52012DC0739

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

Uppföljning av rådets beslut 2011/734/EU av den 12 juli 2011 riktat till Grekland i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott (November 2012)

1. Inledning

I detta meddelande bedöms de åtgärder som Grekland genomfört för att följa rådets beslut nr 2011/734/EU, ändrat genom beslut nr 2012/211/EU av den 13 mars 2012[1]. Tillsammans med kommissionens rapport om efterlevnad, som har utarbetats i samarbete med ECB[2], bidrar meddelandet också till bedömningen av hur väl Grekland följer samförståndsavtalet (MoU)[3] inom ramen för euroområdets finansiella stöd till Grekland genom Europeiska finansiella stabliseringsfaciliteten (EFSF). Denna bedömning grundas på kommissionens höstprognos 2102 och den detaljerade bedömning som görs i den översyn av det ekonomiska anpassningsprogrammet som utförts av kommissionen i samarbete med IMF och ECB.

2. Rådets beslut av den 13 mars 2012

Den 13 mars 2012 antog rådet ett beslut, i enlighet med artiklarna 126.9 och 136 i EUF-fördraget, som var riktat till Grekland i syfte att förstärka och fördjupa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott senast 2014. Genom det beslutet ändrades beslutet från juli 2011[4], som i sin tur hade omarbetats i syfte att konsolidera flera successiva ändringar av beslut 2010/320/EU av den 10 maj 2010.

Beslutet från mars 2012 antogs i samband med att det andra anpassningsprogrammet för Grekland inleddes. I beslutet åläggs Grekland att anta en rad specifika åtgärder i syfte att i den offentliga sektorns finanser uppnå ett primärt underskott som inte överstiger 1 % av BNP år 2012, samt uppnå primära överskott på minst 1,8 % av BNP år 2013 och 4,5 % av BNP år 2014. Efter skuldutbytet (inom ramen för den privata sektorns deltagande) motsvarade dessa mål ett totalt underskott på 7,3 % av BNP år 2012, 4,7 % av BNP 2013 och 2,2 % av BNP 2014. För att uppnå dessa mål skulle det krävas en förbättring av det strukturella saldot på minst 10 % av BNP under perioden 2009–2014.

3. Ett mycket svagare makroekonomiskt läge

Den ekonomiska aktiviteten beräknas för närvarande bli mycket svagare än vad som väntades när beslut 2012/734/EU antogs i mars 2012. Den grekiska ekonomin är inne på sitt femte recessionsår i följd. Enligt kommissionens höstprognos för 2012 beräknas real BNP sjunka med 6,0 % under 2012 och med 4,2 % under 2013 (vilket ska jämföras med 4,7 % respektive 0,0 % enligt rådets förra beslut), följt av en ökning med bara 0,6 % under 2014, och sedan 2,9 % respektive 3,7 % under 2015 och 1016. Rådets beslut från 2012 grundade sig däremot på antagandet att tillväxten skulle återta redan före 2013. Nominellt beräknas BNP minska med 5,4 % under 2013 (jämfört med den minskning på bara 0,4 % som beräknats i mars) för att sedan öka med 0,2 %, 3,2 % respektive 4,9 % under 2014, 2015 och 2016.

I jämförelse med den prognos som var tillgänglig i mars beräknas enligt kommissionens höstprognos 2012 en betydligt större och mer ihållande nedgång i den ekonomiska aktiviteten, då en minskande inhemsk efterfrågan förstärks av de finanspolitiska åtgärder som krävs för att uppnå en hållbar utveckling i Greklands budget och av en svag nettoexport. Det finns flera underliggande orsaker till detta. För det första har förtroendet underminerats av en kraftig osäkerhet om var det politiska ansvaret för programmet låg under de dubbla parlamentsval som ägde rum under våren. Detta resulterade i förseningar i programmets genomförande. Osäkerheten om Grekland situation fortsatte att påverka förtroendet och hindrade både investeringar och export från att öka. För det andra har en allt svagare världsekonomi vägt tungt på exporten av varor och tjänster. För det tredje har nedgången inom både privat konsumtion och privata investeringar ökat ytterligare till följd av den kombinerade effekten av de förseningar som uppstått i genomförandet av programmet och i de med programmet sammanhängande utbetalningarna samt av de skärpta kreditvillkor som följt på det omfattande penningutflödet från banksektorn och som lett till att den privata sektorn nu har svårt att få tillgång till krediter. Slutligen har den senaste granskningen av Greklands nationalräkenskaper i oktober 2012 visat på en mycket brantare nedgång i BNP (den reala produktionen gick ned med 4,9 % under 2010 och 7,1 % under 2011), jämfört med de underliggande siffrorna i rådets beslut (en produktionsminskning med 3,5 % respektive 6,9 % under samma två år).

Tabell 1. Makroekonomiskt scenario: huvudfaktorer huvudfaktorer (2011-2016)

Källa: Europeiska kommissionen

4. Åtgärder för att komma till rätta med ett alltför högt underskott 4.1. Finanspolitiken under 2012

Grekland hade rekommenderats att vidta de åtgärder som ansågs nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett allt för stort underskott senast 2014 och därigenom säkerställa en förbättring av det strukturella saldot på minst 10 % av BNP under perioden 2009–2014. Grekland har vidtagit effektiva åtgärder under 2012 i enlighet med rådets beslut 2011/734/EU för att komma till rätta med det alltför stora underskottet i den offentliga sektorns finanser.

Underskottet i de offentliga finanserna har minskat anmärkningsvärt från 15,6 % av BNP under 2009 till 9,4 % av BNP under 2011 och, enligt den detaljerade bedömningen i kommissionens rapport om efterlevnad, till 6,9 % av BNP under 2012 med ett primärt underskott (underskott exklusive ränteutgifter) på 1,5 % av BNP. För året som helhet väntas underskottet i ENS-termer för 2012 att bli 0,4 procentenheter av BNP bättre än det underskottstak för 2012 (enligt ENS95) på 7,3 % av BNP som fastställs i rådets beslut. Nominellt väntas underskottet i de offentliga finanserna för 2012 att ha nått 13,4 miljarder euro jämfört med det underskottstak på 14,8 miljarder euro som föreskrivs i rådets beslut. Mot bakgrund av en betydligt värre recession än väntat, beräknas det primära underskottet dock bli något högre än målet på 1,0 % av BNP.

Grekland väntas har förbättrat det strukturella saldot[5] med 13,9 procentenheter av BNP från ett underskott på 14,7 % under 2009 till ett beräknat underskott på 1,5 % 2012. Enligt kommissionens höstprognos 2102 kommer det konjunkturrensade budgetunderskottet att minska med 3,9 procentenheter av BNP bara under 2012. Den underliggande finanspolitiska ansträngningen under 2009–2012 överstiger de 10 % av BNP som rekommenderas genom rådets beslut för hela perioden 2009–2014.

Inför utsikterna om en svagare ekonomisk verksamhet har regeringen antagit kompletterande konsolideringsåtgärder som begränsar recessionens effekter på de offentliga finanserna. Åtgärderna omfattar lägre löner för specialiserade yrken (domare, polisväsendet, försvaret och universitetslärare) från augusti 2012 och åtgärder för att minska överskridanden inom hälsovården. Vidare har den offentliga investeringsbudgeten minskats med mycket god marginal. Detta underlättades genom införandet av skärpt budgetövervakning och budgetkontroll, införandet av medelfristig budgetering och omfattande strukturella reformer inom hälsovården. Lägre räntebetalningar än väntat motsvarande nästan 1,0 % av BNP bidrog också till anpassningen.

Det finanspolitiska resultatet uppnåddes utan någon betydande ökning av obetalda förfallna skulder. Även om resultatkriteriet och det vägledande kriteriet för inhemska eftersläpande skulder överskreds inom fackministerier, sjukhus och den offentliga sektorn både i slutet av juni och slutet av september (se tabell 2), förblir den övergripande ökningen av obetalda förfallna skulder (1,6 miljarder euro sedan årets början) begränsad. Ackumuleringen av obetalda förfallna skulder skedde främst inom hälsovårds- och försvarssektorerna.

Tabell 2. Finanspolitiska kvantitativa resultatindikatorer (i miljarder euro)

Källa: Kommissionens avdelningar.

