52013SC0261

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN

Följedokument till

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

om det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas

1.           Konsekvensbedömningens syfte, förfaranden och viktigaste slutsats

1.           Syftet med detta dokument är att överväga olika politiska alternativ för att genomföra forsknings- och innovationsprogrammet inom Horisont 2020 för det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas, mot bakgrund av att det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas snart upphör att gälla och beslut ska fattas om vad som ska göras härnäst. De övervägda alternativen är följande:

· Alternativ 1: Fortsätta det offentlig-privata partnerskapet i dess nuvarande form (det gemensamma företaget) inom Horisont 2020. Detta är grundscenariot gentemot vilket alla andra alternativ bedöms.

· Alternativ 2: Använda projekt för forskningssamverkan inom EU:s ramprogram Horisont 2020 och därigenom inte förlänga det befintliga gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas.

· Alternativ 3: Genomföra Horisont 2020 för bränslecells- och vätgasteknik genom ett offentlig-privat partnerskap.

· Alternativ 4: Genomföra ett offentlig-privat partnerskap genom ett aktualiserat gemensamt företaget som är anpassat till Horisont 2020

2.           I analysen förutsattes samma övergripande EU-bidrag för alla alternativ.

3.           Vid jämförelsen av de olika alternativen dras slutsatsen att alternativ 4 är det effektivaste alternativet för att lösa de underliggande orsakerna till problemet och nå de angivna målen. Denna bedömning stöds av resultaten från ett samråd med berörda parter och ett offentligt samråd.

4.           Vid utarbetandet av denna konsekvensbedömning har kommissionen samrått med näringslivet och forskarsamfundet, medlemsstaterna och allmänheten. Detta skedde genom möten, undersökningar och samråd. En undersökning med berörda parter inleddes om trender i fråga om investeringar, arbetstillfällen och omsättning i sektorn för bränsleceller och vätgas. Dessutom hölls ett offentligt samråd som inleddes i juli 2012 i syfte att samla in synpunkter från andra berörda parter och allmänheten.

2.           Problemformulering och bakgrund

5.           Under 2009 antog Europeiska unionen lagstiftning (det så kallade ”klimat- och energipaketet”), som fastställer en rad centrala energimål för 2020 med bindande åtaganden från medlemsstaterna om att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % och om rätt förutsättningar föreligger, öka denna minskning till 30 % , för att öka andelen förnybar energi till 20 % och förbättra energieffektiviteten med 20 procent. Denna energipolitik utgör ett viktigt bidrag för att uppnå målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

6.           I färdplanen för 2050, som antogs av kommissionen den 15 december 2011, utforskas vägarna mot ett säkert och konkurrenskraftigt energisystem med låga koldioxidutsläpp fram till 2050. I färdplanen betonas den viktiga roll som en övergång till förnybara energikällor spelar, att styra el på nya sätt och en övergång till alternativa bränslen, som t.ex. vätgas.

7.           Den 23 januari 2013 antog kommissionen meddelandet Miljövänlig energi för transport: en europeisk strategi för alternativa bränslen som åtföljdes av ett lagförslag med bindande mål för uppbyggnad av en minsta alternativ bränsleinfrastruktur, med särskild tonvikt på gemensamma standarder. Vätgas är ett av de alternativa bränslen som ingår i paketet.

8.           Väte, som en ren energibärare, och bränsleceller, som effektiva energiomvandlare, är teknik som erbjuder en väg för rena system som minskar utsläppen, förbättrar energitryggheten och stimulerar ekonomin. Deras potentiella tillämpningar omfattar ett antal strategiska sektorer, som elproduktion och yttransport, och som på lång sikt väntas bidra till att EU:s energi- och klimatmål.

9.           På EU-nivå har Europeiska kommissionen stött forskning och utveckling i bränslecell- och vätgasteknik sedan början av EU:s ramprogram med ökande finansieringsnivåer över tiden (t.ex. 145 miljoner euro under femte ramprogrammet och 315 miljoner euro i det sjätte ramprogrammet).

10.         Under 2008 bildades genom rådets förordning (EG) nr 521/2008 det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas för en period fram till den 31 december 2017, inrättat som ett offentligt-privat partnerskap med delad samfinansiering mellan två grundare, Europeiska kommissionen och näringslivsgruppen för det gemensamma europeiska teknikinitiativet för bränslecell- och vätgasteknik. Kort efter inrättandet av det gemensamma företaget, blev forskningsgruppen medlem. EU:s maximala bidrag till det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas är 470 miljoner euro.

11.         I kommissionens förslag om Horisont 2020 planeras verksamhet för att stödja bränslecell- och vätgasteknik i anslutning till den samhälleliga utmaningen ”säker, ren och effektiv energi” och ”smarta, gröna och integrerade transporter”.

