52013DC0171

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Övervakningsrapport om Kroatiens förberedelser inför anslutningen

1. Inledning

Anslutningsfördraget undertecknades den 9 december 2011 efter det att kommissionen avgivit ett positivt yttrande i oktober 2011 och Europaparlamentet lämnat sitt samtycke i december 2011. Kroatien kommer att bli medlem av Europeiska unionen den 1 juli 2013, under förutsättning att anslutningsfördraget ratificeras av alla medlemsstater. I dagsläget har 19 medlemsstater samt Kroatien ratificerat fördraget och kommissionen utgår från att även de resterande medlemsstaterna kommer att hinna ratificera det i god tid före dagen för Kroatiens anslutning. Som anslutande land har Kroatien status som aktiv observatör under tiden fram till anslutningen.

Kroatien gjorde under förhandlingarna ett antal åtaganden som landet måste ha genomfört senast vid anslutningsdagen, såvida parterna inte har kommit överens om särskilda övergångsarrangemang.

Enligt artikel 36 i anslutningsakten ska kommissionen noga övervaka alla åtaganden som Kroatien har ingått under anslutningsförhandlingarna. Framförallt är det åtagandena vad gäller konkurrenspolitik, rättsväsendet och grundläggande rättigheter och området frihet, säkerhet och rättvisa som ska övervakas. Som en integrerad del av sin regelbundna övervakning lämnar kommissionen halvårsbedömningar av hur Kroatien uppfyller sina åtaganden på dessa områden. Kommissionen antog en övervakningsrapport om Kroatiens förberedelser inför anslutningen i april 2012[1] och en övergripande övervakningsrapport i oktober 2012[2], samtidigt som Kroatien antog en handlingsplan för att följa upp rekommendationerna i dessa rapporter.

I överensstämmelse med artikel 36 görs det i denna slutliga övervakningsrapport en bedömning av hur långt Kroatien kommit i sina förberedelser inför anslutningen under perioden 1 september 2012–28 februari 2013. Bedömningen i denna rapport bygger på uppgifter som samlats in och analyserats av kommissionen, bl.a. uppgifter från Kroatien, sakkunnigbedömningar och uppgifter som lämnats av medlemsstaterna, internationella organisationer och det civila samhällets organisationer vid regelbundna kontakter med kommissionen. Bedömningen grundar sig även på resultaten i de uppdaterade halvårsvisa övervakningstabellerna som är ett verktyg för att i detalj följa upp de åtaganden som Kroatien gjort vid anslutningsförhandlingarna. Bedömningarna för de tio prioriterade åtgärder som enligt den övergripande övervakningsrapporten bör ägnas särskild uppmärksamhet redovisas separat var för sig under relevant tematiskt avsnitt.

2. Åtaganden och krav från anslutningsförhandlingarna

2.1 Konkurrenspolitik

Prioriterade åtgärder Underteckna privatiseringsavtalet för varvet Brodosplit och fatta de beslut som krävs för en hållbar lösning för varven 3.Maj och Brodotrogir, så att landet kan fullfölja omstruktureringen av varvsindustrin.

Kroatien har genomfört denna prioriterade åtgärd. Privatiseringsavtalet undertecknades den 28 februari 2013 efter det att kommissionen den 20 februari 2013 fattat beslut om en andra ändring av den reviderade planen för varvet Brodosplit. Denna ändring innebär en mindre ökning av det totala omstruktureringsstödet och ytterligare kompensationsåtgärder. Vad gäller 3.Maj har Kroatien meddelat kommissionen sin avsikt att komma med en reviderad och konsoliderad omstruktureringsplan som nu grundar sig på att varvet köps upp av Uljanikvarvet. Kroatien lämnade sedan formellt in en reviderad omstruktureringsplan för Brodotrogir den 12 februari 2013 och paraferade privatiseringsavtalet och sände detta till kommissionen i enlighet med bilaga VIII till anslutningsakten. Den 20 mars 2013 godkände kommissionen den reviderade omstruktureringsplanen och privatiseringsavtalet. Kroatien har förbundit sig att underteckna privatiseringsavtalet för Brodotrogir senast två veckor efter det att kommissionen fattat ett positivt beslut.

Dessutom har Kroatien fullgjort de andra åtagandena och uppfyllt kraven på området antitrustärenden, företagskoncentrationer och statligt stöd. Landet har anpassat sin lagstiftning till unionens regelverk, har byggt upp tillräcklig administrativ kapacitet och kan uppvisa tillfredställande resultat när det gäller efterlevnaden. Det kroatiska konkurrensorganet har nu en fullt fungerande och helt fristående verksamhet. I oktober sände detta organ in sin senaste sexmånadersrapport till kommissionen med detaljerade uppgifter om hur många och vilka slags beslut det antagit och om sina bedömningar och yttranden på området antitrustärenden, företagskoncentrationer och statligt stöd. I december 2012 antog konkurrensorganet ett beslut på området antitrustärenden rörande regionala busstransportföretag som innebar att dessa ådömdes betydande böter. Samma månad inledde det även ett förfarande mot ett teletjänstföretag.

Vad gäller Kroatiens rapporteringsskyldighet i enlighet med bilaga VIII till anslutningsakten lämnade landet sin tredje rapport om den kroatiska stålindustrin i december 2012 och sin sexmånadersrapport om omstruktureringen av den kroatiska varvsindustrin i januari 2013. Dessa rapporter uppfyller villkoren för att kommissionen ska kunna utföra sin bedömning.

Vad gäller stålsektorn fortsatte det konkursförfarande som inleddes i mars 2011 mot Željezara Split. Stålverket CMC Sisak (numera ABS Sisak) såldes till en ny investerare som samråder med det kroatiska konkurrensorganet om storleken på det belopp som ska återbetalas i enlighet med de skyldigheter som följer av bilaga IX till anslutningsakten.

Vad gäller det befintliga stödet har konkurrensorganet i enlighet med bilaga IV till anslutningsakten lämnat nya åtgärder och ordningar till kommissionen för bedömning.

2.2 Rättsväsen och grundläggande rättigheter

1) Att se till att strategin och handlingsplanen för reform av rättsväsendet fortsätter att genomföras

Man har fortsatt att genomföra reformen av rättsväsendet (2011–2015) och handlingsplanen. Den rättsliga ramen har förbättrats ytterligare, framförallt i syfte att få rättsväsendet att fungera effektivare. Arbetet med att rationalisera det rättsliga nätverket har fortsatt.

