MOTIVERING

1. 1.       BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Kroatiens anslutning till EU planeras till den 1 juli 2013. Anslutningsakten[1] har ännu inte ratificerats av alla medlemsstater, men kommissionen har nyligen aktualiserat sina förslag till den fleråriga budgetramen[2] inför Kroatiens anslutning.  En liknande anpassning bör göras avseende förslagen till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken för att säkra att förslagen så snart de är antagna helt och hållet omfattar Kroatien som ny medlemsstat.  

2. 2.       RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Inga samråd med berörda parter eller konsekvensbedömningar har varit nödvändiga, eftersom de ändringar som behöver göras följer av anslutningsakten för Kroatien.

3. 3.       RÄTTSLIGA ASPEKTER

Den anpassning som görs är en ändring av förslaget COM(2011) 625 final/3 till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken. Syftet med ändringarna är att föra in de specifika bestämmelserna för Kroatien som redan finns i anslutningsfördraget. De viktigaste bestämmelserna som förs in är följande:  

- Gradvist införande av direktstöd i Kroatien (infasning).

- Möjlighet för Kroatien att bevilja kompletterande nationella direktstöd som kompletterar de stödordningar som förtecknas i bilaga I och som Kroatien kommer att genomföra efter reformen.

- Bestämmelser om vissa finansiella aspekter (nationella tak i bilaga II, nettobelopp efter införandet av stödtak i bilaga III, högsta tillåtna belopp för kompletterande nationella direktstöd enligt bilaga V).

- Genomförandet av den särskilda nationella minröjningsreserven i Kroatien. Minröjningsreserven avser mark som minröjts för att åter utnyttjas för jordbruksändamål.

4. 4.       BUDGETKONSEKVENSER

Denna ändring får inga budgetkonsekvenser utöver de budgetkonsekvenser som redan angetts i motiveringarna till de aktualiserade förslagen till den fleråriga budgetramen.

2011/0280 (COD)

Ändring av kommissionens förslag COM(2011) 625 final/3 till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken

Kommissionens förslag COM(2011) 625 final/3 ska ändras på följande sätt:

(1)          I skäl 5 ska första meningen ersättas med följande:

”För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och undvika illojal konkurrens och diskriminering mellan jordbrukare, bör kommissionen ges genomförandebefogenheter när det gäller följande: godkännande av kompletterande nationellt direktstöd i Kroatien, fastställande av de belopp som ska ingå i den särskilda nationella minröjningsreserven för Kroatien, fastställande av det årliga nationella taket för systemet med grundstöd, antagande av regler för ansökningar om tilldelning av stödrättigheter, antagande av regler om återföring av stödrättigheter som inte aktiverats till den nationella reserven, fastställande av krav rörande anmälan av överföring av stödrättigheter till de nationella myndigheterna och tidsfristerna för sådan anmälan, fastställande av det årliga taket för stöd vid tillämpning av jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimatet och miljön, fastställande av det årliga taket för stöd som kompenserar för områden med naturliga begränsningar, fastställande av ett årligt tak för stöd till unga jordbrukare, fastställande av de årliga taken för frivilligt kopplat stöd, antagande av regler om förfarandet för fastställande och godkännande av beslut inom ramen för frivilligt kopplat stöd, antagande av regler om det förfarande för godkännande och anmälan till producenterna som är kopplat till tillståndsgivningen för mark och sorter i samband med det grödspecifika stödet för bomull, fastställande av bestämmelser om beräkningen av minskningen av beloppet för grödspecifikt stöd för bomull, och antagande av regler om allmänna anmälningskrav.”

(2)          Skäl 11 ska ersättas med följande:

”11. För att säkerställa att de belopp som är avsedda att finansiera den gemensamma jordbrukspolitiken är förenliga med de årliga tak som anges i artikel 16.1 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], är det lämpligt att behålla anpassningen av direktstödnivån varje enskilt kalenderår. Anpassningen av direktstöd bör endast tillämpas på stöd på mer än 5 000 euro som kommer att beviljas en jordbrukare under ett visst kalenderår. Med beaktande av direktstödsnivåerna i Bulgarien, Kroatien och Rumänien inom ramen för den infasningsmekanism som tillämpas på alla direktstöd som beviljas jordbrukare i dessa medlemsstater, bör instrumentet för finansiell disciplin inte tillämpas i Bulgarien och Rumänien förrän från och med den 1 januari 2016 och inte i Kroatien förrän från och med den 1 januari 2022.”

(3)          Skäl 12 ska ersättas med följande:

”(12)  För att ta hänsyn till utvecklingen när det gäller de maximala direktstödsbelopp som får beviljas totalt, inklusive de belopp som följer av beslut som kommer att fattas av medlemsstaterna avseende överföringar mellan första och andra pelaren och de belopp som följer av de anmälningar som Kroatien kommer att göra avseende mark som minröjts och som åter används för jordbruksändamål, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen för översyn av de nationella tak och de nettotak som fastställs i denna förordning.”

(4)          I skäl 14 ska sista meningen ersättas med följande:

”För att säkerställa likabehandling för jordbrukare vars direktstöd omfattas av infasning i Bulgarien, Kroatien och Rumänien, bör minimitröskeln grundas på de slutliga belopp som ska beviljas i slutet av infasningsprocessen.”

(5)        I skäl 19 ska följande mening läggas till i slutet:

”Samma möjlighet bör ges Kroatien och en infasningsmekanism i enlighet med anslutningsakten kommer att vara i kraft för Kroatien till 2021.”

(6)        Efter skäl 19 ska följande nya skäl införas:

”19a. I förordning (EG) nr 73/2009, ändrad genom 2011 års anslutningsakt, föreskrivs en särskild nationell minröjningsreserv för Kroatien vars uppgift är att under en period på tio år från anslutningen till unionen årligen finansiera tilldelningen av stödrättigheter för den mark som kommer att minröjas och åter tas i bruk för jordbruksändamål. Det är lämpligt att anta regler för fastställandet av de belopp som är avsedda att finansiera stödet till sådana områden inom ramen för de stödordningar som föreskrivs i denna förordning och regler för förvaltningen av minröjningsreserven. För att beakta de belopp som blir resultatet av Kroatiens anmälningar om mark som minröjts för att åter utnyttjas för jordbruksändamål bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att se över vissa finansiella bestämmelser som gäller för Kroatien.

(7)          I artikel 1.b ska led viii ersättas med följande:

”viii)    Ramar som möjliggör för Bulgarien, Kroatien och Rumänien att komplettera direktstöden.”

(8)          I artikel 6 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.     För att ta hänsyn till utvecklingen när det gäller maximibeloppen för de direktstöd som får beviljas, inklusive de belopp som följer av beslut som fattas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14 och de belopp som följer av tillämpningen av artikel 17b, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 i syfte att se över de nationella tak som fastställs i bilaga II.”

(9)          I artikel 8 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.     Inom ramen för det gradvisa införandet av direktstöd enligt artikel 16 ska punkt 1 i denna artikel gälla för Bulgarien och Rumänien från och med den 1 januari 2016 och för Kroatien från och med den 1 januari 2022.”

(10)        I artikel 10 ska följande läggas till i slutet av punkt 4:

”När det gäller Kroatien ska det stöd som avses i punkt 1 och som begärts eller kommer att beviljas för åren 2014–2021 beräknas på grundval av det belopp som anges i bilaga Va.A.”

(11)        I avdelning II ska rubriken till kapitel 2 ersättas med följande:

”Bestämmelser för Bulgarien, Kroatien och Rumänien.”

(12)        Rubriken till artikel 16 ska ersättas med följande:

”Gradvist införande av direktstöd i Bulgarien och Rumänien.”

(13)        Följande artikel ska införas:

”Artikel 16a

Gradvist införande av direktstöd i Kroatien

I Kroatien ska direktstöd införas i enlighet med följande tabell för ökning av direktstödsnivåerna, uttryckta som en procentandel av de direktstödsnivåer som ska tillämpas från och med 2022:

– 2013: 25 %.

– 2014: 30 %.

– 2015: 35 %.

– 2016: 40 %.

– 2017: 50 %.

– 2018: 60 %.

– 2019: 70 %.

– 2020: 80 %.

– 2021: 90 %.

– 100 % från och med 2022.”

