MOTIVERING

1.           BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Produktion och saluföring av jordbruksprodukter och livsmedel från jordbruksprodukter är en viktig tillgång för Europeiska unionen. Unionen står för ca 18 % av världsexporten och 20 % av världsimporten och är därmed tillsammans med Förenta staterna den största importören och exportören av jordbruksprodukter. Jordbruksbaserade livsmedel är en viktig del av unionens tillverkningsindustri; de står för 13,5 % av sysselsättningen och bidrar till 12,9 % av omsättningen. Denna industri består av 310 000 företag, varav 99,1 % är små och medelstora företag[1]. Under årens lopp har man i Europa inriktat sig på kvalitet och mervärde med bearbetade produkter som är alltmer uppskattade i Europa och andra delar av världen. Dessa produkter står för över två tredjedelar av värdet av EU:s totala jordbruksexport och har fortfarande en betydande utvecklingspotential.

Det är viktigt att det europeiska jordbruket och den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin, som är nära förbundna med varandra, bibehåller och ökar sin konkurrenskraft och sina marknadsandelar, både på den inre marknaden och på exportmarknader, samtidigt som EU:s åtaganden inom ramen för dess internationella handelsförbindelser respekteras. Konkurrensen för det europeiska jordbruket har ökat avsevärt, främst på grund av globaliseringen av marknaderna. Denna tendens kommer att fortsätta under de kommande åren, med ett eventuellt avslutande av Doharundan och ingående av bilaterala och regionala avtal som man för närvarande förhandlar om. Trots att dessa avtal ofta ger upphov till oro kan de också innebära stora möjligheter för sektorn.

På den inre marknaden är dock bara en liten minoritet av de europeiska konsumenterna medvetna om den insats som de europeiska jordbrukarna gör för att kunna leverera sunda och säkra produkter med god kvalitet. Endast 14 % av européerna känner igen logotyperna för produkter med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) eller skyddad geografisk beteckning (SGB), som är de två viktigaste europeiska kvalitetsordningar som unionen har inrättat. Detsamma gäller för export, där investeringar i marknadsföring och saluföring på avlägsna marknader är en utmaning för en sektor som i huvudsak består av små och medelstora företag och till och med mikroföretag.

Denna situation innebär en utmaning för de europeiska jordbrukarna, men öppnar också nya möjligheter som bör understödjas på ett effektivt sätt, bland annat genom instrumenten inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Det europeiska jordbrukets framgång kommer att vara beroende av dess förmåga att öka antalet marknadsandelar och tillåta den mycket konkurrensutsatta livsmedelsindustrin att behålla en viktig plats inom EU:s ekonomi och handel.

Dessa förhållanden kräver en modern och ambitiös politik för säljfrämjande åtgärder som drar lärdom av de program för säljfrämjande åtgärder som genomförts hittills och utgör en ytterligare etapp i moderniseringen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Syftet är att stödja jordbrukssektorn, särskilt små och medelstora företag samt producentorganisationer som utgör hörnstenarna i denna sektor, så att de kan ge ett starkt och dynamiskt bidrag till den ekonomiska tillväxen för hela unionen och i synnerhet för landsbygdsområdena. Detta kräver att politiken för säljfrämjande åtgärder struktureras om för de som omfattas av den (nationella och europeiska producentorganisationer, branschorganisationer eller branschövergripande organ) och att extra medel tillhandahålls, samt att det finns skilda angrepssätt för den inre marknaden och tredjeländer.

Finansieringen av detta förslag, som kommer att ske genom en gradvis men betydande ökning av den budget som anslagits för säljfrämjande åtgärder, kommer att ske inom ramen för de belopp som redan anslagits för EU:s gemensamma jordbrukspolitik för perioden 2014–2020. Dessa utgifter uppskattas på grundval av de möjligheter som bör tillvaratas i tredjeländer till följd av en ökad efterfrågan, till exempel i Asien, där jordbruksimporten bara i Aseanländerna[2] förväntas öka med över 17 miljarder US-dollar fram till 2050[3].

Förutom en ökande efterfrågan från särskilt tillväxtmarknader, som redan är mycket viktiga för EU:s jordbruks- och livsmedelsexport, kommer EU:s tillgång till marknader globalt att förbättras allteftersom de många pågående handelsförhandlingarna slutförs. De redan pågående förhandlingarna om frihandelsavtal berör marknader med ett aktuellt värde för den europeiska jordbruks- och livsmedelssektorn på ca 35 miljarder euro per år. Den ökade efterfrågan och avregleringen av större delen av handeln genom dessa förhandlingar kommer sannolikt att leda till att denna siffra justeras uppåt avsevärt. Fram till 2027 skulle exempelvis ett ambitiöst frihandelsavtal med Förenta staterna kunna öka EU:s jordbruksexport med ca 15 % (mer än 1,7 miljarder euro per år) och dess export av bearbetade jordbruksprodukter med 45 % (mer än 13,4 miljarder euro per år)[4]. Ett ambitiöst frihandelsavtal med Japan skulle kunna öka jordbruks- och livsmedelsexporten med 137 % på lång sikt (mer än 5,9 miljarder euro per år)[5].

Detta är därför ett strategiskt och strukturellt tillfälle för den europeiska jordbruks- och livsmedelssektorn, som bör utnyttjas genom en ambitiös och innovativ politik med hänsyn tagen till den betydelse de europeiska små och medelstora företagen har i denna sektor. Dessa företag behöver stöd, expertis och uppmuntran för att kunna ta tillvara på dessa stora utvecklingsmöjligheter. Därför behövs det en omfattande offentlig politik som kan infria dessa möjligheter. De belopp som omfattas av detta förslag ger möjlighet att inrätta en trovärdig politik under de närmaste åren.

Allmän bakgrund

GJP gör det möjligt att frigöra den potential som finns hos det europeiska jordbruket och den europeiska livsmedelsindustrin, så att dessa kan komma till sin rätt. Det pågår en reformprocess som kommer att göra det möjligt för denna politik att efter 2013 bidra fullt ut till strategin Europa 2020 för en smart och hållbar tillväxt för alla genom att stödja ett jordbruk som skapar försörjningssäkerhet, ser till att naturtillgångarna används på ett hållbart sätt och skapar dynamik på landsbygden. Parallellt med detta är det nödvändigt att grundligt se över politiken för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder till stöd för jordbruksprodukter, som är ett av instrumenten inom ramen för GJP.

Politiken för säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter är ett av verktygen inom GJP och måste eftersträva målen för reformen av GJP fram till 2020, särskilt målet att förstärka jordbrukssektorns konkurrenskraft, både på den inre marknaden och i tredjeländer, med följande specifika målsättningar:

– Öka konsumenternas kunskaper om de europeiska jordbruksprodukternas höga kvalitet.

– Utveckla och öppna nya marknader för europeiska jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland.

– Öka politikens ändamålsenlighet och effektivitet.

Inom ramen för GJP har unionsstödet avseende informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter utvecklats. Före 2000 skedde informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder på sektorsnivå. År 2000 samlades sektorsåtgärderna i en horisontell ordning. Mellan 2000 och 2007 reglerades denna verksamhet av två olika förordningar, en som avsåg den inre marknaden och en annan som var inriktad på tredjeländer[6]. Sedan 2009 har de två systemen samlats i en enda horisontell ordning (rådets förordning (EG) nr 3/2008[7] och kommissionens förordning (EG) nr 501/2008[8]) utan några större ändringar i sak.

Förslagets syften

Detta förslag syftar till att göra det möjligt att genomföra de informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden och i tredjeland som är nödvändiga för att jordbrukssektorn ska kunna övervinna de många utmaningar som den ställs inför i en situation med ökande konkurrens och öppnande av marknader. Det europeiska jordbrukets framgång kommer att vara beroende av dess kapacitet att öka sina marknadsandelar och tillåta den mycket konkurrensutsatta livsmedelsindustrin att behålla en viktig plats inom unionens ekonomi och handel (livsmedelskedjan står för 6 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP)).

Åtgärderna kommer att följa en europeisk strategi för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder som fastställer prioriteringar för marknader och produkter eller budskap att lyfta fram (t.ex. produkter med stort medvärde), med beaktande av förhandlingarna om frihandelsavtal och de mest lönsamma marknaderna för att undvika fragmenterad och splittrad finansiering. Detta förslag väntas också leda till att en balans uppnås för åtgärder som är inriktade mot tredjeland.

För att öka antalet åtgärder och deras kvalitet är det lämpligt att i överensstämmelse med reformen av GJP 2020, som uppmuntrar jordbrukare att organisera sig, utvidga ordningen så att den omfattar nya stödmottagare såsom producentorganisationer.

Det är också lämpligt att sträva efter bästa avkastning på investeringen för dessa åtgärder och att föreskriva strikta ramar för möjligheterna att nämna produkters ursprung eller kommersiella varumärken för att illustrera generiska budskap som är inriktade på de inneboende egenskaperna hos unionens jordbruksprodukter.

De program som föreslås av aktörer i olika medlemsstater bidrar på ett väsentligt sätt till att öka det europeiska mervärdet. De lyfter fram de europeiska jordbruksprodukternas mångfald och kommer att uppmuntras i samband med reformen.

Kommissionen initiativ, t.ex. handelsdelegationer på hög nivå eller deltagande vid internationella mässor, kommer att göra det lättare att öppna nya marknader för europeiska jordbruksprodukter.

