(1)

Unionens mål att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) bör uppnås bland annat genom gemensamma åtgärder som avser personers passage av de inre gränserna och gränskontroll vid de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken som en del av ett mångskiktat system som syftar till att underlätta lagligt resande och hantera olaglig invandring.

(1)

Unionens mål att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ) bör uppnås bland annat genom gemensamma åtgärder som avser personers passage av de inre gränserna och gränskontroll vid de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken som en del av ett konvergerande system som skulle möjliggöra utbyte av uppgifter och ett fullständigt situationsmedvetande och som syftar till att underlätta lagligt resande i unionen, liksom internationella utbyten som uppmuntrar och utvecklar kulturell mångfald och interkulturell förståelse, och till att hantera irreguljär invandring. Detta mål måste uppnås med garanterad respekt för de grundläggande rättigheterna (artikel 67.1 i EUF-fördraget) och mänsklig värdighet i enlighet med bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt – när det gäller utvecklingen av en gemensam politik avseende asyl, invandring och kontroll av de yttre gränserna – rättvis behandling av tredjelandsmedborgare (artikel 67.2 i EUF-fördraget), respekt för deras rätt till asyl och internationellt skydd, principen om ”non-refoulement” och sjöräddning av migranter samt uppfyllande av unionens och medlemsstaternas internationella skyldigheter enligt de internationella instrument som de är parter i, t.ex. Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951 (nedan kallad Genèvekonventionen), kompletterad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967.

(1a)

Unionen behöver en mer samstämmig strategi beträffande de inre och yttre aspekterna av migrationshantering och inre säkerhet och bör upprätta ett samband mellan kampen mot olaglig invandring och förbättring av säkerheten vid den yttre gränsen samt ett bättre samarbete och en bättre dialog med tredjeländer för att hantera olaglig invandring och främja laglig migration.

(1b)

Det måste utarbetas en samordnad strategi för migrationstryck och asylansökningar samt för förvaltning av unionens yttre gränser, med budgetmedel och tillräckliga resurser som ställs till förfogande för att hantera krissituationer med iakttagande av mänskliga rättigheter och i en solidarisk anda mellan alla medlemsstater, samt med hänsyn till det nationella ansvaret och en tydlig uppdelning av uppgifterna.

(1c)

I sin resolution av den 8 juni 2011  (2) betonade Europaparlamentet vidare att bättre synergieffekter måste skapas mellan olika fonder och program, och påpekade att en förenkling av förvaltningen av fonderna och möjligheten till korsfinansiering gör att ytterligare medel kan avsättas för gemensamma mål. Parlamentet välkomnade också kommissionens avsikt att minska det totala antalet budgetinstrument på området för inrikes frågor i en tvådelad struktur och, när detta är möjligt, med delad förvaltning, och framhöll att denna strategi i hög grad bör bidra till ökad förenkling, rationalisering, konsolidering och insyn i de nuvarande fonderna och programmen. Parlamentet underströk dock att det måste garanteras att de olika inrikespolitiska målen inte blandas ihop.

(2a)

Enligt strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen är frihet, säkerhet och rättvisa mål som bör eftersträvas parallellt, och för att frihet och rättvisa ska uppnås bör säkerhet alltid eftersträvas i enlighet med principerna i fördragen, rättsstatsprincipen och de skyldigheter som hänför sig till unionens skyldigheter i fråga om grundläggande rättigheter.

(3)

Solidaritet mellan medlemsstaterna, klarhet om arbetsfördelningen, respekt för grundläggande rättigheter och rättstatsprincipen samt en stark fokusering på det globala perspektivet och den oupplösliga kopplingen till den yttre säkerheten är viktiga principer vid genomförandet av strategin för den inre säkerheten.

(3)

Solidaritet mellan medlemsstaterna, klarhet om arbetsfördelningen, respekt för grundläggande friheter och mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen samt en stark fokusering på det globala perspektivet och full överensstämmelse med unionens utrikespolitiska målsättningar i enlighet med artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) är viktiga principer vid genomförandet av strategin för den inre säkerheten.

(3a)

Fonden för inre säkerhet bör ta särskild hänsyn till medlemsstater som konfronteras med oproportionerliga bördor på grund av migrationsströmmar till följd av sitt geografiska läge.

(6a)

De samlade medlen för denna förordning och för förordning (EU) nr XXX/2012 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brott samt krishantering bör tillsammans bilda en finansieringsram för fondens hela löptid, som bör utgöra den huvudsakliga utgångspunkten för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet i enlighet med punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den […] 201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.

(8)

Fonden för inre säkerhet bör ge uttryck för solidaritet genom ekonomiskt stöd till de medlemsstater som fullt ut tillämpar Schengenregelverkets bestämmelser om de yttre gränserna samt de medlemsstater som förbereder ett fullt deltagande i Schengensamarbetet.