(14)        Rubriken till artikel 17 ska ersättas med följande:

”Kompletterande nationella direktstöd och direktstöd i Bulgarien och Rumänien”

(15)        I kapitel 2 ska följande artiklar läggas till:

”

”Artikel 17a

Kompletterande nationella direktstöd i Kroatien

1.      Kroatien ska, med förbehåll för att kommissionen ger sitt tillstånd genom en genomförandeakt utan biträde av den kommitté som avses i artikel 56, ha möjlighet att vid behov komplettera de stödordningar som anges i bilaga I.

2.      Det kompletterande stöd som får beviljas under ett visst år och avseende en viss stödordning får inte överskrida ett särskilt rambelopp. Detta rambelopp ska vara lika med skillnaden mellan följande:

(a)     det direktstödsbelopp som är tillgängligt per berörd stödordning efter det att direktstöd har införts fullt ut enligt artikel 16a från och med kalenderåret 2022,

och

(b)     det direktstödsbelopp som är tillgängligt per berörd stödordning för det aktuella kalenderåret enligt tabellen för ökningar i artikel 16a.

3.      Det totala beloppet för kompletterande nationella direktstöd får inte överskrida det tak som anges i bilaga Va.B för det aktuella kalenderåret.

4.      Kroatien får, på grundval av objektiva kriterier och efter tillstånd från kommissionen, besluta vilka belopp som ska beviljas som kompletterande nationellt stöd.

5.      I tillståndet från kommissionen ska anges vilken eller vilka stödordningar som berörs och den högsta tillåtna stödnivån för det kompletterande nationella stödet.

När det gäller kompletterande nationellt direktstöd som är avsett som komplement till de frivilligt kopplade stöd som avses i kapitel 1 i avdelning IV ska det i tillståndet också anges vilken typ av jordbruk eller vilken specifik jordbrukssektor enligt artikel 38.2 som det kompletterande nationella direktstödet avser.

6.      Stödvillkoren för kompletterande nationellt direktstöd ska vara samma som för stöd inom motsvarande stödordningar enligt den här förordningen.

7.      De kompletterande nationella direktstöden ska vid behov justeras till följd av utvecklingen inom den gemensamma jordbrukspolitiken. De ska beviljas i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

8.      Kroatien ska lämna en rapport med uppgift om de åtgärder som vidtagits för genomförandet av de kompletterande nationella direktstöden före den 30 juni året efter genomförandet. Rapporten ska åtminstone omfatta följande:

(a)     Eventuella förändringar i situationen som påverkar de kompletterande nationella direktstöden.

(b)     För varje kompletterande nationellt direktstöd, antalet stödmottagare, totalbeloppet beviljat kompletterande nationellt stöd, samt antalet hektar och antalet djur eller andra enheter för vilka stöd beviljats.

(c)     En rapport om de kontrollåtgärder som vidtagits avseende beviljat kompletterande nationellt direktstöd.

Artikel 17b

Särskild nationell minröjningsreserv för Kroatien

1.      Från och med 2014 ska Kroatien senast den 31 januari varje år anmäla till kommissionen vilka områden som har identifierats i enlighet med artikel 57a.10 i förordning (EG) nr 73/2009 och som återgått till att användas för jordbruksverksamhet under det föregående kalenderåret.

Kroatien ska också anmäla antalet stödrättigheter som stod till jordbrukarnas förfogande den 31 december föregående kalenderår och vilket belopp som fanns kvar att utnyttja i den särskilda nationella minröjningsreserven samma datum.

Om tillämpligt ska de anmälningar som avses i första och andra stycket göras per region som utsetts enligt artikel 20.1.

2.      Kommissionen ska årligen, i samband med översynen av taken enligt artikel 6.2, beräkna det belopp som ska läggas till beloppen för Kroatien i bilaga II och som ska användas för att finansiera stöd inom de ordningar som förtecknas i bilaga I för de områden som avses i punkt 1 första stycket i denna artikel. Beloppet ska beräknas på grundval av de uppgifter som Kroatien anmäler i enlighet med punkt 1 och de preliminära genomsnittliga direktstöden per hektar under det berörda året.

Det högsta belopp som i enlighet med första stycket ska läggas till på grundval av alla de arealer som Kroatien i enlighet med punkt 1 anmäler fram till 2022, ska i enlighet med bilaga Vb vara 9 600 000 euro och ska följa tabellen för ökning av direktstödsnivåerna i artikel 16a.

3.      Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa vilken andel av de belopp som läggs till enligt punkt 2 som Kroatien ska föra upp i den särskilda nationella minröjningsreserven för tilldelning av stödrättigheter för de områden som avses i punkt 1 första stycket. Andelen ska beräknas på grundval av förhållandet mellan det grundläggande stödtaket och det belopp som anges i bilaga II före ökningen enligt punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

4.      Under perioden 2014–2022 ska Kroatien använda den särskilda nationella minröjningsreserven för att tilldela jordbrukarna stödrättigheter för de minröjda områden som dessa deklarerar under det aktuella året. Tilldelningen ska göras på följande villkor:

(a)     Marken ska vara stödberättigande i den mening som avses i artikel 25.2.

(b)     Marken ska ha återgått till att användas för jordbruksverksamhet under det föregående kalenderåret.

(c)     Marken ska ha anmälts till kommissionen i enlighet med punkt 1.

5.      Värdet på de stödrättigheter som avses i denna artikel ska motsvara det nationella eller regionala genomsnittsvärdet på stödrättigheter under tilldelningsåret och ligga inom ramen för de belopp som är tillgängliga inom den särskilda nationella minröjningsreserven.

6.       Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att anpassa de belopp som anges i bilaga Va för att beakta de belopp som följer av tillämpningen av denna artikel.”

(16)        I artikel 18 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.     Jordbrukarna ska kunna få stöd enligt ordningen för grundstöd om de erhåller stödrättigheter enligt denna förordning genom tilldelning enligt artikel 17b.4, genom en första tilldelning enligt artikel 21, från den nationella reserven enligt artikel 23 eller genom överföring i enlighet med artikel 27.”

(17)        I artikel 19.3 ska följande stycke läggas till:

”Första stycket ska inte gälla om ändringen beror på tillämpning av artikel 17b.2.”

(18)        I artikel 21.2 ska första stycket ersättas med följande:

”Jordbrukare som under 2011 eller, när det gäller Kroatien, under 2013, aktiverade minst en stödrättighet inom ramen för det samlade gårdsstödet eller ansökte om stöd inom ramen för system för enhetlig arealersättning, i båda fallen i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009, ska erhålla stödrättigheter under grundstödordningens första tillämpningsår förutsatt att de är berättigade till att beviljas direktstöd i enlighet med artikel 9.”

(19)        I artikel 49 ska punkt 3 ersättas med följande:

”3.     Genom undantag från punkt 2 får det belopp som avses i punkt 1, i Kroatien, Cypern och Malta, fastställas till ett värde som är lägre än 500 euro, men minst 200 euro.”

(20)        I bilaga II ska följande införas efter uppgifterna avseende Frankrike:

”

Kroatien || 111 900 || 130 550 || 149 200 || 186 500 || 223 800 || 261 100*

*           För Kroatiens vidkommande kommer det nationella taket för kalenderåret 2020 att ligga på 298 400, för 2021 på 335 700 och för 2022 på 373 000 (i tusental euro).”

(21)        I bilaga III ska följande införas efter uppgifterna avseende Frankrike:

”

Kroatien || 111,9. || 130,6 || 149,2 || 186,5 || 223,8 || 261,1*

*           För Kroatiens vidkommande kommer det nationella taket för kalenderåret 2020 att ligga på 298,4, för 2021 på 335,7 och för 2022 på 373 (i miljoner euro).”