I december 2012 antog parlamentet en ny strategi för rättsväsendets utveckling under perioden 2013–2018. Denna strategi hade utarbetats i nära samråd med det råd som har till uppgift att övervaka genomförandet av strategin för reform av rättsväsendet. Den nya strategin är främst inriktad på att få rättsväsendet att fungera bättre.

De långsiktiga bemanningsplanerna för domare och åklagare under perioden 2013–2015 antogs av justitieministeriet i oktober 2012. Planeringen och förvaltningen av de mänskliga resurserna behöver förbättras ytterligare, särskilt i samband med rationaliseringen av domstolsnätverket.

Budgeten för rättsväsendet minskade en aning och uppgår till ca 313 miljoner euro för 2013 (2012: 337 miljoner euro), vilket anses vara tillräckligt. Budgeten för investeringar i domstolarnas infrastruktur har ökats med 50 % och uppgår till ca 8 miljoner euro.

2) Att fortsätta att stärka oberoendet, ansvarsskyldigheten, opartiskheten och professionalismen inom rättsväsendet

De nu reformerade Statens domarråd och Statens åklagarråd har fortsatt att fungera oberoende. Båda dessa organ har fortsatt att tillsätta domare och åklagare på grundval av öppna, enhetliga och objektiva kriterier. Under perioden september 2012–februari 2013 tillsattes 40 domare. Ett antal av de rekryteringar som planerats enligt rekryteringsplanerna för 2011 och 2012 har ännu inte genomförts.

I och med att övergångsperioden löpt ut tillämpas det nya systemet för tillsättning av domare i förstainstansrätter till fullo från och med den 1 januari 2013. Enligt detta system ska alla kandidater ha gått igenom den statliga utbildningen för tjänstemän inom rättsväsendet. I november 2012 slutförde den första kullen denna tvååriga utbildning. Förordningen om slutexamen och slutbedömning vid den statliga utbildningen för tjänstemän inom rättsväsendet antogs i februari 2013 och slutexamen beräknas äga rum i maj 2013. Den andra kullen påbörjade sitt första utbildningsår i september 2012 (35 elever har valts ut av Statens åklagarråd och 20 av Statens domarråd).

Genom den ändring av lagen om statens domarråd som antogs i februari 2013 befrias ordföranden och de medlemmar av Statens domarråd som är domare från sina normala plikter med 75 % respektive 50 %. Detta är ett positivt steg som bidrar till att stärka kapaciteten vid Statens domarråd. Det krävs dessutom en förstärkning med ytterligare administrativa resurser för att förbättra effektiviteten. Statens domarråd måste bli öppnare och ha ansvarsskyldighet när det utför sina uppgifter. Andra reformer som behöver genomföras är införandet av en mekanism för prövning av beslut, öppna sammanträden och utökad skyldighet att motivera beslut.

Statens domarråd och Statens åklagarråd har fortsatt att genomföra det nya systemet för deklaration av tillgångar i samarbete med skatteförvaltningen. Disciplinära förfaranden har inletts mot domare som inte lämnat in sina deklarationer av tillgångar inom den angivna tidsfristen och i flertalet av dessa ärenden har det utdömts sanktioner (reprimander). Vad gäller uppgiftskontroll har de kontroller som ska genomföras på grundval av uppgifter från skattemyndigheterna ännu inte slutförts.

Disciplinära åtgärder håller på att vidtas i ärenden som rör tjänstemän inom rättsväsendet som begått förseelser. Både Statens domarråd och Statens åklagarråd har blivit mer aktiva och har visat resultat när det gäller att fatta beslut och utdöma sanktioner. Den nya domstolslagen som antogs i februari 2013 begränsar domarnas immunitet, vilket innebär en anpassning av lagstiftningen till författningen.

Akademin för juridisk vidareutbildning bör fortsätta med sitt goda arbete och dess verksamhet och ledning behöver få stöd av alla de viktigaste aktörerna inom rättsväsendet. Livslång vidareutbildning för domare och åklagare är avgörande för att man ska få ett rättsväsende av god kvalitet. Programmen för vidareutbildning bör fortsätta och utbildningen i EU-rätt bör öka. Kroatien deltog i programmet Straffrätt och i utbildningsåtgärder anordnade av det europeiska nätverket för rättslig utbildning.

3) Att fortsätta att förbättra rättsväsendets effektivitet

Prioriterade åtgärder Genomföra respektive påskynda de omedelbara och kortsiktiga åtgärder som togs fram i september 2012 för att få rättsväsendet att fungera bättre och minska eftersläpningen i handläggningen av domstolsärenden.

Kroatien har genomfört denna prioriterade åtgärd. Landet har genomfört de omedelbara och kortsiktiga åtgärder som utarbetades av justitieministeriet i september 2012 för att få rättsväsendet att fungera bättre och minska eftersläpningen i handläggningen av domstolsärenden.

Under 2012 lyckades domstolarna totalt sett bli klara med fler ärenden än vad de fick in. Eftersläpningen i handläggningen av civilmål, handelsmål och efterlevnadsmål ligger fortfarande över EU-snittet. Som ett led i sina insatser för att effektivisera rättsväsendet på ett hållbart sätt har justitieministeriet tagit fram ett avancerat verktyg för statistisk analys av rättssystemets arbetsinsatser. Det är meningen att detta verktyg ska användas för att fördela de mänskliga och finansiella resurserna så att man kan lösa problemen med inkommande ärenden och eftersläpningen. Det nya statistiska systemet kan tas i drift på nationell nivå så snart alla domstolar utrustats med det integrerade målhanteringssystemet (ICMS).

Det har gjorts framsteg i införandet av detta integrerade system i de kvarvarande 33 domstolarna på kommunal nivå. Det är fortfarande mycket nödvändigt med ett enda övergripande system för statistisk övervakning av ärendehandläggningen.

