MOTIVERING

1.           BAKGRUND

Den inre marknaden är en av EU:s största landvinningar. Integration och en väl fungerande inre marknad är grundförutsättningar för att Europa 2020-strategin ska bli framgångsrik och EU:s ekonomi växla in på rätt spår mot en hållbar tillväxt så att vi får bukt med finanskrisen och den därpå följande statsskuldkrisen som utvecklats sedan 2008.

Eftersom kapitalmarknaderna är globala är det av avgörande betydelse att bestämmelserna om finansiell rapportering och revision harmoniseras på global nivå för att kapitalmarknaderna ska fungera väl och även för att en integrerad marknad för finansiella tjänster ska förverkligas inom EU. I stället för att införa egna regionala redovisningsstandarder och därigenom harmonisera lagstiftningen på EU-nivå, men samtidigt öka på fragmenteringen globalt sett, beslutade EU 2002 att anta de internationella redovisningsstandarderna IFRS.

Ju fler länder som närmar sina standarder till IFRS och inför dem, desto mer tyngd behöver Europa i den internationella standardiseringsprocessen för att få gehör. EU måste därför tala med en röst. EFRAG[1], som bistår Europeiska kommissionen med teknisk rådgivning i redovisningsfrågor, har gradvis tagit på sig rollen att tidigt bidra med tillförlitlig teknisk rådgivning i IASB:s standardiseringsprocess.

Både det internationella organ som fastställer standarder och det organ som företräder Europas intressen måste vara oberoende, ha tillräcklig kapacitet och expertis för att kunna ta fram kvalitetsstandarder och bidra med rådgivning i arbetet samt ha en sund ekonomisk grund för att kunna utföra sitt uppdrag i det allmänna intresset i ett långsiktigt perspektiv.

Europaparlamentet och rådet inrättade därför år 2009 ett gemenskapsprogram till stöd för särskild verksamhet på området för finansiella tjänster, finansiell rapportering och revision[2]. Programmet kommer att avslutas den 31 december 2013. Syftet med den här förordningen är att förnya det programmet för nästa budgetram (2014–2020) och möjliggöra direkta bidrag från unionens budget till finansieringen av programmets stödmottagare under den perioden.

Programmets ursprungliga stödmottagare var tillsynskommittéerna[3], International Accounting Standards Committee Foundation (IASCF), European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) och Public Interest Oversight Board (PIOB). Beslutet innehöll även möjligheten att inkludera en ny eller ersätta en tidigare stödmottagare.

Under 2010 inrättades de europeiska tillsynsmyndigheterna som bl.a. tog över de uppgifter som de tidigare tillsynsmyndigheternas kommittéer haft. Syftet med den här förordningen är därför att förlänga unionens samfinansiering för de återstående stödmottagarna, dvs. IFRS Foundation (rättslig efterträdare till IASCF), EFRAG och PIOB.

1.1.        Finansiell rapportering: IFRS Foundation

Krisen på finansmarknaderna sedan 2007 har visat hur viktigt det är med insyn och frågan om redovisningsstandarder har således hamnat högt upp på den politiska dagordningen. Det blev tydligt att ett gynnsamt företagsklimat och lika villkor på global nivå bör kombineras med den insyn och jämförbarhet som bidrar till en välfungerande global kapitalmarknad. Ledare runt om i världen har insett den stora vikten av en gemensam uppsättning globala redovisningsstandarder av hög kvalitet[4].

EU visade ledarskap när man beslutade att anta internationella redovisningsstandarder (IFRS och IFRIC) i EU-lagstiftningen. Enligt förordning (EG) nr 1606/2002 (nedan kallad IAS-förordningen) ska de noterade företagen i EU tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits i unionen när de utarbetar sin koncernredovisning. Medlemsstaterna får vidare kräva eller tillåta att de tillämpas för årsbokslut och/eller onoterade företag.

Europeiska företags finansiella rapporter som utarbetats med tillämpning av IFRS som antagits i unionen godkänns utan anpassningar runt om i världen på olika kapitalmarknader, även i USA, Australien och Japan. Ju fler länder som antar eller successivt övergår till IFRS, desto närmare kommer vi målet om en enda uppsättning globalt accepterade, internationella redovisningsstandarder.

De internationella redovisningsstandarderna (IFRS och IFRIC) utarbetas av IASB och kommittén för tolkning av IFRS. IFRS Foundation är en paraplyorganisation för dessa organisationer och ska se till att verksamheten fungerar på ett smidigt sätt och har tillräcklig finansiering. Det organ som utarbetar redovisningsstandarder av hög kvalitet måste vara oberoende och behöver tillräckligt med resurser för att kunna anställa högt kvalificerade personer. Man behöver därför en solid, neutral, tillförlitlig och förutsägbar finansieringsbas på lång sikt.

Utöver finansieringen måste även IFRS Foundations ledningsstruktur stödja organisationens oberoende, trovärdighet och korrekta funktion. Stiftelsens ledningsstruktur har förbättrats under de senaste åren, framför allt genom inrättandet av ett övervakningsorgan (Monitoring Board). Detta organ inrättades för att säkerställa ansvarighet och en ändamålsenlig representation av allmänintresset i organisationen. Effektiviteten inom Standards Advisory Council har förbättrats och en kommitté har inrättats som ska övervaka processen (Due Process Oversight Committee). Det krävs ytterligare arbete för att se till att IFRS Foundation stärker sin ställning som standardiseringsorgan av hög kvalitet som är representativt för kapitalmarknadernas globala karaktär.

