp till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde och transaktionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen.

Det verkliga värdet av en finansiell tillgång vid anskaffningstillfället är vanligen transaktionspriset (det verkliga värdet av vad som erhållits). Däremot uppskattas värdet på ett räntefritt långfristigt lån eller ett lån som beviljas med en ränta som ligger under marknadsräntan som nuvärdet av alla framtida kontantbetalningar diskonterade till rådande marknadsränta för ett likartat instrument med en likartad kreditvärdering.

Utlåning av upplånade medel värderas till sitt nominella värde, vilket anses utgöra lånets verkliga värde. Skälet är följande:

– “Marknadsförhållandena” för EU:s utlåning är mycket speciella och skiljer sig från kapitalmarknaden som används för emittering av kommersiella obligationer och statsobligationer. Eftersom långivarna på dessa marknader har möjlighet att välja alternativa investeringar uppdateras dessa till marknadspris. I EU ges dock inte denna möjlighet till alternativa investeringar, eftersom EU inte får investera pengar på kapitalmarknaderna. EU lånar endast upp medel för utlåning till samma ränta. Det innebär att EU inte har tillgång till någon alternativ utlåning eller några investeringsalternativ för de upplånade beloppen. Det finns inga alternativkostnader och därför inget underlag för jämförelser med marknadsräntorna. Faktum är att EU:s utlåningstransaktion i sig själv representerar marknaden. Eftersom alternativkostnaden inte är tillämplig ger marknadspriset ingen rättvisande bild av EU:s lånetransaktioner. Det är därför inte lämpligt att fastställa det verkliga värdet på EU:s utlåning vad gäller kommersiella obligationer eller statsobligationer.

– Eftersom det inte finns någon aktiv marknad eller liknande transaktioner för att göra jämförelser, är den ränta som EU ska använda för att ange det verkliga värdet på sina utlåningstransaktioner via Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM), för betalningsbalansstöd och liknande lån, den som debiteras.

– För dessa lån kompenseras upp- och utlåningen eftersom dessa är så kallade back-to-back-lån. Den effektiva räntan för utlåningen motsvarar därför den effektiva räntan för därmed sammanhängande upplåning. EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansiella instrument tas bort ur balansräkningen när rätten till ingående kassaflöden från investeringen har upphört eller överlåtits och EU överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet.

Efterföljande värdering

(i) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet tas upp i resultaträkningen för den period då de uppkom.

(ii) Utlåning och fordringar samt kategorin investeringar som hålls till förfall och redovisas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Vid utlåning av upplånade medel tillämpas samma effektiva ränta både på in- och utlåningen eftersom det rör sig om så kallade back-to-back-lån och skillnaderna mellan ut- och upplåningsvillkoren och beloppen är oväsentliga. EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

(iii) Investeringar som hålls till förfall – EU har för närvarande inga investeringar som hålls till förfall.

(iv) Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet redovisas i reserven för verkligt värde. När sådana tillgångar säljs, avyttras eller skrivs ned ska justeringarna av det kumulerade verkliga värdet som tidigare först upp i reserven för verkligt värde istället tas upp i resultaträkningen. Ränta på säljbara finansiella tillgångar som har räknats fram enligt effektivräntemetoden tas upp i resultaträkningen. Utdelning på säljbara egetkapitalinstrument tas upp när EU:s rätt till utdelning är fastställd.

Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat marknadspris på aktiva marknader bygger på den aktuella köpkursen. Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv (eller om det gäller värdepapper på OTC-marknaden) beräknar EU det verkliga värdet genom en värderingsmetod. Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter på senare tid, hänvisningar till andra liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.

När det verkliga värdet av innehav i egetkapitalinstrument utan noterat marknadspris på en aktiv marknad inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, tas investeringarna upp till anskaffningsvärde efter avdrag för nedskrivning.

Värdeminskning av finansiella tillgångar

EU ska per varje balansdag bedöma huruvida det finns objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar bör skrivas ner. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva belägg för en nedskrivning till följd av en eller flera händelser som inträffat efter det att tillgången redovisades första gången (en "förlusthändelse") och att denna händelse (eller händelser) kommer att påverka den finansiella tillgångens uppskattade framtida kassaflöden på ett sätt som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

(a) Tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde

Om det finns objektiva belägg som visar att det uppkommit ett nedskrivningsbehov för utlåning och fordringar eller investeringar som hålls till förfall som redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat) diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens bokförda värde skrivs ned och förlusten tas upp i resultaträkningen. Om ett lån eller en investering som hålls till förfall har rörlig ränta är diskonteringsfaktorn för beräkning av värdeminskningen den löpande effektiva ränta som anges i avtalet. Beräkningen av nuvärdet för de uppskattade framtida kassaflödena för en finansiell tillgång som används som säkerhet speglar de kassaflöden som skulle bli följden vid legalt ianspråktagande av tillgången minus kostnader för att anskaffa och sälja säkerheten, oavsett om legalt ianspråktagande av tillgången är sannolikt eller ej. Om värdeminskningen senare kan återföras och detta objektivt kan kopplas till en händelse som inträffade efter nedskrivningen bokförs detta som en minskad nedskrivningen i resultaträkningen.

(b) Tillgångar bokförda till verkligt värde

När det gäller säljbara kapitalinvesteringar tar man hänsyn till om det verkliga värdet sjunkit väsentligt under anskaffningskostnaden eller sjunker permanent (under lång tid). Om så är fallet för säljbara finansiella tillgångar förs den kumulerade förlusten av från reserverna och tas istället upp i resultaträkningen. Den kumulerade förlusten beräknas på skillnaden mellan anskaffningskostnaden och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för tidigare nedskrivningar av den finansiella tillgången i resultaträkningen. Värdeminskning av egetkapitalinstrument som tagits upp i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen. Om det verkliga värdet på ett skuldinstrument som klassificeras som säljbar finansiell tillgång senare ökar, och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades i resultaträkningen, ska nedskrivningen återföras och det återförda beloppet redovisas i resultaträkningen.          

1.5.6. Lager

Lager värderas till anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet, beroende på vilket som är lägst. Anskaffningsvärdet bygger på först-in-först-ut-principen. Kostnader för färdiga varor och pågående arbete omfattar kostnader för råvaror, direkta arbetskostnader, övriga direkta kostnader och därmed sammanhängande produktionsomkostnader (vid normalkapacitet). Nettoförsäljningsvärde är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för kostnader för färdigställande och försäljningskostnader. Varulager som hålls för kostnadsfri distribution eller distribution med nominellt påslag värderas till det lägre av anskaffningsvärdet och beräknat återanskaffningsvärde. Det beräknade återanskaffningsvärdet motsvarar den kostnad EU skulle ådra sig för att förvärva tillgången på balansdagen.

1.5.7. Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp i flera utbetalningar under en period som anges i ett särskilt förfinansieringsavtal. Förskottet i likvida medel eller fixkassan betalas tillbaka eller används för det ändamål det ställdes till förfogande för under den period som är fastställd i avtalet. Om mottagaren inte har några bidragsberättigande utgifter ska förfinansieringen återbetalas till EU. Beloppet för förfinansieringen sätts (helt eller delvis) ned beroende på vilka kostnader som godkänts som stödberättigande (som tas upp som kostnader) och vilka belopp som ska återkrävas.

Vid årets utgång värderas utestående förfinansieringsbelopp till de belopp som betalades ut från början med avdrag för återbetalda belopp, reglerade stödberättigande belopp, beräknade stödberättigande belopp som ännu inte reglerats vid årets utgång samt värdeminskningar.

Ränta på förfinansiering redovisas när den betalas ut i enlighet med bestämmelserna i det tillämpliga förfinansieringsavtalet. En beräkning av den upplupna ränteintäkten, på basis av de mest tillförlitliga uppgifterna, görs vid årets utgång och inkluderas i balansräkningen.

1.5.8. Fordringar

Fordringar tas upp till ursprungligt belopp minus nedskrivning på grund av värdeminskning. Nedskrivning av fordringar på grund av värdeminskning görs när det finns objektiva tecken på att EU inte kommer att kunna återfå hela fordran enligt de ursprungliga lånevillkoren. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och återvinningsvärdet. Nedskrivningen förs upp i resultaträkningen. En allmän nedskrivning av utestående fordringar, baserad på tidigare erfarenheter, görs också för utestående betalningskrav för vilka särskild nedskrivning inte redan har gjorts. Se not 1.5.14 nedan angående behandlingen av upplupna intäkter vid årets utgång.

1.5.9. Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel

Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel är finansiella instrument som tas upp som finansiella tillgångar som kan säljas. De innefattar kontanter, avistakonton i bank och andra kortfristiga likvida investeringar med en löptid på högst tre månader.

1.5.10. Pensioner och övriga ersättningar till anställda

Pensionsförpliktelser

Europeiska unionen erbjuder förmånsbestämda pensionsplaner. En tredjedel av de beräknade pensionskostnaderna finansieras via avdrag på de anställdas löner, men inga övriga avsättningar görs förrän skulden realiseras. Skulden i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner tas upp till nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen. Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas av aktuarier enligt den så kallade projected unit credit-metoden. Nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen räknas fram genom diskontering av beräknade framtida utbetalningar utifrån räntan på statsobligationer som är utställda i samma valuta som den i vilken pensionsförmånen kommer att betalas ut, och som har ungefär samma löptid som pensionsskulden.

Aktuariella vinster och förluster efter justeringar och förändringar av de aktuariella antagandena förs omedelbart in i resultaträkningen. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder tas omedelbart upp i resultaträkningen, om inte förändringar i pensionsplanen bara får göras på villkor att den anställda kvarstår i tjänst under viss tid (intjänandeperioden). I så fall avskrivs kostnaderna för tjänstgöring under tidigare perioder linjärt under intjänandeperioden.

Sjukförsäkringsförmåner efter avslutad tjänst

EU erbjuder sina anställda sjukförsäkringsförmåner genom att ersätta deras sjukvårdskostnader. En särskild fond har inrättats för den löpande administrationen. Såväl anställda i aktiv tjänst, pensionärer, änkor och änklingar som övriga förmånstagare kan få ersättning från systemet. Ersättningar till personer som inte är i aktiv tjänst (pensionärer, efterlevande m.fl.) tas upp som sjukförsäkringsersättningar efter avslutad tjänst. Förmånernas karaktär kräver en aktuariell beräkning. Posten på skuldsidan i balansräkningen har räknats fram på ungefär samma sätt som posten för pensionsförpliktelserna (se ovan).

1.5.11. Avsättningar

Avsättningar tas upp när EU har en gällande rättslig eller informell förpliktelse gentemot tredje man på grund av tidigare händelser, när det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar får inte göras för framtida rörelseförluster. En avsättning ska göras med det belopp som är den bästa uppskattningen på avstämningsdagen av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. Där avsättningen avser en stor mängd transaktioner uppskattas förpliktelsen genom att alla tänkbara utfall vägs samman med deras sannolikheter (”väntevärdesprincipen”).

1.5.12. Finansiella skulder

Finansiella skulder tas upp som finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (upptagna lån). Upptagna lån består av lån från kreditinstitut och värdepapper. Upptagna lån redovisas initialt till verkligt värde, baserat på det utbetalda beloppet (det verkliga värdet av vad som erhållits) netto – dvs. utan beaktande av transaktionskostnaderna, och detta värde bokförs sedan med upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Alla skillnader mellan det utbetalda nettobeloppet, med avdrag för transaktionskostnader, och inlösenvärdet redovisas i resultaträkningen under lånets löptid enligt effektivräntemetoden.

De klassificeras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom 12 månader från balansdagen. Av väsentlighetsskäl får effektivräntemetoden inte användas på det upptagna och det beviljade lånet när unionen beviljar lån ur upplånade medel. EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innefattar derivat när dessas värde är negativt. De behandlas redovisningsmässigt på samma sätt som finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, se not 1.5.5. Under budgetåret innehade EU inga finansiella skulder i denna kategori.

1.5.13. Skulder till leverantörer och stödmottagare

En stor andel av EU:s skulder avser inte inköp av varor eller tjänster, utan ersättningskrav från mottagare av stöd eller annan EU-finansiering. De bokförs som skulder till leverantörer och stödmottagare med det begärda beloppet när ersättningskravet mottas. Efter verifiering och godtagande av att kostnaderna är stödberättigande värderas skulderna till det belopp som godkänts som stödberättigande.

Skulder till leverantörer och stödmottagare som avser inköp av varor och tjänster bokförs till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in och de motsvarande kostnaderna förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU.

1.5.14. Upplupna eller förutbetalda intäkter och kostnader

Enligt EU:s redovisningsregler ska transaktioner och andra händelser tas upp i årsredovisningarna för den period som de hänför sig till. Vid räkenskapsårets slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till för perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som kommissionen utfärdat för att se till att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av institutionens ekonomiska situation.

Intäkter tas också upp under den period de avser. Upplupna intäkter tas upp i räkenskaperna vid årets utgång avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats, varor som levererats av EU och för sådana händelser som omfattas av avtal (t.ex. med hänvisning till ett fördrag).

Intäkter tas vid årets utgång upp som förutbetalda intäkter för påföljande budgetår om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

1.6. RESULTATRÄKNING

1.6.1. Intäkter

INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN DIREKT MOTPRESTATION

EU:s intäkter faller huvudsakligen inom denna kategori, som främst omfattar direkt och indirekt beskattning och egna medel. Utöver skatter kan även andra typer av inbetalningar göras till EU, t.ex. tullar, böter och donationer.

Egna medel från BNI och mervärdesskatt

Intäkter redovisas för den period när kommissionen sänder ut en begäran till medlemsstaterna om inbetalning av egna medel. De värderas till det belopp som betalningsanmodan avser. Eftersom egna medel från mervärdesskatt och BNI bygger på beräkningar av uppgifterna för budgetåret kan de fluktuera efter omständigheterna fram till dess att medlemsstaternas slutliga uppgifter är tillgängliga. Effekterna av att beräkningarna förändrats tas med i beräkningen av nettoöverskott eller -underskott under den period då förändringarna skedde.

Traditionella egna medel

Fordringar och därmed sammanhängande intäkter redovisas när medlemsstaterna lämnar in sina månatliga A-räkenskaper (inklusive uppgifter om uppburna tullar och ostridiga utestående belopp för vilka säkerhet ställts). På balansdagen beräknas vilka intäkter medlemsstaterna haft under perioden men ännu inte ställt till kommissionens förfogande. Medlemsstaterna lämnar B-räkenskaper kvartalsvis (som även omfattar utestående tullbelopp för vilka ingen säkerhet ställts, samt belopp för vilka säkerhet ställts men som bestrids av gäldenären). Dessa tas upp som intäkter minus uppbördskostnader (25 %). Dessutom skrivs värdet ner med det belopp som man inte beräknar kommer att uppbäras.

Böter

Intäkter från utdömda böter redovisas när EU:s beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller de som beslutet riktar sig till. Om företagets solvens kan ifrågasättas skrivs värdet på fordran ner. Efter beslutet att utdöma böter kan gäldenären inom två månader efter delgivningen antingen

– acceptera beslutet och följaktligen inom fastställd tid betala bötesbeloppet, vilket då definitivt inkasseras av EU,

– eller invända mot beslutet och överklaga till Europeiska unionens domstol.

Även vid överklagande måste det huvudsakliga bötesbeloppet betalas inom den fastställda tremånadersfristen, eftersom ett överklagande inte ger uppskov med verkställigheten (artikel 278 i EU-fördraget). Under vissa omständigheter och efter överenskommelse med kommissionens räkenskapsförare kan gäldenären istället få lämna en bankgaranti för beloppet.

Om företaget överklagar beslutet och redan preliminärt betalat in bötesbeloppet, förs detta upp som en eventualskuld. Men eftersom ett överklagande av EU:s beslut inte hindrar verkställighet används de mottagna beloppen till att reglera fordran. Om en bankgaranti ställs i stället för en inbetalning, står böterna kvar som en fordran. Om det finns en risk att tribunalen inte dömer till förmån för EU görs en avsättning för denna risk (om böterna redan preliminärt inkasserats). Om en bankgaranti istället ställts ut görs en nedskrivning av den utestående fordran på lämpligt sätt. Ackumulerad ränta till kommissionen för bankkonton där gjorda inbetalningar deponerats tas upp som intäkter, och eventualskulden ökas med motsvarande belopp.

Sedan 2010 förvaltar kommissionen alla preliminärt inkasserade böter i en särskilt inrättad fond (Bufi) som investerar medlen i finansiella instrument som redovisas som finansiella tillgångar som kan säljas.

INTÄKTER FRÅN BYTESTRANSAKTIONER

Intäkter från försäljning av varor eller tjänster redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster redovisas i förhållande till hur långt transaktionen färdigställts på balansdagen.

RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER

Ränteintäkter och -kostnader redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och fördela ränteintäkter eller räntekostnader över den relevanta perioden. Vid beräkning av den effektiva räntan ska EU vid beräkningen av kassaflöden beakta samtliga avtalsvillkor för det finansiella instrumentet (exempelvis bestämmelser om förskottsbetalningar) men inte framtida kreditförluster. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna och som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader samt alla andra överkurser och underkurser.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

INTÄKTER FRÅN UTDELNING

Intäkter från utdelning bokförs när rätten till utdelning fastställts.

1.6.2. Kostnader

Kostnader för inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av EU. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet.

Merparten av EU:s utgifter består av kostnader för annat än inköp. De avser överföringar till mottagare och kan vara av tre olika slag såsom fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer.

En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som givit anledning till att den inträffat, förutsatt att överföringen är tillåten enligt bestämmelserna (budgetförordningen, tjänsteföreskrifterna eller andra bestämmelser) och förutsatt att den godkänts i avtal, eventuella kriterier för godkännande är uppfyllda av mottagaren samt att en rimlig beräkning kan göras av det utestående beloppet.

Mottagna ansökningar om utbetalning eller ersättningskrav som uppfyller kraven godkänns som kostnader motsvarande det stödberättigande beloppet. Vid årets utgång beräknas beloppet för de stödberättigande kostnader som mottagarna ådragit sig och ännu inte fått ersättning för, och det redovisas som upplupna kostnader.

 

1.7. EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALSKULDER

1.7.1. Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EU:s kontroll. Uppgifter om en eventualtillgång lämnas i det fall ett inflöde av resurser eller tjänster är sannolikt.

1.7.2. Eventualskulder

En eventualskuld är en potentiell förpliktelse som uppkommit på grund av tidigare händelser och som kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom EU:s kontroll. Det kan också vara en befintlig förpliktelse som härrör från händelser som redan inträffat, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är troligt att ett utflöde av resurser eller tjänster kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, eller under de mycket sällsynta omständigheter då en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras.       

2. NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2.1. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

|| Miljoner euro

||

Bokfört bruttovärde vid föregående års utgång ||  379

Tillskott ||  100

Avyttringar ||  (8)

Övriga förändringar ||  2

Bokfört bruttovärde vid årets utgång ||  473

Ackumulerade avskrivningar vid föregående års utgång ||  (191)

Avskrivningskostnad under året ||  (48)

Avyttringar ||  5

Övriga förändringar || 0

Ackumulerade avskrivningar vid slutet av föregående budgetår ||  (235)

||

Bokfört nettovärde vid årets utgång ||  237

Bokfört bruttovärde vid föregående års utgång ||  188

Beloppen avser huvudsakligen programvara.

 

2.2. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Bland tillgångar under uppförande per den 31 december 2013 ingår tillgångar till värde av 1 041 miljoner euro (år 2012 var värdet 660 miljoner euro) som avser projektet Galileo, EU:s globala satellitnavigeringssystem, som håller på att byggas med hjälp av Europeiska rymdorganisationen (ESA). Ett belopp på 13 miljoner euro i utvecklingskostnader som inte får tas upp som immateriella anläggningstillgångar redovisades under perioden som en kostnad.

När systemet är fullbordat kommer det att innefatta 30 satelliter, 2 kontrollcentraler och omkring 16 markstationer. Beloppet i balansräkningen återspeglar kostnader som kommissionen ådragit sig för detta projekt sedan den 22 oktober 2011, den dag då systemets första två satelliter sköts upp i omloppsbana. Före detta datum ansåg kommissionen, såsom förklarats i tidigare årsredovisningar, att projektet befann sig i sin forskningsfas, varför alla kostnader, i enlighet med EU:s redovisningsregler, blev kostnadsförda. Den planerade budgeten uppgår till 3 852 miljoner euro från det att projektet startade och fram till dess att budgetramen löper ut. För nästa budgetram planeras ytterligare 5 400 miljoner euro som ska ägnas åt att fullständigt installera systemet, utnyttja det, leverera Galileotjänster fram till 2020 samt förbereda konstellationens nästa generation, vilket helt kommer att finansieras via EU:s budget.

På balansdagen hade sammanlagt fyra satelliter skjutits upp sedan oktober 2011 och efter slutförd testningen av dem avslutas den fas av projektet som avser valideringen i omloppsbana (IOV). Denna fas finansierades gemensamt av EU och ESA, och i enlighet med bidragsavtalet mellan de båda parterna ska ESA officiellt överföra konstruerade tillgångar till EU. Denna rättsliga överföring kräver godkännande från ESA-rådet, eftersom alla utom två ESA-medlemsstater (Norge och Schweiz) också är medlemmar i EU. Kommissionen har för närvarande ingen anledning att tro att någon av EAS:s medlemmar skulle blockera en sådan överföring.

 

Materiella anläggningstillgångar     

|| || || || || || || || Miljoner euro

|| Mark och byggnader || Installationer och utrustning || Inventarier och fordon || Datorhårdvara || Övriga materiella tillgångar || Finansiell leasing ||  Tillgångar under uppförande || Totalt

Bokfört bruttovärde vid föregående års utgång || 4 314 ||  558 ||  233 ||  577 ||  231 || 3 181 || 1 118 || 10 212

Tillskott ||  30 ||  61 ||  14 ||  60 ||  22 ||  87 ||  516 ||  790

Avyttringar || 0 ||  (22) ||  (15) ||  (46) ||  (8) || 0 || 0 ||  (91)

Överföringar mellan tillgångskategorier ||  312 ||  11 ||  (1) ||  2 ||  3 ||  (312) ||  (14) || 0

Övriga förändringar ||  4 || 0 ||  2 ||  2 ||  1 ||  (264) ||  (21) ||  (276)

Bokfört bruttovärde vid årets utgång || 4 660 ||  608 ||  233 ||  595 ||  248 || 2 692 || 1 599 || 10 635

Ackumulerade avskrivningar vid föregående års utgång || (2 137) ||  (449) ||  (165) ||  (436) ||  (150) ||  (897) || 0 || (4 234)

Avskrivningskostnad under året ||  (143) ||  (47) ||  (15) ||  (69) ||  (23) ||  (103) || 0 ||  (401)

Återförd avskrivning ||  5 ||  1 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  6

Avyttringar ||  1 ||  21 ||  15 ||  46 ||  8 || 0 || 0 ||  91

Överföringar mellan tillgångskategorier ||  (124) || 0 || 0 ||  (2) ||  1 ||  126 || 0 ||  1

Övriga förändringar ||  (1) || 0 ||  (2) || 0 ||  (1) ||  11 || 0 ||  7

Ackumulerade avskrivningar vid föregående års utgång || (2 399) ||  (474) ||  (167) ||  (461) ||  (165) ||  (863) || 0 || (4 531)

|| || || || || || || ||

Bokfört nettovärde vid årets utgång || 2 261 ||  134 ||  65 ||  134 ||  83 || 1 829 || 1 599 || 6 104

BOKFÖRT BRUTTOVÄRDE VID FÖREGÅENDE ÅRS UTGÅNG || 2 177 ||  109 ||  67 ||  142 ||  81 || 2 284 || 1 118 || 5 978

Finansiell leasing

Utestående avgifter för finansiell leasing och liknande fordringar tas upp som lång- eller kortfristiga skulder i balansräkningen (se noterna 2.15 och 2.18.3).

|| || || || || || || || || || Miljoner euro

Beskrivning || Kumulerade avgifter (A) || Belopp att betala under påföljande år || Totalt värde || Påföljande utgifter för tillgångar ||  Tillgångarnas värde || Avskrivningar || Nettoanskaffningsvärde

|| || < 1 år || > 1 år || > 5 år || Sammanlagd skuld (B) || (A+B) || (C) || (A+B+C) || (D) || (A+B+C+D)

Mark och byggnader ||  772 ||  76 ||  344 || 1 403 || 1 823 || 2 595 ||  57 || 2 653 ||  (838) || 1 815

Övriga materiella tillgångar ||  24 ||  6 ||  9 ||  1 ||  15 ||  39 || - ||  39 ||  (25) ||  14

Totalt vid årets utgång ||  796 ||  82 ||  353 || 1 403 || 1 838 || 2 634 ||  57 || 2 692 ||  (863) || 1 829

Ränta ||  89 ||  319 ||  481 ||  889 || || || || ||

Sammanlagda framtida minimileasingkostnader vid årets utgång ||  171 ||  672 || 1 884 || 2 727 || || || || ||

Sammanlagda framtida minimileasingkostnader vid föregående års utgång ||  155 ||  660 || 2 189 || 3 003 || || || || ||

2.3. INVESTERINGAR REDOVISADE ENLIGT KAPITALANDELSMETODEN

|| || || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2013 || 31.12.2012

Andelar i gemensamma företag || 2.3.1 || 0 ||  42

Andelar i intresseföretag || 2.3.2 ||  349 ||  350

Totalt || ||  349 ||  392

2.3.1. Andelar i gemensamma företag

|| || || || || || Miljoner euro

|| Gemensamma företaget Galileo || Sesar || Iterprojektet || IMI || Gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas || Totalt

Belopp per den 31.12.2012 || 0 || 0 ||  10 ||  32 || 0 ||  42

Bidrag || 0 ||  78 ||  121 ||  126 ||  56 ||  380

Andel i nettoresultat || 0 ||  (78) ||  (130) ||  (158) ||  (56) ||  (422)

Belopp per den 31.12.2013 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Följande bokförda värden avser kommissionens andelar:

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Anläggningstillgångar ||  198 ||  226

Omsättningstillgångar ||  63 ||  106

Långfristiga skulder || 0 || 0

Kortfristiga skulder ||  (394) ||  (291)

Intäkter ||  1 ||  8

Kostnader ||  (412) ||  (427)

           

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET GALILEO UNDER AVVECKLING

Det gemensamma företaget Galileo började avvecklas i slutet av 2006 och processen pågår fortfarande. Företaget var inte verksamt och höll fortfarande på att avvecklas 2013.

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET SESAR

Syftet med detta gemensamma företag är att medverka till moderniseringen av den europeiska flygledningstjänsten och till ett snabbt genomförande av generalplanen för det europeiska nätverket för flygledningstjänst genom att samordna och koncentrera allt forsknings- och utvecklingsarbete i EU. Den 31 december 2013 innehade kommissionen 46,26 % av andelarna i Sesar. Det sammanlagda bidraget från kommissionen till Sesar (2007–2013) planeras bli 700 miljoner euro. Den ackumulerade andelen i förlusterna uppgår till 205 miljoner euro. Den ej redovisade andelen förluster är resultatet av en teknisk beräkning som behövs när man använder sig av kapitalandelsmetoden. Dessa oredovisade förluster är inte några reella förluster för EU utan hänger samman med att  redovisningen av kostnaderna normalt äger rum före kapitalökningen genom naturabidrag från andra samägare än EU.

INTERNATIONELLA FUSIONSENERGIORGANISATIONEN FÖR GEMENSAMT GENOMFÖRANDE AV ITERPROJEKTET (Iter)

Deltagarna i Iter är EU, Kina, Indien, Ryssland, Sydkorea, Japan och USA. Iter inrättades för att uträtta följande: handha Iteranläggningarna, uppmuntra nyttjandet av Iteranläggningarna, främja allmänhetens kunskap om och acceptans för fusionsenergi och att vidta eventuella övriga åtgärder som krävs för att uppnå dessa mål. EU:s (Euratoms) bidrag till Iter International ges via byrån för fusionsenergi och omfattar även bidrag från medlemsstaterna och Schweiz. Det sammanlagda bidraget anses rättsligt som ett Euratombidrag till Iter och varken medlemsstaterna eller Schweiz har några ägarintressen i Iter. Eftersom det rättsligt är EU som innehar andelar i det gemensamma företaget Iter International måste EU ta upp detta i sina räkenskaper. Per den 31 december 2013 innehade kommissionen 43,33 % av andelarna i Iter. Det sammanlagda (vägledande) bidraget från Euratom till Iter (2007–2041) planeras bli 8 949 miljoner euro.

Gemensamma teknikinitiativ

Offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ som inrättades som den typ av gemensamma företag som avses i artikel 187 i fördraget har inrättats för att genomföra Lissabonstrategins mål avseende tillväxt och sysselsättning. IMI och FCH (se nedan) ingår under denna rubrik, medan tre andra: Artemis, Clean Sky och Eniac, (se nedan not 2.3.2), även om de rättsligt ur bokföringsmässigt perspektiv definieras som gemensamma företag, måste anses vara intresseföretag (och omfattas därmed av not 2.3.2), eftersom kommissionen har ett väsentligt inflytande, inte gemensam kontroll över dem.

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR INITIATIVET FÖR INNOVATIVA LÄKEMEDEL (IMI)

Det gemensamma företaget IMI stöder farmaceutisk grundforskning (forskning och utveckling på ett stadium före saluföring) i medlemsstaterna och de associerade länderna. Initiativet syftar till att öka forskningsinvesteringarna i den biofarmaceutiska sektorn och främja de små och medelstora företagens deltagande i verksamheten. Den 31 december 2013 innehade kommissionen 74,16 % av andelarna i IMI. Det högsta vägledande bidraget från kommissionen ska uppgå till 1 miljard euro fram till den 31 december 2017. Den kumulerade andelen i förlusterna uppgår till 16 miljoner euro.

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET FÖR BRÄNSLECELLER OCH VÄTGAS (FCH)

Syftet med det gemensamma företaget FCH är att kombinera resurser från den offentliga och den privata sektorn för att stärka forskningsverksamheten i avsikt att öka de europeiska forskningsinsatsernas övergripande effektivitet och påskynda utveckling och tillämpning av bränslecell- och vätgasteknik. Den 31 december 2013 innehade kommissionen 74,20 % av andelarna i FCH. Det högsta vägledande bidraget från EU ska uppgå till 470 miljoner euro fram till den 31 december 2017. Den kumulerade andelen i förlusterna uppgår till 67 miljoner euro.

2.3.2. Andelar i intresseföretag

|| || || || || Miljoner euro

|| EIF || Artemis || Clean Sky || Eniac || Totalt

Belopp per den 31.12.2012 ||  336 || 0 || 0 ||  14 ||  350

Bidrag || (2) ||  20 ||  125 ||  37 ||  180

Andel i nettoresultat || 9 || (20) || (125) || (50) || (186)

Andra förändringar i eget kapital || 6 || 0 || 0 || 0 || 6

Belopp per den 31.12.2013 ||  349 || 0 || 0 || 0 ||  349

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Följande bokförda värden avser kommissionens andelar:

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Tillgångar ||  499 ||  505

Skulder ||  (240) ||  (191)

Intäkter ||  37 ||  33

Överskott/(underskott) ||  (221) ||  (177)

Europeiska investeringsfonden

Europeiska investeringsfonden är EU:s finansiella institution som är specialiserad på riskkapital och garantier till små och medelstora företag. Kommissionen har betalat in 20 % av sin andel, och den återstående icke inlösta delen uppgick till 720 miljoner euro.

|| || Miljoner euro

|| Totalt kapital i EIF || Kommissionens andel

Totalt aktiekapital || 3 000 ||  900

Inbetald del ||  (600) ||  (180)

Obetald del || 2 400 ||  720

           

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET ARTEMIS

Artemis skapades för att genomföra ett gemensamt teknikinitiativ tillsammans med den privata sektorn avseende inbyggda datasystem. Det högsta vägledande bidraget från kommissionen ska uppgå till 420 miljoner euro. Den oredovisade kumulerade andelen i förlusterna uppgår till 9 miljoner euro (94,57 % av andelarna).

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET CLEAN SKY

Syftet med Clean Sky är att påskynda utvecklingen, utvärderingen och demonstrationen av miljövänlig teknik för lufttransporter inom EU och i synnerhet att skapa ett innovativt system för lufttransporter som ska minska lufttransportsektorns miljöpåverkan. Det högsta vägledande bidraget från kommissionen ska uppgå till 800 miljoner euro. Den oredovisade kumulerade andelen i förlusterna uppgår till 72 miljoner euro (57,80 % av andelarna).

DET GEMENSAMMA FÖRETAGET ENIAC

Syftet med Eniac är att upprätta en gemensam forskningsagenda på området nanoelektronik för att fastställa forskningsprioriteringar för utveckling och antagande av nyckelkompetens på området. Det gemensamma företaget Artemis bör uppnå sina mål genom att lägga samman resurser från den offentliga och privata sektorn för att stödja FoU-verksamhet i form av projekt. EU:s totala åtagande ska uppgå till 450 miljoner euro. Den 31 december 2013 innehade kommissionen 95,41 % av andelarna i Eniac. Den kumulerade andelen i förlusterna uppgår till 26 miljoner euro.

 

2.4. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

|| || || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2013 || 31.12.2012

Finansiella tillgångar som kan säljas || 2.4.1 || 5 497 || 4 870

Lån || 2.4.2 || 54 347 || 57 441

Totalt || || 59 844 || 62 311

2.4.1.  Finansiella anläggningstillgångar som kan säljas

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Garantifonden* || 1 412 || 1 327

EKSG under avveckling || 1 129 || 1 102

Bufi-fondinvesteringar || 1 013 ||  832

Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF) ||  789 ||  593

ETF start ||  339 ||  305

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling ||  188 ||  188

Riskkapitaltransaktioner ||  124 ||  123

Lånegarantiinstrument för TEN-T-projekt (LGTT) ||  90 ||  52

Europeiska kemikaliemyndigheten || 0 ||  52

Övriga investeringar som kan säljas ||  413 ||  296

Totalt || 5 497 || 4 870

* Garantifonden innehar EFSM-obligationer (20 miljoner euro) som emitteras av kommissionen, varför dessa måste dras av.

GARANTIFONDEN

Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland täcker lån för vilka EU ställer säkerhet med anledning av rådets beslut, i synnerhet Europeiska investeringsbankens utlåning till länder utanför EU, lån som avser makroekonomiskt bistånd samt Euratomlån till länder utanför EU. Fonden är ett långfristigt instrument som täcker eventuella försummade lån för vilka EU ställt en säkerhet. Fonden finansieras genom betalningar från EU:s allmänna budget motsvarande 9 % av transaktionsbeloppet, genom ränteintäkter från investeringar av fondens disponibla medel samt återkrävda belopp från försumliga gäldenärer i fall där fondens garanti tagits i anspråk. Eventuella överskott ska återbetalas som inkomst till EU:s budget.

EU ska upprätthålla en garantireserv för att täcka lån till tredjeland. EU ska upprätthålla en garantireserv för att täcka lån till tredjeland. Denna reserv är avsedd att fylla på garantifonden om det skulle utlösas garantier som överstiger fondens disponibla medel, så att de överskjutande beloppen kan finansieras genom budgeten. Denna reserv motsvarar målbeloppet 9 % av de utestående lånen vid årets utgång.

EKSG UNDER AVVECKLING

När det gäller belopp från EKSG under avveckling är alla finansiella tillgångar som kan säljas värdepapper utställda i euro och noterade på en aktiv marknad.

BUFI-FONDINVESTERINGAR

Sedan den 1 januari 2010 förvaltar kommissionen preliminärt inkasserade böter i en särskilt inrättad fond (Bufi) som investerar medlen i finansiella instrument som redovisas som finansiella tillgångar som kan säljas (se not 8.2).

FINANSIERINGSINSTRUMENT FÖR RISKDELNING

Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF) handläggs av EIB och kommissionens investeringar används som avsättning för finansiella risker för lån och garantier som EIB beviljar stödberättigande forskningsprojekt. Sammanlagt beräknades en kommissionsbudget på högst 1 miljard euro för perioden 2007–2013, av vilka 800 miljoner euro avser det särskilda programmet Samarbete och 200 miljoner euro programmet Kapacitet. EIB har åtagit sig att avsätta samma belopp.

Den 31 december 2013 hade kommissionen bidragit med 1 231 miljoner euro till finansieringsfaciliteten, bidrag från Efta och tredjeland inräknade. Beloppet på 958 miljoner euro som redovisas som en eventualskuld ovan (not 5.2.1) är den beräknade maximala förlust som kommissionen per den 31 december 2013 kan drabbas av vid försummelser på de lån eller garantier som EIB lämnat genom finansieringsfaciliteten. Det bör noteras att kommissionens samlade risk är begränsad till det belopp den bidrar med till finansieringsfaciliteten.

ETF start

Europeisk finansieringsordning för teknik - start (ETF) avser programmet för tillväxt och sysselsättning, programmet för stöd till små och medelstora företag genom förbättrad tillgång till finansiering (MAP-programmet), ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och pilotprojektet för tekniköverföring, som förvaltas av Europeiska investeringsfonden och som investerar i särskilda riskkapitalfonder. Vid årets utgång hade åtaganden på ytterligare 132 miljoner euro avsedda för ETF-start ingåtts, men ännu inte nyttjats av övriga parter.

EUROPEISKA BANKEN FÖR ÅTERUPPBYGGNAD OCH UTVECKLING

Eftersom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) inte är börsnoterad, och med hänsyn till de avtalsmässiga begränsningarna i EBRD:s bolagsordning som bland annat reglerar försäljning av andelar där priset är begränsat till inköpspriset och bara tillåten för befintliga aktieägare, är kommissionens innehav i EBRD värderat till kostnad minus eventuella nedskrivningar.

|| || Miljoner euro

EBRD || Totalt kapital i EBRD || Kommissionens andel

Totalt aktiekapital || 29 601 ||  900

Inbetald del || (6 202) ||  (188)

Obetald del || 23 399 ||  712

Riskkapitaltransaktioner

Med riskkapitaltransaktioner avses belopp som beviljas finansiella mellanhänder för att finansiera investeringar i eget kapital. De förvaltas av Europeiska investeringsbanken och finansieras inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

LÅNEGARANTIINSTRUMENT FÖR TEN-T-PROJEKT

Instrumentet för lånegarantier till förmån för transeuropeiska transportnätsprojekt (LGTT) syftar till att utfärda garantier som ska minska risken för intäktsförluster under de inledande åren för de transeuropeiska transportnätsprojekten. Närmare bestämt skulle garantin helt och hållet täcka ett "kreditlöfte" (stand-by credit line), som endast skulle tas i anspråk i den händelse ett projekts kassaflöde inte räcker till för att betala räntor och amorteringar på prioriterade skulder. Instrumentet är en gemensam finansiell produkt för kommissionen och EIB. Kommissionen anslår under perioden 2007–2013 upp till 250 miljoner euro till lånegarantiinstrumentet för transeuropeiska transportnätsprojekt.

