Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52013IP0395

Europaparlamentets resolution av den 8 oktober 2013 om politisk planering framöver och långsiktiga tendenser: budgetkonsekvenser för kapacitetsuppbyggnad (2012/2290(INI))

EUT C 181, 19.5.2016, p. 16–18 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

19.5.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 181/16


P7_TA(2013)0395

Politisk planering framöver och långsiktiga tendenser: budgetkonsekvenser för kapacitetsuppbyggnad

Europaparlamentets resolution av den 8 oktober 2013 om politisk planering framöver och långsiktiga tendenser: budgetkonsekvenser för kapacitetsuppbyggnad (2012/2290(INI))

(2016/C 181/02)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 (1), särskilt den förberedande åtgärden Interinstitutionellt system för kartläggning av långsiktiga trender i 2013 års budget,

med beaktande av budgetförordningen (EU, Euratom) nr 966/2012 för unionens allmänna budget, särskilt artiklarna 54.2 a och b och 54 e, och dess tillämpningsföreskrifter,

med beaktande av Espas (det europeiska systemet för strategisk och politisk analys) rapport ”Global Trends 2030 – Citizens in an Interconnected and Polycentric World”, som utarbetats av Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier (EUISS) (2),

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för regional utveckling och utskottet för konstitutionella frågor (A7-0265/2013), och av följande skäl:

A.

Vi genomgår nu en period av snabba omdaningar, vilket blir tydligt i den dynamik som kommer till uttryck i makt, demografisk förändring, klimatförändring, urbanisering och teknik. Detta gör det allt mer nödvändigt för politiska beslutsfattare i alla stater att investera mer i studier och övervakning av viktiga globala trender.

B.

I EU-budgeten för 2010 gavs det på parlamentets initiativ i uppdrag till kommissionen att genomföra ett pilotprojekt i två år i syfte att utforska möjligheten ”att inrätta ett interinstitutionellt system för att kartlägga långsiktiga trender inom strategiskt viktiga områden i EU.”

C.

I EU-budgeten för 2012 godkändes ett projekt för att gå vidare till nästa fas såsom en förberedande åtgärd för de tre åren 2012–2014, i syfte att före utgången av 2014 inrätta ett fullt fungerande ”europeiskt system för strategisk och politisk analys” (Espas) med alla relevanta EU-institutioner genom att främja ”närmare samarbete mellan forskningsenheterna vid de EU-institutioner och EU-organ som ägnar sig åt analys av politiska trender på medellång och lång sikt (3).”

D.

Inrättandet av ett varaktigt interinstitutionellt system på administrativ nivå för att identifiera och kartlägga viktiga trender som sannolikt kommer att forma den framtida politiska kontexten skulle bistå och stödja EU-institutionerna att förbereda och svara på utmaningar och definiera konsekventa strategiska valmöjligheter för kommande år.

E.

Ett sådant väletablerat och erkänt system skulle utgöra grunden för reflexioner i samband med utarbetandet av EU-budgeten och fastställandet av politiska prioriteringar på årlig och flerårig basis och möjliggöra en mer direkt koppling mellan budgetresurser och politiska mål.

F.

Kvinnor kan inte få egenmakt om inte deras rättigheter erkänns och genomförs effektivt. Espas skulle också kunna tillhandahålla en effektiv analys av utmaningarna i samband med främjandet av jämställdhet mellan könen, från politisk egenmakt till bekämpning av alla typer av diskriminering av kvinnor.

G.

I den första Espas-stödda rapporten ”Global Trends 2030 – Citizens in an Interconnected and Polycentric World” (Globala trender 2030 – Medborgare i en sammankopplad och polycentrisk värld), beställd av EUISS, kartläggs flera globala trender som sannolikt kommer att forma världen under kommande decennier.

H.

Dessa trender är bland annat enskilda personers allt större handlingsförmåga som delvis drivs av tekniska förändringar, större tonvikt på hållbar utveckling mot bakgrund av en tilltagande resursknapphet och ihållande fattigdom som förvärras av klimatförändringens effekter, ett framväxande internationellt system som präglas av en maktförskjutning bort från staterna, med växande styrningsgap då de traditionella mekanismerna för mellanstatliga förbindelser inte i tillräcklig grad motsvarar allmänhetens krav.

1.

Europaparlamentet anser att en förutsättning för en konsekvent och effektiv EU-politik i allt högre grad kommer vara att man uppfattar dessa långsiktiga globala trender som har betydelse för de utmaningar och val som unionen står inför i en allt mer komplex och ömsesidigt beroende värld.

2.

Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att EU-institutionerna samarbetar på ett effektivt sätt för att övervaka och analysera dessa långsiktiga trender liksom att de samarbetar och bygger nätverk med andra aktörer, bland annat det bredare forskningssamhället, både inom och utom EU, som har intresse av liknande frågor i tredjeländer. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att fortsätta processen med att utveckla en effektiv kapacitet för att tillhandahålla oberoende, högkvalitativ interinstitutionell analys och rådgivning om centrala trender som politiska beslutsfattare inom EU-systemet står inför.

3.

Europaparlamentet påpekar att ansvaret för utvecklingen av långsiktiga socioekonomiska strategier och genomförandet av politik i EU i linje med subsidiaritetsprincipen ligger på flera olika offentliga organisationer, till exempel EU-institutionerna, nationella ministerier samt regionala eller lokala myndigheters olika enheter och särskilda byråer. Parlamentet uppmärksammar att näringslivets organisationer, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och andra intresseorganisationer också är delaktiga i utarbetandet av långsiktiga strategier tillsammans med medlemsstaternas offentliga organ och EU-institutionerna. Parlamentet betonar därför att man bör tillämpa ett tillvägagångssätt som utgår från styrning på flera nivåer.

