52013SC0054

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN

Följedokument till

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut

om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning

1.           Inledning

Under de senaste åren har utvecklingen av en europeisk tjänst för rymdövervakning och spårning (SST, space surveillance and tracking) varit föremål för den politiska debatten bland EU:s rymdansvariga ministrar. Resultatet av dessa debatter, som återspeglas i flera slutsatser från rådet, visar att det råder enighet bland medlemsstaterna, satellitoperatörerna och övriga intressenter om behovet av att skydda rymdinfrastrukturen, att inrättandet av en europeisk tjänst för rymdövervakning och spårning för att skydda denna infrastruktur bör ske under EU:s ledning (med tekniskt FoU-stöd från den europeiska rymdorganisationen ESA) och bör bygga på den befintliga kapaciteten och komplettera denna med nya tillgångar. Dessutom är allmänheten medveten om och stöder behovet av att skydda rymdinfrastrukturen (två offentliga samråd har ägt rum under de tre senaste åren).

2.           Problemformulering

2.1.        Säkerheten hos kritisk europeisk rymdinfrastruktur kan inte garanteras

Rymdbaserade system gör att vi kan utnyttja av en mängd tillämpningar som spelar en stor roll i vardagen (TV, internet, GPS etc.). De har även blivit avgörande för genomförandet av EU:s politik. I och med Galileo och Egnos kommer snart EU själv att vara en av största satellitoperatörerna i Europa. Emellertid hotas rymdinfrastrukturerna allt mer av risken för kollision mellan rymdfarkoster och dessutom, något som är viktigare, mellan rymdfarkoster och rymdskrot. Rymdskrotet har blivit det största hotet mot rymdverksamheternas hållbarhet.

För att begränsa kollisionsrisken krävs det att man identifierar och övervakar satelliterna och rymdskrotet så att satellitoperatörerna kan förvarnas och flytta sina satelliter. Denna verksamhet, som är mycket känslig ur nationell säkerhetssynpunkt, kallas för rymdövervakning och spårning (SST, space surveillance and tracking). SST är även en verksamhet med dubbla användningsområden och kan betjäna både civila och militära användare. En SST-tjänst omfattar tre grundläggande funktioner:

– Sensorfunktion: radar och teleskop för att identifiera och följa rymdfarkoster och skrot.

– Bearbetningsfunktion: för att avgöra sannolikheten för en kollision och för att avgöra återinträdesbanan för rymdföremål.

– Servicefunktion: för att hantera spridningen av SST-information (t.ex. larm vid kollisionsrisk, varningar om återinträde) till satellitoperatörer och relevanta myndigheter.

För närvarande finns det ingen SST-tjänst i Europa: Den befintliga sensorkapaciteten är otillräcklig och fristående, bearbetningskapaciteten är mycket begränsad och det finns ingen servicefunktion alls. Dessutom finns det inga lämpliga alternativ på internationell nivå, vilket inbegriper Förenta staternas system (som inte är tillräckligt exakt) och andra system som inte är öppna för internationellt samarbete.

2.2.        Ökad kollisionsrisk på grund av rymdskrot

Under de senaste 50 åren har föremål sänts upp i rymden regelbundet. Detta material, som kretsar okontrollerat kring jorden i mycket höga hastigheter, utgör en allt större potentiell risk när rymdfarkoster ska sändas upp och nyttjas på grund av kollisioner med annat skrot eller andra rymdfarkoster i omloppsbana.

Enligt de senaste kalkylerna rör sig 16 000 registrerade föremål som är större än 10 cm i bana kring jorden och 300 000–600 000 oregistrerade föremål som är större än 1 cm. Enligt ESA kommer mängden föremål som är större än 1 cm att fortsätta att öka och uppgå till cirka 1 miljon föremål 2020. Vidare uppskattas det att det finns mer än 300 miljoner föremål som är större än 1 mm. De flesta av dessa föremål finns i de områden i yttre rymden som lättast kan nyttjas kommersiellt. Enligt de försiktigaste beräkningarna (som baseras på delvis spårbara föremål) finns det för närvarande en risk för 1 kollision vart tredje år.