Enligt den detaljerade bedömningen i kommissionens rapport om efterlevnad väntas den konsoliderade offentliga bruttoskulden minska med 11,1 miljarder euro under 2012 jämfört med de 26,957 miljarder som fastställs i rådets beslut. Detta är en följd av lägre än väntade privatiseringsintäkter, lägre konsolideringen av den offentliga skulden än väntat och sämre utfall än väntat vad avser uppskjutna inbetalningar och upplupna intäkter och andra räntejusteringar. På grund av en lägre nominell BNP efter översynen av statistiska data och mot bakgrund av sämre makroekonomiska utsikter, väntas skuldkvoten i förhållande till BNP öka till 162,5 % under 2012.

4.2. Anpassning av de medelfristiga finanspolitiska målen

Mot bakgrund av att recessionen blivit svårare och mer utdragen än väntat rekommenderar kommissionen rådet att förlänga den finanspolitiska anpassningsplanen med två år och fastställa målen för Greklands offentliga finanser för perioden 2013–2016, som bör definieras utifrån primärsaldot i nominella termer.

Efter ett primärt underskott på 2 925 miljoner euro (1,5 % av BNP) under 2012 bör Grekland nå balans i det primära saldot 2013 och primära överskott på 2 775 miljoner euro 2014 (1,5 % av BNP), på 5 700 miljoner euro 2015 (3 % av BNP) och på 9 000 miljoner euro 2016 (4,5 % av BNP) (se tabell 3). De åtgärder som krävs för att uppnå de reviderade målen uppgår till 9,2 miljarder euro 2013 och ytterligare 4,3 miljarder euro 2014. Den reviderade finanspolitiska strategin innebär att saldot i de offentliga finanserna kommer att hamna under 3 % av BNP under 2016.

Tabell 3. Primärsaldo och saldo för de offentliga finanserna 2013-2016

        Källa: Kommissionens avdelningar.

Den nya finanspolitiska strategin svarar mot en förbättring i det konjunkturrensade primärsaldot i förhållande till BNP från 4,1 % 2012 till 6,2 % 2013, 6,4 % 2014 och minst 6,4 % av BNP under 2015 och 2016[6]. Åtgärder kommer att vidtas av myndigheterna inom ramen för de kommande årens ordinarie budgetprocesser. Det är dock värt att notera att prognoserna avseende det återstående finanspolitiska gapet under de sista åren per definition är osäkra och i stor utsträckning beroende av hur stark återhämtningen blir samt av hur stor avkastningen blir på förbättringarna inom skatte- och socialförsäkringsförvaltningarna.

4.3. Åtgärder för finanspolitisk efterlevnad enligt den medelfristiga finanspolitiska strategin 2013–2016

För att få den nuvarande situationen med ett alltför stort underskott att upphöra så snart som möjligt i linje med rådets beslut 2011/734/EU, har de grekiska myndigheterna vidtagit beslutsamma åtgärder för att konsolidera de offentliga finanserna under 2013 och 2014, genom att anta budgeten för 2013 och den medelfristiga finanspolitiska strategin för 2013–2016.

Den 11 november 2012 antogs budgeten för 2013 av det grekiska parlamentet, vari ingick finanspolitiska konsolideringsåtgärder i fråga om utgifter och inkomster på mer än 9,2 miljarder euro, dvs. över 5 % av BNP, i syfte att minska det primära underskottet under 2013. Budgeten för 2013 ingår i den medelfristiga finanspolitiska strategi för 2013–2016 som antogs av det grekiska parlamentet några dagar tidigare, den 7 november 2012.

I den medelfristiga finanspolitiska strategin och den lagstiftning genom vilken den ska genomföras fastställs en mycket omfattande finanspolitisk konsolidering som är koncentrerad till periodens början och som underbyggs av en omfattande uppsättning strukturella åtgärder. Den totala finanspolitiska korrigeringen för 2013–2014 uppgår till omkring 7,2 procent av BNP, där åtgärderna under 2013 utgör två tredjedelar av denna konsolideringsansträngning. Det bör bereda väg för att uppnå ett primärt överskott på 4,5 % av BNP och ett underskott i de offentliga finanserna på 2,0 % till 2016. Rent kvalitativt består huvuddelen av korrigeringarna i åtgärder på utgiftssidan som kommer att vidtas tidigt i programmet.

Budgeten för 2013, den medelfristiga politiska strategin och enskilda åtgärder har diskuteras i detalj mellan de grekiska myndigheterna och kommissionen inom ramen för det ekonomiska anpassningsprogrammet och det ekonomiska stöd som Grekland mottar. I diskussionerna har man beaktat de finanspolitiska konsolideringsåtgärderna i förhållande till de reformer som dessa kommer att medföra, i syfte att säkra en hållbar korrigering av det alltför stora underskottet och en hållbar skuldutveckling, men också för att ta hänsyn till effekterna för tillväxten och det grekiska samhället. Genomgående under diskussionerna har sociala hänsyn och arbetsmarknadens parters roll beaktats i utarbetandet och genomförandet av åtgärderna (t.ex. har pensionsreformerna sökt skydda pensionärer med lägst inkomst).

De finanspolitiska konsolideringsåtgärderna täcker all offentlig verksamhet med följande huvudområden:

· Öka hållbarheten i pensionssystemet, genom att minska pensionskostnader och flytta fram pensionsreformens fulla effekt. Pensionsåtgärderna väntas generera besparingar på omkring 5,3 miljarder euro under 2013–2014, dvs. omkring 2,8 % av BNP. De utgör omkring två femtedelar av det totala paketet för 2013–2014. Dessa åtgärder kompletterar den reformserie som inleddes 2010, där pensionsreformen ska kompensera för de mycket snabba höjningar av pensionerna som iakttogs under perioden 2000–2009. Den allmänna pensionsåldern kommer att höjas från 65 till 67, med proportionella förändringar i åldersgränserna inom nästan alla pensionskategorier; på så sätt tidigareläggs ett inslag i 2010 års pensionsreform, som ursprungligen skulle börja gälla först 2015. Alla säsongsbetingade bonusar och tilläggspensioner kommer att tas bort, medan det månatliga beloppet för pensioner och tilläggspensioner per mottagare kommer att minskas progressivt (för intervallet 1 000–1 500 euro med fem procent, för 1 500 – 2 000 euro med tio procent, för 2 000–3 000 euro med femton procent, och över 3 000 euro med tjugo procent). Det kommer också att ske en minskning av de nya kontantunderstöden för offentliganställda och för alla socialförsäkringsfonder. Pensionerna från särskilda lönesystem kommer också att minska till följd av lönesänkningar och avskaffandet av automatiska löneökningar. Andra åtgärder innefattar ökade avgifter för jordbrukare, pensionssänkningar för folkvald personal, införandet av behovsprövning av pension för särskilda kategorier av mottagare, avskaffande av särskilda pensionsförmåner för fackföreningspersonal och korskontroller för att undanröja oberättigade pensionsförmåner.

· Permanenta sänkningar av lönerna inom den offentliga sektorn. Efter den kraftiga ökning som iakttogs under perioden 2000–2009 och efter betydande tidigare lönesänkningar, planerar regeringen nu ytterligare en serie permanenta sänkningar av lönerna motsvarande omkring 1,3 miljarder euro (0,7 % av BNP) under 2013–2014. Denna besparingskategori utgör 10 % av det totala finanspolitiska paketet för 2013–2014. Lönerationaliseringarna för anställda med särskilda lönesystem (domare, diplomater, läkare, universitetsanställda, väpnade styrkor och polis, flygplatspersonal och generalsekreterare) kommer att ske genom progressiva sänkningar av månadslönerna med verkan från den 1 augusti 2012 (enligt följande marginalsänkningstabell: 2 procent under 1 000 euro, 10 procent för 1 000 –1 500 euro, 20 procent för 1500 – 2 500 euro, 30 procent för 2500 – 4000 euro, och 35 procent över 4 000 euro). Sänkningarna kommer under 2014 att kompletteras med avskaffandet av automatiska lönehöjningar för väpnade styrkor, vilket förväntas ge åtminstone 88 miljoner euro om året. En annan viktig åtgärd är avskaffandet av de säsongsbetingade bonusarna för statligt anställda och anställda vid lokala myndigheter samt vid juridiska personer av både privat- och offentligrättslig natur, åtföljt av avskaffandet av prestationstillägget i hela den offentliga sektorn under perioden 2013–2016.