Europeiska unionen har för detta ändamål genom beslut nr 716/2009 visat att den är beredd att förse IFRS Foundation (IASCF) med nödvändigt finansiellt stöd i form av ett stabilt samfinansieringsprogram. Unionen har tillsammans med vissa enskilda medlemsstater börjat bidra till IFRS Foundations budget i en utsträckning som motsvarar dess vikt på de globala kapitalmarknaderna. EU:s bidrag till IFRS Foundations budget under räkenskapsåret 2011 uppgick till 4 229 165,14 euro (17 % av stiftelsens totala stödberättigande utgifter för det året).

Enligt Monitoring Boards slutrapport om översynen av IFRS Foundations ledningsstruktur[5] som offentliggjordes den 9 februari 2012 måste ett medlemskap i Monitoring Board vara knutet till ett ekonomiskt bidrag till IFRS Foundations budget. Det är därför viktigt att EU fortsätter att bidra till IFRS Foundations budget i förhållande till dess internationella ekonomiska vikt om Europa vill upprätthålla sin nuvarande internationella ställning på området finansiell rapportering.

1.2.        Finansiell rapportering: European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG)

EFRAG bildades 2001 som en privat organisation för att förse Europeiska kommissionen med teknisk sakkunskap inom finansiell rapportering. I början lämnade EFRAG framför allt rekommendationer till kommissionen om huruvida en internationell redovisningsstandard som skulle antas i unionen uppfyller de tekniska kriterierna för godkännande[6]. EFRAG har gradvis tagit på sig rollen att tidigt aktivt påverka IASB i deras standardiseringsarbete. Man utfärdar skrivelser som kommenterar utkast till standarder och bidrar i ett tidigt skede genom att offentliggöra diskussionsunderlag i aktuella redovisningsfrågor. EFRAG:s ståndpunkter läses och citeras i hela världen.

Ursprungligen var representation och rösträtt i EFRAG:s styrande organ (generalförsamlingen och styrelsen) knutet till det ekonomiska bidraget till EFRAG:s budget. TEG (den tekniska expertgruppen) är det organ som ansvarar för det grundläggande tekniska arbetet och har alltid varit oberoende.

Under 2008 reformerades EFRAG:s ledningsstruktur i grunden för att avspegla att man i allt högre grad spelar en roll i den politiska processen och är på väg att bli Europas språkrör på redovisningsområdet. Syftet var att säkerställa en ökad offentlig tillsyn och ansvarsskyldighet.

Två stora förändringar gjordes:

· Planning and Resource Committee (PRC) inrättades där man koncentrerar sig på det tidiga aktiva arbetet och där nationella standardiseringsorgan deltar.

· Styrelsens roll stärktes. Ledamöterna är inte längre företrädare för de finansierande organisationerna utan utses personligen. Ledamöterna företräder olika berörda parter – de som utarbetar årsredovisningar (inklusive små och medelstora företag), användare och finansinstitut, eller har en bakgrund inom den offentliga politiken – och alla förväntas agera i det allmännas intresse. Av de 17 styrelseledamöterna är fyra s.k. public policy members: de har särskilt erfarenhet av politiskt beslutsfattande och nomineras av kommissionen.

TEG svarar fortfarande för EFRAG:s grundläggande tekniska arbete. EFRAG:s ståndpunkter i fråga om internationella redovisningsstandarder måste diskuteras och godkännas av TEG, som fungerar som en oberoende teknisk expertkommitté. EFRAG:s ordförande leder TEG:s möten och EFRAG har sitt eget sekretariat (med yrkesverksamma inom redovisning). Största delen av TEG:s arbete består av att lämna rekommendationer om godkännande till kommissionen och utfärda skrivelser med kommentarer till IASB.

Flertalet av EFRAG:s möten är öppna för allmänheten och kommissionen kan delta som observatör vid alla EFRAG:s möten.

Reformeringen av ledningsstrukturen 2008 betydde att EFRAG kunde utvidga sitt tidiga aktiva arbete i samarbete med de europeiska nationella standardiseringsorganen. Genom ytterligare reformer av ledningsstrukturen under de kommande månaderna kommer EFRAG att fortsätta arbeta för att se till att man blir den ledande plattformen och EU:s språkrör på redovisningsområdet och för att leverera unionens bidrag till IASB. EFRAG kommer därför att göra en omfattande översyn av sin ledningsstruktur med hänsyn tagen till den senaste utvecklingen inom internationell finansiell rapportering.

I och med att alltfler länder antar IFRS måste EU vidta åtgärder för att undvika att successivt förlora sitt inflytande och sin tyngd i IASB. Det är därför av största betydelse att europeiska intressen är väl representerade på internationell nivå. EU måste därmed ”tala med en röst” som är trovärdig och tekniskt välgrundad.

EFRAG behöver en stabil, långsiktig och diversifierad finansiering för att vara trovärdig och oberoende och kunna producera dokument av högsta kvalitet genom att anställa högkvalificerade experter. Ett alleuropeiskt perspektiv företräds dessutom endast om EFRAG inte bara samfinansieras av de stora medlemsstaterna, utan även av kommissionen på de mindre medlemsstaternas vägnar.

Finansieringsprogrammet 2010–2013 inrättades för att säkra en stabil finansiering på lång sikt. På grundval av EU:s finansieringsbeslut av den 16 september 2009 uppgick EU:s bidrag till EFRAG till 2 288 160 euro under budgetåret 2011 (43 % av EFRAG:s totala budget för det året).

Målen för det programmet är långsiktiga och det är därför svårt att dra slutsatser efter bara två års finansiering. Erfarenheterna av finansieringen hittills visar att de centrala målen för programmet har uppnåtts. Bland annat har EFRAG kunnat expandera sin verksamhet och delta i det tidiga aktiva arbetet, gå ut till viktiga aktörer och samla in deras synpunkter vid olika evenemang samt öka sitt oberoende genom att med egna medel betala ordförandens lön. För mer information om hittills gjorda erfarenheter se kommissionens förhandsanalys som bifogas detta förslag.