(22)        I bilaga IV ska följande införas efter uppgifterna avseende Frankrike:

”

Kroatien || 100 || 1 ha

”

(23)        Följande ska införas som bilaga Va:

”BILAGA Va Finansiella bestämmelser som gäller för Kroatien och som avses i artiklarna 10 och 17a

A.      Belopp avseende tillämpningen av artikel 10:

(i tusental euro)

||

Kroatien || 373 000

B.      Sammanlagt kompletterande nationellt direktstöd enligt i artikel 17a.3:

(i tusental euro)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021

Kroatien || 261 100 || 242 450 || 223 800 || 186 500 || 149 200 || 111 900 || 74 600 || 37 300

”

(24)        Följande ska införas som bilaga Vb:

”BILAGA Vb Maximala belopp som får läggas till de belopp som anges i bilaga II i enlighet med artikel 17b.2

(i tusental euro)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021 || 2022

Kroatien || 2 880 || 3 360 || 3 840 || 4 800 || 5 760 || 6 720 || 7 680 || 8 640 || 9 600

”

(25)        I bilaga VI ska följande införas efter uppgifterna avseende Frankrike:

”

Kroatien || 5,9

”

(26)        Bilaga VII ska ändras på följande sätt:

(a)     Följande ska föras in efter raden avseende artikel 57 i förordning (EG) nr 73/2009:

”

57a || Artikel 17b || -

”

(b)     Uppgiften avseende artikel 121 i förordning (EG) nr 73/2009 ska ersättas med följande:

”

121 || Artiklarna 16 och 16a || -

”

(c)     Uppgiften avseende artikel 132 i förordning (EG) nr 73/2009 ska ersättas med följande:

”

132 || Artiklarna 17 och 17a || -

”

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.           GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.        Förslagets eller initiativets beteckning

-        Ändring av kommissionens förslag COM(2011) 625 final/3 till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken

-        Ändring av kommissionens förslag COM(2011) 626 final/3 till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning)

-        Ändring av kommissionens förslag COM(2011) 627 final/3 till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

-        Ändring av kommissionens förslag COM(2011) 628 final/2 till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken   

1.2.        Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[3]

Politikområde avdelning 05 i rubrik 2

1.3.        Typ av förslag eller initiativ (regelverk för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013)

x Ny åtgärd

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[4]

x Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

x Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.        Mål

1.4.1.     Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

För att öka resurseffektiviteten och därigenom, i enlighet med Europa 2020-strategin, bidra till smart och hållbar tillväxt för alla när det gäller jordbruket och landsbygdsutvecklingen i EU, har följande mål uppsatts för den gemensamma jordbrukspolitiken:

- Hållbar livsmedelsproduktion.

- Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder.

- Balanserad territoriell utveckling.

1.4.2.     Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Specifika mål för politikområde 05:

Specifikt mål nr 1:

Att tillhandahålla miljömässiga kollektiva nyttigheter.

Specifikt mål nr 2:

Att kompensera för produktionssvårigheter i områden med särskilda naturliga begränsningar.

Specifikt mål nr 3:

Att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och anpassa sig till dem.

Specifikt mål nr 4:

Att förvalta EU-budgeten på jordbruksområdet enligt höga krav på ekonomisk förvaltning.

Specifikt mål för ABB 05 02 – interventioner på jordbruksmarknaderna:

Specifikt mål nr 5:

Att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft och öka dess värdeandel i livsmedelskedjan

Specifikt mål för ABB 05 03 – direktstöd:

Specifikt mål nr 6:

Att bidra till jordbrukens inkomster och begränsa svängningarna i dessa

Specifika mål för ABB 05 04 – landsbygdsutveckling:

Specifikt mål nr 7:

Att gynna grön tillväxt genom innovation.

Specifikt mål nr 8:

Att främja sysselsättningen och bevara de sociala nätverken på landsbygden.

Specifikt mål nr 9:

Att förbättra landsbygdsekonomin och främja diversifiering.

Specifikt mål nr 10:

Att möjliggöra strukturell mångfald i driftssystemen.

1.4.3.     Verkan eller resultat som förväntas

Det går inte i nuläget att fastställa kvantitativa mål för effektindikatorer. Även om politiken kan lägga kursen i en viss riktning kommer det faktiska ekonomiska, miljömässiga och sociala utfallet, mätt med sådana indikatorer, också att bero på en rad yttre faktorer. De senaste erfarenheterna har dessutom visat att dessa faktorer är både betydande och oförutsägbara. Ytterligare analyser pågår, och resultatet av dessa kommer att läggas fram inför perioden efter 2013.

När det gäller direktstöd kommer medlemsstaterna att i viss mån kunna besluta om genomförandet av vissa delar av stödsystemen.

Beträffande landsbygdsutveckling kommer de förväntade resultaten och effekterna att bero på de program för landsbygdsutveckling som medlemsstaterna ska lämna in till kommissionen. Medlemsstaterna kommer att uppmanas att fastställa mål i dessa program.

1.4.4.     Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Enligt förslagen ska det inrättas ett gemensamt regelverk för övervakning och utvärdering. Syftet med detta är att mäta effekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Regelverket ska omfatta alla instrument för övervakning och utvärdering av åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt direktstöd, marknadsåtgärder, åtgärder för landsbygdsutveckling och tillämpningen av tvärvillkor.

Åtgärdernas effekter ska mätas utifrån följande mål:

(a)      Hållbar livsmedelsproduktion, med fokus på jordbruksinkomster, jordbrukets produktivitet och prisstabilitet.

(b)     Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder, med fokus på utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, mark och vatten.

(c)      Balanserad territoriell utveckling, med fokus på sysselsättningen på landsbygden och tillväxt och fattigdom i landsbygdsområden.

Kommissionen ska i olika genomförandeakter fastställa specifika indikatorer för dessa mål och områden.

För landsbygdsutveckling föreslås också ett förstärkt system för gemensam övervakning och utvärdering. Systemet syftar till att a) demonstrera landsbygdsutvecklingspolitikens utveckling och resultat samt bedöma åtgärdernas verkan, effektivitet och relevans, b) bidra till ett mer målinriktat stöd för landsbygdsutveckling och c) lägga grunden för en gemensam lärprocess om övervakning och utvärdering. Kommissionen ska i en genomförandeakt fastställa en förteckning över gemensamma indikatorer som är kopplade till prioriteringarna.

1.5.        Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.     Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Syftet med förslagen, vilka har ändrats för att beakta Kroatiens anslutning, är att fastställa de rättsliga ramarna för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Därigenom uppfylls, i enlighet med Europa 2020-strategin, jordbrukspolitikens fleråriga strategiska mål för Europas landsbygdsområden, liksom tillämpliga krav i fördraget.

1.5.2.     Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Den framtida gemensamma jordbrukspolitiken kommer inte bara att vara en politik som omfattar en visserligen nödvändig men ändå liten del av EU:s ekonomi, utan också en politik av strategisk betydelse för livsmedelssäkerheten, miljön och balansen mellan olika geografiska områden. EU:s helt och hållet gemensamma jordbrukspolitik kan alltså använda begränsade budgetmedel på ett optimalt sätt genom att bidra till att bevara ett hållbart jordbruk i hela EU, tackla viktiga gränsöverskridande problem som klimatförändringarna, och samtidigt stärka solidariteten mellan medlemsstaterna.

Som anges i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020[5] är den gemensamma jordbrukspolitiken äkta EU-politik. I stället för att bedriva jordbrukspolitik på 28 olika sätt, med medel från lika många budgetar, har medlemsstaterna slagit samman sina resurser för att skapa en enhetlig europeisk politik som finansieras via EU-budgeten. Detta medför naturligtvis att den gemensamma jordbrukspolitiken svarar för en stor del av EU:s budget. Det valda systemet är dock både effektivare och mer ekonomiskt än osamordnade nationella strategier hade varit.

1.5.3.     Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

En omfattande konsekvensanalys har genomförts, vilken har baserats på en utvärdering av de nuvarande politiska ramarna, omfattande samråd med aktörerna och en analys av framtida utmaningar och behov. Närmare upplysningar om detta finns i konsekvensanalysen och i de motiveringar som åtföljer förslagen till rättsakter.

1.5.4.     Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

De lagstiftningsförslag som omfattas av denna finansieringsöversikt bör ses i sitt vidare sammanhang – dvs. förslaget till en enda ramförordning med enhetliga regler för de gemensamma strategiska ramfonderna (EJFLU, Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EMFF). En sådan ramförordning kommer att ge ett viktigt bidrag till minskningen av de administrativa bördorna, en effektiv användning av EU-medel samt praktiska förenklingar. Detta ligger också i linje med de nya tankegångarna i den gemensamma strategiska ramen för dessa fonder och de kommande partnerskapsavtalen, som också kommer att omfatta ovannämnda fonder.