· Bland andra lönerelaterade åtgärder återfinns rationalisering av statens lönekostnader (inklusive minskning av lönekostnaderna för konsultläkare och anställningsstopp vid ministeriet för skydd av allmänheten och utbildningsministeriet), tillämpning av en enhetlig löneskala för offentliganställda inom parlamentet och avskaffande av de undantag från löneskalan för offentliganställda som infördes 2011. Den medelfristiga finanspolitiska strategin syftar också till att minska de lokala förvaltningarnas löneutgifter. Antalet anställda inom den offentliga sektorn reduceras också genom att man minskar antalet nyanställningar vid yrkesskolor, antalet tillfälligt anställda lärare både vid högstadier, gymnasier, universitet och vid tekniska högskolor och genom en ytterligare minskning av visstidsanställningarna med 10 %. Slutligen kommer 27 000 offentliganställda att placeras i systemet för rörlighet senast i november 2013, vilket också inbegriper att man avskaffar tjänster inom vissa yrkeskategorier eller att dessa förs till stängda/sammanslagna enheter och genom att disciplinärenden avslutas (inbegripet genom direkta uppsägningar). 2 000 anställda har redan placerats i systemet för rörlighet i november 2012.

· Rationalisering av sociala förmåner (andra än pensioner) väntas ge besparingar på ca 300 miljoner euro (0,2 % av BNP) under perioden 2013 – 2014. De antagna åtgärderna inbegriper rationalisering av förmånerna för oförsäkrade, införande av behovsprövning för familjebidrag, minskade bidrag till jordbrukare, höjning av åldersgränsen för mottagarna av det inkomstprövade tillägget vid låg pension (EKAS), nedskärningar i särskilda arbetslöshetsförmåner, samt rationalisering av transportförmånerna för vissa kategorier av patienter och syftet härmed är att bättre inrikta de sociala förmånernas mål och verkan på hushåll med låga inkomster, i linje med rekommendationerna från de parter som ger tekniskt bistånd (OECD). Åtgärderna innebär skärpta villkor för att få tillgång till socialt bistånd samtidigt som biståndet inriktas mer på de mest utsatta grupperna i samhället. Paketet innehåller även att två nya sociala program, som syftar till att lindra de effekter som den höga arbetslösheten och de minskande disponibla inkomsterna får för befolkningen.

· Kostnadsminskningar och effektivitetsförbättringar inom sjukvården, inbegripet läkemedelskostnaderna. Av de besparingar som ska göras inom hälso- och sjukvården står kostnadsbesparingar för läkemedel för omkring två tredjedelar av de sammanlagda besparingarna på cirka 1,0 miljard euro (0,6 % av BNP) under perioden 2013 – 2014. Besparingarna förväntas komma från det faktum att man skapar incitament och/eller inför skyldigheter att använda generiska läkemedel, genom att man omarbetar strukturen för hur ersättning beviljas för läkemedel och därvid endast undantar ett begränsat antal läkemedel för specifika terapeutiska behandlingar, genom att man gör en regelbunden revidering av läkemedelspriserna som bygger på de tre EU-länder som har lägst priser och genom att man tillämpar en automatisk återtagsmekanism för läkemedelstillverkare. Syftet med återtagsmekanismen är att säkra att läkemedelskostnaderna inom öppenvården inte överskrider målvärdet 2 440 miljoner euro under 2013 och målvärdet 2 000 miljoner euro under 2014, dvs. att kostnaderna ligger i linje med det övergripande målet på 1,0 % av BNP 2014 samtidigt som patienterna fortfarande får de läkemedel som de behöver. Minskningar av sjukhusens kostnader, höjda egenavgifter för sjukhusvård och för förskrivning av läkemedel från och med 2014 och rationalisering av sjukhusnätet kommer också att bidra till minskade utgifter.

· Minskning av den offentliga sektorns driftsutgifter. Besparingsåtgärder avseende cirka 239 miljoner euro under 2013 och 225 miljoner euro under 2014 kommer att ge besparingar på cirka 0,5 miljarder euro (0,3 % av BNP). I åtgärderna ingår ett gradvist införande av e-upphandling för all offentlig förvaltning, 25-procentiga minskningar av icke-lönerelaterade utgifter, färre subventioner till färjor i inrikestrafik och färre bidrag till utgifter utanför den offentliga budgeten, avskaffande av bidragen till jordbrukarnas fackföreningar för bistånd i samband med ansökningar om ekonomiskt stöd från EU och en skärpning av utgiftsreglerna för den gröna klimatfonden (Green Fund).

· Minskning och omprofilering vad gäller försvarsrelaterade driftsutgifter. Besparingar på cirka 340 miljoner euro förväntas uppnås 2013–2014 genom nedskärningar av kostnaderna för militär upphandling, vilket kompletterar de minskningar i upphandlingen av försvarsmateriel som redan genomförts tidigare. Dessutom ingår åtgärder för att minska de löpande utgifterna genom stängning av militäranläggningar och minskad rekrytering till militärakademier. Man förväntas göra besparingar på ca 400 miljoner euro (0,2 % av BNP) under 2013–2014.

· Besparingar och starkare övervakning vad gäller statsägda företag. Man förväntar sig besparingar på 350 miljoner euro under perioden 2013–14 (0,2 % av BNP) genom en ökning av intäkterna, genom färre överföringar till statsägda företag utanför den offentliga budgeten, genom minskning av drifts- och personalkostnaderna (genom att löneskalan för alla offentligrättsliga statsägda företag harmoniseras med löneskalan för resten av den offentliga sektorn). För att säkra att dessa besparingar förverkligas kommer ett nytt övervaknings- och kontrollsystem att införas senast 2013 och inom det systemet kommer det att fastställas specifika mål för de ekonomiska resultaten för varje statsägt företag och införas påföljder vars syfte är att se till att målen iakttas och att förebygga avvikelser.

· Kostnadsminskningar och effektivitetsförbättringar avseende utbildningskostnaderna till ett värde av minst 86 miljoner euro 2013 och ytterligare 37 miljoner euro från och med 2014, vilka förväntas uppnås genom att finansieringen till enheter utanför den offentliga sektorns budget minskas, genom att nätverket för högre utbildningsinstanser rationaliseras och genom att utgifterna för central och regional utbildningsförvaltning minskas. Dessa kostnadsminskningar måste följa den handlingsplan för bättre effektivitet och ändamålsenlighet inom utbildningssystemet som regeringen har förbundit sig att genomföra och minskningarna får inte inverka negativt på de utbildningsreformer som samfinansieras av EU:s strukturfonder.

· Minskning av de statliga överföringarna till de lokala myndigheterna, vilket planeras uppnås genom nedskärningar av överföringarna för ordinarie utgifter och för de lokala myndigheternas investeringar till ett totalt värde av 220 miljoner euro under perioden 2013 – 2014. För att se till att dessa besparingar uppnås kommer man att stärka den interna stabilitetspakten, vilken bygger på budgetbalans, genom att det införs ett system för övervakning av kommunernas kostnader, inom vilket det fastställs avskräckande ekonomiska åtgärder vid avvikelser från halvårsmålen, och genom att möjligheten till underskottsfinansiering tas bort. Besparingarna förväntas uppgå till minst 100 miljoner euro under 2013 och till ytterligare 120 miljoner euro under 2014 och framåt (0,1 % av BNP under perioden 2013 – 2014).

· Nedskärningar i kapitalutgifterna (inhemskt finansierade offentliga investeringar och investeringsrelaterade bidrag) till ett värde av sammanlagt 300 miljoner euro under perioden 2013 – 2014 (0,2 % av BNP). För att minska nedskärningarnas negativa effekter för BNP har regeringen förbundit sig att främst inrikta sig på projekt med ett mindre mervärde, särskilt de mindre kapitalintensiva.

· En omfattande reform av direktbeskattningen och skatteförvaltningen samt skatteökningar, i syfte att åtgärda befintliga snedvridningar. Dessa åtgärder utgör cirka en fjärdedel av hela paketet, då åtgärdernas syfte är att driva in 1 668 miljoner euro under 2013 och 1 820 miljoner euro från och med 2014 (1,9 % av BNP). En omfattande skattereform planeras och torde kunna ge besparingar på nästan 1,6 miljarder euro under 2014. Reformen av skatteförvaltningen bör också innebära att man stärker systemet för skatteuppbörd. Bland skatteåtgärderna ingår också höjda avgifter för stämningsansökningar, högre skatt på fartygsägares tillgångar, minskning av momsåterbetalningarna till jordbrukare, minskning av subventionerna avseende dieselpunktskatten för jordbrukare, utjämning av skillnaderna mellan punktskatterna på LPG och diesel genom att punktskatten på LPG höjs, utjämning av skillnaderna beträffande socialförsäkringsavgifterna (genom att taket för anställda som påbörjade sin första anställning före 1993 höjs till det tak som gäller för anställda som påbörjade sin första anställning efter 1993), en reform av punktskatten på tobak, införande av en skatt på 30 procent på det grekiska vadhållningsbolaget OPAP:s intäkter från hasardspel, införande av en skatt på 10 procent på spelintäkter och en ökning av skatten på ränteintäkter med mellan 10 och 15 procent.