1.3.        Revision: Public Interest Oversight Board (PIOB)

Public Interest Oversight Board (PIOB) är en icke-vinstdrivande spansk stiftelse med säte i Madrid. Viktiga partner till PIOB är Monitoring Group (MG), som är det organ som företräder internationella reglerande myndigheter och institutioner[7], och Internationella revisorsförbundet (Ifac), som är ett privat organ som företräder revisorer i hela världen[8]. PIOB har tio ledamöter, inklusive ordföranden. Två av ledamöterna nomineras av Europeiska kommissionen.

PIOB:s ledamöter nomineras av MG för en treårsperiod i enlighet med ett samförståndsavtal. En rad olika parter berörs av PIOB:s arbete: lagstiftare (t.ex. Europaparlamentet, nationella lagstiftare), finansmarknadernas reglerings- och tillsynsmyndigheter, bl.a. tillsynsorgan för revisorer, nationella standardiseringsorgan för redovisning och revision, revisorer och revisionsbranschen i allmänhet, aktörer som upprättar räkenskaper (företag), användare av räkenskaper (t.ex. investerare, analytiker, forskare, leverantörer) och akademiker.

PIOB har till uppgift att garantera korrekta förfaranden, övervakning och öppenhet när internationella standarder föreslås, utarbetas och antas för revisorer inom ramen för Ifac. Stiftelsen leds av en styrelse (Board of Trustees) där varje ledamot i PIOB är en styrelsemedlem.

På grundval av EU:s finansieringsbeslut av den 16 september 2009 uppgick EU:s bidrag till PIOB till 286 231 euro under räkenskapsåret 2010. Detta belopp motsvarade 22 % av PIOB:s totala bidragsberättigande utgifter (1 301 050 euro). Under räkenskapsåret 2011 uppgick EU:s bidrag till PIOB till 288 991,78 euro, vilket även då motsvarade 22 % av PIOB:s bidragsberättigande utgifter för det året (1 313 599 euro).

PIOB:s erfarenheter av samfinansieringen har hittills varit positiva. Europeiska kommissionen har vid två tillfällen besökt PIOB (i mars 2010 och i april 2011) och granskat dess finansiella kontroller. Europeiska kommissionen har även utbildat deras personal i EU:s budgetförfaranden. Praktiskt sett har arbetet i samband med förvaltningen av driftsbidraget för räkenskapsåren 2010 och 2011 inneburit mycket värdefulla erfarenheter för båda sidor och det har banat väg för en effektivare förvaltning av framtida finansieringsbidrag.

EU:s samfinansiering av PIOB har blivit en förebild för andra potentiella bidragsgivare. För närvarande är det bara Ifac (ca 78 %) och EU (ca 22 %) som samfinansierar PIOB. Europeiska kommissionen arbetar för att diversifiera finansieringen av PIOB och stärka dess oberoende i förhållande till revisionsbranschen. Flera internationella institutioner förväntas bidra med medel till PIOB redan räkenskapsåret 2013. MG, PIOB och Ifac har vidare tillsatt en arbetsgrupp för att välja ut och övertyga en grupp av givare från hela världen att bidra med finansiering till PIOB i ett stabilt och långsiktigt perspektiv.

Om EU minskar sitt finansiella åtagande från dagens nivåer (som motsvarar 22 % av den totala budgeten) skulle detta ge fel signaler vid en tidpunkt då PIOB försöker diversifiera sin finansieringsstruktur. Det är emellertid också av helt avgörande betydelse med tanke på våra nuvarande reformer av revisionsmarknaden för att öka oberoendet vad gäller företag, de organ som fastställer internationella revisionsstandarder och organ som utövar tillsyn över revisorer.

2.           RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER SAMT KONSEKVENSANALYSER

I kommissionens förhandsbedömning som bifogades dess förslag om inrättande av programmet för 2010–2013[9] analyserade den olika finansieringsalternativ. Programmets mål var att säkerställa en stabil, diversifierad, sund och adekvat finansiering och att göra det möjligt för de berörda organen att fullgöra sina uppdrag på ett oberoende och effektivt sätt. Det står klart att samfinansiering från unionen är det mest effektiva och ändamålsenliga alternativet för att nå dessa mål.

I den förhandsbedömning som bifogas det här förslaget kom kommissionen fram till att programmet hittills uppfyllt förväntningarna och de mål som ställts upp, och att finansieringen bör förlängas. Finansieringsprogrammet inrättades också för att uppnå långsiktiga mål. Det är följaktligen lämpligt att föreslå en fortsättning av programmet för nästa budgetram 2014–2020.

3.           FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER

3.1.        Rättslig grund

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114.

I enlighet med kommissionens lagstiftningspolitik som antagits inom ramen för den fleråriga finansieringsramen föreslås detta finansieringsprogram i form av en förordning.

3.2.        Subsidiaritetsprincipen

Genom unionens program kan samfinansiering ske av vissa organ som inrättats för att uppnå ett mål som omfattas av och stöder unionens politik på området finansiell rapportering och revision. Förslaget överensstämmer med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen eftersom målen med förslaget inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

3.3.        Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Denna förordning går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de uppsatta målen, vilket bedömts i en förhandsanalys. Unionsfinansiering föreslås för ett väl definierat och begränsat antal av de viktigaste organen på området för finansiella tjänster. Inom den nuvarande institutionella ramen kommer de nya finansieringslösningarna att säkerställa en stabil, diversifierad, sund och adekvat finansiering för att göra det möjligt för de relevanta organen att utföra sitt unionsrelaterade uppdrag eller uppdrag i unionens allmänna intresse på ett oberoende och effektivt sätt. Finansiellt stöd kommer att beviljas enligt villkoren i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens årliga budget och kommissionens delegerade förordning (EU, Euratom) nr …/.. av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens årliga budget.