(8)

Fonden för inre säkerhet bör ge uttryck för solidaritet genom ekonomiskt stöd till de medlemsstater som fullt ut tillämpar Schengenregelverkets bestämmelser om de yttre gränserna samt de medlemsstater som förbereder ett fullt deltagande i Schengensamarbetet och som respekterar internationell rätt genom att tillhandahålla stöd och skydd till dem som behöver det .

(11)

Vid utförande av uppgifter vid de yttre gränserna och i konsulat i enlighet med Schengenregelverkets bestämmelser om gränser och viseringar, genomför medlemsstaterna verksamheten i alla andra medlemsstaters intresse, och för deras räkning, i Schengenområdet och utför därmed en tjänst i allmänhetens intresse för unionen. För att uttrycka solidaritet bör instrumentet bidra till att täcka driftskostnaderna i samband med gränskontroll och viseringspolitik och göra det möjligt för medlemsstaterna att systematiskt upprätthålla den kapacitet som är avgörande för att denna tjänst i allmänhetens intresse ska kunna tillhandahållas. Detta bidrag består av full ersättning för ett val av kostnader kopplade till målen enligt detta instrument och kommer att utgöra en integrerad del av de nationella programmen.

(11)

Vid utförande av uppgifter vid de yttre gränserna och i konsulat i enlighet med Schengenregelverkets bestämmelser om gränser och viseringar, genomför medlemsstaterna verksamheten i alla andra medlemsstaters intresse, och för deras räkning, i Schengenområdet och utför därmed en tjänst i allmänhetens intresse för unionen. Instrumentet bör bidra till att täcka driftskostnaderna i samband med gränskontroll och viseringspolitik och göra det möjligt för medlemsstaterna att systematiskt upprätthålla den kapacitet som är avgörande för att denna tjänst i allmänhetens intresse ska kunna tillhandahållas. Detta bidrag består av full ersättning för ett val av specifika kostnader kopplade till målen enligt detta instrument och kommer att utgöra en integrerad del av de nationella programmen. För att undvika dubbelarbete, splittring och kostnadsineffektivitet bör Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex) samordna verksamhet i medlemsstaterna som finansieras inom ramen för driftsstödet .

(13)

Detta instrument bör genomföras med fullt iakttagande av de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(13)

Respekten för migranters och flyktingars mänskliga rättigheter är av central betydelse för unionen. Instrumentet bör genomföras med fullt iakttagande av de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna , den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Genèvekonventionen, FN:s havsrättskonvention, FN-konventioner om mänskliga rättigheter samt internationell humanitär rätt .

(13a)

Enhetlig och högkvalitativ kontroll vid de yttre gränserna är väsentlig för att stärka området med frihet, säkerhet och rättvisa. Kommissionen bör därför fastställa särskilda riktlinjer som skulle säkerställa samordning mellan medlemsstaterna vad gäller infrastruktur, utrustning, transportmedel och it-system samt bidra till att de gemensamma säkerhetsstandarderna uppnås.

(13b)

I enlighet med artikel 3 i EU-fördraget bör instrumentet stödja verksamhet som garanterar skyddet av barn som löper en risk för att skadas vid de yttre gränserna.

Instrumentets verksamheter bör i synnerhet stödja identifiering av, omedelbar hjälp till och hänvisning till skyddstjänster av utsatta barn, inbegripet tillhandahållande av särskilt skydd och bistånd till ensamkommande barn.

Regelbunden kontroll och utvärdering, inklusive kontroll av utgifter, bör göras för att bedöma hur skyddet av barn tas upp inom ramen för instrumentets verksamheter.

(14)

För att säkerställa en enhetlig och högkvalitativ kontroll av de yttre gränserna och underlätta lagliga resor över de yttre gränserna inom ramen för EU:s strategi för den inre säkerheten, bör instrumentet bidra till utvecklingen av ett gemensamt integrerat system för gränsförvaltning, som omfattar alla åtgärder som inbegriper politik, lagstiftning, systematiskt samarbete, fördelning av bördan, personal, utrustning och teknik som medlemsstaternas behöriga myndigheter vidtar på olika nivåer i samarbete med Frontex, med tredjeländer och, vid behov, med andra aktörer, genom utnyttjande av bland annat gränssäkerhetsmodellen på fyra nivåer och Europeiska unionens integrerade riskbedömning.