Förslaget förutser utvecklandet av nya tjänster för tekniskt stöd för berörda parter som främjar informationsutbyte om informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder eller bästa praxis och gör det möjligt för dem att utveckla sin expertis.

Förslaget syftar vidare till att förenkla förvaltningen av politiken för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder. Det föreslås att kommissionen blir mer aktiv i förvaltningen av program som omfattar flera länder för att göra det lättare att skapa och genomföra dem. Medlemsstatens och kommissionens respektive roller måste klarläggas i övervakningen och kontrollen av åtgärderna för att undvika överlappande och långa förfaranden. Det föreslås att urvalet endast görs av kommissionen.

Slutligen kommer alla åtgärder att åtföljas av en systematisk konsekvensbedömning för att bekräfta att de eftersträvade målen har uppnåtts. En ram för utvärderingar kommer att inrättas för att mäta resultaten av politiken för säljfrämjande åtgärder genom en uppsättning gemensamma indikatorer som är knutna till de strategiska målen för politiken, i överensstämmelse med GJP:s gemensamma ram för övervakning och utvärdering.

Mervärde för EU

Jordbrukspolitiken är en EU-politik. I stället för att ha var sin jordbrukspolitik samlar de 28 medlemsstaterna sina resurser för att driva en EU-politik med en gemensam budget. Jordbrukssektorn är den enda sektor som regleras av en gemensam politik för vilken det finns gemensamma regler i fördraget, inbegripet regler om säljfrämjande åtgärder. Den pågående reformen av GJP måste beaktas i samband med alla verktyg inom denna politik.

På en inre marknad har en åtgärd på EU-nivå en betydande hävstångseffekt när det gäller att a) underlätta inrättandet av generiska informationsprogram som medlemsstaterna och företagen på grund av programmens natur använder i liten utsträckning, särskilt i den rådande ekonomiska krisen och b) genomföra program som omfattar flera länder för utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna och uppnå stordriftsfördelar.

2.           RESULTATET AV SAMRÅDEN MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Samråd med berörda parter

Ett brett samråd med berörda parter har ägt rum. En grönbok som kommissionen lade fram den 14 juli 2011 öppnade en debatt vars resultat presenterades vid en konferens om säljfrämjande som organiserades av det polska ordförandeskapet för Europeisk unionen i november 2011. Rådet antog slutsatser om grönboken vid sitt möte i december 2011. Europaparlamentet antog den 20 november 2012 en resolution efter att kommissionen antagit ett meddelande om frågan. Samråd har även ägt rum inom ramen för en rådgivande kommitté om säljfrämjande åtgärder och i en expertgrupp om förenklingen av GJP, vid möten som hölls i mars 2012.

Utvärdering av den nuvarande ordningen

En utvärdering som Europeiska kommissionens beställt av en extern konsult offentliggjordes i januari 2012. Den innehöll en övergripande och oberoende utvärdering av den nuvarande ordningen. Man undersökte om EU:s politik för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter är ändamålsenlig och effektiv i förhållande till de målsättningar som anges i rådets förordning (EG) nr 3/2008 och samstämmigheten med andra säljfrämjande åtgärder som tillämpas inom ramen för GJP. Analysen avsåg perioden 2002–2010.

Konsekvensbedömning

I konsekvensanalysen undersöks tre möjliga alternativ, vilka tagits fram på grundval av å ena sidan en utvärdering av den nuvarande politiken och å andra sidan en utvärdering av framtida utmaningar och behov. Dessa alternativ för reformen har utarbetats på grundval av tre avgörande inslag som framkommit vid den offentliga debatten och de olika intressenternas ståndpunkter, nämligen de riktade marknaderna, förekomsten av en europeisk strategi för säljfrämjande åtgärder eller ej samt bestämmelserna om synlighet för privata varumärken och om produkters ursprung. Tre alternativ har formulerats för att ligga till grund för beslutsprocessen.

•           Alternativet ”förbättrat status quo”, som innebär en begränsad anpassning av politiken för säljfrämjande åtgärder. I detta alternativ erkänns värdet av en politik för säljfrämjande åtgärder och man förssöker ta itu med bristerna för att förenkla politiken och göra den mer lättillgänglig, så att fler mottagare kan använda de verktyg som står till buds och få ändamålsenligt tekniskt stöd.

•           Det ”målinriktade” alternativet, som går utöver alternativet förbättrat status quo. Detta alternativ erbjuder en bättre målinriktning för säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden och på tredjelandsmarknader genom utarbetandet och genomförandet av en strategi. Det främjar också samarbetet mellan aktörer från de olika medlemsstaterna (genom övergången till direkt förvaltning av program som omfattar flera länder). Strategin kommer också att möjliggöra att fler produkter och teman kan omfattas av ordningen för säljfrämjande åtgärder. Inom detta alternativ föreslås slutligen en bättre användning av hänvisningar till produkters ursprung och kommersiella varumärken (t.ex. ”bannermärken”).

•           Alternativet ”exklusiva tredjeländer” har samma ambitionsnivå som det ”målinriktade” alternativet, men de säljfrämjande åtgärderna begränsas till tredjeländer och förvaltas av kommissionen på grundval av en urvalsstrategi. De förbättringar som anges för alternativet förbättrat status quo finns med även i detta alternativ. Utöver generiska säljfrämjande åtgärder skulle kommersiella åtgärder för enskilda privata varumärken också kunna omfattas av ordningen och de skulle kunna innehålla en utökad förteckning över stödberättigade produkter och teman.

Konsekvensbedömningen har visat att alternativet förbättrat status quo inte förefaller vara tillräckligt inriktat på åtgärder med ett stort mervärde för Europeiska unionen och att alternativet exklusiva tredjeländer verkar alltför riskabelt med tanke på den dåliga kunskapen om jordbruksprodukterna i Europa. Därmed är det ”målinriktade alternativet” det som skapar den bästa balansen när det gäller att fastställa ramarna för en ordning för säljfrämjande åtgärder som är mer inriktad på jordbrukssektorernas och jordbruksmarknadernas behov av ekonomisk tillväxt samtidigt som det ökar de europeiska konsumenternas kunskaper när de ska välja ur ett allt större produktutbud.

3.           Förvaltning av ordningen

Den nuvarande ordningen förvaltas genom delad förvaltning (de huvudbelopp som är knutna till genomförandet av programmen) och genom direkt förvaltning (informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder på kommissionens initiativ). Denna förordning bör leda till en generell och betydande ökning av det antal åtgärder som genomförs och därmed till en ökning av kostnaderna för både delad och direkt förvaltning. Andelen åtgärder som förvaltas genom direkt förvaltning kommer också att ökas betydligt, till följd av att program som berör flera länder kommer att överföras till denna typ av förvaltning för att uppmuntra genomförandet av sådana program.

På grundval av en analys av kostnadseffektiviteten kan kommissionen besluta att anförtro genomförandet av hela eller delar av programmet till ett genomförandeorgan, i enlighet med artikel 62 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012[9]. Kommissionen föreslog i sitt meddelande En budget för Europa 2020[10] att man i större utsträckning ska använda befintliga genomförandeorgan.

I detta sammanhang, och i enlighet med artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 58/2003[11] och artikel 6 g i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr xxx/xxxx om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken[12] [horisontella förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken], har kommissionen för avsikt att till ett befintligt genomförandeorgan lägga ut vissa uppgifter som avser direkt förvaltning av programmen för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder, särskilt för de program som omfattar flera länder, i syfte att kunna tillhandahålla en tjänst av bättre kvalitet och att stärka EU:s synlighet i dess informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter.

4.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

Rättslig grund

Förslagets rättsliga grund är artiklarna 42 och 43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

· Subsidiaritetsprincipen

EU:s politik för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder kompletterar och förstärker på ett värdefullt sätt medlemsstaternas åtgärder, bland annat genom att främja bilden av produkterna hos konsumenterna i EU och i tredjeland, särskilt när det gäller kvalitet, näringsvärde, livsmedelssäkerhet och produktionsmetoder. Sådana åtgärder bidrar till att öppna nya avsättningsmöjligheter i tredjeländer och kan även leda till att ytterligare nationella eller privata initiativ kommer till stånd.

Förslaget faller inom ramen för delad befogenhet mellan EU och medlemsstaterna och är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

· Proportionalitetsprincipen

Tack vare den ökade liberaliseringen av handeln, i synnerhet när det gäller handeln med jordbruks- och livsmedelsprodukter, blir handelsutbytet mellan EU:s medlemsstater och tredjeländer allt viktigare. I detta sammanhang och med hänsyn till den marknadspolitiska inriktningen på den gemensamma jordbrukspolitiken är förordningen om informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland ett mycket viktigt instrument som är förenligt med det nya ramverket för WTO-avtalet om jordbruk.

Det ankommer därför på EU att främja de höga kvalitetsnormerna för unionens jordbruksprodukter och uppmuntra gemensamma säljfrämjande program som omfattar flera EU-länder eller flera jordbrukssektorer.

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen.

5.           BUDGETKONSEKVENSER

Jämfört med den nuvarande situationen innebär förslaget en gradvis men betydande ökning av den budget som anslås till informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter (från 61,5 miljoner euro i 2013 års budget till 200 miljoner euro i 2020 års budget). Mer detaljerad information om förslagets konsekvenser på budgeten finns i finansieringsöversikten.