Övergripande hög kvalitet på åtgärderna i den medelfristiga finanspolitiska strategin. Den medelfristiga finanspolitiska strategin kommer att innebära att man permanent åtgärdar de utgiftsposter för vilka det förekommit orimliga ökningar sedan 2000. Strategin innebär en omfattande omläggning av de offentliga utgifternas sammansättning och en väg bort från löneförmåner och andra ersättningar, där sänkningar av pensioner och löner inom den offentliga sektorn står för omkring två tredjedelar av åtgärdspaketets sammanlagda värde. En del av minskningarna av driftskostnaderna förstärks genom strukturella åtgärder, såsom införandet av e-upphandling och rörlighet för personal och en omfattande översyn av den centrala förvaltningen. Utöver anpassningen av pensioner och löner innehåller paketet även andra åtgärder som är fullt genomförbara, om än inte lika sunda, som en minskning av inhemska investeringar. Trots detta förväntas de inhemskt finansierade investeringarna öka betydligt på medellång sikt. Det bör också noteras att den medelfristiga finanspolitiska strategin inte omfattar besparingar som skulle kunna genereras genom en rad administrativa åtgärder, då det för sådana krävs ett större antal genomförandesteg och de därmed förknippade riskerna är större. Genomförandet av dessa åtgärder är dock avgörande för att ytterligare effektivisera användningen av de offentliga medlen och åtgärderna kommer att ingå i de överenskommelser om samarbete som ska ingås mellan finansministeriet och övriga fackministerier.

Tabell 4. Skatteåtgärder i den finanspolitiska strategin på medellång sikt 2013 – 2014

Källa: Kommissionen.

4.4. Strukturåtgärder av betydelse för budgeten

Utöver de finanspolitiska åtgärder som beskrivs i föregående avsnitt, och till stöd för dessa, har Grekland vidtagit ett antal strukturåtgärder av betydelse för budgeten.

Privatiseringsplanen utgör en källa till betydande potentiella intäkter som kan användas för att minska skulden, men än så länge har de förväntade intäkterna inte genererats. De två valen innebar störningar i planens genomförande, men nu har man sedan september 2012 återigen fått upp styrfart. De kumulerade intäkterna förväntas endast uppgå till 1,7 miljarder euro i december 2012, men flera tillgångar förväntas vara färdiga för försäljning under första halvåret 2013. Parlamentet har nyligen avskaffat den gyllene aktien (25 %) i de statligt ägda företag som är avsedda att privatiseras under de kommande åren, vilket skulle kunna öka de förväntade intäkterna från vissa av tillgångarna. De kumulerade intäkterna från privatiseringen förväntas uppgå till 3,4 miljarder euro vid utgången av 2013 och därefter öka till 10,4 miljarder euro vid utgången av 2016. Det kvarstår emellertid tvivel om huruvida privatiseringsprocessen sköts på ett effektivt sätt och detta har lett till att man har efterlyst bättre incitament att leverera större intäkter och att skapa bättre branschpraxis, fler investeringar och nya nettoarbetstillfällen.

Tabell 5. Förväntade intäkter från privatisering

Vid utgången av || Kumulerade intäkter sedan juni 2011 (miljarder euro)

2012 || 1.7

2013 || 4.1

2014 || 6.0

2015 || 8.0

2016 || 10.4

En omfattande inkomstskattereform kommer att bredda skatteunderlaget och därmed bidra till ett jämnare skattetryck. Reformen förväntas träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 2013 och förväntas få full verkan för budgeten under 2014. Reformen, som ursprungligen skulle antas i början av hösten 2011, är nu ett konkret initiativ, vilket förväntas vara intäktspositivt (snarare än intäktsneutralt som ursprungligen planerades). Reformens inverkan på skatteintäkterna har beaktats i den medelfristiga finanspolitiska strategin. Skattereformen inriktas på ett nytt skattesystem för egenföretagare, som inte längre tillåter skattelättnader och som inbegriper en omarbetning av bolagsinkomstskatten som innebär att man går från att beskatta utdelningen till att ta ut skatt på vinsten. Skattereformen har också till syfte att undanröja särskilda skattesystem och skatteutgifter så att skattebördan kan fördelas på fler. Det kvarstår vissa risker vad gäller det slutliga genomförandet av reformen, som att de fria yrkesgrupperna och egenföretagarna kan förväntas att ha invändningar mot reformen.

Fortsatt reform av pensionssystemet. Myndigheterna har redan vidtagit åtgärder i form av den nyligen antagna lagen om reform av systemet för tilläggspension. Genom lagen inrättas en ny gemensam fond (ETEA), i vilken [nästan] alla (flera) fonder har slagits ihop. I lagen definieras också en ny formel, som bygger på en försäkringsmatematiskt neutral beräkning av pensionsförmånerna (ett s.k. avgiftsdefinierat system ) som kompletteras med en hållbarhetsfaktor för att garantera systemets hållbarhet. Den nya formeln tillämpas nu retroaktivt på pensionsrättigheter som tjänats in sedan 2001 och kommer att påverka de pensioner som betalas ut från och med januari 2015. De alltför generösa engångsbelopp som betalats ut vid pensionering har skurits ned kraftigt och regeringen håller på att utarbeta en ny, försäkringsmatematiskt neutral formel för beräkningen av vilka engångsbelopp som ska betalas ut i framtiden. Under de kommande månaderna kommer det att krävas kraftfulla insatser för att genomföra reformen, i synnerhet när det gäller de organisatoriska aspekterna av ETEA och hanteringen av enskilda pensionsärenden, något som eventuellt kan göras med tekniskt bistånd från andra medlemsstater.

Ytterligare effektivisering av hälso- och sjukvården. Reformen fortskrider och antagandet av den nya hälso- och sjukvårdslagen (lag nr 4052/2012) i mars 2012 och ett stort antal relaterade ministerkungörelser har visat sig vara en viktig politisk drivkraft för det fortsatta reformarbetet. Syftet med lagstiftningen ifråga är 1) att minska och därefter kontrollera utgifterna inom läkemedelssektorn, 2) att skapa en enda allmän sjukförsäkringsorganisation, dvs. EOPYY (nationella organisationen för tillhandahållandet av hälso- och sjukvård) och 3) att reformera sjukhussektorn. De åtgärder som har genomförts hittills har börjat bära frukt. Till exempel utgör nu de elektroniska recepten mer än 90 % av alla recept som skrivs ut och systemet kan ge information i realtid för kontinuerlig övervakning och utvärdering. Efter en period med långsamma framsteg när det gäller genomförandet av vissa åtgärder (t.ex. uppdatering av förteckningar över priser och ersättningsnivåer för läkemedel, förskrivning av generiska läkemedel, återtag av läkemedel) under perioden före och efter valen, har myndigheterna på nytt bekräftat sin vilja att genomföra de lagstadgade reformerna och har också föreslagit flera nya politiska åtgärder.

Andra strukturreformer pågår:

· En rad andra åtgärder vidtas för att underbygga reformen av skatteförvaltningen och stärka kampen mot korruption. Beslutet om att upphäva bokföringskodexen, som antogs den 7 november 2012, och införandet av modern skattelagstiftning, som är planerat till mitten av 2013, är av avgörande betydelse för att underlätta reformen av skatteförvaltningen och bredda den skattepolitiska reformen. Man håller på att genomföra ett antal andra åtgärder för att förbättra skatteuppbörden. Bland dessa ingår en ökad fokusering på möjliga indrivningsbara skatteintäkter och ny lagstiftning om avskrivning av skulder som inte kan drivas in. Dessutom kommer kontantbetalningar till skattekontoren att förbjudas. När det gäller korruption planerar regeringen att inleda genomförandet av handlingsplanen mot korruption och stärka skyddet av uppgiftslämnare och att centralisera beslut om interna disciplinära åtgärder.