4.           BUDGETKONSEKVENSER

Det sammanlagda belopp som beräknas komma att belasta unionens budget för perioden 2014–2020 uppgår till 58,01 miljoner euro i löpande priser. Programmet sträcker sig över sju år och är därmed anpassat efter den tidsperiod som budgetramen för 2014–2020 omfattar.

2012/0364 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014–2020

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén[10],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)       Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 716/2009/EG[11] inrättades ett gemenskapsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiella tjänster, finansiell rapportering och revision. Till den 31 december 2013 samfinansierar unionen genom detta beslut driftsbidrag till European Financial Reporting Advisory Group (nedan kallat EFRAG), International Financial Reporting Standards Foundation (nedan kallat IFRS Foundation, efterföljaren till International Accounting Standards Committee Foundation, IASCF) samt Public Interest Oversight Board (nedan kallat PIOB).

(2)       Krisen på finansmarknaderna som började 2008 har gjort att frågan om finansiell rapportering och revision fått en central plats på unionens politiska dagordning. Ett välfungerande gemensamt ramverk för finansiell rapportering är nödvändigt för den inre marknaden, för effektivt fungerande kapitalmarknader och för förverkligandet av den integrerade marknaden för finansiella tjänster inom EU.

(3)       I en global ekonomi behövs ett övergripande redovisningsspråk. International Financial Reporting Standards (nedan kallade IFRS), som International Accounting Standards Board (nedan kallad IASB) utvecklat, har antagits och används i många länder i världen. Sådana internationella redovisningsstandarder måste utvecklas i en öppen process där demokratiskt ansvar kan utkrävas. För att säkerställa att unionens intressen beaktas och att globala standarder håller hög kvalitet och är förenliga med unionsrätten, krävs det att unionens intressen på lämpligt sätt beaktas i denna internationella standardiseringsprocess.

(4)       Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder[12] bör IFRS införlivas i unionslagstiftning som ska tillämpas av företag vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i EU. Det förutsätter dock att IFRS uppfyller villkoren i den förordningen. IFRS spelar därför en viktig roll för den inre marknadens funktion, varför EU har ett direkt intresse av att till se att processen där IFRS utvecklas och godkänns resulterar i standarder som är förenliga med den inre marknadens regelverk.

(5)       IFRS utfärdas av IASB och tolkningar av dem utfärdas av IFRS Interpretations Committee, två organ inom IFRS Foundation. Det är därför viktigt att finna lämpliga finansieringsformer för IFRS Foundation.

(6)       EFRAG bildades år 2001 av europeiska organisationer som berörs av ekonomisk rapportering och som företräder emittenter, investerare samt redovisning och revision. I enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 lämnar EFRAG yttranden till kommissionen om huruvida en redovisningsstandard som utfärdats av IASB – eller en tolkning som utfärdats av IFRS Interpretations Committee – i väntan på godkännande är förenliga med kriterierna i den förordningen. EFRAG spelar även rollen som ”den europeiska redovisningens och revisionens språkrör” på den globala arenan. I denna egenskap levererar EFRAG material till IASB:s standardiseringsprocess.

(7)       Det är nödvändigt för unionen att säkerställa att EFRAG får stabil finansiering, på grund av EFRAG:s nyckelroll när det gäller att stödja lagstiftningen och politiken för den inre marknaden och företräda europeiska intressen i standardingsprocessen på internationell nivå. EU bör därför bidra till denna finansiering.

(8)       PIOB verkar inom lagstadgad revision och skapades 2005 av Monitoring Group, som är en internationell organisation med ansvar för att övervaka reformen av hur Internationella revisorsförbundet styrs (nedan kallat Ifac). PIOB:s roll är att övervaka processen mot att anta internationella revisionsstandarder (nedan kallade ISA) och andra Ifac-verksamheter av allmänt intresse. ISA kan antas i unionen, förutsatt att de har utarbetats med ett lämpligt förfarande, med offentlig tillsyn och insyn enligt kraven i artikel 26 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning[13]. I de nya förslagen av den 30 november 2011 planeras det också att införa ISA i EU[14].

(9)       Ett införande av ISA i EU och PIOB:s centrala roll när det gäller att trygga att ISA uppfyller kraven i direktiv 2006/43/EG innebär att unionen har ett direkt intresse av att säkerställa att sådana standarders utvecklings- och godkännandeprocess producerar standarder som är förenliga med den inre marknadens regelverk. I den ändrade artikel 26.3 enligt artikel 1 i förslaget till direktiv[15] erkänns också PIOB:s roll uttryckligen. Det är därför viktigt att säkerställa lämpliga finansieringsformer för PIOB.

(10)     Organ på redovisnings- och revisionsområdet är mycket beroende av finansiering, har stor betydelse för unionen och är avgörande för den inre marknadens funktion. Ett program inrättades genom beslut nr 716/2009/EG vars föreslagna mottagare har samfinansierats med driftsbidrag ur unionens budget, vilket har gjort det möjligt för dem att öka sitt oberoende av den privata sektorn och tillfällig finansiering. Därigenom har deras kapacitet och trovärdighet ökats.

