52014DC0060

KOMMISSIONENS SVAR PÅ EUROPEISKA REVISIONSRÄTTENS SÄRSKILDA RAPPORT

"TILLFÖRLITLIGHETEN I RESULTATEN AV MEDLEMSSTATERNAS KONTROLLER AV JORDBRUKSUTGIFTERNA"

Sammanfattning

Gemensamt svar på punkterna I–IX

Revisionsrätten har under flera år kritiserat kommissionens tillit till medlemsstaternas statistik över sina egna kontroller som informationskälla för att beräkna en kvarstående felprocent. Kommissionen var för det första medveten om att den inte kunde sätta full tillit till kontrollstatistiken från medlemsstaterna som enda indikatorn på felnivån för jordbruksutgifterna. Det är därför som den under många år, fram till den årliga verksamhetsrapporten 2012, tillämpade en "säkerhetsmarginal" på 25 % på den kvarstående felprocent som beräknats på grundval av statistiken. Detta ifrågasattes återkommande av revisionsrätten. För det andra hade GD Jordbruk och landsbygdsutveckling i sin årliga verksamhetsrapport för 2012 tagit till sig oron över kontrollstatistiken och ändrade sitt tillvägagångssätt efter att ha rådgjort med de centrala avdelningar inom kommissionen som ansvarar för metodfrågor. I sin årsrapport för 2012 kritiserade inte revisionsrätten detta tillvägagångssätt, utan uttryckte sig snarare positivt om det och rekommenderade ett liknande tillvägagångssätt för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

I den nya övergripande förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken som träder i kraft i januari 2014 föreskrivs dessutom en avsevärd ökning av ansvaret för vissa attesterande organ i medlemsstaterna i fråga om utgifternas laglighet och korrekthet, däribland validering av medlemsstaternas kontrollresultat som lämnas till kommissionen.

Revisionsrättens rapport handlar följaktligen om en metod som har ändrats och fortsätter att utvecklas. I stället för att fokusera på historiska omständigheter vill kommissionen fokusera på nutid och framtid och på att införa sunda metoder, bland annat med hjälp av konstruktiv kritik från revisionsrätten.

III. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling tillämpade i sin årliga verksamhetsrapport för 2012 en metod för att beräkna kvarstående felprocent där både de egna granskningarna och revisionsrättens revisioner beaktas. Metoden har tillämpats på direkta utbetalningar (omkring 70 % av GJP-utgifterna) för budgetåret 2012, och kommer att utökas till andra GJP-utgifter för budgetåret 2013, särskilt landsbygdsutveckling.

IV. Kontrollsystemen styrs av exakta EU-regler, som efter behov kompletteras med kommissionens riktlinjer. Utbetalningsställena ska till exempel genomföra administrativa kontroller av 100 % av ersättningsanspråken före utbetalning, och minst 5 % av ersättningsanspråken ska kontrolleras på plats. GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings revisorer kontrollerar att kontrollsystemen överensstämmer med reglerna, och de risker för EU:s budget som kan uppkomma genom brister som konstaterats i kontrollsystemen åtgärdas genom finansiella korrigeringar.

Utbetalningsställena ansvarar också för att sammanställa kontrollresultaten till statistiska kontrolldata som ska skickas till kommissionen varje år. De attesterande organen måste systematiskt pröva att den sammanställda statistiken är korrekt genom avstämning mellan enskilda transaktioner, och uttala sig om dem.

För arealbaserade stöd under ansökningsåret 2012 har GD Jordbruk och landsbygdsutveckling slutligen testat att överföra enskilda kontrolluppgifter i det it-system som används för utbetalningar (så kallade kontroll- och spårningssystemet, CATS). Testet var lyckat och den automatiska överföringen av kontrolluppgifter kommer att utökas till de flesta GJP-områden och utgifter från och med ansökningsåret 2014. Det kommer att förhindra fel i kontrollstatistiken som beror på oriktig sammanställning av enskilda uppgifter.

V. Kommissionens egna granskningar visar att några medlemsstaters kontrollsystem inte överensstämmer med reglerna och inte upptäcker alla fel som skulle kunna upptäckas.

Kommissionen var därför medveten om att den inte kunde sätta full tillit till kontrollstatistiken från medlemsstaterna som enda indikatorn på felnivån för jordbruksutgifterna. Det är därför som den under många år, fram till den årliga verksamhetsrapporten 2012, tillämpade en "säkerhetsmarginal" på 25 % på den kvarstående felprocent som beräknats på grundval av statistiken. Detta ifrågasattes återkommande av revisionsrätten, dock utan någon bedömning av hur pass otillräcklig den var.

GD Jordbruk och landsbygdsutveckling tog till sig oron över kontrollstatistiken och ändrade sitt tillvägagångssätt (se svar på punkt III) efter att ha rådgjort med de centrala avdelningar inom kommissionen som ansvarar för metodfrågor. I sin årsrapport för 2012 kritiserade inte revisionsrätten detta tillvägagångssätt, utan uttryckte sig snarare positivt om det och föreslog att det skulle utvidgas till andra GJP-utgifter, särskilt landsbygdsutveckling.

VI. Den nya metod som beskrivs i svaret till punkt III gör att kommissionen kan rätta till den felprocent som beror på statistik från medlemsstaterna där kommissionen och/eller revisionsrätten har hittat brister i systemen för att upptäcka oriktiga utgifter.

VII. Kommissionen var också medveten om att det fanns begränsningar i utrymmet för det arbete som de attesterande organen ombads utföra. Det är därför som attesterande organ från ansökningsåret 2014, när reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken träder i kraft, kommer att utföra ett mycket mer ingående arbete om tillförlitligheten hos utbetalningsställenas kontroller.

VIII. Bortsett från vissa brister anses uppgifterna användbara för övervakningssyften och som en indikation på de fel som medlemsstaterna upptäcker under sina administrativa kontroller och kontroller på plats. Som redan konstaterats ovan använder kommissionen en ny metod för att få fram en mer underbyggd uppskattning av felnivån än vad som erhålls endast genom medlemsstaternas kontrollstatistik.

IX. Kommissionen hävdar inte att justeringen gör medlemsstaternas kontrollstatistik statistiskt giltig, men anser att det är den bästa uppskattningen i brist på mer tillförlitliga uppgifter. Detta tillvägagångssätt var ett resultat av intensiva, interna diskussioner, inte enbart inom GD Jordbruk och landsbygdsutveckling utan även inom kommissionens centrala avdelningar.