(14)

För att säkerställa en enhetlig och högkvalitativ kontroll av de yttre gränserna samt organisera och underlätta reguljär migration och rörlighet inom ramen för EU:s strategi för den inre säkerheten, bör instrumentet bidra till utvecklingen av ett gemensamt integrerat system för gränsförvaltning, som omfattar alla åtgärder som inbegriper politik, lagstiftning, systematiskt samarbete, fördelning av bördan, bedömning av situationen och omständigheter som ändras när det gäller ställen där olagliga migranter passerar gränsen, personal, utrustning och teknik som medlemsstaternas behöriga myndigheter vidtar på olika nivåer i samarbete med Frontex, med tredjeländer och, vid behov, med andra aktörer, genom utnyttjande av bland annat gränssäkerhetsmodellen på fyra nivåer och Europeiska unionens integrerade riskbedömning.

(16)

Fonden bör även inbegripa stöd för nationella åtgärder och samarbete mellan medlemsstaterna på området viseringspolitik och annan verksamhet som äger rum i ett skede som föregår kontrollerna vid de yttre gränserna. De tjänster som medlemsstaterna erbjuder i tredjeland bör organiseras så effektivt som möjligt, då detta är en viktig del av den gemensamma viseringspolitiken som en del av ett mångskiktat system som syftar till att förenkla förfarandena för lagliga resenärer och motverka irreguljär invandring till Europeiska unionen, och som dessutom är en del av det gemensamma integrerade gränskontrollsystemet.

(16)

Fonden bör även inbegripa stöd för nationella åtgärder och samarbete mellan medlemsstaterna på området viseringspolitik och annan verksamhet som äger rum i ett skede som föregår kontrollerna vid de yttre gränserna , i synnerhet sådan verksamhet som prioriterar säkra sjögränser och underlättar reguljär migration och rörlighet, samtidigt som man till fullo utnyttjar Informationssystemet för viseringar (VIS) i syfte att främja kostnadseffektivitet och undvika dubbla utgifter . De tjänster som medlemsstaterna erbjuder i tredjeländer bör organiseras så effektivt som möjligt, då detta är en viktig del av den gemensamma viseringspolitiken som en del av ett mångskiktat system som syftar till att förenkla reguljär migration och rörlighet, förhindra irreguljär invandring till Europeiska unionen samt rädda personer i sjönöd , och som dessutom är en del av det gemensamma integrerade gränskontrollsystemet.

(17)

Den bör dessutom stödja åtgärder i Schengenländerna som en del av utvecklingen av ett gemensamt integrerat system för gränsförvaltning, som stärker det övergripande genomförandet av Schengenområdet.

(17)

Den bör dessutom stödja åtgärder i Schengenländerna som en del av utvecklingen av ett gemensamt integrerat system för gränsförvaltning, som stärker det övergripande genomförandet av Schengenområdet. Medlemsstaterna bör i synnerhet tilldela Eurosur tillräckliga medel för att säkerställa att nätverket fungerar väl.

(18)

Instrumentet bör också stödja Europeiska unionens utveckling av it-system som skulle förse medlemsstaterna med verktyg för att mer effektivt hantera tredjelandsmedborgares rörlighet över gränserna och säkerställa en bättre identifiering och kontroll av resenärer (”smarta gränser”). För detta ändamål bör ett program inrättas för att täcka kostnaderna för utvecklingen av både de centrala och de nationella delarna i dessa system, vilka ska säkerställa teknisk överensstämmelse, kostnadsbesparingar och ett smidigt genomförande i medlemsstaterna.

(18)

Instrumentet bör också stödja unionens utveckling av it-system som skulle förse medlemsstaterna med verktyg för att mer effektivt hantera tredjelandsmedborgares rörlighet över gränserna och säkerställa en effektivare identifiering och kontroll av resenärer (”smarta gränser”) och på så sätt förbättra gränssäkerheten och generera positiva ekonomiska effekter . För detta ändamål bör ett program inrättas för att täcka kostnaderna för utvecklingen av både de centrala och de nationella delarna i dessa system, vilka ska säkerställa teknisk överensstämmelse, driftskompatibilitet med unionens övriga it-system, kostnadsbesparingar och ett smidigt genomförande i medlemsstaterna.

(19)

För att omedelbart hantera oväntade migrationstryck och hot mot gränssäkerheten bör det vara möjligt att ge bistånd vid nödsituationer i enlighet med den ram som fastställs i förordning … 2012/EU om allmänna bestämmelser för asyl- och migrationsfonden och ett instrument för ekonomiskt stöd för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering.

(19)

För att omedelbart hantera oväntade migrationstryck och risker för gränssäkerheten bör det vara möjligt att ge bistånd vid nödsituationer i enlighet med den ram som fastställs i förordning … 2012/EU om allmänna bestämmelser för asyl- och migrationsfonden och ett instrument för ekonomiskt stöd för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering.

(20)

Efter det att brister eller tänkbara hot identifierats, särskilt efter en utvärdering av Schengensamarbetet, bör den berörda medlemsstaten för att öka solidariteten i Schengenområdet följa upp frågan på lämpligt sätt genom att använda medel inom ramen för dess program per prioriterat område och, i tillämpliga fall, komplettera med bistånd vid nödsituationer.