Under 2012 anställdes 110 statstjänstemän fast för att tillsätta obesatta tjänster och ytterligare 250 statstjänstemän anställdes tillfälligt. Ett stort antal av de tillsättningar av domartjänster som planerats äga rum 2012 har skjutits fram till 2013. Under 2012 delegerades 27 013 ärenden från överbelastade domstolar genom ett beslut från högsta domstolen (2011 delegerades 6 123). Dessutom använde man sig under 2012 i ökad utsträckning av möjligheten att på frivillig basis låta flytta över domare, permanent eller tillfälligt, till överbelastade domstolar. Under 2012 förflyttades totalt sett 48 domare permanent (2011: 13) och 22 tillfälligt (2011: 6). Det genomfördes totalt 23 inspektioner av rättsväsendet under 2012. Alternativa tvistlösningsarrangemang har i ökad utsträckning börjat användas i ärenden där statliga och statsägda företag är inblandade och denna utveckling bör uppmuntras.

Parlamentet antog en ny domstolslag i februari 2013. Genom denna införs en förstärkning av domstolsordförandenas tillsynsbefogenheter, särskilt vad gäller domstolarnas effektivitet, och en mekanism för att skydda rätten till rättegång inom rimlig tid. Förutom de reformer som införs genom den nya domstolslagen ska domstolsordförandena även utarbeta årliga förvaltningsplaner, vilka måste övervakas. Man bör uppmuntra till utbyte av den bästa praxis som utvecklats vid de enskilda domstolarna.

Den ändring av lagen om statens domarråd som antogs i februari 2013 innebär ökad öppenhet i samband med förflyttning av domare och kommer att underlätta den horisontella rörligheten. I februari 2013 antogs ändringarna av civilprocesslagen som begränsar möjligheterna till hänskjutande av flera mål från högre till lägre instanser samt inför elektronisk kallelse till handelsdomstolarna och strängare regler för framläggande av ny bevisning. Möjligheten för appellationsdomstolarna att hänskjuta ett mål tillbaka till den lägre instansen kan komma att begränsas ytterligare till att endast vara tillåten under extraordinära omständigheter.

De nya rambestämmelserna för värdering av domarnas arbete som antogs i december 2012 ger ökat incitament till att lösa mycket gamla ärenden, men skulle behöva anpassas så att större hänsyn tas till vilken slags ärende det rör sig om, hur komplicerat det är, domstolens storlek, specialiseringsnivån och vilken rättsinstans det rör sig om. Enligt planerna ska utkasten till ändringar av bagatellmålslagen och fastighetsregisterlagen antas vid månadsskiftet mars-april. Det är meningen att alla dessa lagstiftningsåtgärder, om de genomförs på ett korrekt sätt, ska få rättsväsendet att fungera bättre och minska eftersläpningen.

Prioriterade åtgärder Anta den nya verkställighetslagstiftningen) i syfte att garantera verkställighet av domstolsbeslut och minska eftersläpningen när det gäller efterlevnadsärenden.

Kroatien har genomfört denna prioriterade åtgärd. Den nya verkställighetslagen och ändringarna av lagen om genomförandet av verkställighet av penningkrav trädde i kraft den 15 oktober 2012. Genom det nya systemet koncentreras verkställighetsärenden till domstolarna på kommunal nivå i stället för till handelsdomstolarna. Domstolarna på kommunal nivå ansvarar endast för verkställighet av förpliktelser som inte är penningkrav, under det att penningkrav verkställs direkt, och uteslutande, av finansieringsorganet FINA. Det kan redan nu konstateras att antalet verkställighetsärenden i domstolarna minskat och att handläggningstakten ökat.

Justitieministeriet uppgraderade ICMS för att göra det möjligt att registrera och beräkna inkasseringsgraden, som är en viktig indikator på hur väl verkställighetssystemet fungerar. Ministeriet har även börjat arbeta på ytterligare reformåtgärder som ska öka öppenheten och effektiviteten vid verkställighet vad gäller fast egendom.

4) Att fortsätta att förbättra hanteringen av inhemska krigsförbrytelsemål

Det inleddes ett nytt förfarande, väcktes sex åtal och meddelades åtta icke-slutliga domar när det gäller inhemska krigsförbrytelsemål. Det har upprättats en ny förteckning över nationella och regionala prioriterade mål inom ramen för strategin för att komma till rätta med straffriheten. Det behövs ytterligare insatser för att lösa problemet med straffrihet, vilka framför allt bör vara inriktade på att inleda och påskynda utredningar.

Efter domen i Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) i målet Gotovina/Markac i november 2012 begärde allmänne åklagaren att från Icty få all dokumentation från rättegången mot de tre kroatiska generalerna (Gotovina, Markac och Cermak) för att använda denna i arbetet med att spåra upp och åtala förövarna av brotten under och efter den militära operationen ”Storm”. Kroatien har redan fått domstolshandlingarna från Icty.

Författningsdomstolen har ännu inte avkunnat sin dom om lagen om ogiltigförklaring av vissa rättsakter från rättsliga organ i f.d. jugoslaviska nationalarmén, f.d. Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien och Republiken Serbien. Samarbetet med Serbien fortsatte dock. Kroatien fortsatte även att delta i det regionala samarbetet kring hanteringen av krigsförbrytelsemål och lämnade uppgifter och handlingar till Serbiens åklagarämbete för krigsförbrytelser och Montenegros högsta åklagarmyndighet.

Specialdomstolarnas administrativa kapacitet har ökat. Den nya strafflagen som trädde i kraft den 1 januari 2013 förväntas leda till en betydande avlastning för specialdomstolarna så att dessa kan koncentrera sig på allvarligare former av brottslighet, bland annat krigsförbrytelser. Mer aktiva insatser för att lösa problemet med straffrihet förutsätter dock en ökning av den administrativa kapaciteten så att man får utrymme att hantera en ökad ärendemängd.

En annan åtgärd som vidtagits för att förbättra hanteringen av krigsförbrytelser är att akademin för juridisk vidareutbildning i sitt program för 2013 har infört en utbildning om krigsförbrytelser.

Den oberoende enheten vid justitieministeriet för stöd till brottsoffer och vittnen och motsvarande avdelningar vid regiondomstolarna fortsatte att underlätta för vittnen att delta i krigsförbrytelserättegångar. Vittnesskydd är en fråga som kräver fortsatt uppmärksamhet.

Den 23 januari 2013 meddelade den kommunala domstolen i Knin en dom enligt vilken den kroatiska staten ådömdes att betala ersättning till barnen till serbiska offer som dödats i byn Varivode efter operation ”Storm”, trots att förövarna ej är kända. Genom denna dom fick man för första gången en lösning på ett långdraget överklagande som är relevant för andra liknande ärenden. Frågan om ersättning till civila krigsoffer bör nu tas upp systematiskt.