· Regeringen är fast besluten att sörja för striktare kontroll av alla offentliga utgifter och har vidtagit viktiga åtgärder i detta syfte. Finansministeriet har bidragit till bättre övervakning av att åtagandena fullgörs genom att man har infört register över utgiftsåtaganden vid de olika utgiftsställena. Trots de förseningar som uppstod vid skapandet av en effektiv apparat för förvaltningen av offentliga medel rapporterade 72 % av de offentliga organen uppgifter genom registren över utgiftsåtaganden i juni 2012, vilket innebär att de strukturella riktmärkena kunde nås för juni. Täckningen beräknas vara 90 % i december 2012 då den centrala enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvårdstjänster, EOPYY, kommer att börja rapportera uppgifter genom en e-portal från och med oktober 2012. EOPYY måste fullgöra sitt åtagande att rapportera sitt register över utgiftsåtaganden via e-portalen. Den finanspolitiska övervakningen av sektorerna för social trygghet och hälso- och sjukvård måste förbättras.

· Man arbetar för att stärka budgetgenomförandet och för att åstadkomma en sund finansiell förvaltning, även genom att finansministeriets roll stärks. Den 17 november 2012 antog ministerrådet en rättsakt (som omvandlades till lag den 18 november) genom vilken följande åtgärder införs: (i) Överenskommelser om samarbete mellan finansministeriet och de övriga ministerierna eller mellan ministerierna och förvaltare av övervakade enheter inom den allmänna offentliga sektorn, som kommer att undertecknas senast den 31 december varje år, (ii) en intern stabilitetspakt för lokal förvaltning som grundar sig på kravet att budgetarna ska vara balanserade och på mekanismer för korrigeringar och påföljder som automatiskt gör minskningar av utgifterna i de fall då målen inte förväntas uppnås, (iii) ett förstärkt system för övervakning av det månatliga budgetgenomförandet för statsägda företag och som också inbegriper påföljder för statsägda företag som inte uppfyller de överenskomna målen, och iv) ytterligare centralisering av budgetplanering och budgetgenomförandet i syfte att stärka det statliga revisionsorganets (GAO) befogenheter gentemot fackministeriernas finansavdelningar. I lagen föreskrivs också att programmet för budgetgenomförande och det faktiska budgetgenomförandet varje månad ska lämnas in för granskning av generaldirektören för finansavdelningen och av det statliga revisionsorganet (beroende på storleken på deras budgetar). Lagen ger också finansministeriet möjlighet att vidta korrigerande åtgärder under året mot alla enheter (andra än statliga företag och lokala förvaltningar) som bryter mot sina budgetmässiga skyldigheter, inklusive möjligheten att ställa dem under direkt överinsyn av finansministeriet.

5. Slutsats

Grekland har vidtagit effektiva åtgärder för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott i enlighet med rådets beslut 2011/734/EU. Grekland har under 2010–2012 åstadkommit en förbättring av det strukturella saldot som redan överstiger de minst 10 procentenheter av BNP under perioden 2009-2014 som rekommenderats av rådet. Grekland beräknas ha förbättrat det strukturella saldot med 13,9 procentenheter av BNP från ett underskott på 14,7 % under 2009 till ett beräknat underskott på 1,5 % 2012. Underskottet i den offentliga sektorns finanser beräknas ha minskat från 15,6 % 2009 till 6,9 % av BNP under 2012.

Grekland har vidtagit åtgärder för att begränsa underskottet under 2012. För att få den nuvarande situationen med ett alltför stort underskott att upphöra så snart som möjligt i linje med rådets beslut 2011/734/EU, har de grekiska myndigheterna vidtagit beslutsamma åtgärder för att konsolidera de offentliga finanserna under 2013 och 2104 genom att anta budgeten för 2013 och den medelfristiga finanspolitiska strategin för 2013–2016. Budgeten för 2013, vilken har antagits av parlamentet, innehåller ytterligare åtgärder som avser intäkter och utgifter till ett värde av mer än 9,2 miljarder euro (mer än 5 % av BNP). Den medelfristiga finanspolitiska strategin och den lagstiftning som krävs för att genomföra strategin innebär en omfattande och tidigarelagd finanspolitisk konsolidering som inbegriper en stor uppsättning strukturåtgärder som är av betydelse för att den finanspolitiska konsolideringen ska lyckas. Detta torde kunna bana väg för ett primärt överskott på 4,5 % av BNP och ett underskott i den offentliga sektorns finanser på 2 % av BNP till 2016.

Den ekonomiska aktiviteten beräknas för närvarande bli mycket svagare än vad som väntades när beslut 2012/734/EU antogs i mars 2012. Real BNP förväntas sjunka med 6,0 % under 2012 och med 4,2 % under 2013 (vilket ska jämföras med 4,7 % respektive 0,0 % enligt rådets tidigare beslut). I jämförelse med den prognos som fanns att tillgå i mars innebär de nuvarande prognoserna en betydligt större och mer ihållande nedgång i den ekonomiska aktiviteten. Denna tydliga försämring av det ekonomiska scenariot tyder på att det kan komma en motsvarande försämring av prognoserna för de offentliga finanserna, om inte politiken ändras.

Mot bakgrund av vad som anges i det föregående rekommenderar kommissionen rådet att förlänga tidsfristen för korrigering av det alltför stora underskottet med två år till 2016, att se över de finanspolitiska mål som Grekland bör uppnå till 2013 respektive 2014 och att fastställa nya mål för 2015 och 2016.

Målen bör definieras utifrån de offentliga finansernas primärsaldo i nominella termer. Det primära underskottet bör 2012 ligga på 2 925 miljoner euro (1,5 % av BNP). 2013 bör Grekland nå ett primärsaldo på noll euro (0 % av BNP), 2014 på 2 775 miljoner euro (1,5 % av BNP, 2015 på 5 700 miljoner euro (3,0 % av BNP) och 2016 på 9 000 miljoner euro (4,5 % av BNP). Den nya finanspolitiska strategin förutsätter en förbättring i det konjunkturrensade primärsaldot i förhållande till BNP från 4,1 % 2012 till 6,2 % 2013 och minst 6,4 % av BNP under 2015 och 2016. Målen för primärsaldot förutsätter ett totalt underskott på 5,4 % av BNP 2013, 4,5 % av BNP 2014, 3,4 % av BNP 2015 och 2,0 % av BNP 2016. Motsvarande siffror för det konjunkturrensade saldot för de offentliga finanserna beräknas till –1,3 % av BNP 2012, 0,7 % av BNP 2013 och 0,4 % av BNP 2014. Motsvarande siffror för det konjunkturrensade offentliga underskottet i förhållande till BNP beräknas till –1,3 % 2012, 0,7 % 2013, 0,4 % 2014, 0,0 % 2015 och –0,4 % 2016, vilket speglar räntebetalningarna.

Inom en övergripande strategi för att säkra att de finanspolitiska åtagandena kan fullgöras är de viktigaste faktorerna korrigerings- och påföljdsåtgärder, öppenhet, ansvar och tillsyn. I detta syfte håller man på att genomföra de institutionella förbättringar som krävs. Det rör sig bl.a. om följande: Stärkning av privatiseringsfonden HRADF:s ledning och oberoende genom kvartalsvisa automatiska korrigeringar inom ramen för privatiseringsprocessen för den händelse det förekommer avvikelser från målen, och återupptagande av arbetet inom den befintliga parlamentariska budgetmyndigheten genom att den får hjälp med att stärka sitt anseende, sitt oberoende och sin tekniska kompetens för att utvecklas till ett fullfjädrat finanspolitiskt råd (som utarbetar/godkänner prognoser för budgetarbetet, övervakar efterlevnaden av budgetmål och skatteregler, tillhandahåller oberoende bedömningar av den finanspolitiska utvecklingen och utmaningar, osv.), på grundval av bästa internationella praxis.

Regeringen kommer att se till att avbetalningarna på skulden verkställs och i rätt tid och kommer att övervaka kassaflödena på det särskilda konto för skuldbetalning som skapades genom lag nr 4063/2012 (om ett separat konto vid Greklands centralbank). Enligt lagen kan medlen på kontot endast användas för skuldbetalning, inbegripet amorterings- och räntekostnader för Greklands alla lån, skuldförvaltningstransaktioner och derivat, samt för andra kostnader av samma slag (avgifter och liknande) i samband med skuldbetalningen eller förvaltningen av den offentliga skulden. De medel som kommer in på kontot utgörs av utbetalningar av lån från EFSF (som måste godkännas av EFSF) samt Greklands bidrag till skuldbetalningen, bland annat alla intäkter från privatiseringen av statliga tillgångar och minst 30 % av oförutsedda inkomster. För samtliga betalningar från detta bankkonto krävs en detaljerad förhandsrapport till EFSF/ESM och en efterhandsbekräftelse från kontoinnehavaren.