(11)     Erfarenheten har visat att EU:s samfinansiering gör att stödmottagarna åtnjuter tydlig, stabil, diversifierad, sund och adekvat finansiering. Den gör det också möjligt för mottagarna att fullfölja sitt offentliga uppdrag på ett oberoende och effektivt sätt. Därför bör tillräcklig finansiering fortsätta tryggas genom unionsbidrag till arbetet med att fastställa internationella redovisnings- och revisionsstandarder, i synnerhet till IFRS Foundation, EFRAG och PIOB.

(12)     IFRS Foundation och EFRAG har inte bara förändrat sin finansiering, utan även deras styrelseformer har ändrats. Ändringarna ska säkerställa att de med sina strukturer och förfaranden fullgör sitt publika uppdrag på ett oberoende och effektivt sätt, med insyn och demokratiskt ansvar. När det gäller IFRS Foundation, inrättades ett övervakningsorgan år 2009 för att säkerställa offentlig ansvarighet och tillsyn, det rådgivande standardrådets effektivitet förstärktes (Standards Advisory Council), insynen ökades och konsekvensbedömningarnas roll formaliserades som en del av standardförfarandet hos IASB.

(13)     För budgetmyndighetens årliga budgetförfarande bör det fastställas en finansieringsram för programmets hela löptid som utgör den särskilda referensen enligt punkt [17] i det interinstitutionella avtalet av den xx/yy/201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.

(14)     Unionens finansiella intressen skyddas genom förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och genom kommissionens delegerade förordning (EU, Euratom) nr …/… av den 29 oktober 2002 om genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget[16]. Dessa förordningar måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, med begränsning av antalet fall där kommissionen behåller det direkta ansvaret för genomförande och förvaltning samt med nödvändig proportionalitet mellan medlens storlek och de administrativa insatserna vid utnyttjandet av dem.

(15)     Det samfinansieringsprogram som inrättas genom denna förordning förväntas bidra till målen att säkerställa jämförbarhet och insyn i företagens redovisning inom hela EU, till den globala harmoniseringen av finansiella rapporteringsstandarder genom att främja internationellt accepterande av IFRS och till att främja konvergens och internationella revisionsstandarder av hög kvalitet i alla medlemsstater. Detta program bidrar också till Europa 2020-strategin genom att stärka den inre marknaden för finansiella tjänster och kapital, samt bidrar till denna strategis externa dimension.

(16)     Förordningen bör möjliggöra samfinansiering av verksamheten hos vissa organ som arbetar för mål som ingår i och främjar unionens politik när det gäller att utarbeta standarder, godkänna standarder eller övervaka standardiseringsprocessen inom finansiell rapportering och revision.

(17)     Unionsfinansiering föreslås för ett väl definierat och begränsat antal nyckelorgan inom finansiell rapportering och revision. Inom den nuvarande institutionella ramen bör finansieringen säkerställa en stabil, diversifierad, sund och adekvat finansiering så att de relevanta organen kan fullgöra sitt unionsrelaterade eller offentliga uppdrag på ett oberoende och effektivt sätt.

(18)     Ekonomiskt stöd bör beviljas i enlighet med villkoren i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och genom kommissionens delegerade förordning (EU, Euratom) nr …/… av den 29 oktober 2002 om genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget. Inom den nuvarande institutionella ramen bör de nya finansieringslösningarna säkerställa en stabil, diversifierad, sund och adekvat finansiering för att göra det möjligt för de relevanta organen att utföra sitt unionsrelaterade eller offentliga uppdrag på ett oberoende och effektivt sätt. Det samfinansieringsprogram som inrättas genom denna förordning ersätter stödmottagarnas tidigare samfinansieringsprogram. Av rättssäkerhetsskäl bör därför beslut nr 716/2009/EG upphävas.

(19)     I syfte att främja unionens intressen inom finansiell rapportering och revision samt flexibelt anpassa sig till framtida förändringar av styrning och institutionella förändringar på dessa områden, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på nya stödmottagare för programmet. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(20)     Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av målens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde

1.           Ett unionsprogram (nedan kallat programmet) inrättas härmed för perioden 1 januari 2014–31 december 2020 för att stödja den verksamhet som bedrivs av organ som bidrar till att uppnå unionens politiska mål för finansiell rapportering och revision.

2.           Programmet ska bidra till genomförandet av unionens politik inom finansiell rapportering och revision och omfattar standarders utveckling eller bidrag till utveckling, tillämpning, utvärdering eller övervakning av standarder eller tillsyn över standardiseringsförfarandena.

Artikel 2 Mål

1.           Programmets syfte är att förbättra villkoren för den inre marknadens funktion genom att stödja öppen och självständig utveckling av internationella standarder för finansiell rapportering och revision.

2.           Detta syfte ska särskilt bedömas efter antalet länder som använder International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Standards on Auditing (ISA).

Artikel 3 Programmets stödmottagare

1.           Följande ska omfattas av programmets bidrag:

a)         Stödmottagare inom finansiell rapportering:

– European Financial Reporting Advisory Group (nedan kallad EFRAG).

– International Financial Reporting Standards Foundation (nedan kallad IFRS Foundation).

b)         Stödmottagare på revisionsområdet: Public Interest Oversight Board (nedan kallad        PIOB).

2.           Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 9 för att välja nya stödmottagare för programmet och att ändra punkt 1 i enlighet med detta.

3.           Eventuella nya stödmottagare ska vara icke vinstdrivande juridiska personer som verkar för ett ändamål som ingår i och främjar unionens politik inom finansiell rapportering och revision och vara direkt efterföljare till någon av de stödmottagare som förtecknas i punkt 1.

Artikel 4 Beviljande av bidrag

Programfinansieringen ska avse driftsbidrag.     

Artikel 5 Öppenhet

Alla programmets stödmottagare ska på framträdande plats, exempelvis på en webbplats, i en publikation eller årsrapport ange att de finansieras genom Europeiska unionens budget.