5) Att fortsätta att uppvisa konstant goda resultat som grundar sig på effektiva och ojäviga utredningar, åtal och domstolsavgöranden i mål som rör organiserad brottslighet och korruption på alla nivåer, inklusive korruption på hög nivå, och inom sårbara sektorer som t.ex. statlig upphandling

Den rättsliga och institutionella ramen för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet är tillräcklig. I och med att den nya strafflagen trädde i kraft den 1 januari 2013 har påföljderna skärpts inom en rad områden, bland annat för korruptionsbrott. Resultaten vad gäller genomförandet fortsätter att förbättras. De brottsbekämpande organen är alltjämt aktiva, särskilt när det gäller korruption på hög nivå (t.ex. f.d. borgmästare och f.d. vice ministrar) och korruption inom brottsbekämpande organ (flera polistjänstemän). Bland de förbättrade resultaten ingår även domen i första instans i ett mål mot en tidigare premiärminister i november 2012.

Antalet domar i ärenden som rör organiserad brottslighet är fortfarande lågt. Detsamma gäller även för domar i korruptionsmål där man dessutom ofta utdömer uppskjuten påföljd. Det behövs effektiva och avskräckande domar i ärenden som rör korruption och organiserad brottslighet för att man ska kunna fortsätta att uppvisa goda resultat och undvika ett klimat av straffrihet.

Fortfarande beslagtas och förverkas relativt få tillgångar totalt sett. Det krävs ett mer konsekvent och kraftfullt genomförande av den rättsliga ramen för beslag och förverkande av tillgångar. Hittills har förverkande av vinning av brott inte använts som ett verktyg för att underminera den finansiella basen för en kriminell organisation.

Kampen mot korruption på lokal nivå måste också förstärkas, särskilt inom den sårbara sektorn offentlig upphandling. Vad gäller systemet för att kontrollera åklagarens avskrivningar av brottmål så är det för närvarande inte möjligt att göra oberoende kontroller av de offentliga åklagarnas beslut av lägga ned en brottsanmälan.

6) Att fortsätta att förbättra resultaten när det gäller stärkta förebyggande åtgärder i kampen mot korruption och intressekonflikter

Kroatien fortsatte att stärka sin rättsliga ram för förebyggande av korruption och intressekonflikter och denna ram måste nu genomföras. Kroatien behöver även anstränga sig ytterligare för att åstadkomma betydande resultat när det gäller en förstärkning av de förebyggande åtgärderna. Till följd av författningsdomstolens avgörande i november 2012 som upphävde flera bestämmelser i lagen om intressekonflikter rörande centrala befogenheter för kommissionen för intressekonflikter (bl.a. dess kontroll- och sanktionsbefogenheter) måste Kroatien omedelbart börja inrätta en stark och effektiv mekanism som gör det möjligt att upptäcka och utdöma påföljder vid intressekonflikter genom grundliga kontroller och avskräckande sanktioner. Det har inrättats en arbetsgrupp, som omfattar ministeriet för offentlig förvaltning och det civila samhället (GONG och Transparency International), som ska överväga vilka lagändringar som krävs.

Prioriterade åtgärder Inrätta kommissionen för intressekonflikter så att denna kan inleda sin löpande verksamhet.

Kroatien har genomfört denna prioriterade åtgärd. Medlemmarna i kommissionen för intressekonflikter utsågs av parlamentet den 25 januari 2013 och tillträdde den 11 februari 2013. Kommissionen har redan börjat behandla ansökningar som inkommit från tjänstemän för yttrande om huruvida det föreligger en intressekonflikt i deras ärende och har även hunnit avge flera sådana yttranden. Vad gäller ärenden som grundar sig på rapporter om påstådda intressekonflikter så har kommissionen inlett ett förfaranden gentemot 26 tjänstemän. Nu återstår det för kommissionen för intressekonflikter att se till att det införs en välfungerande mekanism som gör det möjligt att upptäcka, förhindra och sanktionera intressekonflikter. Det är även viktigt att den snarast möjligt börjar uppvisa resultat vad gäller kontroller och sanktioner.

Prioriterade åtgärder Anta en ny lag om tillgång till information i syfte att stärka den rättsliga och administrativa ramen på området tillgång till information.

Kroatien har genomfört denna prioriterade åtgärd. Lagen om tillgång till information antogs i februari 2013. Genom denna lag införs s.k. proportionalitets- och allmänintressetester i alla ärenden där tillgång till information nekats och genomförs EU:s regelverk om vidareutnyttjande av information. Lagen inför även en ny institutionell ram för övervakningen av genomförandet. Hittills har dataskyddsmyndigheten ansvarat både för dataskydd och tillgång till information, vilket nu ändras genom den nya lagen. Parlamentet ska i stället utse en kommissionär som ska ansvara för tillgång till information. Det är viktigt att dataskyddsmyndigheten och den nya kommissionären med ansvar för tillgång till information vid utövande av sina respektive mandat ser till att de beslut de fattar är samstämmiga.

Handlingsplanen för bekämpning av korruption håller på att ses över i syfte att införa lämpliga åtgärder för att få övervakningen av dess genomförande att fungera väl. Den täcker även vissa aspekter av korruptionsbekämpning. Justitieministeriets roll som den institution som har till uppgift att utforma, samordna och genomföra korruptionsbekämpningen bör stärkas och den bör även ges ytterligare kapacitet för detta ändamål.

Andra åtgärder som vidtagits på detta område är de ändringar av lagen om finansiering av politisk verksamhet och valkampanjer som antogs i februari 2013. Dessa har till syfte att underlätta genomförandet av lagen genom att minska byråkratin, förenkla den finansiella informationen och skärpa kontrollerna. De kommande lokalvalen blir ett test på hur väl de förbättrade bestämmelserna verkligen fungerar.

Den statliga valkommittén och det statliga revisionsorganet fortsatte att tillämpa lagstiftningen om finansieringen av politiska partier och valkampanjer och anmälde till allmänne åklagaren vilka politiska partier och oberoende medlemmar av de lokala och regionala självstyrande enheterna som inte hade lämnat in någon ekonomisk rapport för 2011 eller inte publicerat någon sådan på sin webbplats inom den fastställda tidsfristen.