Den 31 december 2013 hade kommissionen bidragit med 162 miljoner euro till lånegarantiinstrumentet för transeuropeiska transportnätsprojekt. I slutet av 2013 hade 522 miljoner euro i utlåning undertecknats, som därmed täcks av garantin. Beloppet på 39 miljoner euro som redovisas som en eventualskuld är den beräknade maximala förlust som kommissionen per den 31 december 2013 kan drabbas av vid försummelser på de lån eller garantier som EIB lämnat genom verksamheten i samband med lånegarantiinstrument för transeuropeiska transportnätsprojekt. Det bör noteras att kommissionens samlade risk är begränsad till det belopp den bidrar med till instrumentet.

Övriga investeringar som kan säljas

De huvudsakliga belopp som enligt ovan redovisas som övriga anläggningstillgångar som kan säljas avser Europeiska fonden för sydöstra Europa (116 miljoner euro), fonden för grön tillväxt (39 miljoner euro) samt globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (67 miljoner euro).

2.4.2. Långfristiga lån

|| || || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2013 || 31.12.2012

Utlåning från EU:s budget och EKSG || 2.4.2.1 ||  151 ||  162

Utlåning av upplånat kapital || 2.4.2.2 || 54 196 || 57 279

Totalt || || 54 347 || 57 441

2.4.2.1. Utlåning från Europeiska unionens budget och EKSG under avveckling

|| || || Miljoner euro

|| Lån på särskilda villkor || Fastighetslån från EKSG || Totalt

Totalt per den 31.12.2012 ||  146 ||  16 ||  162

Nya lån ||  4 || 0 ||  4

Återbetalningar ||  (18) ||  (5) ||  (23)

Växelkursskillnader ||  (6) || 0 ||  (6)

Förändringar i bokfört värde ||  12 ||  1 ||  13

Totalt per den 31.12.2013 ||  138 ||  12 ||  151

 Lån på särskilda villkor är lån som beviljas till förmånlig ränta som ett led i samarbetet med länder som inte är medlemmar i EU. Alla belopp förfaller till betalning efter en tidsperiod som överstiger 12 månader efter årets utgång. Effektivräntan på dessa lån varierar mellan 7,73 % och 14,507 %.

2.4.2.2. Utlåning av upplånat kapital

|| || || || || || Miljoner euro

|| Makroekonomiskt stöd || Euratom || Betalningsbalansstöd || Europeisk finansiell stabiliseringsmekanism || EKSG under avveckling || Totalt

Totalt per den 31.12.2012 ||  549 ||  425 || 11 623 || 44 476 ||  221 || 57 294

Nya lån ||  100 || - || - || - || - ||  100

Återbetalningar ||  (81) ||  (36) || - || - || - ||  (117)

Växelkursskillnader || - ||  (1) || - || - ||  (5) ||  (6)

Förändringar i bokfört värde ||  1 ||  (1) || - ||  (8) ||  (5) ||  (13)

Totalt per den 31.12.2013 ||  569 ||  387 || 11 623 || 44 468 ||  211 || 57 258

|| || || || || ||

Belopp som förfaller inom < 1 år ||  31 || - || 3 033 || - || - || 3 064

|| || || || || ||

Belopp som förfaller inom > 1 år ||  538 ||  387 || 8 590 || 44 468 ||  211 || 54 195

För mer information om upp- och utlåningsverksamheten, se not 7.

           

2.5. LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÅTERKRAV

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Medlemsstater ||  478 ||  545

Övrigt ||  20 ||  19

Totalt ||  498 ||  564

Av de totala långfristiga fordringarna avser 483 miljoner euro (år 2012: 550 miljoner euro) intäkter från transaktioner utan direkt motsvarande motprestation. Fordringarna på medlemsstaterna avser icke verkställda beslut om kontroll efter överensstämmelse för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

 

2.6. LÅNGFRISTIG FÖRFINANSIERING

|| || || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2013 || 31.12.2012

Förfinansiering || 2.6.1 || 34 819 || 40 790

Förutbetalda kostnader || 2.6.2 || 3 253 || 3 715

Totalt || || 38 072 || 44 505

2.6.1. Förfinansiering

Tidpunkten för återkrav eller utnyttjandet av förfinansieringen avgör om den redovisas som kort- eller långfristig förfinansieringstillgång. Utnyttjandet bestäms av det underliggande avtalet för projektet. Återbetalningar eller utnyttjande som måste ske inom tolv månader från balansdagen redovisas som kortfristig förfinansiering och därför som omsättningstillgångar.

Förhandsfinansieringen motsvarar en stor del av EU:s totala tillgångar, och följs därför upp noggrant och regelbundet. Noteras bör att nivån på förfinansieringen i de olika programmen måste vara tillräcklig för att garantera att stödmottagaren är i stånd att påbörja projektet, och samtidigt trygga EU:s ekonomiska intressen och beakta rättsliga, operativa och kostnadseffektiva begränsningar. Kommissionen har beaktat samtliga dessa faktorer i vederbörlig utsträckning för att förbättra uppföljningen av förfinansieringen.

Vissa förfinansieringsbelopp som utbetalats inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling täcks i realiteten av en deltagargarantifond. Under 2013 hade förfinansiering betalats ut med sammanlagt 4,5 miljarder euro (2012: 4 miljarder euro). Denna fond är separat från EU och konsolideras inte i föreliggande räkenskaper – se not 11.2.3.

|| || Miljoner euro

Förvaltningsform || 31.12.2013 || 31.12.2012

Direkt centraliserad förvaltning || 1 526 || 1 249

Indirekt centraliserad förvaltning ||  772 || 1 042

Decentraliserad förvaltning ||  646 ||  677

Delad förvaltning || 31 104 || 37 214

Gemensam förvaltning. ||  694 ||  592

Genomförs av andra institutioner eller organ || 77 ||  16

Totalt || 34 819 || 40 790

Artikel 58 i den nya budgetförordningen som delvis reviderar metoderna för genomförandet av budgeten tillämpas först från och med den 1 januari 2014.

De största beloppen i fråga om långfristig förfinansiering hänför sig till strukturåtgärder för programperioden 2007–2013: Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och sammanhållningsfonden: 19,6 miljarder euro, Socialfonden (ESF): 5,6 miljarder euro, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU): 5,2 miljarder euro samt Europeiska fiskerifonden (EFF): 0,6 miljarder euro. Eftersom många av dessa projekt är långfristiga måste förskotten finnas tillgängliga i mer än ett år. Därför tas dessa förfinansieringar upp som anläggningstillgångar. Programperioden 2007–2013 närmar sig sin slutfas och därför förfaller den relaterade förfinansieringen stegvis till betalning inom tolv månader. Den långfristiga förfinansieringen minskar därför medan den kortfristiga förfinansieringen ökar (se not 2.10).

Garantier i samband med förfinansiering

Det rör sig om säkerheter som Europeiska kommissionen i vissa fall begär av stödmottagare som inte är medlemsstater inför en utbetalning av förskott (förfinansiering). Det finns två typer av värden som behöver redovisas för dessa säkerheter, vilka kan benämnas det nominella respektive det löpande värdet. För det nominella värdet är det det faktum att säkerheten ställts som ger upphov till bokföringen. Vad gäller det löpande värdet är det det faktum att den motsvarande förfinansieringen betalas ut, eller regleras i ett senare skede, som ger upphov till bokföringen. Den 31 december 2013 uppgick det nominella värdet på de säkerheter som tagits emot för förfinansiering till 1 124 miljoner euro och det löpande värdet på dessa säkerheter till 887 miljoner euro (2012: 1 348 miljoner euro respektive 1 083 miljoner euro).

2.6.2. Förutbetalda kostnader

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Finansieringstekniska instrument || 2 118 || 2 717

Stödordningar || 1 135 ||  998

Totalt || 3 253 || 3 715

Inom ramen för strukturfondsprogrammen 2007–2013 kan utbetalningar göras från EU:s budget till medlemsstaterna som bidrag till finansieringstekniska instrument (i form av lån, garantier eller investeringar i eget kapital) som upprättas och förvaltas på medlemsstatens ansvar. Medel som vid årets utgång inte utnyttjats genom dessa instrument tillhör EU (såsom är fallet för standardmässig förfinansiering) och tas således upp som en tillgång i kommissionens balansräkning. I de grundläggande rättsakterna är medlemsstaterna dock inte ålagda att regelbundet till kommissionen rapportera om sin användning av dessa förskott, och i vissa fall inte ens identifiera dem på de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen. Både av denna anledning och på grundval av information från medlemsstaterna om hur medlen används, görs en uppskattning vid utgången av varje år av värdet av denna tillgång.

På liknande sätt som ovan redovisas outnyttjade förskott som utbetalats av medlemsstater vid årets utgång som tillgångar i kommissionens balansräkning. Medlemsstaterna kan betala ut förskott för olika typer av stödordningar (statligt stöd eller EGFJ-marknadsåtgärder). Kommissionen har uppskattat värdet på förskotten med ledning av information från medlemsstaterna. Beloppen redovisas under rubriken stödordningar.

 

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

2.7. LAGER

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Vetenskapligt material ||  81 ||  81

Övrigt ||  47 ||  57

Totalt ||  128 ||  138

2.8. FINANSIELLA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

|| || || Miljoner euro

|| Noter || 31.12.2013 || 31.12.2012

Finansiella tillgångar som kan säljas || 2.8.1 || 2 373 || 1 858

Lån || 2.8.2 || 3 198 ||  123

Totalt || || 5 571 || 1 981

2.8.1. Finansiella omsättningstillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas köps på grund av sin avkastning eller innehas för att upprätta en särskild tillgångsstruktur eller en andra likviditetskälla, och får därför säljas för att möta likviditetsbehov eller ränteförändringar. Nedanstående tabell visar finansiella omsättningstillgångar som kan säljas med en löptid som förfaller före slutet av 2014:

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Bufi-fondinvesteringar ||  897 ||  845

EKSG under avveckling ||  567 ||  490

Finansieringsinstrumentet för riskdelning (RSFF) ||  408 ||  160

Garantifonden ||  361 ||  268

Europeiska kemikaliemyndigheten ||  76 ||  69

Lånegarantiinstrument för TEN-T-projekt (LGTT) ||  31 ||  23

Övriga investeringar som kan säljas ||  33 ||  3

Totalt || 2 373 || 1 858

2.8.2. Kortfristiga lån

Denna rubrik avser i första hand lån med en återstående löptid på mindre än 12 månader efter balansdagen (se not 2.4.2.2 ovan för ytterligare uppgifter). Ökningen jämfört med fjolåret beror på återbetalningar av betalningsbalanslån planerade för 2014 (Ungern 2 miljarder euro och Lettland 1 miljarder euro).

2.9. KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH ÅTERKRAV

|| || || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2013 || 31.12.2012

Böter || 2.9.1 || 4 071 || 4 090

Medlemsstater || 2.9.2 || 5 574 || 6 270

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader || 2.9.3 || 3 095 || 3 368

Övriga fordringar och återkrav || 2.9.4 ||  442 ||  311

Totalt || || 13 182 || 14 039

I totalsumman ovan ingår uppskattningsvis 12 638 miljoner euro (år 2012: 13 729 miljoner euro) intäkter från transaktioner utan direkt motsvarande motprestation.

2.9.1. Böter

Detta avser utestående böter som utdömts av kommissionen på 4 310 miljoner euro (2012: 4 357 miljoner euro) med avdrag för en nedskrivning på 239 miljoner euro (år 2012: 267 miljoner euro). Garantier på totalt 3 244 miljoner euro har tagits emot för de böter som var utestående vid årets utgång (år 2012: 2 513 miljoner euro). Av de dessa fordringar förföll 1 032 miljoner euro till betalning efter den 31 december 2013.      

2.9.2. Medlemsstater

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Fordringar på EGFJ och landsbygdsutveckling || ||

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) || 1 858 || 1 172

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) ||  41 ||  14

Tillfälligt instrument för landsbygdsutveckling ||  45 ||  44

Särskilt anslutningsprogram för jordbruk och landsbygdsutveckling (Sapard) ||  155 ||  136

Nedskrivet belopp ||  (819) ||  (814)

Totalt || 1 279 ||  552

|| ||

Erlagd moms som ska återbetalas ||  68 ||  44

|| ||

Egna medel || ||

A-räkenskaperna ||  47 ||  45

Särskilda räkenskaperna || 1 228 || 1 294

Utestående egna medel || 3 054 || 3 617

Nedskrivet belopp ||  (743) ||  (773)

Övrigt ||  6 ||  16

Totalt || 3 592 || 4 199

|| ||

Övriga fordringar på medlemsstaterna || ||

Planerade återkrav av förfinansiering ||  542 || 1 220

Övrigt ||  94 ||  255

Totalt || 636 || 1 475

|| ||

Totalt || 5 574 || 6 270

Ökningen av jordbruksrelaterade fordringar beror främst på att beslut om godkännande  verkställts eftersom dagen för genomförandet i vissa fall skjutits upp i flera år, och i andra fall verkställdes besluten genom uppskjutna årliga delbetalningar. Detta gäller till exempel medlemsstater som får ekonomiskt stöd enligt ramavtalet om Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten som undertecknades den 7 juni 2010.

De egna medel som ska inbetalas gäller ändringsbudget nr 8/2013, som antogs den 20 november 2013. Enligt artikel 10 i rådets förordning nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 (EUT L 130, 31.5.2000) krediterades justeringen av de BNI-grundade inbetalningarna den första vardagen i januari 2014. Noteras bör att vissa medlemsstater har betalat i förväg, vilket förklarar varför det belopp som ska erhållas är lägre än det bidrag som begärs i denna ändringsbudget.

Fordringar på EGFJ och landsbygdsutveckling

Denna punkt omfattar huvudsakligen fordringar på medlemsstaterna per den 31 december, enligt medlemsstaternas deklarationer och attesteringar per den 15 oktober. För fordringar som uppstått efter detta datum fram till den 31 december har en uppskattning gjorts. Kommissionen gör också en uppskattning av nedskrivningar av sådana fordringar på slutliga stödmottagare som troligen inte kommer att kunna återkrävas. Att en sådan justering görs innebär inte att kommissionen avstår från att i framtiden återkräva dessa belopp. Ett avdrag på 20 % ingår också i anpassningen och motsvarar vad medlemsstaterna har rätt att behålla för att täcka sina administrativa kostnader.

Utestående egna medel

Medlemsstaterna får behålla 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnaderna, varför ovanstående siffror avser nettovärdet efter detta avdrag. Med utgångspunkt i medlemsstaternas uppskattningar har nedskrivningar dragits av från fordringarna på medlemsstaterna. Detta innebär dock inte att kommissionen avstår från de belopp som täcks av värdekorrigeringen.

2.9.3. Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Upplupna intäkter || 2 709 || 3 002

Förutbetalda kostnader ||  368 ||  351

Övrigt ||  18 ||  15

Totalt || 3 095 || 3 368

Det största beloppet under denna rubrik är upplupna intäkter:

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Egna medel || 2 424 || 2 388

Inkomster avsatta för särskilda ändamål på jordbruksområdet – november och december || 0 ||  218

Sammanhållningsfonden, regionala utvecklingsfonden och landsbygdsutvecklingsfonden: finansiella korrigeringar ||  31 ||  276

Övriga upplupna intäkter ||  254 ||  120

Totalt || 2 709 || 3 002

Belopp som redovisas under egna medel (2 424 miljoner euro) är huvudsakligen upplupna tullar från november och december 2013. Noteras bör att inkomster avsatta för särskilda ändamål på jordbruksområdet för november och december (131 miljoner euro) nu redovisas under kortfristiga fordringar.

2.9.4. Övriga fordringar och återkrav

Denna rubrik omfattar huvudsakligen återkrav av förfinansiering, återkrävda kostnader och andra intäkter från den administrativa och operativa verksamheten.  

2.10. KORTFRISTIG FÖRFINANSIERING

|| || || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2013 || 31.12.2012

Förfinansiering || 2.10.1 || 16 403 || 9 548

Förutbetalda kostnader || 2.10.2 || 4 963 || 3 690

Totalt || || 21 367 || 13 238

2.10.1. Förfinansiering

|| || Miljoner euro

Förvaltningsform || 31.12.2013 || 31.12.2012

Direkt centraliserad förvaltning || 3 848 || 3 289

Indirekt centraliserad förvaltning || 4 711 || 3 908

Decentraliserad förvaltning ||  250 ||  301

Delad förvaltning || 6 263 || 1 008

Gemensam förvaltning. || 1 018 ||  844

Genomförs av andra institutioner eller organ ||  313 ||  198

Totalt || 16 403 || 9 548

Artikel 58 i den nya budgetförordningen som delvis reviderar metoderna för genomförandet av budgeten tillämpas först från och med den 1 januari 2014.

Ökningen av kortfristig förfinansiering hänger huvudsakligen samman med delad förvaltning. Såsom förklarats i not 2.6 har strukturfondsprogrammen gått in i slutfasen av programperioden 2007–2013. Följaktligen övergick en stor andel (6,1 miljarder euro) av tidigare långfristig förfinansiering till att vara kortfristig den 31 december 2013.

En ökning har även skett vad gäller direkt centraliserad förvaltning och indirekt centraliserad förvaltning. I båda fallen beror ökningen huvudsakligen på slutfasen av sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, som kännetecknas av att de sista avtalen undertecknas, vilket medför utbetalningar av ny förfinansiering på ca 2,8 miljarder euro inom ramen för direkt centraliserad förvaltning och 1,4 miljarder euro genom indirekt centraliserad förvaltning. Parallellt har projekt som utgår från äldre avtal slutförts och utbetalningarna av förhandsfinansieringen av dem har avslutats.

2.10.2. Förutbetalda kostnader

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Finansieringstekniska instrument || 2 118 || 1 358

Stödordningar || 2 845 || 2 332

Totalt || 4 963 || 3 690

Variationen i beloppen under denna rubrik beror främst på medlemsstaternas ökade avgifter till finansieringstekniska instrument avseende regional utveckling.

2.11. LIKVIDA MEDEL

|| || || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2013 || 31.12.2012

Obundna likvida medel: || 2.11.1 || ||

  Konton i statskassa/finansförvaltning och centralbankskonton || || 2 790 || 2 203

  Avistakonton || ||  838 ||  967

  Förskottskonton || ||  39 ||  38

  Överföringar (pengar på väg) || ||  (1) ||  (1)

  Totalt || || 3 665 || 3 207

Likvida medel i form av finansiella instrument och tidsbunden inlåning || 2.11.2 || 1 680 || 2 345

|| || ||

Bundna likvida medel och motsvarigheter till likvida medel || 2.11.3 || 4 165 || 5 122

|| || ||

Totalt || || 9 510 || 10 674

2.11.1. Obundna likvida medel

Obundna likvida medel omfattar kommissionens totala medel på konton i medlemsstaterna och Eftaländerna (i statskassa eller centralbank), på avista- och förskottskonton och i kassa.

Obundna likvida medel per den 31 december 2013 innefattar 1,1 miljarder euro i egna medel från medlemsstaterna som förföll till betalning den 1 januari 2014, men som mottogs några dagar i förväg. Dessutom innehåller saldot vid årets utgång 1,3 miljarder euro i böter med anledning av beslut på konkurrensområdet, för det mesta inkasserade av kommissionen under de sista veckorna 2013 som ännu inte återbetalats till medlemsstaterna genom en ändringsbudget.

2.11.2. Likvida medel i form av finansiella instrument och tidsbunden inlåning

Beloppen i denna rubrik avser huvudsakligen motsvarigheter till likvida medel (1 434 miljoner euro) som anförtrotts förvaltare för kommissionens räkning för att genomföra vissa program som finansieras via EU:s budget och övrig tidsbunden inlåning (245 miljoner euro). Likvida medel i form av finansiella instrument kan därmed endast användas inom ramen för det berörda programmet. Vid årets utgång hade åtaganden gjorts för 138 miljoner euro inom ramen för förvaltarnas finansiella instrument, men medlen hade ännu inte utnyttjats av övriga parter.

2.11.3. Bundna likvida medel och motsvarigheter till likvida medel

Bundna likvida medel avser belopp som erhållits i samband med böter som utfärdats av kommissionen där ärendet fortfarande pågår. Dessa likvida medel hålls på särskilda konton som inte används för någon annan verksamhet. Om ett överklagande gjorts eller om det är okänt ifall den andra parten kommer att överklaga, visas det bakomliggande beloppet som en eventualskuld i not 5.2.

Minskningen av bundna likvida medel beror på att alla preliminärt inkasserade böter alltsedan 2010 ska förvaltas av kommissionen i en särskilt inrättad fond (Bufi) som investerar medlen i finansiella instrument som redovisas som tillgångar som kan säljas (se noterna 2.4.1 och 2.8.1).

 

LÅNGFRISTIGA SKULDER

2.12. PENSIONER OCH ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Pensioner – personal || 40 933 || 37 528

Pensioner – övriga || 1 016 ||  968

Gemensamma sjukförsäkringssystemet || 4 869 || 4 007

Totalt || 46 818 || 42 503

           

2.12.1. Pensioner – personal

Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna ska utbetalningar inom pensionssystemet belasta EU:s budget. Pensionssystemet för Europeiska unionens tjänstemän belastar EU:s budget. Systemet täcks inte genom anslag, utan medlemsstaterna ska gemensamt garantera utbetalningen av dessa förmåner enligt den fördelningsnyckel som fastställs för finansieringen av utgiften. Tjänstemännen ska bidra med en tredjedel av den långfristiga finansieringen av pensionssystemet genom en obligatorisk avgift.

Pensionssystemets skulder värderades på grundval av antalet anställda och pensionerade f.d. anställda per den 31 december 2013 och på bestämmelserna i den version av tjänsteföreskrifterna som gällde detta datum. Värderingen gjordes enligt IPSAS 25-standarden (och var därmed även förenlig med EU:s redovisningsregel 12). Metoden för beräkningen av åtagandet bygger på den s.k. projected unit credit-metoden. De huvudsakliga aktuariella antagandena som fanns tillgängliga på balansdagen var de följande:

Försäkringstekniska antaganden – pensionsskuld för personalen || 31.12.2013 || 31.12.2012

Nominell diskonteringsränta || 3,7 % || 3,6 %

Förväntad inflationstakt || 1,9 % || 2,0 %

Faktisk diskonteringsränta || 1,8 % || 1,6 %

Sannolikhet för giftermål: man/kvinna || 81 %/49 % || 84 %/38 %

Allmän löneökning / pensionsökning || 0 % || 0 %

Livslängdstabell för internationella tjänstemän (ICSLT) || ICSLT 2013 || ICSLT 2008

|| || Miljoner euro

Kontorörelser vad gäller skulder i form av ersättningar till anställda || Pensionsskuld - Personal || Sjukförsäkring

Bruttoskuld vid föregående års utgång || 41 961 || 4 278

Service- och normalkostnad || 1 928 || -

Räntekostnader || 1 603 ||  162

Utbetalda förmåner || (1 288) ||  (11)

Försäkringsteknisk förlust || 1 499 ||  704

Förändringar på grund av nya medlemmar i systemet ||  244 || -

Bruttoskuld vid årets utgång || 45 947 || 5 133

Korrigeringskoefficient för pensionerna || 959 || Ej tillämpligt

Skatteavdrag på pensioner || (5 973) || Ej tillämpligt

Förvaltningstillgångar || Ej tillämpligt ||  (264)

Nettoskuld vid årets utgång || 40 933 || 4 869

2.12.2. Pensioner – övriga

Härmed avses åtaganden avseende pensionsförmåner för ledamöter och tidigare ledamöter, eller motsvarande, av kommissionen, domstolen (och tribunalen), revisionsrätten, rådets generalsekreterare, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen samt Europeiska unionens personaldomstol. Rubriken omfattar även pensionsåtaganden för ledamöterna av Europaparlamentet.

2.12.3. Gemensamma sjukförsäkringssystemet

En uppskattning har också gjorts av EU:s åtagande i fråga om dess bidrag till det gemensamma sjukförsäkringssystemet vad gäller anställda som gått i pension. Skulden har värderats till 5 133 miljoner euro brutto (år 2012: 4 278 miljoner euro) och förvaltningstillgångarna till 264 miljoner euro (år 2012: 271 miljoner euro). Dessa belopp dras av från bruttoskuld för att få fram nettobeloppet. Diskonteringsräntan och den allmänna löneökning som använts i beräkningen är desamma som de som används vid beräkningen av pensionsskulden till de anställda.

           

2.13. LÅNGFRISTIGA AVSÄTTNINGAR

|| || || || || || || Miljoner euro

|| Belopp per den 31.12.2012 || Ytterligare avsättningar || Outnyttjade belopp || Utnyttjade belopp || Överfört till omsättningstillgångar || Förändringar i värderingen || Belopp per den 31.12.2013

Rättsfall || 132 || 180 ||  (51) ||  (3) || - || - || 258

Avveckling av kärnkrafts-anläggningar || 997 || - || - ||  (2) ||  (30) ||  (32) || 933

Finansiella || 108 || 45 || - || - ||  (38) ||  (4) || 111

Övrigt || 21 || 2 ||  (2) || 0 || - || - || 21

Totalt || 1 258 || 227 ||  (53) ||  (5) ||  (68) ||  (36) || 1 323

 

Rättsfall

Detta är en uppskattning av vilka belopp som sannolikt kommer att betalas ut mer än tolv månader efter årets utgång med avseende på ett antal pågående rättsfall. De ytterligare avsättningarna för rättsliga tvister rör främst nya rättsfall på området jordbruk och sammanhållning.

Avveckling av kärnkraftsanläggningar

En grupp oberoende experter uppdaterade 2012 sin undersökning från 2008 av de beräknade kostnaderna för nedläggningen av gemensamma forskningscentrumets kärnkraftsanläggningar och avfallshanteringen i samband med nedläggningen. Den reviderade uppskattningen på 989 miljoner euro (tidigare 1 222 miljoner euro) ligger till grund för avsättningen i räkenskaperna. Enligt EU:s redovisningsregler har beräkningen indexerats med hänsyn till inflationen och sedan diskonterats till nettonuvärdet (med tillämpning av en nollkupongränta). Mot bakgrund av programmets beräknade varaktighet (cirka 20 år) är det nödvändigt att påpeka att uppskattningen är osäker och att slutkostnaderna kan bli annorlunda än vad som nu förutspås.

Finansiella avsättningar

Detta avser främst avsättningar för de förluster som beräknas uppstå i samband med SMF-garantierna för 1998, 2001 respektive 2007 inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (Garanti) där Europeiska investeringsfonden har befogenhet att ställa garantier i eget namn men för kommissionens räkning och på dennas risk. Den finansiella risken i samband med åberopade och icke-åberopade garantier utjämnas dock enligt följande. Långfristiga finansiella avsättningar diskonteras till sitt nettonuvärde (med tillämpning av en årlig swapränta i euro).      

2.14. LÅNGFRISTIGA SKULDER

|| || || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2013 || 31.12.2012

Långfristiga lån || 2.14.1 || 54 173 || 57 252

Avdrag garantifond* || ||  (20) ||  (20)

Totalt || || 54 153 || 57 232

* Garantifonden innehar EFSM-obligationer som emitteras av kommissionen, varför dessa måste dras av.

Långfristiga lån

|| || || || || || Miljoner euro

|| Makroekonomiskt stöd || Euratom || Betalningsbalansstöd || Europeisk finansiell stabiliseringsmekanism || EKSG under avveckling || Totalt

Totalt per den 31.12.2012 ||  549 ||  425 || 11 623 || 44 476 ||  194 || 57 267

Ny upplåning ||  100 || - || - || - || - ||  100

Återbetalningar ||  (81) ||  (36) || - || - || - ||  (117)

Växelkursskillnader || - ||  (1) || - || - ||  (4) ||  (5)

Förändringar i bokfört värde ||  1 ||  (1) || - ||  (8) || - ||  (8)

Totalt per den 31.12.2013 ||  569 ||  387 || 11 623 || 44 468 ||  190 || 57 237

|| || || || || ||

Belopp som förfaller inom < 1 år ||  31 || - || 3 033 || - || - || 3 064

|| || || || || ||

Belopp som förfaller inom > 1 år ||  538 ||  387 || 8 590 || 44 468 ||  190 || 54 173

Denna rubrik omfattar EU:s upplåning som har en löptid på mer än ett år. Upplåningen omfattar skulder som styrkts med intyg och uppgår till 57 981 miljoner euro (år 2012: 57 026 miljoner euro). Förändringarna i det bokförda värdet motsvarar förändringen i upplupna räntor. För mer information om upp- och utlåningsverksamheten, se not 7.

 

2.15. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Finansiella leasingskulder || 1 756 || 2 040

Byggnader som bekostas genom avbetalning ||  336 ||  352

Övrigt || 124 ||  135

Totalt || 2 216 || 2 527

           

KORTFRISTIGA SKULDER

2.16. KORTFRISTIGA AVSÄTTNINGAR

|| || || || || || || Miljoner euro

|| Belopp per den 31.12.2012 || Ytterligare avsättningar || Outnyttjade belopp || Utnyttjade belopp || Överfört från anläggningstillgångar || Förändringar i värderingen || Belopp per den 31.12.2013

Rättsfall ||  224 ||  8 ||  (2) ||  (2) || 0 ||  1 ||  229

Avveckling av kärnkraftsanläggningar ||  29 || 0 || 0 ||  (29) ||  30 || 0 ||  30

Finansiella ||  188 ||  53 ||  (45) ||  (55) ||  38 ||  (8) ||  171

Övrigt ||  365 ||  4 ||  (114) ||  (139) || 0 ||  (1) ||  115

Totalt ||  806 ||  65 ||  (161) ||  (225) ||  68 ||  (8) ||  545

           

2.17. KORTFRISTIGA FINANSIELLA SKULDER

Denna rubrik avser den del av långfristig upplåning (se not 2.14) som förfaller inom 12 månader från balansdagen. Ökningen från fjolåret beror på återbetalningar av betalningsbalanslån planerade för 2014 (Ungern 2 miljarder euro och Lettland 1 miljard euro).         

2.18. SKULDER TILL LEVERANTÖRER OCH STÖDMOTTAGARE

|| || || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2013 || 31.12.2012

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter || 2.18.1 || 56 282 || 68 436

Skulder till leverantörer och stödmottagare || 2.18.2 || 36 213 || 21 558

Långfristiga fordringar som förfaller till betalning under året || 2.18.3 ||  99 ||  89

Totalt || || 92 594 || 90 083

2.18.1. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Upplupna kostnader || 56 062 || 68 216

Förutbetalda intäkter ||  190 ||  201

Övrigt ||  30 ||  19

Totalt || 56 282 || 68 436

           

De upplupna kostnaderna fördelas på följande sätt:

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Europeiska garantifonden för jordbruket || ||

Direktstöd och interventioner på jordbruksmarknaderna || 33 489 || 44 532

Övrigt ||  2 ||  1

Landsbygdsutveckling: || ||

EJFLU || 12 255 || 12 463

Övrigt || 203 || 34

|| 45 949 || 57 030

|| ||

Strukturåtgärder || ||

Europeiska fiskerifonden/Fonden för fiskets utveckling ||  48 ||  66

Europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden || 4 356 || 4 359

Instrumentet för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen ||  114 ||  382

Europeiska socialfonden || 1 100 || 1 378

|| 5 618 || 6 185

Övriga upplupna kostnader: || ||

Forskning och utveckling || 1 172 || 1 077

Övrigt || 3 323 || 3 924

|| 4 495 || 5 001

Totalt || 56 062 || 68 216

           

2.18.2. Skulder till leverantörer och stödmottagare

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Medlemsstater || 37 481 || 23 029

Leverantörer med flera || 1 650 || 1 704

Beräknade icke-stödberättigande belopp och förestående förskottsbetalningar || (2 918) || (3 175)

Totalt || 36 213 || 21 558

Skulder till leverantörer och stödmottagare innefattar betalningsansökningar som kommissionen tagit emot inom ramen för bidragsverksamheten. De krediteras med det begärda beloppet så snart ansökan har tagits emot. Om motparten är en medlemsstat, klassificeras den som sådan. Det är samma förfarande för fakturor och kreditnotor som tagits emot vid upphandlingstransaktioner. De berörda ersättningskraven har beaktats inom ramen för förfarandena för periodavgränsning vid årets utgång. Sedan avgränsningarna gjorts har de beräknade stödberättigande beloppen därför redovisats som kostnader, medan den återstående delen redovisas som ”Beräknade icke-stödberättigande kostnader och förestående förskottsbetalningar” (se nedan). För att inte överskatta tillgångar och skulder har det beslutats att det nettobelopp som ska betalas ska redovisas bland kortfristiga skulder.

Medlemsstater

Skulder till medlemsstater avser huvudsakligen obetalda ersättningskrav för strukturåtgärder (20,8 miljarder euro för ERUF och Sammanhållningsfonden och 4,2 miljarder euro för ESF).

Dessutom innefattar beloppet 11,3 miljarder euro för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ). För att ge en mer rättvisande bild av den ekonomiska verkligheten kommer EGFJ-belopp som förfaller till betalning första arbetsdagen i januari påföljande år från och med 2013 att bokföras som skulder i stället för upplupna kostnader. Hade så skett redan 2012 skulle skulderna till medlemsstater ha varit 11,9 miljarder euro högre (dvs. 34,9 miljarder euro).

Återstående 1,2 miljarder euro i skulder till medlemsstater avser huvudsakligen fiskeri- och havspolitik (0,6 miljarder euro) och landsbygdsutveckling (0,2 miljarder euro).

Leverantörer med flera

I denna rubrik ingår diverse skulder, fordringar i samband med bidrag och upphandling, samt även belopp som ska betalas till offentliga organ och enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna.

Beräknade icke-stödberättigande kostnader och förestående förskottsbetalningar

Skulderna har satts ned med den del som motsvarar mottagna ersättningskrav som ännu inte hade kontrollerats och senare inte ansetts vara stödberättigande. De största beloppen avser generaldirektorat som arbetar med strukturåtgärder. Skulderna minskas även med den del av mottagna ersättningskrav som motsvarar förutbetalda kostnader vid årets utgång som återstår att utbetala (2,2 miljarder euro).    

2.18.3. Långfristiga fordringar som förfaller till betalning under året

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Finansiella leasingskulder ||  82 ||  70

Övrigt ||  17 ||  19

Totalt ||  99 ||  89

           

TILLGÅNGAR NETTO

2.19. RESERVER

|| || || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2013 || 31.12.2012

Reserv för verkligt värde || 2.19.1 ||  99 ||  150

Reserv för garantifonden || 2.19.2 || 2 125 || 2 079

Övriga reserver || 2.19.3 || 1 849 || 1 832

Totalt || || 4 073 || 4 061

           

2.19.1. Reserv för verkligt värde

I enlighet med redovisningsreglerna redovisas justeringar till verkligt värde i fråga om tillgångar som kan säljas genom reserven för verkligt värde.

Under 2013 togs ackumulerade höjningar av verkligt värde för 29 miljoner euro netto ut från reserven för verkligt värde (år 2012 5 miljoner) och fördes upp i resultaträkningen för tillgångar som kan säljas.

2.19.2. Reserv för garantifonden

Denna reserv avspeglar det fastställda målbelopp på 9 % av de utestående belopp som garanterats genom fonden och som ska hållas som tillgångar.

2.19.3. Övriga reserver

Beloppet avser huvudsakligen reserven för EKSG under avveckling (1 537 miljoner euro) avseende kol- och stålforskningsfonden som inrättades i samband med avvecklingen av EKSG.

 

2.20. FORDRINGAR PÅ MEDLEMSSTATERNA

|| Miljoner euro

||

Fordringar på medlemsstaterna per den 31.12.2012 || 44 477

Återbetalning av 2012 års budgetöverskott till medlemsstaterna || 1 023

Kontorörelser avseende reserven för garantifonden ||  46

Övriga förändringar i reserven ||  14

Ekonomiskt resultat för året || 4 365

Fordringar på medlemsstaterna totalt per den 31.12.2013 || 49 925

||

Fördelat på ||

Ersättningar till anställda || 46 818

Övriga belopp || 3 107

           

Detta belopp utgör de överskjutande kostnader som kommissionen hade ådragit sig per den 31 december 2013 och som måste finansieras genom framtida budgetar. Många kostnader tas enligt den periodiserade redovisningen upp år N även om de faktiskt betalas ut år N+1 (eller senare) och finansieras via budgeten för år N+1 (eller senare). Skulderna översteg kraftigt tillgångarna vid årets utgång eftersom dessa kostnader togs upp i räkenskaperna medan de motsvarande beloppen finansieras via framtida budgetar. De största beloppen avsåg EGFJ:s verksamhet. Den största delen av de belopp som begärs in betalas i själva verket av medlemsstaterna mindre än 12 månader efter det berörda budgetårets slut som en del av följande års budget.

Huvudsakligen är det kommissionens åtaganden om ersättningar till anställda som betalas ut under en längre period. Det bör noteras att det är medlemsstaterna som garanterar finansieringen av pensionsutbetalningarna ur de årliga budgetarna. I rent informationssyfte visas nedan en uppdelning av de kommande utbetalningarna av ersättningar till anställda:

|| Miljoner euro

|| Belopp

Belopp som ska erläggas 2014 || 1 450

Belopp som ska erläggas efter 2014 || 45 368

Totalt skulder i form av ersättningar till anställda per den 31.12.2013 || 46 818

Det bör noteras att ovanstående inte har någon effekt på budgetutfallet – budgetinkomsterna ska alltid vara lika med budgetutgifterna eftersom eventuella inkomstöverskott återförs till medlemsstaterna.