Förslaget till en flerårig budgetram 2014–2020 omfattar för den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare direktbetalningar och marknadsrelaterade utgifter. Som en försiktighetsåtgärd har kommissionen beaktat Europeiska rådets slutsatser om den gemensamma jordbrukspolitiken av den 8 februari 2013. Med förbehåll för att förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken antas kommer finansieringen av informationsåtgärderna och de säljfrämjande åtgärderna inte att överstiga de belopp som överenskommits inom Europeiska rådet.

2013/0398 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42 och 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[13],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[14],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       I enlighet med rådets förordning (EG) nr 3/2008[15] får unionen genomföra informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder på den inre marknaden och i tredjeland för jordbruksprodukter och för deras produktionsmetoder samt för livsmedelsprodukter framställda från jordbruksprodukter.

(2)       Syftet med sådana kampanjer och åtgärder är att stärka den europeiska jordbrukssektors konkurrenskraft, både på den inre marknaden och i tredjeländer, genom att öka konsumenternas kunskaper om egenskaperna hos unionens jordbruksprodukter och livsmedelsprodukter framställda från jordbruksprodukter, och genom att utveckla och öppna nya marknader. De kompletterar och förstärker de åtgärder som genomförs av medlemsstaterna.

(3)       Med hänsyn till de erfarenheter som vunnits och den förväntade utvecklingen av jordbrukssektorn och marknaderna, både inom och utanför unionen, bör den ordning som inrättades genom förordning (EG) nr 3/2008 revideras och göras mer effektiv och sammanhängande. Förordning (EG) nr 3/2008 bör därför upphävas och ersättas med en ny förordning.

(4)       Med iakttagande av konkurrensreglerna bör åtgärder som inriktas på den inre marknaden begränsas till informationsåtgärder om särdragen hos jordbruksproduktionsmetoderna inom unionen eller om teman som har ett intresse för unionen, såsom de kvalitetsordningar som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012[16].

(5)       Det bör även föreskrivas om åtgärder som framhäver unionsprodukternas äkthet för att öka konsumenternas kunskaper om kvaliteten hos äkta varor jämfört med imitationer och förfalskade varor. Detta kommer i hög grad att bidra till en ökad kännedom i unionen och i tredjeländer om symboler, beteckningar och förkortningar som visar deltagande i de europeiska ordningar som inrättats genom förordning (EU) nr 1151/2012.

(6)       Unionen exporterar främst färdiga jordbruksprodukter, bland annat produkter som inte omfattas av bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördaget). Därför bör ordningen för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder även omfatta vissa livsmedelsprodukter som framställts av jordbruksprodukter, i överensstämmelse med de övriga ordningarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, såsom unionens kvalitetsordningar, som redan har bestämmelser som omfattar sådana produkter.

(7)       Informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för viner från unionen är centrala inslag i de stödprogram inom vinsektorn som regleras av den gemensamma jordbrukspolitiken. Därför bör vin endast kunna omfattas av informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder inom ramen för denna ordning om vinet har samband med en annan jordbruks- eller livsmedelsprodukt.

(8)       Under perioden 2001-2011 avsåg knappt 30 % av budgeten för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder enligt förordning (EG) nr 3/2008 tredjelandsmarknader, trots att dessa marknader har en stor tillväxtpotential. Med målsättningen att uppnå 75 % av de uppskattade utgifterna bör det införas särskilda förfaranden för att främja genomförandet av fler informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder till förmån för unionens jordbruksprodukter i tredjeländer, särskilt genom ett ökat finansiellt stöd.

(9)       För att se till att informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder får effekt bör de genomföras inom ramen för informationsprogram och program för säljfrämjande åtgärder. Sådana program har hittills föreslagits av branschorganisationer eller branschövergripande organ. För att öka antalet och kvaliteten av de åtgärder som föreslås bör även producentorganisationer kunna vara stödmottagare. Kommissionen bör också kunna komplettera dessa program genom att genomföra åtgärder på eget initiativ, särskilt för att bidra till att öppna nya marknader.

(10)     Informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder som samfinansieras av unionen bör tillföra en specifik unionsdimension. Därför, och för att undvika att medlen sprids ut och för att öka Europas synlighet genom informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter, bör det inrättas ett arbetsprogram som definierar de strategiska prioriteringarna för sådana åtgärder, på grundval av de målgrupper, produkter, teman eller marknader som de inriktas på, samt informationsbudskapens och de säljfrämjande budskapens kännetecken. Kommissionen kommer särskilt att beakta den framträdande ställning som små och medelstora företag har inom jordbrukssektorn, de sektorer som drar nytta av de undantagsåtgärder som föreskrivs i artiklarna 154, 155 och 156 i [Europaparlamentets och rådets] förordning (EU) XXX/20… [om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning)] (KOM(2011) 626) och frihandelsavtalen inom ramen för unionens handelspolitik, vid åtgärder som är riktade mot tredjeländer.

(11)     För att se till att informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder genomförs effektivt bör genomförandet anförtros genomförandeorgan som valts ut på ett ändamålsenligt sätt.

(12)     Förutom informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder är det nödvändigt att kommissionen utvecklar och samordnar tjänster för tekniskt stöd på unionsnivå för att hjälpa aktörerna att delta i samfinansierade program, genomföra effektiva kampanjer eller utveckla sin exportverksamhet.

(13)     Informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter som samfinanseras av unionen är inte inriktade på att främja varumärken eller produkters särskilda ursprung. Hänvisningar till märken eller ursprung kan dock ha en hävstångseffekt i samband med säljfrämjande åtgärder, särskilt i tredjeländer. Det är därför lämpligt att ge större synlighet åt märken och ursprungsbeteckningar, samtidigt som man bör finna en lämplig balans där man lyfter fram generiska budskap som är inriktade på de inneboende egenskaperna hos jordbruksprodukter och livsmedelsprodukter framställda av unionens jordbruksprodukter. Därvid bör de särskilda villkor som ska fastställas iakttas, särskilt rätten till skydd för industriell egendom.

(14)     Unionen strävar efter att förenkla regelverket för den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta bör även gälla reglerna för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter. I synnerhet bör man se över principerna för förvaltningen av informationsprogram och säljfrämjande program för att förenkla dem och ge kommissionen möjlighet att fastställa regler och förfaranden för att reglera inlämnande och urval av programförslag.

(15)     Samarbetet mellan ekonomiska aktörer från olika medlemsstater bidrar på ett påtagligt sätt till att öka det europeiska mervärdet och till att göra jordbruksprodukternas mångfald mer synlig. Trots att program som utarbetas gemensamt av förslagsställande organisationer från olika medlemsstater har givits prioritet, utgjorde sådana program under 2001-2011 endast 16 % av den budget som anslagits för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder enligt förordning (EG) nr 3/2008. Därför bör det föreskrivas nya bestämmelser, bland annat vad gäller budgetförvaltning, för att undanröja de nuvarande hindren för genomförandet.

(16)     Kriterierna för finansieringen av åtgärderna bör fastställas. Generellt bör unionen finansiera programmen endast delvis, så att de berörda förslagsställande enheterna tar sitt ansvar. Vissa administrativa kostnader och personalkostnader som inte är knutna till genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken utgör en integrerad del av informationsåtgärderna och de säljfrämjande åtgärderna och kan komma ifråga för unionsfinansiering.

(17)     Varje åtgärd bör vara föremål för övervakning och utvärdering för att förbättra dess kvalitet och påvisa dess effektivitet. I detta sammanhang bör det upprättas en förteckning över indikatorer, och inverkan av politiken för säljfrämjande åtgärder bör utvärderas i förhållande till dess strategiska mål. Kommissionen bör upprätta en ram för övervakning och utvärdering för denna politik, i överensstämmelse med den gemensamma ramen för övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken.

(18)     För att se till att de åtgärder som omfattas av denna förordning är sammanhängande och effektiva och att de förvaltas väl och medför en effektiv användning av unionens finansiering, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på de särskilda villkoren för märkens synlighet och hänvisningar till produkters ursprung, kriterierna för stödberättigande för förslagsställande enheter, villkoren för konkurrensutsatt upphandling av genomförandeorganen samt villkoren för att den förslagsställande enheten ska kunna ges tillstånd att själv genomföra vissa delar av programmet, och slutligen de särskilda villkoren för stödberättigande för kostnaderna för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder inom ramen för enkla program. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(19)     För att underlätta en smidig övergång från det system som inrättats genom förordning (EG) nr 3/2008 till det system som inrättas genom denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av övergångsbestämmelser mellan bestämmelserna i förordning (EG) nr 3/2008 och bestämmelserna i denna förordning.

(20)     För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på antagande av genomförandeakter avseende det arbetsprogram som fastställer de strategiska prioriteringarna, urvalet av enkla program, förfarandena för genomförande, övervakning och kontroll av enkla program, reglerna om ingående av kontrakt om genomförande av enkla program som valts ut enligt denna förordning samt den gemensamma ramen för utvärdering av effekterna av programmen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011[17].

(21)     För att uppnå en större samstämmighet mellan de olika säljfrämjande åtgärderna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare bör befintliga informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../20... [KOM(2011) 626] [18] vara förenliga med de strategiska prioriteringar som ska definieras på horisontell nivå på grundval av denna förordning.