I den gemensamma strategiska ram som ska inrättas översätts målen och prioriteringarna i Europa 2020-strategin till prioriteringar för EJFLU, Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden och EMFF, vilket garanterar att fonderna används på ett samordnat sätt för att uppnå gemensamma mål.

I den gemensamma strategiska ramen fastställs också system för samordning med unionens andra berörda politikområden och instrument.

Betydande synergieffekter och förenklingar kommer också att uppnås genom harmonisering och förenhetligande av bestämmelserna om förvaltning och kontroll inom den gemensamma jordbrukspolitikens första (EGFJ) och andra (EJFLU) pelare. Den starka kopplingen mellan EGFJ och EJFLU bör bibehållas, och de strukturer som redan finns i medlemsstaterna bör bevaras.

1.6.        Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

x Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid (för utkasten till förordningar om direktstöd och landsbygdsutveckling samt övergångsförordningar)

– x   Förslaget eller initiativet ska gälla från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

– x   Det påverkar resursanvändningen under tillämpningsperioden för nästa fleråriga budgetram. När det gäller landsbygdsutveckling påverkas betalningarna till 2023.

x Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid (för utkastet till förordning om en samlad marknadsordning och den horisontella förordningen)

– Genomförande från och med 2014.

1.7.        Planerad metod för genomförandet[6]

x Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

– ¨  genomförandeorgan

– ¨  byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[7]

– ¨  nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

– ¨  personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

x Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Anmärkningar

Ingen ändring i sak jämfört med nuvarande situation, dvs. större delen av de utgifter som omfattas av lagstiftningsförslagen om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att genomföras genom delad förvaltning med medlemsstaterna. En mycket liten del kommer dock också i fortsättningen att utföras genom direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen.

2.           FÖRVALTNING

2.1.        Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Kommissionen kommer vart fjärde år att lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om övervakning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitiken. Den första rapporten ska läggas fram senast i slutet av 2017.

Detta kompletteras av långtgående krav på rapportering och anmälan på jordbrukspolitikens alla delområden. Dessa krav kommer att specificeras i genomförandebestämmelserna.

När det gäller landsbygdsutveckling finns det också bestämmelser om övervakning på programnivå som kommer att samordnas med övriga fonder. Övervakningen kommer också att kopplas till förhands-, underhands- och efterhandsutvärderingar.

2.2.        Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.     Risker som identifierats

Den gemensamma jordbrukspolitiken har mer än sju miljoner stödmottagare som får stöd genom ett stort antal olika stödordningar, och för var och en av dessa finns det ingående och ibland komplexa krav som måste uppfyllas.

Den allt lägre felprocenten på den gemensamma jordbrukspolitikens område kan redan betraktas som en trend. Den senaste felprocenten (ca 2 %) bekräftar den generellt sett positiva bedömningen från tidigare år. Ambitionen är att fortsätta ansträngningarna så att man kommer under 2 %.

2.2.2.     Planerade kontrollmetoder

Lagstiftningspaketet, särskilt förslaget till förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, syftar till att behålla och förstärka det nuvarande systemet, vilket inrättades genom förordning (EG) nr 1290/2005. Det innehåller bestämmelser om en obligatorisk administrativ struktur på medlemsstatsnivå centrerad runt de godkända utbetalande organen, vilka ansvarar för kontrollerna hos de slutliga stödmottagarna enligt principerna i punkt 2.3. Varje år ska det utbetalande organets chef lämna en revisionsförklaring för att visa att räkenskaperna är fullständiga, exakta och sanningsenliga, att de interna kontrollsystemen fungerar på avsett sätt, och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. Ett oberoende revisionsorgan ska sedan lämna ett yttrande över dessa tre komponenter.

Kommissionen kommer också fortsättningsvis att granska jordbruksutgifterna utifrån en riskbaserad strategi. På så sätt kan granskningarna koncentreras till de områden där riskerna är störst. Om granskningarna visar att utgifter har uppstått i strid med unionens bestämmelser ska kommissionen utesluta de berörda beloppen från unionsfinansiering i enlighet med systemet för kontroll av överensstämmelse.

När det gäller kostnaderna för kontroller återfinns en ingående analys i bilaga 8 till den konsekvensanalys som åtföljer lagstiftningsförslagen.

Genom att det offentliggörs information om mottagarna av stöd från EGFJ och EJFLU stärks den offentliga tillsynen av hur unionens medel används inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket i sin tur synliggör politiken och bidrar till att sprida kunskapen om den.

2.3.        Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Syftet med lagstiftningspaketet, och särskilt förslaget till förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, är att bibehålla och förstärka de nuvarande detaljerade system för kontroller och sanktioner som de utbetalande organen tillämpar. Vissa grundläggande egenskaper ska vara gemensamma samtidigt som det ska finnas specialbestämmelser som skräddarsys för varje enskilt stödsystem. Systemen omfattar i allmänhet noggranna administrativa kontroller av 100 % av stödansökningarna, samkörning med andra databaser där så är lämpligt, samt kontroller på platsen före utbetalning för ett minimiantal transaktioner, beroende på vilka risker som är förknippade med stödsystemet i fråga. Om det uppdagas många oegentligheter vid kontrollerna på plats måste ytterligare kontroller utföras. Det i särklass viktigaste systemet i detta sammanhang är det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS), som under budgetåret 2010 täckte ungefär 80 % av de totala utgifterna för EGFJ och EJFLU. Kommissionen kommer att få befogenhet att besluta om en minskning av antalet kontroller på plats för medlemsstater med välfungerande kontrollsystem och låg felprocent.

Paketet innehåller också bestämmelser om att medlemsstaterna ska förhindra, upptäcka och korrigera oegentligheter och bedrägerier samt införa effektiva, avskräckande och proportionella sanktioner i enlighet med unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning, och därtill återvinna otillåtet utförda betalningar med ränta. I paketet ingår dessutom ett automatiskt kontrollsystem för oegentligheter. Enligt detta ska de belopp som inte återvunnits inom fyra år från det att begäran om återvinning gjordes, eller inom åtta år i händelse av rättsliga förfaranden, betalas av den berörda medlemsstaten. Detta system kommer att ge medlemsstaterna starka incitament att återvinna otillåtet utförda betalningar så snabbt som möjligt.

3.           BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

Beloppen i denna finansieringsöversikt uttrycks i löpande priser och i form av åtaganden.

Lagstiftningsförslagens budgetkonsekvenser anges i tabellerna nedan. Förslagen medför också andra ändringar som inte har några budgetkonsekvenser.

Det kan i nuläget inte uteslutas att budgetdisciplinära åtgärder kommer att vidtas under ett eller flera år i perioden 2014–2020. Om så sker är det dock inte en följd av själva reformförslagen utan av andra faktorer, t.ex. utbetalningen av direktstöd eller den framtida utvecklingen på jordbruksmarknaderna.

När det gäller direktstöd är de utökade nettotaken för 2014 (kalenderåret 2013) som anges i kommissionens förslag avseende tillämpningen av direktstöd under övergångsåret 2013 (COM(2011)630)[8] högre än de belopp som avsatts för direktstöd i de bifogade tabellerna. Syftet med höjningen av taken är att se till att nuvarande lagstiftning kan fortsätta att tillämpas i ett scenario där alla övriga faktorer förblir oförändrade, utan att detta föregriper ett tänkbart behov av att tillämpa systemet för budgetdisciplin.

Reformförslagen innehåller vissa bestämmelser som ger medlemsstaterna en viss flexibilitet vid tilldelningen av direktstöd och när det gäller landsbygdsutveckling. Om medlemsstaterna bestämmer sig för att utnyttja denna flexibilitet kommer det att få budgetkonsekvenser inom de givna beloppen, och dessa kan inte kvantifieras i nuläget.

Det ändrade förslaget om direktstöd innehåller en bestämmelse om successiv minskning och införande av stödtak. De medel som blir resultatet av att det införs stödtak och som är avsedda att överföras till lansbygdsutvecklingsområdet har beräknats preliminärt så att man har kunnat fastställa nettotak för direktstöden (bilaga III till förslaget). Den preliminära beräkningen har gjorts på grundval av antaganden om medlemsstaternas genomförande av direktstöden och kommer att ses över så snart medlemsstaterna har anmält sina beslut om genomförande. När det gäller Kroatien är det i nuläget inte möjligt att uppskatta resultaten av att det införs stödtak, på grund av bristande uppgifter. En första preliminär uppskattning visar att resultatet av att det införs stödtak kommer att vara noll för Kroatien. Uppskattningen kommer att göras om så snart det finns uppgifter.