Kommissionen noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2012 rekommenderar följande:

"Kommissionen bör i GD Jordbruks årliga verksamhetsrapport tillämpa ett liknande tillvägagångssätt för EJFLU som för frikopplat arealstöd där den tar hänsyn till resultaten av sina egna revisioner av överensstämmelse och bedöma felprocenten för varje utbetalande organ".

X.

Kommissionen delar revisionsrättens åsikt att det är nödvändigt att förbättra de administrativa kontrollerna och kontrollerna på plats. Kontrollernas tillförlitlighet kontrolleras/bedöms under revisioner av överensstämmelse, och rekommendationer om förbättringar överlämnas till medlemsstaterna. Kommissionen informerar också regelbundet medlemsstaterna om de vanligaste granskningsresultaten för att sträva efter bästa praxis.

Kommissionen anser att den genomför denna rekommendation kontinuerligt, enligt vad som beskrivs nedan, och den har förstärkt vissa verktyg i samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

När kommissionen eller revisionsrätten upptäcker brister i förvaltning och kontrollsystem i medlemsstaterna tillämpar den alla verktyg den förfogar över för att förmå medlemsstaterna att rätta till situationen. Ett av dessa verktyg är överensstämmelsekontrollen som leder till finansiella korrigeringar, som inte enbart skyddar EU:s budget men även är ett kraftfullt incitament för medlemsstaterna. Det finns krav på att de ska genomföra åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Avbrott i betalningarna har också använts i EJFLU och den nya övergripande förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken som träder i kraft i januari 2014 innehåller en förstärkt mekanism för att dra in betalningar till medlemsstater som inte genomför en åtgärdsplan.

Arealstöd i allmänhet och LPIS i synnerhet (systemet för identifiering av jordbruksskiften) omfattas av kontinuerliga granskningar för att brister ska upptäckas. Ett ineffektivt LPIS ses väldigt allvarligt av kommissionen, och den kräver att medlemsstaterna snabbt genomför förändringar som kommissionen övervakar genom uppföljningsrevisioner. Samtidigt åtgärdas alla risker för EU:s budget genom finansiella korrigeringar.

Första strecksatsen: Riktlinjerna för vilka kontroller som ska göras kommer att uppdateras i samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, parallellt med införande av delegerade akter och genomförandeakter. De kommer att diskuteras och förklaras för både utbetalningsställena, som ska tillämpa dem, och de attesterande organen som ska kontrollera att utbetalningsställena tillämpar dem korrekt.

Kommissionen kommer också att granska de riktlinjer som ges till medlemsstaterna för statistiksammanställningen, och i synnerhet sträva efter att harmonisera bästa praxis mellan de olika sektorerna. Riktlinjerna kommer främst att granskas med avseende på den automatiserade statistiken och genomförandebestämmelserna för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Kommissionen kommer att fortsätta att uppmana medlemsstaterna att förbättra sina interna förfaranden för verifiering av de kontrolluppgifter som sänds in.

Andra strecksatsen: Enligt den nya övergripande förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken som träder i kraft i januari 2014 måste attesterande organ yttra sig om transaktionernas laglighet och korrekthet. Detta kommer att leda till att ett representativt urval transaktioner som redan har kontrollerats kommer att kontrolleras igen av utbetalningsstället, och kontrollstatistiken valideras (eller underkänns). Merarbetet förväntas leda till bättre kvalitet på utbetalningsställenas kontrolluppgifter, och i kombination med yttrandet från det attesterande organet medföra förbättringar för hur säkra uppgifterna anses vara.

Tredje strecksatsen: Kommissionen understryker att de olika tidsfristerna för att sända in statistiken har fastställts av flera operativa skäl och inte enbart för rapportering till den årliga verksamhetsrapporten. Kommissionen noterar att man måste hitta en balans för vilken tidpunkt som är bäst att få in uppgifterna på, med tanke på den tunga administrativa börda det är för medlemsstaterna att sammanställa dem, för att undvika flera uppdaterade överföringar.

Under 2012 genomförde kommissionen ett pilotprojekt för automatiserad överföring av kontrolluppgifter för arealstöd. Uppgifterna överfördes i juli 2013 och de första bedömningarna av fullständigheten och kvaliteten är positiva. Det kommer att göras justeringar så att alla relevanta kontrolluppgifter automatiseras på detta sätt. Det begränsar risken för oriktig sammanställning av fel och garanterar att samma metod används i alla medlemsstater.

Med den nya övergripande förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken infördes en bestämmelse som gör att kommissionen kan dra in betalningar till en medlemsstat för fall där kontrolluppgifterna inte har sänts in i tid.

Slutligen kommer kommissionen att få en bättre uppfattning om tillförlitligheten hos själva kontrollerna och ökad säkerhet om felprocentsatserna genom de attesterande organens nya arbete för laglighet och korrekthet.

Fjärde strecksatsen: Enligt den nya övergripande förordningen ska de attesterande organen systematiskt pröva tillförlitligheten hos de administrativa kontroller och kontroller på plats som utbetalningsställena utför, genom representativa stickprov för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Kommissionens riktlinjer syftar till att detta arbete ska utföras enligt gedigna, statiska metoder, så att resultaten ökar transaktionernas laglighet och korrekthet och ger en giltig uppskattning av kvarstående felprocent per medlemsstat och fond. På så sätt skulle kommissionen gradvis kunna minska behovet av de enskilda justeringar som den nu gör av medlemsstaternas statistik.

Under tiden kommer kommissionen att tillämpa det nya tillvägagångssätt som beskrivs i svaret på punkt III och genomföra rekommendationen i revisionsrättens årsrapport för 2012: "Kommissionen bör i GD Jordbruks årliga verksamhetsrapport tillämpa ett liknande tillvägagångssätt för EJFLU som för frikopplat arealstöd där den tar hänsyn till resultaten av sina egna revisioner av överensstämmelse och bedöma felprocenten för varje utbetalande organ".

När det gäller kommissionens egna revisioner kommer den fortsätta att fokusera på systematiska revisioner av utbetalningsställena på riskbasis och enligt överensstämmelsekontrollen, för att se till att riskerna med de brister som uppdagats i kontrollsystemen rättas till. Revisionerna kommer också att omfatta de attesterande organens nya arbete med laglighet och korrekthet, tekniskt stöd och samverkan för att nå målet om ökade garantier.