Vad gäller offentlig upphandling så har öppenheten ökat i överensstämmelse med den nya lagstiftning som gäller sedan januari 2012. Alla offentliga organ publicerar information om vilka kontrakt som undertecknats och genomförts. Kroatien måste dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att hindra oegentligheter i samband med upphandling av projekt som ska samfinansieras inom ramen för sammanhållningspolitiken. Detta innebär att man måste upprätta ett solitt förvaltnings- och kontrollsystem.

Landet behöver även se till att det finns en välfungerande mekanism för att förhindra korruption i statligt ägda företag, vilken även ska omfatta medlemmarna i övervaknings- och ledningsgrupper. Vidare måste man färdigställa den rättsliga grund som krävs för en professionell offentlig förvaltning. Detta omfattar inrättandet av ett nytt lönesystem som garanterar att befordran sker på meriter samt belöningsmekanismer och mekanismer för att behålla kompetent personal.

Man måste även börja tillämpa mekanismerna för att skydda personer som slår larm om missförhållanden.

7) Att fortsätta att stärka skyddet för minoriteter, bl.a. genom ett effektivt genomförande av författningslagen om nationella minoriteters rättigheter

Man har fortsatt att genomföra författningslagen om nationella minoriteters rättigheter (CARNM). Vad gäller antalet anställda med minoritetsbakgrund inom den offentliga förvaltningen och rättsväsendet så kan det konstateras att i november 2012 utgjorde dessa ca 3,4 % av de anställda inom den offentliga förvaltningen, i ett läge då det totalt sett skedde få nyrekryteringar. Tack vare att staten blivit mer aktiv på detta område så lyckades man nå målet 5 % vid rekryteringen av 400 nya gränspoliser.

I november 2012 antog regeringen den nationella strategin för integrering av romer för perioden 2013–2020. Det därtill hörande utkastet till handlingsplan har gått till offentligt samråd och planeras antas i slutet av mars 2013. Det krävs ytterligare insatser för att man ska kunna garantera att alla romska barn får primär- och sekundärutbildning. Regeringen fortsatte att vidta åtgärder för att göra personer som tillhör en nationell minoritet mer medvetna om sina rättigheter och för att se till att de verkligen utövar dessa rättigheter. Det är positivt att regeringen fortsätter att tillämpa bestämmelserna i författningen om användningen av kyrillisk skrift i staden Vukovar, där 38,5 % av befolkningen utgörs av kroater av serbisk härkomst.

Kroatien måste också vidta åtgärder för att skydda dem som fortfarande riskerar att utsättas för hot eller diskriminerande handlingar, fientlighet eller våld. Man har stärkt den rättsliga ramen i detta hänseende ytterligare. I december 2012 antogs således ändringar av strafflagen i syfte att anpassa denna till EU:s regelverk om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen. Genom en ny lag om brott mot allmän ordning och säkerhet införs överträdelsen brott mot den allmänna ordningen och säkerheten på rasistiska, etniska, religiösa och andra grunder. Denna lag är under behandling i parlamentet och planeras antas i slutet av andra kvartalet 2013. Det har investerats i ökad specialutbildning för polisen i att bekämpa hatbrott.

8) Att fortsätta arbetet med återstående frågor rörande flyktingars återvändande

Kroatien har fortsatt sitt samarbete med andra länder i regionen som ett led i processen efter Sarajevoförklaringen. Genomförandet av beslutet om godkännande av pensionsrättigheter har fortsatt.

Genomförandet av bostadsprogrammen för återvändande flyktingar fortsätter, fastän i långsam takt. Planen från mars 2011 för hanteringen av de ungefär 2 350 återstående bostadsansökningarna till februari 2013 har lett till att 366 fall (augusti 2012: 259) har reglerats, varefter 213 familjer (augusti 2012: 139) har flyttat in i sina bostäder. Fram till februari 2013 har 1 497 (augusti 2012: 1 305) ansökningar om bostad godkänts.

De nya köpmöjligheterna med gynnsamma villkor för personer som omfattas av bostadsprogram har endast utnyttjats i begränsad omfattning. Av de 15 kvarvarande fallen där investeringar hade genomförts utan föregående tillstånd förväntas 12 lösas genom ett regeringsbeslut som ska antas i slutet av mars 2013. Man planerar att lösa de 3 övriga fallen genom ett särskilt regeringsbeslut under det tredje kvartalet 2013.

9) Att fortsätta att förbättra skyddet av de mänskliga rättigheterna

Liksom tidigare respekteras de mänskliga rättigheterna på det hela taget väl. Den allmänna ombudsmannen och specialiserade ombudsmän spelar fortsatt en viktig roll i skyddet av de mänskliga rättigheterna. Man måste fortsätta att vaka över att ombudsmannens rekommendationer verkligen följs upp. En ny ombudsman valdes den 15 februari 2013. Det krävs fortsatta insatser för att förstärka ombudsmannaämbetet. Detta innebär bl.a. tillräcklig finansiering och adekvata kontorslokaler.

Kroatien har fortsatt att visa goda resultat när det gäller tillämpningen av lagen om icke-diskriminering och lagstiftningen om hatbrott. Det har investerats i ökad specialutbildning för polisen i att bekämpa hatbrott. Man har fortsatt att utreda och lagföra brott som rör hot och våld mot journalister. Justitieministerier har utarbetat utkast till ändringar av rättshjälpslagen och samrått med relevanta aktörer om dessa. Ändringarna ska göra det lättare att få tillgång till rättshjälp och stärka de icke-statliga organisationernas roll när det gäller att tillhandahålla rättshjälp. De planeras antas under andra kvartalet 2013.

Kroatien har slutfört anpassningen av sin lagstiftning på områdena bekämpning av diskriminering och främjande av lika möjligheter.

10) Att fortsätta att samarbeta fullt ut med Internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty)

Kroatien har fortsatt att samarbeta med Internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien.

2.3 Rättvisa, frihet och säkerhet

Prioriterade åtgärder Slutföra och anta migrationsstrategin, med tydligt formulerade åtgärder för hur de mest utsatta grupperna av migranter ska integreras.

Kroatien har genomfört denna prioriterade åtgärd. Migrationsstrategin (En migrationspolitik för Kroatien för perioden 2013–2015), som tydligt fastställer vilka åtgärder som ska vidtas för att integrera de mest utsatta grupperna av migranter, antogs av parlamentet i februari 2013.