 

3. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN

3.1. EGNA MEDEL OCH ANDRA INTÄKTER

|| || || Miljoner euro

|| Not || 2013 || 2012

BNI-medel || || 110 194 || 98 061

Traditionella egna medel: Tullar || || 15 268 || 16 087

                                       Sockeravgifter || ||  199 ||  157

Egna medel från mervärdesskatt || || 14 019 || 14 871

Egna medel || 3.1.1 || 139 680 || 129 176

Budgetjusteringar || 3.1.2 || 1 187 || 1 439

Bidrag från tredje land (inklusive Eftaländer) || ||  373 ||  304

Totalt || || 141 241 || 130 919

           

3.1.1. Egna medel

EU:s intäkter kommer i huvudsak från de egna medlen. Huvuddelen av kostnaderna finansieras genom egna medel, medan övriga intäkter endast utgör en mindre del av den totala finansieringen. Det finns tre kategorier egna medel: traditionella egna medel, momsbaserade medel och BNI-baserade medel. Traditionella egna medel omfattar i sin tur sockeravgifter och tullar. En mekanism för korrigering av obalanser i budgeten (Förenade kungarikets rabatt) och en bruttominskning av Nederländernas och Sveriges årliga BNI-baserade bidrag är också en integrerad del av systemet för egna medel. Medlemsstaterna behåller 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnader och beloppen ovan anges netto efter avdrag av dessa kostnader.

Noteras bör att den återbetalning av traditionella egna medel på 169 miljoner euro (brutto, 126 miljoner euro netto) som Belgien begärde 2011 utbetalades 2013, sedan revisioner och kontroller slutförts av tillförlitligheten i de belgiska avsluts- och redovisningssystemen. Den berörda avsättningen som bokfördes 2012 utnyttjades 2013.

Noteras bör även att 214 miljoner euro i slutet av 2014 måste återbetalas till berörda parter efter ett domstolsavgörande som föranleddes av att vissa företag och medlemsstater överklagat sockeravgiftsförordningen, och av att rådet i slutet av december 2013 antog en ny förordning. En avsättning som gjorts 2012 och som täcker detta belopp ingår fortfarande i räkenskaperna.

3.1.2. Budgetjusteringar

Rubriken budgetjusteringar innefattar bland annat överskottet från 2012 års budget (1 023 miljoner euro), vilket medlemsstaterna får tillbaka eftersom deras bidrag till nästa års budget reduceras. Överskottet tas således upp som en intäkt 2013.           

3.2. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

|| || || Miljoner euro

|| Not || 2013 || 2012

Böter || 3.2.1 || 2 757 || 1 884

|| || ||

Jordbruksavgifter || 3.2.2 ||  48 ||  87

|| || ||

Återkrav av utlägg: || 3.2.3 || ||

Direkt centraliserad förvaltning || ||  69 ||  63

Indirekt centraliserad förvaltning || ||  6 ||  30

Decentraliserad förvaltning || ||  41 ||  27

Gemensam förvaltning. || ||  33 ||  8

Delad förvaltning || || 1 628 || 1 376

Totalt || || 1 777 || 1 504

Intäkter från administrativ verksamhet: || 3.2.4 || ||

Personal || || 1 137 || 1 209

Intäkter från materiella anläggningstillgångar || ||  38 ||  23

Övriga administrativa intäkter || ||  83 ||  59

Totalt || || 1 257 || 1 291

Diverse rörelseintäkter: || 3.2.5 || ||

Justeringar/avsättningar || ||  208 ||  280

Valutavinster || ||  334 ||  335

Övrigt || || 2 033 || 1 445

Totalt || || 2 575 || 2 060

Totalt || || 8 414 || 6 826

3.2.1. Böter

Ökningen av övriga rörelseintäkter förklaras huvudsakligen av högre bötesintäkter för 2013. Dessa intäkter avser böter som kommissionen har utdömt för överträdelser av konkurrensreglerna. Fordringar och därmed sammanhängande intäkter redovisas när kommissionens beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller de som beslutet riktar sig till.

Det högre beloppet för 2013 hänger främst samman med 1,7 miljarder euro i böter som ett antal banker ådömts för deltagande i en kartell rörande räntederivatinstrument. Dessutom förekom 2013 ett ärende med höga böter som rörde Microsoft (561 miljoner euro) för att de underlåtit att tillhandahålla andra webbläsare än Internet Explorer till användare i Europeiska unionen.

3.2.2. Jordbruksavgifter

Dessa belopp avser i första hand mjölkavgifterna som är ett sätt att styra marknaden genom att mjölkproducenter som överskrider sina referenskvantiteter får betala påföljder. Då de inte är kopplade till kommissionens förskottsbetalningar anses de i praktiken utgöra inkomster som avsatts för särskilda ändamål.

3.2.3. Återkrav av utlägg

Denna rubrik avser de betalningskrav som utfärdats av kommissionen samt de avdrag från påföljande utbetalningar som bokförs i kommissionens räkenskaper vid återkrav av belopp som tidigare betalats ut från den allmänna budgeten, till följd av kontroller, granskning eller analys av stödberättigandet. Dessutom omfattas återbetalningskrav som medlemsstaterna riktat till mottagare av stöd från EGFJ. Det inkluderar också skillnaden i upplupna inkomstberäkningar från föregående års utgång till innevarande år.

Dessa belopp avser bara de redovisningsmässiga följderna av EU:s korrigeringsåtgärder enligt gällande redovisningsregler. Därför kan dessa belopp inte rimligtvis omfatta alla belopp som återbetalats till EU, eftersom i synnerhet stora utgifter inom området strukturåtgärder omfattas av särskilda mekanismer för att kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder, varvid inga återbetalningskrav behöver utfärdas, varför EU:s räkenskaper inte påverkas. I enlighet med EU:s redovisningsregler tas inte heller återkrävd förfinansiering upp som en intäkt. Närmare upplysningar om finansiella korrigeringar och återkrav finns i not 6.

Jordbruk: EGFJ och landsbygdsutveckling

I fråga om EGFJ och EJFLU är de belopp som under året redovisas som intäkter i denna rubrik finansiella korrigeringar beslutade under året och återbetalningar som medlemsstaterna deklarerat och återkrävt under året, plus nettoökningen av utestående belopp som rör bedrägerier och oriktigheter som medlemsstaterna deklarerat vara återkrävda vid utgången av året.

Strukturåtgärder

I huvudbeloppen i underrubriken för strukturåtgärder ingår av kommissionen utfärdade betalningskrav som rör felaktiga utbetalningar tidigare år, avdrag för utgifterna minus minskningen av upplupna intäkter vid årets utgång.

Återbetalningskraven utfärdas bara i följande fall:

– När kommissionen fattar ett formellt beslut om finansiella korrigeringar efter att ha upptäckt felaktiga utbetalningar i de belopp som medlemsstaterna begärt.

– När man gör justeringar i samband med att ett program slutbetalas, då EU:s bidrag sätts ned om medlemsstatens deklarationer av stödberättigande kostnader inte motsvarar de belopp som redan har betalats ut i form av förfinansiering och mellanliggande betalningar. Dessa transaktioner kan göras utan ett formellt beslut från kommissionen om de godkänns av medlemsstaten.

– När man efter avslutad rättsprocess måste betala tillbaka sådana belopp som hade återkrävts efter det att programmet avslutats men innan rättsprocessen avgjorts.

Övriga betalningskrav som utfärdas i samband med strukturåtgärder avser återkrav av förfinansiering. – se not 6.3. Dessa belopp har inte förts upp som intäkter, utan tas i balansräkningen upp som förfinansiering.

3.2.4. Intäkter från administrativ verksamhet

Dessa intäkter utgörs av direkta avdrag från personalens löner, främst i form av bidrag till personalens pensionssystem samt inkomstskatt.

3.2.5. Diverse rörelseintäkter

Rubriken omfattar också ett belopp på 779 miljoner euro (2012: 672 miljoner euro) som avser belopp som tagits emot från anslutningsländerna. Växelkursvinster tas också upp under denna rubrik, såvida de inte är kopplade till sådan finansiell verksamhet som avses i not 3.5 nedan. Växelkursvinster kan uppstå i samband med löpande transaktioner i andra valutor än euro, samt i samband med omräkning vid årets utgång som sker i syfte att förbereda redovisningen. Såväl realiserade som orealiserade vinster omfattas. Året uppvisade en växelkursförlust netto på 39 miljoner euro (år 2012: en växelkursvinst på 52 miljoner euro).

           

3.3. ADMINISTRATIVA KOSTNADER

|| || Miljoner euro

|| 2013 || 2012

Personalkostnader || 5 527 || 5 708

Av- och nedskrivningar ||  450 ||  451

Övriga administrativa kostnader || 3 293 || 3 161

Totalt || 9 269 || 9 320

Bland övriga administrativa kostnader upptas 388 miljoner euro (år 2012: 379 miljoner euro) som avser operationella leasingavtal. Belopp för vilka åtaganden har gjorts som ska betalas under leasingavtalens återstående löptid är följande:

|| || Miljoner euro

|| Belopp att betala under påföljande år ||

|| < 1 år || 1–5 år || > 5 år || Totalt

Byggnader ||  338 ||  912 ||  739 || 1 990

IT-materiel och annan utrustning ||  7 ||  17 || 0 ||  24

Totalt ||  346 ||  929 ||  739 || 2 014

           

3.4. RÖRELSEKOSTNADER

|| || || Miljoner euro

|| Not || 2013 || 2012

Huvudsakliga rörelsekostnader: || 3.4.1 || ||

  Direkt centraliserad förvaltning || || 8 722 || 9 883

  Indirekt centraliserad förvaltning || || 5 491 || 4 151

  Decentraliserad förvaltning || ||  720 || 1 019

  Delad förvaltning || || 120 070 || 106 378

  Gemensam förvaltning. || || 1 745 || 1 819

  Totalt || || 136 747 || 123 250

Övriga rörelsekostnader: || 3.4.2 || ||

  Justeringar/avsättningar || ||  301 ||  427

  Växelkursförluster || ||  378 ||  281

  Övrigt || || 1 145 ||  675

  Totalt || || 1 824 || 1 383

Totalt || || 138 571 || 124 633

           

3.4.1. Huvudsakliga rörelsekostnader

Rörelsekostnader är fördelade på de olika rubrikerna i budgetramen och kan ta olika former beroende på hur de förvaltas och betalas ut. Merparten av utgifterna faller inom den s.k. delade förvaltningen dvs. där vissa uppgifter delegeras till medlemsstaterna. Detta gäller t.ex. EGFJ:s utgifter och insatser som finansieras via olika strukturåtgärder (regionala utvecklingsfonden, socialfonden, jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Sammanhållningsfonden och fiskerifonden).

Ovanstående rörelsekostnader avser huvudsakligen jordbruk och landsbygdsutveckling 59 miljarder euro (år 2012: 57 miljarder euro) regional utveckling och sammanhållning 49 miljarder euro (år 2012: 39 miljarder euro), sysselsättning och socialpolitik 12 miljarder euro (år 2012: 11 miljarder euro), forskning samt kommunikationsnät, innehåll och teknik 6 miljarder euro (år 2012: 6 miljarder euro) samt yttre förbindelser 3 miljarder euro (år 2012: 3 miljarder euro).

Den totala ökningen av rörelsekostnader sammanhänger med fortskridandet av projekten på området regional utveckling för programperioden 2007–2013.

3.4.2. Övriga rörelsekostnader

Växelkursförluster kan uppstå i samband med löpande transaktioner i andra valutor än euro, samt i samband med den omräkning vid årets utgång som sker i syfte att förbereda räkenskaperna. Såväl realiserade som icke-realiserade vinster omfattas. De kursförluster som är kopplade till finansiell verksamhet som avses i not 3.6 nedan tas inte upp under denna rubrik.

År 2013 innehöll rubriken för övriga rörelsekostnader huvudsakligen en korrigering avseende böter som utfärdats under föregående år till ett sammanlagt belopp på 360 miljoner euro.

Kostnader för forskning och utveckling:

Kostnader för forskning och utveckling tas upp under administrativa kostnader och rörelsekostnader enligt följande:

|| || Miljoner euro

|| 2013 || 2012

Kostnader för forskning ||  335 ||  331

Utvecklingskostnader som inte tillgångsredovisas ||  74 ||  76

Totalt ||  409 ||  407

           

3.5. FINANSIELLA INTÄKTER

|| || Miljoner euro

|| 2013 || 2012

Intäkter från utdelning ||  6 ||  12

|| ||

Ränteintäkter på: || ||

  Förfinansiering ||  29 ||  28

  Dröjsmålsränta ||  88 ||  242

  Finansiella tillgångar som kan säljas ||  71 ||  100

  Lån || 1 712 || 1 559

  Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel ||  21 ||  26

  Övrigt ||  1 ||  2

  Totalt || 1 922 || 1 957

Övriga finansiella intäkter: || ||

  Realisationsvinst på försäljning av finansiella tillgångar ||  24 ||  18

  Övrigt ||  85 ||  160

  Totalt ||  108 ||  178

|| ||

Valutavinster ||  2 ||  10

|| ||

Totalt || 2 038 || 2 157

3.6. KOSTNADER FÖR FINANSIELLA TRANSAKTIONER

|| || Miljoner euro

|| 2013 || 2012

Räntekostnader: || ||

  Leasingavtal ||  99 ||  88

  Upplåning || 1 697 || 1 545

  Övrigt ||  22 ||  23

  Totalt || 1 818 || 1 656

Övriga finansiella kostnader: || ||

  Justeringar av avsättningar ||  98 ||  75

  Kostnader för finansiella instrument som anförtrotts förvaltare ||  68 ||  43

  Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas ||  8 ||  8

  Realisationsförlust på försäljning av finansiella tillgångar || 0 ||  4

  Övrigt ||  35 ||  143

  Totalt ||  209 ||  273

Växelkursförluster ||  18 ||  13

|| ||

Totalt || 2 045 || 1 942

           

3.7. NETTOUNDERSKOTT FRÅN ANDELAR I GEMENSAMMA FÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG

Enligt kapitalandelsmetoden ska kommissionen i sin resultaträkning ta upp sin andel av nettounderskottet i intresseföretag och gemensamma företag (se även noterna 2.3.1 och 2.3.2).

 

3.8. INTÄKTER FRÅN TRANSAKTIONER UTAN DIREKT MOTPRESTATION

År 2013 148 874 miljoner euro (år 2012: 137 023 miljoner euro) i intäkter från transaktioner utan direkt motprestation i resultaträkningen.

 

3.9. REDOVISNINGEN AV SEGMENT

I redovisningen fördelas rörelseintäkterna och -kostnaderna inom kommissionens olika politikområden enligt verksamhetsbaserad budgetering. Politikområdena kan samlas under tre större rubriker, nämligen "verksamhet inom EU", "verksamhet utanför EU" samt "tjänster och övrigt". Gruppen ”verksamhet inom EU” är den största och omfattar de många politikområden som avser EU. Gruppen ”verksamhet utanför EU” omfattar politikområden med inriktning utanför Europeiska unionen, t.ex. handel och bistånd till tredje land. Gruppen ”tjänster och övrigt” avser den interna och ämnesövergripande verksamhet som krävs för att EU:s institutioner och organ ska fungera. Notera att uppgifterna om organen återfinns i relevant politiskt område. Noteras ska också att egna medel och andra intäkter till unionsbudgeten inte har delats upp på de olika verksamhetsområdena, eftersom dessa beräknas, återkrävs och förvaltas av kommissionens centrala tjänster.

|| || || || || || || Miljoner euro

|| Verksamhet inom EU || Verksamhet utanför EU || Tjänster och övrigt || EKSG under avveckling || Övriga institutioner || Eliminering vid konsolidering || Totalt

Böter || 2 757 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 2 757

Jordbruksavgifter ||  48 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  48

Återkrav av utlägg || 1 687 ||  79 || 0 || 0 ||  4 ||  6 || 1 777

Intäkter från administrativ verksamhet ||  111 ||  1 ||  998 || 0 ||  625 ||  (478) || 1 257

Diverse rörelseintäkter || 3 178 ||  104 ||  531 ||  3 ||  55 || (1 296) || 2 575

Övriga rörelseintäkter                           || 7 781 ||  184 || 1 529 ||  3 ||  685 || (1 768) || 8 414

|| || || || || || ||

Personalkostnader || (2 248) ||  (321) || (1 279) || 0 || (1 704) ||  25 || (5 527)

Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar ||  (137) || 0 ||  (115) || 0 ||  (205) ||  7 ||  (450)

Övriga administrativa kostnader ||  (986) ||  (329) ||  (887) || 0 || (1 720) ||  628 || (3 293)

Administrativa kostnader                     || (3 370) ||  (649) || (2 281) || 0 || (3 628) ||  660 || (9 269)

|| || || || || || ||

Direkt centraliserad förvaltning || (6 068) || (3 348) ||  (264) || 0 || 0 ||  957 || (8 722)

Indirekt centraliserad förvaltning || (4 943) ||  (585) ||  (32) || 0 || 0 ||  69 || (5 491)

Decentraliserad förvaltning ||  (181) ||  (539) || 0 || 0 || 0 || 0 ||  (720)

Delad förvaltning || (119 995) ||  (74) || 0 || 0 || 0 || 0 || (120 070)

Gemensam förvaltning. ||  (233) || (1 512) || 0 || 0 || 0 || 0 || (1 745)

Övriga rörelsekostnader || (1 475) ||  (6) ||  (367) ||  (48) ||  (9) ||  82 || (1 824)

Rörelsekostnader || (132 894) || (6 064) ||  (664) ||  (48) ||  (9) || 1 108 || (138 571)

Totala rörelsekostnader || (136 265) || (6 713) || (2 945) ||  (48) || (3 638) || 1 768 || (147 840)

Rörelsekostnader netto || (128 483) || (6 529) || (1 416) ||  (44) || (2 953) || 0 || (139 426)

Egna medel och andra intäkter || || || || || || || 141 241

Överskott från löpande verksamhet || || || || || || || 1 815

Finansiella nettokostnader || || || || || || ||  (7)

Kontorörelser (Förändringar) i fråga om skulder för pensioner och övriga ersättningar till anställda || || || || || || || (5 565)

Underskott i fråga om andelar i intresseföretag/samriskföretag || || || || || || ||  (608)

Ekonomiskt resultat för året || || || || || || || (4 365)

REDOVISNING AV SEGMENT – VERKSAMHET INOM EU

|| || || || || || || || || Miljoner euro

|| Ekonomi och finans || Näringsliv || Konkurrens || Sysselsättning || Jordbruk || Transport och energi || Miljö || Forskning || Informationssamhället

Böter || 0 || 0 || 2 738 || 0 || 0 || 0 ||  16 || 0 || 0

Jordbruksavgifter || 0 || 0 || 0 || 0 ||  48 || 0 || 0 || 0 || 0

Återkrav av utlägg || 0 ||  3 || 0 ||  263 || 1 350 ||  20 || 0 ||  17 ||  14

Intäkter från administrativ verksamhet || 0 ||  3 || 0 || 0 || 0 ||  23 ||  9 ||  16 || 0

Diverse rörelseintäkter ||  5 ||  131 ||  112 ||  36 ||  147 ||  212 ||  127 || 1 052 ||  13

Övriga rörelseintäkter ||  5 ||  136 || 2 850 ||  299 || 1 545 ||  255 ||  152 || 1 084 ||  27

Personalkostnader ||  (66) ||  (100) ||  (78) ||  (79) ||  (101) ||  (268) ||  (141) ||  (233) ||  (104)

Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar || 0 ||  (4) || 0 ||  (1) || 0 ||  (15) ||  (7) ||  (16) || 0

Övriga administrativa kostnader ||  (9) ||  (45) ||  (7) ||  (24) ||  (19) ||  (109) ||  (46) ||  (177) ||  (24)

Administrativa kostnader ||  (74) ||  (148) ||  (85) ||  (104) ||  (119) ||  (391) ||  (195) ||  (427) ||  (128)

Direkt centraliserad förvaltning ||  (10) ||  (229) ||  1 ||  (141) ||  (48) ||  519 ||  (324) || (3 057) || (1 318)

Indirekt centraliserad förvaltning || 0 ||  (108) || 0 ||  (1) || 0 || (1 137) ||  (24) || (1 919) ||  (14)

Decentraliserad förvaltning || 0 || 0 || 0 ||  (58) ||  (187) || 0 || 0 || 0 || 0

Delad förvaltning || 0 || 0 || 0 || (12 183) || (58 652) || 0 || 0 || 0 || 0

Gemensam förvaltning. || 0 ||  (87) || 0 ||  (10) || 0 ||  (131) || 0 || 0 || 0

Övriga rörelsekostnader || 0 || 0 ||  (476) ||  (15) ||  (189) ||  (60) ||  (40) ||  (160) ||  (6)

Rörelsekostnader ||  (10) ||  (424) ||  (475) || (12 408) || (59 075) ||  (808) ||  (388) || (5 136) || (1 338)

Totala rörelsekostnader ||  (84) ||  (572) ||  (560) || (12 511) || (59 195) || (1 199) ||  (582) || (5 563) || (1 466)

Rörelsekostnader netto ||  (80) ||  (436) || 2 290 || (12 213) || (57 650) ||  (945) ||  (430) || (4 479) || (1 439)

REDOVISNING AV SEGMENT – VERKSAMHET INOM EU (FORTSÄTTNING)

|| || || || || || || || || Miljoner euro

|| Gemensamma forskningscentrumet || Fiske || Inre marknaden || Regionalpolitik || Beskattning och tullunion || Utbildning och kultur || Hälsa och konsumentskydd || Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa || Totalt

Böter || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  3 || 2 757

Jordbruksavgifter || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  48

Återkrav av utlägg ||  1 ||  3 ||  1 ||  12 || 0 ||  5 ||  2 ||  (4) || 1 687

Intäkter från administrativ verksamhet ||  37 || 0 ||  1 || 0 ||  1 || 0 ||  12 ||  10 ||  111

Diverse rörelseintäkter ||  107 ||  7 ||  252 ||  (2) ||  1 ||  318 ||  379 ||  281 || 3 178

Övriga rörelseintäkter ||  146 ||  10 ||  254 ||  10 ||  3 ||  323 ||  393 ||  290 || 7 781

Personalkostnader ||  (255) ||  (37) ||  (164) ||  (63) ||  (46) ||  (104) ||  (231) ||  (179) || (2 248)

Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar ||  (30) ||  (1) ||  (12) || 0 ||  (5) ||  (1) ||  (24) ||  (20) ||  (137)

Övriga administrativa kostnader ||  (83) ||  (14) ||  (89) ||  (12) ||  (72) ||  (96) ||  (86) ||  (75) ||  (986)

Administrativa kostnader ||  (368) ||  (52) ||  (264) ||  (75) ||  (123) ||  (202) ||  (341) ||  (274) || (3 370)

Direkt centraliserad förvaltning ||  (78) ||  (217) ||  (44) ||  (72) ||  (16) ||  (253) ||  (331) ||  (451) || (6 068)

Indirekt centraliserad förvaltning || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || (1 671) ||  (67) || 0 || (4 943)

Decentraliserad förvaltning || 0 || 0 || 0 ||  64 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  (181)

Delad förvaltning || 0 ||  (465) || 0 || (48 470) || 0 || 0 || 0 ||  (225) || (119 995)

Gemensam förvaltning. || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  (3) ||  (2) || 0 ||  (233)

Övriga rörelsekostnader ||  3 ||  (1) ||  (43) ||  (96) || 0 ||  (133) ||  (162) ||  (98) || (1 475)

Rörelsekostnader ||  (75) ||  (683) ||  (87) || (48 574) ||  (16) || (2 059) ||  (562) ||  (775) || (132 894)

Totala rörelsekostnader ||  (444) ||  (735) ||  (351) || (48 649) ||  (139) || (2 261) ||  (904) || (1 049) || (136 265)

Rörelsekostnader netto ||  (297) ||  (725) ||  (97) || (48 639) ||  (136) || (1 938) ||  (511) ||  (759) || (128 483)

REDOVISNING AV SEGMENT – VERKSAMHET UTANFÖR EU

|| || || || || || Miljoner euro

|| Yttre förbindelser || Handel || Utvecklingssamarbete || Utvidgning || Humanitärt bistånd || Total verksamhet utanför EU

Återkrav av utlägg ||  36 || 0 ||  6 ||  36 ||  1 ||  79

Intäkter från administrativ verksamhet ||  1 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  1

Diverse rörelseintäkter ||  (1) || 0 ||  86 ||  2 ||  18 ||  104

Övriga rörelseintäkter ||  35 || 0 ||  92 ||  38 ||  19 ||  184

Personalkostnader ||  (27) ||  (62) ||  (163) ||  (45) ||  (23) ||  (321)

Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Övriga administrativa kostnader ||  (24) ||  (8) ||  (282) ||  (8) ||  (8) ||  (329)

Administrativa kostnader ||  (51) ||  (70) ||  (444) ||  (53) ||  (31) ||  (649)

Direkt centraliserad förvaltning || (1 624) ||  (6) ||  (628) ||  (417) ||  (673) || (3 348)

Indirekt centraliserad förvaltning ||  (531) || 0 ||  (16) ||  (38) || 0 ||  (585)

Decentraliserad förvaltning ||  (218) || 0 ||  (67) ||  (254) || 0 ||  (539)

Delad förvaltning ||  (74) || 0 || 0 || 0 || 0 ||  (74)

Gemensam förvaltning. ||  (553) ||  (5) ||  (241) ||  (79) ||  (633) || (1 512)

Övriga rörelsekostnader ||  (1) || 0 ||  (3) ||  (1) ||  (1) ||  (6)

Rörelsekostnader || (3 001) ||  (11) ||  (955) ||  (789) || (1 308) || (6 064)

Totala rörelsekostnader || (3 052) ||  (80) || (1 400) ||  (843) || (1 339) || (6 713)

Rörelsekostnader netto || (3 017) ||  (80) || (1 308) ||  (805) || (1 319) || (6 529)

REDOVISNING AV SEGMENT – TJÄNSTER OCH ÖVRIGT

|| || || || || || || || || || Miljoner euro

|| Press och kommunikation || Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) || Samordning || Personal och administration || Eurostat || Budget || Revision || Språk || Övrigt || Tjänster och övrigt totalt

Återkrav av utlägg || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Intäkter från administrativ verksamhet || 0 ||  5 ||  2 ||  834 || 0 ||  60 || 0 ||  95 || 0 ||  998

Diverse rörelseintäkter ||  (2) ||  7 ||  1 ||  121 ||  (1) ||  31 || 0 ||  49 ||  325 ||  531

Övriga rörelseintäkter ||  (2) ||  12 ||  3 ||  956 ||  (1) ||  91 || 0 ||  145 ||  325 || 1 529

Personalkostnader ||  (79) ||  (38) ||  (149) ||  (611) ||  (63) ||  (42) ||  (10) ||  (330) ||  43 || (1 279)

Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar ||  (2) ||  (1) || 0 ||  (110) || 0 || 0 || 0 ||  (2) || 0 ||  (115)

Övriga administrativa kostnader ||  (43) ||  (14) ||  (28) ||  (687) ||  (17) ||  (13) ||  (1) ||  (83) || 0 ||  (887)

Administrativa kostnader ||  (125) ||  (52) ||  (177) || (1 408) ||  (81) ||  (55) ||  (10) ||  (415) ||  43 || (2 281)

Direkt centraliserad förvaltning ||  (101) ||  (17) || 0 ||  (23) ||  (31) ||  (78) || 0 ||  (15) || 0 ||  (264)

Indirekt centraliserad förvaltning ||  (32) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  (32)

Decentraliserad förvaltning || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Delad förvaltning || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Gemensam förvaltning || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Övriga rörelsekostnader || 0 || 0 ||  (2) ||  (1) || 0 || 0 || 0 || 0 ||  (365) ||  (367)

Rörelsekostnader ||  (133) ||  (17) ||  (2) ||  (24) ||  (31) ||  (78) || 0 ||  (15) ||  (365) ||  (664)

Totala rörelsekostnader ||  (257) ||  (69) ||  (179) || (1 431) ||  (112) ||  (133) ||  (10) ||  (430) ||  (322) || (2 945)

Rörelsekostnader netto ||  (259) ||  (57) ||  (176) ||  (476) ||  (113) ||  (42) ||  (10) ||  (285) ||  3 || (1 416)

4. NOTER TILL KASSAFLÖDESANALYSEN

4.1. SYFTE MED OCH FRAMTAGNING AV KASSAFLÖDESANALYSEN

Syftet med att redovisa uppgifter om kassaflödet är att mäta EU:s förmåga att generera likvida medel och motsvarigheter till likvida medel, samt behovet av dessa medel.

Kassaflödesanalysen har sammanställts enligt den indirekta metoden. Detta innebär att det ekonomiska resultatet för budgetåret justeras för effekterna av transaktioner som inte påverkar likviditeten, för fall där beloppen för tidigare eller framtida ingående eller utgående transaktioner skjuts upp eller ackumuleras, samt för intäkts- och kostnadsposter kopplade till investeringar.

Kassaflöden som härrör från transaktioner i utländsk valuta registreras i EU:s bokföringsvaluta, dvs. euro. Vid omräkningen används den växelkurs som gäller på transaktionsdagen.

I kassaflödesanalysen delas kassaflödena under perioden in i löpande verksamhet och investeringsverksamhet (EU bedriver ingen finansieringsverksamhet).

 

4.2. LÖPANDE VERKSAMHET

Till löpande verksamhet i denna mening räknas all EU:s verksamhet som inte avser investeringar, dvs. merparten av verksamheten. Utlåning till mottagare (och motsvarande upplåning i förekommande fall) räknas inte till investering (eller finansiering), eftersom dessa lån ingår som ett led i EU:s löpande verksamhet. Investeringar i EIF, EBRD och riskkapitalfonder räknas också till den löpande verksamheten, eftersom dessa verksamheter syftar till att uppnå fastställda politiska mål.          

4.3. INVESTERINGSVERKSAMHET

Till investeringsverksamheten räknas förvärv och försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar, samt andra investeringar som inte definieras som motsvarigheter till likvida medel. Till investeringar räknas inte utlåning till stödmottagare. Syftet med rubriken är att spegla EU:s faktiska investeringsverksamhet.

5. EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALSKULDER SAMT ÖVRIGA VÄSENTLIGA TRANSAKTIONER

5.1. EVENTUALTILLGÅNGAR

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Erhållna garantier: || ||

   Fullgörandegarantier || 441 || 337

   Övriga garantier || 39 || 43

Övriga eventualtillgångar || 16 || 14

Totalt || 496 || 394

           

Fullgörandegarantier krävs för att se till att mottagarna av EU-bidrag fullgör sina avtalsenliga åtaganden gentemot Europeiska unionen.   

5.2. EVENTUALSKULDER

|| || || Miljoner euro

|| Not || 31.12.2013 || 31.12.2012

Ställda garantier || 5.2.1 || 22 162 || 22 317

Böter || 5.2.2 || 5 227 || 6 378

Stöd i samband med EGFJ, landsbygdsutveckling och inför anslutningen || 5.2.3 || 1 537 || 1 188

Sammanhållningspolitik || 5.2.4 ||  137 ||  546

Rättsfall och övriga tvister || 5.2.5 ||  689 ||  91

Totalt || || 29 753 || 30 521

Alla eventualskulder utom böter kommer, om de förfaller till betalning, att finansieras via EU:s budget under kommande år.

5.2.1. Ställda garantier

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Lån som beviljas ur EIB:s egna medel: || ||

  Garanti till 65 % || 19 077 || 18 683

  Garanti till 70 % || 1 361 || 1 654

  Garanti till 75 % ||  257 ||  383

  Garanti till 100 % ||  461 ||  594

  Totalt || 21 156 || 21 314

Övriga ställda garantier || 1 006 || 1 003

|| ||

Totalt || 22 162 || 22 317

           

EU:s budget garanterar de lån som Europeiska investeringsbanken har undertecknat och beviljat ur sina egna medel till tredjeländer per 31 december 2013 (inklusive lån som beviljats medlemsstaterna före anslutningen). EU:s garanti är dock begränsad till en viss procentandel av den högsta tillåtna kreditlinan: 65 % (för perioden 2000-2007), 70 %, 75 % eller 100 %. För perioden 2007-2013 begränsades EU:s garanti till 65 % av det utestående beloppet och inte på de beviljade krediterna. När taket inte uppnås omfattar EU:s garanti det totala utestående beloppet. Den 31 december 2013 uppgick det utestående beloppet till totalt 21 156 miljoner euro, vilket alltså är EU:s maximala exponering.

Övriga ställda garantier avser huvudsakligen finansieringsinstrumentet för riskdelning (958 miljoner euro). Mer information om detta instrument, se not 2.4.

5.2.2.  Böter

Dessa belopp avser böter som kommissionen utdömt för överträdelser av konkurrensreglerna, där bötesbeloppet preliminärt har betalats, och där beslutet endera har överklagats eller där det inte är känt om ett överklagande kommer att lämnas in. Eventualskulden står kvar till dess att Europeiska unionens domstol meddelat en slutgiltig dom i målet. Ränta som utgått på preliminära inkasseringar ingår i det ekonomiska resultatet för året, men också som en eventualskuld för att markera att beloppen är osäkra.

5.2.3. Stöd i samband med EGFJ, landsbygdsutveckling och inför anslutningen

Här rör det sig om eventualskulder gentemot medlemsstaterna i samband med beslut om överensstämmelse inom ramen för EGFJ samt ärenden som rör finansiella korrigeringar avseende landsbygdsutveckling och stöd före anslutningen i avvaktan på dom från EU-domstolen. De slutliga beloppen, och vilket år ett eventuellt framgångsrikt överklagande ska belasta budgeten, beror på hur lång tid domstolsförfarandet tar.

5.2.4. Sammanhållningspolitik

Här rör det sig om eventualskulder gentemot medlemsstaterna inom ramen för insatser i sammanhållningspolitiken där ett datum för muntligt hörande ännu inte fastställts eller då domstolen ännu inte fällt något avgörande.

5.2.5. Rättsfall och övriga tvister

Denna rubrik avser krav på skadestånd riktade mot EU, övriga rättstvister samt beräknade rättsliga kostnader. Det bör noteras att i en skadeståndstalan enligt artikel 288 i EG-fördraget måste käranden påvisa att institutionen begått en allvarlig överträdelse av lagstiftning som ger enskilda individer rättigheter, att käranden lidit verklig skada och att det finns ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och skadan.

 

5.3. ÖVRIGA VÄSENTLIGA TRANSAKTIONER

5.3.1. Utestående åtaganden som ännu inte bokförts

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Utestående åtaganden som ännu inte bokförts || 178 382 || 175 853

Det ovanstående beloppet avser de budgeterade utestående åtaganden minus belopp som tagits upp som kostnader i resultaträkningen för 2013. Med utestående åtaganden avses åtaganden som ännu inte vare sig har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av förekomsten av fleråriga program. Den 31 december 2013 uppgick de utestående åtagandena till 222 410 miljoner euro (år 2012: 217 810 miljoner euro).

5.3.2. Väsentliga rättsliga åtaganden

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Strukturåtgärder ||  150 || 71 775

Protokoll med Medelhavsländer ||  264 ||  264

Fiskeavtal ||  79 ||  173

Galileoprogrammet || 0 ||  143

Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) || 0 ||  233

Transeuropeiska transportnätverk ||  850 || 1 331

Övriga avtalsenliga skyldigheter || 3 516 || 3 884

Totalt || 4 858 || 77 803

           

Dessa poster uppstår i fall där EU ingått långfristiga rättsliga åtaganden för belopp som ännu inte motsvaras av åtagandebemyndiganden som förts in i budgeten. Detta kan avse fleråriga program som till exempel strukturåtgärderna eller täcker belopp som Europeiska unionen är skyldig att betala i framtiden för avtal som gäller på balansdagen. Det kan till exempel gälla avtal om tillhandahållande av sådana tjänster som bevakning och städning, men också avtalsenliga skyldigheter i samband med särskilda projekt, t.ex. byggprojekt).

Strukturåtgärder

I tabellen nedan jämförs de rättsliga åtagandena för vilka inga budgetåtaganden ännu ingåtts och de maximala åtagandena i relation till de belopp som avsatts i budgetramen för 2007–2013.

Framtida förpliktelser är detsamma som utestående belopp som kommissionens åtagande att göra betalningar fortfarande gäller för efter den 31 december 2013. Återstående 150 miljoner euro i utestående belopp motsvarar ändringsbudget nr 7/2013 för strukturfonderna.

|| || || || || || || Miljoner euro

|| Budgetram 2007–2013 (A) || Rättsliga åtaganden (B) || Budgetåtaganden (C) || Återtagande av medel (D) || Rättsliga åtaganden minus budget-åtaganden (=B-C+D) || Maximalt åtagande (=A-C+D) || Framtida förpliktelser (= A-C)

Strukturfonderna || 348 151 || 347 767 || 348 001 ||  264 || 30 || 414 || 150

Naturtillgångar || 100 558 || 100 353 || 100 558 ||  205 || 0 || 205 || 0

Föranslutningsstöd || 11 110 || 10 856 || 11 110 ||  259 || 6 || 259 || 0

Totalt || 459 818 || 458 976 || 459 668 ||  728 || 36 || 878 || 150

Protokoll med Medelhavsländer

Dessa åtaganden avser finansiella protokoll som slutits med länder vid Medelhavet som inte är medlemmar i EU. Det belopp som tas upp utgör skillnaden mellan det totala beloppet för de undertecknade protokollen och de bokförda budgetåtagandena. Dessa protokoll utgör internationella avtal som inte kan avslutas utan båda parters medgivande, även om avvecklingsprocessen redan är igång.

Fiskeavtal

Här rör det sig om åtaganden som ingåtts med tredjeländer för transaktioner inom ramen för internationella fiskeriavtal.

Galileoprogrammet

Dessa medel är avsatta för att Galileoprogrammet ska utveckla ett europeiskt globalt system för satellitnavigering - se även not 2.2.

GMES

Kommissionen har slutit avtal för perioden 2008–2013 med Europeiska rymdorganisationen om genomförandet av rymddelen av den globala övervakningen av miljö och säkerhet (GMES). Det sammanlagda vägledande beloppet för perioden uppgår till 728 miljoner euro.

Transeuropeiska transportnät

Beloppet avser bidrag avseende de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) för perioden 2007–2013. Programmet avser projekt som anses stödja såväl infrastrukturprojekt som projekt som avser forskning och teknisk utveckling för att integrera ny teknik och innovativ teknik vid utvecklingen av den nya transportinfrastrukturen. Det sammanlagda vägledande beloppet för programmet uppgår till 7,9 miljarder euro.

Att färre rättsliga åtaganden gjorts avseende TEN-T beror dels på att ändringsbesluten lett till färre rättsliga åtaganden, dels på att fler budgetåtaganden gjorts.         

Övriga avtalsenliga skyldigheter

De belopp som ingår här motsvarar ingångna åtaganden som ska betalas under avtalens löptid. De största beloppen här avser 2 035 miljoner euro för byrån för fusionsenergi inom ramen för Iter-projektet samt 831 miljoner euro byggnadsavtal för Europaparlamentets räkning.