(22)     Med hänsyn till de kopplingar som finns mellan politiken för säljfrämjande åtgärder och den gemensamma jordbrukspolitikens övriga instrument, kan syftet med denna förordning uppnås mer effektivt på unionsnivå, genom den garanterade fleråriga unionsfinansieringen och genom en fokusering på tydligt definierade prioriteringar. Denna förordning är därför förenlig med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen. Eftersom tillämpningsområdet för denna förordning är begränsat till vad som är nödvändigt för att uppnå målen är den också förenlig med proportionalitetsprincipen enligt artikel 5.4 i det fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter och för vissa livsmedelsprodukter framställda från jordbruksprodukter (nedan kallade informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder), vilka genomförs på den inre marknaden eller i tredjeland får på de villkor som anges i denna förordning helt eller delvis finansieras via unionens budget.

Artikel 2

Åtgärder på den inre marknaden

Följande åtgärder på den inre marknaden ska vara stödberättigande:

a)           Informationsåtgärder som syftar till att betona särdragen hos unionens jordbruksproduktionsmetoder, särskilt vad gäller livsmedelssäkerhet, äkthet, näringsmässiga aspekter och hälsoaspekter, djurskydd eller miljöhänsyn.

b)           Informationsåtgärder om de teman som avses i artikel 5.4.

Artikel 3

Åtgärder i tredjeländer

Följande åtgärder i tredjeländer ska vara stödberättigande:

a)           Informationsåtgärder som syftar till att betona egenskaperna hos jordbruksprodukter och livsmedelsprodukter och informationsåtgärder om de teman som avses i artikel 5.4.

b)           Säljfrämjande åtgärder som syftar till att öka försäljningen av jordbruksprodukter och livsmedelsprodukter med ursprung i unionen.

Artikel 4

Åtgärdernas kännetecken

1.           Informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder får inte vara inriktade på att främja varumärken. Produkternas märken får dock vara synliga vid presentationer eller provsmakningar eller på informationsmaterial och säljfrämjande material på de särskilda villkor som ska antas i enlighet med artikel 6 a.

2.           Informationsåtgärderna får inte stimulera till konsumtion av en produkt på grund av dess ursprung. Produkternas ursprung får dock vara synligt på informationsmaterial och säljfrämjande material på de särskilda villkor som ska antas i enlighet med artikel 6 b.

3.           Informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder ska genomföras inom ramen för följande:

a)      Informationsprogram och säljfrämjande program (nedan kallade program) som genom en uppsättning sammanhängande åtgärder syftar till att öka informationen om avsedda teman eller berörda produkter, samt försäljningen av dessa produkter.

b)      Initiativ från kommissionen.

Artikel 5

Stödberättigade produkter och teman

1.           Följande produkter får vara föremål för de informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder som avses i artikel 3 och illustrera de produktionsmetoder och de teman som avses i artikel 2 och artikel 3 a.

a)      De jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget), med undantag för de fiskeri- och vattenbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [KOM(2011) 416] om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter[19] samt tobak.

b)      De livsmedelsprodukter framställda från jordbruksprodukter som förtecknas i punkt I i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012.

c)      Spritdrycker med skyddad geografisk beteckning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008[20].

2.           Vin får omfattas av informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder på villkor att även andra produkter som avses i punkt 1 a eller b omfattas av det berörda programmet.

3.           Vad gäller de spritdrycker som avses i punkt 1 c och vin som avses i punkt 2 ska åtgärder som är riktade mot den inre marknaden vara begränsade till att informera konsumenterna om unionens kvalitetsordningar för geografiska beteckningar.

4.           De teman som avses i artikel 2 b och artikel 3 a ska vara följande:

a)      De kvalitetsordningar som fastställs i förordning (EU) nr 1151/2012, förordning (EG) nr 110/2008 och artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) XXX/20… [om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (KOM(2011) 626)].

b)      Den ekologiska produktionsmetoden, enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 834/2007[21].

c)      Den grafiska symbolen för jordbruksprodukter av hög kvalitet som är specifika för de yttersta randområdena, enligt definitionen i artikel 21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013[22].

Artikel 6

Delegerade befogenheter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23 med avseende på följande:

a)           De särskilda villkor för varumärkens synlighet vid presentationer eller provsmakningar eller på informationsmaterial och säljfrämjande material som avses i artikel 4.1.

b)           De villkor för angivande av produkters ursprung som avses i artikel 4.2.

Kapitel II

Genomförande av INFORMATIONSÅTGÄRDER OCH SÄLJFRÄMJANDE ÅTGÄRDER

Avsnitt 1

Gemensamma bestämmelser

Artikel 7

Förslagsställande enheter

Programmet får föreslås av följande:

a)           Nationella branschorganisationer eller branschövergripande organ.

b)           Unionens branschorganisationer eller branschövergripande organ.

c)           Producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer såsom dessa definieras i artiklarna 106 och 107 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) XXX/20… [om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (KOM(2011) 626)].

Artikel 8

Arbetsprogram

1.           Informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder ska bidra till att förstärka det europeiska jordbrukets konkurrenskraft, både på den inre marknaden och i tredjeländer. De mål som ska uppnås ska fastställas i det arbetsprogram som avses i punkt 2.

2.           Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett arbetsprogram som ska ange eftersträvade mål, prioriteringar, förväntade resultat, genomförandemetoder och det sammanlagda beloppet i finansieringsplanen. Det ska även innehålla de huvudsakliga utvärderingskriterierna, en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, uppgifter om de belopp som tilldelas varje typ av åtgärd, en vägledande tidsplan för genomförandet och, för bidrag, högsta nivå för samfinansiering.

Den genomförandeakt som avses i första stycket ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 24.3.

3.           Det arbetsprogram som avses i punkt 1 ska genomföras genom att kommissionen offentliggör följande:

a)      För enkla program, en förslagsinfordran som särskilt ska innehålla villkoren för deltagande och de huvudsakliga utvärderingskriterierna.

b)      För multiprogram, en förslagsinfordran i enlighet med del I avdelning VI i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012[23].

Artikel 9

Programmen

I denna förordning avses med

a)           enkelt program: ett program som kan föreslås av en eller flera förslagsställande enheter som avses i artikel 7 a eller c och som kommer från en och samma medlemsstat,

b)           multiprogram: ett program som kan föreslås av antingen flera förslagsställande enheter som avses i artikel 7 a eller c och som kommer från flera medlemsstater, eller av en eller flera av de europeiska organisationer som avses i artikel 7 b.

Artikel 10

Åtgärder på kommissionens initiativ

1.           Kommissionen får genomföra sådana informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder som avses i artiklarna 2 och 3. Dessa åtgärder kan särskilt ha formen av deltagande i kommersiella mässor och utställningar av internationell betydelse, genom montrar eller verksamheter avsedda att främja bilden av unionsprodukterna.

2.           Kommissionen ska utveckla tjänster för tekniskt stöd, särskilt i syfte att främja kunskapen om olika marknader, att upprätthålla ett dynamiskt professionellt nätverk kring politiken för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder och att förbättra kunskapen om de lagbestämmelser som reglerar utarbetandet och genomförandet av programmen.

Artikel 11

Ingen dubbel finansiering

Informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder som får annat finansiellt stöd från unionen, särskilt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXXX/20.. [om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (KOM(2011) 627)[24]] eller enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/20…[om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning) (KOM(2011) 626)] kan inte få finansiellt stöd från unionen enligt denna förordning.

Avsnitt 2

Genomförande och förvaltning av enkla program

Artikel 12

Urval av enkla program

1.           Kommissionen ska utvärdera och välja ut förslag till enkla program som lämnats till följd av den förslagsinfordran som avses i artikel 8.3 a.

2.           Kommissionen ska genom genomförandeakter besluta om de utvalda enkla programmen, eventuella ändringar av dem och deras budget. Dessa akter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2.

Artikel 13

Organ med ansvar för genomförande av enkla program

Efter att ha genomfört en konkurrensutsatt upphandling med lämpliga metoder ska den förslagsställande enheten välja ut de organ som ska genomföra de utvalda enkla programmen, särskilt i syfte att garantera att åtgärderna genomförs effektivt.

Artikel 14

Genomförande, uppföljning och kontroll av enkla program

1.           De berörda medlemsstaterna ska vara ansvariga för genomförandet av de enkla program som valts ut i enlighet med artikel 12 och för de utbetalningar som hänför sig till dessa. Medlemsstaterna ska säkerställa att det informationsmaterial och säljfrämjande material som tas fram inom ramen för dessa program är förenligt med unionslagstiftningen.

2.           Medlemsstaterna ska genomföra, övervaka och kontrollera de enkla programmen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXXX/20.. [om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2011) 628] och i enlighet med de förfaranden som ska antas enligt artikel 22 första stycket a.

Artikel 15

Finansiella bestämmelser om enkla program

1.           Unionens finansiella bidrag till enkla program får utgöra högst 50 % av de stödberättigande kostnaderna. De resterande utgifterna ska fullt ut bäras av de förslagsställande enheterna.

2.           Den procentsats som anges i punkt 1 ska höjas till 60 % för följande:

a)      Ett enkelt program som avser ett eller flera tredjeländer.

b)      Informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder som avser frukt och grönsaker och som särskilt riktar sig till skolbarn i unionen.

3.           Utvärderingsstudier av resultaten av de informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder som genomförts i enlighet med artikel 26 ska vara berättigade till unionsfinansiering på villkor som motsvarar de som gäller för enkla program.