Anpassningen till EU:s regelverk är nästan helt genomförd på området migration. Under 2012 identifierades 6 541 irreguljära migranter (att jämföra med 3 461 under 2011). Mottagningscentren för irreguljära immigranter och asylsökande är snart helt fullbelagda. För att öka kapaciteten och förbättra situationen har inrikesministeriet tagit över ett f.d. hotell som kan härbärgera 400 asylsökande och till och med upp till 600 personer efter smärre moderniseringar. Även i de norra och södra gränsområdena har man infört tillfälliga lösningar i väntan på att det byggs två nya permanenta ”utlänningscentrum” som ska finansieras inom ramen för Schengenfaciliteten. Kroatien har ännu inte påbörjat uppförandet av två separata anläggningar för minderåriga och andra utsatta grupper av migranter på samma område som det redan befintliga centret för irreguljära migranter. Det har redan anslagits medel från föranslutningsinstrument (IPA) till detta ändamål. Det nya återtagandeavtalet med Tyskland trädde i kraft i november 2012. Det pågår förhandlingar om ett återtagandeavtal med Kosovo[3].

Förberedelserna inför genomförandet av regelverket för asyl är nästan klara. Förvaltningsdomstolarna har fortsatt att fungera som andrainstans när det gäller ansökningar om asyl. Man har inlett ett urvalsförfarande för att rekrytera fler domare. Utbildningen av gränspolisen fortsatte och i januari 2013 startade en asylrelaterad utbildning för poliser. Asylenheten har tilldelats ytterligare personal. Under perioden 1 september 2012–9 januari 2013 beviljades 16 sökande skydd. Under denna period avslogs även 63 ansökningar och 300 förfaranden avbröts. Ytterligare inkvartering med upp till 600 platser kommer att finnas i det hotell som tagits över av inrikesministeriet (se ovan), eftersom antalet personer som söker asyl i Kroatien ökat (1 193 personer 2012 jämfört med 807 personer 2011). Det finns för närvarande 2 Eurodac-stationer i hela landet och ytterligare 30 stycken är planerade. Under tiden måste Kroatien använda de befintliga skannrarna vid de viktigaste gränsövergångsställena för att registrera asylsökanden som reser in i landet.

Arbetet med att anpassa lagstiftningen när det gäller viseringspolitiken är snart klart. Vad gäller viseringskraven har Kroatien anpassat sin lagstiftning ytterligare så att förteckningen över länder vars medborgare måste ha visering vid inresa till Kroatiens territorium nu stämmer ännu bättre överens med förteckningen i förordning (EG) nr 539/2001. Den 1 november 2012 upphörde den tillfälliga liberaliseringen av viseringsreglerna för medborgare i Azerbajdzjan, Kazakstan, Ryssland och Ukraina. Det förs för närvarande förhandlingar med Turkiet om en ny viseringsordning som ska införas den 1 april 2013. Vad gäller Ryssland så kommer avtalet om ömsesidig inresa för medborgare att träda i kraft i slutet av mars 2013. Utbildningen av konsulär personal fortsatte för att förbereda dem på postering vid de nya konsulat som kommer att öppnas i april 2013.

Vad gäller de yttre gränserna och Schengenregelverket är arbetet med att anpassa lagstiftningen nästan slutfört. Den översyn av handlingsplanen för integrerad gränsförvaltning som planerats till 2013 i syfte att anpassa det nationella konceptet till EU:s koncept håller på att förberedas. Den första fasen av inrättandet av det maritima övervakningscentret i Zadar har avslutats, bl.a. inköp av utrustning, och personalstyrkan har förstärkts. Den andra fasen har inletts och ska vara klar till april 2013 så att man kan koppla samman de olika ministeriernas system. Samarbetet med Frontex fortsatte, bland annat i form av gemensamma insatser. Kroatiens kontaktpunkt med Frontex inrättades vid gränsövergångsstället i Bajakovo.

Prioriterade åtgärder Färdigställa gränsövergångsställena i Neum-korridoren.

Kroatien förväntas ha genomfört denna prioritering inom kort. Arbetet med att uppföra gränsövergångsställena i Neum-korridoren (Klek och Zaton Doli) har gått framåt betydligt. Detta arbete som börjar närma sig sitt slut måste vara slutfört till anslutningen. Gränsövergångsstället Nova Sela nära Metkovic är också snart klart. Så snart det tagits i drift kommer detta gränsövergångsställe dessutom att bli den gemensamma kontaktpunkten med Bosnien och Hercegovina.

Det nya avtalet om lokal gränstrafik med Bosnien-Hercegovina som är förenligt med EU:s regelverk ligger klart för undertecknande i slutet av maj tillsammans med avtalen om gränsövergångsställena. Vad gäller samarbetet med andra länder i regionen har Kroatien utarbetat två protokoll om gemensam gränspatrullering respektive informationsutbyte om gränskontroll som överlämnats till Serbien och Montenegro. Man fortsatte samtalen med dessa båda länder för att anpassa de bilaterala avtalen om lokal gränstrafik till EU:s regelverk. Avtalen måste göras förenliga med regelverket före anslutningen. Den gemensamma patrulleringen har inletts.

Prioriterade åtgärder Uppnå det rekryteringsmål som fastställts för gränspolisen för 2012.

Kroatien har genomfört denna prioriterade åtgärd. Rekryteringen av 467 gränspoliser har slutförts och därmed har Kroatien nått sitt mål för 2012. I januari 2013 fanns det totalt 6 338 gränspoliser, varav 4 971 poliser avdelats till den framtida yttre gränsen. Rekryteringen kommer att fortsätta med 100 nya poliser under 2013, bland annat specialiserad maritim personal till den blå gränsen. Specialutbildningen av poliser har fortsatt och en uppdaterad version av den gemensamma kärnkursplanen sändes till polisakademin för att göra det möjligt att utarbeta ett specialiserat utbildningsprogram för gränspolisen. Utbildningen av sjöpolisen kräver fortsatta insatser.

Det nationella informationssystemet för gränsförvaltningen vid gränsövergångsställena vid den framtida yttre gränsen är i drift vid 76 gränsövergångsställen sedan januari 2013. Kroatien ska se till att det har tagits i drift vid 93 gränsövergångsställen till juni 2013 såsom planerats. Ytterligare teknisk utrustning anskaffades. Arbetet med att inrätta Eurosur-centret har inletts och man har hittat lokaler. Vad gäller samarbetet mellan de olika organen i frågor gällande integrerad gränsförvaltning så fortsatte samordningsmötena.