I finansieringsöversikten beaktas inte möjligheten att använda reserven för krislägen. Det bör betonas att beloppen för marknadsrelaterade utgifter baseras på att det inte görs några offentliga interventionsuppköp och att det inte vidtas andra krisåtgärder inom någon sektor.

3.1.        Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Tabell 1: Belopp för den gemensamma jordbrukspolitiken inklusive kompletterande belopp enligt förslagen till en flerårig budgetram och förslagen om en reform av jordbrukspolitiken

Miljoner euro (löpande priser)

Budgetår || 2013 || 2013 anpassat (1) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

|| || || || || || || || || ||

Inom den fleråriga budgetramen || || || || || || || || || ||

Budgetrubrik 2 || || || || || || || || || ||

Direktstöd och marknadsrelaterade utgifter (2) (3) (4) (5) || 44 939 || 45 304 || 44 956 || 45 199 || 45 463 || 45 702 || 45 729 || 45 756 || 45 783 || 318 589

Beräknade inkomster som avsatts för särskilda ändamål || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 672 || 4 704

|| || || || || || || || || ||

P1 Direktstöd och marknadsrelaterade utgifter (inkl. inkomster avsatta för särskilda ändamål) (5) || 45 611 || 45 976 || 45 628 || 45 871 || 46 135 || 46 374 || 46 401 || 46 428 || 46 455 || 323 293

|| || || || || || || || || ||

P2 Landsbygdsutveckling (4) || 14 817 || 14 451 || 14 784 || 14 784 || 14 784 || 14 784 || 14 784 || 14 784 || 14 784 || 103 488

|| || || || || || || || || ||

Totalt || 60 428 || 60 428 || 60 412 || 60 655 || 60 919 || 61 159 || 61 186 || 61 212 || 61 239 || 426 781

Budgetrubrik 1 || || || || || || || || || ||

EU-stödramar för jordbruksforskning och innovation || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || 682 || 696 || 710 || 724 || 738 || 753 || 768 || 5 072

De sämst ställda i unionen || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || 379 || 387 || 394 || 402 || 410 || 418 || 427 || 2 818

Totalt || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || 1 061 || 1 082 || 1 104 || 1 126 || 1 149 || 1 172 || 1 195 || 7 889

Budgetrubrik 3 || || || || || || || || || ||

Livsmedelssäkerhet || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || 352 || 352 || 352 || 352 || 352 || 352 || 352 || 2 465

|| || || || || || || || || ||

Utanför den fleråriga budgetramen || || || || || || || || || ||

 Reserv för jordbrukskriser || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || 531 || 541 || 552 || 563 || 574 || 586 || 598 || 3 945

 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter || || || || || || || || || ||

Varav maximalt för jordbruket: (6) || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || 379 || 387 || 394 || 402 || 410 || 418 || 427 || 2 818

|| || || || || || || || || ||

TOTALT || || || || || || || || || ||

TOTALT, kommissionens förslag (inom + utanför budgetramen) + inkomster avsatta för särskilda ändamål || 60 428 || 60 428 || 62 735 || 63 017 || 63 322 || 63 602 || 63 671 || 63 740 || 63 810 || 443 898

TOTALT, förslagen inom budgetramen (exkl. reserver och globaliseringsfonden) + inkomster avsatta för särsk. ändamål || 60 428 || 60 428 || 61 825 || 62 089 || 62 376 || 62 637 || 62 686 || 62 736 || 62 786 || 437 136

Anm.:

(1)           Med beaktande av ändringar av lagstiftningen som redan beslutats, dvs. frivillig modulering för Förenade kungariket och bestämmelsen om oanvända medel enligt artikel 136 kommer att sluta tillämpas i slutet av 2013.

(2)           Beloppen gäller det föreslagna årliga taket för den första pelaren. Det ska dock även påpekas att det finns ett förslag om att flytta negativa utgifter från avslutandet av räkenskaperna (f.n. under punkt 05 07 01 06) till inkomster avsatta för särskilda ändamål (under punkt 67 03). Detaljuppgifter om detta finns i tabellen med beräknade inkomster nedan.

(3)           Siffrorna för 2013 inbegriper belopp för veterinära och fytosanitära åtgärder samt marknadsåtgärder för fiskerisektorn.

(4)           Beloppen i tabellen ovan ligger i linje med dem i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig av den 29 juni 2011) och kommissionens ändrade förslag om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (COM(2012)388 av den 6 juli 2012). Man har dock ännu inte beslutat om den fleråriga budgetramen ska återspegla den överföring som föreslås från och med 2014 och som innebär att en medlemsstats anslag för det nationella omstruktureringsprogrammet för bomull överförs till landsbygdsutveckling. Detta skulle innebära en justering på 4 miljoner euro per år av beloppen för det särskilda EGFJ-utgiftstaket och för den andra pelaren. I tabellerna i avsnitten nedan har beloppen överförts vare sig de återspeglas i den fleråriga budgetramen eller inte.

(5)           Häri ingår också de maximala beloppen för Kroatiens särskilda nationella minröjningsreserv.

(6)           I enlighet med kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011)500 slutlig) kommer ett totalbelopp på upp till 2,5 miljarder euro i 2011 års priser att vara tillgängligt inom ramen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, för att ge ytterligare stöd till jordbrukare som drabbats av globaliseringens effekter. I tabellen ovan är beloppen för enskilda år i löpande priser bara vägledande. I förslaget till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (KOM(2011) 403 slutlig av den 29 juni 2011) fastställs för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ett årligt maximibelopp på 429 miljoner euro i 2011 års priser.

3.2.        Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.     Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Tabell 2: Beräknade inkomster och utgifter för politikområde 05 inom rubrik 2

Miljoner euro (löpande priser)

Budgetår || 2013 (1) || 2013 anpassat (1) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

INKOMSTER || || || || || || || || || ||

123 - Produktionsavgift för socker (egna medel) || 123 || 123 || 125 || 125 || || || || || || 250

|| || || || || || || || || ||

67 03 - Inkomster avsatta för särskilda ändamål || 672 || 672 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 5 187

 varav: ex 05 07 01 06 - Avslutande av räkenskaperna || 0 || 0 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

Totalt || 795 || 795 || 866 || 866 || 741 || 741 || 741 || 741 || 741 || 5 437

UTGIFTER || || || || || || || || || ||

05 02 - Marknader (2) || 3 311 || 3 311 || 2 652 || 2 671 || 2 700 || 2 729 || 2 752 || 2 740 || 2 729 || 18 974

05 03 - Direktstöd (före införandet av stödtak) (3) || 42 170 || 42 535 || 42 970 || 43 193 || 43 428 || 43 637 || 43 641 || 43 678 || 43 715 || 304 261

05 03 - Direktstöd (efter införandet av stödtak) (3) (4) || 42 170 || 42 535 || 42 970 || 43 028 || 43 256 || 43 453 || 43 455 || 43 492 || 43 530 || 303 184

|| || || || || || || || || ||

05 04 - Landsbygdsutveckling (före införandet av stödtak) || 14 817 || 14 451 || 14 788 || 14 788 || 14 788 || 14 788 || 14 788 || 14 788 || 14 788 || 103 516

05 04 - Landsbygdsutveckling (efter införandet av stödtak)(4) || 14 817 || 14 451 || 14 788 || 14 952 || 14 960 || 14 973 || 14 974 || 14 974 || 14 974 || 104 594

05 07 01 06 - Avslutande av räkenskaperna || -69 || -69 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

Totalt || 60 229 || 60 229 || 60 410 || 60 652 || 60 916 || 61 155 || 61 181 || 61 207 || 61 232 || 426 751

NETTOBUDGET efter inkomster avsatta för särsk. ändamål || || || 59 669 || 59 911 || 60 175 || 60 414 || 60 440 || 60 466 || 60 491 || 421 564

Anm.:

(1)           För att möjliggöra jämförelser är uppgifterna för 2013 desamma som i kommissionens ursprungliga förslag av den 12 oktober 2011.