6. SKYDDET AV EU:s BUDGET

6.1. FINANSIELLA KORRIGERINGAR OCH ÅTERKRAV 2013

6.1.1. Finansiella korrigeringar och återkrav som bekräftats/beslutats under 2013

|| || || || Miljoner euro

|| Finansiella korrigeringar || Återkrav || 2013 Totalt || 2012 Totalt

Jordbruk: || || || ||

EGFJ ||  843 ||  227 || 1 070 ||  638

Landsbygdsutveckling ||  247 ||  139 ||  386 ||  221

Sammanhållningspolitik: || || || ||

Eruf ||  337 ||  1 ||  338 ||  958

Sammanhållningsfonden ||  220 ||  - ||  220 ||  203

Europeiska socialfonden ||  834 ||  40 ||  874 ||  425

FFU/EFF ||  10 ||  24 ||  34 ||  2

EUGFJ Utveckling ||  1 ||  2 ||  3 ||  34

Övrigt ||  - ||  16 ||  16 ||  19

Inre politik ||  3 ||  393 ||  396 ||  253

Yttre förbindelser || Ej tillämpligt ||  93 ||  93 ||  107

Administration || Ej tillämpligt ||  6 ||  6 ||  7

Totalt beslutat/bekräftat 2013 || 2 495 ||  941 || 3 436 ||

Totalt beslutat/bekräftat 2012 || 2 172 ||  695 || || 2 867

Totalbeloppet finansiella korrigeringar och återkrav som bekräftats/beslutats 2013 ökade med 20 % jämfört med 2012 (finansiella korrigeringar ökade med 15 % och återkraven med 35 %). Av de 1 402 miljoner euro som avsåg sammanhållningspolitiken hörde 514 miljoner euro till programperioden 2007–2013, 714 miljoner euro till programperioden 2000–2006, och det resterande beloppet på 174 miljoner euro avsåg programperioden 1994–1999.

6.1.2. Finansiella korrigeringar och återkrav som genomförts under 2013

|| || || || Miljoner euro

|| Finansiella korrigeringar || Återkrav || 2013 Totalt || 2012 Totalt

Jordbruk: || || || ||

EGFJ ||  481 ||  155 ||  636 ||  771

Landsbygdsutveckling ||  230 ||  129 ||  359 ||  225

Sammanhållningspolitik: || || || ||

Eruf ||  622 ||  - ||  622 || 2 416

Sammanhållningsfonden ||  277 ||  - ||  277 ||  207

Europeiska socialfonden ||  842 ||  40 ||  882 ||  430

FFU/EFF ||  4 ||  23 ||  28 ||  1

EUGFJ Utveckling ||  14 ||  2 ||  16 ||  20

Övrigt ||  - ||  16 ||  16 ||  11

Inre politik ||  3 ||  398 ||  401 ||  230

Yttre förbindelser || Ej tillämpligt ||  93 ||  93 ||  99

Administration || Ej tillämpligt ||  6 ||  6 ||  9

Totalt genomfört 2013 || 2 472 ||  862 || 3 334 ||

Totalt genomfört 2012 || 3 742 ||  678 || || 4 419

Totalbeloppet för finansiella korrigeringar och återkrav som genomförts 2013 minskade med 25 % jämfört med 2012. Ökningen med 27 % av genomförda återkrav år 2013 balanserades av den minskning på 34 % som noterades samma år för genomförda finansiella korrigeringar. Minskningen beror på ett viktigt ärende som rörde genomförandet, och därför godkännandet, 2012 av en finansiell korrigering på 1,8 miljarder euro avseende sammanhållningsprogrammen 2000–2006 i Spanien (som utgjorde 49 % av det totala beloppet finansiella korrigeringar som genomfördes 2012). Av det belopp på 1 759 miljoner euro som avsåg sammanhållningspolitiken hörde 693 miljoner euro till programperioden 2007–2013, 889 miljoner euro till programperioden 2000–2006, och resterande belopp på 177 miljoner euro avsåg programperioden 1994–1999.

Jordbruk och landsbygdsutveckling:

De finansiella korrigeringar som bekräftats/beslutats hänger huvudsakligen samman med beslut efter kontroll av överensstämmelse som utförts av kommissionen. På grund av att medlemsstaterna använde sig av delinbetalninger skiljer sig det belopp som faktiskt verkställts från det belopp som anges i besluten.

Sammanhållningspolitik:

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden

- Perioden 2007–2013: Antalet finansiella korrigeringar minskade till följd av den strikta policy som tillämpades av generaldirektoratet för regional- och stadspolitik i fråga om övervakning och avbrutna betalningar samt det växande antalet handlingsplaner som införts till följd av beslut om avbrott i utbetalningen eller förhandsunderrättelse om innehållen betalning (ett s.k. pre-suspension letter). De bekräftade/beslutade finansiella korrigeringarna för 2013 gäller 17 medlemsstater, främst Tjeckien (128 miljoner euro), Ungern (139 miljoner euro), Slovakien (56 miljoner euro) och Italien (49 miljoner euro). De beror framför allt på stora schablonkorrigeringar för brister i genomförandet av förfarandena för offentlig upphandling. Finansiella korrigeringar som genomförts 2013 avser främst Ungern (140 miljoner euro), Grekland (86 miljoner euro) och Slovakien (66 miljoner euro).

- Perioden 2000-2006: 81 % av 2013 års bekräftade/beslutade finansiella korrigeringar gällde Italien (114 miljoner euro) och Spanien (96 miljoner euro), och berodde på programavslutet och på att utgifter befanns vara icke stödberättigande. För Italiens del beror de finansiella korrigeringarna vid avslutet främst på att projekt ännu inte slutförts när den stödberättigande perioden löpte ut och därför uteslöts från EU-finansiering. Det är också Italien och Spanien som har de största finansiella korrigeringarna för 2013 (118 miljoner euro respektive 177 miljoner euro).

Europeiska socialfonden:

- Perioden 2007–2013: En betydande finansiell korrigering på 219 miljoner euro både bekräftades/beslutades och genomfördes för Rumänien 2013. Övriga finansiella korrigeringar som bekräftats/beslutats 2013 gällde Spanien (45 miljoner euro) och Förenade kungariket (25 miljoner euro) efter kontroll utförd av generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering. De stora finansiella korrigeringarna 2013 avsåg Spanien (44 miljoner euro) och Tjeckien (41 miljoner euro). Totalbeloppet utgör finansiella korrigeringar som gjorts under programmens löptid. Dessa genomfördes med hjälp av ett avdrag från de mellanliggande ansökningarna om utbetalning som medlemsstaterna lämnade in.

- Perioden 2000-2006: De viktigaste finansiella korrigeringarna som både fastställts/beslutats och genomförts 2013 gäller Spanien (260 miljoner euro), Italien (103 miljoner euro) och Nederländerna (44 miljoner euro). Totalbeloppet utgör finansiella korrigeringar som gjorts i samband med att programmen avslutas. Alla finansiella korrigeringar som rapporterats vara genomförda skedde med hjälp av avdrag från den slutliga utgiftsdeklaration som medlemsstaterna lägger fram under avslutningsförfarandet.

- Perioden 1994–1999: de 153 miljoner euro i finansiella korrigeringar som kommissionen meddelade genom beslut och som rapporterades både som beslutade och genomförda under avslutet avser två gamla spanska program.

6.1.3. Finansiella korrigeringar och återkrav totalt

Nedan ges information om de ackumulerade beloppen för finansiella korrigeringar under programperioden.

|| || || || || || || Miljoner euro

Finansiella || Programperiod || Ackumulerade EGFJ-beslut sedan 1999  || Totala finansiella korrigeringar som genomförts vid utgången av år 2013 || Genomförda / Beslutade-bekräftade || Ännu ej genomförda finansiella korrigeringar || Finansiella korrigeringar som har genomförts vid utgången av år 2012

korrigeringar: || Programperioden 1994-1999 || Programperioden 2000-2006 || Programperioden 2007-2013

Jordbruk: ||  - ||  111 ||  294 || 8 229 || 8 633 || 89,61 % || 1 001 || 7 902

EGFJL ||  - ||  - ||  - || 8 229 || 8 229 || 89,95 % ||  920 || 7 728

Landsbygdsutveckling ||  - ||  111 ||  294 || Ej tillämpligt ||  404 || 83,16 % ||  82 ||  174

Sammanhållningspolitik: || 2 711 || 7 248 || 1 472 || Ej tillämpligt || 11 431 || 93,78 % ||  756 || 9 673

Eruf || 1 788 || 4 905 ||  474 || Ej tillämpligt || 7 166 || 93,76 % ||  477 || 6 544

Sammanhållningsfonden ||  264 ||  587 ||  241 || Ej tillämpligt || 1 092 || 90,65 % ||  113 ||  815

Europeiska socialfonden ||  560 || 1 677 ||  755 || Ej tillämpligt || 2 992 || 97,86 % ||  65 || 2 150

FFU/EFF ||  100 ||  7 ||  3 || Ej tillämpligt ||  109 || 51,77 % ||  102 ||  105

EUGFJ Utveckling ||  0 ||  71 ||  - || Ej tillämpligt ||  72 || 100,0 % || 0 ||  58

Övrigt ||  - ||  - ||  - || Ej tillämpligt ||  4 || 100,0 % || 0 ||  2

|| || || || || || || ||

Totalt || 2 711 || 7 358 || 1 766 || 8 229 || 20 068 || 91,94 % || 1 758 || 17 577

I ovanstående tabell ingår några fall av finansiella korrigeringar som ifrågasätts av vissa medlemsstater (tidigare erfarenheter visar dock att kommissionen mycket sällan tvingats göra återbetalningar i sådana ärenden). För närmare uppgifter, se noterna 5.2.3 och 5.2.4.

De finansiella korrigeringsbeloppen i tabellen ovan som avser jordbruk sammanhänger med beslut efter kontroll av överensstämmelse, medan beloppen i not 6.1.2 också beaktar de årliga besluten om finansiellt räkenskapsavslut.

När det gäller EGFJ omfattar det verkställda kumulerade beloppet på 8 229 miljoner euro alla korrigeringar som gjorts och genomförts från det första beslutet år 1999.

När det gäller landsbygdsutveckling omfattar det kumulerade beloppet på 404 miljoner alla korrigeringar som genomförts sedan 2007.

Noteras bör att i vissa fall (EGFJ ochlandsbygdsutveckling) har verkställighetsdagen skjutits upp med flera år, och vissa beslut har också ersatts genom uppskjutna årliga delbetalningar. Detta gäller till exempel medlemsstater som får ekonomiskt stöd enligt ramavtalet om Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten som undertecknades den 7 juni 2010. Därför ökar skillnaderna mellan de kumulerade belopp som beslutats och de belopp som verkställs.

Följande gäller för sammanhållningspolitiken :

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden 67 % av de totala ackumulerade finansiella korrigeringar som rapporterats som genomförda avser programperioden 2000–2006, vars avslut är långt framskridet, med betydande finansiella korrigeringar som är i slutfasen av sitt genomförande.  Korrigeringar finns även för perioden 2007–2013, där fortfarande program pågår.

- Perioden 2007-2013: 83 % av de ackumulerade finansiella korrigeringar som rapporterats vara genomförda sedan programperiodens början gäller följande medlemsstater: Ungern (142,9 miljoner euro), Tjeckien (132,7 miljoner euro), Slovakien (87,9 miljoner euro), Grekland (86 miljoner euro), Polen (84,6 miljoner euro) och Spanien (62 miljoner euro). Detta avspeglar kommissionens mer övervakande roll samt de förebyggande åtgärder som vidtagits på medlemsstatsnivå.

- Perioden 2000-2006: 5,5 miljarder euro i finansiella korrigeringar har hittills rapporterats vara genomförda, vilket visar hur långt fortskriden avslutningen av denna programperiod är eftersom endast 384 miljoner euro återstod att genomföras i slutet av 2013 (mindre än 7 %).

Europeiska socialfonden:

- Perioden 2007–2013: Programperiodens genomförandegrad är 92 %. Medlemsstater med de största finansiella korrigeringarna är Rumänien (299 miljoner euro), Spanien (150 miljoner euro) och Polen (118 miljoner euro). Ännu ej genomförda belopp avser huvudsakligen Förenade kungariket (24 miljoner euro), Irland (19 miljoner euro) och Rumänien (13 miljoner euro).

- Perioden 2000-2006: Alla finansiella korrigeringar som rapporterats som beslutade/bekräftade har genomförts med undantag för ett restbelopp avseende Frankrike och Sverige (0,3 miljoner euro), vilket innebär att genomförandegraden för denna programperiod ligger på 99,98 %. De medlemsstater som främst berörs av genomförda finansiella korrigeringar är Spanien (734 miljoner euro), Italien (376 miljoner euro), Frankrike (220 miljoner euro) och Förenade kungariket (163 miljoner euro).

- Perioden 1994-1999: Alla korrigeringar som rapporteras vara beslutade/bekräftade har genomförts. De medlemsstater som främst berörs är Spanien (180 miljoner euro), Nederländerna (160 miljoner euro) och Italien (117 miljoner euro).

FFU/EFF:

Den låga genomförandegraden är en följd av en stor korrigering på 90 miljoner euro avseende spanska FFU-relaterade program 2000–2006, där avslutet fortfarande pågår. Korrigeringen har godtagits av medlemsstaten, men kommer att genomföras först vid avslutet.

För återkrav finns tillförlitliga uppgifter om kumulerade belopp endast från 2008, då en särskild funktion infördes i kommissionens redovisningssystem för att bättre följa och avrapportera återkrav. Informationen nedan visar hur återkraven fördelas per år:

|| || || || || || || Miljoner euro

|| || Totalt vid || Totalt vid

Återkrav || År || slutet av 2013 || slutet av 2012

|| 2008 || 2009 || 2010 || 2011 || 2012 || 2013 || ||

Jordbruk: || || || || || || || ||

EGFJL ||  356 ||  148 ||  172 ||  178 ||  161 ||  155 || 1 170 || 1 015

Landsbygdsutveckling || 0 ||  25 ||  114 ||  161 ||  166 ||  129 ||  595 ||  466

Sammanhållningspolitik ||  31 ||  102 ||  25 ||  48 ||  14 ||  81 ||  301 ||  219

Inre politik ||  40 ||  100 ||  162 ||  268 ||  229 ||  398 || 1 197 ||  799

Yttre förbindelser ||  32 ||  81 ||  136 ||  77 ||  99 ||  93 ||  518 ||  425

Administration || 0 ||  9 ||  5 ||  2 ||  9 ||  6 ||  31 ||  25

Totalt ||  459 ||  464 ||  614 ||  734 ||  678 ||  862 || 3 811 || 2 949

           

6.2. SKYDD AV EU:s BUDGET – EN SAMMANFATTNING

En viktig aspekt på genomförandet av EU:s budget är behovet av att kunna förebygga, spåra och korrigera fel, oriktigheter och bedrägerier. Syftet med denna not är att ge en uppskattning av det totalbelopp som omfattas av EU:s kontroll och åtgärder för att i reala termer illustrera hur EU:s budget skyddas. Närmare uppgifter om dessa siffror och om förebyggande och korrigerande mekanismer i tillämplig lagstiftning finns i det meddelande som kommissionen utarbetar och överlämnar till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten och till revisionsrätten i september varje år. Meddelandet finns att tillgå på den sida som generaldirektoratet för budget har på webbplatsen Europa. Meddelandet innehåller inte bara mer ingående uppgifter om siffrorna i denna not (särskilt uppdelningen av finansiella korrigeringar per medlemsstat), utan också ytterligare information (t.ex. uppgifter om finansiella nettokorrigeringar som genererar inkomster avsatta för särskilda ändamål till EU-budgeten, och resultaten av de korrigeringar som medlemsstaterna har gjort).

6.2.1. Finansiella korrigeringar

Vid delad förvaltning är det medlemsstaterna som bär huvudansvaret för att förebygga, spåra och korrigera fel, oriktigheter och bedrägerier som begåtts av bidragsmottagarna medan kommissionen utöva allmän tillsyn över verksamheten. Om allvarliga brister i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem har lett eller skulle kunna leda till enskilda eller systematiska fel, oriktigheter eller bedrägerier får kommissionen tillämpa finansiella korrigeringar. Vid finansiella korrigeringar genomförs dessa tre viktiga steg:

1) Finansiella korrigeringar som är under genomförande: I detta skede kan korrigeringarna fortfarande förändras eftersom de ännu inte formellt godtagits av medlemsstaterna, till exempel efter avslutad revision där kommissionen fortfarande väntar på den berörda medlemsstatens kommentarer. Dessa redovisas i van nämnda meddelande.

2) Finansiella korrigeringar som fastställts/beslutats: Här är beloppen slutgiltiga eftersom de antingen fastställts (dvs. godtagits) av den berörda medlemsstaten eller beslutats av kommissionen. De anges i tabell 6.1.1 ovan.

3) Finansiella korrigeringar som genomförts: Dessa belopp avser den sista etappen i arbetet med korrigering av icke stödberättigande utgifter. Flera korrigeringsmöjligheter erbjuds i det sektorsbaserade regelverket. Dessa siffror anges i tabellerna 6.1.2 och 6.1.3 ovan.

6.2.2. Återkrav

Vid direkt förvaltning ska utanordnaren enligt budgetförordningen upprätta betalningskrav för felaktigt utbetalda belopp. Återkraven genomförs sedan genom direkt överföring från gäldenären (t.ex. medlemsstaten) eller genom avräkning från andra belopp som kommissionen ska betala till gäldenären. I budgetförordningen föreskrivs ytterligare förfaranden för att säkerställa uppbörd av betalningskrav vars tidsfrist har löpt ut, vilka är föremål för en särskild uppföljning av kommissionens räkenskapsförare.

Vid delad förvaltning är det i enlighet med budgetförordningen och sektorsförordningarna medlemsstaterna (och inte kommissionen) som är ansvariga för att fastställa och enligt nationella regler och förfaranden återkräva felaktigt utbetalda belopp från stödmottagarna. För EGFJ, krediteras belopp som återkrävts från stödmottagarna till kommissionen, efter avdrag som tillämpas av medlemsstaterna på 20 % (i genomsnitt), som bokför dem som intäkter. När det gäller EJFLU och sammanhållningspolitiken regleras återkrav i påföljande ansökan om utbetalning innan den skickas till kommissionens avdelningar, varför beloppet kan återanvändas i programmet. Om en medlemsstat inte genomför återkravet eller inte är omsorgsfull i sina åtgärder kan kommissionen besluta att ingripa och göra den berörda medlemsstaten till föremål för en finansiell korrigering.

6.2.3. Kommissionens förebyggande åtgärder

Utöver ovan nämnda korrigerande mekanismer använder kommissionen sig av ett antal förebyggande mekanismer för att skydda EU:s budget. Vid direkt förvaltning omfattar det förebyggande arbetet bland annat att de ansvariga enheterna kontrollerar om de utgifter som bidragsmottagarna begär ersättning för är bidragsberättigande. Sådana förhandskontroller ingår i rutinerna för programförvaltningen och ska ge en rimlig försäkran om att utbetalningarna har stöd i regelverket och är riktiga. Kommissionens enheter kan också, i synnerhet i avtalsfrågor, ge vägledning som syftar till att säkra en sund och effektiv förvaltning av medlen och därmed minskar risken för oriktigheter.

Vid delad förvaltning (som används bland annat för utgifter på jordbruksområdet och för sammanhållningspolitiken) är det medlemsstaterna som under hela utgiftscykeln har huvudansvaret för att se till att utgifter som ersätts från EU:s budget har stöd i regelverket och är riktiga. Eftersom kommissionen utövar viss tillsyn även över denna förvaltningsform kan även andra förebyggande åtgärder förekomma. I fråga om utgifter som rör sammanhållningspolitiken kan kommissionen agera på följande sätt:

- Avbryta betalningsfristen i högst sex månader för de program som avser perioden 2007–2013 om:

a) Det finns belägg som tyder på betydande brister i förvaltnings- och kontrollsystemen i den berörda medlemsstaten.

b) Kommissionen måste genomföra ytterligare kontroller efter uppgifter om att utgifter i en attesterad utgiftsdeklaration är kopplad till en allvarlig oriktighet som inte har korrigerats.

- Helt eller delvis ställa in en mellanliggande utbetalning till en medlemsstat för de program som avser perioden 2007–2013 i följande tre fall:

a) Det finns belägg på betydande brister i programmets förvaltnings- och kontrollsystem och medlemsstaten inte har vidtagit nödvändiga korrigerande åtgärder.

b) Om utgifterna i en attesterad utgiftsdeklaration är kopplade till en allvarlig oriktighet som inte har korrigerats,

c) Om en medlemsstat allvarligt åsidosätter sina skyldigheter när det gäller förvaltning och kontroll.

Om medlemsstaten inte vidtar nödvändiga åtgärder kan kommissionen kräva en finansiell korrigering.

Avbrutna betalningsfrister:

|| || || || || || ||           Miljoner euro

Programperioden 2007-2013

|| Pågående ärenden totalt per den 31.12.2012 || Nya ärenden 2013 || Avslutade ärenden under 2013 || Pågående ärenden totalt per den 31.12.2013

Fond || Antal ärenden || Belopp || Antal ärenden || Belopp || Antal ärenden || Belopp || Antal ärenden || Belopp

Eruf och Sammanhållningsfonden ||  38 || 1 638 ||  220 || 4 242 ||  157 || 4 272 ||  101 || 1 608

Europeiska socialfonden ||  15 ||  181 ||  25 ||  349 ||  20 ||  258 ||  20 ||  272

EFF ||  30 ||  108 ||  20 ||  339 ||  40 ||  350 ||  10 ||  97

Totalt ||  83 || 1 927 ||  265 || 4 930 ||  217 || 4 880 ||  131 || 1 977

Inställda betalningar:

Beträffande ERUF och Sammanhållningsfonden och de två besluten om att ställa in betalningar som fortfarande är i kraft i slutet av 2012 fattades beslut om att upphäva inställelsen 2013 för Tysklands del. Beslutet om att inställa betalningen för Italiens del är dock fortfarande i kraft i slutet av 2013. Fyra nya beslut om att inställa betalningarna fattades 2013: tre avser Spanien och var fortfarande i kraft vid årets utgång. en avseende Estland hävdes före årets utgång. Noteras bör att två nya beslut om att inställa betalningarna fattades i januari 2014, både avser program som genomförts i Spanien.

Beträffande EFS var två beslut att inställa betalningarna från 2012 gällde fortfarande i slutet av 2012. Inställelsen av betalningarna hävdes 2013 för Tjeckiens del, men var samma år fortfarande i kraft för Slovakien. Elva beslut om att inställa betalningarna fattades 2013. Alla utom ett (Tyskland) var giltigt fortfarande vid årets utgång (Belgien, Tjeckien, Spanien, Frankrike, Italien, Slovakien och Förenade kungariket). Ett beslut om att inställa betalningarna fattat 2011 var fortfarande giltigt vid årets utgång (Frankrike).

År 2013 fattades inte några beslut om att inställa betalningar som avsåg EFF.

6.3. ÅTERKRAV AV OUTNYTTJAD FÖRFINANSIERING

|| || Miljoner euro

|| 2013 || 2012

Jordbruk: || ||

EGFJL || 0 || 0

Landsbygdsutveckling || 0 || 0

Sammanhållningspolitik: || ||

Eruf ||  68 ||  38

Sammanhållningsfonden ||  4 ||  5

Europeiska socialfonden ||  53 ||  214

FFU/EFF ||  7 || 0

EUGFJ Utveckling ||  3 ||  5

Inre politik ||  208 ||  207

Yttre förbindelser ||  91 ||  104

Administration ||  1 ||  2

Återkrävt totalt ||  435 ||  575

           

Ovanstående belopp har dragits av från förfinansieringsbeloppen i noterna 2.6 och 2.10. Återkrav av outnyttjad förfinansiering bör inte blandas ihop med återkrav av felaktigt utbetalda medel. Om kommissionens enheter upptäcker och återkräver medel som felaktigt utbetalts i samband med förfinansiering används det sedvanliga förfarandet för finansiell korrigering eller återkrav som förklarats ovan.

           

7. FINANSIELLA STÖDMEKANISMER

Den här noten ska ge en fullständig överblick av EU:s gällande finansiella stödmekanismer, och uppgifterna kompletterar not 2. Uppgifterna i den första delen av noten (7.1) avser EU:s upp- och utlåningsverksamhet som förvaltas av kommissionen. Uppgifterna i den andra delen av noten (7.2) avser mellanstatliga finansiella stabilitetsmekanismer som inte omfattas av EU-fördragen som därför inte påverkar EU:s budget.

 

7.1. UPP- OCH UTLÅNINGSVERKSAMHET SOM FÖRVALTAS AV KOMMISSIONEN

7.1.1. Upp- och utlåning - Översikt

BOKFÖRT VÄRDE

|| || || || || || || Miljoner euro

|| Makroekonomiskt stöd || Euratom || Betalningsbalansstöd || Europeisk finansiell stabiliseringsmekanism || EKSG under avveckling || Totalt per den 31.12.2013 || Totalt per den 31.12.2012

Lån ||  569 ||  387 || 11 623 || 44 468 ||  211 || 57 258 || 57 294

(not 2.4.2) || || || || || || ||

Upplåning ||  569 ||  387 || 11 623 || 44 468 ||  190 || 57 237 || 57 267

(not 2.14) || || || || || || ||

Ovanstående belopp utgör bokförda värden, medan tabellerna nedan redovisar det nominella värdet.

EU har genom EU-fördraget befogenhet att upplåna medel för att anskaffa de ekonomiska resurser som krävs för att fullgöra sina särskilda uppdrag. Kommissionen handhar för närvarande, på EU:s vägnar, tre huvudprogram genom vilka lån får beviljas och finansierar dessa genom att emittera skuldinstrument på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut. Det rör sig om makroekonomiskt stöd, betalningsbalansstöd samt den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen.

De viktigaste punkterna eller särdragen för dessa tre instrument är följande:

– EU:s upplåning utgör transaktioner utanför budgeten. Det kapital som behövs för att finansiera EU:s utlåning inom ramen för programmen ovan anskaffas på kapitalmarknaderna eller genom finansinstitut. EU får inte ta lån för att finansiera sina ordinarie budgetutgifter eller ett budgetunderskott.

– Storleken på upplåningen varierar från privata placeringar med belopp på upp till 500 miljoner euro till obligationsemissioner upp till referensvärdet (minst 1 miljard euro).

– De anskaffade medlen lånas direkt ut (back-to-back) till det mottagande landet, dvs. med samma kupong, löptid och belopp. Trots användningen av back-to-back-metoden är det EU som är förpliktat att stå för skuldbetalningen för finansieringsinstrumenten, vilket säkerställer att alla betalningar sker i tid. Därför måste mottagare av betalningsbalanslån deponera återbetalningarna sju dagar före förfallodagen och EFSM-stödmottagare 14 dagar i förväg, för att kommissionen ska få den frist som behövs för att alltid säkerställa att betalningarna sker i tid.

– För varje lands program fastställs i råds- och kommissionsbesluten totalt belopp, (maximalt) antal delbetalningar, den längsta (genomsnittliga) individuella löptiden samt lånepaketets längsta genomsnittliga löptid. Kommissionen och det stödmottagande landet enas därefter om låne-/bidragsbestämmelserna, bl.a. delbetalningar och utbetalning av trancher. Dessutom är alla delbetalningar av lånet utom den första avhängiga strikta villkor, med överenskomna bestämmelser och villkor liknande dem för IMF-stöd, inom ramen för ett gemensamt ekonomiskt stöd från EU/IMF, som är en annan faktor som påverkar tidtabellen för finansieringen.

– Detta innebär att tidtabellen och löptiderna för emitteringen är beroende av EU:s relaterade utlåningsverksamhet.

– Finansieringsbeloppen anges enbart i euro och löptiden är mellan 3 och 30 år.

– EU:s upplåning utgör direkta och ovillkorliga skyldigheter för EU och garanteras av de 28 medlemsstaterna. Lån för att finansiera lån till tredjeländer täcks av garantifonden för åtgärder avseende tredje land (se not 2.4).

– Om en mottagande medlemsstat inte skulle ställa in sina betalningar fortsätter skuldbetalningen med medel från kommissionens tillgängliga bank- och kassabalans. Om detta inte är möjligt anskaffar kommissionen de medel som behövs från medlemsstaterna. EU:s medlemsstater är enligt EU:s lagstiftning om egna medel (artikel 12 i rådets förordning nr 1150/2000) juridiskt skyldiga att se till att tillräckliga medel finns för att uppfylla EU:s åtaganden. Riskkapitalinvesterarna är således bara exponerade för kreditrisk gentemot EU och inte gentemot mottagarna av de finansierade lånen.

– Genom utlåning back-to-back undviker man att utsätta EU-budgeten för ränte- eller valutarisker.

Dessutom lånar den juridiska personen Euratom (företrädd av kommissionen) upp medel för utlåning till länder både inom och utanför EU för att finansiera projekt som har att göra med energiinstallationer. Efter omstrukturering av ett lån till en försumlig gäldenär ställde EIB till EKSG under avveckling år 2002 och 2007 ut skuldebrev (med kreditvärderingen AAA). På balansdagen uppgick det bokförda värdet på skuldebreven till 212 miljoner euro.

Närmare information om vart och ett av dessa instrument anges nedan. De effektiva räntesatserna (uttryckta som räntespann) redovisas i nedanstående tabell:

Lån || 31.12.2013 || 31.12.2012

Makroekonomiskt stöd || 0,27 %-4,54 % || 0,298 %-4,54 %

Euratom || 0,34 %-5,76 % || 0,431 %-5,76 %

Betalningsbalansstöd || 2,375 %-3,625 % || 2,375 %-3,625 %

Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) || 2,375 %-3,750 % || 2,375 %-3,750 %

EKSG under avveckling || 5,2354 %-5,8103 % || 5,2354 %-5,8103 %

Upplåning || 31.12.2013 || 31.12.2012

Makroekonomiskt stöd || 0,27 %-4,54 % || 0,298 %-4,54 %

Euratom || 0,291 %-5,6775 % || 0,351 %-5,6775 %

Betalningsbalansstöd || 2,375 %-3,625 % || 2,375 %-3,625 %

Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) || 2,375 %-3,750 % || 2,375 %-3,750 %

EKSG under avveckling || 6,92 %-9,78 % || 6,92 %-9,78 %

7.1.2. Betalningsbalansstöd

Betalningsbalansstödet är ett policybaserat finansiellt instrument som ger medelfristigt finansiellt stöd till medlemsstater i Europeiska unionen. Det gör det möjligt att bevilja lån till medlemsstater som har drabbats av svårigheter eller allvarligt hotas av svårigheter avseende betalningsbalansen eller kapitalbalansen. Endast de medlemsstater som inte har antagit euron kan komma i åtnjutande av detta instrument. Betalningsbalansstöd till Lettland beviljades före införandet av euron den 1 januari 2014. Det maximala lånebelopp (utestående belopp) som kan beviljas är 50 miljarder euro. Upplåning med anknytning till dessa betalningsbalanslån garanteras genom EU-budgeten - vilket innebär att budgeten den 31 december 2013 var exponerad för en maximal risk på 11 623 miljoner euro för dessa lån (11,4 miljarder euro nedan utgör det nominella värdet).

BETALNINGSBALANSSTÖD - NOMINELLT VÄRDE

|| || || || Miljoner euro

|| Ungern || Lettland || Rumänien || Totalt

Totala beviljade lån || 6 500 || 3 100 || 8 400 || 18 000

Utbetalade lån per den 31.12.2012 || 5 500 || 2 900 || 5 000 || 13 400

Utbetalat 2013: || 0 || 0 || 0 || 0

Utbetalade lån per den 31.12.2013 || 5 500 || 2 900 || 5 000 || 13 400

Återbetalade lån per den 31.12.2013 || (2 000) || 0 || 0 || (2 000)

Utestående belopp per den 31.12.2013 || 3 500 || 2 900 || 5 000 || 11 400

Outnyttjade belopp per den 31.12.2013 || 0 || 0 || 0 || 0

En tabell över återbetalningsplanen för dessa lån återfinns i slutet av not 7.1.3.

Mellan november 2008 och utgången av 2013 beviljades ekonomiskt bistånd på 18 miljarder euro till Ungern, Lettland och Rumänien, varav 13,4 miljarder euro hade utbetalats vid utgången av 2013. Noteras bör att betalningsbalansstödprogrammet för Ungern löpte ut i november 2010 (med 1 miljard euro outnyttjade) och en första återbetalning på 2 miljarder euro togs emot som planerat i december 2011. Betalningsbalansstödprogrammet för Lettland löpte ut i januari 2012 (med 200 miljard euro outnyttjade) och en första återbetalning på 1 miljard euro emottogs planenligt i april 2014. Det första programmet för betalningsbalansstöd till Rumänien löpte ut i maj 2012 och hela det beviljade beloppet (5 miljoner euro) hade utbetalats. Eftersom de olika betalningsbalansprogrammen har löpt ut, redovisas inga outnyttjade belopp i tabellen ovan.

I februari 2011 begärde Rumänien en uppföljning av det förebyggande programmet för finansiellt stöd inom ramen för betalningsbalansstödet för att få igång den ekonomiska tillväxten. Den 12 maj 2011 beslutade rådet att erbjuda Rumänien förebyggande betalningsbalansstöd på upp till 1,4 miljarder euro (rådets beslut 2011/288/EU). Erbjudandet löpte dock ut i slutet av mars 2013 utan att ha tagits i anspråk. Efter Rumäniens andra begäran om förebyggande stöd beslutade rådet den 22 oktober 2013 att på nytt erbjuda förebyggande betalningsbalansstöd på upp till 2 miljarder euro (rådets beslut 2013/531/EU). Erbjudandet kommer att vara tillgängligt till och med den 30 september 2015. Om medlen utnyttjas ges detta ekonomiskt bistånd i form av ett lån med en maximal genomsnittlig löptid på åtta år.

7.1.3. Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM)

EFSF - NOMINELLT VÄRDE

|| || || Miljoner euro

|| Irland || Portugal || Totalt

Totala beviljade lån || 22 500 || 26 000 || 48 500

Utbetalade lån per den 31.12.2012 || 21 700 || 22 100 || 43 800

Utbetalat 2013: || 0 || 0 || 0

Utbetalade lån per den 31.12.2013 || 21 700 || 22 100 || 43 800

Återbetalade lån per den 31.12.2013* || 0 || 0 || 0

Utestående belopp per den 31.12.2013 || 21 700 || 22 100 || 43 800

Outnyttjade belopp per den 31.12.2013 ||  800 || 3 900 || 4 700

En tabell över återbetalningsplanen för dessa lån återfinns i slutet av denna not.

Den 11 maj 2010 inrättade rådet en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism för att bevara den finansiella stabiliteten i EU (rådets förordning (EU) nr 407/2010). Mekanismen bygger på artikel 122.2 i EUF-fördraget och gör det möjligt att bevilja finansiellt stöd till en medlemsstat som befinner sig i svårigheter eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av exceptionella händelser utanför dess kontroll. Biståndet kan utgöras av lån eller kreditlinor. Kommissionen lånar i EU:s namn upp medel på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut och lånar ut medlen till den mottagande medlemsstaten. För varje land som mottar EFSM-lån görs kvartalsvis bedömningar av om landet uppfyller de politiska villkoren innan nästa delutbetalning verkställs.

Genom Ekofinrådets slutsatser av den 9 maj 2010 begränsas mekanismen till 60 miljarder euro, men den lagstadgade gränsen anges i artikel 2.2 i förordning nr 407/2010, som begränsar det utestående beloppet av lån eller kreditlinjer till den tillgängliga marginalen under taket för egna medel. Upplåning med anknytning till lån som utbetalats inom ramen för EFSM garanteras genom EU-budgeten - vilket innebär att budgeten den 31 december 2013 är exponerad för en maximal risk på 44 469 miljoner euro för dessa lån (varvid 43,8 miljarder euro ovan är det nominella värdet). Eftersom upplåningen inom ramen för EFSM garanteras genom EU-budgeten granskar Europaparlamentet kommissionens EFSM-åtgärder och utövar kontroll inom ramen för budgetförfarandet och förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

Rådet beslutade i december 2010 om ett lån till Irland på högst 22,5 miljarder euro, och i maj 2011 om ett lån till Portugal på högst 26 miljarder euro. I de ursprungliga genomförandebesluten fastställdes en ränta med en marginal som innebar att villkoren liknar dem som gäller för stöd från Internationella valutafonden. I och med rådets genomförandebeslut nr 682/2011 och 683/2011 av den 11 oktober 2011 sänkte rådet räntemarginalen retroaktivt och förlängde den maximala genomsnittliga löptiden från 7,5 år till 12,5 år och löptiden för enskilda trancher till upp till 30 år. Genom sina genomförandebeslut nr 313/2013 och 323/2013 av den 21 juni 2013 har rådet ytterligare förlängt den längsta genomsnittliga löptiden på EFSM-lånen till Irland och Portugal med 7 år till 19,5 år. Förlängningen ger båda länderna en bättre avbetalningsprofil och minskar behoven av refinansiering efter programperioden.

EFSM kommer inte längre att användas för nya finansieringsprogram eller bevilja nya lån, men kommer att fortsätta finansiera de pågående programmen för Portugal och Irland (se även not 7.2.2 nedan). Den 25 mars 2014 utbetalades 2,6 miljarder euro inom ramen för EFSM (0,8 miljarder euro till Irland och 1,8 miljarder euro till Portugal) med återbetalning i april 2024.

Nedanstående tabell ger en översikt av återbetalningen i nominellt värde för utestående EFSM-lån och betalningsbalanslån på balansdagen:

|| || || || || || ||

Budgetår || Betalningsbalansstöd || Europeisk finansiell stabiliseringsmekanism || Totalt

|| Ungern || Lettland || Rumänien || Totalt || Irland || Portugal || Totalt

2014 || 2 || 1 || || 3 || || || 0 || 3

2015 || || 1.2 || 1.5 || 2.7 || 5 || || 5 || 7.7

2016 || 1.5 || || || 1.5 || || 4.75 || 4.75 || 6.25

2017 || || || 1.15 || 1.15 || || || 0 || 1.15

2018 || || || 1.35 || 1.35 || 3.9 || 0.6 || 4.5 || 5.85

2019 || || 0.5 || 1 || 1.5 || || || 0 || 1.5

2021 || || || || 0 || 3 || 6.75 || 9.75 || 9.75

2022 || || || || 0 || || 2.7 || 2.7 || 2.7

2024 || || || || 0 || 0.8 || 1.8 || 2.6 || 2.6

2025 || || 0.2 || || 0.2 || || || 0 || 0.2

2026 || || || || 0 || 2 || 2 || 4 || 4

2027 || || || || 0 || 1 || 2 || 3 || 3

2028 || || || || 0 || 2.3 || || 2.3 || 2.3

2032 || || || || 0 || 3 || || 3 || 3

2038 || || || || 0 || || 1,8 || 1,8 || 1,8

2042 || || || || 0 || 1.5 || 1.5 || 3 || 3

Totalt || 3.5 || 2.9 || 5 || 11.4 || 22.5 || 23.9 || 46.4 || 57.8

7.1.4. Makroekonomiskt stöd, Euratom och EKSG under avveckling

Det makroekonomiska stödet är ett policybaserat finansiellt instrument som består av obundet och obestämt betalningsbalans- eller budgetstöd till partnerländer utanför EU som ligger geografiskt nära EU:s territorium. Det omfattar medel- eller långfristiga lån eller bidrag eller en lämplig kombination av bådadera och kompletterar vanligen finansiering som ges inom ramen för ett IMF-stött justerings- eller reformprogram. Dessa lån garanteras genom garantifonden (se not 2.4).