BILAGA:        ÅTGÄRDER SOM KRÄVS ENLIGT RÅDETS BESLUT 2011/734/EU av den 13 mars 2012

artikel 1.1 Grekland ska få den rådande situationen med ett alltför stort underskott i de offentliga finanserna att upphöra så snart som möjligt och senast 2014. || EJ UPPFYLLT - Ny rekommendation förlänger tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet till 2016.

artikel 1.2 Korrigeringen av det alltför stora underskottet ska syfta till att i den offentliga sektorns finanser uppnå ett primärt underskott (underskott exklusive ränteutgifter) som inte får överstiga 2 037 miljoner euro (1,0 % av BNP) år 2012, samt uppnå primära överskott på minst 3 652 miljoner (1,8 % av BNP) år 2013 och 9 352 miljoner (4,5 % av BNP) år 2014. Efter skuldutbytet motsvarar dessa primära underskotts-/överskottsmål ett totalt underskott på 14 811 miljoner euro (7,3 % av BNP) år 2012, 9 462 miljoner (4,7 % av BNP) år 2013 och 4 499 miljoner (2,2 % av BNP) år 2014. För att uppnå detta kommer det att krävas en förbättring av det strukturella saldot på minst 10 % av BNP under perioden 2009-2014. Intäkter från privatisering av (finansiella och icke-finansiella) tillgångar, samt samtliga överföringar knutna till Eurogruppens beslut av den 21 februari 2012 med avseende på inkomster för nationella centralbanker i euroområdet, inbegripet Bank of Greece, som härrör från deras innehav av grekiska statsobligationer, får inte minska den fastställda finanspolitiska konsolideringsansträngningen och får inte räknas med vid bedömningen av dessa mål. || DELVIS UPPFYLLT – enligt den ingående bedömningen av personalens prestationer i efterlevnadsrapporten förväntas det offentliga underskottet ligga på6,9 % av BNP med ett primärt underskott på 1,5 % av BNP Det sammanlagda ESA-underskottet för 2012 väntas därför ligga 0,4 procentandelar av BNP bättre än det tak på 7,3 % av BNP som gäller för det offentliga underskottet (ESA95) 2012, enligt rådets beslut. Det primära underskottet förväntas emellertid vara något högre än målet på 1,0 % av BNP, på grund av att lågkonjunkturen blivit allvarligare än väntat. De kumulativa förbättringarna av strukturbalansen under 2009­–2012 väntas uppgå till 13,9 % av BNP jämfört med det mål på 10 % förbättring som satts för 2009–2014.

artikel 1.3 Korrigeringen enligt punkt 2 motsvarar en årlig förändring av den konsoliderade offentliga bruttoskulden på -26 954 miljoner euro år 2012, 6 775 miljoner euro år 2013 och 1 492 miljoner euro år 2014. || EJ UPPFYLLT – Den konsoliderade offentliga skulden väntas minska med 11,1 miljarder euro under 2012 mot 26,957 miljarder euro som anges i rådets beslut. Detta beror på lägre privatiseringsintäkter än väntat, en oväntat låg konsolidering av den offentliga skulden och sämre periodisering samt andra ränteanpassningar.

Artikel 2.7a Grekland ska utan dröjsmål anta följande åtgärder: ||

a) En minskning av utgifter för läkemedel med minst 1 076 miljoner EUR år 2012. || UPPFYLLT. - Lag 4052/2012 (Greklands officiella tidning 41/A/1.3.2012) - Minska läkemedelspriserna: Ministerbeslut YG/151/29.2.2012 – Greklands officiella tidning 545/B/1.3.2012. - Minska priserna för generiska läkemedel: Ministerbeslut YG/151/29.2.2012 – Greklands officiella tidning 545/B/1.3.2012. - Minska priserna: Ministerbeslut YG/151/29.2.2012 – Greklands officiella tidning 545/B/1.3.2012. - Minska priserna för icke-märkesvaror: Ministerbeslut YG/151/29.2.2012 – Greklands officiella tidning 545/B/1.3.2012. - Ökad samfinansiering: Gemensamt ministerbeslut F42000oik2555/353/28.2.2012 – Greklands officiella tidning 497/28.2.2012. - Minskning av apotekarnas och grossisthandlarnas marginaler: Ministerbeslut YG/151/29.2.2012 – Greklands officiella tidning 545/B/1.3.2012. - Obligatorisk användning av e-recept: Ministerbeslut YG/148/29.2.2012 – Greklands officiella tidning 545/B/1.3.2012. - Obligatoriska protokoll: Ministerbeslut Y4a/148/29.2.2012 – Greklands officiella tidning 545/B/1.3.2012. - Ersättning till apotek enbart på grundval av e-recept: Ministerbeslut YG/148/29.2.2012 – Greklands officiella tidning 545/B/1.3.2012. - Rabatter för positivlista: Ministerbeslut YG/151/29.2.2012 – Greklands officiella tidning 545/B/1.3.2012. - Cirkulär för begäran om uppdatering om sjukhusens och socialförsäkringsfondernas budgetar. F.80000/5368/1108/6.3.2012 och 22435/6.3.2012 och gemensamt ministerbeslut Y10/G.P. oik GY156/1.3.2012. - Claw back-mekanism: Ministerbeslut GY/150/1.3.2012 – Greklands officiella tidning 681/B/8.3.2012.

b) En minskning av sjukhusläkares övertidsersättningar med minst 50 miljoner EUR år 2012. || UPPFYLLT. - Minskad övertidsersättning för läkare: - Lag 4051/2012, Greklands officiella tidning 40/A/29.2.2012 - Genomförandecirkulär 2/17589/022/29.2.2012

c) Minskad upphandling av militärmateriel med 300 miljoner EUR år 2012 (kontantinköp och leveranser). || UPPFYLLT. Minskad upphandling av militärmateriel: - Lag 4051/2012, Greklands officiella tidning 40/A/29.2.2012

d) En minskning med 10 % av ersättningarna till folkvalda och anknuten personal på lokal nivå år 2012 samt en neddragning av antalet vice borgmästare och relaterad personal år 2013, för att åstadkomma besparingar på minst 9 miljoner EUR år 2012 och ytterligare 28 miljoner år 2013. || UPPFYLLT. Minskning med 10 % av ersättning till folkvalda och anknuten personal: - Lag 4051/2012, Greklands officiella tidning 40/A/29.2.2012 Minskningen av ersättningen träder i kraft omedelbart. Minskningen av antalet biträdande borgmästare och relaterad personal kommer emellertid att träda i kraft först den 1 januari 2013.

e) En minskning av statliga driftsutgifter och valrelaterade utgifter med minst 370 miljoner EUR (jämfört med 2012 års budget), varav minst 100 miljoner ska avse militärrelaterade driftsutgifter och minst 70 miljoner valutgifter. || UPPFYLLT. Minskning av statens driftsutgifter och valutgifter: - Lag 4051/2012, Greklands officiella tidning 40/A/29.2.2012 Även om lagändringar har gjorts har utgiftsminskningarna i vissa kategorier i efterhand varit lägre än vad som angivits i programmet, på grund av det faktum att vissa oförutsedda utgifter inte i tillräckligt hög grad har kompenseras av andra besparingar (och därmed har krävt ökade anslag från reserven för oförutsedda utgifter).

f) En minskning av lokala myndigheters driftsutgifter för att åstadkomma besparingar på minst 50 miljoner EUR år 2012. || UPPFYLLT. Nedskärningar av subventioner och bidrag: - Lag 4051/2012, Greklands officiella tidning 40/A/29.2.2012

g) Sänkta bidrag till boende i avlägsna områden och sänkta anslag till flera av ministerierna övervakade organ, för att år 2012 åstadkomma besparingar på minst 190 miljoner EUR. || UPPFYLLT. ­ Avlägsna områden: Gemensamt ministerbeslut 1411/25952/5.3.2012. - Bidrag: Ministerbeslut om ändring av budgeten för ministeriet för utbildning F.1/A/137/23741/IB/6.3.2012, om ändring av genomförandebudgeten F.a/A9017022/16.2.2012, om bidrag till universitet för kontraktsanställd personal, F.a/G23736/IB/6.3.2012, om bidrag till universitet för driftsutgifter 1/A/23740/IB/6.3.2012, om bidrag till universitet för utgifter för livsmedel för studenter F.1/B 23738/IB/6.3.2012, om bidrag till tekniska skolor för kontraktsanställd personal, driftskostnader och livsmedel till studenter 23734/IB/6.3.2012. - Om den ändrade budgeten för ministeriet för kultur och turism YPPOT/OIKON/A1/19924/5.3.2012