2.3.        Undanmanövrar för att undvika kollisioner förkortar satelliternas livslängd

Eftersom kollisionsriskerna för skrot som eventuellt kan följas och skrot som inte kan följas är svåra att förutse tenderar satellitoperatörer att göra undanmanövrar på grundval av larm om att rymdskrot närmar sig.

Varje undanmanöver kräver bränsle, vilket förkortar satelliternas livslängd, eller kräver att mer bränsle måste föras in i omloppsbanan, vilket därmed ökar kostnaden för uppsändningen. På grund av felaktiga data om var de berörda föremålen befinner sig kan man dessutom anta att en mängd manövrar kanske inte är absolut nödvändiga men måste utföras som en försiktighetsåtgärd som skapar merkostnader.

2.4.        Återinträdet av skrot eller okontrollerade rymdfarkoster till jorden hotar EU-medborgarnas säkerhet

Återinträden av rymdfarkoster och skrot till jorden utgör ett allt större hälso- och säkerhetshot mot jordens befolkning. Medan aktiva rymdfarkosters återinträde i atmosfären sker på ett kontrollerat sätt (t.ex. USA:s rymdfärjor, Rysslands Sojuzraketer och Europas automatiska transferfarkoster) återinträder uttjänta satelliter och skrot regelbundet i atmosfären på ett okontrollerat sätt.

Förmågan att förutspå ett föremåls kurs (som är mycket beroende av kartläggnings- och spårningskapaciteten hos ett rymdövervakningssystem) är oumbärlig för att begränsa de risker som hör ihop med återinträdena. Med ett ökande antal satelliter i omloppsbana kan man även förvänta sig en ökning av antalet okontrollerade återinträden under de kommande åren.

2.5.        Översikt över de beräknade årliga förlusterna på grund av riskerna med rymdskrot

På grundval av tillgängliga data och uppskattningarna av marknadens tillväxt beräknades den årliga kvantifierbara förlusten på grund av kollisioner och undanmanövrar för att undvika kollisioner (t.ex. på grund av förlorade satelliter, förkortad livslängd för satelliterna, förlorade intäkter som genereras av satelliten) till sammanlagt 140 miljoner euro. Eftersom antalet aktiva satelliter i omloppsbana förväntas öka med 50 % under de tio kommande åren kan de årliga beräknade förlusterna förväntas stiga till 210 miljoner euro under nästa årtionde.

Dessa kostnader utgör troligen endast en bråkdel av de möjliga icke-kvantifierade kostnaderna och, i viss utsträckning, de icke-kvantifierbara eventuella följderna på grund av att det saknas ett europeiskt system för rymdövervakning och spårning. Exempelvis kan förlusten av en satellit leda till att man förlorar en kritisk satellitkommunikationskapacitet i en nödsituation, vilket i sin tur kan leda till förlust av liv.

3.           eu:s rätt att agera och subsidiaritetsanalys

Enligt artikel 189 i EUF-fördraget får EU utarbeta den europeiska rymdpolitiken på grundval av tidigare arbete vid den europeiska rymdorganisationen ESA och på medlemsstatsnivå, och Europeiska kommissionen ges ett tydligt mandat att utöva sin initiativrätt. Rymdpolitiken definieras som en befogenhet som delas mellan EU och medlemsstaterna.

Från diskussioner med intressenter under de senaste åren har det stått klart att inrättandet av operativa europeiska SST-tjänster kommer att kräva att EU ingriper. Detta bottnar i ett samförstånd bland EU:s och ESA:s rymdansvariga ministrar. I detta avseende kommer en europeisk SST-tjänst att inbegripa en säkerhetsdimension som EU, till skillnad från ESA (en FoU-organisation), har befogenhet att hantera.

EU strävar inte efter att ersätta de initiativ som medlemsstaterna tagit själva eller inom ramen för ESA. EU vill komplettera de åtgärder som dessa har vidtagit (i synnerhet inom ramen för ESA:s SSA-förberedelseprogram) och stärka samordningen i de fall som detta krävs för att uppnå gemensamma målsättningar.

EU:s inblandning skulle behövas för att samla den investering som krävs för att finansiera vissa rymdprojekt, inrätta styrmekanismer, definiera en datastrategi och se till att de befintliga och framtida kapaciteterna används på ett samordnat och effektivt sätt och säkerställer ett kraftigt och driftkompatibelt system som gynnar alla berörda intressenter inom EU.