Anmärkningar

Gemensamt svar på punkterna 28–36

GD Jordbruk och landsbygdsutveckling fastslog redan i den årliga verksamhetsrapporten för 2012 att medlemsstaternas kontrollstatistik måste betraktas med viss försiktighet. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling har redan åtagit sig att börja utöka det integrerade tillvägagångssätt som tillämpas på frikopplat arealstöd i verksamhetsrapporten för 2012 till andra områden av GJP-utgifter i verksamhetsrapporten för 2013. Det innebär att medlemsstaternas statistik kommer att justeras i enlighet med GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings egna granskningsresultat samt revisionsrättens och de attesterande organens resultat.

30. Kommissionen håller på att följa upp revisionsrättens iakttagelse om ändamålsenligheten hos de berörda utbetalningsställenas tillsyns- och kontrollsystem, i den pågående granskningen av överensstämmelsen.

För 2011 konstaterar kommissionen att huvuddelen av felen var relativt små i ekonomiska termer och att de framför allt berörde små skillnader vid revisionsrättens ommätning av jordbruksskiften (42 av de fel som revisionsrätten upptäckt gäller mycket små skillnader vid ommätning av skiften och av dessa gäller 24 mindre än 2 %).

För 2012 konstaterar kommissionen likaså att huvuddelen av de mätbara felen var relativt små i ekonomiska termer och också berörde små skillnader vid revisionsrättens ommätning av skiften (36 av de fel som revisionsrätten upptäckt gäller mindre än 5 % och av dessa gäller 23 mindre än 2 %.)

32. Vid beräkning av kvarstående felprocent tar kommissionen hänsyn till den potentiella effekten från brister som påverkar medlemsstaternas inrapporterade uppgifter.

Första strecksatsen: Kommissionen måste följa definitionen av jordbrukare i artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 73/2009.

Andra strecksatsen: Kommissionen delar inte alltid revisionsrättens revisorers uppfattning om exakt vilka arealer som är stödberättigande, men om den anser att en medlemsstat inte fastställer en stödberättigande areal korrekt följs fallet upp i förfarandet för avslutande av räkenskaperna.

Tredje strecksatsen: I det speciella fall som revisionsrätten hänvisar till ansåg det berörda utbetalningsstället att deras ersättning av skiften var en korrigering av "uppenbara fel", ett begrepp som fastställs i EU-lagstiftningen/EU:s riktlinjer. Enligt vad kommissionen redan har uppgett i sina tidigare svar delar den inte revisionsrättens uppfattning om tillämpningen av begreppet uppenbart fel vid felaktig angivelse av skiften.

Fjärde strecksatsen: Utbetalningsställena ansvarar inte alltid för hur stödrättigheterna ska beräknas. I många fall fastställs anvisningarna för hur stödrättigheterna ska beräknas av den behöriga myndigheten i medlemsstaten.

Femte strecksatsen: Kommissionen delar inte alltid revisionsrättens revisorers uppfattning om exakt vilka arealer som är stödberättigande, men om den anser att en medlemsstat inte fastställer en stödberättigande areal korrekt följs fallet upp genom dess förfarande för avslutande av räkenskaperna.

Ruta 1 – Exempel på oriktiga uppgifter i LPIS

Enligt de italienska myndigheterna har fallet med Lombardiet rättats till från 2011. Kommissionen behandlar fallet i överensstämmelsekontrollen av räkenskaperna.

Kommissionen är medveten om de problem som rör stödrättigheterna för betesmarker i Spanien. De spanska myndigheterna ombads agera i frågan och de lade fram en förbättringsplan för systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS). Denna förbättringsplan gäller särskilt åtgärder för att tillämpa en stödrättighetskoefficient för betesmarksskiften och för att efter resultaten från kontrollbesöken på plats säkerställa en systematisk uppdatering av LPIS. Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka de nationella myndigheternas genomförande av denna plan.

Kommissionen har också konstaterat vissa fall i Ungern där LPIS inte uppdaterats med resultaten av kontroller på plats och har skriftligen uppmanat de ungerska myndigheterna att vidta åtgärder i detta avseende.

33. De brister som revisionsrätten hänvisar till har redan rapporterats föregående år. Rekommendationerna för dem har genomförts ända sedan 2010 i samarbete med medlemsstaterna och följs vid behov upp genom överensstämmelsekontroller.

34. För 2011 konstaterar kommissionen att huvuddelen av felen var relativt små i ekonomiska termer (hälften av felen gäller mindre än 5 %).

35. Vid beräkning av kvarstående felprocent tar kommissionen hänsyn till den potentiella effekten från brister som påverkar medlemsstaternas inrapporterade uppgifter.

Ruta 3 – Exempel på otillräcklig kvalitet på en medlemsstats kontroller på plats

 Fallet har utretts och resultatet av utredningen är följande:

- Utbetalningsstället beslutade, efter att ha granskat fallet på nytt, att återkräva det stöd som redan hade betalats ut för det aktuella projektet.

- Kontrollförfarandet/kontrollistorna uppdaterades för att utesluta att en inspektör inte upptäcker att en jordbruksbyggnad övervägande är utformad som ett bostadshus.

- Upprepade kontroller på plats (i efterhand) har utförts av alla projekt som kontrollerats och godkänts av samma inspektör som godkände det icke stödberättigande projektet.

- Upprepade kontroller på plats (i efterhand) har utförts av alla projekt som har liknande egenskaper som det icke stödberättigande projektet.

- Efterhandskontrollerna på plats har visat några mindre oriktigheter som nu följer de vanliga stegen i ett kontradiktoriskt förfarande och troligen medför återkrav på en del av det stöd som redan utbetalats.

- Eftersom de sista upprepade kontrollerna endast utfördes av projekt som rörde nybyggnationer och inte ombyggnation av befintliga byggnader, bad kommissionen de italienska myndigheterna att ompröva sistnämnda projekt. Resultaten för dessa efterhandskontroller ska vara insända den 30 november 2013.

Ruta 4 – Exempel på en överträdelse av reglerna för offentlig upphandling som inte upptäcktes

Som anges i svaret på årsrapporten för 2012 kommer kommissionen att följa upp revisionsrättens granskningsresultat gentemot de nationella myndigheterna, i syfte att skydda EU:s ekonomiska intressen och återvinna alla oriktiga betalningar.

När det gäller Rumänien har kommissionen i sina granskningar funnit betydande brister och ett förfarande för avslutande av räkenskaperna pågår.

