This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52013DC0844
REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL on the joint review of the implementation of the Agreement between the European Union and the United States of America on the processing and transfer of passenger name records to the United States Department of Homeland Security
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om en gemensam översyn av genomförandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av passageraruppgifter till Förenta staternas Department of Homeland Security
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om en gemensam översyn av genomförandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av passageraruppgifter till Förenta staternas Department of Homeland Security
/* COM/2013/0844 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om en gemensam översyn av genomförandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om behandling och överföring av passageraruppgifter till Förenta staternas Department of Homeland Security /* COM/2013/0844 final */
RAPPORT
FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om en
gemensam översyn av genomförandet av avtalet mellan Europeiska unionen och
Amerikas förenta stater om behandling och överföring av passageraruppgifter
till Förenta staternas Department of Homeland Security Det nu gällande avtalet mellan Amerikas
förenta stater och Europeiska unionen om användning och överföring av
passageraruppgifter (Passenger Name Records, nedan kallade PNR)
till Förenta staternas Department of Homeland Security trädde i kraft den 1
juli 2012. I
avtalet föreskrivs att en första gemensam översyn ska göras ett år efter
avtalets ikraftträdande och därefter med jämna mellanrum enligt en gemensam
överenskommelse. Den gemensamma översynen genomfördes den 8 och 9 juli 2013 i
Washington. Det främsta syftet med översynen var att undersöka genomförandet av
avtalet, med särskilt beaktande av metoden för överföring av PNR-uppgifter och
vidareöverföringen av PNR-uppgifter, i enlighet med de relevanta artiklarna i
avtalet och i överensstämmelse med skäl 18 i avtalet. Den gemensamma
översynen bygger på det förfarande som EU:s och Förenta staternas grupper
utarbetade för den första gemensamma översynen av 2004 års avtal om
passageraruppgifter, vilken ägde rum i september 2005. Den första delen av
detta förfarande bestod i ett frågeformulär som Europeiska kommissionen sände
till Förenta staternas Department of Homeland Security (nedan kallat DHS)
före den gemensamma översynen. DHS lämnade skriftliga svar på frågeformuläret
före den gemensamma översynen. Den andra delen av förfarandet bestod i att
EU-gruppen besökte en av DHS driftcentraler. Den tredje delen bestod i ett möte
mellan företrädare för DHS, Förenta staternas justitieministerium, Förenta
staternas utrikesministerium, EU-gruppen och DHS dataskyddskontor, där
genomförandet av avtalet diskuterades ingående. Före den
gemensamma översynen gjorde DHS dataskyddskontor en intern översyn av hur DHS
genomfört avtalet. Översynen gjordes för att fastställa om DHS följer alla
normer och representationer i avtalet med EU. EU-gruppen
konstaterade att DHS tillämpar avtalet i enlighet med de villkor som där anges.
Bland annat använder DHS effektiva filter för att filtrera bort data utan
koppling till Förenta staterna och PNR-uppgifter som faller utanför de 19
kategorier som beskrivs i bilagan till avtalet. Reglerna för avidentifiering
och radering av känsliga uppgifter respekteras och DHS har uppgett att man
aldrig har tagit fram känsliga uppgifter för operativa ändamål. DHS genomför
också sina åtaganden i fråga om passagerarnas rättigheter, särskilt när det
gäller att tillhandahålla lämplig information till passagerare och att tillämpa
rätten till insyn i personuppgifter utan några undantag. Detta bör dock ses i
förhållande till den fjärde rekommendationen nedan, enligt vilken det behövs
större insyn i passagerarnas möjligheter till rättslig prövning. DHS hanterar
utbyte av uppgifter med andra interna organ i enlighet med avtalet. Utbyte sker
från fall till fall på grundval av skriftliga överenskommelser, och
registreras. Utbyte av uppgifter med tredjeländer tolkas strikt och sker också
i enlighet med avtalet. Som en allmän
rekommendation bör DHS dataskyddskontor åter göra en intern översyn av avtalet
innan nästa gemensamma översyn äger rum. Förenta staterna och EU föreslår att
nästa gemensamma översyn ska anordnas under första halvåret 2015. Det
rekommenderas också att så snabbt som möjligt, och i varje fall senast den 1
juli 2014, övergå till sändmetoden i enlighet med artikel 15.4 i