Dessutom är inte syftet med den föreslagna EU-åtgärden att ersätta eller duplicera befintliga begränsningsåtgärder på internationell eller multilateral nivå, eftersom dessa åtgärder inte kommer att lösa de faktiska problemen utan endast minska tillväxten av rymdskrot på lång sikt.

4.           Mål

Det allmänna målet med det föreslagna initiativet är att trygga den långsiktiga tillgängligheten och säkerheten när det gäller europeiska och nationella rymdinfrastrukturer och tjänster som är avgörande för att uppnå välfungerande europeiska ekonomier och samhällen och för EU-medborgarnas säkerhet.

Specifika mål || Operativa mål

a)               Att minska riskerna i samband med uppsändningen av europeiska rymdfarkoster. b)               Att bedöma och minska riskerna för driften i omloppsbana av europeiska rymdfarkoster med avseende på kollisioner och att göra det lättare för rymdfarkostoperatörer att planera och vidta begränsningsåtgärder (t.ex. mer exakta undanmanövrar för att undvika kollision, undvikande av onödiga manövrar som utgör en risk i sig själva och minskar satellitens livslängd) på ett mer effektivt sätt. c)                Att kartlägga okontrollerade återinträden av rymdföremål eller skrot från dessa i jordens atmosfär och att utfärda mer exakta och ändamålsenliga tidiga varningar till nationella säkerhetsmyndigheter och civilskydds-/katastrofmyndigheter för att minska de potentiella hoten mot EU-medborgarnas hälsa och säkerhet och begränsa de potentiella skadorna på kritisk markbunden infrastruktur. || a)               Att inrätta ett operativt rymdövervaknings- och spårningssystem på EU-nivå som bygger på befintliga europeiska och nationella tillgångar och som kan integrera nya framtida tillgångar. b)               Att införa en lämplig styrningsstruktur. c)                Att fastställa och införa principer för datastrategin för hanteringen av SST-informationen genom det europeiska SST-systemet. d)               Att utforma och leverera SST-tjänster som är öppna för alla offentliga och privata/kommersiella aktörer på EU-nivå och nationell nivå. e)               Att säkerställa den nödvändiga kvaliteten på SST-tjänsterna och ett ändamålsenligt och hållbart tillhandahållande av dessa. f)                 Att övervaka genomförandet av det föreslagna operativa SST-systemet och de operativa SST-tjänsterna och se till att de fungerar på ett effektivt sätt, och genom att säkerställa ett hållbart finansieringsbidrag från EU.

5.           Alternativ

5.1.        Alternativ 1: grundscenario – EU deltar inte i finansieringen av SST

Enligt grundscenariot skulle EU inte delta i några åtgärder eller ge något stöd (rättsligt eller ekonomiskt) till inrättandet och det operativa tillhandahållandet av de europeiska SST-tjänsterna

Eftersom det saknas ett organisatoriskt ramverk är det inte troligt att medlemsstaterna skulle utöka sitt samarbete för att tillhandahålla ett faktiskt europeiskt SST-system och operativa europeiska SST-tjänster.

Dessutom, med tanke på att medlemsstaterna inte ser utvecklingen av en europeisk SST-tjänst som ett uppdrag som bör anförtros ESA, kan man inte förvänta sig att det inrättas några operativa SST-tjänster på europeisk nivå inom ramen för grundscenariot.

Samarbetet mellan medlemsstaterna och tredjeländerna förväntas ligga kvar på samma nivå.

Det finns initiativ för skrotbegränsning på internationell nivå för att förhindra en exponentiell ökning av skrotet. Dessa initiativ får förmodligen effekt först på lång sikt, och sådana åtgärder kan inte ersätta kortsiktiga begränsningsåtgärder såsom undanmanövrar för att undvika kollisioner.