36. Kommissionen har själv noterat denna brist och i sin verksamhetsrapport för 2012 därför ändrat det sätt som den säkerställer medlemsstaternas kontrollstatistik på. Den tar därför hänsyn till andra granskningsresultat, däribland resultat från revisionsrättens granskning, för att redovisa de fel som inte upptäcks av medlemsstaterna och därmed inte rapporteras i deras statistik.

38. Kommissionen håller på att automatisera överföringen av kontrollstatistik (vilket omfattar ett framgångsrikt pilotprojekt i juni 2012), och tar fram mer detaljerade riktlinjer och förfaranden både för internt bruk och för medlemsstaterna. Se även svar på punkterna 39–41.

39. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling har inte fastställt ett exakt periodavgränsningsdatum för sammanställning av statistikrapporterna, eftersom den föredrar att få in uppdaterad statistik även följande år. I landsbygdsutvecklingskommittén påminns dock medlemsstaterna konstant om vikten av att lämna in statistiken. Ett "intermediärt" periodavgränsningsdatum skulle dock eventuellt kunna införas.

GD Jordbruk och landsbygdsutveckling verifierar att statistiken är komplett genom de attesterande organens årsrapport, som den granskar och som kan leda till uppföljande överensstämmelsekontroller.

Det stämmer att uppgifterna inte är kompletta och att felprocenten beräknas endast med utgångspunkt i de utgifter som det finns kontrollstatistik för. Kommissionen beräknar ändå att endast runt 0,6 % av det utbetalade direktstödet för ansökningsåret 2010 betalades efter att tidsfristen gått ut den 30 juni 2011 och därför eventuellt inte rapporterades in i kontrollstatistiken. Effekten från dessa 0,6 % på kontrollstatistikens noggrannhet som grund för beräkning av felprocenten är därför mycket begränsad.

Ruta 5 – Exempel på ofullständiga eller felaktiga uppgifter som rapporterats av vissa av de granskade utbetalningsställena

Se svar på punkt 92.

40. Som revisionsrätten har nämnt tas inte förnyad inlämning av statistik upp i de nuvarande riktlinjerna. Under perioden från det att medlemsstaterna har lämnat in statistiken och till dess kommissionen använder den i sin årliga verksamhetsrapport utför kommissionen kontroller av överensstämmelse och rimlighet, och kontaktar medlemsstaterna vid behov för att verifiera eventuella avvikelser. Uppdateringar begärs också i landsbygdsutvecklingskommittén samt under granskningsbesök och bilaterala möten, om det bedöms lämpligt.

Att begära systematiska uppdateringar av statistiken skulle dessutom skapa en ytterligare administrativ börda, inte bara för medlemsstaterna utan även för kommissionen som skulle behöva upprepa sitt verifieringsarbete och föra in de ändrade uppgifterna i den komplexa beräkningsbasen för kvarstående felprocent. Det finns i slutändan mycket begränsade möjligheter att ta emot, verifiera och behandla reviderade uppgifter för att kunna införa dem i generaldirektörens årliga verksamhetsrapport. Kommissionen understryker att kontrollstatistiken och den felprocent som härrör från den inte utgör medlemsstatens årsredovisning, och deras korrekthet behöver inte säkerställas i samma omfattning. De används i stället för att ge en anvisning om var felet ligger, och redan innan kommissionen införde sin nya metod för att korrigera felprocenten tillämpade den en stor säkerhetsmarginal vid uppskattningen av dem, för att täcka in möjligheten att de underskattats.

Slutligen utfördes ett pilotprojekt för automatiserad statistik för arealstöd under ansökningsåret 2012. Detta arbete påbörjades redan 2011 genom att medlemsstaterna i förväg fick nödvändig information om de tekniska kraven, och de uppgifter som samlades in för ansökningsåret 2012 hade automatiskt förts in och behandlats i kommissionens databas den 15 juli 2013. Kommissionens inledande bedömning av kvaliteten var positiv. När all nödvändig granskning har gjorts kommer arbetet att inledas för att utöka automatiseringen till övriga stora utgiftsområden i den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta förväntas vara på plats för ansökningsåret 2014. Samtidigt håller kommissionen på att ta fram mer detaljerade riktlinjer och förfaranden, både för internt bruk och för medlemsstaterna.

41. Kommissionen är noga med att inte öka den administrativa bördan för medlemsstaterna i onödan. Den automatiserade överföringen av kontrollstatistiken bör dock förbättra spårbarheten hos de utförda kontrollerna.

Gemensamt svar på punkterna 42–46

Kommissionen är medveten om att förbättringar måste ske för vissa utbetalningsställen när det gäller att ställa samman och kontrollera kontrolldata. Kommissionen gör i själva verket avstämningar av statistiska rapporter med enskilda kontrolldata i de flesta av sina granskningar, och upptäcker ofta inkonsekvenser.

Det är skälet till att kommissionen har börjat införa en automatisk metod som gör att utbetalningsställena kan lämna in sina enskilda kontrolluppgifter i samma system som används för enskilda betalningar. Det har genomförts ett framgångsrikt pilotprojekt för arealbaserade betalningar i alla medlemsstater för ansökningsåret 2012 (överföring den 15 juli 2013) och metoden kommer att utökas till fler GJP-områden.

Sådan automatisering minskar den administrativa bördan och eliminerar alla sammanställningsfel.

44.

Fjärde strecksatsen: Att ta med ytterligare information jämfört med tidigare år skulle enbart leda till att felnivån ökade. Även om information rapporteras i fel tabell påverkas inte kvarstående felprocent för landsbygdsutvecklingen i sin helhet. Det går därför att dra slutsatsen att inget av de båda påpekade felen ledde till att felnivån underskattades.

Ruta 6 – Exempel på felaktiga uppgifter om antal eller värde på kontroller som utförts på plats

I det polska exemplet utfördes kontrollerna, utbetalningsstället konstaterade och rapporterade felet i sin helhet, men av misstag felklassificerade de en del av det som en administrativ kontroll snarare än en kontroll på plats.

Ruta 7 – Exempel på konstaterade fel med en betydande inverkan på de felprocentsatser som rapporterades till kommissionen

Andra stycket: I exemplet med Bulgarien steg i själva verket felprocenten, eftersom utbetalningsstället hade rapporterat felaktigt.