(20)

Efter det att brister eller tänkbara risker identifierats, särskilt efter en utvärdering av Schengensamarbetet, bör den berörda medlemsstaten för att öka solidariteten i Schengenområdet följa upp frågan på lämpligt sätt genom att använda medel inom ramen för dess program per prioriterat område och, i tillämpliga fall, komplettera med bistånd vid nödsituationer.

(21)

För att stärka solidariteten och ansvarsdelningen bör medlemsstaterna uppmuntras att använda en del av de medel som finns tillgängliga inom programmen till särskilda prioriteringar som fastställts av unionen, t.ex. inköp av teknisk utrustning till Frontex och utveckling av unionens konsulära samarbete.

(21)

För att stärka solidariteten och ansvarsdelningen bör medlemsstaterna uppmuntras att använda en del av de medel som finns tillgängliga inom programmen till särskilda prioriteringar som fastställts av unionen, t.ex. inköp av teknisk utrustning till Frontex och utveckling av unionens konsulära samarbete samt bistånd till personer som söker internationellt skydd .

(21a)

Medlemsstaterna bör undvika att se till sina egna nationella intressen när de använder det belopp som genom instrumentet anslagits för deras nationella program.

(22)

För att säkra tillämpningen av Schengenregelverket i hela Schengenområdet bör genomförandet av förordningen om inrättande av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket också stödjas inom ramen för denna förordning, eftersom den är ett viktigt kompletterande instrument för att följa den politik som säkerställer att det inte förekommer någon kontroll av personer.

(22)

För att säkra tillämpningen av Schengenregelverket i hela Schengenområdet bör genomförandet av förordningen om inrättande av en utvärderings- och övervakningsmekanism för att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket också stödjas inom ramen för denna förordning, eftersom den är ett viktigt kompletterande instrument för att följa den politik som säkerställer en hög nivå av skydd av de externa gränserna och garanterar att det inte förekommer någon kontroll av personer inom Schengenområdet .

(23)

Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits i samband med fonden för yttre gränser och utvecklingen av SIS och VIS, anses det lämpligt att medge flexibilitet för eventuella överföringar av resurser mellan de olika metoderna för att genomföra målen inom ramen för instrumentet, utan att det påverkar tillämpningen av principen om att från början säkra en kritisk massa och finansiell stabilitet för medlemsstaternas program och driftsstöd.

(23)

Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits i samband med fonden för yttre gränser och utvecklingen av SIS II och VIS, anses det lämpligt att medge en viss grad av flexibilitet för eventuella överföringar av resurser mellan de olika metoderna för att genomföra målen inom ramen för instrumentet, utan att det påverkar tillämpningen av principen om att från början säkra en kritisk massa och finansiell stabilitet för medlemsstaternas program och driftsstöd samt budgetmyndighetens kontroll .

(24)

Likaledes bör åtgärdernas räckvidd och taket för de medel som finns tillgängliga för unionen (unionsåtgärder) ökas för att öka unionens kapacitet att under ett visst budgetår genomföra en rad olika verksamheter vad gäller förvaltningen av de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken i hela unionens intresse, när och i den mån behoven uppstår. Sådana unionsåtgärder omfattar studier och pilotprojekt för att främja politiken och dess tillämpning, åtgärder eller bestämmelser i tredjeländer för att hantera migrationstryck från dessa länder för att uppnå en optimal hantering av migrationsströmmarna till EU och en effektiv organisation av de därtill hörande uppgifterna vid de yttre gränserna och konsulaten.

(24)

Likaledes bör åtgärdernas räckvidd och taket för de medel som finns tillgängliga för unionen (unionsåtgärder) ökas för att öka unionens kapacitet att under ett visst budgetår genomföra en rad olika verksamheter vad gäller förvaltningen av de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken i hela unionens intresse, när och i den mån behoven uppstår. Sådana unionsåtgärder omfattar studier och pilotprojekt för att främja politiken och dess tillämpning, utbildning av gränskontrolltjänstemän till skydd för de mänskliga rättigheterna, åtgärder eller bestämmelser i tredjeländer för att hantera migrationstryck från dessa länder för att uppnå en optimal hantering av migrationsströmmarna till EU och en effektiv organisation av de därtill hörande uppgifterna vid de yttre gränserna och konsulaten.

(26a)

Enligt EUF-fördraget är delegerade akter endast akter med allmän räckvidd som inte är lagstiftningsakter och som avser icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt. Alla väsentliga delar bör ingå i själva lagstiftningsakten.

(26b)

Användningen av medel på detta område bör samordnas bättre för att garantera komplementaritet, ökad effektivitet och bättre synlighet, samt för att uppnå bättre budgetsynergier.