5.2.        Alternativ 2: partnerskapsstrategi – EU-anslag till den europeiska SST-tjänstens servicefunktion

Detta alternativ skulle sträva efter att minska kollisionsrisken med en faktor på 3–5 och således minska de ekonomiska förlusterna på grund av satellithaveri eller förstörda satelliter med samma faktor. Experterna är eniga om att man för att uppnå en sådan minskning måste utveckla sensorfunktionen genom att länka samman de befintliga tillgångarna och driva dessa i form av ett nätverk. Detta nätverk måste kompletteras med 1 följeradar, 1 övervakningsradar, 8 teleskop och ett datacenter. Tillgångarna skulle länkas samman med säkra linjer. Bearbetningsfunktionen måste upprättas för att beräkna sannolikheten för en kollision eller för att beräkna återinträdesbanan för rymdföremål. En serviceenhet måste också upprättas för att utfärda varningar och ta hand om förfrågningar från SST-användarna.

Detta skulle kräva en total investering från EU och medlemsstaterna på cirka 60 miljoner euro per år (närmare uppgifter om beräkningsmetoden finns i bilaga V). Enligt den mest försiktiga uppskattningen skulle den nuvarande beräknade förlusten på 140 miljoner euro per år minskas till mellan 28 och 46 miljoner euro.

Med detta alternativ skulle de operativa europeiska SST-tjänsterna inrättas genom ett partnerskap med de EU-medlemsstater som äger relevanta tillgångar. EU skulle definiera den rättsliga ramen för inrättandet och driften av de europeiska SST-tjänsterna (på grundval av de sensorer och kapaciteter som redan finns liksom sådana som medlemsstaterna kan besluta sig för att utveckla), inklusive datastrategin.

Ett konsortium bestående av medlemsstater skulle ansvara för sensor- och bearbetningsfunktionen inom ramen för det europeiska SST-systemet Servicefunktionen skulle anförtros en befintlig operativ enhet/myndighet med styrkta säkerhetsreferenser för hanteringen av SST-informationen (till exempel EU:s satellitcentrum). Europeiska kommissionen skulle inte delta i den dagliga verksamheten, utan skulle säkerställa den övergripande samordningen av SST-systemets funktionella komponenter.

De övergripande kostnaderna för inrättande och drift av det europeiska SST-systemet skulle medfinansieras av de medlemsstater som ingår i konsortiet och av EU. Medan konsortiet skulle finansiera alla kapitalinvesteringar med anknytning till sensorn (inklusive utvecklingen av de nya tillgångarna) och bearbetningsfunktionerna (som beräknas till 58 miljoner euro per år) skulle EU i sin tur tillhandahålla anslag för inrättande och drift av servicefunktionen (en beräknad sammanlagd kostnad på 2 miljoner euro per år). Införandet av serviceavgifter skulle kunna undersökas mot bakgrund av utvärderingen av initiativets genomförande.

5.3.        Alternativ 3: partnerskapsstrategi – EU-anslag till nätuppbyggnaden och driften av sensor-, bearbetnings- och servicefunktionen

Detta alternativ är identiskt med alternativ 2 i alla avseenden förutom när det gäller fördelningen av de medel som tillhandahålls av konsortiet av medlemsstater och av EU. Inom ramen för detta alternativ skulle de medlemsstater som deltar i konsortiet åter finansiera alla kapitalinvesteringar med anknytning till sensorn (inklusive utvecklingen av nya tillgångar: 1 övervakningsradar och 1 följeradar, 8 teleskop och ett datacenter) och bearbetningsfunktionerna. Utöver EU:s ansvar i enlighet med alternativ 2 skulle EU emellertid finansiera underhålls- och driftskostnaderna för de sensor- och bearbetningsfunktioner som är nödvändiga för den europeiska SST-tjänsten.

Liksom i alternativ 2 uppskattas medlemsstaternas inköp av de nya tillgångar som krävs för att garantera en riskminskningsfaktor för kollision på 3–5 till 50 miljoner euro per år. EU:s finansieringsbidrag skulle uppgå till 10 miljoner euro per år. Liksom i alternativ 2 skulle införandet av serviceavgifter kunna undersökas.