Gemensamt svar 47–50 Det antal kontroller som utfördes av de attesterande organen överensstämmer med storleken på det urval som kommissionen kräver i sina riktlinjer till dessa organ. Kommissionen har dock under flera år ansett att det krävs förbättringar av kvaliteten på medlemsstaternas kontroller, hur de rapporterar om dem och hur bättre säkerhet kan lämnas av de attesterande organen. I slutet av 2009 införde kommissionen en frivillig förstärkning av förfarandet för säkerställande för de attesterande organen. Den innebär att de attesterande organen upprepar granskningen av ett representativt urval av transaktioner som utbetalningsstället har kontrollerat på plats. Möjligheten utnyttjades endast av ett fåtal utbetalningsställen, med blandat resultat. I samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken har dock politiskt samförstånd nåtts om en bestämmelse i den nya övergripande förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken. Enligt bestämmelsen krävs att attesterande organ yttrar sig om lagligheten och korrektheten hos de transaktioner som ligger bakom utgifterna. Det kommer att medföra att granskningen upprepas, från början till slut, av ett representativt urval av transaktioner (omkring 60–170 transaktioner per fond beroende på ett flertal faktorer, däribland befolkningsmängd).

Kommissionen anser därför att resultaten har åtgärdats i de lagstiftningsförslag som den redan har lagt fram och som kommer att antas i början av 2014.

Ruta 8 – Exempel på de attesterande organens brister: kontrollerna omfattade inte alla EU:s finansieringskrav

Revisionsrättens resultat kommer att beaktas i riskanalysen av de attesterande organen.

51. Vid behov har enskilda attesterande organ fått rekommendationer för att förbättra kvaliteten på sitt arbete i framtiden. Resultat och rekommendationer har också delgetts och gjorts tillgängliga för alla attesterande organ genom ett möte i en expertgrupp i september 2012. Vissa attesterande organ har god förståelse för de kontroller som utförs och deras syfte, medan andra ibland inte går tillräckligt på djupet i sina kontroller och håller en relativt formalistisk nivå på sina bedömningar.

Kommissionen anser att de flesta av resultaten var mindre allvarliga och inte äventyrar den säkerhet som kommissionen kan nå i sin verksamhetsrapport i detta avseende.

Gemensamt svar på punkterna 52–54

Som regel fortsätter kommissionen att granska de attesterande organens arbete genom en analys av de dokument som är relevanta för avslutandet av räkenskaperna samt granskningsbesök hos de attesterande organen. Mot bakgrund av de lärdomar som kan dras av det frivilliga förfarandet för förstärkt säkerhet revideras riktlinjerna för de attesterande organen, så att de ska omfatta det nya ansvarsområdet för attesterande organ om utgifternas laglighet och korrekthet.

Gemensamt svar på punkterna 56–57

Kommissionen delar revisionsrättens åsikt att det urval som de attesterande organen nu har kontrollerat är för litet. I det förslag till riktlinjer för de attesterande organens nya arbetsuppgifter som berör yttrandet om utgifternas laglighet och korrekthet finns därför en statistiskt giltig modell för hur arbetet ska gå till. Riktlinjerna har också blivit utförligare för hur de attesterande organen ska gå tillväga för att testa en utvald transaktion från början till slut. Avsikten är också att de attesterande organens arbete ska övervakas närmare i framtiden.

58. Kommissionen anser att dess informationssystem lämpar sig för de avsedda ändamålen. Särskilt informationen från medlemsstaterna uppfyller behoven hos drifts- och revisionstjänsterna. De lagstadgade tidsfristerna kommer att behållas och följas.

59. Kommissionen samlar in information om resultaten från de administrativa kontrollerna och kontrollerna på plats för ansökningsåret n som utbetalas till jordbrukarna från december n till juni n+1 och rapporteras sedan till kommissionen i juli n+1. Den årliga verksamhetsrapporten för budgetår n+1 upprättas i mars år n+2.

Kommissionen noterar att statistiken inte i första hand används för att övervaka hur medlemsstaterna genomför olika stödsystem, utan den används för att kontrollera bland annat om antalet kontroller följer de lagstadgade kraven. Ett ytterligare syfte med statistiken är att den kan användas som ett förvaltningsverktyg av medlemsstaterna. Den är en användbar informationskälla om konstaterade fel som ska korrigeras ett givet år.

60. För direkta betalningar är betalningstiden för ansökningsår n den 15/10/n till den 30/06/n + 1 (betalningstiden infaller alltså under budgetår n+1 som omfattas av den årliga verksamhetsrapporten för n+1 som upprättas i mars n+2.). Kontrollstatistiken kan därför inte lämnas in förrän ansökningsåret har behandlats. Visserligen kan några betalningar komma att göras efter detta datum, men de är normalt relativt få och utan större ekonomisk betydelse. I lagförslagen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken föreslås att betalningstiden och tidsfristen för EGFJ-IAKS synkroniseras med EJFLU-IAKS. Ett skäl till detta är att få en bättre koppling mellan ansökningsår och finansiellt genomförande. Tidsfristen den 15 juli gör också att medlemsstaterna hinner göra de justeringar som krävs före följande ansökningsår.

61. Tidsfristerna för att lämna in statistik om utförda kontroller fastslås i tillämplig EU-lagstiftning. Det går inte alltid att få in uppdaterad statistik i tid för att den ska komma med i den årliga verksamhetsrapporten.

62. Kommissionen noterar att den enda statistik som kan anses vara "inte helt relevant" är den för EJFLU-icke-IAKS. Den period som statistiken rapporteras för motsvarar där inte helt budgetåret för den årliga verksamhetsrapporten.

63. De uppgifter som revisionsrätten hänvisar till skickades elektroniskt direkt till CATS-databasen under ett pilotprojekt i juli 2013. Alla uppgifter för direktstöd mottogs på detta sätt och kommissionens utrymme för att utföra kontroller har därmed ökat. Det noteras dock att medlemsstaternas formella ekonomiska redovisningar (däribland de X-tabeller som revisionsrätten hänvisar till) i fråga om de transaktioner som ligger till grund för statistiken lämnas in i februari n+1, alltså endast fyra månader efter det aktuella budgetårets slut. Tidsplanen för årsredovisningarna vägd mot tidsplanen för generaldirektörens årliga verksamhetsrapport som ska undertecknas i slutet av mars n+1 gör det omöjligt att utföra några mer detaljerade avstämningar mellan uppgifterna i X-tabellerna och i den statistik som lämnades in föregående juli.