(26c)

EU-finansieringens effekter måste maximeras genom att offentliga och privata ekonomiska resurser uppbådas, samordnas och utnyttjas maximalt.

(26d)

Största möjliga transparens, ansvarsskyldighet och demokratisk kontroll bör garanteras för innovativa finansiella instrument och finansieringsmekanismer som involverar EU:s budget.

(26e)

Bättre genomförande och kvalitet när det gäller användning av pengarna bör utgöra vägledande principer för att uppnå instrumentets mål, samtidigt som en optimal användning av de ekonomiska resurserna bör säkerställas.

(26f)

Instrumentet måste kännetecknas av sund ekonomisk förvaltning, genomföras så effektivt och användarvänligt som möjligt och samtidigt garantera rättssäkerhet och vara tillgängligt för samtliga deltagare.

(26 g)

Kommissionen bör årligen kontrollera genomförandet av instrumentet med hjälp av nyckelindikatorer för utvärdering av resultat och effekter. Indikatorerna, bland dem också relevanta basnivåer, bör ge ett minimiunderlag för bedömningen av i vilken utsträckning instrumentets mål uppnåtts.

(26h)

När kommissionen genomför budgeten genom delad förvaltning bör genomförandeuppgifter delegeras till medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna bör rätta sig efter principerna om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering, och se till att unionens insats framgår tydligt när de förvaltar unionens medel. Kommissionen och medlemsstaterna bör för detta ändamål uppfylla sina respektive förpliktelser i fråga om kontroll och revision samt åta sig det ansvar som följer därav enligt denna förordning. Kompletterande bestämmelser bör fastställas i form av sektorsspecifika regler.

(28)

Kommissionen bör, när den utarbetar och upprättar delegerade rättsakter, se till att relevanta dokument samtidigt, i tid och på lämpligt sätt överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

(28)

När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att alla relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

aa)

(a)

Stödja en gemensam viseringspolitik för att underlätta lagligt resande, säkra lika behandling av tredjelandsmedborgare och hantera irreguljär migration.

(a)

Stödja en gemensam viseringspolitik för att underlätta lagligt resande och laglig rörlighet, tillhandahålla en hög servicekvalitet till dem som ansöker om visering , säkra lika behandling av unionsmedborgarna å ena sidan och av tredjelandsmedborgare å andra sidan, och förhindra irreguljär migration.

(b)

Stödja gränsförvaltningen för att dels säkerställa en hög skyddsnivå vid de yttre gränserna och dels en smidig passage av de yttre gränserna i enlighet med Schengenregelverket.

(b)

Stödja EU-integrerad gränsförvaltning, främja ytterligare harmonisering och standardisering för att säkerställa dels en hög kontrollnivå vid de yttre gränserna, dels en smidig passage av de yttre gränserna i enlighet med Schengenregelverket , samtidigt som tillgång till internationellt skydd garanteras för dem som behöver det, i enlighet med medlemsstaternas skyldigheter avseende de mänskliga rättigheterna, inklusive principen om ”non-refoulement” .

(ba)

Förbättra gränsövervakningen genom att utbyta operativ information mellan medlemsstaterna och Frontex i syfte att minska antalet dödsfall till havs och antalet irreguljära invandrare, och öka den interna säkerheten genom att förhindra gränsöverskridande brottslighet som människohandel och narkotikasmuggling.

(a)

Främja utvecklingen och genomförandet av strategier som säkerställer att det inte förekommer någon kontroll av personer, oavsett deras medborgarskap, när de passerar de inre gränserna, men att det sker kontroll av personer och en effektiv övervakning vid passage av de yttre gränserna.

(a)

Främja utvecklingen och genomförandet samt verkställandet av strategier som säkerställer att det inte förekommer någon kontroll av personer, oavsett deras medborgarskap, när de passerar de inre gränserna, men att det sker kontroll av personer och en effektiv övervakning vid passage av de yttre gränserna.

(aa)

Främja identifiering av, omedelbar hjälp till och hänvisning till skyddstjänster av utsatta barn, inklusive tillhandahållande av särskilt skydd och bistånd till ensamkommande barn.

(b)

Gradvis införa ett integrerat förvaltningssystem för de yttre gränserna, inklusive förstärkt samverkan mellan medlemsstaternas migrationsmyndigheter och de brottsbekämpande myndigheterna vid de yttre gränserna samt åtgärder inom territoriet och nödvändiga kompletterande åtgärder i fråga om dokumentsäkerhet och identitetshantering.