Euratom är en juridisk enhet inom Europeiska unionen som företräds av kommissionen. Euratomlån beviljas till medlemsstater för att finansiera investeringsprojekt i medlemsstaterna i anslutning till industriell produktion av elektricitet i kärnkraftsanläggningar och till industriella bränslecykelinstallationer. Euratomlån till stater utanför EU beviljas för att förbättra säkerhets- och effektivitetsnivån vid kärnkraftsanläggningar och sådana installationer i kärnbränslecykeln som är i drift eller under byggnation. Garantier från tredje parter på 387 miljoner euro (2012: 423 miljoner euro) har mottagits för att täcka dessa lån.

EKSG-lån omfattar bl.a. lån som beviljas av EKSG under avveckling från upplånade medel (212 miljoner euro) i enlighet med artiklarna 54 och 56 i EKSG-fördraget samt tre onoterade värdepapper som emitterats av Europeiska investeringsbanken för att täcka förlusterna för en försumlig gäldenär. Dessa värdepapper kommer att hållas till den slutliga förfallodagen (2017 och 2019) för att täcka återbetalningen av motsvarande lån. Ändringarna av de bokförda värdena motsvarar ändringen i upplupen ränta plus årets betalda premier och de transaktionskostnader som uppstått vid upptagandet, beräknade i enlighet med effektivräntemetoden.

 

7.2. MELLANSTATLIGA FINANSIELLA STABILITETSMEKANISMER SOM INTE OMFATTAS AV EU-FÖRDRAGEN

7.2.1. Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF)

Den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) inrättades av medlemsstaterna i euroområdet i syfte att bevara den finansiella stabiliteten i Europa via finansiellt stöd till medlemsstater i euroområdet. EFSF är en Luxemburg-registrerat affärsföretag som ägs av medlemsstaterna i euroområdet utanför EU-fördraget ram och är således inte ett EU-organ och helt skilt från och okonsoliderat i unionens räkenskaper. Instrumentet garanteras inte genom EU:s budget. Det har följaktligen inte någon inverkan på EU:s räkenskaper, utöver eventuella intäkter från sanktioner enligt vad som beskrivs nedan. I och med att ESM trädde i kraft (se nedan) tillhandahålls inte några nya lån genom EFSF efter den 1 juli 2013.

Kommissionen har ansvaret för att förhandla fram de politiska villkor som ska knytas till det ekonomiska stödet och för övervakningen av efterlevnaden av dessa villkor. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning nr 1173/2011 kan sanktioner införas i form av böter för medlemsstater som har euron som valuta. Dessa böter, som utgör 0,2 % av den berörda medlemsstatens BNP under det föregående året, kan åläggas medlemsstaten om den underlåtit att vidta lämpliga åtgärder för att korrigera ett alltför stort budgetunderskott, eller om statistiken har manipulerats. På samma sätt innehåller rådets förordning 1174/2011 om makroekonomiska obalanser föreskrifter om årliga böter på 0,1 % av BNP för euroområdets medlemsstater i de fall där en medlemsstat inte har vidtagit nödvändiga korrigerande åtgärder eller om en otillräcklig korrigeringsplan har lämnats in. Genom förordning nr 1177/2011 aktualiserades förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott. I denna aktualiserade förordning föreskrivs också möjligheten att ålägga euroområdets medlemsstater böter (motsvarande 0,2 % av BNP inklusive en rörlig del). I enlighet med alla tre förordningar ska eventuella böter som kommissionen uppbär vidarebefordras till EFSF, eller dess efterföljare. Böter ska passera via EU:s budget och sedan överföras till EFSF. Detta innebär att dessa medel skulle redovisas både som intäkt och kostnad i budgeten och därför inte ha någon inverkan på det sammanlagda budgetutfallet. De skulle heller inte ha någon inverkan på det ekonomiska resultat som anges i EU:s årsredovisningar.

7.2.2. Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM)

Europeiska rådet enades den 17 december 2010 om behovet av att medlemsstaterna i euroområdet inrättar en permanent stabilitetsmekanism: Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) är en mellanstatlig organisation enligt internationell rätt, som inte omfattas av EU-fördraget. ESM-fördraget undertecknades av de 17 medlemsstaterna i euroområdet den 2 februari 2012 och trädde i kraft i oktober 2012. ESM har tagit över EFSM:s uppgifter, varefter EFSM har blivit den enda permanenta mekanismen för att hantera nya ansökningar om ekonomiskt bistånd från medlemsstater i euroområdet. EFSF och EFSM kommer följaktligen inte mer att användas i nya finansieringsprogram eller bevilja några nya lån. Inrättandet av ESM påverkar således inte nuvarande åtaganden inom ramen för EFSM eller ESM. Noteras måste också att EU:s budget inte kommer att garantera ESM:s upplåning. Eftersom denna mekanism har en egen rättslig status och finansieras direkt av medlemsstaterna i euroområdet är det inte ett EU-organ och påverkar varken EU:s räkenskaper eller EU:s budget, bortsett från eventuella inkomster från sanktioner enligt nedan.

Såsom anges ovan kommer böter som uppburits i enlighet med förordningarna nr 1173/2011, 1174/2011 och 1177/2011 att gå via EU:s budget och överföras till ESM när EFSF inte längre är verksamt. Dessutom stadgas i fördraget om stabilitet, samordning och styrning som undertecknats av 25 medlemsstater (alla utom Förenade kungariket och Tjeckien) om vite för en fördragsslutande part om denna medlemsstat inte har vidtagit nödvändiga åtgärder för att åtgärda en överträdelse av underskottskriteriet. De viten som utdöms (som inte får överstiga 0,1 % av BNP) kommer att betalas till ESM när de rör en medlemsstat euroområdet (dvs. utan följder för EU:s budgetutfall, som med EFSF ovan) eller till EU:s budget för medlemsstater utanför euroområdet – se artikel 8.2 i fördraget. I det senare fallet blir sanktionsbeloppet en inkomst i EU:s budget och redovisas i bokföringen.

 

8. HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Nedanstående upplysningar om Europeiska unionens hantering av finansiella risker avser följande:

– Upp- och utlåningsverksamhet som utförs av kommissionen genom: EFSM, betalningsbalansstöd, makroekonomiskt stöd, Euratomåtgärder samt EKSG under avveckling.

– De finanstransaktioner som kommissionen utför i samband med genomförandet av budgeten, bl.a. inkassering av böter och

– Garantifonden för åtgärder avseende tredje land.

 

8.1. TYPER AV RISKER

Marknadsrisken är risken för att det verkliga värdet eller framtida kassaflöden avseende ett givet finansiellt instrument ska påverkas av fluktuationer på marknadspriserna. Marknadsrisken avser inte bara möjligheterna till förluster utan även möjligheter till vinster. Hit räknas valutarisker, ränterisker och övriga prisrisker (unionen är inte exponerad för några övriga större prisrisker).

(1) Valutarisk är risken för att EU:s transaktioner eller dess investeringar påverkas av fluktuationer i växelkurserna. Risken uppstår när en valuta apprecieras eller deprecieras i förhållande till en annan.

(2) Ränterisk är risken för att en säkerhet, i synnerhet en obligation, tappar i värde därför att räntorna höjs. Högre räntor ger i allmänhet lägre priser på obligationer med fast räntesats och vice versa.

Kreditrisk innebär risken för förluster därför att en gäldenär eller låntagare inte fullgör sina betalningsskyldigheter med avseende på lån eller någon annan typ av budgetpost (antingen avseende kapitalet eller räntan eller båda) eller sina andra avtalsenliga skyldigheter. Sådan underlåtelse kan yttra sig som försenade betalningar, omläggning av låneåterbetalningarna eller konkurs.

Likviditetsrisken är den risk som uppstår vid svårigheter att sälja en tillgång, till exempel därför att en ställd säkerhet eller tillgång inte kan överlåtas tillräckligt snabbt på marknaden för att förebygga en förlust eller uppfylla en förpliktelse.

8.2. RIKTLINJER FÖR RISKHANTERING

Upp- och utlåningsverksamhet

Upp- och utlåningstransaktionerna och den därtill hörande finansförvaltningen sköts av EU i enlighet med respektive rådsbeslut, om tillämpligt, samt interna riktlinjer. De förvaltande enheterna har utarbetat skriftliga instruktioner för de olika leden i arbetet såsom upplåning, utlåning och likviditetsförvaltning. Normalt sker ingen risksäkring för att kompensera variationer i räntan eller växelkurser (så kallad hedging) eftersom utlåningstransaktionerna vanligen finansieras av motsvarande upplåning (back-to-back-lån), och de därför inte är utsatta för räntevariationer eller växelkursvariationer. Att "back-to-back"-metoden tillämpas kontrolleras regelbundet.

Vad gäller EKSG under avveckling förvaltar kommissionen likvidationen av skulderna, och inga nya lån eller motsvarande finansiering planeras. Ny EKSG-upplåning får bara användas till refinansiering i syfte att minska kostnaderna för kapitalet. I finansförvaltningen tillämpas principen om försiktighet i förvaltningen i syfte att hålla nere riskerna så mycket som möjligt.

Likviditetsförvaltning

Reglerna och principerna för kommissionens finansförvaltning anges i rådets förordning nr 1150/2000 (ändrad genom rådets förordningar nr 2028/2004 och 105/2009) och i budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter.

Som ett resultat av ovannämnda förordningar tillämpas följande huvudprinciper:

– Medlemsstaterna betalar de egna medlen till konton i deras finansförvaltningar, eller det organ som medlemsstaten har utnämnt, och som har öppnat för detta ändamål i kommissionens namn. Kommissionen kan bara ta ut medel från kontona för att täcka sina behov av likvida medel.

– Medlemsstaterna betalar de egna medlen i sina egna nationella valutor, medan kommissionens betalningar framför allt görs i euro.

– Bankkonton som öppnats i kommissionens namn får inte övertrasseras. Denna begränsning gäller inte kommissionens konton för egna medel i fall av ouppfyllda skyldigheter i fråga om lån som tecknats eller garanterats i enlighet med rådsförordningar och rådsbeslut och i vissa fall om behoven av likvida medel överstiger tillgångarna på kontona.

– Medel på bankkonton denominerade i andra valutor än euro används endera för betalningar i samma valutor eller omräknas regelbundet till euro.

Utöver kontona för egna medel har kommissionen öppnat andra bankkonton i centralbanker och affärsbanker för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna informationssystem. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

En skriftlig uppsättning riktlinjer och förfaranden reglerar kommissionens hantering av kassa- och betalningstransaktioner i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De täcker olika transaktionsområden (t.ex.: verkställande av betalningar och likviditetsförvaltning, kassaflödesanalys, driftskontinuitet etc.) och överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena kontrolleras regelbundet. Dessutom ska information utbytas mellan GD Budget och GD Ekonomi och finans om riskhantering och vilka exponeringar som är fördelaktigast.

Böter

Preliminärt inkasserade böter: depositioner

Belopp som mottagits före 2010 står kvar på konton hos banker som särskilt valts ut för deponering av preliminärt inkasserade bötersbelopp. Bankerna väljs ut enligt upphandlingsreglerna i budgetförordningen. Medlen lånas in i vissa banker i enlighet med de interna reglerna för riskhantering och kraven på bankens kreditvärdering och vilka belopp som får placeras i förhållande till bankens kapitalbas. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man stämmer regelbundet av att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Preliminärt inkasserade böter: Bufi-portfölj

Från och med 2010 investeras preliminärt inkasserade bötesbelopp i en särskilt upprättad fond (Bufi) som förvaltas av GD Ekonomi och finans. Fondens huvudmål är att minska de finansmarknadsrelaterade riskerna samt att behandla samtliga bötfällda företag lika genom att erbjuda garanterad avkastning som beräknas på samma sätt. Förvaltningen av tillgångar och skulder sköts av kommissionen i enlighet med interna riktlinjer. Förfarandehandböcker som omfattar särskilda områden såsom likviditetsförvaltning har utvecklats och används av de förvaltande enheterna. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man stämmer regelbundet av att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Målen för tillgångsförvaltningen är att investera de preliminära böter som betalats in till kommissionen för att

a)         säkerställa att medlen är lätt tillgängliga när de behövs, och

b)         att under normala förhållanden få fram en avkastning som i genomsnitt är minst lika med avkastningen på riktmärket för Bufi (Bufi benchmark) minus kostnader.

Investeringar får i princip bara ske i form av tidsbunden inlåning hos centralbanker i euroområdet, statspapper som utfärdats av organ i euroområdet, helt statsägda eller statsgaranterade banker eller överstatliga institutioner, obligationer, växlar och inlåningsbevis som antingen utfärdas av statliga institutioner som skapar en direkt exponering av statspapper som har emitterats i euroområdet eller av överstatliga institutioner.

För att täcka den kvarstående risken att Bufi-resultaten tillfälligt inte uppnår garanterad avkastning får en buffert inrättas på högst 2 % av det totala nominella bötesbeloppet, finansierad genom vinster från Bufi-investeringar som överstiger den garanterade avkastningen. Denna buffert ger en företagen en garanterad avkastning om bötesbeslutet skulle upphävas av EU-domstolen.

Bankgarantier

Kommissionen innehar även ett betydande antal garantier ställda i finansinstitut med anledning av böter som kommissionen ålagt företag som bryter mot EU:s konkurrensregler (se not 2.9.1). Dessa garantier har ställts av de bötfällda företagen som ett alternativ till en preliminär inkassering av böterna. Garantierna förvaltas i enlighet med de interna reglerna för riskhantering. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man stämmer regelbundet av att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs.

Garantifonden

Reglerna och principerna för förvaltningen av garantifondens tillgångar (se not 2.4) fastställs i en konvention mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken av den 25 november 1994, med ändringar av den 17 och 23 september 1996, den 8 maj 2002, den 25 februari 2008 och den 9 november 2010. Garantifonden arbetar endast i euro och alla investeringar sker i euro för att undvika eventuella valutarisker. Fondens finansiella verksamhet bedrivs i linje med vedertagna försiktighetsregler för tillgångsförvaltning. Garantifondens förvaltningsansvariga ska särskilt sträva efter att minska riskerna och se till att de förvaltade tillgångarna kan säljas eller överlåtas utan väsentliga dröjsmål, med hänsyn till de åtaganden som fonden kan behöva uppfylla.

 

8.3. VALUTARISKER

Upp- och utlåningsverksamhet

De flesta finansiella tillgångar och skulder är utställda i euro varför EU i dessa fall inte är exponerad för valutarisk. Inom ramen för den finansiella mekanismen inom Euratom bedriver EU utlåning utställd i US-dollar, vilken finansieras genom upplåning av motsvarande belopp i US-dollar (back-to-back-lån). På balansdagen var EU inte exponerad för någon valutarisk med avseende på Euratom. EKSG under avveckling har en liten nettoexponering i utländsk valuta motsvarande 1,33 miljoner euro avseende 0,19 miljoner euro i fastighetslån och 1,14 miljoner euro på avistakonton.

Likviditetsförvaltning

De egna medel som medlemsstaterna betalat i annan valuta än euro hålls på kontona för egna medel i enlighet med förordningen om egna medel. De räknas om till euro när de måste tas i anspråk för att verkställa utbetalningar. Förfarandena för att hantera dessa medel fastställs i den ovannämnda förordningen. I ett begränsat antal fall används medlen direkt för utbetalningar som ska göras i samma valuta.

Kommissionen har ett antal konton i affärsbanker i andra EU-valutor än euro, samt i US-dollar och schweiziska franc, för utbetalningar i dessa valutor. Dessa konton fylls på beroende på de betalningar som ska verkställas och följaktligen exponeras inte saldona för valutarisk.

När diverse intäkter (andra än egna medel) tas emot i andra valutor än euro överförs de endera till kommissionens andra konton i samma valutor, om de behövs för att täcka utbetalningar, eller omräknas till euro och överförs till konton som hålls i euro. Förskottskonton som hålls i andra valutor än euro fylls på beroende på de beräknade behoven av kortfristiga lokala utbetalningar i dessa valutor. Saldona på dessa konton hålls inom sina respektive tak.

Böter

Preliminärt inkasserade böter (depositioner och Bufi-portfölj) samt bankgarantier

Eftersom alla böter utdöms och betalas in i euro är de inte exponerade för valutarisk.

Garantifonden

Eftersom de finansiella tillgångarna är utställda i euro föreligger ingen valutarisk.

 

8.4. RÄNTERISKER

Upp- och utlåningsverksamhet

Upp- och utlåning med variabel ränta

Av upp- och utlåningstransaktionernas natur följer att EU har såväl omfattande tillgångar som skulder som är räntebärande. Makroekonomiskt bistånd och Euratomlån till rörlig ränta medför en ränterisk för EU. De ränterisker som följer av utlåningen kompenseras dock av att den motsvarande inlåningen sker på jämförbara villkor (back-to-back). På balansdagen hade EU lån med rörlig ränta till ett nominellt belopp på 583 miljoner euro (år 2012: 697 miljoner euro), där en omräkning av räntesatsen görs var sjätte månad.

Upp- och utlåning med fast ränta

EU har också makroekonomiskt bistånd och Euratomlån med fast ränta på sammanlagt 367 miljoner euro under 2013 (år 2012: 271 miljoner euro) och med en slutlig löptid på mellan ett och fem år (55 miljoner euro) respektive över fem år (312 miljoner euro). Viktigare är att EU har elva lån genom det finansiella instrumentet betalningsbalanslån med fast ränta på totalt 11,4 miljarder euro under 2013 (år 2012: 11,4 miljarder euro) och med en slutlig löptid på under ett år (3 miljarder euro), mellan ett och fem år (6,7 miljarder euro) och över fem år (1,7 miljarder euro). Inom ramen för det finansiella instrumentet EFSM har EU 18 lån med fast ränta på totalt 43,8 miljarder euro under 2013 (år 2012: 43,8 miljarder euro) som har en slutlig löptid på mellan ett och fem år (14,2 miljarder euro) och över fem år (29,6 miljarder euro).

Det ligger i verksamhetens natur att EKSG under avveckling är exponerad för ränterisker. De ränterisker som följer av utlåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande upplåningen sker på jämförbara villkor. På kapitalförvaltningssidan utgör obligationer med rörlig ränta 8 % av EKSG:s portfölj. Nollkupongobligationer stod för 9 % av obligationerna på balansdagen.

Likviditetsförvaltning

Kommissionens finansförvaltning lånar inte upp pengar och exponeras därför inte för ränterisker. Däremot intjänas ränta på dess olika banktillgodohavanden. Kommissionen har därför vidtagit åtgärder för att se till att den intjänade räntan på dess bankkonton ska motsvara marknadsräntorna och deras eventuella fluktuationer.

De konton som öppnats vid medlemsstaternas statskassor eller hos centralbanker för inbetalning av egna medel är icke-räntebärande och avgiftsfria. För alla andra konton vid nationella centralbanker beror ersättningen på de särskilda villkor som varje bank erbjuder, räntesatserna är rörliga och anpassas till fluktuationerna på marknaden.

För tillgodohavanden i affärsbanker utgår dagsränta. Räntan bygger på rörliga marknadsräntor med en avtalsenlig (positiv eller negativ) marginal. På de flesta kontona är ränteberäkningen kopplad till Eonia-räntan, och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. På vissa andra konton är räntan kopplad till ECB:s marginalränta vad gäller dess viktigaste refinansieringstransaktioner. Därför föreligger ingen risk att kommissionens intjänade räntor ligger under marknadsräntorna.

Böter

Preliminärt inkasserade böter (depositioner, Bufi-portfölj) samt bankgarantier

Depositioner och bankgarantier är inte utsatta för ränterisker. Depositionsräntorna följer marknadsräntan och dess eventuella fluktuationer. Det finns inga obligationer med rörlig ränta i Bufi-portföljen. Räntekänslighetsparametern, portföljens löptid, följer Bufi-indexet mycket nära. Eventuella negativa effekter på värderingen av tillgångarna skulle därför motsvaras av skuldsidan på Bufi. Endast en mycket liten exponering  kvarstår gentemot räntesatsrisker i det fall negativa sådana effekter under böternas löptid skulle leda till ett totalt sett negativt indexresultat.

Garantifonden

Garantifondens räntebärande värdepapper som emitterats till rörlig ränta innebär en exponering för räntevolatilitet, medan motsvarande värdepapper som emitterats till fast ränta innebär en exponering kopplad till det verkliga värdet. På balansdagen utgjorde obligationer med fast räntesats ca 58 % av den samlade investeringsportföljen (2012: 67 %).

 

8.5. KREDITRISKER

Upp- och utlåningsverksamhet

Kreditrisker hanteras i fråga om Euratom i första hand genom garantier från stater, sedan via garantifonden (makroekonomiskt stöd och Euratom) och därefter genom möjligheten av att ta ut de medel som behövs från kommissionens konton för egna medel i medlemsstaterna samt i sista hand genom EU:s budget. I den lagstiftning som rör egna medel fastställs taket för betalningar av egna medel till 1,23 % av medlemsstaternas BNI och under år 2013 har reellt 1,06 % använts för att täcka betalningsbemyndiganden. Detta innebär att det per den 31 december 2013 fanns en tillgänglig marginal på 0,17 % för garantierna. Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland inrättades 1994 som ett skydd mot risken för försumliga gäldenärer i samband med utlåning av upplånade medel till länder utanför Europeiska unionen. Exponeringen för kreditrisk dämpas under alla omständigheter genom att medel från kommissionens konton med egna medel i medlemsstaterna kan användas, och tillgodohavandena där får även överskridas, för att täcka belopp som gäldenären är oförmögen att betala. När det handlar om att fullgöra sina rättsliga skyldigheter gentemot sina långivare har EU således rätt att vända sig till samtliga medlemsstater för täckning.

I fråga om finansförvaltningen i samband med dessa transaktioner måste riktlinjerna för valet av motpart alltid följas. Den förvaltande enheten får således bara samarbeta med godkända banker som har tillräckligt strikta krav på sina motparter.

EKSG:s exponering mot kreditrisk hanteras först och främst genom en regelbunden analys av gäldenärernas förmåga att betala räntor och amorteringar. Exponeringen reduceras också genom säkerheter, liksom genom garantiåtaganden från stater, företag eller personer. I fråga om finansförvaltningen i samband med dessa transaktioner måste riktlinjerna för valet av motpart alltid följas. Den förvaltande enheten får bara samarbeta med godkända banker som har tillräckligt strikta krav på sina motparter.

Likviditetsförvaltning

Merparten av kommissionens likvida medel innehas, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1150/2000, på de konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag (egna medel). Alla dessa konton innehas av medlemsstaternas finansministerier eller centralbanker. Dessa institutioner utsätter kommissionen för den lägsta kreditrisken (och motpartsrisken) eftersom det rör sig om unionens medlemsstater. En del av kommissionens likvida medel hålls i affärsbanker för att täcka utbetalningar. Sådana konton fylls på strax innan betalningen ska verkställas och hanteras automatiskt via systemet för likviditetsförvaltning. Varje konto innehåller miniminivåer som står i proportion till de genomsnittliga dagliga utbetalningarna. Följaktligen är beloppen på dessa konton konstant låga (mellan 5 miljoner euro och 40 miljoner euro i genomsnitt, som är fördelade på mer än 20 konton) och därmed begränsas kommissionens riskexponering. Beloppen bör sättas i relation till det sammanlagda likviditetssaldot som låg på mellan 100 miljoner och 44 miljarder euro och de sammanlagda utbetalningarna under 2013 som uppgick till 148,3 miljarder euro.

Vidare tillämpas särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska motpartsrisken.

–    Alla affärsbanker väljs ut genom anbudsförfaranden. Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är Moodys P-1 eller motsvarande (S&P A-1 eller Fitch F1). En lägre nivå kan krävas under särskilda och vederbörligen motiverade förhållanden.

–    Kreditvärdigheten hos affärsbanker där kommissionen har konton kontrolleras minst en gång i månaden, vid behov oftare. Förstärkta bevakningsåtgärder och dagliga översyner av affärsbankernas kreditvärdighetsbetyg infördes i samband med finanskrisen och har behållits under 2013.

–    Delegationer utanför EU innehar förskottskonton i lokala banker som valts ut genom ett förenklat anbudsförfarande. Kraven på kreditvärdering beror på den lokala situationen och kan skilja sig kraftigt från land till land. För att begränsa risken hålls saldona på dessa konton på lägsta möjliga nivå (med hänsyn tagen till transaktionsbehoven). Kontona fylls på regelbundet och de tak som tillämpas ses över varje år.

– Affärsbanker som får ta emot inlåning på termin utan säkerhet från EKSG måste minst ha en kortfristig kreditvärdering från Moody's på P-1 eller motsvarande (S&P A-1 eller Fitch F1). Om den mottagande banken lämnar tillräcklig säkerhet till kommissionen (trepartsinlåning med säkerhet) den lägsta kortfristiga kreditvärdering sänks till Moody’s P-2 eller motsvarande (S&P A-2 eller Fitch F2).

Böter

Preliminärt inkasserade böter: depositioner

De banker som deponerar från böter som preliminärt inkasserats före 2010 väljs ut enligt upphandlingsförfaranden som följer de interna reglerna för riskhantering och kraven på bankens kreditvärdering och vilka belopp som får placeras i förhållande till bankens kapitalbas.

Affärsbanker som särskilt valts ut för deponering av preliminärt inkasserade böter (bundna likvida medel) måste enligt bestämmelserna i allmänhet ha en långsiktig kreditvärdering på minst A (S&P eller motsvarande) av de tre största kreditvärderingsinstituten och en kortsiktig kreditvärdering på minst A-1 (S&P eller motsvarande). Särskilda åtgärder tillämpas om kreditvärderingen av dessa banker försämras. Dessutom begränsas de deponerade beloppen i varje bank till en viss andel av bankens kapitalbas, och detta varierar beroende på institutionens kreditvärdering. Vid beräkningen av dessa begränsningar beaktas även mängden utestående garantier som samma institution har utfärdat till kommissionen. Att de utestående depositionerna verkligen överensstämmer med gällande krav ses regelbundet över.

Preliminärt inkasserade böter: Bufi-portfölj

Från investeringar från preliminärt inkasserade böter exponeras kommissionen för kreditrisk, dvs. risken för att en motpart kommer att vara oförmögen att helt och fullt betala de belopp som förfaller till betalning. Den högsta koncentrationen av exponering är mot Frankrike och Tyskland eftersom vart och ett av dessa länder motsvarar 61 % respektive 30 % av portföljens totala volym.

Bankgarantier

Kommissionen innehar även ett betydande antal garantier ställda i finansinstitut med anledning av böter som kommissionen ålagt företag som bryter mot EU:s konkurrensregler (se not 2.9.1). Dessa garantier har ställts av de bötfällda företagen som ett alternativ till en preliminär inkassering av böterna. De riktlinjer för riskhantering som tillämpas för att godkänna dessa garantier sågs över 2012 och en ny kombination av kreditvärderingskrav och begränsade procentsatser per motpart (i proportion till varje motpartens egna medel) har utarbetats mot bakgrund av det nuvarande ekonomiska klimatet i EU. Detta säkerställer fortsatt en hög kreditkvalitet för kommissionen. Att de utestående garantierna verkligen överensstämmer med gällande krav ses regelbundet över.

Garantifonden

Enligt EU:s avtal med EIB om förvaltning av garantifonden ska emittenten vid interbankinvesteringar ha en kreditvärdering från Moodys eller motsvarande på minst P-1. Den 31 december 2013 skedde tidsbunden inlåning (151 miljoner euro) med sådana motparter (2012: 242 miljoner euro).

8.6. Likviditetsrisk

Upp- och utlåningsverksamhet

De likviditetsrisker som följer av upplåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor (back-to-back-lån). För makroekonomiskt bistånd och Euratomlån används garantifonden som en likviditetsreserv (eller säkerhetsnät) om låntagarna inte fullgör sina skyldigheter eller gör inbetalningarna för sent. Vad gäller betalningsbalansstöd innehåller rådets förordning (EG) nr 431/2009 förfarande som ger tillräcklig tid för att skaffa fram medel ur kommissionens konton för egna medel i medlemsstaterna. För EFSM föreskrivs i rådets förordning nr 407/2010 ett liknande förfarande.

I fråga om förvaltningen av de tillgångar och skulder som hör till EKSG under avveckling hanterar kommissionen likviditetsbehoven med hjälp av en betalningsprognos som sammanställs efter samråd med kommissionens ansvariga generaldirektorat.

Likviditetsförvaltning

EU:s budgetprinciper ska se till att det för ett visst året ska finnas en sammanlagd likviditet som räcker för att verkställa alla utbetalningar. Medlemsstaternas sammanlagda bidrag motsvarar betalningsbemyndigandena under budgetåret. Men medlemsstaternas bidrag betalas in i tolv månadsinbetalningar under hela året, medan utbetalningarna är mer säsongsbetonade. Enligt rådets förordning nr 1150/2000 (om egna medel) ska medlemsstaternas inbetalningar avseende (ändrings)budgetar som antagits efter den 16e månad (N) ställas till förfogande först månad N+2, medan motsvarande betalningsbemyndiganden blir omedelbart tillgängliga. För att alltid ha tillräcklig tillgänglig likviditet för att täcka månadens utbetalningar finns metoder för regelbunden kassaflödesanalys och under vissa förutsättningar kan egna medel eller extra finansiering, upp till en viss gräns, vid behov begäras in i förväg från medlemsstaterna. Utgifternas säsongsbundenhet och på det hela taget de senaste årens budgetbegränsningar har medfört att utbetalningstaken under året måste övervakas mer. Inom ramen för kommissionens löpande finansförvaltning ser man med hjälp av automatiska system för likviditetsförvaltningen dagligen till att alla kommissionens bankkonton har tillräcklig täckning.

Garantifonden

Garantifonden förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och mobiliserbara i förhållande till gjorda åtaganden. Fonden ska besitta minst 100 miljoner euro i en portfölj med penningpolitiska instrument som har en löptid på mindre än ett år. Den 31 december 2013 uppgick dessa investeringar, inklusive likvida medel, till 152 miljoner euro. Minst 20 % av fondens nominella värde ska dessutom omfatta penningpolitiska instrument, obligationer till fast ränta med en återstående löptid på högst ett år samt obligationer med rörlig ränta. Den 31 december 2013 utgjorde dessa 59 % av det nominella värdet.

 

9. REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

9.1. NÄRSTÅENDE

EU:s närstående parter utgörs av EU:s övriga konsoliderade enheter och nyckelpersoner i förvaltningen av dessa enheter. Transaktioner mellan dessa äger rum som ett led i EU:s normala verksamhet och inga särskilda redovisningskrav ställs i dessa fall för transaktioner som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler.

           

9.2. ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER

I fråga om redovisningen av transaktioner med närstående, dvs. personer som har ett centralt förvaltningsansvar inom EU, räknas följande kategorier av personer som närstående:

Kategori 1: Ordförandena för Europeiska rådet, kommissionen och EU-domstolen

Kategori 2: Kommissionens vice ordförande, tillika med Europeiska unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, samt kommissionens övriga vice ordföranden

Kategori 3: Rådets generalsekreterare, kommissionens ledamöter, EU-domstolens domare och generaladvokater, tribunalens ordförande och ledamöter, Europeiska unionens personaldomstols ordförande och ledamöter, ombudsmannen samt Europeiska datatillsynsmannen

Kategory 4: Europeiska revisionsrättens ordförande och ledamöter

Kategori 5: De högst uppsatta tjänstemännen vid EU:s institutioner och organ.

En sammanfattning av deras ersättningar ges nedan. Mer information finns även i tjänsteföreskrifterna som finns på webbplatsen Europa. Tjänsteföreskrifterna är det officiella dokument som klargör alla EU-tjänstemäns rättigheter och skyldigheter. Nyckelpersonerna i förvaltningen har inte beviljats några förmånliga lån från EU.

ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER

|| || || || euro

Ersättning (per person) || Kategori 1 || Kategori 2 || Kategori 3 || Kategori 4 || Kategori 5

Grundlön (per månad) || 25 352 || 22 964 - || 18 371 - || 19 840 - || 11 681 -

|| ||  23 882 ||  20 667 || 21 126 || 18 371

|| || || || ||

Bosättningsbidrag/Utlandstillägg || 15 % || 15 % || 15 % || 15 % || 0-4%-16%

|| || || || ||

Familjetillägg: || || || || ||

Hushållstillägg (% av lön) || 2% + 170,52 || 2% + 170,52 || 2% + 170,52 || 2% + 170,52 || 2% + 170,52

Underhållsberättigat barn || 372,61 || 372,61 || 372,61 || 372,61 || 372,61

Förskoleersättning || 91,02 || 91,02 || 91,02 || 91,02 || 91,02

Utbildningstillägg, eller || 252,81 || 252,81 || 252,81 || 252,81 || 252,81

bidrag för skolning på annan ort || 505,39 || 505,39 || 505,39 || 505,39 || 505,39

Tillägg för rättens ordförande || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || 554,17–607,71 || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt

|| || || || ||

Representationstillägg || 1 418,07 || 911,38 || 554,17–607,71 || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt

|| || || || ||

Årliga reseersättningar || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt

|| || || || ||

Överföringar till medlemsstaterna: || || || || ||

Utbildningstillägg * || Ja || Ja || Ja || Ja || Ja

% av lön* || 5 % || 5 % || 5 % || 5 % || 5 %

% av lön utan korr. koeff. || högst 25 % || högst 25 % || högst 25 % || högst 25 % || högst 25 %

Representationskostnader || ersätts || ersätts || ersätts || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt

|| || || || ||

Tillträde av tjänst: || || || || ||

Bosättningsutgifter || 50 703.52 || 45 927.10 - || 36 741.68 - || 39 681.02 - || ersätts

|| || 47 764.18 ||  41 334.40 ||  42 252.94 ||

Resekostn. för familjen || ersätts || ersätts || ersätts || ersätts || ersätts

Ersättning för flyttkostnader || ersätts || ersätts || ersätts || ersätts || ersätts

Utträde ur tjänst: || || || || ||

Flyttbidrag || 25 352 || 22 964 || 18 371 - || 19 840 - || ersätts

|| ||  - 23 882 ||  20 667 || 21 126 ||

Resekostn. för familjen || ersätts || ersätts || ersätts || ersätts || ersätts

Ersättning för flyttkostnader || ersätts || ersätts || ersätts || ersätts || ersätts

Övergångsersättn. (% av lön)** || 40 %-65 % || 40 %-65 % || 40 %-65 % || 40 %-65 % || Ej tillämpligt

Sjukförsäkring || täcks || täcks || täcks || täcks || valfritt

Pension (% av lön, före skatt) || Högst 70% || Högst 70% || Högst 70% || Högst 70% || Högst 70%

|| || || || ||

Avdrag: || || || || ||

Skatt på lön || 8 %-45 % || 8 %-45 % || 8 %-45 % || 8 %-45 % || 8 %-45 %

Sjukförsäkringsavgift (% av lön) || 1,7 % || 1,7 % || 1,7 % || 1,7 % || 1,7 %

Särskild avgift || 7 % || 7 % || 7 % || 7 % || 7 %

Avgift till pensionssystem || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || 11,3 %

Antal personer vid årets utgång || 3 || 9 || 93 || 28 || 111

* Med tillämpning av korrigeringskoefficient (korr.koeff.)

**Betalas för de tre år som följer på tjänstens upphörande.

 

10. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då räkenskaperna antogs hade fortfarande inga väsentliga händelser som borde redovisas under denna rubrik uppmärksammats av eller rapporterats till kommissionens räkenskapsförare. Årsredovisningen och noterna har sammanställts med stöd av senaste tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av den information som redovisas.

11. RÄCKVIDD FÖR KONSOLIDERING

11.1. ENHETER SOM INGÅR I DE KONSOLIDERADE RÄKENSKAPERNA

A. KONTROLLERADE ENHETER (52) ||

1. Institutioner och rådgivande organ (11) ||

Europaparlamentet || Europeiska datatillsynsmannen

Europeiska rådet || Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Europeiska kommissionen || Europeiska ombudsmannen

Regionkommittén || Europeiska revisionsrätten

Europeiska unionens domstol || Europeiska unionens råd

Europeiska utrikestjänsten ||

||

2. EU-organ (39) ||

2.1. Verkställande organ[6] ||

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur || Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation

Genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor || Genomförandeorganet för transeuropeiska transportnät

Genomförandeorganet för forskning || Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet

2.2. Decentraliserade organ (33) ||

Europeiska sjösäkerhetsbyrån || Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Europeiska läkemedelsmyndigheten || Europeiska järnvägsbyrån

Europeiska byrån för GNSS || Gemenskapens växtsortsmyndighet

Europeiska kemikaliemyndigheten || Europeiska fiskerikontrollbyrån

Fusionsenergi (det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi) || Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk

Eurojust || Europeiska polisakademin (Cepol)

Europeiska jämställdhetsinstitutet || Europeiska polisbyrån (Europol)

Europeiska arbetsmiljöbyrån || Europeiska byrån för luftfartssäkerhet

Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar || Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet

Europeiska miljöbyrån || Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning || Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten

Europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter* || Översättningscentrum för Europeiska unionens organ

Europeiska bankmyndigheten || Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten

Europeiska stödkontoret för asylfrågor || Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen

Kontoret för byrån för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation* || Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter || Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning)

eu-LISA (Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av storskaliga it-system inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)* ||

||

3. Övriga kontrollerade enheter (2) ||

Europeiska kol- och stålgemenskapen (under avveckling) || Europeiska institutet för innovation och teknik

||

B. GEMENSAMMA FÖRETAG (5) ||

Internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iterprojektet || Det gemensamma företaget Galileo under avveckling

Det gemensamma företaget Sesar || Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel

Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas ||

||

C. INTRESSEFÖRETAG (4) ||

Europeiska investeringsfonden || Det gemensamma företaget Artemis

Det gemensamma företaget Clean Sky || Det gemensamma företaget Eniac

* Ingår i konsolideringen för första gången 2013.