Gemensamt svar på punkterna 66–68

Kommissionen anser att det är omöjligt att systematiskt verifiera alla uppgifter i statistiken under de revisioner av överensstämmelse som görs i medlemsstaterna. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling bedömer att medlemsstaterna genomför över 900 000 kontroller varje år till stöd för kontrollstatistiken, och det skulle därför vara omöjligt att genomföra verifiering i den omfattning som revisionsrätten efterfrågar.

Revisionerna ska täcka de största riskerna. Det pågår arbete på detta område, men det är inte möjligt att följa upp alla ärenden som hittas i statistiken. Att kontrollera kontrollstatistik är inte huvudsyftet med revisionerna av överensstämmelse, utan fokus ligger snarare på hur förvaltningen och kontrollsystemen fungerar. Ett stort antal revisioner för det aktuella året utfördes dessutom efter att den årliga verksamhetsrapporten har avslutats.

Beroende på vilken tidsfrist som fastslås i EU-lagstiftningen och revisionsförfarandet går det inte alltid att få in uppdaterad statistik i tid för att den ska komma med i den årliga verksamhetsrapporten. Det stora antal faktorer som redan nu måste kontrolleras och revideras av kommissionens revisorer på GD Jordbruk och landsbygdsutveckling gör det omöjligt med nuvarande resurser att följa revisionsrättens förslag, utan att det skulle påverka huvudverksamheten negativt. Däremot kommer uppmärksamheten att öka på de statistiska rapporterna under det arbete som de attesterande organen ska utföra i fråga om utgifternas laglighet och korrekthet. 69. Såsom förklarades ovan är inte huvudsyftet med överensstämmelsekontrollen att kontrollera medlemsstaternas kontrollstatistik. Det är snarare att kontrollera deras förvaltning och kontrollsystem, och även att följa upp revisionsrättens egna resultat i revisionsförklaringen och korrigera risken för EU:s budget.

70. Kommissionen har alltid varit medveten om att medlemsstaternas uppskattning av felaktiga betalningar inte var helt pålitlig. Därför används andra underlag som stöd för GD Jordbruks generaldirektörs revisionsförklaring.

71. Kommissionen håller visserligen med om att de urval som revisionsrätten hänvisar till inte var tillräckligt representativa, men effekten av de metoder som användes ledde i de flesta fall till att den kvarstående felprocenten överskattades.

72. I förslaget till riktlinjer för attesterande organ efter 2013 har en statistiskt giltig modell för att öka revisionssäkerheten införts, som även utbetalningsställena ska rekommenderas att följa. Säkerheten ska inte enbart komma från systemets verifikationsresultat, utan även från ett sundare tillvägagångssätt med substansgranskning (och om möjligt även granskning av interna kontroller).

Gemensamt svar på punkterna 73–78

Revisionsrätten har kritiserat kommissionen för att den använt uppgifter som medlemsstaterna har rapporterat in om de kontroller som de har utfört. Kommissionen har därför anpassat sitt tillvägagångssätt och därefter tillämpat sin egen uppskattning av uppgifterna för att bedöma faktorerna (t.ex. felaktig tolkning eller tillämpning av EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning, bristande kontroller m.m.) som kan leda till att statistiken inte ger en fullständig bild. Detta tillvägagångssätt har godkänts av kommissionens centrala avdelningar och anses som en lämplig metod för att öka säkerheten för det arbete som utförs av medlemsstaterna under delad förvaltning.

I enlighet med de reviderade metoderna har tillgänglig information från revisionsrättens revisioner, resultat från de attesterande organen och kommissionens egna revisioner införlivats i en övergripande bedömning av situationen hos utbetalningsställena och beaktats när resultaten slås samman på medlemsstatsnivå och i hela EU.

Som anges i svaret på revisionsrättens årsrapport för 2012 kommer det nya integrerade tillvägagångssättet, som 2012 endast tillämpades för frikopplat direktstöd, att så långt som möjligt utökas till fler GJP-områden för år 2013, särskilt till landsbygdsutveckling. Genom att göra detta följer kommissionen revisionsrättens rekommendation i dess årsrapport för 2012: "Kommissionen bör i GD Jordbruks årliga verksamhetsrapport tillämpa ett liknande tillvägagångssätt för EJFLU som för frikopplat arealstöd där den tar hänsyn till resultaten av sina egna revisioner av överensstämmelse och bedöma felprocenten för varje utbetalande organ".

78. Som redan angetts i svaret på årsrapporten för 2012 kommer det nya integrerade tillvägagångssättet, som 2012 tillämpades för frikopplat direktstöd, att så långt som möjligt utökas till fler GJP-områden för år 2013.

Genom att göra detta anser kommissionen att den följer revisionsrättens rekommendation i dess årsrapport för 2012: "Kommissionen bör i GD Jordbruks årliga verksamhetsrapport tillämpa ett liknande tillvägagångssätt för EJFLU som för frikopplat arealstöd där den tar hänsyn till resultaten av sina egna revisioner av överensstämmelse och bedöma felprocenten för varje utbetalande organ".

Gemensamt svar på punkterna 79–81

Kommissionen håller med om att den felnivå som uppskattas av de båda institutionerna inte kan jämföras.

Det konstateras att den kvarstående felprocent som GD Jordbruk och landsbygdsutveckling uppskattade för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) 2012 faller inom de övre och nedre felgränserna för revisionsrättens feluppskattning.

82. De metoder som de båda institutionerna använder för att beräkna felprocenten är olika. Eftersom kommissionen behöver information från de enskilda utbetalningsställena har den därför utvecklat sina egna metoder.

83. Som revisionsrätten noterar i punkt 76 har de ändringar som kommissionen gjort för det frikopplade direktstödet i sin årliga verksamhetsrapport för 2012 lett till en betydlig ökning av den kvarstående felprocent som kommissionen anser rimlig för att redovisa bristerna i medlemsstaternas kontrollstatistik.

Kommissionen noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2012 rekommenderar att detta tillvägagångssätt ska utökas till alla jordbruksutgifter.

84. Trots vissa tillförlitlighetsproblem anser kommissionen att det finns ett värde i resultaten från de över 900 000 kontroller som medlemsstaterna utför och att detta arbete inte bara kan negligeras.

Se även svar på punkt 82.