(b)

Gradvis införa ett integrerat förvaltningssystem – utgående från bland annat solidaritet och ansvar – för de yttre gränserna, vilket omfattar utökade gränskontroller och gränsövervakningssystem vid unionens gränser, förstärkt samverkan mellan medlemsstaternas migrations- och asylmyndigheter samt brottsbekämpande myndigheter vid de yttre gränserna och åtgärder inom territoriet , inklusive vid sjögränserna, och nödvändiga kompletterande åtgärder i fråga om sjöräddning, dokumentsäkerhet identitetshantering och driftskompatibiliteten för den förvärvade tekniska utrustningen, samtidigt som unionens regler om dataskydd efterlevs fullt ut och de rättigheter och principer som finns inskrivna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna respekteras till fullo .

(c)

Främja utvecklingen och genomförandet av den gemensamma politiken för viseringar och andra uppehållstillstånd för kortare tid, som även omfattar konsulärt samarbete.

(c)

Främja utvecklingen och genomförandet av den gemensamma politiken för viseringar och andra uppehållstillstånd för kortare tid, som även omfattar konsulärt samarbete och konsulär täckning, främjande av gemensam utredningspraxis beträffande viseringsansökningar, enhetliga administrativa förfaranden och beslut i fråga om viseringar, inrättande av gemensamma ansökningscentrum för viseringar, fullständigt utnyttjande av praktiska framsteg och flexibilitet som uppnås genom viseringskodexen .

(d)

Bygga och ombesörja driften av it-system, dessas kommunikationsinfrastruktur och kommunikationsutrustning som stöd för förvaltningen av migrationsströmmarna över unionens yttre gränser.

(d)

Bygga och ombesörja driften av it-system, dessas kommunikationsinfrastruktur och kommunikationsutrustning som är till stöd för kontrollen av gränspassagerna vid unionens yttre gränser och som fullt ut respekterar lagstiftningen om skydd av personuppgifter .

(da)

Harmonisera kvaliteten på gränsförvaltningssystemen mellan de olika medlemsstaterna.

(db)

Förstärka situationsmedvetenheten vid de yttre gränserna och medlemsstaternas insatsförmåga.

(dc)

Förbättra kapaciteten och kvalifikationerna hos samtliga myndigheter och gränskontrolltjänstemän vid gränsövergångsställena, så att de kan utföra sin övervakning, rådgivning och kontroll med respekt för internationell människorättslagstiftning.

(e)

Garantera en effektiv och enhetlig tillämpning av EU:s regelverk om gränser och viseringar, däribland hur väl Schengens utvärderings- och övervakningsmekanism fungerar.

(e)

Garantera en effektiv och enhetlig tillämpning av EU:s regelverk om gränser , asyl och viseringar, särskilt genom att säkerställa att Schengens utvärderings- och övervakningsmekanism fungerar väl .

(f)

Stärka samarbetet mellan de medlemsstater som har verksamheter i tredjeländer som rör tillströmningen av tredjelandsmedborgare till medlemsstaternas territorium samt samarbetet med tredjeländer i detta avseende.

(f)

Stärka samarbetet mellan de medlemsstater som har verksamheter i tredjeländer i fråga om finansieringen av åtgärder i tredjeländer genom myndigheterna i dessa länder, tillströmningen av tredjelandsmedborgare till medlemsstaternas territorium samt samarbetet med tredjeländer i detta avseende , vilket ska ske i full överensstämmelse med målen och principerna för unionens externa åtgärder och humanitära politik .

(a)

Infrastrukturer, byggnader och system som krävs vid gränsövergångsställen och för övervakning av gränserna mellan gränsövergångsställena samt effektiv hantering av olaglig passage av de yttre gränserna.

(a)

Infrastrukturer, byggnader och system som krävs vid gränsövergångsställen och för övervakning av gränserna mellan gränsövergångsställena samt effektiv hantering av irreguljär passage av de yttre gränserna.

(b)

Operativ utrustning, transportmedel och kommunikationssystem som krävs för effektiv gränskontroll och spårning av personer, t.ex. fasta terminaler för SIS, VIS och det europeiska systemet för arkivering av bilder (Fado), inbegripet den senaste tekniken.

(b)

Operativ utrustning, transportmedel och kommunikationssystem som krävs för effektiv och säker gränskontroll , sökning och räddning samt spårning av personer, t.ex. fasta terminaler för SIS, VIS och det europeiska systemet för arkivering av bilder (Fado), inbegripet den senaste tekniken.

(d)

Infrastruktur, byggnader och operativ utrustning som krävs för handläggningen av viseringsansökningar och konsulärt samarbete.

(d)

Infrastruktur, byggnader och operativ utrustning som krävs för handläggningen av viseringsansökningar, konsulärt samarbete och andra åtgärder som syftar till att förbättra kvaliteten på tjänsterna för de viseringssökande .

(da)

Utbildning om användningen av de angränsande systemen och främjande av normer för kvalitetsstyrning.

(e)

Studier, pilotprojekt och åtgärder som syftar till att främja myndighetssamarbete inom och mellan medlemsstater, och genomförandet av de rekommendationer, operativa standarder och bästa praxis som följer av det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och EU:s organ.