4.

Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken, på grund av sin fleråriga, långsiktiga och övergripande karaktär, ovillkorligen är en politik med ett starkt framåtblickande grunddrag, och med tanke på hur stor andel av EU:s budget som den utgör måste den få en framträdande plats i all framåtblickande budgetplanering.

5.

Europaparlamentet anser att utformning av politik utifrån sammanhållningspolitiken och andra områden beror alltmer på att i tid kartlägga långsiktiga globala trender. Parlamentet noterar i detta sammanhang flera framåtblickande rapporter, till exempel Projekt Europa 2030 (reflektionsgruppens rapport till Europeiska rådet om EU:s framtid 2030) och Global Trends 2030 – Citizens in an Interconnected and Polycentric World, som har utarbetats av Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier som en del i projektet om det europeiska systemet för strategisk och politisk analys. Parlamentet rekommenderar en närmare samordning av sådana rapporteringsinitiativ

6.

Europaparlamentet efterlyser att könsperspektivet ska integreras i bedömningen av långsiktiga globala tendenser och framtida rapporter som ett medel för att bekämpa människorättskränkningar, diskriminering och fattigdom.

7.

Europaparlamentet välkomnar i synnerhet resultaten hittills i pilotprojektet på administrativ nivå (2010–2011) och den förberedande åtgärden (2012–2014) som var tänkta att utveckla ett europeiskt system för strategisk och politisk analys (Espas) i syfte att bidra till att identifiera långsiktiga trender i centrala frågor som unionen står inför, och rekommenderar varmt att denna process fortsätter efter det att den pågående förberedande åtgärden löpt ut. Parlamentet anser att ett sådant system bör omfatta personal från alla relevanta EU-institutioner och EU-organ, inklusive Regionkommittén. Parlamentet anser att rapporteringsmekanismen måste diskuteras och att alla relevanta intressegrupper, näringslivsorganisationer och icke-statliga organisationer ska delta i denna diskussion.

8.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck de fyra institutioner och organ som är involverade i Espas-processen – kommissionen, parlamentet, rådet och Europeiska utrikestjänsten – att utveckla och underteckna någon form av interinstitutionellt avtal, idealiskt sett slutfört våren 2014, där varje partner åtar sig att fortlöpande delta och upprätthålla avtalet.

9.

Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att de deltagande institutionerna och organen avsätter de personal- och budgetresurser som krävs för Espas-systemet genom sina respektive budgetar, i full överensstämmelse med budgetförordningen, i synnerhet artikel 54 c i denna, och inom ramen för det normala budgetförfarandet, så att denna kapacitet kan utvecklas på ett budgetneutralt sätt under kommande år. Parlamentet betonar att EU-institutionerna måste investera i personal med specifik sakkunskap för att bidra fullt ut till att analysera och övervaka globala trender liksom i sakkunskap för att kartlägga valmöjligheter och göra politiska rekommendationer för varje EU-institutions särskilda behov.

10.

Europaparlamentet insisterar på att Espas måste styras och övervakas av en lämpligt sammansatt interinstitutionell styrelse som skulle fastsälla uppdrag och prioriteringar för Espas och utse direktör och andra tjänstemän och i vilken parlamentet om det så önskar skulle företrädas av sina ledamöter, samtidigt som det ska stå klart att Espas närmare arbete inom ramen för dess uppdrag ska utföras på oberoende basis.

11.

Europaparlamentet välkomnar avsikten att använda Espas-processen, med stöd av dess globala nätverk, för att bygga upp en global informationsplats online för dokument och material från olika källor som avser trender på medellång och lång sikt, så att politiska beslutsfattare och medborgare världen över fritt kan få tillgång till detta.

12.

Europaparlamentet välkomnar att det närmare administrativa samarbete mellan EU-institutionerna som Espas-processen skapar, och som är en del av den förberedande åtgärden, kommer att utmynna i en visionär rapport med analyser av långsiktiga trender och deras konsekvenser för de utmaningar och val som unionen står inför under perioden 2014–2019, vilken ska överlämnas till de tillträdande ordförandena för institutionerna under 2014. Parlamentet anser att denna process är lovande och bör upprepas åtminstone vart femte år efter detta.

13.

Europaparlamentet anser att ett permanent system – som syftar till att tillhandahålla regelbundna analyser av trender på medellång och lång sikt för EU-institutionerna för att uppmuntra till ett mer strategiskt beslutsfattande – bör innehålla krav på att det läggs fram en årlig strategisk trendrapport för institutionerna, före debatten om läget i unionen och offentliggörandet av kommissionens årliga arbetsprogram, så att de skiftande mönstren i de långsiktiga trenderna kan uppfattas och bedömas och också för att skapa specifika underlag för budgetmyndigheten i förberedelserna inför förhandlingarna om en flerårig budgetram efter 2012, liksom för en eventuell halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

14.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.


(1)  EUT L 66, 8.3.2013.

(2)  27 april 2012; http://www.iss.europa.eu/uploads/media/ESPAS_report_01.pdf

(3)  http://europa.eu/espas/pdf/espas-preparatory-action-amendment_en.pdf.


Top