avtalet. Det
rekommenderas vidare att Förenta staterna och EU ska samarbeta för att främja
användningen av gemensamma standarder för sändning, särskilt PNRGOV-standarden
som utvecklats av IATA, flygbolag och myndigheter. I detta sammanhang skulle
det vara välkommet om diskussionerna i IATA om en gemensam sändmetod också
ledde till en gemensam standard för tillfällig sändning. Vissa
förändringar krävs emellertid i fråga om genomförandet av avtalet. Först och främst gäller detta början av den sexmånadersperiod
efter vilken PNR-uppgifterna ska göras anonyma i enlighet med artikel 8.1
i avtalet. För närvarande räknas denna period från och med den dag då
PNR-uppgifterna senast uppdaterades i DHS profileringssystem Automated
Targeting System (ATS), där uppgifterna lagras, och inte den dag då
PNR-uppgifterna lades in i ATS. Rekommendationen är att sexmånadersperioden ska
räknas från och med den dag då PNR-uppgifter läggs in i ATS (den så kallade ATS
Load Date), dvs. den dag då uppgifterna lagras i ATS, istället för att tillämpa
nuvarande praxis, som försenar tillämpningen av sexmånadersperioden (till den
sista uppdateringen av PNR-uppgifterna i ATS). För det andra
bör särskild uppmärksamhet ägnas användningen av den tillfälliga
direktåtkomstmetoden. DHS rekommenderas att utöver sin nuvarande registrering
bättre dokumentera orsakerna till varför den tillfälliga direktåtkomstmetoden
används i varje enskilt fall. Detta skulle leda till en bättre bedömning av
proportionaliteten och möjliggöra en effektivare granskning av metodens
användning, som är tänkt att vara ett undantag från regeln. För det tredje
uppmanas DHS att respektera sitt åtagande att säkerställa ömsesidighet och
aktivt dela enskilda PNR-uppgifter och analytisk information som härrör från
PNR-uppgifter med EU:s medlemsstater och i förekommande fall med Europol och
Eurojust. För det fjärde
rekommenderas en större insyn i de förfaranden för rättslig prövning som
fastställs i Förenta staternas lagstiftning. Sådan insyn skulle göra det
möjligt för passagerare som inte är amerikanska medborgare eller lagligt
bosatta i Förenta staterna att få till stånd en prövning av DHS beslut om
användning av PNR-uppgifter, särskilt i fall där användningen av sådana
uppgifter kan bidra till att lufttrafikföretag rekommenderas att neka passagerare
ombordstigning. Slutligen
genomför DHS också åtgärder som går utöver vad som föreskrivs i avtalet. DHS
avser att göra en anmälan till Europeiska kommissionen inom 48 timmar efter det
att man fått tillgång till känsliga PNR-uppgifter. DHS har infört ett nytt
förfarande för att en gång i kvartalet se över och granska genomförandet av
ATS. DHS granskar också möjliga resmål samt analyser och regler som rör dessa
för att inverkan på resenärer med ärligt uppsåt och deras medborgerliga
rättigheter, medborgerliga friheter och integritet ska bli så liten som möjligt
samt för att undvika diskriminering av resenärer. Utan
hinder av artikel 23.1 om en gemensam utvärdering av avtalet fyra år efter
dess ikraftträdande, framgår av en preliminär bedömning av huruvida
PNR-uppgifterna fullgör syftet att stödja kampen mot terrorism och andra brott
av gränsöverskridande natur att DHS tack vare PNR-uppgifterna kan göra en
bedömning av samtliga passagerare upp till 96 timmar före avgång och
därigenom få tillräckligt med tid för att genomföra alla säkerhetsprövningar
före en passagerares ankomst, samt förbereda eventuella åtgärder. Förfarandet
ligger också till grund för DHS beslut om huruvida en passagerare ska få gå
ombord på ett flygplan eller inte. Dessutom ger det DHS möjlighet att genomföra
riskbedömningar på grundval av regler baserade på olika scenarier i syfte att
identifiera ”okända” potentiella högriskpersoner. PNR-uppgifter kan också
användas för att göra kopplingar mellan passagerare och identifiera brottslingar
som tillhör samma grupp organiserade brottslingar. Enligt DHS har PNR-uppgifter
också framgångsrikt använts för att undersöka hur brottslingar beter sig när de
reser, exempelvis genom bättre förståelse för vilka rutter de använder. Den gemensamma översynsrapport
som bifogas detta meddelande är indelad i tre kapitel. Kapitel 1 ger en
bakgrund till översynen och presenterar syftet med och förfarandemässiga
aspekter av arbetet. I kapitel 2 presenteras de viktigaste resultaten från den
gemensamma översynen och de punkter som DHS bör åtgärda. Detta kapitel
kompletteras av bilaga A, som innehåller frågeformuläret och DHS svar. I
kapitel 3 presenteras de allmänna slutsatserna av arbetet. Bilaga B visar hur
de grupper från EU och Förenta staterna som utförde översynen är sammansatta.