4.           De kostnader för sakkunniga som är kopplade till urvalet av programmen ska helt och hållet finansieras av unionen, i enlighet med artikel 4.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXXX/20.. [om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2011) 628)].

5.           För att säkerställa ett korrekt genomförande av de enkla programmen ska de förslagsställande enheterna ställa garantier.

6.           Unionens finansiering av informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder som genomförs via enkla program ska ske i enlighet med artikel 4.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXXX/20.. om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2011) 628].

Avsnitt 3

Genomförande av multiprogram och åtgärder på kommissionens initiativ

Artikel 16

Finansieringsformer

1.           Finansiering får ges i en eller flera av de former som föreskrivs i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och får särskilt bestå av följande:

a)      Bidrag för multiprogram.

b)      Upphandlingar för åtgärder på kommissionens initiativ.

2.           Unionens finansiering av informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder som genomförs via multiprogram eller på kommissionens initiativ ska ske i enlighet med artikel 4.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXXX/20.. om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (KOM(2011) 628].

Artikel 17

Utvärdering av multiprogram

Förslagen till multiprogram ska utvärderas och väljas ut på grundval av de kriterier som anges i den förslagsinfordran som avses i artikel 8.3 b.

Artikel 18

Finansiella bestämmelser om multiprogram

Den högsta nivån för samfinansiering ska vara 60 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för multiprogrammen. De resterande utgifterna ska fullt ut bäras av de förslagsställande enheterna.

Artikel 19

Upphandling för åtgärder på kommissionens initiativ

Alla upphandlingar som utförs av kommissionen i eget namn eller gemensamt med medlemsstater ska regleras av reglerna om upphandling i förordning (EU) nr 966/2012 och den delegerade förordningen (EU) nr 1268/2012.

Artikel 20

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.           Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av insatser som finansieras enligt detta avsnitt genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom verkningsfulla kontroller och, där oegentligheter uppdagats, med indrivning av felaktigt utbetalda belopp och, när så är lämpligt, med effektiva, proportionerliga och avskräckande administrativa eller ekonomiska sanktioner.

2.           Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att granska handlingar och utföra kontroller på plats hos alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som mottagit medel från unionen.

3.           Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) får göra utredningar, däribland kontroller på plats och inspektioner, i enlighet med förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013[25] och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96[26] i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller avtal som rör unionsmedel.

4.           Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska befogenheten att utföra revision och utredningar uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf enligt deras respektive befogenheter i samarbetsavtal med tredjeländer eller internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås för genomförandet av detta program.

Avsnitt 4

Delegerade befogenheter och genomförandebefogenheter

Artikel 21

Delegerade befogenheter

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23 med avseende på följande:

(a) De särskilda villkor enligt vilka var och en av de förslagsställande enheter som avses i artikel 7 får lägga fram ett program, vilka särskilt ska garantera att programmet är representativt och storskaligt.

(b) De villkor enligt vilka den förslagsställande enheten genom undantag från artikel 13 får tillåtas att själv genomföra vissa delar av programmet.

(c) Villkoren för konkurrensutsatt upphandling för de genomförandeorgan som avses i artikel 13.

(d) De särskilda villkoren för enkla programs stödberättigande, kostnaderna för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder och vid behov administrativa kostnader och personalkostnader.

Artikel 22

Genomförandebefogenheter

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta

a)           bestämmelser om genomförande, uppföljning och kontroll som avses i artikel 14.2,

b)           bestämmelser om ingående av kontrakt för genomförande av enkla program som väljs ut enligt denna förordning.

Dessa genomförandeåtgärder ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2.

Kapitel III

DELEGERING AV BEFOGENHETER, GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Avsnitt 1

Delegering av befogenheter och genomförandebestämmelser

Artikel 23

Delegeringens utövande

1.           Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.           Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i denna förordning ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

3.           Den delegering av befogenhet som avses i denna förordning får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.           Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.           En delegerad akt som antas enligt denna förordning ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 24

Kommitté

1.           Kommissionen ska bistås av den kommitté för den samlade marknadsordningen inom jordbruket som inrättats genom artikel 162 i [Europaparlamentets och rådets] förordning (EU) nr XXXX/20.. [om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning)].       Denna ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.           När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Avsnitt 2

Samråd, utvärdering och rapport

Artikel 25 Samråd

Kommissionen får i samband med tillämpningen av denna förordning samråda med den rådgivande grupp för främjande av jordbruksprodukter som inrättats genom kommissionens beslut 2004/391/EG[27].

Artikel 26

Utvärdering av åtgärders effekter

I överensstämmelse med den gemensamma ram för övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken som avses i artikel 110 i förordning (EU) nr .../20.. [KOM(2011) 628], ska kommissionen i enlighet med artikel 24.2 i denna förordning fastställa den gemensamma ramen för utvärdering av effekterna av de program för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder som finansieras enligt denna förordning och ett system med indikatorer.

Samtliga berörda parter ska till kommissionen lämna de uppgifter som krävs för att effekterna av åtgärderna ska kunna utvärderas.

Artikel 27 Rapport

Kommissionen ska senast den 31 december [2020] lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, i förekommande fall åtföljd av lämpliga förslag.

Avsnitt 3

Ändringsbestämmelser, övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 28 Ändring av förordning (EU) nr .../20... [KOM(2011) 626]

Förordning (EU) nr .../20... [KOM(2011) 626] ska ändras på följande sätt:

a)           I artikel 34.2 ska följande stycke läggas till:

”Den nationella strategin ska vara förenlig med de strategiska prioriteringar som definieras i det arbetsprogram som avses i artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX*.

*        Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX av den .... om informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (EUT L .............).”

b)           I artikel 43 ska följande punkt läggas till som punkt 5:

”5.     De åtgärder som avses i punkt 1 ska vara förenliga med de strategiska prioriteringar som definieras i det arbetsprogram som avses i artikel 6 i förordning (EU) nr XXX.”

Artikel 29

Statligt stöd

Genom undantag från artikel 146 i [Europaparlamentets och rådets] förordning (EU) XXXX/20..* av den …. [om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna (förordningen om en samlad marknadsordning) (KOM(2011) 626)] och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1184/2006[28] och i enlighet med artikel 42 första stycket i fördraget, ska artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget inte gälla för utbetalningar som görs av medlemsstaterna med tillämpning av denna förordning och i enlighet med dess bestämmelser, eller för finansiellt bidrag som kommer från skatteliknande intäkter eller obligatoriska avgifter från medlemsstaterna för program som berättigar till stöd från gemenskapen enligt artikel 42 andra stycket i fördraget och som kommissionen har valt ut i enlighet med denna förordning.

Artikel 30 Upphävande

Förordning (EG) nr 3/2008 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan till den här förordningen.

Artikel 31

Övergångsbestämmelser

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 23 med avseende på att säkerställa övergången mellan förordning (EG) nr 3/2008 och denna förordning.

Artikel 32

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

[Den ska tillämpas från och med den ……]

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA

JÄMFÖRELSETABELL SOM AVSES I ARTIKEL 30

Förordning (EG) nr 3/2008 || Denna förordning

Artikel 1.1 första stycket Artikel 1.1 andra stycket Artikel 1.2 Artikel 2 Artiklarna 3 och 4 Artikel 5 Artikel 6.1 Artikel 6.2 Artikel 7 Artikel 8 Artikel 9 Artikel 10 Artikel 11 Artikel 12.1 Artikel 12.2 Artikel 13.1 Artikel 13.2 första stycket Artikel 13.2 andra stycket Artikel 13.2 tredje stycket Artikel 13.3, 13.4 och 13.5 Artikel 13.6 Artikel 14 Artiklarna 15 och 16 Artikel 17 Artikel 18 Artikel 19 Artikel 20 || Artikel 1 Artikel 4.3 a Artikel 4.1 och 4.2 Artiklarna 2 och 3 Artikel 5 Artikel 8.2 Artikel 7 --- --- Artiklarna 12 och 17 --- Artikel 10 Artikel 13 --- Artikel 14 Artikel 16.1 b Artikel 15.1 Artikel 15.2 --- --- Artikel 29 Artiklarna 15.6 och 16.2 Artiklarna 23 och 24 Artikel 25 Artikel 27 Artikel 30 Artikel 32

Förordning (EG) nr 3/2008 anpassad till Lissabonfördraget enligt förslag till förordning (EU) nr XXX/20.. [KOM(2011) 663] || Denna förordning

Artikel 1.1 första stycket Artikel 1.1 andra och tredje styckena Artikel 1.2 Artikel 1.3 Artikel 1.4 Artikel 2 Artiklarna 3 och 4 Artikel 5 Artikel 6.1 Artikel 6.2 Artikel 7 Artikel 8 Artikel 9 Artikel 10 Artikel 11 Artikel 12.1 Artikel 12.2 och 12.3 Artikel 13.1 Artikel 13.2 första stycket Artikel 13.2 andra stycket Artikel 13.2 tredje stycket Artikel 13.3, 13.4 och 13.5 Artikel 13.6 Artikel 13.7 Artikel 13.8 Artikel 13.9 Artikel 14 Artikel 15a Artikel 16a Artikel 16b Artikel 17 Artikel 18 Artikel 19 Artikel 20 || Artikel 1 Artiklarna 4.3 och 8.2 Artikel 4.1 och 4.2 Artikel 8.2 --- Artiklarna 2 och 3 Artikel 5 Artikel 8.2 Artikel 7 --- --- Artiklarna 12, 17 och 18 --- Artikel 10 Artiklarna 13, 19 och 21 b --- Artikel 14 Artikel 16.1 b Artikel 15.1 Artikel 15.2 --- --- Artikel 29 Artikel 11 Artikel 15.5 Artikel 22 Artiklarna 15.6 och 16.2 --- Artikel 23 Artikel 24 Artikel 25 Artikel 27 Artikel 30 Artikel 32

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland.