87. Eftersom revisionsrätten, i enlighet med bilden, gör en annan bedömning av den kvantitativa effekten av felen än den som kommissionen gör och meddelar medlemsstaterna, kommer den därför alltid att uppskatta en högre felprocent. Detta innebär inte att kommissionen, som är den institution som ansvarar för att genomföra lagstiftningen under EU-domstolens överinseende, bör göra samma uppskattning av hur allvarligt ett fel är som revisionsrätten.

När kommissionen fastställer hur stor en korrigering ska vara tar den hänsyn till proportionalitetsprincipen, oriktighetens typ och omfattning och de ekonomiska effekterna av de konstaterade bristerna. Rent formalistiska fel äventyrar inte alltid en sund ekonomisk förvaltning.

88. Som kommissionen angett i sina svar på årsrapporterna 2011 och 2012 anser den att respekten för tvärvillkor inte utgör ett stödberättigande kriterium för GJP-betalningar, och att kontrollerna av dessa krav inte berör de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Tvärvillkor är en mekanism för att bestraffa jordbrukare som inte följer ett antal lagar som i regel utgår från andra politikområden än den gemensamma jordbrukspolitiken och som gäller för alla EU-medborgare, oberoende av jordbrukspolitiken. Kommissionen anser att påföljder för brott mot tvärvillkor inte bör beaktas vid beräkningen av felprocentsatserna för den gemensamma jordbrukspolitiken.

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

90. Kommissionen understryker att dess behandling av medlemsstaternas statistik ändrades betydligt i den årliga verksamhetsrapporten för 2012. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling tillämpade fram till 2011 en säkerhetsmarginal på 25 % för att kompensera för medlemsstaternas ofullständiga statistik, men detta tillvägagångssätt kritiserades av revisionsrätten som otillförlitligt. I sin årliga verksamhetsrapport för 2012 gjorde kommissionen därför en mer utförlig bedömning av statistiken, genom att använda tillgänglig information från de attesterade organen, kommissionens egna revisioner och revisionsrättens revisioner. Där det fanns skillnader mellan de båda reviderande organens uppskattning och den felnivå som indikerades i medlemsstaternas kontrollstatistik gjordes en justering för att spegla vad kommissionen ansåg vara en rimligare felnivå. I enlighet med revisionsrättens rekommendation i dess årsrapport för 2012 tillämpas tillvägagångssättet nu på fler utgiftsområden i den årliga verksamhetsrapporten för 2013, särskilt landsbygdsutveckling.

91. Vid beräkning av kvarstående felprocent tar kommissionen hänsyn till den potentiella effekten från brister som påverkar medlemsstaternas inrapporterade uppgifter.

Rekommendation 1

Kommissionen delar revisionsrättens åsikt att det är nödvändigt att förbättra de administrativa kontrollerna och kontrollerna på plats. Kontrollernas tillförlitlighet kontrolleras/bedöms under revisioner av överensstämmelse, och rekommendationer om förbättringar överlämnas till medlemsstaterna. Kommissionen informerar också regelbundet medlemsstaterna om de vanligaste granskningsresultaten för att sträva efter bästa praxis.

Kommissionen genomför denna rekommendation kontinuerligt, enligt vad som beskrivs nedan, och den har förstärkt vissa verktyg i samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Första strecksatsen: När kommissionen eller revisionsrätten upptäcker brister i förvaltning och kontrollsystem i medlemsstaterna tillämpar den alla verktyg den förfogar över för att förmå medlemsstaterna att rätta till situationen. Ett av dessa verktyg är överensstämmelsekontrollen som leder till finansiella korrigeringar, som inte enbart skyddar EU:s budget men även är ett kraftfullt incitament för medlemsstaterna. Det finns krav på att de ska genomföra åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Avbrott i betalningarna har också använts i EJFLU. Den nya övergripande förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken som träder i kraft i januari 2014 innehåller en förstärkt mekanism för att dra in betalningar till medlemsstater som inte genomför en åtgärdsplan.

Andra och tredje strecksatsen: Arealstöd i allmänhet och LPIS i synnerhet omfattas av kontinuerliga granskningar för att brister ska upptäckas. Ett ineffektivt LPIS ses väldigt allvarligt av kommissionen, och den kräver att medlemsstaterna snabbt genomför förändringar som kommissionen övervakar genom uppföljningsrevisioner.

År 2012 inledde kommissionen ett projekt med medlemsstaterna för att kartlägga de främsta felorsakerna inom landsbygdsutveckling. Alla medlemsstater ombads ta fram handlingsplaner för att minska felprocentsatserna. En viktig del av planen är att förbättra kvaliteten på medlemsstaternas kontroller.

Gemensamt svar på punkterna 92 och 93

Enligt den nya övergripande förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken som träder i kraft i januari 2014 måste attesterande organ yttra sig om transaktionernas laglighet och korrekthet. Detta kommer att leda till att ett representativt urval transaktioner som redan har kontrollerats kommer att kontrolleras igen av utbetalningsstället, och kontrollstatistiken valideras (eller underkänns). Det förväntas att detta merarbete kommer att leda till bättre kvalitet på utbetalningsställenas statistik.

Medlemsstaterna kommer ändå att ombes utföra ytterligare verifiering av de uppgifter som lämnas in. Ett viktigt steg togs sommaren 2012 i fråga om kontrollstatistiken för direktstöd för ansökningsåret 2012: statistiken överfördes direkt från medlemsstaterna till kommissionens databas CATS och den inledande bedömningen av projektets kvalitet var mycket positiv. Efter en fullständig granskning och eventuella nödvändiga justeringar kommer den automatiska överföringen att utökas till andra stora utgiftsområden inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Rekommendation 2

Kommissionen kommer att granska de riktlinjer som ges till medlemsstaterna för statistiksammanställningen, och i synnerhet sträva efter att harmonisera bästa praxis mellan de olika sektorerna. Riktlinjerna kommer främst att granskas med avseende på den automatiserade statistiken och genomförandebestämmelserna för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Andra stycket:

Denna del av rekommendationen riktar sig till medlemsstaterna. Kommissionen kommer att fortsätta uppmana medlemsstaterna att förbättra sina egna förfaranden för verifiering och sammanställning av de kontrolluppgifter som sänds in.

94. De attesterande organen utför de verifieringar som krävs av dem enligt EU-lagstiftningen och det innebär att ett relativt begränsat antal transaktioner kontrolleras. Enligt den nya övergripande förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken som antas i början av 2014 krävs att de attesterande organen utför betydligt fler kontroller på mer detaljerad nivå för att yttra sig om transaktionernas laglighet och korrekthet.