12.         Även om sektorn för bränslecell- och vätgasteknik är liten, är den av strategisk betydelse, eftersom den kan få en dominoeffekt på till exempel den europeiska bilindustrin. Det uppskattas att fram till 2040–2050 kommer 10–15 % av alla bilar som tillverkats i EU att vara bränslecellsbaserade. Om Europa inte blir en konkurrenskraftig leverantör av bränslecell- och vätgasteknik skulle det leda till en betydande förlust av arbetstillfällen i den europeiska bilindustrin.

13.         Flera tekniska och kostnadsrelaterade utmaningar måste övervinnas. Trots framstegen under senare år har resultaten, tillförlitligheten och de kostnader som krävs för en storskalig utbyggnad i de flesta tillämpningar ännu inte nåtts och fortsatta insatser i forskning och utveckling kommer att krävas fram till 2020 för att dessa lösningar ska kunna konkurrera med etablerade tekniker.

14.         Orsakerna till det underliggande problemet är marknadsmisslyckande för initiativtagare, otillfredsställande generering av tillgängliga medel, fragmentering och brist på kritisk massa.

· Marknadsmisslyckande. Fullskalig spridning och kommersialisering av bränsleceller hindras framför allt av (1) den höga kostnaden för bränsleceller och (2) bristen på infrastruktur för vätgasdrift. Denna problematik kring ”hönan och ägget” gör det svårt för alla partner att vara den som agerar först. Dessutom kan inte de samhälleliga och miljömässiga fördelar som kan vinnas med denna teknik ”internaliseras” och omräknas i pengar på kort sikt. Det kommer inte att vara möjligt att övervinna dessa utmaningar bara med hjälp av marknadskrafter eller uppsplittrade offentliga och privata initiativ.

· Behov av att få tillgång till tillgänglig finansiering. Omfattningen och storleken på forskningsagendan för utveckling av bränslecell- och vätgasteknik under 2014-2020 går utöver kapaciteten för enskilda företag eller medlemsstater, både i fråga om finansiellt stöd och om den forskningskapacitet som krävs.

· Fragmentering och brist på kritisk massa. Sektorn är spridd över olika länder, aktivitetsområden (energi, transporter) och aktörer. Detta begränsar utbyte och sammanförande av kunskap och erfarenheter. Det behövs samordning på EU-nivå av olika berörda parters verksamhet i det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas.

15.         De befintliga gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas har infört en betydande projektportfölj av strategisk betydelse. Marknadsintroduktion har uppnåtts för vissa tidiga tillämpningar som till exempel gaffeltruckar och små reservkraftsenheter. Betydande framsteg har gjorts för både energi- och transporttillämpningar. Kommissionen har även uppmuntrat näringslivet, medlemsstaterna och forskningssamfundet att satsa mer av sina egna resurser. Näringslivets och små och medelstora företags deltagande är stabilt och betydligt högre än i sjunde ramprogrammet.

16.         I halvtidsutvärderingen som avslutades under 2011 med hjälp av oberoende experter drogs slutsatsen att det gemensamma företaget i allmänhet lyckas stärka den offentlig-privata verksamheten inom teknisk utveckling och demonstration, och leder till stabilitet för forskning och utvecklingssamfundet. De övergripande tekniska målen för det gemensamma företaget bedömdes som ambitiösa och konkurrenskraftiga.

3.           Mål

17.         Det allmänna syftet med det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas för perioden av 2014-2024 är att utveckla en stark, hållbar och globalt konkurrenskraftig bränslecell- och vätgassektor i unionen. Detta kommer att göra det möjligt att stödja EU:s politik för hållbar energi och transport, klimatförändring, miljöns och industrins konkurrenskraft i enlighet med Europa 2020-strategin för tillväxt och hjälpa till att nå EU:s övergripande mål om smart och hållbar tillväxt för alla.

18.         Ovanstående allmänna mål översätts därför till nästa och operativa mål, som ska uppnås till 2020:

Särskilda mål

· Minska produktionskostnaden för bränslecellssystem som ska användas i transporttillämpningar, samtidigt som man ökar deras livstid till nivåer som kan konkurrera med konventionell teknik.

· Öka den elektriska effektiviteten och hållbarheten hos de olika bränsleceller som används för kraftproduktion och samtidigt minska kostnaderna till nivåer som kan konkurrera med konventionell teknik.

· Öka energieffektiviteten i produktion av vätgas från vatten genom elektrolys och samtidigt minska kapitalkostnaderna, så att kombinationen av vätgas- och bränslecellssystemet är konkurrenskraftigt i förhållande till de möjliga alternativen på marknaden.