5.4.        Alternativ 4: EU-ledd utveckling och drift av SST (en riskminskningsfaktor på 3–5)

Med detta alternativ skulle riskminskningsfaktorn vara identisk med den i alternativ 2 och 3, men det skulle kunna förekomma vissa skillnader i fråga om förvaltning och finansiering eftersom EU skulle äga systemet och finansiera samtliga kostnader. EU fastställer det tillhörande rättsliga ramverket (inklusive datastrategin) och tar ansvaret för utvecklingen av de strukturer som behövs för att föra samman de befintliga nationella och europeiska sensorerna och kapaciteterna och för att säkerställa tillhandahållandet av SST-tjänsterna.

Kommissionen skulle äga de nya SST-infrastrukturkomponenterna. Även detta alternativ förutsätter att man utvecklar 1 övervakningsradar och 1 följeradar, 8 teleskop och ett datacenter och den utrustning som krävs för att upprätta kontakt mellan de befintliga tillgångarna. Det totala bidraget från EU skulle uppgå till omkring 60 miljoner euro per år.

5.5.        Alternativ 5: EU-ledd utveckling och drift av SST (en riskminskningsfaktor på 10)

Alternativ 5 följer samma logik som alternativ 4, men strävar efter att minska risken för kollision med en faktor på 10 och följaktligen de uppskattade kostnaderna med en faktor på över 10. Detta alternativ kräver att man köper in 2 övervakningsradar, 2 följeradar, 14 teleskop och ett datacenter, och på så sätt förbättrar kvaliteten och exaktheten med avseende på de tjänster som tillhandahålls de olika användargrupperna och dessutom drar maximal nytta av de befintliga sensorerna i Europa.

Finansieringen skulle följa samma logik som i alternativ 4, men med dubbelt så många nya tillgångar som beskrivs ovan. EU:s anslag kan uppskattas till ca 120 miljoner euro för perioden 2014–2020.

5.6.        Sammanfattning av intressenternas synpunkter på alternativen

Både tillverkningsindustrin och satellitoperatörerna stöder helhjärtat inrättandet av ett europeiskt SST-system. Medan tillverkningsindustrin tydligt stöder det alternativ som garanterar den högsta investeringen och därför störst industriell avkastning oroas operatörerna över systemets prestanda och vill inte att hög prestanda ska leda till några ytterligare kostnader för dem. Industrin har inte formulerat någon särskild åsikt gällande förvaltnings- eller datastrategin.

Medlemsstaterna är överens om behovet av ett SST-system och att systemet bör bygga på befintliga tillgångar. Samtliga medlemsstater är eniga om förvaltningsmodellen i alternativen 2–5. En medlemsstat har flera gånger uppgett att den skulle föredra att man bildade ett europeiskt organ för hanteringen av sensor- och bearbetningsfunktionerna, även om den godkänner det föreslagna förvaltningssystemet på villkor att det säkerställer att alla medlemsstater som är beredda att ingå i konsortiet deltar. Dessutom är medlemsstaterna överens om den föreslagna datastrategin och öppna för idén om ett europeiskt organ som ska fungera som en serviceenhet. De medlemsstater som förfogar över SST-sensorer och SST-kapaciteter som kontrolleras av militären underströk vikten av att datastrategin och förvaltningen beaktar nationella säkerhetsaspekter. Samtliga alternativ tar hänsyn till dessa aspekter.

Vad gäller prestanda är medlemsstaterna positivt inställda till en förbättrad prestanda hos det system som föreslås i alternativ 2–4. När det rör sig om finansieringen oroar sig vissa medlemsstater över att om EU till fullo finansierade systemet så skulle den geografiska avkastningen på investeringen som den garanteras av ESA påverkas. Trots vad som nämns ovan förstår medlemsstaterna budgetbegränsningarna. Trots att de är öppna för samtliga alternativ som föreslås så föredrar de alternativ 3 och 4.

6.           Konsekvensbedömning

6.1.        Konsekvenser av alternativ 1: grundscenario

6.1.1.     Strategiska konsekvenser

Enligt grundscenariot skulle EU inte investera i inrättandet av och driften av SST-tjänsterna på EU-nivå. Detta skulle inte påverka genomförandet av EU:s flaggskeppsprogram Galileo och GMES, men den långsiktiga säkerheten för och det hållbara genomförandet av dessa skulle kunna påverkas.