Rekommendation 3

Första stycket:

Kommissionen anser att rekommendationen följs genom den nya övergripande förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, i kraft från januari 2014. Enligt förordningen måste attesterande organ yttra sig om transaktionernas laglighet och korrekthet. Detta kommer att leda till att ett representativt urval transaktioner som redan har kontrollerats kommer att kontrolleras igen av utbetalningsstället, och kontrollstatistiken valideras (eller underkänns). Arbetet är långt framskridet med att ta fram detaljerade riktlinjer för hur detta ska göras.

Första strecksatsen: I riktlinjerna föreslås att det attesterande organet upprepar kontrollerna av ett urval av utbetalningsställenas kontroller.

Andra strecksatsen: Upprepade kontroller har redan föreslagits av kommissionen för ansökningsåret 2014.

Tredje strecksatsen: Merarbetet förväntas leda till bättre kvalitet på utbetalningsställenas statistik, och i kombination med yttrandet från det attesterande organet medföra förbättringar för hur säkra uppgifterna anses vara.

95. Se svar på punkterna 58–62.

En balans måste hittas för vilken tidpunkt som är bäst att få in uppgifterna på, med tanke på den tunga administrativa börda det är för medlemsstaterna att sammanställa dem, för att undvika flera uppdaterade överföringar.

96. Skrivbordsgranskningar är begränsade i omfattning och syftar inte till att verifiera varje enskild uppgift. Ett sådant arbete är inte möjligt med en rimlig arbetsinsats (statistiken upprättas nämligen utifrån omkring 900 000 kontroller på plats).

97. Se svar på punkterna 66–69.

Rekommendation 4

Kommissionen understryker att de olika tidsfristerna för att sända in statistiken har fastställts av flera operativa skäl och inte enbart för rapportering till den årliga verksamhetsrapporten. Kommissionen noterar att man måste hitta en balans för vilken tidpunkt som är bäst att få in uppgifterna, med tanke på den tunga administrativa börda det är för medlemsstaterna att sammanställa dem, för att undvika flera, uppdaterade överföringar.

Kommissionen har granskat tidpunkten när statistiken lämnas in. Under 2012 genomförde kommissionen ett pilotprojekt för automatiserad överföring av kontrolluppgifter för arealstöd. Uppgifterna överfördes i juli 2013 och de första bedömningarna av fullständigheten och kvaliteten är positiva. Det kommer att göras justeringar så att all relevant statistik kan automatiseras på detta sätt. Det begränsar risken för rapportering av fel och garanterar att samma metod används i alla medlemsstater.

I den politiska överenskommelsen om den nya övergripande förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken infördes en ny bestämmelse som gör att kommissionen kan dra in betalningar till en medlemsstat för fall där statistiken inte har sänts in i tid.

EU-lagstiftaren har gjort ett tydligt val att ytterligare förbättra de befintliga delarna i säkerhetssystemet i samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen kommer därför inte att verifiera alla uppgifter bakom kontrollstatistiken. Det skulle dessutom undergräva själva principen om delad förvaltning.

Viss verifiering görs av kontrollstatistiken, men det är inte huvudsyftet med överensstämmelsekontrollen. Det är snarare att kontrollera medlemsstaternas förvaltning och kontrollsystem, och följa upp revisionsrättens egna resultat i revisionsförklaringen. Det stora antal faktorer som redan nu måste kontrolleras och revideras av kommissionens revisorer på GD Jordbruk och landsbygdsutveckling med nuvarande resurser gör det omöjligt att följa revisionsrättens förslag, utan att det skulle påverka huvudverksamheten negativt. Det skulle även ha en negativ påverkan på de finansiella korrigeringar som återvinns för att skydda EU:s ekonomiska intressen. Vissa delar av de underliggande uppgifterna kontrolleras dock under kommissionens revisioner, för att klarlägga frågor om vissa delar och de används också för att ta fram ett urval av transaktioner som kontrolleras på plats. Dessutom kommer uppmärksamheten att öka på de statistiska rapporterna under det arbete som de attesterande organen ska utföra i fråga om utgifternas laglighet och korrekthet.

Gemensamt svar på punkterna 98–99

För frikopplat direktstöd (som motsvarar 65 % av GJP-utgifterna) hade kommissionen ett nytt tillvägagångssätt i den årliga verksamhetsrapporten för 2012. Det beskrivs i svaret på punkt 69. I kommissionens sammanfattande rapport fastslås att GD Jordbruk och landsbygdsutveckling ska utöka tillvägagångssättet till att omfatta andra utgiftsområden i den gemensamma jordbrukspolitiken för verksamhetsrapporten 2013. Det är en utökning som också rekommenderas av revisionsrätten i dess årsrapport för 2012.

Kommissionen hävdar inte att justeringen gör medlemsstaternas kontrollstatistik statistiskt giltig, men anser att det är den bästa uppskattningen i brist på mer tillförlitliga uppgifter.

Kommissionens uppskattning av den kvarstående felprocenten bygger inte enbart på medlemsstaternas kontrollstatistik, utan också på annan relevant information som bygger på professionellt omdöme, nämligen kommissionens och revisionsrättens egna revisionsresultat och resultaten från de attesterande organen.

Rekommendation 5

Andra stycket:

Från ansökningsåret 2014 ska de attesterande organen systematiskt pröva tillförlitligheten hos de administrativa kontroller och kontroller på plats som utbetalningsställena utför, genom representativa stickprov för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Kommissionens riktlinjer syftar till att detta arbete ska utföras enligt gedigna, statiska metoder, så att resultaten ökar transaktionernas laglighet och korrekthet och ger en giltig uppskattning av kvarstående felprocent per medlemsstat och fond. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling kommer att öka sin övervakning av de attesterande organen för att försäkra sig om tillförlitligheten hos deras nya arbete för laglighet och korrekthet. På så sätt skulle kommissionen gradvis kunna minska behovet av de enskilda justeringar som den nu gör av medlemsstaternas statistik.

För att få den stabilitet som krävs kommer kommissionen under tiden att tillämpa det reviderade, integrerade tillvägagångssätt som GD Jordbruk och landsbygdsutveckling tillämpade för frikopplat direktstöd i sin årliga verksamhetsrapport för 2012, och utöka det till fler GJP-områden, precis som revisionsrätten rekommenderade i sin årsrapport för 2012.