Artikel 6 Finansiella bestämmelser

Finansieringsramen för genomförandet av denna förordning under perioden 2014–2020 ska vara 58 010 000 euro i löpande priser.

Artikel 7 Programgenomförandet

1.           Kommissionen ska genomföra programmet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget.

2.           För programgenomförandet ska kommissionen anta årliga arbetsprogram. De ska ange eftersträvade mål, förväntade resultat, genomförandemetoden och totalbelopp. De ska också innehålla en beskrivning av vilka insatser som ska finansieras samt uppgift om tilldelade belopp per insats samt en vägledande tidsplan för genomförandet. De ska för bidragens del inbegripa prioriteringar, viktiga utvärderingskriterier och maximal samfinansieringsgrad.

Artikel 8 Skyddet av unionens ekonomiska intressen

1.           Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

2.           Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt den här förordningen.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som berörs av sådan finansiering.

Utan att det påverkar tillämpningen av första och andra styckena ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen.

Artikel 9 Delegeringens utövande

1.           Befogenheten att anta delegerade akter ska ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.           Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3.2 ska ges till kommissionen för en period av sju år från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

3.           Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.           Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.           En delegerad akt som antas enligt artikel 3.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 10 Utvärdering

1.           Senast sex månader innan programmet upphör, ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet lämna en rapport om hur programmets syften har uppnåtts. Rapporten ska åtminstone utvärdera programmets samlade relevans och konsekvens, genomförandets effektivitet och mottagarens arbetsprograms övergripande och enskilda effektivitet när det gäller att uppnå de målsättningar som anges i artikel 2.

2.           Rapporten ska tillställas Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för kännedom.

Artikel 11 Upphävande

Beslut nr 716/2009/EG ska upphöra att gälla den 1 januari 2014.

Artikel 12 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014–2020

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[17]

Politikområde: 12 Inre marknaden

Verksamhet: Finansiella tjänster och kapitalmarknader

1.3.        Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[18]

X Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Främja ett globalt antagande av IFRS.

Säkerställa EU:s inflytande i arbetet med att utforma IFRS.

Bidra till en oberoende offentlig övervakning när redovisningsstandarder fastställs.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifikt mål: Förbättra villkoren för den inre marknadens funktion genom att stödja en öppen och oberoende utveckling av internationella standarder för finansiell rapportering och revision.

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

12.03 Finansiella tjänster och kapitalmarknader

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Ökat finansiellt oberoende för stödmottagarna (IFRS Foundation, EFRAG, PIOB).

Förse EFRAG med de resurser som krävs för att man ska kunna genomföra sitt uppdrag i Europas allmänna intresse.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Resultatindikator || Senast kända resultat || Mål

Antal länder som använder IFRS. || Under 2012 använder ca 120 länder IFRS. || Ökning fram till 2020.

Procentandelen standarder som godkänts i EU jämfört med antalet standarder som utfärdats av IASB fram till 2020. || Den 29 oktober 2012 hade 89 % av IFRS godkänts i EU (124 standarder av 139). || 100 % fram till 2020.

Antal EU-länder som använder ISA. || I slutet av 2012 har 20 medlemsstater fullt ut godkänt de förtydligade ISA. || Antagande och genomförande av ISA av hög kvalitet i alla medlemsstater senast 2020.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Öka stödmottagarnas oberoende (även deras upplevda oberoende) på området finansiell rapportering och revision för att de ska kunna utföra sitt uppdrag i det allmänna intresset på ett tillfredsställande sätt.

1.5.2.     Mervärde av åtgärder på EU-nivå

Programmets huvudsyfte är att säkerställa jämförbarhet och insyn i företagens redovisningar i hela EU och globalt, och därigenom bidra till väl fungerande kapitalmarknader inom EU och globalt.

EU är den största jurisdiktion som tillämpar IFRS (förordning (EG) nr 1606/2002). Det ligger i vårt intresse att de internationella redovisningsstandarderna (IFRS) tillämpas globalt, och att se till att EU är representerat vid IFRS Foundations offentliga övervakning (där medlemskap i övervakningsorganet kommer att knytas till att man bidrar till finansieringen).

Det är dessutom mycket viktigt att EU i ett tidigt skede kan bidra med omfattande, tillförlitlig och oberoende sakkunskap när dessa standarder utarbetas. EFRAG svarar för denna verksamhet.

EU kan anta internationella standarder för revisorer (ISA) på grundval av direktiv 2006/43/EG och har därför ett direkt intresse av att säkerställa att dessa standarder håller hög kvalitet och att förfarandet i samband med att de antas är föremål för en oberoende offentlig övervakning av PIOB.

1.5.3.     Erfarenheter från liknande åtgärder

Den nuvarande finansieringen har hittills varit framgångsrik och uppfyllt förväntningarna.

1.5.4.     Samordning med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Europeiska kommissionen deltar aktivt i stödmottagarnas reformering av ledningsstrukturen.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– X  Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020.

– ¨  Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[19]

X Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen.

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[20]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

För IFRS Foundation: del- och slutrapporter.

För EFRAG: slutrapporter och kommissionens deltagande i alla EFRAG-kommittéer.

För PIOB: slutrapporter och regelbunden feedback till Monitoring Group.

2.2.        Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

Det finns en risk för att de operativa målen inte uppnås om kvaliteten på stödmottagarnas resultat inte överensstämmer med de ursprungliga mål som anges i den årliga förslagen.

Det finns en risk för att EU:s ekonomiska intressen och anseende äventyras om kommissionen inte lyckas identifiera icke stödberättigande utgifter.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

Risk för att de operativa målen inte uppnås:

– Stödmottagarna ska lämna en årsrapport i enlighet med de enskilda målen för varje program och riktlinjerna i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober om finansiella regler för unionens årliga budget.