6.1.2.     Ekonomiska konsekvenser

De fastställda problemen skulle inte behandlas och kommer troligtvis att förvärras under de kommande åren. I och med den ökade rymdverksamheten och ökade mängden rymdskrot förväntas de ekonomiska förlusterna på grund av haveri i samband med uppskjutningar, förlust av eller skador på satelliter och serviceavbrotten att öka. Den industriella verksamheten inom SST i Europa skulle ligga kvar på samma begränsade nivå som idag.

6.1.3.     Samhälleliga konsekvenser

Eftersom EU-insatser saknas och medlemsstaterna inte verkar redo att delta i några större verksamheter för att utveckla SST inom ramen för ESA är detta alternativs inverkan på skapandet av sysselsättning försumbar. Säkerhetshoten från okontrollerade återinträden av rymdskrot i jordens atmosfär, som beskrivs i problemformuleringen, skulle inte hanteras eller begränsas. I och med den ökande rymdverksamheten hotar säkerhetsriskerna mot EU-medborgarnas eller kritisk markbaserad infrastruktur att öka.

6.1.4.     Miljökonsekvenser

Alla uppskattningar visar entydigt på en konstant och omfattande ökning av mängden skrot i framtiden (varje kollision mellan rymdföremål leder till en exponentiell ökning av mängden skrot) och om behovet av åtgärder för att bevara rymdmiljön. Om EU inte ingriper kommer inget av detta att påverkas.

6.2.        Konsekvenser av alternativ 2, 3 och 4:

6.2.1.     Strategiska konsekvenser

De föreslagna systemen för förvaltningen och datastrategin kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att aktivt bidra och skydda sina nationella säkerhetsintressen. Dessa alternativ skulle bygga på det befintliga internationella samarbetet med USA. Rent allmänt skulle inrättandet av ett europeiskt SST-system göra det möjligt för EU att samarbeta med och påverka utvecklingen i USA som en jämlik partner för att gemensamt förbättra SST-prestandan. Dessutom skulle dessa alternativ stärka Europas oberoende tillgång till rymden och Europas kapacitet att fatta självständiga säkerhetsbeslut i fråga om den verksamhet som bedrivs med rymdfarkoster. Slutligen erbjuder dessa alternativ ett pragmatiskt ramverk för det europeiska samarbetet inom SST, vilket kan utvidgas för att ansluta fler sensorer om detta skulle behövas i framtiden.

6.2.2.     Ekonomiska konsekvenser

Det föreslagna alternativet skulle förbättra det europeiska SST-systemets förmåga att upptäcka farliga situationer och tillhandahålla mer exakt SST-information vid uppsändningen och driften av satelliter i omloppsbana. Det skulle innebära en minskning av satellitförlusterna och antalet undanmanövrar för att undvika kollision, och således en minskning av de ekonomiska förlusterna. Den nuvarande beräknade förlusten på 140 miljoner euro per år skulle minskas med en faktor på 3–5 till 28–46 miljoner euro. Dessa alternativ skulle bygga på befintliga SST-sensorer och sakkunskap och innebära att nya SST-sensorer utvecklas. Utvecklingen av nya sensorer enligt dessa alternativ kommer sannolikt att ha en multiplikatoreffekt på 2,3 på den industriella verksamheten. Om man endast beaktar att investeringen i nya tillgångar skulle uppgå till omkring 50 miljoner euro per år, dvs. 350 miljoner euro under sjuårsperioden 2014–2020, kan den totala industriella avkastningen uppskattas till 805 miljoner euro.

6.2.3.     Samhälleliga konsekvenser

Den föreslagna åtgärden skulle skapa minst 50 fasta anställningar.

Dessutom kommer den föreslagna åtgärden att förbättra Europas förmåga att förutse rymdföremålens kurs och kommer till följd av detta att förbättra Europas kapacitet att kontrollera återinträden av rymdskrot i jordens atmosfär. På grund av bristen på kvantitativa data och studier om materiella skador som orsakas av okontrollerade återinträden är det i nuläget inte möjligt att kvantifiera denna positiva inverkan.

6.2.4.     Miljökonsekvenser

Dessa alternativ skulle öka Europas kapacitet att övervaka okontrollerade återinträden av rymdskrot och skapa ett sammanhängande och tydligt förfarande för att utfärda meningsfulla varningar i tid till nationella säkerhetsmyndigheter.