h) En minskning av den offentliga investeringsbudgeten med 400 miljoner EUR år 2012. Minskningen av denna budget kommer inte att påverka projekt som samfinansieras med strukturfonderna (inklusive transeuropeiska transportnätsprojekt). || UPPFYLLT. Minskning av den offentliga investeringsbudgeten: - Lag 4051/2012, Greklands officiella tidning 40/A/29.2.2012

i) Förändringar av tilläggspensionsfonder och pensionsfonder med höga genomsnittspensioner eller med stora bidrag via budgeten, och sänkningar av andra höga pensioner, för att åstadkomma besparingar på minst 450 miljoner EUR år 2012 (netto, efter beaktande av effekterna på skatter och socialförsäkringsavgifter). || UPPFYLLT. - Ändringar av lagen om kompletterande pensioner 4051/2012, Greklands officiella tidning 40/A/29.2.2012 - Gemensamt ministerbeslut för NAT, Greklands officiella tidning 499/B/28.2.2012

j) Sänkta familjebidrag till höginkomsthushåll, för att åstadkomma besparingar på 43 miljoner EUR år 2012. || UPPFYLLT. - Lag om nedskärningar av familjebidrag, 4052/2012, Greklands officiella tidning 41/A/1.3.2012

k) Ministeriebeslut för att komplettera det fullständiga genomförandet av den nya löneskalan för alla relevanta enheter, samt lagstiftning om villkoren för indrivning av för höga löneutbetalningar från och med november 2011. || UPPFYLLT. - Löneskalan: - Lag 4051/2012, Greklands officiella tidning 40/A/29.2.2012 - Gemensamt ministerbeslut för personal i ministerier 2-16306/0022/23.2.2012 Greklands officiella tidning 78/Yo/24.2.2012 - Gemensamt ministerbeslut om visstidsanställningar 2-391/0022/17.2.2012 Greklands officiella tidning. B 414/23.2.2012 - Gemensamt ministerbeslut för tunga uppgifter, Greklands officiella tidning 465/B/24.2.2012 - Gemensamt ministerbeslut för advokater, Greklands officiella tidning 498/B/28.2.2012 - Gemensamt ministerbeslut för särskilda forskare i oberoende myndigheter, Greklands officiella tidning 498/B/28.2.2012

l) Ändringar av artiklarna 3 och 21 i lag 4038/2012, för att ändra villkoren för att förlänga avbetalningsplaner för obetalda förfallna skatter och socialförsäkringsavgifter: Avbetalningsplaner kommer bara att gälla utestående belopp under 10 000 euro för fysiska personer och 75 000 euro för företag. Skattebetalare som ansöker om en förlängd avbetalningsplan ska redovisa alla sina redovisningshandlingar för skattemyndigheterna. || UPPFYLLT.

m) En ramlag med grundläggande förändringar av hur de offentliga tilläggspensionsfonderna/kompletterande pensionsfonderna fungerar, för att stabilisera pensionsutgifterna, samt säkerställa systemens budgetneutralitet och trygga deras hållbarhet på medellång och lång sikt.” || UPPFYLLT.

artikel 2.8 Grekland ska vidta följande åtgärder före utgången av mars 2012: ||

a) En reform av tilläggspensionsordningar/kompletterande pensionsordningar i samråd med Europeiska kommissionen, Europeiska Centralbanken och Internationella valutafonden, samt validerad av kommittén för ekonomisk politik med avseende på dess förväntade effekter på långsiktig hållbarhet. Parametrarna i det nya avgiftsdefinierade tilläggspensionssystemet säkerställer långsiktig försäkringsteknisk balans, enligt den nationella aktuariemyndighetens bedömning. || UPPFYLLT.

b) En justering av apotekens vinstmarginaler och införandet av en regressiv vinstmarginal för att sänka den totala vinstmarginalen till under 15 procent. || UPPFYLLT OCH PÅGÅENDE. Lag 4052/2012 har antagits av parlamentet. Myndigheterna har strukit den vinstmarginal på 6, 7 och 8 % som apoteken haft för läkemedel som överstiger 200 enligt lag 4052/2012 från och med slutet av september. Följaktligen gäller endast 30 euro för läkemedel över 200 euro.

c) Genomföra den andra fasen av den funktionsvisa granskningen av sociala program, med bl.a. en mer detaljerad översyn av särskilda program, med målet att minska överdriven uppsplittring, åstadkomma besparingar och effektivisera. || PÅGÅENDE OECD-rapporten om sociala program har ännu inte slutförts och inte heller överenskommits med de grekiska myndigheterna. Icke desto mindre användes vissa av iakttagelserna i rapporten för att ändra strategierna för sociala program.

d) Täcka in alla vårdinsatser med e-förskrivning (läkemedel, remisser, diagnostik, operationer) både inom de nationella sjukvårdssystemen och hos tillhandahållare som anlitas av EOPYY och socialförsäkringssystemen; ta fram detaljerade månatliga revisionsrapporter på de nationella sjukvårdssystemens vårdinrättningar och hos tillhandahållarna; sänka subventioner för generiska preparat med väsentligt lägre pris än referenspriset (lägre än 60 % av referenspriset), utgående från erfarenheterna i andra medlemsstater; offentliggörande av en årsrapport om läkemedelsförskrivning inom socialförsäkringssystemen; införande av register över utgiftsåtaganden på alla sjukhus. || UPPFYLLT OCH PÅGÅENDE. Lag 4052/2012 och respektive ministerdekret har antagits. Täckning av e-recept uppgår till mer än 90 % för läkemedel. Systemet för e-recept för remisser och diagnostik föreligger men är fortfarande begränsat, och det är ännu inte införlivat med andra system för e-recept. Myndigheterna samarbetar med svenska myndigheter att förbättra systemet för e-recept. Myndigheterna ska föra samman systemen för e-diagnostik och e-recept för läkemedel till mitten av november. UPPFYLLT OCH PÅGÅENDE. EOPYY har nu daglig tillgång till uppgifter om e-recept och kan producera rapporter om e-recept. Myndigheterna har tillsammans lagt fram en mycket enkel första rapport i början av oktober. UPPFYLLT OCH PÅGÅENDE I sak är konsumentpriserna lägre för de billigaste generiska läkemedlen, eftersom det i lag 4052/2012 och ministerdekretet anges att endast de billigaste läkemedlen i varje INN-grupp kommer att återbetalas, och att patienterna skulle betala mellanskillnaden för andra läkemedel Med andra ord är priset för de billigaste generiska läkemedlen referenspris för ersättning. Myndigheterna har infört ett internt referensprissystem på ATC-4-nivå, tillsammans med offentliggörandet av positivlistan i mitten av november. UPPFYLLT OCH PÅGÅENDE. Myndigheterna tar fram data och analyserar dessa. Myndigheterna har lämnat ett första utkast till rapport i slutet av september. Strukturen och innehållet i rapporten måste förbättras avsevärt. UPPFYLLT OCH PÅGÅENDE. De flesta, men inte alla, sjukhus har tilldelats ekonomichefer. En rapport om deras verksamhet ska lämnas till kommissionen senast i slutet av november.

e) Gå mot ett nytt centraliserat inköpssystem för läkemedel och sjukvårdsprodukter för de nationella sjukvårdssystemen, genom leveranssamordningskommittén och med stöd av specificeringskommittén, med användning av ett enhetligt kodsystem för läkemedel och sjukvårdsprodukter. || PÅGÅENDE Flera anbudsförfaranden har inletts för medicintekniska produkter och läkemedel som används på sjukhus, och kan leda till betydande besparingar.

f) För en förstärkt utgiftskontroll anta lagstiftning som rationaliserar förfarandet för att lägga fram tilläggsbudgetar och få dem godkända; fortsätta att inrätta heltäckande register över utgiftsåtaganden inom hela den offentliga sektorn. || DELVIS UPPFYLLT En administrativ kalender för uppdateringen av den medelfristiga finanspolitiska strategin har sammanställts under första kvartalet. Denna strategi har antagits. Antagande av lagstiftning för att effektivisera förfarandena för presentation och godkännande av tilläggsbudgeten under diskussion med myndigheterna. UPPFYLLT OCH PÅGÅENDE. Cirkulär om register över åtaganden för investeringsbudgeten utfärdades i mars. 72 % av utgiftsenheterna rapporterade att uppgifterna i registren över åtaganden i juli uppfyllde det relevanta strukturella riktmärket (det andra riktmärket, avseende avvikelser mellan uppgifter som rapporteras genom undersökningar och sådana som ingår i register över åtaganden uppnåddes inte, med liten marginal).