· I stor skala påvisa möjligheten att använda vätgas för att stödja integrationen av förnybara energikällor i energisystem, inbegripet genom dess användning som ett konkurrenskraftigt sätt att lagra energi för el producerad från förnybara energikällor.

Operativa mål

· Öka de privata och offentliga (också medlemsstaternas) investeringar i forskning och utveckling och innovation inom bränslecell- och vätgasteknik till ett värde av åtminstone två gånger storleken på EU:s bidrag.

· Bibehålla, och om möjligt öka de små och medelstora företagens deltagande i verksamheten vid eller över nuvarande 25 %.

· Frigöra medlemsstaternas och regionernas kvalitets- och innovationspotential — särskilt de aktörer som gynnas av EU:s strukturfonder — på området för bränslecell- och vätgasteknik genom deras överföring av demonstrationsprojekt på området i fråga.

· Säkerställa ett effektivt genomförande av programmet för bränsleceller och vätgas, särskilt genom att väsentligt förkorta handläggningstiden för att bevilja stöd och göra utbetalningar.

4.           Följande alternativ har övervägts:

19.         I denna konsekvensbedömning diskuteras fyra politiska alternativ för att organisera forskning och innovation om bränslecell- och vätgasteknik under nästa programperiod 2014–2020. Alternativet ”inga EU-åtgärder”, dvs. att avbryta den offentliga finansieringen av forskning på europeisk nivå har avfärdats. Forskning om bränslecell- och vätgasteknik ingår i Horisont 2020 (ramprogrammet för forskning och innovation) som en del av ansträngningarna att utveckla nyckelteknik för hållbar energi och hållbara transportsystem. De fyra alternativen är följande:

· Alternativ 1: Bränslecell- och vätgasteknik i ett offentlig-privat partnerskap i dess nuvarande form (det gemensamma företaget) inom Horisont 2020 (nollscenario).

Nollscenariot bygger på att det gemensamma företaget fortsätter att drivas genom Horisont 2020, eftersom det för närvarande existerar inom ramen för det sjunde ramprogrammet, dvs. man bibehåller nuvarande räckvidd för målen och deras nuvarande genomförandemetoder (styrelseformer, finansiella regler, finansieringsregler, etc.)

· Alternativ 2: Användning av projekt för forskningssamverkan inom EU:s ramprogram Horisont 2020, dvs. man förlänger inte det nu befintliga gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas.

Forskningen och utvecklingen skulle genomföras genom de standardiserade finansieringssystemen i EU:s ramprogram och separat, genom nationella och regionala program. Kommittéförfarandet skulle återinföras. EU:s offentliga stöd skulle lämnas genom budgetar som upprättas varje eller vartannat år samt arbetsprogram och inte vara garanterade. Aktorer inom näringslivet och forskning skulle inte längre styra definitionen av programmets prioriteringar och tidsramar.

· Alternativ 3: Genomföra Horisont 2020 för bränslecell- och vätgasteknik genom ett offentlig-privat partnerskap.

Inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap skulle kommissionen eller ett genomförandeorgan förvalta projekten genom successiva arbetsprogram. Ett avtalsarrangemang för det offentlig-privata partnerskapet mellan Europeiska kommissionen och berörda aktörer skulle undertecknas. Aktörer inom näringslivet och forskning skulle ombes att ge rådgivning på ett formaliserat sätt om programmets omfattning och mål, men skulle inte ha medbestämmanderätt. En konstant, stabil nivå på det offentliga stödet från EU för bränslecell- och vätgasteknik skulle inte kunna garanteras eftersom budgeten skulle omfattas av ett årligt beslut, även om en total budget upprättas för perioden 2014-2020.

· Alternativ 4: Ett offentlig-privat partnerskap för bränslecell- och vätgasteknik genom ett aktualiserat gemensamt företag anpassat till Horisont 2020.

Ett ”aktualiserat gemensamt företag” kommer att möjliggöra en omorientering av målen och verksamheten för det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas, samt strukturera programmet kring två viktiga innovationspelare, energi- och transportsystem respektive ett kluster med sektorsöverskridande forskningsverksamhet. Detta skulle göra det möjligt att lägga större tonvikt på energitillämpningar, särskilt vid användning av vätgas som ett sätt att lagra förnybar el, vätgasinfrastruktur och en rad olika verksamheter för att stödja marknadsintroduktion. Det skulle också göra det möjligt att lägga ökad tonvikt vid storskaliga demonstrationer.

Alternativet ”ett aktualiserat gemensamt företag” skulle bygga på tidigare erfarenheter och lärdomar och anpassa instrumentens utformning och lämplighet till de nya utmaningarna inom Horisont 2020 genom att förenkla administration, finansiella förfaranden och bestämmelserna för att delta. Det skulle också göra det möjligt att förbättra samordningen med medlemsstaterna och samarbetet med regionerna.