(e)

Studier, projekt, gemensamma initiativ, utbildningar och åtgärder avseende övergripande frågor såsom grundläggande rättigheter – inbegripet skyddet av barn som är tredjelandsmedborgare – som syftar till att främja myndighetssamarbete inom och mellan medlemsstater, driftskompabilitet och harmonisering mellan medlemsstaternas gränsförvaltningssystem samt genomförandet av de rekommendationer, de operativa standarder och den bästa praxis som följer av det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och EU:s organ.

(ea)

Initiativ avseende utbildning av gränskontrolltjänstemän till skydd för de mänskliga rättigheterna, bland annat för identifiering av offer för människohandel.

(ba)

Projekt i tredjeländer som syftar till att förbättra övervakningssystemen för att säkra samarbetet med Eurosur-nätverket.

(c)

Studier, evenemang, utbildning, utrustning och pilotprojekt för att tillhandahålla särskilda tekniska och operativa sakkunskaper till tredjeländer.

(c)

Studier, utbildning, utrustning och pilotprojekt för att tillhandahålla särskilda tekniska och operativa sakkunskaper till tredjeländer.

(d)

Studier, evenemang, utbildning, utrustning och pilotprojekt för genomförandet av de särskilda rekommendationer, operativa standarder och bästa praxis som följer av det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och unionens organ i tredjeländer.

(d)

Studier, utbildning, utrustning och pilotprojekt avseende övergripande frågor såsom grundläggande rättigheter – inbegripet skyddet av barn som är tredjelandsmedborgare – för genomförandet av de särskilda rekommendationer, operativa standarder och bästa praxis som följer av det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och unionens organ i tredjeländer.

(da)

Initiativ för utbildning av gränskontrolltjänstemän till skydd för de mänskliga rättigheterna.

(a)

1 200 miljoner euro, enligt vad som anges i bilaga I .

(a)

34 % enligt följande:

(b)

450 miljoner euro på grundval av resultaten av den mekanism som beskrivs i artikel 7.

(b)

13 % på grundval av resultaten av den mekanism som beskrivs i artikel 7.

(c)

350 miljoner euro inom ramen för halvtidsöversynen och för perioden från och med budgetåret 2018, och återstoden av de tillgängliga anslagen enligt denna artikel eller ett annat belopp, som fastställs i enlighet med punkt 2, på grundval av resultaten av en riskbedömning och av den mekanism som fastställs i artikel 8.

(c)

10 % inom ramen för halvtidsöversynen och för perioden från och med budgetåret 2018, och återstoden av de tillgängliga anslagen enligt denna artikel eller ett annat belopp, som fastställs i enlighet med punkt 2, på grundval av resultaten av en riskbedömning och av den mekanism som fastställs i artikel 8.

(i)

Faktor 1 för normalt hot .

(i)

Faktor 1 för normal risknivå .

(ii)

Faktor 3 för medelhög hotnivå .

(ii)

Faktor 3 för medelhög risknivå .

(iii)

Faktor 5 för hög hotnivå .

(iii)

Faktor 5 för hög risknivå .

(i)

Faktor 1 för normalt hot .

(i)

Faktor 1 för normal risknivå .

(ii)

Faktor 3 för medelhög hotnivå .

(ii)

Faktor 3 för medelhög risknivå .

(iii)

Faktor 5 för hög hotnivå .

(iii)

Faktor 5 för hög risknivå .

b)

Sjögränsernas längd definieras som medlemsstaternas yttre territorialhavsgräns enligt artikel 4 och artikel 16 i Förenta nationernas havsrättskonvention. Den yttre gränsen kan dock förlängas vid insatser över stora avstånd som regelbundet utförs för att förhindra irreguljär migration eller olaglig inresa i områden med hög hotnivå . Detta ska fastställas med beaktande av de uppgifter för 2014–2016 om dessa transaktioner som de berörda medlemsstaterna lämnar in.

b)

Sjögränsernas längd definieras som medlemsstaternas yttre territorialhavsgräns enligt artikel 4 och artikel 16 i Förenta nationernas havsrättskonvention. Den yttre gränsen kan dock förlängas vid insatser över stora avstånd som regelbundet utförs i områden med hög risknivå, och detta kan utgöra den yttre gränsen för en angränsande zon enligt artikel 33 i FN:s havsrättskonvention . Detta ska fastställas med beaktande av de uppgifter för 2014–2016 om dessa transaktioner som de berörda medlemsstaterna lämnar in.

(b)

Stödja och utöka den befintliga kapaciteten på nationell nivå när det gäller förvaltningen av de yttre gränserna med beaktande av bl.a. ny teknik, utvecklingen inom och/eller standarder vad gäller hanteringen av migrationsströmmar.