6.3.        Konsekvenser av alternativ 5: EU-ledd utveckling och drift av SST (en riskminskningsfaktor på 10)

6.3.1.     Strategiska konsekvenser och förvaltningseffekter

Utöver de strategiska konsekvenser som beskrivs för de tidigare alternativen skulle alternativ 5 klart kunna öka EU:s strategiska potential att förstärka och intensifiera samarbetet inom SST med andra rymdnationer (främst USA) genom etablerade politiska kanaler. Inom ramen för detta alternativ skulle EU ha full kontroll över inrättandet av det europeiska SST-systemet och säkerställa att initiativet är öppet för alla EU-medlemsstater som önskar delta.

6.3.2.     Ekonomiska konsekvenser

Det EU-förvaltade SST-program som föreslås i detta alternativ innebär utveckling/inköp av nya SST-tillgångar till ett belopp av 810 miljoner euro under perioden 2014–2020. Investeringarna kommer troligtvis att ha en multiplikatoreffekt på 2,3 på den industriella verksamheten. Detta skulle leda till en direkt och indirekt industriell omsättning på 1,863 miljarder euro. Genom att tillämpa samma strategi för att kalkylera minskningen av de ekonomiska förluster som alternativ 3 troligtvis kommer att medföra kan det uppskattas att alternativ 5 skulle minska de risker som fastställts i problemformuleringen med en faktor på 10 eller mer. Detta skulle innebära en möjlig minskning av de uppskattade förlusterna på grund av kollision till 14 miljoner euro per år, från den nuvarande årliga förlusten på 140 miljoner euro.

6.3.3.     Samhälleliga konsekvenser

I enlighet med detta alternativ skulle omkring 100 nya fasta anställningar inom teknik- och dataanalysområdet kunna skapas i Europa. Liksom i alternativ 2, 3 och 4 skulle detta alternativ förbättra Europas förmåga att förutse återinträden av rymdskrot i jordens atmosfär. Alternativ 5 skapar potential för att ytterligare minska säkerhetsriskerna för Europas medborgare och kritisk markbunden infrastruktur.

6.3.4.     Miljökonsekvenser

Liksom i alternativ 2 och 4 skulle detta alternativ stärka Europas kapacitet att övervaka mängden skrot och undvika kollisioner, och således begränsa risken för att det skapas mer rymdskrot. Alternativ 5 skulle göra det möjligt att upptäcka skrot på upp till 3–5 cm som för tillfället inte registreras. Detta skulle stärka Europas kapacitet att minska risken för skrotmoln och deras spridning i den låga banan runt jorden på lång sikt.

Jämförelse av alternativen och slutsatser:

|| Starka sidor || Svaga sidor

Alternativ 1: grundscenario || En begränsad tjänst tillhandahålls kostnadsfritt av USA. Offentliga medel kan riktas mot andra prioriteringar. || Kollisionsrisken kvarstår och kommer att förvärras. EU kan inte skydda kritisk rymdinfrastruktur. Negativa strategiska, ekonomiska och samhälleliga konsekvenser och miljökonsekvenser. Uppfyller varken medlemsstaternas eller industrins förväntningar.

Alternativ 2 || En minskning av kollisionsrisken med 3–5 planeras. Positiva strategiska, ekonomiska och samhälleliga konsekvenser och miljökonsekvenser. Flera medlemsstater har visat intresse för att utveckla ytterligare SST-tillgångar inom ramen för ett EU-lett SST-initiativ. Detta alternativ stöder medlemsstaternas uppfattning om att en utveckling av ländernas egna tillgångar garanterar att deras investering gynnar den nationella industrin. || Detta alternativ kräver omfattande finansiering från både EU och de medlemsstater som är beredda att utveckla nya tillgångar. Trots att det finns bevis för att vissa medlemsstater faktiskt stöder denna idé och är beredda att ta fram nya tillgångar har EU inte full kontroll över den finansiering som krävs för att inrätta en europeisk SST-tjänst. EU-investeringen täcker inte en stor del av de kostnader som är direkt kopplade till inrättandet av ett europeiskt SST-system, dvs. driften av sensor- och bearbetningsfunktionen. Det uppfyller inte medlemsstaternas förväntningar om att EU åtminstone skulle täcka de operativa kostnaderna för den europeiska SST-tjänsten, och ger kanske inte medlemsstaterna ett tillräckligt starkt incitament för att investera.