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[29]

Politikområde avdelning 05 i rubrik 2

1.3.        Typ av förslag

X Ny åtgärd

¨Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[30]

X Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨Förslaget avser en tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

Förslaget syftar till att förlänga en befintlig åtgärd men införa nya aspekter.

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget är avsett att bidra till

Förslaget syftar till att främja en effektiv resursanvändning, för att uppnå en smart och hållbar tillväxt för alla inom EU:s jordbruk i enlighet med Europa 2020-strategin.

Politiken för säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter är ett av den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) verktyg och eftersträvar målen för reformen av GJP fram till 2020, särskilt målet att förstärka jordbrukssektorns konkurrenskraft, både på den inre marknaden och i tredjeländer.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål

Att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft och öka dess mervärde i livsmedelskedjan

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

05 02 Interventioner på jordbruksmarknaderna

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Till följd av detta förslag kommer det att finnas en övergripande strategi för politiken för säljfrämjande åtgärder så att denna politik på ett målinriktat och effektivt sätt kan ta tillvara på ekonomiska möjligheter i tredjeländer, till exempel i samband med frihandelsavtal, och bemöta behovet av information om europeiska jordbruksprodukters förtjänster.

I strategin kommer det att definieras vilka budskap som ska framföras, vilka särskilt ska framhäva de specifika egenskaperna hos GJP, bland annat hållbara produktionsmetoder och kvalitetsordningar.

Påverkan på sysselsättningen kommer att vara knuten till förväntade ekonomiska verkningar men detta förslag bör bidra till att bibehålla arbetstillfällen inom jordbruks- och livsmedelssektorn, särskilt vid små och medelstora företag (genom att små och medelstora företag ges prioritet i strategin), som utgör 99 % av livsmedelsföretagen i antal och står för 63 % av sysselsättningen inom sektorn.

Program som inbegriper organisationer från olika EU-medlemsstater (så kallade multiprogram) har ett stort mervärde för Europa och förväntas öka i antal till följd av att urvalet och förvaltningen kommer att förenklas och i fortsättningen skötas av kommissionen utan medlemsstaterna som mellanled.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Tre indikatornivåer har uppställts, beroende på målsättningarna:

Konsekvensindikatorer:

-        Handelsbalansen för det europeiska jordbruket.

-        Jordbruksinkomst.

Resultatindikatorer:

-        Europeisk jordbruksexport.

-        Värdet av produktion som omfattas av europeiska kvalitetsbenämningar och vikten av det ekologiska jordbruket (indikatorer som indirekt mäter strategins framgång, prioriterade teman osv.).

-        Konsumenternas uppfattning om produkterna (enkäter, Eurobarometerrapporter osv.).

Resultatindikatorer:

-        Antal program (inre marknaden/tredjeland)

-        Nya stödmottagare (andel nya förslagsställande organ i förhållande till det totala antalet förslagsställande organ)

-        Antal program som omfattar flera länder.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Det största problemet är det ökade konkurrenstrycket inom jordbrukssektorn, som beror på tre olika faktorer:

-        En stark konkurrens från tredjeländer för europeiska jordbruksprodukter.

-        En ökning av de krav som jordbrukarna måste iaktta och kostnaderna för jordbruksekonomin i EU. Exempelvis ökade under perioden 2000–2012 priserna för jordbruksprodukter på världsmarknaden med 82 % medan energipriserna ökade med 261 % och priserna på gödningsmedel med 286 %; detta är den högsta volatiliteten för sektorn under de senaste tre decennierna.

-        Bristande kunskaper om förtjänsterna med EU:s jordbruksprodukter, särskilt på den inre marknaden. Majoriteten av européerna anser till exempel att EU:s främsta prioritering inom jordbrukspolitiken och landsbygdsutvecklingen är att säkerställa att jordbruksprodukterna är sunda, säkra och av god kvalitet. Samtidigt känner endast 14 % av européerna igen logotyperna SUB[31]/SGB[32], som är bland de viktigaste europeiska kvalitetsordningar som unionen har inrättat.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Jordbrukspolitiken är en genuin EU-politik. I stället för att ha var sin jordbrukspolitik samlar de 28 medlemsstaterna sina resurser för att driva en EU-politik med en gemensam budget och gemensamma regler, inbegripet regler om säljfrämjande åtgärder. På en inre marknad har en åtgärd på EU-nivå en betydande hävstångseffekt när det gäller att a) underlätta inrättandet av generiska informationsprogram som medlemsstaterna eller företagen på grund av programmens natur använder i liten utsträckning, särskilt i den rådande ekonomiska krisen och b) genomföra program som omfattar flera länder för utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna och uppnå stordriftsfördelar.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

Informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder har alltid funnits som en del av GJP. Sedan 1999 stödjer GJP specifikt informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder inom den europeiska jordbruks- och livsmedelssektorn på den inre marknaden och i tredjeland, genom en horisontell ordning för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter.

Flera omständigheter visar att en europeisk politik för säljfrämjande åtgärder spelar en positiv roll och att de europeiska jordbruksproducenterna i slutändan kompenseras för sina ansträngningar att producera enligt GJP:s stränga normer.

-        Europeiska revisionsrätten utförde 2009 en revision av ordningen, avseende informationskampanjernas och de säljfrämjande åtgärdernas ändamålsenlighet samt utgifternas korrekthet. Revisionsrätten bedömde ordningen positivt även om det är svårt att kvantifiera dess effekter[33].

-        Slutsatserna från utvärderingen av ordningen har också gjort det möjligt att göra en översyn av den nuvarande ordningen[34].

-        Även om den omfattas av en annan offentlig politik har en kostnads- och intäktsanalys av marknadsutvecklingsprogram som förvaltas av det amerikanska jordbruksdepartementet (USDA) visat att den amerikanska jordbruksexporten ökar med 35 US-dollar för varje extra US-dollar som betalas ut genom dessa säljfrämjande program och att en minskning med 50 % av den offentliga budgeten för säljfrämjande åtgärder skulle leda till en minskning av jordbruksexporten med uppskattningsvis 9 miljarder US-dollar. Utan att kunna garantera värdet av dessa siffror är det intressant att notera att de är klart positiva och bekräftar det positiva värdet av en offentlig politik för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter[35].

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Samtidigt som man beaktar de olika sektorernas särdrag, strävar man med förslaget efter att förstärka synergieffekterna mellan denna horisontella ordning för säljfrämjande och de sektoriella ordningar som finns inom ramen för GJP genom strategin för säljfrämjande åtgärder och utvecklingen av en gemensam identitet (som innefattar visuella inslag och innehållsmässiga inslag) för alla säljfrämjande åtgärder.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

¨Förslag som pågår under en begränsad tid

– ¨Förslaget eller initiativet ska gälla från den ... till den ...

– ¨Det påverkar resursanvändningen från ... till ....

X Förslag som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period (se punkt 3.2.1 nedan)

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[36]

X Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

– ¨genom dess avdelningar, inklusive personal vid unionens delegationer

– X  via genomförandeorgan

X Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨Indirekt förvaltning genom delegering till

– ¨tredjeländer eller organ som utsetts av dem,

– ¨internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– ¨EIB och Europeiska investeringsfonden,

– ¨organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

– ¨offentligrättsliga organ,

– ¨privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, i den utsträckning som dessa lämnar tillräckliga ekonomiska garantier,

– ¨organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts uppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier, samt

– ¨personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i EU-fördraget och som fastställs i den grundläggande akten.

– Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Den nuvarande ordningen förvaltas genom delad förvaltning (de huvudbelopp som är knutna till genomförandet av programmen) och genom centraliserad direkt förvaltning (informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder på kommissionens initiativ).

De förvaltningsmetoder som berörs av förslaget är delad förvaltning och direkt förvaltning.

I enlighet med artikel 3.4 i rådets förordning (EG) nr 58/2003 har kommissionen för avsikt att delegera vissa uppgifter som avser direkt förvaltning av programmen för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder, särskilt för de program som omfattar flera länder, till ett genomförandeorgan, i syfte att tillhandahålla en effektivare tjänst och att stärka EU:s synlighet i dess informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder till förmån för jordbruksprodukter.

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Förordningen innehåller regler om utvärdering av programmen. För närvarande görs sådana utvärderingar varje år och kompletteras med en övergripande utvärdering vid programmets slut. En gemensam ram för utvärdering av effekterna av åtgärderna kommer att fastställas i överensstämmelse med den gemensamma ramen för övervakning och utvärdering av GJP.

Utvärderingen av informationsåtgärderna och de säljfrämjande åtgärderna kommer att kompletteras med regelbundna externa utvärderingar av ordningen.

En rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av ordningen ska läggas fram senast den 31 december [2020].