(2)           Preliminär beräkning för 2013 baserad på budgetförslaget för 2012 och med beaktande av redan beslutade ändringar av lagstiftningen för 2013 (t.ex. tak för vin, avskaffande av bidraget för potatisstärkelse, torkat foder) samt den troliga utvecklingen. För samtliga år bygger beräkningarna på antagandet att det inte kommer att krävas ytterligare finansiering av stödåtgärderna på grund av marknadsstörningar eller kriser.

(3)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012. Beloppen för perioden 2014–2020 i tabell 2 inbegriper inte Kroatiens särskilda nationella minröjningsreserv, medan motsvarande belopp i tabell 1 inbegriper minröjningsreserven.

(4)           Resultaten av att det införs stödtak har beräknats på grundval av antaganden om medlemsstaternas genomförande av direktstöden och kommer att ses över så snart medlemsstaterna har anmält sina beslut om genomförande. När det gäller Kroatien är det i nuläget inte möjligt att uppskatta resultaten av att det införs stödtak, på grund av bristande uppgifter. En första preliminär uppskattning visar att resultatet av att det införs stödtak kommer att vara noll för Kroatien. Uppskattningen kommer att göras om så snart det finns uppgifter.

Tabell 3: Beräkning av budgetkonsekvenserna av GJP-reformförslagen på inkomster och GJP-utgifter, per kapitel i budgeten

Miljoner euro (löpande priser)

Budgetår || 2013 (1) || 2013 anpassat (1) || || TOTALT 2014–2020

|| || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 ||

INKOMSTER || || || || || || || || || ||

123 - Produktionsavgift för socker (egna medel) || 123 || 123 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0

|| || || || || || || || || ||

67 03 - Inkomster avsatta för särskilda ändamål || 672 || 672 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

 varav: ex 05 07 01 06 - Avslutande av räkenskaperna || 0 || 0 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

Totalt || 795 || 795 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

UTGIFTER || || || || || || || || || ||

05 02 - Marknader (2) || 3 311 || 3 311 || -659 || -640 || -611 || -582 || -559 || -571 || -582 || -4 203

05 03 - Direktstöd (före införandet av stödtak) (3) || 42 170 || 42 535 || -460 || -492 || -534 || -577 || -617 || -617 || -617 || -3 913

05 03 - Direktstöd – Beräknad effekt av införandet av stödtak (4): överföring till landsbygdsutveckling || || || 0 || -164 || -172 || -185 || -186 || -186 || -186 || -1 078

05 04 - Landsbygdsutveckling (före införandet av stödtak) (5) || 14 817 || 14 451 || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || 4 || 28

05 04 - Landsbygdsutveckling – Beräknad effekt av införandet av stödtaken (4) : överföring från direktstöd || || || 0 || 164 || 172 || 185 || 186 || 186 || 186 || 1 078

05 07 01 06 - Avslutande av räkenskaperna || -69 || -69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 69 || 483

Totalt || 60 229 || 60 229 || -1 046 || -1 059 || -1 072 || -1 085 || -1 103 || -1 114 || -1 126 || -7 605

NETTOBUDGET efter inkomster avsatta för särsk. ändamål || || || -1 115 || -1 128 || -1 141 || -1 154 || -1 172 || -1 183 || -1 195 || -8 088

Anm.:

(1)           För att möjliggöra jämförelser är uppgifterna för 2013 desamma som i kommissionens ursprungliga förslag av den 12 oktober 2011.

(2)           Preliminär beräkning för 2013 baserad på budgetförslaget för 2012 och med beaktande av redan beslutade ändringar av lagstiftningen för 2013 (t.ex. tak för vin, avskaffande av bidraget för potatisstärkelse, torkat foder) samt den troliga utvecklingen. För samtliga år bygger beräkningarna på antagandet att det inte kommer att krävas ytterligare finansiering av stödåtgärderna på grund av marknadsstörningar eller kriser.

(3)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012. Beloppen för perioden 2014–2020 i tabell 3 inbegriper inte Kroatiens särskilda nationella minröjningsreserv, medan motsvarande belopp i tabell 1 inbegriper minröjningsreserven.

(4)           Resultaten av att det införs stödtak har beräknats på grundval av antaganden om medlemsstaternas genomförande av direktstöden och kommer att ses över så snart medlemsstaterna har anmält sina beslut om genomförande. När det gäller Kroatien är det i nuläget inte möjligt att uppskatta resultaten av att det införs stödtak, på grund av bristande uppgifter. En första preliminär uppskattning visar att resultatet av att det införs stödtak kommer att vara noll för Kroatien. Uppskattningen kommer att göras om så snart det finns uppgifter.

(5)           Skillnaden i förhållande till 2013 beror helt och hållet på den föreslagna överföringen av det nationella anslaget för bomull till landsbygdsutveckling (4 miljoner euro per år). Dessutom föreskrivs ett ytterligare belopp på 333 miljoner euro i de aktualiserade förslagen till en flerårig budgetram (COM(2012)388).

Tabell 4: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för marknadsrelaterade GJP-utgifter

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Beräknade behov || Förändringar till 2013 ||

|| || || 2013 (1) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

Undantagsåtgärder: enhetligare rättslig grund med vidare tillämpningsområde || || Art. 154, 155, 156 || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas

Upphörande av interventioner för durumvete och sorghum || || ex art. 10 || Uppgift saknas || - || - || - || - || - || - || - || -

Livsmedelsprogram för de sämst ställda || (2) || ex art. 27 i förord. 1234/2007 || 500.0 || -500.0 || -500.0 || -500.0 || -500.0 || -500.0 || -500.0 || -500.0 || -3 500.0

Privat lagring (spånadslin) || || Art. 16 || Ej tillämpligt || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas

Stöd för bomull – omstrukturering || (3) || ex art. 5 i förordn. 637/2008 || 10.0 || -4.0 || -4.0 || -4.0 || -4.0 || -4.0 || -4.0 || -4.0 || -28.0

Etableringsstöd för producentgrupper, frukt och grönsaker || || ex Art. 117 || 30.0 || 0.0 || 0.0 || 0.0 || -15.0 || -15.0 || -30.0 || -30.0 || -90.0

Skolfruktsprogrammet || || Art. 21 || 90.0 || 60.0 || 60.0 || 60.0 || 60.0 || 60.0 || 60.0 || 60.0 || 420.0

Avskaffande av stödet till producentorganisationerna för humle || || ex Art. 111 || 2.3 || -2.3 || -2.3 || -2.3 || -2.3 || -2.3 || -2.3 || -2.3 || -15.9

Frivillig privat lagring för skummjölkspulver || || Art. 16 || Ej tillämpligt || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas || Uppgift saknas

Avskaffande av stöd för användning av skummjölk och skummjölkspulver som foder, avskaffande av stöd för framställning av kasein från skummjölk || || ex art. 101, 102 || Uppgift saknas || - || - || - || - || - || - || - || -

Frivillig privat lagring av smör || (4) || Art. 16 || 14.0 || [-1.0] || [-14.0] || [-14.0] || [-14.0] || [-14.0] || [-14.0] || [-14.0] || [-85.0]

Avskaffande av avgiften för saluförda kvantiteter av mjölk || || ex Art. 309 || Uppgift saknas || - || - || - || - || - || - || - || -

TOTALT 05 02 || || || || || || || || || || ||

Reformförslagens nettoeffekt (5) || || || || -446.3 || -446.3 || -446.3 || -461.3 || -461.3 || -476.3 || -476.3 || -3 213.9

Anm.:

(1)           Beräkningarna av behoven för 2013 grundar sig på kommissionens budgetförslag för 2012, utom för a) frukt- och grönsakssektorn, där behoven baseras på finansieringsöversikten för respektive reform och b) alla lagstiftningsändringar som redan beslutats.

(2)           Beloppet för 2013 motsvarar det tak som fastställs genom förordning (EU) nr 121/2012. Från och med 2014 kommer åtgärden att finansieras inom rubrik 1.

(3)           Anslaget för Greklands omstruktureringsprogram för bomull (4 miljoner euro/år) kommer att föras över till landsbygdsutveckling från och med 2014. Anslaget för Spanien (6,1 miljoner euro/år) kommer att gå till systemet med samlat gårdsstöd från och med 2018 (redan beslutat).