– Den ansvariga operativa enheten inom GD MARKT har regelbunden kontakt med stödmottagarna och i synnerhet deltar de i alla EFRAG-kommittéer.

Risk för att EU:s finansiella intressen äventyras:

– Kontrollerna av bidragsåtaganden och utbetalningar hos GD MARKT följer den förstärkta betalningsgången med skrivbordskontroller av relevanta styrkande handlingar, inklusive del- och slutrapporter, reviderade räkenskaper och särskilda underlag som begärs av generaldirektoratet. Dessa kontroller dokumenteras i checklistor som systematiskt fylls i av alla aktörer som omfattas av de olika finansiella transaktionererna (OIA, OVA, OVA2, FIA, FVA, FVA2, AO), inklusive kontroller som utförs av generaldirektoratets finansiella enhet för ekonomiska och juridiska frågor innan betalningsordern kan ställas ut.

– Generaldirektoratets finansiella enhet genomför systematiskt kontroller på plats hos varje stödmottagare där man grundligt granskar ett stickprov av transaktionerna för att bedöma stödmottagarens finansiella och interna kontrollsystem och ytterligare säkerställa för utanordnaren att EU:s ekonomiska intressen skyddas tillräckligt.

Den högsta felprocenten skulle ligga under 2 %.

Kostnaden för kontrollerna skulle motsvara omkring 0,5 heltidsekvivalenter eller 63 500 euro per år.

Nyttan med kontrollerna skulle vara att hela det belopp som beviljas årligen används på ett tillfredsställande sätt och följer principen om sund ekonomisk förvaltning.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Förstärkta ekonomihanteringsprocesser med både operativa och finansiella förhandskontroller.

Regelbunden analys av stödmottagarnas räkenskaper, årsrapporter och revisionsintyg.

Regelbundna revisioner på plats för att granska budgetsystem och budgetkontroller.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)[21]

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik i den årliga budgeten || Typ av anslag || Bidrag

Nummer Beteckning || Diff./Icke-diff. [22] || från Efta-länder[23] || från kandidat-länder[24] || från tredje-länder || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

1 || 12.0301 Standarder inom finansiell rapportering och revision[25] || Diff. || NEJ || NEJ || NEJ || NEJ

· Nya budgetrubriker som föreslås Ej tillämpligt.

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro i löpande priser (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Nummer: 1 || Rubrik – Smart tillväxt för alla

|| GD MARKT || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 || TOTALT

|| Ÿ Driftsanslag || || || || || || || || ||

|| 12.0301 IFRS Foundation || Åtaganden || (1) || 4.335 || 4.422 || 4.510 || 4.600 || 4.692 || 4.786 || 4.882 || 0 || 32.227

|| Betalningar || (2) || 3.251 || 4.400 || 4.488 || 4.578 || 4.669 || 4.763 || 4.858 || 1.220 || 31.007

|| 12.0301 EFRAG || Åtaganden || (1a) || 3.162 || 3.225 || 3.290 || 3.356 || 3.423 || 3.491 || 3.561 || 0 || 23.508

|| Betalningar || (2a) || 2.372 || 3.209 || 3.274 || 3.339 || 3.406 || 3.474 || 3.543 || 0.891 || 22.617

|| 12.0301 PIOB || Åtaganden || (1a) || 0.306 || 0.312 || 0.318 || 0.325 || 0.331 || 0.338 || 0.345 || 0 || 2.275

|| Betalningar[26] || (2a) || 0.000 || 0.306 || 0.312 || 0.318 || 0.325 || 0.331 || 0.338 || 0.345 || 1.930

|| Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa program[27] || || || || || || || || ||

|| Budgetrubrik (nr) || || (3) || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || || 0

|| TOTALA anslag för GD MARKT || Åtaganden || =1+1a+3 || 7.803 || 7.959 || 8.118 || 8.281 || 8.446 || 8.615 || 8.788 || 0 || 58.010

|| Betalningar || =2+2a+3 || 5.623 || 7.915 || 8.074 || 8.235 || 8.400 || 8.568 || 8.739 || 2.456 || 55.554

TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 7.803 || 7.959 || 8.118 || 8.281 || 8.446 || 8.615 || 8.788 || 0 || 58.010

Betalningar || (5) || 5.623 || 7.915 || 8.074 || 8.235 || 8.400 || 8.568 || 8.739 || 2.456 || 55.554

TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa program || (6) || || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

TOTALA anslag under RUBRIK <1> i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 7.803 || 7.959 || 8.118 || 8.281 || 8.446 || 8.615 || 8.788 || 0 || 58.010

Betalningar || =5+ 6 || 5.623 || 7.915 || 8.074 || 8.235 || 8.400 || 8.568 || 8.739 || 2.456 || 55.554

TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) || Åtaganden || =4+ 6 || 7.803 || 7.959 || 8.118 || 8.281 || 8.446 || 8.615 || 8.788 || 0 || 58.010

Betalningar || =5+ 6 || 5.623 || 7.915 || 8.074 || 8.235 || 8.400 || 8.568 || 8.739 || 2.456 || 55.554

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

GD MARKT ||

Ÿ Personalresurser || 0.548 || 0.548 || 0.548 || 0.548 || 0.548 || 0.548 || 0.548 || 3.836

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0.025 || 0.025 || 0.025 || 0.025 || 0.025 || 0.025 || 0.025 || 0.175

GD MARKT TOTALT || Anslag || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 4.011

TOTALA anslag under RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 4.011

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 8.376 || 8.532 || 8.691 || 8.854 || 9.019 || 9.188 || 9.361 || 62.021