           

11.2. ENHETER SOM INTE INGÅR I DE KONSOLIDERADE RÄKENSKAPERNA

I detta avsnitt redovisas räkenskaperna för några enheter som inte uppfyller villkoren för att integreras i Europeiska unionens konsoliderade räkenskaper, trots att deras tillgångar förvaltas av EU.

11.2.1. Europeiska utvecklingsfonden (EUF)

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är det viktigaste instrumentet för att tillhandahålla EU-stöd för utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-staterna) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). Romfördraget från 1957 innehöll bestämmelser om inrättandet av denna fond för att lämna tekniskt och ekonomiskt bistånd och den begränsades ursprungligen till vissa afrikanska länder till vilka vissa medlemsstater hade historiska kopplingar.

EUF finansieras inte genom EU:s budget utan genom direkta bidrag från medlemsstaterna, som bygger på en intern överenskommelse mellan medlemsstaternas företrädare i rådet. EUF:s medel förvaltas av kommissionen och Europeiska investeringsbanken. Avtalen om varje ny fond ingås för en period av cirka fem år. Sedan den första partnerskapskonventionen slöts 1964 har de Europeiska utvecklingsfondernas genomförandeperioder generellt legat i fas med tillämpningstiden för varje partnerskapsavtal eller partnerskapskonvention.

EUF omfattas av en separat budgetförordning (EUT L 78, 19.3.2008) där det anges att dess räkenskaper ska redovisas separat från EU:s. Den externa granskningen av EUF:s årsredovisning och medelförvaltning utförs av Europeiska revisionsrätten och Europaparlamentet. Balansräkning och resultaträkning för EUF 8, 9 och 10 återges nedan i informationssyfte.

BALANSRÄKNING – ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF

|| || Miljoner euro

|| 31.12.2013 || 31.12.2012

Anläggningstillgångar ||  424 ||  438

Omsättningstillgångar || 2 129 || 2 094

TOTALA TILLGÅNGAR || 2 553 || 2 532

Långfristiga skulder || (25) || (40)

Kortfristiga skulder ||  (1 214) ||  (1 057)

TOTALA SKULDER || (1 239) || (1 097)

|| ||

TILLGÅNGAR NETTO || 1 313 || 1 435

|| ||

FONDER OCH RESERVER || ||

Infordrat fondkapital || 32 529 || 29 579

Övriga reserver || 2 252 || 2 252

Resultat som överförts från tidigare år || (30 396) || (27 374)

Ekonomiskt resultat för året || (3 072) || (3 023)

TILLGÅNGAR NETTO || 1 313 || 1 435

RESULTATRÄKNING – ÅTTONDE, NIONDE OCH TIONDE EUF

|| || Miljoner euro

|| 2013 || 2012

Rörelseintäkter ||  123 ||  124

Rörelsekostnader || (3 027) || (3 017)

Administrativa kostnader ||  (167) ||  (107)

UNDERSKOTT FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET || (3 072) || (3 001)

Finansiell verksamhet || 0 ||  (22)

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || (3 072) || (3 023)

11.2.2. Sjukförsäkringssystemet

Sjukförsäkringssystemet har skapats för att finansiera tillgången till sjukvård för personalen vid EU:s institutioner och organ. Sjukförsäkringssystemets resurser utgörs av egna medel som inte kontrolleras av EU, även om medlen i praktiken förvaltas av kommissionen. Systemet finansieras genom bidrag från dess medlemmar (personalen) samt från arbetsgivarna (institutioner, organ, byråer m.fl.). Eventuella överskott behålls som tillgångar.

Systemet består av fyra skilda delar. Huvudkomponenten avser personal vid EU:s institutioner och organ, och tre mindre komponenter omfattar personal vid Europeiska universitetsinstitutet, vid Europaskolorna samt personal som arbetar utanför EU, t.ex. vid delegationerna. Den 31 december 2013 uppgick sjukförsäkringssystemets tillgångar till totalt 291 miljoner euro (2012: 296 miljoner euro).

11.2.3. Deltagargarantifond

Vissa förfinanseringsbelopp som utbetalats inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling täcks i realiteten av en deltagargarantifond. Under 2013 hade förfinansiering betalats ut med sammanlagt 4,5 miljarder euro (2012: 4 miljarder euro). Denna fond är separat från kommissionen och konsolideras inte i de föreliggande räkenskaperna.

Deltagargarantifonden är en mekanism för ömsesidig nytta som inrättats för att täcka EU:s och deltagarnas finansiella risker vid genomförandet av de indirekta åtgärderna i sjunde ramprogrammet, och vars kapital och räntor utgör en fullgörandegaranti. Alla deltagare i indirekta åtgärder som görs i form av bidrag bidrar med 5 % av det sammanlagda EU-bidraget till fonden under åtgärdens varaktighet. Deltagarna är därmed ägare av denna garantifond, där EU (företrädd av kommissionen) är verkställande organ. Vid avslutet av en indirekt åtgärd får deltagarna tillbaka hela sitt bidrag till kapitalet, utom i de fall förluster uppstår i deltagarnas garantifond på grund av mottagare som inte fullgör sina skyldigheter, i dessa fall får deltagarna tillbaka minst 80 % av sitt bidrag. Deltagargarantifonden garanterar sålunda både EU och deltagarnas ekonomiska intressen.

Den 31 december 2013 uppgick deltagargarantifondens sammanlagda tillgångar till 1 658 miljoner euro (2012: 1 452 miljoner euro). Deltagargarantifondens resurser utgörs av egna medel som inte kontrolleras av EU, även om medlen i praktiken förvaltas av Europeiska investeringsbanken.

 

EUROPEISKA UNIONEN

BUDGETÅRET 2013

EUROPEISKA UNIONEN

BUDGETÅRET 2013

KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN OCH FÖRKLARANDE NOTER

* Vissa sifferuppgifter i tabellerna nedan kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen till miljoner euro.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BUDGETSTRUKTUR OCH -PRINCIPER. 100

1.                RESULTAT AV GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN. 102

1.1        BUDGETUTFALL EU. 102

1.2        AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET. 102

1.3        JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP. 103

2.                NYTTJANDET AV EU:s BUDGETINTÄKTER. 109

2.1        SAMMANSTÄLLNING AV HUR BUDGETINTÄKTERNA UTNYTTJATS. 109

3.                GENOMFÖRANDET AV EU:s BUDGETUTGIFTER. 113

3.1        ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDENAS UTVECKLING OCH SAMMANSÄTTNING PER RUBRIK I BUDGETRAMEN. 113

3.2        UTNYTTJANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN PER RUBRIK I BUDGETRAMEN. 113

3.3        UTNYTTJANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER RUBRIK I BUDGETRAMEN. 114

3.4        UTVECKLING AV UTESTÅENDE ÅTAGANDEN PER RUBRIK I BUDGETRAMEN. 114

3.5        UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR OCH RUBRIK I BUDGETRAMEN. 115

3.6        ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDENAS UTVECKLING OCH SAMMANSÄTTNING PER POLITIKOMRÅDE. 116

3.7        UTNYTTJANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN PER POLITIKOMRÅDE. 118

3.8        UTNYTTJANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER POLITIKOMRÅDE. 120

3.9        UTVECKLING (FÖRÄNDRING) AV UTESTÅENDE ÅTAGANDEN PER POLITIKOMRÅDE. 122

3.10     UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR OCH POLITIKOMRÅDE. 123

4.                INSTITUTIONER OCH ORGAN. 126

4.1        SAMMANSTÄLLNING AV HUR BUDGETINTÄKTERNA UTNYTTJATS PER INSTITUTION. 126

4.2        GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER INSTITUTION. 127

4.3        ORGANENS INTÄKTER: BUDGETPROGNOSER, FORDRINGAR OCH ERHÅLLNA BELOPP. 129

4.4        ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER ORGAN. 131

4.5        BUDGETUTFALL INKLUSIVE ORGANEN. 132

BUDGETSTRUKTUR OCH -PRINCIPER

Budgeträkenskaperna upprättas i enlighet med budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter. Den allmänna budgeten är det huvudsakliga instrumentet för EU:s finansiella politik och det är genom budgeten som unionens inkomster och utgifter regleras och beviljas.

Varje år gör kommissionen en uppskattning av samtliga EU-institutioners inkomster och utgifter för budgetåret och upprättar ett budgetförslag som överlämnas till budgetmyndigheten. På grundval av detta budgetförslag arbetar rådet fram ett ställningstagande som blir föremål för förhandlingar mellan budgetmyndighetens båda parter. Budgeten vinner laga kraft när det gemensamma utkastet slutligen förklaras antaget av Europaparlamentets talman. Budgeten genomförs i huvudsak av kommissionen.

För kommissionens räkning är budgeten strukturerad kring administrativa anslag och anslag som används i den löpande bidragsverksamheten. Övriga institutioner förfogar i realiteten endast över administrativa anslag. I budgeten särskiljs mellan två typer av anslag: icke-differentierade och differentierade. Icke-differentierade anslag är avsedda att täcka insatser som är ettåriga (och som motsvarar budgetens ettårighetsprincip). De differentierade anslagen har införts för att jämka samman budgetens ettårighetsprincip med behovet att finansiera insatser som genomförs under flera år. Differentierade anslag ska huvudsakligen täcka insatser som löper över flera år. De differentierade anslagen delas in i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

– Åtagandebemyndigandena: täcker den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som görs under budgetåret för projekt som avser flera år. Men om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delbetalningar, om det är tillåtet enligt den rättsliga grunden.

– Betalningsbemyndiganden:täcker utgifter för åtaganden som gjorts under innevarande eller tidigare budgetår.

Anslagens ursprung

Anslagens huvudsakliga ursprung är EU:s budget för det pågående budgetåret. Det finns dock andra typer av anslag som följer av bestämmelserna i budgetförordningen. De kommer från tidigare budgetår eller från externa källor:

– Ursprungliga budgetanslag som antagits för innevarande år kan kompletteras med överföringar mellan olika budgetposter som görs med hjälp av ändringsbudgetar.

– Anslag som överförs från föregående år eller görs disponibla på nytt kompletterar årets budget. Dessa är följande:

(i) Icke-differentierade betalningsbemyndiganden som får överföras automatiskt till påföljande budgetår en gång,

(ii) anslag som överförs efter beslut av institutionerna om det förberedande arbetet slutförts eller om den rättsliga grunden antagits alltför sent, och

(iii) anslag som dragits tillbaka under föregående budgetår och som görs disponibla på nytt: Här är det frågan om att föra in åtagandebemyndiganden avseende strukturfonderna som tidigare dragits tillbaka. Beloppen får då undantagsvis göras disponibla på nytt om kommissionen har begått ett uppenbart fel eller om de är nödvändiga för genomförandet av programmet.

– Inkomster avsatta för särskilda ändamål avser följande:

(i) Återbetalningar av medel som var avsatta för särskilda ändamål. Beloppen tas upp under samma budgetpost som de ursprungliga utgifterna fördes till och får överföras utan begränsningar.

(ii) Efta-anslag: Enligt avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde ska medlemmarna ekonomiskt stödja en del av den verksamhet som finansieras genom EU:s allmänna budget. De budgetposter som berörs och de aktuella beloppen offentliggörs i bilaga III till EU:s budget. Dessa budgetposter ökas genom bidragen från Efta. De anslag som inte använts vid budgetårets utgång annulleras och återställs till EES-länderna,

(iii) inkomster från tredje man eller andra länder som slutit ett avtal med EU som involverar ett ekonomiskt bidrag till EU:s verksamheter. Belopp som erhålls på detta sätt ska betraktas som inkomster från tredje man och tas upp i berörda budgetposter (ofta på forskningsområdet), och får överföras utan begränsningar.

(iv) arbete för tredje man: EU:s forskningscentrum kan inom ramen för sin forskning utföra arbeten för externa organisationer. Liksom inkomsterna från tredje man fördelas arbete för tredje man på särskilda budgetposter och får överföras utan begränsningar och

(v) anslag som görs disponibla på nytt till följd av återbetalade förskott: Detta är EU-medel som återbetalas av mottagarna och som får överföras utan begränsningar.

De disponibla anslagens sammansättning

– Ursprunglig budget = anslag som godkänts år N-1

– De slutliga budgetanslagen = ursprungliga budgetanslag + anslag i ändringsbudget + överföringar+ ytterligare anslag.

– Tilläggsanslag = inkomster avsatta för särskilda ändamål (se ovan) + anslag som överförts från föregående budgetår eller anslag som dragits tillbaka under föregående budgetår och som görs disponibla på nytt.

Beräkning av budgetutfallet

Egna medel redovisas med de belopp som under budgetåret överförts till konton som öppnats i kommissionens namn av medlemsstaternas regeringar. Om föregående års budgetutfall är ett överskott tas även detta upp bland intäkterna i budgeten. Övriga intäkter redovisas med de belopp som faktiskt uppburits under budgetåret.

Vid beräkningen av budgetutfallet för året ingår betalningar ur budgetårets anslag, plus de anslag som överförs till följande budgetår. Med betalningar ur budgetårets anslag avses betalningar som verkställs av räkenskapsföraren senast den 31 december under budgetåret. För Europeiska garantifonden för jordbruket beaktas de betalningar som medlemsstaterna verkställt fr.o.m. den 16 oktober N-1 t.o.m. den 15 oktober N, förutsatt att åtagande och godkännande av utgifter förelagts räkenskapsföraren senast den 31 januari N+1. EGFJ-utgifterna kan också påverkas av ett s.k. överensstämmelsebeslut, som grundar sig på kontroller som utförts i medlemsstaterna.

Budgetutfallet består av två delar: EU:s resultat och resultatet av de EES-anslutna Eftaländernas bidrag. I enlighet med artikel 15 i förordning nr 1150/2000 om egna medel utgör utfallet differensen mellan

– de sammanlagda intäkterna under budgetåret, och och

– summan av de betalningar som verkställs via budgetårets anslag, plus summan av de betalningsbemyndiganden som överförts från samma budgetår till närmast efterföljande budgetår.

– Denna skillnad ska ökas eller minskas med

· nettobeloppet av de betalningsbemyndiganden som överförts från tidigare budgetår och som annullerats, samt, de eventuella betalningar som, på grund av eurokursens variationer, överskrider de icke-differentierade anslag som överförts från tidigare budgetår, och och

· saldot av de kursvinster och -förluster som gjorts under budgetåret.

De från föregående budgetår överförda anslag som härrör från tredje man eller från arbete för tredje man och som är av sådant slag att de aldrig förfaller, tas upp under budgetårets tilläggsanslag. Detta förklarar skillnaden mellan de anslag som överförts från föregående år enligt rapporten om budgetgenomförandet för 2013 och de som överförts till påföljande år enligt rapporten om budgetgenomförandet för 2012. Betalningsbemyndiganden för återanvändning och anslag som tagits upp på nytt sedan delbetalningar återbetalats ingår inte i beräkningarna av budgetutfallet.

De överförda betalningsbemyndigandena består av automatiska överföringar samt överföringar som grundar sig på beslut. När det gäller outnyttjade betalningsbemyndiganden från föregående budgetår som annulleras, anges anslag som överförts antingen automatiskt eller genom beslut. Beloppet för de medel avsatta för särskilda ändamål som förts över till nästa år har minskat jämfört med år 2012.        

1. RESULTAT AV GENOMFÖRANDET AV EU-BUDGETEN

1.1 BUDGETUTFALL EU

|| || Miljoner euro

|| 2013 || 2012

Intäkter under budgetåret || 149 504 || 139 541

Betalningar mot årets anslag || (147 567) || (137 738)

Betalningsbemyndiganden som överförts till år N+1 || (1 329) ||  (936)

Annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden som överförts från budgetåret N-1 ||  437 ||  92

Växelkursskillnader under budgetåret ||  (42) ||  60

Budgetutfall* || 1 002 || 1 019

* Eftas resultat uppgick till (4) miljoner euro år 2013 och (4) miljoner euro år 2012.

Om EU:s budgetutfall är ett överskott återgår detta till medlemsstaterna under det påföljande året genom avdrag från den summa som de skulle ha betalat in för det budgetåret.

           

1.2 AVSTÄMNING MELLAN DET EKONOMISKA RESULTATET OCH BUDGETUTFALLET

|| || Miljoner euro

|| 2013 || 2012

EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET || (4 365) || (5 329)

|| ||

Intäkter || ||

Fordringar som fastställts under budgetåret men ännu inte uppburits || (2 071) || (2 000)

Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under budgetåret || 3 357 || 4 582

Upplupna intäkter (netto) ||  (134) ||  (38)

Kostnader || ||

Upplupna kostnader (netto) || 3 216 || (1 544)

Utgifter som betalats under året men som hänför sig till föregående år || (1 123) || (2 695)

Nettoeffekt av förfinansiering ||  (902) ||  820

Betalningsbemyndiganden som överförs till påföljande år || (1 528) || (4 666)

Betalningar mot överförda anslag samt annullering av outnyttjade betalningsanslag || 1 538 || 4 768

Förändringar i avsättningar || 4 136 || 7 805

Övrigt || (1 028) ||  (670)

|| ||

Ekonomiskt utfall i organen + EKSG ||  (93) ||  (15)

|| ||

BUDGETUTFALL FÖR ÅRET || 1 002 || 1 019

Årets ekonomiska resultat beräknas enligt principerna för periodiserad redovisning. Budgetutfallet beräknas emellertid genom en modifierad form av kassabaserad redovisning, i enlighet med budgetförordningen. Eftersom det ekonomiska resultatet och budgetutfallet bygger på samma underliggande transaktioner är det användbar kontroll att försöka stämma av dem mot varandra.

År 2013 ingick förutbetalda kostnader för finansieringstekniska instrument och stödordningar (se 2.6.2 och 2.10.2) för första gången i kategorin ”nettoeffekt av förfinansiering”. Också de jämförande siffrorna ovan har genomgått samma omklassificering

Avstämning på inkomstsidan

De reella budgetintäkterna under ett budgetår motsvarar inkomster från fordringar som fastställts under budgetåret och uppbörd av fordringar från tidigare budgetår. De fordringar som fastställts under budgetåret men ännu inte hunnit uppbäras ska därför subtraheras från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetintäkterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det aktuella året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

De upplupna intäkterna netto består främst av upplupna intäkter från jordbruksavgifter, egna medel, räntor och utdelningar. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföring av upplupna intäkter från föregående år, ska beaktas. 

Avstämning på utgiftssidan

De upplupna kostnaderna netto består av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets utgång, t.ex. stödberättigande kostnader som burits av mottagare av EU-bidrag men som ännu inte har rapporterats till kommissionen. Medan de upplupna kostnaderna inte betraktas som kostnader i budgethänseende, ska däremot betalningar som sker under budgetåret för fakturor som registrerats under föregående år räknas till årets budgetkostnader.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av 1) ny förfinansiering som sker under det aktuella budgetåret och som därmed innebär budgetkostnader och 2) regleringen av förfinansiering som betalats ut under föregående år eller under det aktuella året, genom att de motsvarande stödberättigande kostnaderna godkänns. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetutgift i det skede då den betalades ut.

Utöver de betalningar som görs mot årets anslag, ska även de av årets anslag som överförs till följande år tas upp vid beräkningen av budgetutfallet (i enlighet med artikel 15 i förordning nr 1150/2000). Samma princip gäller för de betalningar som gjorts under det aktuella budgetåret ur anslag som förts över från föregående budgetår och outnyttjade betalningsbemyndiganden som annullerats.

Posten för förändring i avsättningar avser de uppskattningar som vid årets utgång görs i de periodiserade räkenskaperna (främst i fråga om förmåner till anställda) och har ingen påverkan på budgeträkenskaperna. I avstämningen måste man också kompensera för andra poster där budgeträkenskaperna och de periodiserade räkenskaperna skiljer sig åt, t.ex. i fråga om avskrivning av tillgångar, förvärv, betalningar inom ramen för vissa leasingkontrakt (capital lease), andelar m.m.

 

1.3 JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP

1.3.1. INTÄKTER

|| || || || Miljoner euro

|| || Ursprunglig budget || Slutlig budget || Faktiska intäkter

1. || Egna medel || 131 288 || 140 326 || 140 100

||    Varav tullar || 18 632 || 14 857 || 15 164

||    Varav moms || 15 030 || 14 680 || 14 542

||    Varav BNI-medel || 97 503 || 110 823 || 110 032

3. || Överskott, saldon och justeringar || 0 || 1 057 ||  698

4. || Intäkter från personer knutna till institutionerna eller till andra unionsorgan || 1 278 || 1 278 || 1 199

5. || Intäkter från institutionernas administrativa verksamhet ||  54 ||  54 ||  611

6. || Avgifter och bidrag inom ramen för olika unionsavtal och unionsprogram ||  60 ||  60 || 3 898

7. || Dröjsmålsränta och böter ||  123 || 1 642 || 2 973

8. || Upp- och utlåning ||  4 ||  4 ||  2

9. || Diverse intäkter ||  30 ||  30 ||  24

Totalt || || 132 837 || 144 451 || 149 504

1.3.2. UTGIFTER PER RUBRIK I BUDGETRAMEN

|| || || || Miljoner euro

|| || Ursprunglig budget || Slutlig budget* || Verkställda betalningar

1. || Hållbar tillväxt || 59 085 || 73 528 || 71 238

|| 1.1 Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning || 11 886 || 16 290 || 14 307

|| 1.2 Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning || 47 199 || 57 238 || 56 931

2 || Skydd och förvaltning av naturresurser || 57 484 || 60 404 || 59 524

3 || Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 1 515 || 2 197 || 1 883

4 || EU som global partner || 6 323 || 7 200 || 7 055

5 || Administration || 8 430 || 10 056 || 8 693

6 || Kompensationer || 0 ||  75 ||  75

Totalt || || 132 837 || 153 461 || 148 469

* Inklusive ändringsbudgetar samt anslag som överförts eller avsatts för särskilda ändamål

1.3.3. KOSTNADER PER POLITIKOMRÅDE

|| || || || Miljoner euro

|| || Ursprunglig budget || Slutlig budget* || Verkställda betalningar

01 || Ekonomi och finans ||  428 ||  411 ||  397

02 || Näringsliv || 1 162 || 1 587 || 1 456

03 || Konkurrens ||  92 ||  107 ||  93

04 || Sysselsättning och socialpolitik || 10 429 || 14 286 || 14 107

05 || Jordbruk och landsbygdsutveckling || 56 344 || 59 234 || 58 339

06 || Transport och rörlighet ||  984 || 1 120 || 1 059

07 || Miljö och klimatpolitik ||  391 ||  438 ||  406

08 || Forskning || 4 808 || 6 556 || 5 771

09 || Kommunikationsnät, innehåll och teknik || 1 389 || 2 024 || 1 826

10 || Direkt forskning ||  411 ||  959 ||  496

11 || Havsfrågor och fiske ||  794 ||  831 ||  820

12 || Inre marknaden ||  103 ||  127 ||  116

13 || Regionalpolitik || 37 434 || 43 960 || 43 494

14 || Beskattning och tullunion ||  112 ||  140 ||  129

15 || Utbildning och kultur || 2 373 || 3 301 || 3 052

16 || Kommunikation ||  253 ||  273 ||  252

17 || Hälsa och konsumentskydd ||  593 ||  622 ||  599

18 || Inrikes frågor ||  799 || 1 053 || 1 035

19 || Yttre förbindelser || 3 089 || 3 354 || 3 295

20 || Handel ||  102 ||  112 ||  104

21 || Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länder || 1 207 || 1 377 || 1 345

22 || Utvidgning ||  832 ||  933 ||  920

23 || Humanitärt bistånd ||  829 || 1 278 || 1 249

24 || Bedrägeribekämpning ||  73 ||  83 ||  73

25 || Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning ||  194 ||  221 ||  193

26 || Kommissionens administration || 1 013 || 1 318 || 1 082

27 || Budget ||  67 ||  146 ||  135

28 || Revision ||  12 ||  13 ||  12

29 || Statistik ||  115 ||  147 ||  126

30 || Pensioner och därmed sammanhängande kostnader || 1 399 || 1 401 || 1 397

31 || Språktjänster ||  397 ||  506 ||  436

32 || Energi ||  814 ||  838 ||  758

33 || Rättsliga frågor ||  184 ||  208 ||  195

40 || Reserver ||  80 || 0 || 0

90 || Övriga institutioner || 3 527 || 4 497 || 3 703

Totalt || || 132 837 || 153 461 || 148 469

* Inklusive ändringsbudgetar samt anslag som överförts eller avsatts för särskilda ändamål

1.3.4. ÅTAGANDEN PER RUBRIK I BUDGETRAMEN

|| || || || Miljoner euro

|| || Ursprunglig budget || Slutlig budget* || Åtaganden

1. || Hållbar tillväxt || 70 630 || 75 054 || 72 682

|| 1.1 Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning || 16 121 || 19 191 || 17 723

|| 1.2 Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning || 54 509 || 55 863 || 54 959

2. || Skydd och förvaltning av naturresurser || 60 149 || 62 540 || 61 463

3. || Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 2 106 || 2 846 || 2 777

4. || EU som global partner || 9 583 || 10 015 || 9 793

5. || Administration || 8 430 || 9 281 || 8 870

6. || Kompensationer || 0 ||  75 ||  75

Totalt || || 150 898 || 159 810 || 155 659

* Inklusive ändringsbudgetar samt anslag som överförts eller avsatts för särskilda ändamål

1.3.5. ÅTAGANDEN PER POLITIKOMRÅDE

|| || || || Miljoner euro

|| || Ursprunglig budget || Slutlig budget* || Åtaganden

01 || Ekonomi och finans ||  556 ||  527 ||  517

02 || Näringsliv || 1 154 || 1 269 || 1 241

03 || Konkurrens ||  92 ||  99 ||  94

04 || Sysselsättning och socialpolitik || 12 004 || 12 823 || 12 131

05 || Jordbruk och landsbygdsutveckling || 58 852 || 61 226 || 60 167

06 || Transport och rörlighet || 1 741 || 1 843 || 1 807

07 || Miljö och klimatpolitik ||  498 ||  518 ||  506

08 || Forskning || 6 878 || 8 130 || 7 915

09 || Kommunikationsnät, innehåll och teknik || 1 805 || 2 131 || 2 085

10 || Direkt forskning ||  424 || 1 000 ||  518

11 || Havsfrågor och fiske || 1 024 || 1 043 ||  997

12 || Inre marknaden ||  106 ||  123 ||  117

13 || Regionalpolitik || 43 389 || 44 464 || 44 170

14 || Beskattning och tullunion ||  145 ||  151 ||  147

15 || Utbildning och kultur || 2 813 || 3 433 || 3 303

16 || Kommunikation ||  266 ||  275 ||  269

17 || Hälsa och konsumentskydd ||  634 ||  648 ||  635

18 || Inrikes frågor || 1 296 || 1 444 || 1 420

19 || Yttre förbindelser || 5 001 || 5 088 || 5 023

20 || Handel ||  107 ||  111 ||  108

21 || Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länder || 1 572 || 1 701 || 1 664

22 || Utvidgning || 1 062 || 1 152 || 1 147

23 || Humanitärt bistånd ||  917 || 1 360 || 1 339

24 || Bedrägeribekämpning ||  79 ||  79 ||  79

25 || Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning ||  193 ||  205 ||  194

26 || Kommissionens administration || 1 030 || 1 184 || 1 119

27 || Budget ||  67 ||  138 ||  134

28 || Revision ||  12 ||  13 ||  12

29 || Statistik ||  134 ||  144 ||  134

30 || Pensioner och därmed sammanhängande kostnader || 1 399 || 1 401 || 1 397

31 || Språktjänster ||  397 ||  482 ||  435

32 || Energi ||  738 ||  818 ||  782

33 || Rättsliga frågor ||  218 ||  235 ||  225

40 || Reserver ||  764 ||  528 || 0

90 || Övriga institutioner || 3 527 || 4 023 || 3 830

Totalt || || 150 898 || 159 810 || 155 659

* Inklusive ändringsbudgetar samt anslag som överförts eller avsatts för särskilda ändamål

Betalningsbemyndigandena uppgick till 132 837 miljoner euro i den ursprungliga EU-budget som undertecknades av Europaparlamentets talman den 12 december 2012. Enligt planen skulle dessa budgetutgifter finansieras via egna medel till ett belopp av 131 288 miljoner euro. Beräknade inkomster och utgifter i den ursprungliga budgeten justeras normalt under loppet av budgetåret, genom s.k. ändringsbudgetar. Anpassningar av de BNI-baserade egna medlen garanterar att de budgeterade inkomsterna exakt motsvarar de budgeterade utgifterna. Enligt principen om jämvikt i budgeten måste inkomsterna och utgifterna (betalningsbemyndigandena) i budgeten vara i balans.

Intäkter:

Under 2013 antogs sammanlagt nio ändringsbudgetar. Med beaktande av dessa uppgick de totala slutliga budgeterade inkomsterna för 2013 till 144 451 miljoner euro. Dessa bestod till 140 326 miljoner euro av egna medel (vilket var 9 038 miljoner euro mer än ursprungligen planerat), resten bestod av övriga intäkter. Det ökade behovet att finansiera betalningsbemyndiganden löstes huvudsakligen med de BNI-baserade medlen i ändringsbudgetarna nr 2/2013 och 8/2013.

I ändringsskrivelsen till ändringsbudget nr 6/2013 ingick företagsböter på totalt 1 614 miljoner euro som var kända då förslaget till ändringsbudget nr 6/2013 fastställdes. Den 31 december 2013 fastställdes andra böter slutgiltigt, antingen efter en slutgiltig dom eller på grund av att företagen inte överklagade nya bötesbeslut.

Inkomster, avgifter och bidrag inom ramen för olika unionsavtal och unionsprogram uppgår totalt till 3 888 miljoner euro. Huvudbeloppet avser EGFJ och EJFLU (och i synnerhet avslutningen av räkenskaperna samt oriktigheter), tredjeländers deltagande i forskningsprogram och andra avgifter och bidrag till unionens program/verksamheter. En betydande del av totalbeloppet utgörs av inkomster avsatta för särskilda ändamål, som ofta medför att ytterligare anslag förs upp på utgiftssidan.

I fråga om egna medel låg uppbörden av traditionella egna medel mycket nära prognostiserade belopp. Detta eftersom de budgetberäkningar som ändrades i samband med att ändringsbudget nr 6/2013 fastställdes (minskning med 1 871 miljoner euro i enlighet med de nya makroekonomiska prognoserna våren 2013), åter ändrades i ändringsskrivelsen till den ändringsbudgeten för att beakta den reella uppbördstakten. Därför minskade de igen med 2 062 miljoner euro.

Medlemsstaternas slutliga inbetalningar av BNI- och momsmedel låg också mycket nära de slutligt uppdaterade beräkningarna i budgeten. Skillnaderna mellan de i förhand beräknade beloppen och de belopp som faktiskt betalades in förklaras av avvikelserna mellan de omräkningskurser för euron som används för budgetändamål och de marknadskurser som rådde då medlemsstater utanför euroområdet gjorde sina inbetalningar.

Utgifter:

År 2013 var det sista året för programperioden 2007-2013. I den ursprungliga budgeten för alla institutioner fastställdes åtagandebemyndigandena till 150 898 miljoner euro, dvs. 1,7 % mer än den slutliga budgeten för 2012. Detta innebar att kommissionens budgetförslag reducerades med 160 miljoner euro, och ger en marginal på 2,45 miljarder euro under taket i den fleråriga budgetramen.

Slutligen fastställdes betalningsbemyndigandena till 132 837 miljoner euro, efter att 4,96 miljarder euro skurits bort från budgetförslaget för 2013. Detta innebar en minskning med 2,2 % jämfört med den slutliga budgeten för 2012. Den ursprungliga nivån på betalningsbemyndigandena 2013 motsvarade 0,99 % av unionens BNI och lämnar en marginal på 11,24 miljarder euro under utgiftstaket i budgetramen.

De slutliga budgetanslagen och därmed de uppsatta politiska målen avseende åtagandena genomfördes helt och hållet (99,7 % förutom outnyttjade reserver).  De viktigaste justeringarna som kom till stånd via ändringsbudgetar under året avsåg belopp som behövdes efter Kroatiens anslutning (655 miljoner euro), utbetalningar från Europeiska unionens solidaritetsfond (415 miljoner euro), som per definition är oförutsebara samt ytterligare åtagandena under rubrik 1b för Frankrike, Italien och Spanien (150 miljoner euro), sedan  Europeiska rådet enats om att öka anslagen till strukturfonderna. Av det totala genomförandet på 151 080 miljoner euro lämnades 1 011 miljoner euro outnyttjade. Efter anslagsöverföringen till 2014 förfaller ett belopp på 833 miljoner euro. För det mesta gäller detta dock outnyttjade reserver: 464 miljoner euro för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, 64 miljoner euro till reserven för katastrofbistånd och 43 miljoner euro från reserven för internationella fiskeavtal.

Den totala ökningen av de ursprungligen budgeterade betalningsbemyndigandena, som fördes upp via ändringsbudgetar, uppgick till 11,6 miljarder euro. Med anledning av de stora trycket av ansökningar om utbetalning och eftersläpningen av utestående sådana ansökningar från 2012 godkände budgetmyndigheten 11,2 miljard euro mer i betalningsbemyndiganden i två steg (ändringsbudgetarna nr 2/2013 och 8/2013). Nivån på betalningsbemyndigandena nådde därför taket i budgetplanen, vilket bidragit till att minska ökningen av utestående åtaganden.

Betalningsbehoven i EU:s solidaritetsfond täcktes med 15 miljoner euro i nya anslag genom ändringsbudget 5/2013 och via en omfördelning på 250 miljoner euro genom ändringsbudget 9/2013 från vissa av de budgetposter som kommissionen föreslagit i samband med den samlade överföringen. Återstående 150 miljoner euro i betalningsbemyndiganden fördes in i 2014 års budget.

Det totala genomförandet av slutliga betalningsbemyndiganden låg på 142 883 miljoner euro, vilket motsvarar 98,9 %. Detta är 8 miljarder euro mer än 2012, men också 7 miljarder euro över utgiftstaket i budgetramen för 2014. Eftersläpningen av obetalade ansökningar om utbetalning vid årets utgång ökade dock ytterligare till 26,2 miljarder euro. Sedan överföringarna av betalningsbemyndiganden till 2014 beaktats, förfaller sammanlagt 238 miljoner euro.

Mer än hälften av de kommissionsanslag som förfallit beror ytterst på rådets vägran att överföra anslag till lönejusteringen. Av de betalningsbemyndiganden som överfördes från 2012 har 97 miljoner euro annullerats.

En närmare analys av budgetjusteringarna och deras kontext, motiv och verkan återfinns i kommissionens rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen 2013 (se del A för en överblick över hela budgeten och del B för en redogörelse per rubrik i budgetramen).

 

2. NYTTJANDET AV EU:s BUDGETINTÄKTER

2.1 SAMMANSTÄLLNING AV HUR BUDGETINTÄKTERNA UTNYTTJATS

|| || || || || || || || || || || Miljoner euro

|| Rubrik || Budgeterade intäkter || Fastställda fordringar || Intäkter || Intäkter som || Utestående

|| || Ursprungliga || Slutliga || Innevarande budgetår || Överfört || Totalt || Innevarande års fordringar || Överförda fordringar || Totalt || Procentandel av budgeten ||

1. || Egna medel || 131 288 || 140 326 || 140 102 ||  45 || 140 147 || 140 097 ||  3 || 140 100 || 99,84 % ||  47

3. || Överskott, saldon och justeringar || 0 || 1 057 ||  698 || 0 ||  698 ||  698 || 0 ||  698 || 65,99 % || 0

4. || Intäkter från personer som är knutna till institutionerna eller till andra EU-organ || 1 278 || 1 278 || 1 206 ||  5 || 1 211 || 1 194 ||  5 || 1 199 || 93,83 % ||  12

5. || Intäkter från institutionernas administrativa verksamhet ||  54 ||  54 ||  604 ||  29 ||  632 ||  587 ||  24 ||  611 || 1133,46 % ||  21

6. || Bidrag och återbetalningar i samband med EU:s avtal och program ||  60 ||  60 || 3 601 ||  525 || 4 126 || 3 500 ||  398 || 3 898 || 6496,27 % ||  228

7. || Dröjsmålsränta och böter ||  123 || 1 642 || 2 631 || 10 774 || 13 406 ||  634 || 2 338 || 2 973 || 181,05 % || 10 433

8. || Upp- och utlåning ||  4 ||  4 ||  35 ||  222 ||  257 ||  2 || 0 ||  2 || 49,77 % ||  255

9. || Diverse intäkter ||  30 ||  30 ||  25 ||  9 ||  34 ||  22 ||  2 ||  24 || 79,42 % ||  10

|| Totalt || 132 837 || 144 451 || 148 901 || 11 609 || 160 510 || 146 733 || 2 771 || 149 504 || 103,50 % || 11 006

Uppgifter om avdelning 1: Egna medel

|| Kapitel || Budgeterade intäkter || Fastställda fordringar || Intäkter || Intäkter som || Utestående

|| || Ursprungliga || Slutliga || Innevarande budgetår || Överfört || Totalt || Innevarande års fordringar || Överförda fordringar ||  Totalt || Procentandel av budgeten ||

11. || Sockeravgifter ||  123 ||  (35) ||  202 || 0 ||  202 ||  202 || 0 ||  202 || (582.66)% || 0

12. || Tullar || 18 632 || 14 857 || 15 166 ||  45 || 15 211 || 15 161 ||  3 || 15 164 || 102,06 % ||  47

13. || Moms || 15 030 || 14 680 || 14 542 || 0 || 14 542 || 14 542 || 0 || 14 542 || 99,06 % || 0

14. || BNI || 97 503 || 110 823 || 110 032 || 0 || 110 032 || 110 032 || 0 || 110 032 || 99,29 % || 0

15. || Korrigering av budgetobalanser || 0 || 0 ||  166 || 0 ||  166 ||  166 || 0 ||  166 || 0,00 % || 0

16. || Reducering av BNI-baserade betalningar från Nederländerna och Sverige || 0 || 0 || (6) || 0 || (6) || (6) || 0 || (6) || 0,00 % || 0

|| Totalt || 131 288 || 140 326 || 140 102 ||  45 || 140 147 || 140 097 ||  3 || 140 100 || 99,84 % ||  47

Uppgifter om avdelning 3: Överskott, saldon och justeringar

|| Kapitel || Budgeterade intäkter || Fastställda fordringar || Intäkter || Intäkter som || Utestående

|| || Ursprungliga || Slutliga || Innevarande budgetår || Överfört || Totalt || Innevarande års fordringar || Överförda fordringar || Totalt || Procentandel av budgeten ||

30. || Överskott från föregående budgetår || 0 || 1 057 || 1 054 || 0 || 1 054 || 1 054 || 0 || 1 054 || 99,65 % || 0

31. || Momssaldo || 0 || 0 ||  (522) || 0 ||  (522) ||  (522) || 0 ||  (522) || 0,00 % || 0

32. || BNI-saldo || 0 || 0 ||  162 || 0 ||  162 ||  162 || 0 ||  162 || 0,00 % || 0

34. || Justering för de som inte deltar i RIF-politiken || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0,00 % || 0

35. || Justering för korrig. för Förenade kungariket || 0 || 0 ||  4 || 0 ||  4 ||  4 || 0 ||  4 || 0,00 % || 0

|| Totalt || 0 || 1 057 ||  698 || 0 ||  698 ||  698 || 0 ||  698 || 65,99 % || 0

2.1.1. Intäkter från egna medel

Den allra största delen av intäkterna kommer från egna medel. Detta enligt artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt där följande fastställs: "Utan att det inverkar på andra inkomster ska budgeten finansieras helt av egna medel." Den största delen av budgetutgifterna finansieras genom egna medel. Övriga intäkter utgör bara en liten del av den sammanlagda finansieringen.