Alternativ 3 || Liksom i alternativ 2 planeras en minskning av kollisionsrisken med 3–5. Positiva strategiska, ekonomiska och samhälleliga konsekvenser och miljökonsekvenser. Flera medlemsstater har visat intresse för att utveckla ytterligare SST-tillgångar inom ramen för ett EU-lett SST-initiativ. Detta alternativ stöder medlemsstaternas uppfattning om att en utveckling av ländernas egna tillgångar garanterar att deras investering gynnar den nationella industrin. Detta alternativ uppfyller medlemsstaternas förväntningar om att EU åtminstone skulle täcka de operativa kostnaderna för den europeiska SST-tjänsten. || Liksom i alternativ 2 kräver detta alternativ omfattande finansiering från både EU och de medlemsstater som är beredda att utveckla nya tillgångar. Trots att det finns bevis för att vissa medlemsstater faktiskt stöder denna idé och är beredda att ta fram nya tillgångar har EU inte full kontroll över den finansiering som krävs för att inrätta en europeisk SST-tjänst.

Alternativ 4 || En minskning av kollisionsrisken med 3–5 planeras. Positiva strategiska, ekonomiska och samhälleliga konsekvenser och miljökonsekvenser. Det ger EU praktisk taget full kontroll över den finansiering som krävs för att inrätta en europeisk SST-tjänst. Vissa medlemsstater skulle välkomna högre anslag från EU eftersom detta garanterar inrättandet av en europeisk SST-tjänst och skulle ge dem valet att investera antingen ytterligare i SST eller i andra rymdprojekt. || Som ensam bidragsgivare har EU ett större ansvar för det övergripande systemet och i synnerhet måste EU övervaka inköpet av nya tillgångar. Eftersom EU-finansieringen för SST ska omfördelas från andra källor skulle det belopp som krävs enligt detta alternativ innebära ett stort tryck på dessa källor.

Alternativ 5 || En minskning av kollisionsrisken med 10 planeras. Detta alternativ ger de mest positiva strategiska, ekonomiska och samhälleliga konsekvenserna och miljökonsekvenserna. Det ger EU praktisk taget full kontroll över den finansiering som krävs för att inrätta en europeisk SST-tjänst. Vissa medlemsstater skulle välkomna högre anslag från EU eftersom detta garanterar inrättandet av en europeisk SST-tjänst och skulle ge dem valet att investera antingen ytterligare i SST eller i andra rymdprojekt. || Som ensam bidragsgivare har EU ett större ansvar för det övergripande systemet och i synnerhet måste EU övervaka inköpet av nya tillgångar. Eftersom EU-finansieringen för SST ska omfördelas från andra källor kan det belopp som krävs inom ramen för detta alternativ endast göras tillgängligt genom mycket stora nedskärningar i andra program och skulle kräva mycket svåra kompromisser.

Fler jämförelser av ändamålsenlighet, effektivitet och samstämmighet mellan de olika alternativen ges i konsekvensbedömningsrapporten.

7.           Övervakning och utvärdering

En halvtidsutvärdering och en efterhandsutvärdering kommer att utföras. Vad gäller övervakning kommer kommissionen att se till att bidragsavtalen eller kontrakten inom ramen för det föreslagna initiativet innehåller bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll från kommissionens sida, om nödvändigt genom inspektioner på plats, stickprover och redovisningskontroller som utförs av revisionsrätten.

Som komplement till den finansiella kontrollen kommer kommissionen även att införa mekanismer som ska garantera en fortlöpande kvalitet på de SST-tjänster som tillhandahålls. Detta kommer att ske med hjälp av mätningar av användarnöjdheten liksom av tekniska kontroller. Konsekvensbedömningsrapporten innehåller en tabell med målsättningar och deras respektive indikatorer. När det gäller bedrägeribekämpning föreslås det att EU:s finansieringsbidrag tillhandahålls i form av bidragsavtal, vilket gör det möjligt för kommissionen att utöva lämplig finansiell kontroll.