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

Den horisontella ordningen för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter finns sedan 2000. Den har kontrollerats regelbundet och förfarandena för övervakning och kontroll har anpassats när det bedömts vara nödvändigt. GD AGRI:s granskningar av överensstämmelse och revisionsrättens revisioner har visat att de främsta risker som identifierats för informationsåtgärder och säljfrämjande åtgärder är knutna till den immateriella arten av vissa utgifter och till det faktum att åtgärder genomförs utanför Europeiska unionens gränser.

2.2.2.     Uppgifter om det kontrollsystem som inrättats

För att begränsa riskerna kommer förfaranden för urval, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering att definieras.

Särskilt kommer kommissionen att fastställa förfaranden för urval av de bästa programmen och omvandla dem till rättsliga instrument. Kommissionen kommer även att fastställa särskilda villkor för stödberättigande för kostnaderna för åtgärder och kan beroende på kostnadernas art använda sig av schablonbelopp, tariffer osv. Den kommer att beakta att program kommer att genomföras av specialiserade genomförandeorgan, ibland utanför Europeiska unionen. Kontrollförfarandena kommer att fastställas för var och en av budgetförvaltningsmetoderna för kostnaderna.

Vid delad förvaltning kommer kontrollramen att bygga på de gemensamma kontrollförfarandena för GJP, såsom dessa setts över i samband med reformen (KOM(2011) 628), särskilt den revisionsförklaring som ska lämnas in varje år av den ansvarige vid varje utbetalningsställe.

Vid direkt förvaltning kommer kontrollramen att bygga på förfarandena i budgetförordningen (EU, Euratom) nr 966/2012, särskilt genomförandet av kommissionens normer för internkontroll, förhandskontroller av 100 % av alla ansökningar om utbetalning och förhandsattestering av kostnader samt efterhandsrevisioner av ett urval av ansökningar om utbetalning.

I samband med delegeringen av uppgifter för genomförande av program för säljfrämjande åtgärder kommer kommissionen även att tillämpa de kontrollåtgärder som krävs för genomförandeorgan enligt artikel 65 i budgetförordningen. Kommissionen kommer att övervaka och kontrollera att genomförandeorganet förverkligar lämpliga kontrollmål för de insatser som anförtros organet. Denna övervakning kommer att omfattas av villkoren för samarbete mellan det berörda generaldirektoratet och genomförandeorganet.

Kommissionen kommer också fortsättningsvis att granska jordbruksutgifterna utifrån en riskbaserad strategi. På så sätt kan granskningarna koncentreras till de områden där riskerna är störst.

2.2.3.     Uppskattning av kostnaderna och fördelarna med kontrollerna och bedömning av den förväntade graden av risk för fel

Informationsåtgärderna och de säljfrämjande åtgärderna kommer fortfarande att täckas av det nuvarande systemet för förvaltning och kontroll av EGFJ:s utgifter.

Vad gäller medlemsstaternas kostnader för kontroller har en analys tillhandahållits i bilaga 8 till den konsekvensanalys som åtföljer lagförslagen om reformen av GJP (KOM(2011) 626).

Vad gäller kommissionens kostnader kommer de att ökas jämfört med den nuvarande situationen till följd av en övergripande ökning av utgifterna (däribland en fördubbling av de nuvarande utgifterna för delad förvaltning) och särskilt de kostnader som är knutna till program som förvaltas genom direkt förvaltning.

Direkt förvaltning av multiprogram är en nyhet i denna ordning. Endast en uppskattning av kostnaderna för att kontrollera program av samma typ är möjlig. Som ett exempel kan nämnas programmen för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (KOM(2011) 834).

Det uppskattas att förslaget inte kommer att öka felkvoten för marginalen för EGFJ.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Syftet med lagstiftningspaketet för reformen av GJP, och särskilt förslaget till förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av GJP, är att bibehålla och förstärka de nuvarande detaljerade system för kontroller och sanktioner som de utbetalande organen tillämpar. Vissa grundläggande egenskaper ska vara gemensamma samtidigt som det ska finnas specialbestämmelser som skräddarsys för varje enskilt stödsystem. Förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av GJP kommer även att gälla den framtida förordningen om politiken för säljfrämjande åtgärder.

Systemen omfattar i allmänhet noggranna administrativa kontroller av 100 % av stödansökningarna, samkörning med andra databaser där så är lämpligt, samt kontroller på plats före utbetalning för ett minimiantal transaktioner, beroende på vilka risker som är förknippade med stödsystemet i fråga. Om det uppdagas många oegentligheter vid kontrollerna på plats måste ytterligare kontroller utföras.

Lagstiftningspaketet för reformen av GJP innehåller också bestämmelser om att medlemsstaterna ska förhindra, upptäcka och korrigera oegentligheter och bedrägerier samt införa effektiva, avskräckande och proportionella sanktioner i enlighet med unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning, och därtill återvinna otillåtet utförda betalningar med ränta. I paketet ingår dessutom ett automatiskt kontrollsystem för oegentligheter. Enligt detta ska de belopp som inte återvunnits inom fyra år från det att begäran om återvinning gjordes, eller inom åtta år i händelse av rättsliga förfaranden, betalas av den berörda medlemsstaten. Detta system kommer att ge medlemsstaterna starka incitament att återvinna otillåtet utförda betalningar så snabbt som möjligt. När det gäller de uppgifter för förvaltning av den framtida politiken för säljfrämjande som delegeras kommer dessutom genomförandeorganet att vara skyldigt att rapportera om potentiella bedrägerier och oegentligheter till kommissionen både tillfälligt och i sin regelbundna rapportering.

En strikt kontroll är ännu viktigare med tanke på att genomförandet av de säljfrämjande åtgärderna läggs ut på genomförandeorgan, med vilka endast stödmottagarna har ett kontraktsförhållande. Eftersom genomförandeorganen är kommersiella enheter som har rätt att gå med vinst är det nödvändigt att vidta aktiva åtgärder för att säkerställa att åtgärderna genomförs enligt reglerna.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budget-ramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av utgift || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………...……………] || Diff./Icke-diff. ([37]) || från Eftaländer[38] || från kandidatländer[39] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

2 || 05 02 10 01 – Säljfrämjande åtgärder – Medlemsstaternas betalningar 05 02 10 02 – Säljfrämjande åtgärder – Unionens direktbetalningar || Icke-diff. Diff. || NEJ NEJ || NEJ NEJ || NEJ NEJ || NEJ NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av utgift || Bidrag

Nummer [Beteckning………………………...……………] || Diff./Icke-diff. || från Eftaländer || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

2 || 05 01 04 xx – Genomförandeorgan || Icke-diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

Anm.:

Kommissionen avser att delegera en del av genomförandet till ett genomförandeorgan. I detta fall ska det skapas budgetrubriker under rubriken 05.

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

(miljoner euro)

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 2 || Hållbar tillväxt: naturresurser: Särskilt utgiftstak: marknadsrelaterade utgifter och direktstöd

GD: AGRI (*) || || || 2014[40] || 2015[41] || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

ŸDriftsanslag || || || || || || || ||

05 02 10 01 || Åtaganden || (1) || 0,0 || 0,0 || 4,0 || 5,0 || 9,0 || 36,0 || 36,0 || 90,0

Betalningar || (2) || 0,0 || 0,0 || 4,0 || 5,0 || 9,0 || 36,0 || 36,0 || 90,0

05 02 10 02 || Åtaganden || (1a) || 0,5 || 0,5 || 15,0 || 54,0 || 90,0 || 103,0 || 103,0 || 366,0

Betalningar || (2 a) || 0,2 || 0,2 || 0,5 || 12,7 || 31,1 || 58,6 || 84,2 || 187,5

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program[42] || || || || || || || ||

05 01 04 xx || || (3) || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm

TOTALA anslag för GD AGRI || Åtaganden || =1+1a +3 || 0,5 || 0,5 || 19,0 || 59,0 || 99,0 || 139,0 || 139,0 || 456, 0

Betalningar || =2+2a +3 || 0,2 || 0,2 || 4,5 || 17,7 || 40,1 || 94.6 || 120,2 || 277,5

ŸTOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 0,5 || 0,5 || 19,0 || 59,0 || 99,0 || 139,0 || 139,0 || 456,0

Betalningar || (5) || 0,2 || 0,2 || 4,5 || 17,7 || 40,1 || 94,6 || 120,2 || 277,5

ŸTOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program || (6) || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm

TOTALA anslag för RUBRIK 2 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 0,5 || 0,5 || 19,0 || 59,0 || 99,0 || 139,0 || 139,0 || 456,0

Betalningar || =5+ 6 || 0,2 || 0,2 || 4,5 || 17,7 || 40,1 || 94,6 || 120,2 || 277,5

(*) Anm.:

- De belopp som anges är en uppskattning av de ytterligare budgetkonsekvenserna jämfört med budgeten för 2013. Fördelningen av beloppen mellan de olika budgetrubrikerna kan justeras mot bakgrund av genomförandet av programmen.

- Kommissionen avser att från och med 2016 delegera en del av genomförandet till ett genomförandeorgan. Beloppen och fördelning av de uppskattade kostnaderna kan behöva justeras beroende på vilken nivå av delegering som slutligen godkänns.