5.           Jämförelse av alternativen och identifiering av det alternativ som föredras

20.         Eftersom alternativ 4 är det enda alternativ som ger stöd till verksamhet som är kopplad till marknadsintroduktion, är det bäst lämpat för att locka till sig ytterligare finansiering för spridningsåtgärder från näringslivet och andra berörda parter. Det ger också en stabil kritisk massa längs värdekedjan för bränslecell- och vätgasteknik, också för leverantörer av infrastruktur och vätgas, vilket underlättar samtidig täckning av teknik- och infrastrukturutveckling och därmed bidrar till att lösa problematiken kring ”hönan och ägget”.

21.         De alternativ som grundar sig på ett gemensamt företag (alternativ 1 och alternativ 4) är de mest effektiva när det gäller att åtgärda de underliggande problemen, dvs. lindra marknadsmisslyckande, öka de medel som finns tillgängliga och skapa en kritisk massa. För det första, ansvarsfördelning mellan näringslivet, forskarsamfundet och EG möjliggör nära samordning och prioritering av FoU-programmet, vilket bidrar till att skapa rätta produkter, tillämpningar och standarder. För det andra ger en långsiktig budget och färdplan stabilitet och uppmuntrar näringslivet, medlemsstaterna och forskarsamfundet att satsa mer av sina egna resurser. Under programperioden 2014-2020 förväntas den privata sektorn, som för närvarande deltar i det gemensamma företaget, att generera ytterligare investeringar på cirka 4 miljarder euro. För det tredje utgör medlemmarna i det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas kärnan av de entiteter som är verksamma inom sektorn i Europa. Detta utgör en kritisk massa och en kontaktpunkt från vilka koalitioner kan byggas och som kan kommunicera med en enda stark röst.

22.         Jämförelsen mellan de olika alternativen leder till slutsatsen att alternativ 4 är det effektivaste alternativet för att lösa de underliggande problemen och nå de angivna målen. Alternativ 4 (ett aktualiserat gemensamt företag) skulle också göra det möjligt att införliva rekommendationerna från halvtidsutvärderingen av det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas.

23.         Denna slutsats ges starkt stöd av berörda aktörer. Undersökningen med de berörda aktörerna visar att 93 % av stödmottagarna ställer sig positiva till en fortsättning av det gemensamma företaget. I svaren från näringslivsgruppen identifieras särskilt det aktualiserade företaget (alternativ 4) som det med störst inverkan. Detta understryks av resultaten från det offentliga samrådet, som visar att en majoritet av de tillfrågade ställer sig positiva till en fortsättning av det gemensamma företaget i en aktualiserad form, dvs. alternativ 4.

6.           Genomförande, budget och styrning

24.         Det gemensamma programmet för forskning och innovation av bränsleceller och vätgas för perioden 2014–2020 är uppbyggt kring två huvudsakliga innovationspelare, transport- och energisystem samt ett kluster med sektorsövergripande forskningsverksamhet. De två innovationspelarna har ett område för överlappning (integrerade energi- och transportsystem). Det aktualiserade gemensamma företaget kommer att ha större fokus på energitillämpningar (i synnerhet vad gäller användningen av vätgas för lagring av förnybar el) och verksamhet för att stödja marknadsintroduktion. Det kommer dessutom att öka andelen demonstrationsprojekt.

25.         Det föreslagna EU-bidraget till det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas uppgår till 700 miljoner euro. Detta belopp har fastställts i syfte att uppfylla de särskilda och operativa mål som beskrivs i konsekvensbedömningen. Den föreslagna budgeten är högre än det belopp på 470 miljoner euro som avsatts för den befintliga gemensamma företaget. Denna ökning speglar det faktum att det aktualiserade gemensamma företagets prioriteringar kommer att ändras, vilket även innebär en ny inriktning på budgeten. Den privata finansieringen av det gemensamma företaget kommer att äga rum inom och utanför ansökningsomgångarna.

26.         I linje med den nuvarande struktur, genomförs programmet för det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas av ett programkontor, under överinseende av styrelsen för det gemensamma företaget. Styrelsen består av företrädare för näringslivsgruppen (sex platser), EU (tre platser) och forskningsgruppen (en plats). Styrelsen kommer att omsätta målen i det gemensamma företaget till en flerårig genomförandeplan och årliga genomförandeplaner.

27.         Kommissionen kommer att genomföra både den slutliga utvärderingen och halvtidsutvärderingarna av det gemensamma företaget med bistånd av oberoende experter. Genomförandet av det gemensamma företaget kommer att övervakas med hjälp av centrala resultatindikatorer i linje med dess särskilda mål.