Egna medel kan delas in i följande kategorier:

(1)        Traditionella egna medel som består av tullar, jordbruks- och sockeravgifter. Dessa egna medel tas ut av ekonomiska aktörer och uppbärs av medlemsstaterna för EU:s räkning. Medlemsstaterna har rätt att behålla 25 % som ersättning för uppbördskostnaderna. Tullar och jordbruksavgifter tas ut på import av varor från tredjeland, enligt de satser som fastställs i gemensamma tulltaxan. Sockeravgifter betalas av sockerproducenter för att finansiera exportbidrag för socker. De traditionella egna medlen utgör vanligen 13 % av de sammanlagda egna medlen.

(2)        Egna medel från mervärdesskatt (moms) tas ut från medlemsstaternas momsunderlag, som är harmoniserade för detta ändamål i enlighet med EU:s bestämmelser. Samma procentuella andel tas ut från varje medlemsstats harmoniserade underlag. Momsunderlaget får uppgå till högst 50 % av respektive medlemsstats BNI. De momsbaserade egna medlen utgör vanligen cirka 12 % av de egna medlen.

(3)        Den inkomstkälla som baserar sig på BNI ska balansera intäkterna och kostnaderna i budgeten, dvs. finansiera den del av budgeten som inte täcks av andra inkomster. Samma procentandel tas ut från alla medlemsstaters BNI, som fastställs i enlighet med EU:s bestämmelser. BNI-inkomsterna står vanligen för cirka 75 % av de egna medlen.

Fördelningen av egna medel regleras i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för EU:s egna medel (förordningen om egna medel).

2.1.2. Traditionella egna medel

Traditionella egna medel: Alla fastställda belopp av traditionella egna medel måste tas upp i någon av de två typer av räkenskaper som förs av de behöriga myndigheterna, dvs.

– de ordinarie räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 a i förordning nr 1150/2000 och som avser alla belopp som uppburits eller för vilka säkerhet ställts, eller

– i de särskilda räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 b i förordning nr 1150/2000 och som avser belopp som ännu inte har uppburits eller för vilka ingen säkerhet ställts och belopp för vilka säkerhet ställts men som är omtvistade kan också föras in i dessa räkenskaper.

För de särskilda räkenskaperna innehåller medlemsstaterna kvartalsrapport till kommissionen

– vilket belopp som återstod att uppbära föregående kvartal,

– fastställda fordringar under kvartalet i fråga,

– vilka rättelser som har gjorts av beräkningsunderlaget (rättelser/annulleringar) under kvartalet,

– avskrivna belopp (som inte kan tillhandahållas enligt artikel 17.2 i förordning (EG) nr 1150/2000),

– vilka belopp som har uppburits under kvartalet i fråga,

– det saldo som ska uppbäras vid kvartalets slut.

Traditionella egna medel ska krediteras kommissionens konto hos medlemsstatens finansförvaltning, eller hos det organ som medlemsstaten har utsett, senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månaden efter det att fordran fastställdes (eller återkrävdes om de särskilda räkenskaperna avses). Medlemsstaterna behåller 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka sina uppbördskostnader. Eventualfordringarna på egna medel justeras utifrån hur troligt det är att de kommer att uppbäras.

2.1.3. Egna medel från mervärdesskatt och BNI

De egna medlen från mervärdesskatt beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats, som gäller för alla medlemsstater, av det harmoniserade momsunderlaget som upprättats enligt artikel 2.1 b i beslutet om egna medel. Den enhetliga procentsatsen fastställs till 0,30 % utom för perioden 2007–2013, då uttagssatsen fastställdes till 0,225 för Österrike, 0,15 % för Tyskland samt 0,10 % för Nederländerna och Sverige. Momsunderlaget utjämnas på så sätt att det inte får överstiga 50 % av BNI i någon medlemsstat.

De BNI-baserade egna medlen är en flexibel resurs, avsedd att tillhandahålla de inkomster som behövs för att täcka utgifterna under ett visst budgetår utöver de belopp som ställs till förfogande genom de traditionella egna medlen, momsmedlen och diverse intäkter. De beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats på varje medlemsstats BNI. De moms- och BNI-baserade medlen bestäms på grundval av de prognoser för moms- och BNI-underlagen som tas fram i samband med att budgetförslaget utarbetas. Prognoserna revideras senare Prognoserna revideras senare och beloppen uppdateras under det aktuella budgetåret genom en ändringsbudget.

De faktiska uppgifterna för moms- och BNI-underlagen blir tillgängliga under det påföljande budgetåret. Kommissionen beräknar då skillnaden mellan de belopp medlemsstaterna är skyldiga att betala på grundval av de faktiska beräkningsunderlagen och de belopp de i praktiken har betalat på grundval av (de reviderade) prognoserna. Dessa moms- och BNI-saldon (positiva eller negativa) uppbärs sedan av kommissionen från medlemsstaterna den 1 december det påföljande budgetåret. Även de faktiska moms- och BNI-underlagen kan korrigeras under de påföljande fyra åren, såvitt uppgifterna inte omfattas av ett förbehåll. De tidigare beräknade saldona justeras, och skillnaden uppbärs samtidigt som moms- och BNI-saldona för det föregående budgetåret.

Vid sina kontroller av medlemsstaternas redovisningar av mervärdesskatt samt deras BNI-uppgifter kan kommissionen meddela förbehåll på vissa punkter som man bedömer kan få konsekvenser för respektive medlemsstats bidrag till EU:s egna medel. Det kan till exempel handla om att det saknas uppgifter av godtagbar kvalitet, eller att en bättre metod behöver utvecklas på någon punkt. Dessa förbehåll bör ses som potentiella fordringar på medlemsstaten i fråga, även om det ännu inte går att beräkna något exakt belopp. När det exakta beloppet kan fastställas begärs motsvarande moms- eller BNI-baserade medel in, antingen i samband med återkommande moms- eller BNI-saldon eller genom ett separat krav.

2.1.4. Förenade kungarikets korrigering

Förenade kungarikets inbetalningar av egna medel minskas i förhållande till landets obalans gentemot EU-budgeten och inbetalningarna av egna medel från andra medlemsstater ökas proportionellt. Mekanismen för att kompensera budgetmässiga obalanser till förmån för Förenade kungariket infördes av Europeiska rådet i Fontainebleu i juni 1984 och genom ett efterföljande beslut om egna medel den 7 maj 1985. Syftet var att minska Förenade kungarikets obalans i förhållande till budgeten genom en minskning av dess inbetalningar till EU. Finansieringen av rabatten har satts ner för Tyskland, Österrike, Sverige och Nederländerna (som deltar med en fjärdedel av sina normala andelar).

2.1.5. Bruttominskning

Europeiska rådet kom den 15 och 16 december 2005 till slutsatsen att Nederländerna och Sverige ska tillerkännas en bruttominskning av sina BNI-baserade bidrag till budgeten under perioden 2007–2013. Enligt denna kompensationsmekanism ska Nederländernas årliga BNI-baserade bidrag till budgeten för perioden 2007–2013 minskas med 605 miljoner euro per år brutto, medan Sveriges årliga BNI-baserade bidrag ska minskas med 150 miljoner euro per år brutto, i båda fallen uttryckt i 2004 års priser.

 

3. GENOMFÖRANDET AV EU:s BUDGETUTGIFTER

3.1 ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDENAS UTVECKLING OCH SAMMANSÄTTNING PER RUBRIK I BUDGETRAMEN

|| || || || || || || || || || || || Miljoner euro

|| Åtagandebemyndiganden || Betalningsbemyndiganden

Rubrik i budgetramen || Beviljade anslag || Ändringar (överföringar och ändringsbudgetar) || Överfört || Inkomster för särskilda ändamål || Totala tilläggsanslag || Totala beviljade anslag || Beviljade anslag || Ändringar (överföringar och ändringsbudgetar) || Överfört || Inkomster för särskilda ändamål || Totala tilläggsanslag || Totala beviljade anslag

|| 1 || 2 || 3 || 4 || 5=3+4 || 6=1+2+5 || 7 || 8 || 9 || 10 || 11=9+10 || 12=7+8+11

1 || Hållbar tillväxt || 70 630 ||  620 ||  28 || 3 777 || 3 805 || 75 054 || 59 085 || 10 037 ||  157 || 4 250 || 4 407 || 73 528

2 || Skydd och förvaltning av naturresurser || 60 149 ||  (4) ||  2 || 2 393 || 2 395 || 62 540 || 57 484 ||  552 ||  36 || 2 332 || 2 368 || 60 404

3 || Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 2 106 ||  507 || 0 ||  233 ||  233 || 2 846 || 1 515 ||  450 ||  9 ||  224 ||  232 || 2 197

4 || EU som global partner || 9 583 ||  (4) ||  2 ||  433 ||  435 || 10 015 || 6 323 ||  500 ||  30 ||  346 ||  377 || 7 200

5 || Administration || 8 431 || 0 || 0 ||  851 ||  851 || 9 281 || 8 430 ||  (1) ||  767 ||  859 || 1 627 || 10 056

6 || Kompensationer || 0 ||  75 || 0 || 0 || 0 ||  75 || 0 ||  75 || 0 || 0 || 0 ||  75

|| Totalt || 150 898 || 1 193 ||  31 || 7 687 || 7 719 || 159 810 || 132 837 || 11 614 ||  999 || 8 011 || 9 010 || 153 461

           

3.2 UTNYTTJANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN PER RUBRIK I BUDGETRAMEN

|| || || || || || || || || || || || || || || Miljoner euro

|| Rubrik i budgetramen || Åtagandebemyndiganden || Gjorda åtaganden || Överförda anslag || Anslag som förfallit

|| || BEVILJATS || Från budgetårets anslag || Från överförda anslag || Från inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Inkomster för särskilda ändamål || Överföringar efter beslut || Totalt || % || Från budgetårets anslag || Från överförda anslag || Inkomster för särskilda ändamål || Totalt || %

|| || 1 || 2 || 3 || 4 || 5=2+3+4 || 6=5/1 || 7 || 8 || 9=7+8 || 10=9/1 || 11 || 12 || 13 || 14=11+ 12+13 || 15=14/1

1 || Hållbar tillväxt || 75 054 || 70 585 ||  28 || 2 069 || 72 682 || 96,84 % || 1 708 ||  169 || 1 877 || 2,50 % ||  495 || 0 || 0 ||  495 || 0,66 %

2 || Skydd och förvaltning av naturresurser || 62 540 || 60 080 ||  2 || 1 381 || 61 463 || 98,28 % || 1 012 ||  1 || 1 013 || 1,62 % ||  64 || 0 || 0 ||  64 || 0,10 %

3 || Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 2 846 || 2 606 || 0 ||  171 || 2 777 || 97,59 % ||  62 ||  2 ||  64 || 2,26 % ||  4 || 0 || 0 ||  4 || 0,15 %

4 || EU som global partner || 10 015 || 9 500 ||  2 ||  291 || 9 793 || 97,78 % ||  142 ||  6 ||  149 || 1,48 % ||  74 || 0 || 0 ||  74 || 0,73 %

5 || Administration || 9 281 || 8 234 || 0 ||  636 || 8 870 || 95,57 % ||  215 || 0 ||  215 || 2,32 % ||  196 || 0 || 0 ||  196 || 2,11 %

6 || Kompensationer ||  75 ||  75 || 0 || 0 ||  75 || 100,00 % || 0 || 0 || 0 || 0,00 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0,00 %

|| Totalt || 159 810 || 151 080 ||  31 || 4 548 || 155 659 || 97,40 % || 3 140 ||  178 || 3 318 || 2,08 % ||  833 || 0 || 0 ||  833 || 0,52 %

           

3.3 UTNYTTJANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER RUBRIK I BUDGETRAMEN

|| || || || || || || || || || || || || || || || Miljoner euro

|| Rubrik i budgetramen || Godkända betalnings- || Verkställda betalningar || Överförda anslag || Anslag som förfallit

|| || Bemyndi­ganden || Från budgetårets anslag || Från överförda anslag || Från inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Från överförda anslag || Överföringar efter beslut || Inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Från budgetårets anslag || Från överförda anslag || Inkomster för särskilda ändamål || Totalt || %

|| || || 2 || 3 || 4 || 5=2+3+4 || 6=5/1 || 7 || 8 || 9 || 10=7+8+9 || 11=10/1 || 12 || 13 || 14 || 15=12+ 13+14 || 16=

|| || || || || || || || || || || || || || || || || 15/1

1 || Hållbar tillväxt || 73 528 || 68 804 ||  138 || 2 296 || 71 238 || 96,89 % ||  135 ||  165 || 1 954 || 2 254 || 3,06 % ||  18 ||  18 || 0 ||  37 || 0,05 %

2 || Skydd och förvaltning av naturresurser || 60 404 || 57 980 ||  32 || 1 512 || 59 524 || 98,54 % ||  34 ||  2 ||  820 ||  856 || 1,42 % ||  20 ||  4 || 0 ||  24 || 0,04 %

3 || Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 2 197 || 1 703 ||  8 ||  173 || 1 883 || 85,71 % ||  9 ||  251 ||  51 ||  311 || 14,15 % ||  2 ||  1 || 0 ||  3 || 0,15 %

4 || EU som global partner || 7 200 || 6 786 ||  26 ||  243 || 7 055 || 97,99 % ||  34 ||  1 ||  103 ||  138 || 1,92 % ||  2 ||  5 || 0 ||  7 || 0,09 %

5 || Administration || 10 056 || 7 534 ||  699 ||  460 || 8 693 || 86,44 % ||  699 || 0 ||  399 || 1 098 || 10,92 % ||  196 ||  68 || 0 ||  265 || 2,63 %

6 || Kompensationer ||  75 ||  75 || 0 || 0 ||  75 || 100,00 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0,00 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0,00 %

|| Totalt || 153 461 || 142 883 ||  902 || 4 684 || 148 469 || 96,75 % ||  911 ||  419 || 3 327 || 4 657 || 3,03 % ||  238 ||  97 || 0 ||  335 || 0,22 %

           

3.4 UTVECKLING AV UTESTÅENDE ÅTAGANDEN PER RUBRIK I BUDGETRAMEN

|| || || || || || || || || || Miljoner euro

|| || Utestående åtaganden vid föregående års utgång || Årets åtaganden ||

|| Rubrik i budgetramen || Åtaganden som överförts från föregående budgetår || Tillbakadragna/ Uppskrivna/ Annullerade || Betalningar || Utestående åtaganden vid årets utgång || Gjorda åtaganden under året || Betalningar || Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats || Utestående åtaganden vid årets utgång || Utestående åtaganden totalt vid årets utgång

1 || Hållbar tillväxt || 166 271 || (1 019) || (63 822) || 101 430 || 72 682 || (7 416) ||  (3) || 65 263 || 166 693

2 || Skydd och förvaltning av naturresurser || 26 886 ||  (396) || (13 444) || 13 045 || 61 463 || (46 080) || 0 || 15 383 || 28 428

3 || Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 2 316 ||  (133) ||  (628) || 1 555 || 2 777 || (1 255) || 0 || 1 522 || 3 077

4 || EU som global partner || 21 429 ||  (852) || (5 002) || 15 575 || 9 793 || (2 053) ||  (2) || 7 738 || 23 313

5 || Administration ||  909 ||  (191) ||  (715) ||  3 || 8 870 || (7 978) ||  4 ||  896 ||  899

6 || Kompensationer || 0 || 0 || 0 || 0 ||  75 ||  (75) || 0 || 0 || 0

|| Totalt || 217 810 || (2 590) || (83 611) || 131 609 || 155 659 || (64 858) ||  (1) || 90 801 || 222 410

           

3.5 UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR OCH RUBRIK I BUDGETRAMEN

|| || || || || || || || || || Miljoner euro

|| Rubrik i budgetramen || <2007 || 2007 || 2008 || 2009 || 2010 || 2011 || 2012 || 2013 || Totalt

1 || Hållbar tillväxt || 4 097 ||  337 ||  859 || 3 760 || 12 112 || 28 399 || 51 867 || 65 263 || 166 693

2 || Skydd och förvaltning av naturresurser ||  479 ||  46 ||  95 ||  139 ||  219 || 2 571 || 9 496 || 15 383 || 28 428

3 || Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa ||  6 ||  16 ||  50 ||  144 ||  214 ||  398 ||  728 || 1 522 || 3 077

4 || EU som global partner ||  956 ||  415 ||  823 || 1 237 || 2 375 || 3 845 || 5 923 || 7 738 || 23 313

5 || Administration || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  1 ||  139 ||  759 ||  899

|| Totalt || 5 537 ||  815 || 1 827 || 5 280 || 14 920 || 35 214 || 68 153 || 90 664 || 222 410

3.6 ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDENAS UTVECKLING OCH SAMMANSÄTTNING PER POLITIKOMRÅDE

|| || || || || || || || || || || || Miljoner euro

|| Åtagandebemyndiganden || Betalningsbemyndiganden

|| Beviljade anslag || Ändringar (överföringar och ändringsbudget) || Överfört || Inkomster för särskilda ändamål || Totala tilläggsanslag || Totala beviljade anslag || Beviljade anslag || Ändringar (överföringar och ändringsbudget) || Överfört || Inkomster för särskilda ändamål || Totala tilläggsanslag || Totala beviljade anslag

|| 1 || 2 || 3 || 4 || 5=3+4 || 6=1+2+5 || 7 || 8 || 9 || 10 || 11=9+10 || 12=7+8+11

01 || Ekonomi och finans ||  556 ||  (60) || 0 ||  31 ||  31 ||  527 ||  428 ||  (52) ||  6 ||  29 ||  35 ||  411

02 || Näringsliv || 1 154 ||  (16) || 0 ||  131 ||  131 || 1 269 || 1 162 ||  214 ||  19 ||  192 ||  211 || 1 587

03 || Konkurrens ||  92 ||  1 || 0 ||  6 ||  6 ||  99 ||  92 ||  1 ||  8 ||  6 ||  13 ||  107

04 || Sysselsättning och socialpolitik || 12 004 ||  276 ||  24 ||  518 ||  542 || 12 823 || 10 429 || 3 303 ||  38 ||  517 ||  555 || 14 286

05 || Jordbruk och landsbygdsutveckling || 58 852 ||  (33) ||  2 || 2 406 || 2 407 || 61 226 || 56 344 ||  512 ||  27 || 2 351 || 2 378 || 59 234

06 || Mobilitet och transporter || 1 741 || 0 || 0 ||  102 ||  102 || 1 843 ||  984 ||  18 ||  6 ||  112 ||  118 || 1 120

07 || Miljö och klimatpolitik ||  498 ||  (1) || 0 ||  21 ||  21 ||  518 ||  391 ||  9 ||  18 ||  19 ||  37 ||  438

08 || Forskning || 6 878 ||  (4) || 0 || 1 256 || 1 256 || 8 130 || 4 808 ||  174 ||  26 || 1 548 || 1 573 || 6 556

09 || Kommunikationsnät, innehåll och teknik || 1 805 ||  6 || ||  320 ||  321 || 2 131 || 1 389 ||  167 ||  14 ||  454 ||  468 || 2 024

10 || Direkt forskning ||  424 || 0 || 0 ||  576 ||  576 || 1 000 ||  411 ||  8 ||  48 ||  491 ||  539 ||  959

11 || Havsfrågor och fiske || 1 024 ||  15 || 0 ||  4 ||  4 || 1 043 ||  794 ||  30 ||  3 ||  4 ||  7 ||  831

12 || Inre marknaden ||  106 || 0 || 0 ||  16 ||  16 ||  123 ||  103 ||  2 ||  6 ||  17 ||  22 ||  127

13 || Regionalpolitik || 43 389 ||  780 ||  3 ||  292 ||  295 || 44 464 || 37 434 || 6 222 ||  12 ||  292 ||  304 || 43 960

14 || Skatter och tullar ||  145 ||  1 || 0 ||  6 ||  6 ||  151 ||  112 ||  16 ||  7 ||  5 ||  12 ||  140

15 || Utbildning och kultur || 2 813 ||  15 || 0 ||  604 ||  604 || 3 433 || 2 373 ||  254 ||  13 ||  661 ||  674 || 3 301

16 || Kommunikation ||  266 ||  1 || 0 ||  8 ||  8 ||  275 ||  253 ||  (2) ||  14 ||  8 ||  23 ||  273

17 || Hälsa och konsumentskydd ||  634 ||  (14) || 0 ||  28 ||  28 ||  648 ||  593 ||  (5) ||  11 ||  23 ||  34 ||  622

18 || Inrikes frågor || 1 296 ||  60 || 0 ||  88 ||  88 || 1 444 ||  799 ||  174 ||  5 ||  75 ||  80 || 1 053

19 || Yttre förbindelser || 5 001 ||  (125) || 0 ||  212 ||  212 || 5 088 || 3 089 ||  118 ||  13 ||  134 ||  147 || 3 354

20 || Handel ||  107 || 0 || ||  3 ||  4 ||  111 ||  102 ||  2 ||  4 ||  3 ||  7 ||  112

21 || Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna || 1 572 ||  1 ||  2 ||  127 ||  129 || 1 701 || 1 207 ||  23 ||  11 ||  136 ||  147 || 1 377

22 || Utvidgning || 1 062 ||  54 || 0 ||  35 ||  35 || 1 152 ||  832 ||  76 ||  8 ||  17 ||  25 ||  933

23 || Humanitärt bistånd ||  917 ||  411 || 0 ||  32 ||  32 || 1 360 ||  829 ||  410 ||  7 ||  32 ||  39 || 1 278

24 || Bedrägeribekämpning ||  79 || 0 || 0 || || ||  79 ||  73 || 0 ||  10 || ||  10 ||  83

25 || Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning ||  193 || 0 || 0 ||  11 ||  11 ||  205 ||  194 || 0 ||  16 ||  11 ||  27 ||  221

26 || Kommissionens administration || 1 030 ||  (2) || 0 ||  156 ||  156 || 1 184 || 1 013 ||  14 ||  133 ||  158 ||  290 || 1 318

27 || Budget ||  67 ||  63 || 0 ||  7 ||  7 ||  138 ||  67 ||  63 ||  8 ||  7 ||  16 ||  146

28 || Revision ||  12 || 0 || 0 ||  1 ||  1 ||  13 ||  12 || 0 ||  1 ||  1 ||  1 ||  13

29 || Statistik ||  134 ||  (1) || 0 ||  11 ||  11 ||  144 ||  115 ||  7 ||  6 ||  19 ||  24 ||  147

30 || Pensioner och därmed sammanhängande kostnader || 1 399 || 0 || 0 ||  1 ||  1 || 1 401 || 1 399 || 0 || 0 ||  1 ||  1 || 1 401

31 || Språktjänster ||  397 || 0 || 0 ||  86 ||  86 ||  482 ||  397 || 0 ||  24 ||  86 ||  109 ||  506

32 || Energi ||  738 ||  1 || 0 ||  80 ||  80 ||  818 ||  814 ||  (70) ||  6 ||  88 ||  93 ||  838

33 || Rättsliga frågor ||  218 ||  1 || 0 ||  16 ||  16 ||  235 ||  184 ||  4 ||  4 ||  15 ||  19 ||  208

40 || Reserver ||  764 ||  (236) || 0 || 0 || 0 ||  528 ||  80 ||  (80) || 0 || 0 || 0 || 0

90 || Övriga institutioner || 3 527 || 0 || 0 ||  496 ||  496 || 4 023 || 3 527 || 0 ||  468 ||  502 ||  970 || 4 497

|| Totalt || 150 898 || 1 193 ||  31 || 7 687 || 7 719 || 159 810 || 132 837 || 11 614 ||  999 || 8 011 || 9 010 || 153 461

3.7 UTNYTTJANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN PER POLITIKOMRÅDE

|| || || || || || || || || || || || || ||   Miljoner euro

|| Politikområde || Beviljade || Gjorda åtaganden || Överförda anslag || Anslag som förfallit

|| ||  godkända anslag || Från budgetårets anslag || Från överförda anslag || Inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Inkomster för särskilda ändamål || Överföringar efter beslut || Totalt || % || Från årets anslag || Från överförda anslag || Inkomster för särskilda ändamål || Totalt || %

|| || 1 || 2 || 3 || 4 || 5=2+3+4 || 6=5/1 || 7 || 8 || 9=7+8 || 10=9/1 || 11 || 12 || 13 || 14=11+ 12+13 || 15=14/1

01 || Ekonomi och finans ||  527 ||  488 || 0 ||  29 ||  517 || 98,09 % ||  2 || 0 ||  2 || 0,44 % ||  8 || 0 || 0 ||  8 || 1,47 %

02 || Näringsliv || 1 269 || 1 135 || 0 ||  105 || 1 241 || 97,77 % ||  26 || 0 ||  26 || 2,03 % ||  2 || 0 || 0 ||  2 || 0,19 %

03 || Konkurrens ||  99 ||  91 || 0 ||  3 ||  94 || 94,88 % ||  3 || 0 ||  3 || 2,62 % ||  2 || 0 || 0 ||  2 || 2,50 %

04 || Sysselsättning och socialpolitik || 12 823 || 12 097 ||  24 ||  10 || 12 131 || 94,61 % ||  509 ||  168 ||  677 || 5,28 % ||  14 || 0 || 0 ||  14 || 0,11 %

05 || Jordbruk och landsbygdsutveckling || 61 226 || 58 797 ||  2 || 1 368 || 60 167 || 98,27 % || 1 038 || 0 || 1 038 || 1,69 % ||  21 || 0 || 0 ||  21 || 0,03 %

06 || Transport och rörlighet || 1 843 || 1 734 || 0 ||  73 || 1 807 || 98,03 % ||  30 || 0 ||  30 || 1,61 % ||  7 || 0 || 0 ||  7 || 0,36 %

07 || Miljö och klimatpolitik ||  518 ||  495 || 0 ||  11 ||  506 || 97,67 % ||  10 || 0 ||  10 || 1,88 % ||  2 || 0 || 0 ||  2 || 0,45 %

08 || Forskning || 8 130 || 6 874 || 0 || 1 041 || 7 915 || 97,35 % ||  215 || 0 ||  215 || 2,64 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0,01 %

09 || Kommunikationsnät, innehåll och teknik || 2 131 || 1 810 || 0 ||  276 || 2 085 || 97,84 % ||  45 || 0 ||  45 || 2,10 % ||  1 || 0 || 0 ||  1 || 0,06 %

10 || Direkt forskning || 1 000 ||  424 || 0 ||  94 ||  518 || 51,79 % ||  482 || 0 ||  482 || 48,21 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0,00 %

11 || Havsfrågor och fiske || 1 043 ||  995 || 0 ||  1 ||  997 || 95,55 % ||  2 || 0 ||  2 || 0,20 % ||  44 || 0 || 0 ||  44 || 4,25 %

12 || Inre marknaden ||  123 ||  104 || 0 ||  13 ||  117 || 95,22 % ||  4 || 0 ||  4 || 3,10 % ||  2 || 0 || 0 ||  2 || 1,69 %

13 || Regionalpolitik || 44 464 || 44 162 ||  3 ||  5 || 44 170 || 99,34 % ||  287 || 0 ||  287 || 0,65 % ||  7 || 0 || 0 ||  7 || 0,02 %

14 || Skatter och tullar ||  151 ||  144 || 0 ||  3 ||  147 || 97,21 % ||  3 || 0 ||  3 || 1,81 % ||  1 || 0 || 0 ||  1 || 0,97 %

15 || Utbildning och kultur || 3 433 || 2 826 || 0 ||  477 || 3 303 || 96,20 % ||  127 || 0 ||  127 || 3,71 % ||  3 || 0 || 0 ||  3 || 0,09 %

16 || Kommunikation ||  275 ||  264 || 0 ||  5 ||  269 || 98,10 % ||  3 || 0 ||  3 || 1,08 % ||  2 || 0 || 0 ||  2 || 0,82 %

17 || Hälsa och konsumentskydd ||  648 ||  614 || 0 ||  20 ||  635 || 97,88 % ||  8 ||  1 ||  9 || 1,35 % ||  5 || 0 || 0 ||  5 || 0,77 %

18 || Inrikes frågor || 1 444 || 1 352 || 0 ||  68 || 1 420 || 98,31 % ||  20 ||  2 ||  22 || 1,50 % ||  3 || 0 || 0 ||  3 || 0,19 %

19 || Yttre förbindelser || 5 088 || 4 869 || 0 ||  153 || 5 023 || 98,71 % ||  58 ||  5 ||  64 || 1,25 % ||  2 || 0 || 0 ||  2 || 0,04 %

20 || Trade ||  111 ||  105 || 0 ||  2 ||  108 || 96,66 % ||  2 || 0 ||  2 || 1,40 % ||  2 || 0 || 0 ||  2 || 1,94 %

21 || Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna || 1 701 || 1 564 ||  2 ||  99 || 1 664 || 97,82 % ||  28 ||  1 ||  29 || 1,71 % ||  8 || 0 || 0 ||  8 || 0,46 %

22 || Utvidgning || 1 152 || 1 115 || 0 ||  31 || 1 147 || 99,53 % ||  4 || 0 ||  4 || 0,35 % ||  1 || 0 || 0 ||  1 || 0,13 %

23 || Humanitärt bistånd || 1 360 || 1 326 || 0 ||  12 || 1 339 || 98,42 % ||  20 || 0 ||  20 || 1,46 % ||  2 || 0 || 0 ||  2 || 0,11 %

24 || Bedrägeribekämpning ||  79 ||  79 || 0 || 0 ||  79 || 99,81 % || 0 || 0 || 0 || 0,04 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0,15 %

25 || Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning ||  205 ||  188 || 0 ||  6 ||  194 || 94,96 % ||  5 || 0 ||  5 || 2,45 % ||  5 || 0 || 0 ||  5 || 2,59 %

26 || Kommissionens administration || 1 184 || 1 028 || 0 ||  91 || 1 119 || 94,50 % ||  64 || 0 ||  65 || 5,46 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0,03 %

27 || Budget ||  138 ||  129 || 0 ||  4 ||  134 || 96,82 % ||  3 || 0 ||  3 || 2,23 % ||  1 || 0 || 0 ||  1 || 0,95 %

28 || Revision ||  13 ||  11 || 0 || 0 ||  12 || 93,31 % || 0 || 0 ||  1 || 4,03 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 2,66 %

29 || Statistik ||  144 ||  126 || 0 ||  8 ||  134 || 93,14 % ||  3 || 0 ||  3 || 2,37 % ||  6 || 0 || 0 ||  6 || 4,49 %

30 || Pensioner och därmed sammanhängande utgifter || 1 401 || 1 397 || 0 || 0 || 1 397 || 99,74 % ||  1 || 0 ||  1 || 0,10 % ||  2 || 0 || 0 ||  2 || 0,16 %

31 || Språktjänster ||  482 ||  387 || 0 ||  48 ||  435 || 90,08 % ||  38 || 0 ||  38 || 7,84 % ||  10 || 0 || 0 ||  10 || 2,08 %

32 || Energi ||  818 ||  734 || 0 ||  48 ||  782 || 95,66 % ||  31 || 0 ||  31 || 3,82 % ||  4 || 0 || 0 ||  4 || 0,52 %

33 || Rättsliga frågor ||  235 ||  216 || 0 ||  8 ||  225 || 95,71 % ||  8 || 0 ||  8 || 3,23 % ||  2 || 0 || 0 ||  2 || 1,06 %

40 || Reserver ||  528 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0,00 % || 0 || 0 || 0 || 0,00 % ||  528 || 0 || 0 ||  528 || 100,00 %

90 || Övriga institutioner || 4 023 || 3 396 || 0 ||  434 || 3 830 || 95,21 % ||  62 || 0 ||  62 || 1,53 % ||  131 || 0 || 0 ||  131 || 3,26 %

|| Totalt || 159 810 || 151 080 ||  31 || 4 548 || 155 659 || 97,40 % || 3 140 ||  178 || 3 318 || 2,08 % ||  833 || 0 || 0 ||  833 || 0,52 %

           

3.8 UTNYTTJANDE AV BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER POLITIKOMRÅDE

|| || || || || || || || || || || || || || || Miljoner euro

|| Politikområde || Godkända betalnings- bemyndig­anden || Verkställda betalningar || Överförda anslag || Anslag som förfallit

|| || || Från budgetårets anslag || Från överförda anslag || Inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Från överförda anslag || Överföringar efter beslut || Inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Från budgetårets anslag || Från överförda anslag || Inkomster för särskilda ändamål || Totalt || %

|| || 1 || 2 || 3 || 4 || 5=2+3+4 || 6=5/1 || 7 || 8 || 9 || 10=7+8+9 || 11=10/1 || 12 || 13 || 14 || 15= 12+13 +14 || 16=15/1

01 || Ekonomi och finans ||  411 ||  366 ||  6 ||  26 ||  397 || 96,68 % ||  8 || 0 ||  3 ||  11 || 2,60 % ||  2 ||  1 || 0 ||  3 || 0,72 %

02 || Näringsliv || 1 587 || 1 359 ||  17 ||  80 || 1 456 || 91,76 % ||  14 || 0 ||  111 ||  126 || 7,91 % ||  3 ||  2 || 0 ||  5 || 0,33 %

03 || Konkurrens ||  107 ||  84 ||  7 ||  2 ||  93 || 87,19 % ||  7 || 0 ||  3 ||  10 || 9,61 % ||  2 ||  1 || 0 ||  3 || 3,20 %

04 || Sysselsättning och socialpolitik || 14 286 || 13 672 ||  36 ||  399 || 14 107 || 98,74 % ||  14 ||  36 ||  117 ||  168 || 1,18 % ||  9 ||  2 || 0 ||  11 || 0,08 %

05 || Jordbruk och landsbygdsutveckling || 59 234 || 56 815 ||  23 || 1 501 || 58 339 || 98,49 % ||  21 || 0 ||  850 ||  871 || 1,47 % ||  20 ||  4 || 0 ||  24 || 0,04 %

06 || Transport och rörlighet || 1 120 ||  990 ||  5 ||  64 || 1 059 || 94,58 % ||  6 || 0 ||  48 ||  54 || 4,86 % ||  5 ||  1 || 0 ||  6 || 0,56 %

07 || Miljö och klimatpolitik ||  438 ||  377 ||  17 ||  12 ||  406 || 92,71 % ||  21 || 0 ||  7 ||  28 || 6,41 % ||  3 ||  1 || 0 ||  4 || 0,89 %

08 || Forskning || 6 556 || 4 958 ||  23 ||  790 || 5 771 || 88,02 % ||  24 || 0 ||  758 ||  782 || 11,92 % || 0 ||  3 || 0 ||  3 || 0,05 %

09 || Kommunikationsnät, innehåll och teknik || 2 024 || 1 539 ||  13 ||  273 || 1 826 || 90,21 % ||  15 || 0 ||  181 ||  196 || 9,69 % ||  1 ||  1 || 0 ||  2 || 0,10 %

10 || Direkt forskning ||  959 ||  366 ||  41 ||  89 ||  496 || 51,68 % ||  54 || 0 ||  402 ||  456 || 47,57 % || 0 ||  7 || 0 ||  7 || 0,75 %

11 || Havsfrågor och fiske ||  831 ||  816 ||  3 ||  1 ||  820 || 98,71 % ||  3 ||  1 ||  2 ||  7 || 0,87 % ||  3 ||  1 || 0 ||  4 || 0,42 %

12 || Inre marknaden ||  127 ||  97 ||  5 ||  13 ||  116 || 90,79 % ||  6 || 0 ||  3 ||  9 || 7,08 % ||  2 ||  1 || 0 ||  3 || 2,13 %

13 || Regionalpolitik || 43 960 || 43 262 ||  10 ||  222 || 43 494 || 98,94 % ||  12 ||  380 ||  70 ||  461 || 1,05 % ||  2 ||  2 || 0 ||  4 || 0,01 %

14 || Skatter och tullar ||  140 ||  120 ||  7 ||  3 ||  129 || 92,07 % ||  7 || 0 ||  3 ||  9 || 6,71 % ||  1 || 0 || 0 ||  2 || 1,22 %

15 || Utbildning och kultur || 3 301 || 2 614 ||  12 ||  426 || 3 052 || 92,45 % ||  11 || 0 ||  235 ||  247 || 7,47 % ||  2 ||  1 || 0 ||  3 || 0,08 %

16 || Kommunikation ||  273 ||  234 ||  14 ||  5 ||  252 || 92,32 % ||  14 || 0 ||  4 ||  17 || 6,34 % ||  3 ||  1 || 0 ||  4 || 1,34 %

17 || Hälsa och konsumentskydd ||  622 ||  574 ||  10 ||  15 ||  599 || 96,32 % ||  12 || 0 ||  8 ||  19 || 3,09 % ||  3 ||  1 || 0 ||  4 || 0,59 %

18 || Inrikes frågor || 1 053 ||  966 ||  5 ||  64 || 1 035 || 98,33 % ||  4 || 0 ||  11 ||  15 || 1,41 % ||  2 ||  1 || 0 ||  3 || 0,26 %