 g) Slutförande av den pågående funktionsvisa översynen av sociala program. || PÅGÅENDE OECD-rapporten om sociala program har ännu inte slutförts och inte heller överenskommits med de grekiska myndigheterna. Icke desto mindre användes vissa av iakttagelserna i rapporten för att ändra strategierna för sociala program.

h) Tillsättande av den enda offentliga upphandlingsmyndighetens styrelsemedlemmar. || UPPFYLLT.

i) Kartlägga pensionsordningar vars engångsbelopp vid pensionering inte motsvarar inbetalda avgifter samt justering av engångsbeloppen. || EJ UPPFYLLT. Det tekniska arbetet med att fastställa en försäkringsteknisk formel för beräkning av kompletterande pensioner kommer att vara avslutat i november. Ett ministerbeslut kommer att antas senast i december.

j) En sänkning av läkemedelsgrossisternas vinstmarginaler i riktning mot en övre gräns på 5 %. || UPPFYLLT. Lag 4052/2012 har antagits av parlamentet.

k) Genomföra nödvändiga upphandlingar för genomförande av ett omfattande och enhetligt vårdinformationssystem (e-vårdssystem). || UPPFYLLT OCH PÅGÅENDE. Anbudsförfaranden har inletts, men ännu inte slutförts.

l) Tillsättning av alla juridiska, tekniska och finansiella rådgivare för privatiseringarna som planeras för 2012 och 2013. || DELVIS UPPFYLLT Utnämning av rådgivare för EAS kvarstår.

 Artikel 2.9 Grekland ska vidta följande åtgärder före utgången av juni 2012: ||

a) Slutföra översynen av de offentliga utgiftsprogrammen. Vid denna ska extern teknisk hjälp anlitas och översynen inriktas på pensioner och sociala transfereringar (på ett sätt som värnar om grundläggande socialt skydd). Minska försvarsutgifterna utan att detta påverkar landets försvarskapacitet. Omstrukturera central och lokal förvaltning. Specificera den ytterligare rationaliseringen av läkemedelsutgifterna och sjukhusens driftsutgifter respektive sociala kontantförmåner. || PÅGÅENDE KEPE har gjort en översyn av de offentliga utgifterna som återspeglar de konkreta resultat som regeringen använt som en del av de åtgärder som vidtagits i det finanspolitiska paketet.

b) Anta en skattereform som förenklar skattesystemet, avskaffar undantag och förmånsordningar, breddar beräkningsgrunder, så att skattesatserna gradvis kan sänkas i och med att skatteintäkterna ökar. Denna reform ska avse personlig inkomstskatt, bolagsskatt och mervärdesskatt, förmögenhetsskatt samt sociala avgifter och kommer att bibehålla den relativa skattebördan i form av indirekta skatter. || EJ UPPFYLLT. FRAMSTEG SOM GJORTS. Omfattande och ingående diskussioner om nyckelparametrar och budgetkonsekvenser av reformerna av inkomst- och företagsskatten. Utkast till lagstiftning om inkomstskatt, företagsskatt och påföljder osv. har skickats ut och kommer sannolikt att kunna antas senast i slutet av december 2012.

c) Justera fastigheternas taxeringsvärden för ökad överensstämmelse med marknadspriserna. || EJ UPPFYLLT. FRAMSTEG SOM GJORTS. Enligt Greklands centralbank har de fallande fastighetspriserna under 2011 och 2012 i praktiken minskat skillnaderna mellan priser och taxeringsvärden med 80 %. Därför har myndigheterna valt att koncentrera sina ansträngningar på en dynamisk process som snabbt kan aktualisera taxeringsvärden och anpassa dem till marknadspriserna. Finansministeriet har tagit initiativ till utformningen och genomförandet av ett standardförfarande för översyn av taxeringsvärden. En ändring har utarbetats för att ge direktoratet för kapitalbeskattning ansvar för detta. Det nya förfarandet kommer att minska den politiska inblandningen i fastställandet av fastighetspriser för skattemässiga ändamål.

d) Avskaffa kontant- och checkutbetalningar på skattekontor och ersätta dem med banköverföringar, så att personalen får tid att inrikta sig på nyttigare arbetsuppgifter (revision, skatteindrivning och rådgivning till skattebetalare). || EJ UPPFYLLT. FRAMSTEG SOM GJORTS. De nödvändiga institutionella förändringarna har identifierats och de åtgärder som krävs för att fullgöra denna uppgift har inletts. Ska vara avslutat i december 2012. Arbetet pågår för att slutföra betalningen av bedömda skulder genom banksystemet i slutet av oktober. Detta kommer att omfatta skulder som omfattas av avbetalningsplaner (för närvarande de allra flesta, på grund av krisen).

e) En sänkning med i genomsnitt 12 % av den offentliga sektorns ”särskilda löner”, som den nya löneskalan inte är tillämplig på. Detta ska gälla från och med den 1 juli 2012 och åstadkomma besparingar på minst 205 miljoner EUR (netto, efter beaktande av effekterna på skatter och socialförsäkringsavgifter). || UPPFYLLT. Regeringen antog i november nedskärningarna i de särskilda lönerna. De har tagits med i det samlade lagförslaget (punkt C.1/13-39). Även om dessa delar skulle ha trätt i kraft i juni snarare än i november blir de retroaktivt giltiga från och med den 1 augusti 2012.

f) Beslut om att sörja för en genomförandeförordning för en enda offentlig upphandlingsmyndighet. Den enda offentliga upphandlingsmyndigheten ska inleda arbetet med att fullgöra sitt uppdrag, sina mål, sin befogenhet och behörighet i enlighet med lagen om denna myndighet och den handlingsplan som avtalades med Europeiska kommissionen i november 2010. || EJ UPPFYLLT. FRAMSTEG SOM GJORTS. Besluten om utnämning av ledamöterna i den enda offentliga upphandlingsmyndighetens styrelse, om tjänster för den enda offentliga upphandlingsmyndighetens personal samt presidentdekreten om den enda offentliga upphandlingsmyndighetens arbetsordning (PD 122/2012; FEK A 215/5.11.2012) och dess organisation (PD 123/2012; FEK A 216/5.11.201) har antagits. Presidentdekretet om den enda offentliga upphandlingsmyndighetens budgetförordning kommer att läggas fram i november. UPPFYLLT. Styrelsens ledamöter har utnämnts och 7 anställda (5 advokater, 2 ingenjörer) har flyttats till myndigheten från olika grekiska offentliga organ (i mitten av september 2012). I enlighet med presidentdekretet om den enda offentliga upphandlingsmyndighetens organisation ska mer personal lånas ut till myndigheten så att den blir helt operationell. För närvarande delar den enda offentliga upphandlingsmyndigheten lokaler med det grekiska generalsekretariatet för handel, men kommer att flyttas till en ny byggnad senare under 2012. De grekiska myndigheterna ska se till att denna flytt genomförs snabbt och effektivt. Från och med mitten av september hade den enda offentliga upphandlingsmyndigheten också antagit 27 negativa beslut mot införandet av ett förhandlat förfarande utan offentliggörande i hälso- och sjukvårdssektorn.

artikel 2.10 Grekland ska vidta följande åtgärder före utgången av september 2012: ||

a) Lägga fram ett budgetförslag för 2013 i linje med det primära överskottsmål som föreskrivs i artikel 1.2. || UPPFYLLT.

b) Bestämmelser och förfaranden för centraliserade uppköp/ramavtal för artiklar eller tjänster med stor förbrukning på statlig nivå, med skyldighet för ministerier och statliga organ att utnyttja dessa avtal och med frivillig användning för regionala organ. || EJ UPPFYLLT.

[1]               EUT L 113, 25.4.2012, s. 8.

[2]               The Economic Adjustment Program for Greece – november 2012, European Economy–Occasional Paper. Läsaren hänvisas till det dokumentet för en mer detaljerad bedömning av den makroekonomiska, finansiella, finanspolitiska och strukturella reformutvecklingen.

[3]               Memorandum om ekonomisk och finansiell politik, samt samförståndsavtal om specifik ekonomisk-politisk villkorlighet från mars 2012.

[4]               Rådets beslut 2011/734/EU (omarbetning) (EUT L 296, 15.11.2011, s. 38).

[5]               Det strukturella saldot definieras som det årliga, konjunkturrensade saldot rensat för engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder.

[6]               De motsvarande siffrorna för det konjunkturrensade saldot i den offentliga sektorns finanser uppskattas till -1,3 % av BNP under 2012, 0,7 % av BNP under 2013 och 0,4 % av BNP under 2014.