Vad gäller insatserna för att bekämpa korruption inom gränsförvaltningen så genomfördes totalt 2 681 oannonserade inspektioner under perioden 1 september 2012–31 januari 2013.

Kroatien har fortsatt anpassningen av sin lagstiftning till relevanta delar av Schengenregelverket och även fortsatt att genomföra och kontrollera efterlevnaden av lagstiftningen. Ett första utkast till en revidering av Schengenhandlingsplanen har utarbetats. Inrikesministeriet håller på att utarbeta ett vägledande program för Schengenfaciliteten. Det är viktigt att Kroatien är väl förberett inför genomförandet av Schengenfaciliteten och Solidaritet och hantering av migrationsströmmar (Solid).

Kroatien har nästan slutfört sina förberedelser inför anpassningen av sin lagstiftning på området rättsligt samarbete i civilrättsliga och straffrättsliga frågor. Efter avtalen med Montenegro och Kosovo om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål undertecknade Kroatien även ett liknande avtal med Bosnien och Hercegovina i november 2012. En ny lag om internationell privaträtt planeras antas under första halvåret 2013. Avtalet med Montenegro om ömsesidig verkställighet av straffrättsliga domar och utlämningsavtalet med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har trätt i kraft. Vad gäller den institutionella strukturen så har antalet kontaktpunkter i det europeiska rättsliga nätverket ökats för att göra det möjligt att uppfylla de skyldigheter som följer av anslutningen till EU. Samarbetet med Eurojust har varit fortsatt gott. En enhet för ömsesidigt bistånd vid utlämningsärenden och i brottmål har inrättats vid inrikesministeriet. Lagen om straffrättsligt samarbete med EU:s medlemsstater har ännu inte antagits.

Prioriterade åtgärder Slutföra antagandet av relaterade inhemska förordningar för att garantera att polislagen genomförs.

Kroatien har genomfört denna prioriterade åtgärd. Alla 36 förordningar antogs under 2012 och är tillämpliga från och med den 1 januari 2013. Den rättsliga ramen för ett fullständigt genomförande av polislagen är därför på plats.

Kroatiens förberedelser när det gäller anpassningen till EU:s regelverk i fråga om polissamarbete och kampen mot organiserad brottslighet är nästan slutförda.

Sirenekontoret är nu inrättat i enlighet med lagstiftningen. Dess chef utnämndes i december 2012 och fem poliser arbetar för närvarande där. Förfarandet för att rekrytera resten av personalen är igång. Fem personer arbetar med Schengens informationssystem (SIS) på it-avdelningen vid inrikesministeriet. Det nära samarbetet med Europol har fortsatt.

Resultaten av kampen mot organiserad brottslighet har fortsatt att förbättras – nya ärenden har rapporterats, bland annat om narkotikahandel och missbruk av EU-medel. Antalet fällande domar är i många fall fortsatt lågt och därför inte tillräckligt avskräckande i förhållande till brottens svårhetsgrad. Detta gäller särskilt mål som rör människohandel. Beslagstagandet av vinningen av brott fortsatte. Det rörde sig dock ofta om små belopp som i sig inte störde de kriminella finansiella flödena. Följaktligen måste de rättsliga bestämmelserna om beslagtagande och förverkande av tillgångar tillämpas mer konsekvent och kraftfullt. Samarbetet mellan olika organ har förbättrats avsevärt och finansunderrättelseenheten nådde goda resultat. Under perioden juli–december 2012 fick finansunderrättelseenheten underrättelse om totalt 288 misstänkta transaktioner varav 3 rörde finansiering av terrorism och 285 penningtvätt. Av de 288 misstänkta transaktionerna har 164 lett till att ett förfarande inletts. Enligt straffprocesslagen har offer för allvarliga brott rätt till ersättning från statsbudgeten. Den nya strafflagen, som trädde i kraft den 1 januari 2013, innehåller en ändrad definition av människohandel som nu är anpassad till internationella standarder eftersom den gör en klar åtskillnad mellan slaveri och människohandel. Chefen för den nationella kommittén för bekämpning av människohandel tillsattes i november 2012 och kommittén höll sitt första möte i december 2012. Den behöver snabbt vidta förebyggande och konkreta åtgärder för att bekämpa människohandel samt öka medvetenheten bland de nationella myndigheterna om denna form av brottslighet, bl.a. genom att inleda en oberoende utvärdering av politiken och intensifiera den uppsökande verksamheten på platser där det är sannolikt att övergrep sker mot offer eller potentiella offer för människohandel. Personalen inom rättsväsendet och de brottsbekämpande myndigheterna måste få fortsatt utbildning om människohandel, särskilt för att de ska kunna upptäcka offer för människohandel vid de viktigaste gränsövergångsställena och bättre skilja mellan människohandel och smuggling av migranter. Det låga antalet identifierade offer för människohandel är en källa till oro. Kroatien måste öka sina ansträngningar för att aktivt identifiera offer för människohandel, särskilt i de utsatta delarna av befolkningen. Man bör utreda, lagföra och döma personer som bedriver människohandel och se till att straffen står i proportion till hur allvarligt det begångna brottet är. I detta syfte måste den administrativa kapaciteten och kapaciteten hos de brottsbekämpande myndigheterna stärkas.

Utbildningen om bekämpning av penningtvätt fortsatte och samarbetet mellan myndigheterna kring denna särskilda typ av brottslighet främjades. Antalet registrerade fall under 2012 var fortsatt lågt.

2.4 Övriga kapitel i EU:s regelverk och ekonomiska frågor

Kroatien fullgör de åtaganden och uppfyller de krav som följer av anslutningsförhandlingarna och kommer att kunna genomföra EU:s regelverk från och med anslutningen.

I sin övergripande övervakningsrapport från oktober 2012 ringade kommissionen in ett begränsat antal kapitel där Kroatien behövde anstränga sig ytterligare. Det handlade om kapitel 11 – Jordbruk och landsbygdsutveckling, 12 – Livsmedelssäkerhet, veterinära och fytosanitära frågor, 13 – Fiske, 22 – Regionalpolitik och samordning av strukturinstrument och 27 – Miljö.