För information: uppskattning av totala anslag || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || (miljoner euro)

Budgetår || || || || || || Budget 2013 || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2014-2020 totalt

|| || || || || || || || || || || || || || ||

05 02 10 01 - Säljfrämjande åtgärder – Medlemsstaternas betalningar || || 60,0 || 60,0 || 60,0 || 64,0 || 65,0 || 69,0 || 96,0 || 96,0 || 510,0

05 02 10 02 - Säljfrämjande åtgärder – Unionens direktbetalningar || Åtaganden || 1,0 || 1,5 || 1,5 || 16,0 || 55,0 || 91,0 || 104,0 || 104,0 || 373,0

|| || || || || || Betalningar || 1,1 || 1,4 || 1,4 || 1,6 || 13,9 || 32,2 || 59,8 || 85,4 || 195,5

|| || || || || || || || || || || || || || ||

05 01 04 xx – Genomförandeorgan || || || || || || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm || pm

|| || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALT || || || || || || Åtaganden || 61,0 || 61,5 || 61,5 || 80,0 || 120,0 || 160,0 || 200,0 || 200,0 || 883,0

|| || || || || || Betalningar || 61,1 || 61,4 || 61,4 || 65,6 || 78,9 || 101,2 || 155,8 || 181,4 || 705,5

Rubrik i den fleråriga budgetramen: || 5 || ”Administrativa utgifter” (jämfört med 2013 års budget)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

GD: AGRI ||

ŸPersonalresurser || 0,019 || 0,099 || -0.499 || -0.147 || 0.188 || 0.675 || 0,922 || 1,257

ŸÖvriga administrativa utgifter || 0,000 || 0,000 || 0,002 || 0,006 || 0,003 || -0,001 || -0,001 || 0,009

TOTALT GD AGRI || Anslag || 0,019 || 0,099 || -0,497 || -0,141 || 0,191 || 0,674 || 0,921 || 1,266

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 0,019 || 0,099 || -0,497 || -0,141 || 0,191 || 0,674 || 0,921 || 1,266

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 0,519 || 0,559 || 18,501 || 58,583 || 99,188 || 139,675 || 139,922 || 457,266

Betalningar || 0,219 || 0,299 || 4,003 || 17,559 || 40,291 || 95,274 || 121,122 || 278,766

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨Förslaget kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– X  Förslaget kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i euro

Mål- och resultatbeteckning || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ[43] || Genomsnittliga kostnader || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Antal || Kostn. || Totalt antal || Total kostnad

SÄRSKILDA ÄNDAMÅL[44] || Att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft och öka dess värdeandel i livsmedelskedjan

Resultat[45] || Antal program (inre marknaden/tredjeland) || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat45 || Nya stödmottagare (andel nya förslagsställande organ i förhållande till det totala antalet förslagsställande organ) || || || || || || || || || || || || || || || ||

Resultat45 || Antal program som flera länder deltar i || || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

3.2.3.     Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨Förslaget kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– X Förslaget kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 2,508 || 2,588 || 1,990 || 2,342 || 2,677 || 3,164 || 3,411 || 18,680

Övriga administrativa utgifter || 0,110 || 0,110 || 0,111 || 0,116 || 0,113 || 0,109 || 0,109 || 0,778

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 2,618 || 2,698 || 2,101 || 2,458 || 2,790 || 3,273 || 3,520 || 19,458

Belopp utanför RUBRIK 5[46] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga administrativa utgifter || || || || || || || ||

Delsumma Belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT (*) || 2,618 || 2,698 || 2,101 || 2,458 || 2,790 || 3,273 || 3,520 || 19,458

(*) Dessa siffror kan komma att justeras som ett resultat av det planerade förfarandet för delegering.

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨Förslaget kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– X Förslaget kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 ||

|| ŸTjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

|| XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 19 || 19,5 || 13,7 || 15,3 || 17,1 || 20,1 || 21,6 ||

|| XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || || ||

|| XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

|| 10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

ŸExtern personal (i heltidsekvivalenter)[47]

|| XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) || 0 || 0,2 || 2,6 || 4,6 || 6,0 || 7,3 || 8,0 ||

|| XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) || || || || || || || ||

|| XX 01 04 yy[48] || - vid huvudkontoret || || || || || || || ||

|| - vid delegationer || || || || || || || ||

|| XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

|| 10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || || ||

|| Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || || ||

|| TOTALT (*) || 19 || 19,7 || 16,3 || 19,9 || 23,1 || 27,4 || 29,6 ||

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

(*) Detta förslag ingår i de program för vilka delegering till ett genomförandeorgan är planerat. Dessa siffror kan därför komma att justeras mot bakgrund av vilken nivå av delegering som slutligen godkänns.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Genomförande av politiken för säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter

Extern personal ||

3.2.4.     Förenlighet med den fleråriga budgetramen

– X Förslaget är förenligt med förslagen till flerårig budgetram för 2014–2020.

– ¨Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– ¨Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

Anm.:

Förslaget till en flerårig budgetram 2014–2020[49] omfattar för den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare direktbetalningar och marknadsrelaterade utgifter. Som en försiktighetsåtgärd har kommissionen beaktat Europeiska rådets slutsatser om den gemensamma jordbrukspolitiken av den 8 februari 2013. Med förbehåll för att förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken antas kommer finansieringen av de säljfrämjande åtgärderna inte att överstiga de belopp för EGFJ:s särskilda utgiftstak som överenskommits inom Europeiska rådet den 8 februari 2013.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget.

– X Förslaget kommer att medfinansieras enligt följande:

Unionens finansiella bidrag till programmets åtgärder anges i artiklarna 15 och 18 i förslaget till förordning. I detta skede går det totala bidraget från tredje parter inte att kvantifiera, eftersom bidragets storlek varierar beroende på villkoren i artiklarna 15 och 18.

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– X  Förslaget påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨Förslaget påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨Påverkan på egna medel

– ¨Påverkan på ”diverse inkomster”

[1]               Källa: CIAA:s årsrapport 2010.

[2]               Sydostasiatiska nationers förbund.

[3]               Rapporten What Asia wants Long-term food consumption trends in Asia, från Australian Bureau of Agricultural and Resource Economics and Sciences, oktober 2013.

[4]               Källa: Centre for Economic Policy Research (2013): Reducing Transatlantic Barriers to Trade and Investement – An Economic Assessment (utarbetad för GD TRADE), London.

[5]               Källa: Copenhagen Economics (2010): Assessment of Barriers to Trade and Investment between the EU and Japan (slutrapport till GD TRADE).

[6]               Rådets förordning (EG) nr 2826/2000 av den 19 december 2000 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden (EGT L 328, 23.12.2000, s. 2) och rådets förordning (EG) nr 2702/1999 av den 14 december 1999 om informations- och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter i tredje land (EGT L 327, 21.12.1999, s. 7).

[7]               Rådets förordning (EG) nr 3/2008 av den 17 december 2007 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (EUT L 3, 5.1.2008, s. 1).

[8]               Kommissionens förordning (EG) nr 501/2008 av den 5 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 3/2008 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (EUT L 147, 6.6.2008, s. 3).

[9]               Europaparlamentets och Rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

[10]             KOM(2011) 500 (punkt 6.1.3.).

[11]             Rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (EGT L 11, 16.1.2003, s. 1).

[12]             Förordning (EU) nr …, EUT ...

[13]             EUT C , , s. .

[14]             EUT C , , s. .

[15]             Rådets förordning (EG) nr 3/2008 av den 17 december 2007 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (EUT L 3, 5.1.2008, s. 1).

[16]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

[17]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

[18]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/20.. om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, EUT ....

[19]             Förordning (EU) nr [KOM(2011) 416] av den ... om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, EUT …...

[20]             Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, 13.2.2008, s. 16).

[21]             Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).

[22]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 23/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 23).

[23]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

[24]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr ... om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, EUT ....

[25]             Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

[26]             Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

[27]             Kommissionens beslut 2004/391/EG av den 23 april 2004 om de rådgivande gruppernas verksamhet och funktion på den gemensamma jordbrukspolitikens område (EUT L 120, 24.4.2004, s. 50).

[28]             Rådets förordning (EG) nr 1184/2006 av den 24 juli 2006 om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med vissa jordbruksvaror (EUT L 214, 4.8.2006, s. 7).

[29]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[30]             I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

[31]             Skyddad ursprungsbeteckning.

[32]             Skyddad geografisk beteckning.

[33]             Punkt V i sammanfattningen av revisionsättens rapport nr 10/2009 ”Informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter.

[34]             http://ec.europa.eu/agriculture/eval/reports/promotion/index_en.htm

[35]             http://www.wheatworld.org/wp-content/uploads/trade-global-insight-map-report-march2010-20100423.pdf

[36]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[37]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[38]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[39]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[40]             Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Uppskattningarna är baserade på hypotesen att genomförandet inleds 2016.

[41]             Beloppen för 2015 – som omfattas av ordningen före reformen – presenteras, upplysningsvis, oförändrade jämfört med 2014 och utan att det påverkar de detaljerade uppskattningar för 2015 som kommer att göras inom ramen för budgetförslaget för 2015.

[42]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[43]             Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[44]             Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

[45]             I överensstämmelse med den gemensamma ram för övervakning och utvärdering av GJP som anges i artikel 110 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [xxx/xxxx] om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken [horisontella förordningen om GJP], kommer en gemensam ram för övervakning och utvärdering att upprättas och därför kommer förteckningen över indikatorer att kompletteras på lämpligt sätt senare.

[46]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[47]             [Denna fotnot förklara vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

[48]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[49]             KOM(2011)500, 29.6.2011.