(b)

Stödja och utöka den befintliga kapaciteten på nationell nivå när det gäller viseringspolitik och förvaltningen av de yttre gränserna , i syfte att förhindra irreguljär migration samt dödsfall till havs och underlätta lagligt resande, däribland gränspassager för personer som söker internationellt skydd, med beaktande av bl.a. utvecklingen inom och/eller standarder vad gäller hanteringen av migrationsströmmar.

(c)

Stödja den fortsatta utvecklingen av hanteringen av migrationsströmmar genom medlemsstatens konsulära eller andra myndigheter i tredjeländer, i syfte att underlätta lagligt resande och förhindra irreguljär migration till EU .

(c)

Stödja den fortsatta utvecklingen av hanteringen av migrationsströmmar genom medlemsstatens konsulära eller andra myndigheter i tredjeländer, i syfte att underlätta resande i enlighet med lagstiftningen i unionen eller i den berörda medlemsstaten och förhindra irreguljär migration till unionen .

(da)

Utveckla projekt i enlighet med rekommendationen från de relevanta unionsorganen i syfte att garantera en enhetlig och högkvalitativ kontroll av de yttre gränserna, med målet att standardisera medlemsstaternas gränsförvaltningssystem och åstadkomma driftskompatibilitet mellan dem.

(db)

Under överinseende av och genom samordning via Frontex stödja åtgärder som syftar till att på unionsnivå harmonisera den yttre gränsförvaltningens tekniska kapacitet.

(ea)

Säkerställa ett fullständigt uppfyllande av internationella och europeiska förpliktelser, inbegripet skyldigheter som hänför sig till mänskliga rättigheter och övervakning av att de fullgörs, i nära samarbete med tredjeländer och det civila samhället.

(f)

Öka kapaciteten att möta kommande utmaningar inbegripet nuvarande och framtida hot och belastningar vid unionens yttre gränser, med särskild hänsyn tagen till Frontex riskbedömning.

(f)

Bygga upp kapaciteten att möta kommande utmaningar inbegripet nuvarande och framtida hot och belastningar vid unionens yttre gränser, med särskild hänsyn tagen till Frontex riskbedömning.

(a)

Förenlighet med EU:s regelverk rörande gränser och viseringar,

(a)

Förenlighet med EU:s regelverk rörande gränser , asyl och viseringar.

(aa)

Förenlighet med det nationella programmets mål.

(ab)

Förenlighet med en förteckning över prioriteringar som Frontex fastställer i syfte att uppnå gemensamma säkerhetsstandarder och garantera samordning mellan medlemsstater samt undvika dubbelarbete, splittring och kostnadsineffektivitet när det gäller gränskontroller.

(b)

Förbättra kunskapen om och förståelsen för läget i medlemsstaterna genom analys, utvärdering och nära övervakning av politiken.

(b)

Förbättra kunskapen om och förståelsen för läget i medlemsstaterna och i tredjeländer genom analys, utvärdering och nära övervakning av politiken.

(c)

Stödja utvecklingen av statistiska verktyg och metoder och gemensamma indikatorer.

(c)

Stödja utvecklingen av gemensamma statistiska verktyg och metoder och gemensamma indikatorer.

(d)

Stödja och övervaka genomförandet av EU:s lagstiftning och politiska mål i medlemsstaterna och utvärdera deras effektivitet och inverkan.

(d)

Stödja och övervaka genomförandet av unionens lagstiftning och politiska mål i medlemsstaterna och utvärdera deras effektivitet och inverkan , även med avseende på respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna .

(e)

Främja nätverk, ömsesidigt lärande, kartläggning och spridning av bästa praxis och innovativa tillvägagångssätt på unionsnivå.

(e)

Främja nätverk, ömsesidigt lärande, kartläggning och spridning av bästa praxis och innovativa tillvägagångssätt bland olika intressenter på unionsnivå.

(ea)

Främja projekt som syftar till standardisering, harmonisering och driftskompabilitet i syfte att utveckla ett integrerat gränsförvaltningssystem i EU.

(g)

Öka de europeiska nätverkens förmåga att främja, stödja och ytterligare utveckla unionens politik och mål.

(g)

Öka de europeiska nätverkens förmåga att utvärdera, främja, stödja och ytterligare utveckla unionens politik och mål.

(ia)

Stöd till samordning och utbyte av information mellan Europol, Frontex och byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system.

—

Personalkostnader

—

Personalkostnader , inbegripet utbildningskostnader

—

Personalkostnader

—

Personalkostnader , inbegripet utbildningskostnader

—

Personalkostnader

—

Personalkostnader , inbegripet utbildningskostnader

—

Kommunikationsinfrastruktur och säkerhetsrelaterade frågor

—

Kommunikationsinfrastruktur och säkerhetsrelaterade samt dataskyddsrelaterade frågor