(4)           Beräknad effekt om åtgärden inte tillämpas.

(5)           Utöver utgifter inom kapitlen 05 02 och 05 03 räknar man med att direkta utgifter inom kapitlen 05 01, 05 07 och 05 08 kommer att finansieras genom inkomster som avsätts till EGFJ.

(6)           I tabell 4 visas reformförslagens nettopåverkan på de berörda marknadsåtgärderna, medan uppgifterna i tabell 3 under 05 02 Marknader visar skillnaden mellan det anpassade beloppet för2013 och de belopp som preliminärt förväntas finnas tillgängliga för utgifter för marknadsåtgärder under 2014–2020.

Tabell 5: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för direktstöd

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Beräknade behov || Förändringar till 2013 ||

|| || 2013 (1) || 2013 anpassat (2) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

|| || || || || || || || || || || ||

Direktstöd (3) || || || 42 169.9 || 42 535.4 || 434.2 || 493.0 || 720.1 || 917.2 || 919.7 || 957.0 || 994.3 || 5 435.6

-Redan beslutade ändringar: || || || || || || || || || || || ||

Infasning EU-12 || || || || || 875.0 || 1 133.9 || 1 392.8 || 1 651.6 || 1 651.6 || 1 651.6 || 1 651.6 || 10 008.1

Omstrukturering bomull || || || || || 0.0 || 0.0 || 0.0 || 0.0 || 6.1 || 6.1 || 6.1 || 18.4

Hälsokontrollen || || || || || -64.3 || -64.3 || -64.3 || -90.0 || -90.0 || -90.0 || -90.0 || -552.8

Tidigare reformer || || || || || -9.9 || -32.4 || -32.4 || -32.4 || -32.4 || -32.4 || -32.4 || -204.2

|| || || || || || || || || || || ||

- Infasning Kroatien (3) || || || || || 93.3 || 111.9 || 130.6 || 149.2 || 186.5 || 223.8 || 261.1 || 1 156.3

|| || || || || || || || || || || ||

Förändringar till följd av nya GJP-reformförslag || || || -459.8 || -656.1 || -706.5 || -761.3 || -802.2 || -802.2 || -802.2 || -4 990.3

Varav: Införandet av stödtak (4) || || || || || 0.0 || -164.1 || -172.1 || -184.7 || -185.6 || -185.6 || -185.6 || -1 077.7

|| || || || || || || || || || || ||

TOTALT 05 03 || || || || || || || || || || || ||

Reformförslagens nettoeffekt || || || || || -459.8 || -656.1 || -706.5 || -761.3 || -802.2 || -802.2 || -802.2 || -4 990.3

UTGIFTER TOTALT || || || 42 169.9 || 42 535.4 || 42 969.7 || 43 028.4 || 43 255.6 || 43 452.6 || 43 455.2 || 43 492.5 || 43 529.8 || 303 183.6

Anm.:

(1)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

(2)           Med beaktande av ändringar av lagstiftningen som redan beslutats, dvs. frivillig modulering för Förenade kungariket och bestämmelsen om oanvända medel enligt artikel 136 kommer att sluta tillämpas i slutet av 2013.

(3)           Häri ingår inte Kroatiens särskilda nationella minröjningsreserv.

(4)           Resultaten av att det införs stödtak har beräknats på grundval av antaganden om medlemsstaternas genomförande av direktstöden och kommer att ses över så snart medlemsstaterna har anmält sina beslut om genomförande. När det gäller Kroatien är det i nuläget inte möjligt att uppskatta resultaten av att det införs stödtak, på grund av bristande uppgifter. En första preliminär uppskattning visar att resultatet av att det införs stödtak kommer att vara noll för Kroatien. Uppskattningen kommer att göras om så snart det finns uppgifter.

Tabell 6: Direktstödets komponenter

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || || || || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2015–2020

Bilaga II || || || || || 42 519.1 || 42 754.0 || 42 963.3 || 42 966.8 || 43 004.1 || 43 041.4 || 257 248.6

Betalningar avseende jordbruksmetoder som gynnar klimat och miljö (30 %) || || || || || 12 900.1 || 12 894.5 || 12 889.0 || 12 890.0 || 12 901.2 || 12 912.4 || 77 387.2

Maximibelopp som kan avsättas för betalningar till unga jordbrukare (2 %) || || || || || 860.0 || 859.6 || 859.3 || 859.3 || 860.1 || 860.8 || 5 159.1

Systemet med grundläggande stöd, betalningar för områden med naturliga begränsningar, frivilligt kopplat stöd || || || || || 28 759.0 || 28 999.9 || 29 215.1 || 29 217.4 || 29 242.8 || 29 268.1 || 174 702.2

Maximibelopp som kan tas från ovanstående rubriker för finansiering av systemet för småjordbrukare (10 %) || || || || || 4 300.0 || 4 298.2 || 4 296.3 || 4 296.7 || 4 300.4 || 4 304.1 || 25 795.7

Överföringar för vin som anges i bilaga II (1) || || || || || 159.9 || 159.9 || 159.9 || 159.9 || 159.9 || 159.9 || 959.1

Införandet av stödtak (2) || || || || || -164.1 || -172.1 || -184.7 || -185.6 || -185.6 || -185.6 || -1 077.7

Bomull || || || || || 256.0 || 256.3 || 256.5 || 256.6 || 256.6 || 256.6 || 1 538.6

POSEI – de mindre Egeiska öarna || || || || || 417.4 || 417.4 || 417.4 || 417.4 || 417.4 || 417.4 || 2 504.4

(1)           Direktstödet för perioden 2014–2020 innehåller en beräkning av överföringarna till systemet med samlat gårdsstöd utifrån de beslut som medlemsstaterna fattat för 2013. För Kroatiens vidkommande var det inte möjligt att göra någon beräkning eftersom det nationella vinprogrammet inte kommer att genomföras 2013 och Kroatien ännu inte har anmält några överföringar.

(2)           Resultaten av att det införs stödtak har beräknats på grundval av antaganden om medlemsstaternas genomförande av direktstöden och kommer att ses över så snart medlemsstaterna har anmält sina beslut om genomförande. När det gäller Kroatien är det i nuläget inte möjligt att uppskatta resultaten av att det införs stödtak, på grund av bristande uppgifter. En första preliminär uppskattning visar att resultatet av att det införs stödtak kommer att vara noll för Kroatien. Uppskattningen kommer att göras om så snart det finns uppgifter.

Tabell 7: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för övergångsåtgärder för beviljande av direktstöd 2014

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Beräknade behov || Förändringar till 2013

|| || || 2013 (1) || 2013 anpassat || 2014 (2)

Bilaga IV till rådets förordning (EG) nr 73/2009 || || || 40 165.0 || 40 530.5 || 541.9

Infasning EU-10 || || || || || 616.1

Hälsokontrollen || || || || || -64.3

Tidigare reformer || || || || || -9.9

TOTALT 05 03 || || || || ||

UTGIFTER TOTALT || || || 40 165.0 || 40 530.5 || 41 072.4

Anm.:

(1)           Beloppet för 2013 innefattar det beräknade röjningsbidraget för vin 2012.

(2)           De utökade nettotaken innehåller en beräkning av överföringarna från vin till systemet med samlat gårdsstöd utifrån de beslut som medlemsstaterna fattat för 2013.