19 || Yttre förbindelser || 3 354 || 3 189 ||  11 ||  94 || 3 295 || 98,23 % ||  17 || 0 ||  39 ||  56 || 1,68 % ||  1 ||  2 || 0 ||  3 || 0,09 %

20 || Handel ||  112 ||  99 ||  4 ||  2 ||  104 || 93,10 % ||  3 || 0 ||  2 ||  5 || 4,67 % ||  2 || 0 || 0 ||  2 || 2,23 %

21 || Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna || 1 377 || 1 212 ||  9 ||  124 || 1 345 || 97,67 % ||  11 || 0 ||  12 ||  24 || 1,71 % ||  7 ||  2 || 0 ||  8 || 0,61 %

22 || Utvidgning ||  933 ||  901 ||  6 ||  12 ||  920 || 98,56 % ||  5 || 0 ||  5 ||  10 || 1,07 % ||  2 ||  2 || 0 ||  3 || 0,37 %

23 || Humanitärt bistånd || 1 278 || 1 230 ||  7 ||  12 || 1 249 || 97,74 % ||  8 || 0 ||  20 ||  28 || 2,17 % ||  1 || 0 || 0 ||  1 || 0,09 %

24 || Bedrägeribekämpning ||  83 ||  65 ||  8 || 0 ||  73 || 87,45 % ||  9 || 0 || 0 ||  9 || 10,39 % || 0 ||  2 || 0 ||  2 || 2,16 %

25 || Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning ||  221 ||  175 ||  13 ||  5 ||  193 || 87,38 % ||  14 || 0 ||  6 ||  20 || 9,04 % ||  5 ||  3 || 0 ||  8 || 3,57 %

26 || Kommissionens administration || 1 318 ||  894 ||  125 ||  64 || 1 082 || 82,08 % ||  134 || 0 ||  94 ||  227 || 17,26 % ||  1 ||  8 || 0 ||  9 || 0,67 %

27 || Budget ||  146 ||  124 ||  8 ||  3 ||  135 || 91,97 % ||  6 || 0 ||  4 ||  10 || 6,75 % ||  1 ||  1 || 0 ||  2 || 1,29 %

28 || Revision ||  13 ||  11 || 0 || 0 ||  12 || 89,13 % || 0 || 0 || 0 ||  1 || 8,05 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 2,82 %

29 || Statistik ||  147 ||  115 ||  5 ||  7 ||  126 || 85,55 % ||  6 || 0 ||  12 ||  18 || 12,02 % ||  2 ||  1 || 0 ||  4 || 2,43 %

30 || Pensioner och därmed sammanhängande utgifter || 1 401 || 1 397 || 0 || 0 || 1 397 || 99,74 % || 0 || 0 ||  1 ||  1 || 0,10 % ||  2 || 0 || 0 ||  2 || 0,16 %

31 || Språktjänster ||  506 ||  371 ||  22 ||  44 ||  436 || 86,22 % ||  16 || 0 ||  42 ||  58 || 11,42 % ||  10 ||  2 || 0 ||  12 || 2,36 %

32 || Energi ||  838 ||  734 ||  5 ||  20 ||  758 || 90,53 % ||  5 || 0 ||  68 ||  73 || 8,76 % ||  5 ||  1 || 0 ||  6 || 0,71 %

33 || Rättsliga frågor ||  208 ||  183 ||  3 ||  9 ||  195 || 93,62 % ||  4 || 0 ||  6 ||  10 || 4,62 % ||  2 ||  1 || 0 ||  4 || 1,75 %

40 || Reserver || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0,00 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0,00 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 0,00 %

90 || Övriga institutioner || 4 497 || 2 975 ||  425 ||  303 || 3 703 || 82,35 % ||  421 || 0 ||  199 ||  620 || 13,79 % ||  131 ||  43 || 0 ||  174 || 3,86 %

|| Totalt || 153 461 || 142 883 ||  902 || 4 684 || 148 469 || 96,75 % ||  911 ||  419 || 3 327 || 4 657 || 3,03 % ||  238 ||  97 || 0 ||  335 || 0,22 %

3.9 UTVECKLING (FÖRÄNDRING) AV UTESTÅENDE ÅTAGANDEN PER POLITIKOMRÅDE

|| || || || || || || || || || Miljoner euro

|| || Utestående åtaganden vid föregående års utgång || Årets åtaganden ||

|| Politikområde || Åtaganden som överförts från föregående budgetår || Tillbakadragna/ Uppskrivna/ Annullerade || Betalningar || Utestående åtaganden vid årets utgång || Gjorda åtaganden under året || Betalningar || Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats || Utestående åtaganden vid årets utgång || Totala utestående åtaganden vid årets utgång

01 || Ekonomi och finans ||  623 ||  (3) ||  (142) ||  478 ||  517 ||  (256) || 0 ||  261 ||  739

02 || Näringsliv || 2 090 ||  (20) ||  (963) || 1 107 || 1 241 ||  (493) || 0 ||  748 || 1 855

03 || Konkurrens ||  8 ||  (1) ||  (7) || 0 ||  94 ||  (86) || 0 ||  8 ||  8

04 || Sysselsättning och socialpolitik || 29 668 ||  (133) || (13 541) || 15 994 || 12 131 ||  (566) || 0 || 11 565 || 27 559

05 || Jordbruk och landsbygdsutveckling || 23 847 ||  (320) || (12 377) || 11 150 || 60 167 || (45 962) || 0 || 14 205 || 25 354

06 || Transport och rörlighet || 3 317 ||  (64) ||  (885) || 2 368 || 1 807 ||  (174) || 0 || 1 633 || 4 001

07 || Miljö och klimatpolitik || 1 002 ||  (12) ||  (268) ||  723 ||  506 ||  (138) || 0 ||  368 || 1 090

08 || Forskning || 10 781 ||  (92) || (3 109) || 7 579 || 7 915 || (2 661) ||  (2) || 5 252 || 12 831

09 || Kommunikationsnät, innehåll och teknik || 2 594 ||  (31) ||  (952) || 1 611 || 2 085 ||  (874) || 0 || 1 211 || 2 822

10 || Direkt forskning ||  199 ||  (20) ||  (121) ||  59 ||  518 ||  (375) || 0 ||  143 ||  202

11 || Havsfrågor och fiske || 2 290 ||  (107) ||  (633) || 1 551 ||  997 ||  (188) || 0 ||  809 || 2 360

12 || Inre marknaden ||  21 ||  (2) ||  (16) ||  4 ||  117 ||  (100) || 0 ||  17 ||  21

13 || Regionalpolitik || 112 307 ||  (811) || (42 832) || 68 664 || 44 170 ||  (662) || 0 || 43 508 || 112 172

14 || Skatter och tullar ||  93 ||  (5) ||  (59) ||  29 ||  147 ||  (70) || 0 ||  77 ||  106

15 || Utbildning och kultur || 2 194 ||  (57) ||  (938) || 1 199 || 3 303 || (2 114) || 0 || 1 188 || 2 387

16 || Kommunikation ||  119 ||  (10) ||  (84) ||  25 ||  269 ||  (168) || 0 ||  101 ||  126

17 || Hälsa och konsumentskydd ||  642 ||  (62) ||  (293) ||  288 ||  635 ||  (306) || 0 ||  328 ||  616

18 || Inrikes frågor || 1 677 ||  (69) ||  (331) || 1 277 || 1 420 ||  (704) || 0 ||  715 || 1 992

19 || Yttre förbindelser || 11 342 ||  (352) || (2 421) || 8 569 || 5 023 ||  (874) || 0 || 4 149 || 12 718

20 || Handel ||  18 ||  (1) ||  (11) ||  6 ||  108 ||  (93) || 0 ||  15 ||  21

21 || Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna || 3 453 ||  (103) ||  (905) || 2 444 || 1 664 ||  (439) || 0 || 1 225 || 3 669

22 || Utvidgning || 3 039 ||  (58) ||  (763) || 2 218 || 1 147 ||  (157) ||  (1) ||  988 || 3 206

23 || Humanitärt bistånd ||  831 ||  (3) ||  (555) ||  273 || 1 339 ||  (694) || 0 ||  645 ||  918

24 || Bedrägeribekämpning ||  35 ||  (3) ||  (18) ||  14 ||  79 ||  (55) || 0 ||  25 ||  38

25 || Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning ||  17 ||  (3) ||  (14) || 0 ||  194 ||  (179) || 0 ||  15 ||  15

26 || Kommissionens administration ||  174 ||  (10) ||  (153) ||  11 || 1 119 ||  (929) || 0 ||  190 ||  201

27 || Budget ||  8 ||  (1) ||  (8) || 0 ||  134 ||  (127) || 0 ||  7 ||  7

28 || Revision ||  1 || 0 || 0 || 0 ||  12 ||  (11) || 0 ||  1 ||  1

29 || Statistik ||  114 ||  (9) ||  (48) ||  57 ||  134 ||  (78) || 0 ||  55 ||  113

30 || Pensioner och därmed sammanhängande utgifter || 0 || 0 || 0 || 0 || 1 397 || (1 397) || 0 || 0 || 0

31 || Språktjänster ||  24 ||  (2) ||  (22) || 0 ||  435 ||  (415) || 0 ||  20 ||  20

32 || Energi || 4 517 ||  (40) ||  (639) || 3 838 ||  782 ||  (119) || 0 ||  664 || 4 502

33 || Rättsliga frågor ||  179 ||  (25) ||  (79) ||  75 ||  225 ||  (116) || 0 ||  109 ||  184

90 || Övriga institutioner ||  588 ||  (163) ||  (425) || 0 || 3 830 || (3 278) ||  5 ||  557 ||  557

|| Totalt || 217 810 || (2 590) || (83 611) || 131 609 || 155 659 || (64 858) ||  (1) || 90 801 || 222 410

           

3.10 UTESTÅENDE ÅTAGANDEN FÖRDELADE PÅ URSPRUNGSÅR OCH POLITIKOMRÅDE

|| || || || || || || || || || Miljoner euro

|| Politikområde || <2007 || 2007 || 2008 || 2009 || 2010 || 2011 || 2012 || 2013 || Total

01 || Ekonomi och finans ||  32 ||  10 || 0 || 0 ||  73 ||  184 ||  180 ||  261 ||  739

02 || Näringsliv ||  4 ||  14 ||  23 ||  55 ||  135 ||  364 ||  513 ||  748 || 1 855

03 || Konkurrens || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  8 ||  8

04 || Sysselsättning och socialpolitik ||  673 ||  57 ||  7 ||  246 ||  924 || 4 862 || 9 225 || 11 565 || 27 559

05 || Jordbruk och landsbygdsutveckling ||  196 || || ||  2 ||  144 || 2 079 || 8 729 || 14 205 || 25 354

06 || Transport och rörlighet ||  21 ||  103 ||  48 ||  211 ||  375 ||  707 ||  903 || 1 633 || 4 001

07 || Miljö och klimatpolitik ||  8 ||  45 ||  65 ||  105 ||  133 ||  170 ||  197 ||  368 || 1 090

08 || Forskning ||  102 ||  85 ||  209 ||  397 || 1 003 || 2 069 || 3 714 || 5 252 || 12 831

09 || Kommunikationsnät, innehåll och teknik ||  7 ||  15 ||  30 ||  115 ||  188 ||  394 ||  863 || 1 211 || 2 822

10 || Direkt forskning ||  3 ||  1 ||  9 ||  5 ||  5 ||  8 ||  27 ||  143 ||  202

11 || Havsfrågor och fiske ||  275 ||  1 ||  3 ||  10 ||  44 ||  490 ||  728 ||  809 || 2 360

12 || Inre marknaden || 0 || 0 || 0 || 0 ||  1 || ||  3 ||  17 ||  21

13 || Regionalpolitik || 3 583 ||  9 ||  421 || 1 560 || 7 925 || 19 331 || 35 836 || 43 508 || 112 172

14 || Skatter och tullar || 0 || 0 || 0 || 0 || ||  7 ||  22 ||  77 ||  106

15 || Utbildning och kultur ||  1 ||  33 ||  54 ||  81 ||  138 ||  332 ||  560 || 1 188 || 2 387

16 || Kommunikation || 0 || 0 || || 0 ||  1 ||  3 ||  19 ||  101 ||  126

17 || Hälsa och konsumentskydd ||  4 ||  1 ||  30 ||  29 ||  52 ||  65 ||  108 ||  328 ||  616

18 || Inrikes frågor || 0 ||  14 ||  41 ||  128 ||  183 ||  340 ||  570 ||  715 || 1 992

19 || Yttre förbindelser ||  335 ||  318 ||  573 ||  822 || 1 257 || 1 971 || 3 293 || 4 149 || 12 718

20 || Handel || 0 || 0 || || 0 || ||  2 ||  4 ||  15 ||  21

21 || Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS-länderna ||  92 ||  41 ||  118 ||  227 ||  352 ||  609 || 1 005 || 1 225 || 3 669

22 || Utvidgning ||  137 ||  45 ||  125 ||  172 ||  369 ||  600 ||  770 ||  988 || 3 206

23 || Humanitärt bistånd ||  1 ||  1 ||  9 ||  14 ||  28 ||  37 ||  182 ||  645 ||  918

24 || Bedrägeribekämpning || 0 ||  1 ||  1 ||  1 ||  2 ||  3 ||  6 ||  25 ||  38

25 || Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  15 ||  15

26 || Kommissionens administration || 0 || 0 || 0 || 0 || || ||  11 ||  190 ||  201

27 || Budget || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  7 ||  7

28 || Revision || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  1 ||  1

29 || Statistik ||  2 || || ||  1 ||  6 ||  18 ||  31 ||  55 ||  113

30 || Pensioner och därmed sammanhängande utgifter || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

31 || Språktjänster || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  20 ||  20

32 || Energi ||  61 ||  21 ||  62 || 1 095 || 1 576 ||  549 ||  475 ||  664 || 4 502

33 || Rättsliga frågor || 0 || ||  2 ||  5 ||  7 ||  18 ||  43 ||  109 ||  184

90 || Övriga institutioner || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 ||  137 ||  420 ||  557

|| Totalt || 5 537 ||  815 || 1 827 || 5 280 || 14 920 || 35 214 || 68 153 || 90 664 || 222 410

           

Budgetram 2007–2013

|| || || || || || || Miljoner euro

|| 2007 || 2008 || 2009 || 2010 || 2011 || 2012 || 2013 || Totalt

1. Hållbar tillväxt || 53 979 || 57 653 || 61 696 || 63 555 || 63 974 || 67 614 || 70 644 || 439 115

2. Skydd och förvaltning av naturresurser || 55 143 || 59 193 || 56 333 || 59 955 || 59 888 || 60 810 || 61 289 || 412 611

3. Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa || 1 273 || 1 362 || 1 518 || 1 693 || 1 889 || 2 105 || 2 407 || 12 247

4. EU som global partner || 6 578 || 7 002 || 7 440 || 7 893 || 8 430 || 8 997 || 9 595 || 55 935

5. Administration || 7 039 || 7 380 || 7 525 || 7 882 || 8 091 || 8 523 || 8 492 || 54 932

6. Kompensationer ||  445 ||  207 ||  210 || 0 || 0 || 0 ||  75 ||  937

Åtagandebemyndiganden || 124 457 || 132 797 || 134 722 || 140 978 || 142 272 || 148 049 || 152 502 || 975 777

|| || || || || || || ||

Totalt betalningsbemyndiganden: || 122 190 || 129 681 || 120 445 || 134 289 || 133 700 || 141 360 || 144 285 || 925 950

I detta avsnitt redovisas EU:s utgifter per kategori, enligt rubrikindelningen i budgetramen för 2007–2013. Budgetåret 2013 var det sjunde och sista som omfattades av budgetramen för 2007–2013. Anslagstaket för åtagandebemyndiganden år 2013 uppgår till 152 502 miljoner euro, vilket motsvarar 1,15 % av unionens samlade BNI. Motsvarande anslagstak för betalningar uppgår till 144 285 miljoner euro, dvs. 1,08 % av unionens BNI. I ovanstående tabell redovisas budgetramen i löpande priser.

Rubrik 1 – Hållbar tillväxt

Denna rubrik indelas i två separata men inbördes relaterade underrubriker:

1a. Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, som omfattar utgifter för forskning och innovation, utbildning, transeuropeiska nät, socialpolitik samt den inre marknaden och därtill hörande politik.

1b. Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning, som omfattar utgifter för konvergens i de minst utvecklade medlemsstaterna och regionerna, kompletterar EU:s strategi för hållbar utveckling utanför de mindre blomstrande regionerna samt främjar samarbete mellan olika regioner.

Rubrik 2 – Skydd och förvaltning av naturresurser

Rubrik 2 omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken, samt arbetet för landsbygdsutveckling och miljöskydd, bland annat Natura 2000. Beloppet för den gemensamma jordbrukspolitiken återspeglar det avtal som träffades vid Europeiska rådets möte i oktober 2002.

Rubrik 3 – Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa

Rubrik 3 (Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa) speglar den växande betydelsen av de särskilda uppgifter som EU fått när det gäller områdena rättsliga och inrikes frågor, gränsskydd, invandrings- och asylpolitiken, folkhälsa och konsumentskydd, kultur, ungdomsfrågor och information till och dialog med medborgarna. Det finns två underrubriker:

3a. Frihet, säkerhet och rättvisa

3b. Medborgarskap

Rubrik 4 – EU som global partner

Rubrik 4 omfattar alla så kallade yttre åtgärder, inklusive instrumenten för föranslutningsstöd till nya medlemsstater. Kommissionen har föreslagit att anslagen till Europeiska utvecklingsfonden (EUF) borde integreras i budgetramen för den allmänna budgeten, men Europaparlamentet och rådet har beslutat att de även fortsättningsvis ska behandlas separat.

Rubrik 5 – Administration

Denna rubrik omfattar administrationsanslag för samtliga institutioner, jämte anslag till pensioner och till Europaskolorna. För andra institutioner än kommissionen bildar dessa kostnader deras sammanlagda utgifter, men organen och andra organ har både administrativa kostnader och rörelsekostnader.

Rubrik 6 – Kompensationer

Enligt den politiska överenskommelsen om att de nya medlemsstaterna inte ska bli nettobetalare till budgeten i början av medlemskapet infördes särskilda kompensationer för ändamålet under denna rubrik. Beloppet ställdes till förfogande i form av överföringar för att balansera det de nya medlemsstaterna fått utbetalt via budgeten och det de bidragit med.

Politikområden

Som ett led i sin användning av verksamhetsbaserad förvaltning (ABM) har kommissionen infört verksamhetsbaserad budgetering (ABB) i sina planerings- och förvaltningsprocesser. Den verksamhetsbaserade budgeteringen för med sig en ny budgetstruktur, där budgetrubrikerna motsvarar politikområden och budgetkapitlen verksamhetsområden. Syftet med den verksamhetsbaserade budgeteringen är att ge en tydlig ram för hur kommissionens politiska målsättningar ska omsättas i praktiken, antingen detta sker genom lagstiftning, finansiering eller på annat sätt. Genom att strukturera kommissionens arbete efter verksamhetsområde ger man en tydlig bild av vad kommissionen sysslar med och samtidigt skapas en generell ram för prioriteringar. Resurser anslås till prioriterade områden under budgetförfarandet, varvid de enskilda verksamheterna fungerar som byggstenar i budgetarbetet. Genom att skapa en sådan koppling mellan verksamheterna och de resurser som anslagits till dem syftar verksamhetsbaserad budgetering till att öka effektiviteten och ändamålsenligheten i användningen av resurserna inom kommissionen.

Ett politikområde kan definieras som en homogen grupp av verksamheter som ingår i kommissionens arbete och som är relevanta för beslutsfattandet. Varje politikområde motsvarar generellt ett generaldirektorat, och omfattar i genomsnitt omkring sex eller sju enskilda verksamheter. Politikområdena är huvudsakligen operativt inriktade, eftersom kärnverksamheten inom varje område avser tredje man. Driftsbudgeten kompletteras med nödvändiga administrativa utgifter för de enskilda politikområdena.

4. INSTITUTIONER OCH ORGAN

4.1 SAMMANSTÄLLNING AV HUR BUDGETINTÄKTERNA UTNYTTJATS PER INSTITUTION

|| || || || || || || || || || Miljoner euro

Institution || Budgeterade intäkter || Fastställda fordringar || Intäkter || Intäkter som || Utestående

|| Ursprungliga || Slutliga || Innevarande budgetår || Överförda || Totalt || Innevarande års fordringar || Överförda fordringar || Total || Procentandel av budgeten ||

Europaparlamentet ||  143 ||  143 ||  157 ||  25 ||  182 ||  155 ||  4 ||  158 || 110,55 % ||  24

Europeiska rådet och rådet ||  57 ||  57 ||  77 ||  11 ||  88 ||  70 ||  10 ||  81 || 142,17 % ||  7

Kommissionen || 132 514 || 144 128 || 148 268 || 11 573 || 159 841 || 146 110 || 2 756 || 148 866 || 103,29 % || 10 975

Domstolen ||  45 ||  45 ||  43 || 0 ||  43 ||  42 || 0 ||  42 || 94,44 % ||  1

Revisionsrätten ||  20 ||  20 ||  17 || 0 ||  17 ||  17 || 0 ||  17 || 85,85 % || 0

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ||  11 ||  11 ||  14 || 0 ||  14 ||  14 || 0 ||  14 || 132,16 % || 0

Regionkommittén ||  8 ||  8 ||  10 || 0 ||  10 ||  9 || 0 ||  9 || 119,48 % || 0

Ombudsmannen ||  1 ||  1 ||  1 || 0 ||  1 ||  1 || 0 ||  1 || 90,89 % || 0

Europeiska datatillsynsmannen ||  1 ||  1 ||  1 || 0 ||  1 ||  1 || 0 ||  1 || 70,20 % || 0

Europeiska utrikestjänsten ||  37 ||  37 ||  313 || 0 ||  313 ||  313 || 0 ||  313 || 840,31 % || 0

|| 132 837 || 144 451 || 148 901 || 11 609 || 160 510 || 146 733 || 2 771 || 149 504 || 103,50 % || 11 006

I de konsoliderade rapporterna om genomförandet av EU:s allmänna budget ingår, liksom under tidigare år, uppgifter om genomförandet av budgeten för alla institutioner eftersom en separat budget upprättas för varje institution inom EU:s budget. Organen har inte någon separat budget inom EU:s budget och de finansieras därför delvis genom budgetstöd från kommissionen.

Noteras bör vad avser Europeiska utrikestjänsten att denna, utöver sin egen budget, också mottar ett bidrag från kommissionen på 210 miljoner euro (år 2012: 212 miljoner euro) och EDF på 59 miljoner euro (år 2012: 53 miljoner euro). Dessa budgetanslag ställs till Europeiska utrikestjänstens förfogande (som inkomster avsatta för särskilda ändamål) primärt för att täcka kostnaderna för kommissionsanställda som arbetar vid EU:s delegationer, med anledning av att dessa administrativt förvaltas av Europeiska utrikestjänsten.

           

4.2 GENOMFÖRANDE AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER INSTITUTION

Åtagandebemyndiganden

|| || || || || || || || || || || || || || Miljoner euro

|| Beviljade åtagande-bemyndiganden || Gjorda åtaganden || Överförda anslag || Anslag som förfallit

Institution || || Från budgetårets anslag || Från överförda anslag || Från inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Från inkomster för särskilda ändamål || Överföringar efter beslut || Totalt || % || Från budget-årets anslag || Från överförda anslag || Inkomster för särskilda ändamål || Totalt || %

|| 1 || 2 || 3 || 4 || 5=2+3+4 || 6=5/1 || 7 || 8 || 9=7+8 || 10=9/1 || 11 || 12 || 13 || 14=11 +12+13 || 15=14/1

Europaparlamentet || 1 883 || 1 736 || 0 ||  121 || 1 857 || 98,6 % ||  12 || 0 ||  12 || 0,6 % ||  15 || 0 || 0 ||  15 || 0,8 %

Europeiska rådet och rådet ||  605 ||  464 || 0 ||  42 ||  507 || 83,8 % ||  27 || 0 ||  27 || 4,4 % ||  71 || 0 || 0 ||  71 || 11,8 %

Kommissionen || 155 788 || 147 684 ||  31 || 4 114 || 151 829 || 97,5 % || 3 078 ||  178 || 3 256 || 2,1 % ||  702 || 0 || 0 ||  702 || 0,5 %

Domstolen ||  357 ||  342 || 0 ||  1 ||  343 || 96,1 % ||  1 || 0 ||  1 || 0,2 % ||  13 || 0 || 0 ||  13 || 3,6 %

Revisionsrätten ||  143 ||  132 || 0 || 0 ||  132 || 92,2 % || 0 || 0 || 0 || 0,2 % ||  11 || 0 || 0 ||  11 || 7,6 %

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: ||  134 ||  122 || 0 ||  4 ||  126 || 93,9 % ||  1 || 0 ||  1 || 0,4 % ||  8 || 0 || 0 ||  8 || 5,7 %

Regionkommittén ||  90 ||  85 || 0 ||  2 ||  87 || 97,1 % || 0 || 0 || 0 || 0,0 % ||  3 || 0 || 0 ||  3 || 2,9 %

Ombudsmannen ||  10 ||  10 || 0 || 0 ||  10 || 98,2 % || 0 || 0 || 0 || 0,0 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 1,8 %

Europeiska datatillsynsmannen ||  8 ||  7 || 0 || 0 ||  7 || 95,1 % || 0 || 0 || 0 || 0,0 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 4,9 %

Europeiska utrikestjänsten ||  793 ||  498 || 0 ||  263 ||  761 || 96,0 % ||  21 || 0 ||  21 || 2,7 % ||  10 || 0 || 0 ||  10 || 1,3 %

|| 159 810 || 151 080 ||  31 || 4 548 || 155 659 || 97,4 % || 3 140 ||  178 || 3 318 || 2,1 % ||  833 || 0 || 0 ||  833 || 0,5 %

Betalningsbemyndiganden

|| || || || || || || || || || || || || || || Miljoner euro

|| Beviljade betalnings-bemyndiganden || Verkställda betalningar || Överförda anslag || || Anslag som förfallit

Institution || || Budgetårets anslag || Från överförda anslag || Från inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Från överförda anslag || Överföringar efter beslut || Från inkomster för särskilda ändamål || Totalt || % || Budgetårets anslag || Från överförda anslag || Inkomster för särskilda ändamål || Totalt || %

|| 1 || 2 || 3 || 4 || 5=2+3+4 || 6=5/1 || 7 || 8 || 9 || 10=7+8+9 || 11=10/1 || 12 || 13 || 14 || 15=12 +13+ 14 || 16=15/1

Europaparlamentet || 2 189 || 1 458 ||  286 ||  25 || 1 770 || 80,9 % ||  278 || 0 ||  107 ||  385 || 17,6 % ||  15 ||  19 || 0 ||  34 || 1,5 %

Europeiska rådet och rådet ||  651 ||  416 ||  39 ||  41 ||  496 || 76,3 % ||  48 || 0 ||  28 ||  76 || 11,7 % ||  71 ||  7 || 0 ||  78 || 12,0 %

Kommissionen || 148 964 || 139 908 ||  477 || 4 381 || 144 766 || 97,2 % ||  490 ||  419 || 3 128 || 4 037 || 2,7 % ||  107 ||  54 || 0 ||  161 || 0,1 %

Domstolen ||  375 ||  326 ||  15 ||  1 ||  342 || 91,2 % ||  16 || 0 ||  1 ||  17 || 4,5 % ||  13 ||  3 || 0 ||  16 || 4,2 %

Revisionsrätten ||  156 ||  121 ||  11 || 0 ||  132 || 84,7 % ||  11 || 0 || 0 ||  11 || 7,3 % ||  11 ||  2 || 0 ||  12 || 8,0 %

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén: ||  142 ||  114 ||  7 ||  3 ||  125 || 87,7 % ||  8 || 0 ||  1 ||  9 || 6,2 % ||  8 ||  1 || 0 ||  9 || 6,1 %

Regionkommittén ||  98 ||  78 ||  7 ||  2 ||  87 || 88,9 % ||  7 || 0 || 0 ||  7 || 7,2 % ||  3 ||  1 || 0 ||  4 || 3,8 %

Ombudsmannen ||  10 ||  9 ||  1 || 0 ||  10 || 91,9 % ||  1 || 0 || 0 ||  1 || 6,0 % || 0 || 0 || 0 || 0 || 2,1 %

Europeiska datatillsynsmannen ||  9 ||  6 || 0 || 0 ||  7 || 81,5 % ||  1 || 0 || 0 ||  1 || 9,3 % || 0 || 0 || 0 ||  1 || 9,3 %

Europeiska utrikestjänsten ||  868 ||  446 ||  59 ||  229 ||  735 || 84,7 % ||  52 || 0 ||  61 ||  113 || 13,0 % ||  10 ||  9 || 0 ||  20 || 2,3 %

|| 153 461 || 142 883 ||  902 || 4 684 || 148 469 || 96,7 % ||  911 ||  419 || 3 327 || 4 657 || 3,0 % ||  238 ||  97 || 0 ||  335 || 0,2 %

4.3 ORGANENS INTÄKTER: BUDGETPROGNOSER, FORDRINGAR OCH ERHÅLLNA BELOPP

|| || || || Miljoner euro

Organ || Prognostiserade inkomster || Fastställda fordringar || Erhållna belopp || Utestående || Finansiering från kommissionen per politikområde

Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter ||  12 ||  12 ||  12 || 0 || 06

Europeiska stödkontoret för asylfrågor ||  11 ||  10 ||  10 || 0 || 18

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet ||  151 ||  125 ||  125 || 0 || 06

Frontex ||  94 ||  92 ||  92 || 0 || 18

Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning ||  19 ||  18 ||  18 || 0 || 15

Europeiska polisakademin ||  8 ||  9 ||  9 || 0 || 18

Europeiska kemikaliemyndigheten ||  99 ||  98 ||  98 || 0 || 02

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar ||  58 ||  59 ||  59 || 0 || 17

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk ||  16 ||  16 ||  16 || 0 || 18

Europeiska bankmyndigheten ||  26 ||  26 ||  26 || 0 || 12

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten ||  19 ||  18 ||  18 || 0 || 12

Europeiska miljöbyrån ||  49 ||  63 ||  63 || 0 || 07

Europol ||  83 ||  83 ||  83 || 0 || 18

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ||  28 ||  30 ||  30 || 0 || 12

Europeiska fiskerikontrollbyrån // Gemenskapens kontrollorgan för fiske ||  9 ||  9 ||  9 || 0 || 11

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ||  76 ||  76 ||  76 || 0 || 17

Europeiska jämställdhetsinstitutet ||  7 ||  8 ||  8 || 0 || 04

Europeiska tillsynsmyndigheten för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) ||  14 ||  54 ||  54 || 0 || 06

Det europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi ||  432 ||  432 ||  432 || 0 || 08

Eurojust ||  32 ||  32 ||  32 || 0 || 18

eu. LISA ||  34 ||  19 ||  19 || 0 || 18

Europeiska sjösäkerhetsbyrån ||  57 ||  58 ||  56 ||  2 || 06

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) ||  418 ||  189 ||  189 || 0 || 12

Europeiska läkemedelsmyndigheten ||  252 ||  269 ||  240 ||  29 || 02

Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet ||  10 ||  10 ||  9 || 0 || 09

Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation ||  4 ||  4 ||  4 || 0 || 09

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter ||  22 ||  22 ||  22 || 0 || 18

Europeiska järnvägsbyrån ||  26 ||  26 ||  26 || 0 || 06

Europeiska arbetsmiljöbyrån ||  15 ||  16 ||  16 || 0 || 04

Europeiska institutet för innovation och teknik ||  99 ||  97 ||  97 || 0 || 15

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ ||  52 ||  54 ||  50 ||  4 || 15

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen ||  20 ||  22 ||  22 || 0 || 15

Gemenskapens växtsortsmyndighet ||  14 ||  13 ||  13 || 0 || 17

Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor ||  21 ||  21 ||  21 || 0 || 04

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur ||  51 ||  52 ||  52 || 0 || 15

Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation ||  16 ||  16 ||  16 || 0 || 06

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet ||  40 ||  40 ||  40 || 0 || 08

Genomförandeorganet för forskning ||  47 ||  47 ||  47 || 0 || 08

Genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor ||  7 ||  7 ||  7 || 0 || 17

Genomförandeorganet för transeuropeiska transportnät ||  10 ||  10 ||  10 || 0 || 06

|| 2 457 || 2 260 || 2 224 ||  37 ||

|| || || || Miljoner euro

Typ av intäkt || Prognostiserade inkomster || Fastställda fordringar || Erhållna belopp || Utestående

Kommissionens bidrag || 1 981 || 1 370 || 1 370 ||  1

Inkomster från arvoden ||  569 ||  591 ||  564 ||  27

Övriga intäkter ||  539 ||  299 ||  290 ||  9

|| 2 457 || 2 260 || 2 224 ||  37

4.4 ÅTAGANDE- OCH BETALNINGSBEMYNDIGANDEN PER ORGAN

|| || || || || Miljoner euro

Organ || Åtagandebemyndiganden || Betalningsbemyndiganden

|| Anslag || Gjorda åtaganden || Överfört || Anslag || Verkställda betalningar || Överfört

Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter ||  12 ||  12 || 0 ||  14 ||  8 ||  5

Europeiska stödkontoret för asylfrågor ||  12 ||  10 || 0 ||  12 ||  11 ||  1

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet ||  169 ||  135 ||  32 ||  180 ||  125 ||  52

Frontex ||  95 ||  92 || 0 ||  116 ||  79 ||  32

Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning ||  20 ||  20 || 0 ||  21 ||  19 ||  2

Europeiska polisakademin ||  9 ||  8 || 0 ||  10 ||  9 ||  1

Europeiska kemikaliemyndigheten ||  108 ||  106 || 0 ||  123 ||  106 ||  14

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar ||  59 ||  54 || 0 ||  70 ||  53 ||  11

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk ||  17 ||  16 || 0 ||  17 ||  16 ||  1

Europeiska bankmyndigheten ||  26 ||  23 || 0 ||  33 ||  25 ||  4

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten ||  19 ||  18 || 0 ||  22 ||  16 ||  5

Europeiska miljöbyrån ||  72 ||  54 ||  17 ||  76 ||  47 ||  27

Europol ||  84 ||  82 || 0 ||  100 ||  87 ||  10

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ||  28 ||  26 || 0 ||  32 ||  24 ||  6

Europeiska fiskerikontrollbyrån // Gemenskapens kontrollorgan för fiske ||  9 ||  9 || 0 ||  11 ||  9 ||  1

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ||  79 ||  78 || 0 ||  85 ||  77 ||  7

Europeiska jämställdhetsinstitutet ||  8 ||  7 || 0 ||  10 ||  8 ||  2

Europeiska tillsynsmyndigheten för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) ||  94 ||  81 ||  13 ||  75 ||  26 ||  49

Det europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi || 1 297 || 1 297 || 0 ||  439 ||  393 ||  23

Eurojust ||  34 ||  33 || 0 ||  37 ||  32 ||  5

eu.LISA ||  61 ||  61 || 0 ||  38 ||  19 ||  7

Europeiska sjösäkerhetsbyrån ||  62 ||  59 ||  2 ||  59 ||  53 ||  3

Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och formgivning) ||  418 ||  209 || 0 ||  37 ||  201 ||  38

Europeiska läkemedelsmyndigheten ||  252 ||  243 || 0 ||  292 ||  249 ||  33

Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet ||  10 ||  9 ||  1 ||  10 ||  9 ||  1

Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation ||  4 ||  3 || 0 ||  4 ||  3 || 0

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter ||  22 ||  22 || 0 ||  26 ||  20 ||  7

Europeiska järnvägsbyrån ||  26 ||  25 || 0 ||  28 ||  25 ||  2

Europeiska arbetsmiljöbyrån ||  17 ||  15 ||  2 ||  21 ||  14 ||  6

Europeiska institutet för innovation och teknik ||  142 ||  138 ||  1 ||  106 ||  102 ||  2

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ ||  52 ||  44 || 0 ||  56 ||  44 ||  3

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen ||  22 ||  22 || 0 ||  23 ||  21 ||  2

Gemenskapens växtsortsmyndighet ||  16 ||  14 || 0 ||  15 ||  13 || 0

Europeiska fonden för förbättring av arbets- och levnadsvillkor ||  21 ||  21 || 0 ||  25 ||  20 ||  5

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur ||  51 ||  50 || 0 ||  58 ||  50 ||  5

Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation ||  16 ||  16 || 0 ||  18 ||  15 ||  1

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet Organ ||  40 ||  39 || 0 ||  42 ||  39 ||  2

Genomförandeorganet för forskning ||  47 ||  46 || 0 ||  50 ||  46 ||  3

Genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor ||  7 ||  7 || 0 ||  8 ||  7 ||  1

Genomförandeorganet för transeuropeiska transportnät ||  10 ||  10 || 0 ||  11 ||  10 ||  1

|| 3 546 || 3 215 ||  70 || 2 410 || 2 130 ||  381

|| || || || || Miljoner euro

Typ av kostnad || Åtagandebemyndiganden || Betalningsbemyndiganden

|| Anslag || Gjorda åtaganden || Överfört || Anslag || Verkställda betalningar || Överfört

Personal ||  875 ||  844 ||  1 ||  796 ||  838 ||  16

Administrativa kostnader ||  350 ||  343 ||  1 ||  351 ||  335 ||  83

Rörelsekostnader || 2 322 || 2 028 ||  68 || 1 262 ||  957 ||  282

|| 3 546 || 3 215 ||  70 || 2 410 || 2 130 ||  381

           

4.5 BUDGETUTFALL INKLUSIVE ORGANEN

|| || || || Miljoner euro

|| EU || ORGAN || Minus bidragen till organen || TOTALT

Intäkter under budgetåret || 149 504 || 2 224 || (1 370) || 150 358

Betalningar mot årets anslag || (147 567) || (1 909) || 1 370 || (148 106)

Betalningsbemyndiganden som överförts till år N+1 || (1 329) ||  (381) || 0 || (1 710)

Outnyttjade anslag som överförts från år N–1 och som annullerats ||  437 ||  107 || 0 ||  543

Växelkursskillnader under budgetåret ||  (42) || 0 || 0 ||  (42)

|| 1 002 ||  41 || 0 || 1 043

För att alla relevanta budgetuppgifter rörande organen ska redovisas innehåller budgetdelen med de konsoliderade årsredovisningarna separata rapporter om genomförandet av de enskilda budgetarna för de "traditionella" organ vars räkenskaper ingår i konsolideringen.