Betalningar || 6.196 || 8.488 || 8.647 || 8.808 || 8.973 || 9.141 || 9.312 || 59.565

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– X  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande: Ej tillämpligt (driftsbidrag)

3.2.3.     Beräknad inverkan på administratia anslag av administrativ natur

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– X Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 0.548 || 0.548 || 0.548 || 0.548 || 0.548 || 0.548 || 0.548 || 3.836

Övriga administrativa utgifter || 0.025 || 0.025 || 0.025 || 0.025 || 0.025 || 0.025 || 0.025 || 0.175

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 4.011

Belopp utanför RUBRIK 5[28] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga utgifter av administrativ natur || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 0.573 || 4.011

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– X  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltidsekvivalenter (eller med högst en decimal)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 4.125 || 4.125 || 4.125 || 4.125 || 4.125 || 4.125 || 4.125

XX 01 01 02 (vid delegationer) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

XX 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[29]

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter finansierade genom det övergripande anslaget) || 0.375 || 0.375 || 0.375 || 0.375 || 0.375 || 0.375 || 0.375

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter, lokalanställda samt nationella experter vid delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy[30] || - vid huvudkontoret[31] || || || || || || ||

- vid delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier samt nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT || 4.5 || 4.5 || 4.5 || 4.5 || 4.5 || 4.5 || 4.5

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || 5 AD- och 6 AST-tjänstemän, proportionellt till antalet handlagda ärenden. Uppgifter: förberedelse av arbetsuppgifter, kontroll av arbetsuppgifter, kontakter med stödmottagaren, övervakning.

Extern personal || 1 kontraktsanställd, proportionellt till antalet handlagda ärenden. Uppgifter: registrering, stöd vid planering och förberedelse av tjänstresor.

3.2.4.     Förenlighet med den fleråriga budgetramen

– X  Förslaget/initiativet är förenligt med förslaget till den nya fleråriga budgetramen för 2014–2020.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras[32]

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– Förslaget eller initiativet kommer att samfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || Totalt

IFRS Foundation med egna medel och med medel från tredje part (Mottagarens samfinansiering utgör i genomsnitt 87%) || 24.873 || 27.576 || 30.278 || 32.977 || 35.674 || 38.370 || 41.064 || 230.813

EFRAG med egna medel och med medel från tredje part (Mottagarens samfinansiering utgör i genomsnitt 60%) || 4.338 || 4.675 || 4.910 || 5.044 || 5.277 || 5.409 || 5.439 || 35.093

PIOB med egna medel och med medel från tredje part (Mottagarens samfinansiering utgör i genomsnitt 78%) || 1.084 || 1.106 || 1.128 || 1.151 || 1.174 || 1.197 || 1.221 || 8.061

TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering || 30.295 || 33.357 || 36.316 || 39.172 || 42.126 || 44.976 || 47.724 || 273.967

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– X  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ¨         Påverkan på egna medel

– ¨         Påverkan på ”Diverse inkomster”

[1]               European Financial Reporting and Advisory Group.

[2]               Europaparlamentets och rådets beslut nr 716/2009/EG av den 16 september 2009 om inrättande av ett gemenskapsprogram till stöd för särskild verksamhet på området finansiella tjänster, finansiell rapportering och revision, EUT L 253, 25.9.2009, s. 8.

[3]               CESR, CEBS och CEIOPS.

[4]               Upprepade uppmaningar sedan Londonförklaringen från 2009, senast i Los Cabos 2012.

[5]                http://www.iosco.org/monitoring_board/pdf/Final%20Report%20on%20the%20Review%20of%20the%20IFRS%20Foundation's%20Governance.pdf

[6]               EFRAG är det organ som nämns i skäl 10 i IAS-förordningen.

[7]               MG har följande ledamöter: Europeiska kommissionen, IOSCO (Internationella organisationen för värdepapperstillsyn), BCBS (Baselkommittén för banktillsyn), IAIS (Internationella organisationen för försäkringstillsynsmyndigheter), FSB (rådet för finansiell stabilitet), IFIAR ((International Forum of Independent Audit Regulators) och Världsbanken.

[8]               PIOB övervakar Ifac som företrädare för det allmännas intresse. Följaktligen kan följande tre oberoende Ifac- kommittéer också anses som PIOB:s partner: IAASB (International Auditing and Assurance Standards Board), IESBA (International Ethics Standards Board for Accountants) och IAESB (International Accounting Standards Board).

[9]               KOM(2009) 14 slutlig.

[10]             EUT C,, s..

[11]             EUT L 253, 25.9.2009, s. 8.

[12]             EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

[13]             EUT L 157, 9.6.2006, s. 87.

[14]             Den ändrade texten i artikel 26 som anges i artikel 1 i förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning [KOM(2011) 778 slutlig] och artikel 20 i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse [KOM(2011) 779 slutlig].

[15]             Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning [KOM(2011) 778 slutlig].

[16]             [...]

[17]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[18]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[19]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[20]             Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[21]                    Budgetpost 12.0301 som anges nedan avser den nya nomenklaturen för den fleråriga budgetramen 2014–2020. Den motsvarar budgetpost 12.0401 i den fleråriga budgetramen för 2007–2013.

[22]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[23]             Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

[24]             Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[25]                    Budgetposten är preliminär och kan komma att ändras efter det årliga förfarandet.

[26]             Betalningarna till PIOB kommer att ske utan förskottsbetalningar som en enda transaktion året därpå.

[27]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[28]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[29]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]

[30]             Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[31]             Främst inom förvaltningen av strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt Europeiska fiskerifonden (EFF).

[32]             Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.