Tabell 8: Beräkning av GJP-reformförslagens budgetkonsekvenser för landsbygdsutveckling

Miljoner euro (löpande priser)

BUDGETÅR || || Rättslig grund || Stöd till landsbygdsutveckling || Förändringar till 2013 ||

|| || || 2013 || 2013 anpassat (1) || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT 2014–2020

Landsbygdsutvecklingsprogram || || || 14 788.9 || 14 423.4 || || || || || || || ||

Stöd för bomull – omstrukturering || (2) || || || || 4.0 || 4.0 || 4.0 || 4.0 || 4.0 || 4.0 || 4.0 || 28.0

Resultat av införandet av tak för direktstöd || (3) || || || || || 164.1 || 172.1 || 184.7 || 185.6 || 185.6 || 185.6 || 1 077.7

Anslag för landsbygdsutveckling, utom tekniskt stöd || (4) || || || || -9.3 || -9.3 || -9.3 || -9.3 || -9.3 || -9.3 || -9.3 || -65.2

Tekniskt stöd || (4) || || 27.6 || 27.6 || 9.3 || 4.3 || 4.3 || 4.3 || 4.3 || 4.3 || 4.3 || 35.2

Pris för lokala innovativa samarbetsprojekt || (5) || || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || 0.0 || 5.0 || 5.0 || 5.0 || 5.0 || 5.0 || 5.0 || 30.0

Ytterligare belopp för landsbygdsutv. (i enlighet med COM(2012)388) || || || Ej tillämpligt || Ej tillämpligt || 333.0 || 333.0 || 333.0 || 333.0 || 333.0 || 333.0 || 333.0 || 2 331.0

TOTALT 05 04 || || || || || || || || || || || ||

Reformförslagens nettoeffekt || || || || || 4.0 || 168.1 || 176.1 || 188.7 || 189.6 || 189.6 || 189.6 || 1 105.7

UTGIFTER TOTALT (före införandet av stödtak) || || || 14 816.6 || 14 451.1 || 14 788.1 || 14 788.1 || 14 788.1 || 14 788.1 || 14 788.1 || 14 788.1 || 14 788.1 || 103 516.5

UTGIFTER TOTALT (efter införandet av stödtak) || || || 14 816.6 || 14 451.1 || 14 788.1 || 14 952.2 || 14 960.2 || 14 972.8 || 14 973.7 || 14 973.7 || 14 973.7 || 104 594.2

Anm.:

(1)           De anpassningar som ligger i linje med gällande lagstiftning ska bara tillämpas till slutet av budgetåret 2013.

(2)           Beloppen i tabellen ovan (avsnitt 3.1) ligger i linje med dem i kommissionens meddelande En budget för Europa 2020 (KOM(2011) 500 slutlig) och kommissionens ändrade förslag om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (COM(2012)388 av den 6 juli 2012). Man har dock ännu inte beslutat om den fleråriga budgetramen ska återspegla den överföring som föreslås från och med 2014 och som innebär att en medlemsstats anslag för det nationella omstruktureringsprogrammet för bomull överförs till landsbygdsutveckling. Detta skulle innebära en justering på 4 miljoner euro per år av beloppen för det särskilda EGFJ-utgiftstaket och för den andra pelaren. I tabell 8 har beloppen överförts vare sig de återspeglas i den fleråriga budgetramen eller inte.

(3)           Resultaten av att det införs stödtak har beräknats på grundval av antaganden om medlemsstaternas genomförande av direktstöden och kommer att ses över så snart medlemsstaterna har anmält sina beslut om genomförande. När det gäller Kroatien är det i nuläget inte möjligt att uppskatta resultaten av att det införs stödtak, på grund av bristande uppgifter. En första preliminär uppskattning visar att resultatet av att det införs stödtak kommer att vara noll för Kroatien. Uppskattningen kommer att göras om så snart det finns uppgifter.

(4)           Beloppet för tekniskt stöd 2013 fastställdes utifrån det ursprungliga anslaget för landsbygdsutveckling (överföringar från pelare 1 ej medräknade).

Beloppen för tekniskt stöd 2014–2020 har fastställts till 0,25 % av det totala anslaget för landsbygdsutveckling.

(5)           Täcks av beloppet för tekniskt stöd.

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Anm.:    Lagstiftningsförslagen kommer troligen inte att ha någon inverkan på anslag av administrativ karaktär. Avsikten är alltså att den rättsliga ramen ska kunna genomföras med nuvarande personalresurser och administrativa utgifter. Uppgifterna nedan tar inte hänsyn till effekterna av Kroatiens anslutning.

|| || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

GD AGRI ||

Ÿ Personalresurser || 136.998 || 136.998 || 136.998 || 136.998 || 136.998 || 136.998 || 136.998 || 958.986

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 9.704 || 9.704 || 9.704 || 9.704 || 9.704 || 9.704 || 9.704 || 67.928

TOTALT GD AGRI || Anslag || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 1 026.914

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (Totala åtaganden = totala betalningar) || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 1 026.914

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || År N[9] || År N+1 || År N+2 || År N+3 || Lägg till så många år som behövs för att visa inverkans varaktighet (se punkt 1.6) || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || || || || || || || ||

Betalningar || || || || || || || ||

3.2.2.     Beräknad inverkan på driftsanslagen

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ò || || || År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat || Genomsnittliga kostnader för resultat || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat totalt || Totalt kostnader

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

TOTALA KOSTNADER || || || || || || || || || || || || || || || ||

Anm.: För de särskilda målen har resultaten ännu inte fastställts (se avsnitt 1.4.2).

3.2.3.     Beräknad inverkan på anslag av administrativ karaktär

3.2.3.1.  Sammanfattning

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser[10] || 136.998 || 136.998 || 136.998 || 136.998 || 136.998 || 136.998 || 136.998 || 958.986

Övriga administrativa utgifter || 9.704 || 9.704 || 9.704 || 9.704 || 9.704 || 9.704 || 9.704 || 67.928

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || || || || || || || ||

Övriga utgifter av administrativ karaktär || || || || || || || ||

Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

TOTALT || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 146.702 || 1 026.914

3.2.3.2.  Beräknat personalbehov

– ¨  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– x   Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Anm.: Lagstiftningsförslagen kommer troligen inte att ha någon inverkan på anslag av administrativ karaktär. Avsikten är alltså att den rättsliga ramen ska kunna genomföras med nuvarande personalresurser och administrativa utgifter. Siffrorna för perioden 2014–2020 grundar sig på läget 2011. Uppgifterna nedan tar inte hänsyn till effekterna av Kroatiens anslutning.

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) ||

XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034 || 1 034

XX 01 01 02 (vid delegationer) || 3 || 3 || 3 || 3 || 3 || 3 || 3

XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[11] ||

XX 01 02 01 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter – totalt) || 78 || 78 || 78 || 78 || 78 || 78 || 78

XX 01 02 02 (kontraktsanställda, vikarier, unga experter, lokalanställda och nationella experter vid delegationerna) || || || || || || ||

XX 01 04 yy || - vid huvudkontoret || || || || || || ||

- vid delegationer || || || || || || ||

XX 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) || || || || || || ||

Annan budgetrubrik (ange vilken) || || || || || || ||

TOTALT[12] || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115 || 1 115

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda ||

Extern personal ||

3.2.4.     Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– x   Förslaget/initiativet är förenligt med förslagen till flerårig budgetram för 2014–2020.

– ¨  Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

– ¨  Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras

3.2.5.     Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

– X  Förslaget beträffande landsbygdsutveckling (EJFLU) kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| År 2014 || År 2015 || År 2016 || År 2017 || År 2018 || År 2019 || År 2020 || Totalt

Ange medfinansierande organ || Medlems-staterna || Medlems-staterna || Medlems-staterna || Medlems-staterna || Medlems-staterna || Medlems-staterna || Medlems-staterna || Medlems-staterna

TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering[13] || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt || Ännu ej fastställt

3.3.        Beräknad inverkan på inkomsterna

– x   Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– ¨  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– x   Påverkan på egna medel

– x   Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel || Tillgängliga anslag för innevarande budgetår || Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna[14]

År N || År N+1 || År N+2 || År N+3 || Lägg till så många kolumner som behövs för att visa inverkans varaktighet (se punkt 1.6)

|| || || || || || || ||

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Se tabellerna 2 och 3 i avsnitt 3.2.1.

[1]               EUT L 112, 24.4.2012.

[2]               KOM(2012) 388, 6.6.2012.

[3]               Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[4]               I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[5]               KOM(2011) 500 slutlig av den 29 juni 2011.

[6]               Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[7]               Organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[8]               Europaparlamentet och rådet förväntas anta förordningen under hösten 2012.

[9]               Med år N avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

[10]             Baserat på en genomsnittskostnad på 127 000 euro för tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen avseende tjänstemän och tillfälligt anställda.

[11]             [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.]

[12]             Detta inbegriper inte det särskilda utgiftstaket i budgetrubriken 05.010404.

[13]             Detta kommer att anges i de program för landsbygdsutveckling som medlemsstaterna ska lämna in.

[14]             När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.