När det gäller jordbruk och landsbygdsutveckling har Kroatien slutfört den rättsliga ramen för direktstöd för 2013. I december 2012 fick det utbetalande organet ett preliminärt godkännande för direktstöd och övergripande frågor. De kroatiska myndigheterna måste nu följa de rekommendationer som ges till det utbetalande organet. Före utgången av 2013 måste Kroatien godkänna utbetalningsstället för förvaltning av medel för landsbygdsutveckling och göra framsteg i utarbetandet av programmet för landsbygdsutveckling 2014–2020.

På området livsmedelssäkerhet, veterinära och fytosanitära frågor har Kroatien påskyndat konstruktionen och utrustningen av de sju gränskontrollstationerna. Kroatien måste se till att gränskontrollstationerna står klara i tid så att de kan godkännas av kommissionen och fungera i full överensstämmelse med EU:s regelverk senast på dagen för Kroatiens anslutning.

På fiskeområdet håller anpassningen av lagstiftningen och genomförandet av EU:s regelverket på att slutföras när det gäller flottor och resursförvaltning. Detsamma gäller för strukturåtgärder och utarbetandet av de nationella förvaltningsplanerna. Kroatien måste nu intensifiera sina ansträngningar med att avsluta arbetet på områdena inspektion och kontroll, genom att slutföra utfasningen av kategorin husbehovsfiske och färdigställa det satellitbaserade kontrollsystemet för fartyg i enlighet med den överenskomna tidsplanen.

När det gäller regionalpolitik och samordning av strukturinstrument kunde Kroatien visa att landet uppfyller villkoren för att undantas från förhandskontroller inom alla IPA-delarna. Kroatien måste påskynda uppbyggnaden av den administrativa kapaciteten inom de relevanta strukturerna, färdigställa investeringsstrategier och intensifiera utarbetandet av ett antal högkvalitativa och långt utvecklade projekt eftersom antalet medfinansierade projekt, berörda sektorer och motparter kommer att öka väsentligt med tiden. Ett fullt fungerande system för förvaltning, övervakning och utvärdering måste inrättas för de framtida europeiska struktur- och investeringsfonderna. Kroatien måste se till att alla relevanta och nödvändiga förfaranden inrättas för att garantera att de europeiska struktur- och investeringsfonderna används på ett effektivt, korrekt och öppet sätt, särskilt när det gäller offentlig upphandling.

När det gäller miljö och klimatförändring har den administrativa kapaciteten stärkts. På miljöområdet håller anpassningen och genomförandet av lagstiftningen på att slutföras. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att se till att alla investeringsprojekt får en ordentlig miljökonsekvensbedömning, att tillstånd utfärdas i god tid och att anläggningarna för föroreningskontroll och riskhantering inom industrin moderniseras. När det gäller klimatförändringar måste införlivandet av direktivet om geologisk lagring av koldioxid slutföras. Kroatien måste se till att EU:s system för handel med utsläppsrätter genomförs, särskilt en fullständig övervakning av och rapportering om anläggningar, och förbereda luftfartens införlivande i systemet, i enlighet med överenskomna tidsfrister.

Prioriterade åtgärder Öka förmågan att översätta och granska EU:s regelverk så att denna uppgift kan slutföras i tid före anslutningen.

Kroatien har genomfört denna prioriterade åtgärd. Landet har avsevärt ökat takten när det gäller att översätta och granska EU:s regelverk tack vare en förbättrad intern organisation, ytterligare personal och stöd från EU-institutionerna. Den 13 mars hade antalet översatta och granskade sidor ökat till mer än 118 000 sidor. Förutsatt att Kroatien bibehåller denna hastighet under de kommande veckorna kommer översättningen och granskningen att slutföras i tid före anslutningen.

Vissa viktiga inledande åtgärder har vidtagits för att genomföra brådskande strukturreformer i ekonomin i syfte att förbättra konkurrenskraften och tillväxtutsikterna. Kroatiens informella deltagande i den europeiska planeringsterminen 2013 är ett bra tillfälle att utveckla den strukturella reformagendan ytterligare och fortsätta att genomföra den på ett kraftfullt sätt. Mot denna bakgrund kommer kommissionen att bedöma det ekonomiska program som Kroatien ska lämna in i april.

När det gäller beskattning införde Kroatien i november 2012 en ny reducerad mervärdesskattesats på yachter (sport- och fritidsbåtar), som strider mot EU:s regelverk men kommer att ha anpassats senast vid anslutningen. Detta kan uppmuntra till att låta båtar övergå till fri omsättning i Kroatien före anslutningen. Kroatien bör utan dröjsmål ändra på denna situation.

Kommissionen välkomnar Kroatiens och Sloveniens undertecknande i mars 2013 av ett samförståndsavtal med en ömsesidigt godtagbar lösning på frågan om Ljubljanska bankas överförda sparmedel i utländsk valuta i Kroatien.

3. Slutsatser

Kroatien fullgör överlag de åtaganden och uppfyller de krav som följer av anslutningsförhandlingarna i alla kapitel. Landet har visat sin förmåga att fullgöra alla övriga åtaganden i god tid före anslutningen. När så krävs finns det tydliga arbetsplaner för hur det återstående arbetet ska slutföras under de kommande månaderna, eller så håller sådana planer på att färdigställas. Detta gäller också kampen mot korruption.

Dessutom har Kroatien slutfört de tio prioriterade åtgärder som ringades in i kommissionens övergripande övervakningsrapport från oktober 2012. Kommissionen är därför övertygad om att Kroatien kommer att vara redo för medlemskap den 1 juli 2013.

Kroatiens nära förestående anslutning är resultatet av en rigorös process som har varat i tio år och som inleddes med ansökan om medlemskap 2003. EU-medlemskapet är ett ytterligare incitament att fortsätta reformerna i Kroatien. Utifrån de resultat som åstadkommits hittills förväntas Kroatien fortsätta att förbättra sina resultat på rättsstatsområdet, framför allt i kampen mot korruption. EU-medlemskapet innebär också många och stora möjligheter för Kroatien och EU. Dessa möjligheter måste nu användas så att Kroatiens medlemskap i EU blir en framgång – för Kroatien, västra Balkan och EU som helhet.

[1]               COM(2012) 186 final.

[2]               COM(2012) 601 final och SWD(2012) 338 final.

[3]               Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.