RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2011

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1........... Inledning......................................................................................................................... 4

2........... Översikt över fondens verksamhet under 2011................................................................ 4

3........... Uppföljning av årsrapporten om verksamheten inom fonden under 2010.......................... 5

4........... Analys av verksamheten inom fonden under 2011............................................................ 6

4.1........ Inkomna ansökningar...................................................................................................... 6

Tabell 1 – Inkomna ansökningar 2011........................................................................................... 7

4.1.1..... Inkomna ansökningar per medlemsstat och sektor........................................................... 7

4.1.2..... Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp..................................................... 7

4.1.3..... Inkomna ansökningar med avseende på antal arbetstagare som stödet avser..................... 8

4.1.4..... Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp per arbetstagare........................... 8

4.1.5..... Inkomna ansökningar med avseende på interventionskriterium.......................................... 8

4.2........ Beviljade bidrag.............................................................................................................. 8

Tabell 2 – Närmare uppgifter om bidrag som beviljades 2011........................................................ 9

Tabell 3 – Bidrag som beviljades 2011: Arbetstagarnas profil....................................................... 10

4.2.1..... Åtgärder som finansierats med stöd från fonden............................................................. 11

4.2.2..... Komplementaritet med åtgärder som finansieras av strukturfonderna, framför allt Europeiska socialfonden (ESF).................................................................................................................................... 11

4.3........ Ärenden som inte uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd från fonden............................. 12

4.4........ Resultat som fonden bidragit till..................................................................................... 12

4.4.1..... Slutrapporter om stödanvändning som mottagits från medlemsstaterna under 2011......... 13

4.4.2..... Sammanfattning av rapporterade resultat och god praxis under 2011.............................. 13

Tabell 4 – Slutrapporter som mottagits under 2011 – sammanfattning av resultat........................... 14

4.4.3..... Närmare uppgifter om genomförda åtgärder enligt de slutrapporter som inkommit under 2011  15

4.5........ Granskning av fondens verksamhet efter 2013............................................................... 17

4.6........ Ekonomisk rapport....................................................................................................... 17

4.6.1..... Stödanslag från fonden.................................................................................................. 17

4.6.2..... Utgifter för tekniskt stöd............................................................................................... 18

Tabell 5 – Utgifter för tekniskt stöd under 2011........................................................................... 18

4.6.3..... Rapporterade oegentligheter och avslutade ärenden....................................................... 19

4.6.4..... Avslutande av ekonomiskt stöd från fonden................................................................... 19

Tabell 6 – Avslutade ärenden 2011............................................................................................. 19

4.6.5..... Andra återbetalningar.................................................................................................... 20

4.7........ Kommissionens tekniska stödåtgärder........................................................................... 20

4.7.1..... Information och marknadsföring.................................................................................... 20

4.7.2..... Möten med nationella myndigheter och fondens berörda parter...................................... 22

4.7.3..... Utformning av ett elektroniskt ansökningsformulär.......................................................... 22

4.7.4..... Andra utgåvan av Statistical Portrait of the EGF 2007–2011......................................... 22

4.7.5..... Halvtidsutvärderingen av fonden.................................................................................... 22

5........... Trender........................................................................................................................ 23

6........... Slutsats......................................................................................................................... 28

Bilaga 1 – Ansökningar om stöd från fonden utifrån näringsgrensindelning fram till den 31 december 2011 (97 ansökningar).................................................................................................................................... 30

Bilaga 2 – Översikt över ansökningar till fonden fram till den 31 december 2011, efter medlemsstat och typ av ansökan (kriterier enligt artikel 1)................................................................................................ 34

1.           Inledning

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) upprättades genom förordning (EG) nr 1927/2006[1] för att visa solidaritet med och lämna stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln. Syftet med fonden var att balansera de långsiktiga fördelarna av en öppen handel i form av tillväxt och sysselsättning med de kortsiktiga negativa effekter som globaliseringen kan ha, särskilt för sysselsättningen för de mest utsatta och minst kvalificerade arbetstagarna. Reglerna ändrades genom förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009[2] för att svara bättre mot den globala finansiella och ekonomiska krisen.

Enligt artikel 16 i förordning (EG) nr 1927/2006 ska kommissionen varje år lägga fram en kvantitativ och kvalitativ rapport för Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som har bedrivits inom fonden under det föregående året. Rapporten ska huvudsakligen inriktas på de resultat som fonden har bidragit till och ska särskilt innehålla uppgifter om inlämnade ansökningar, antagna beslut, finansierade åtgärder, inbegripet hur dessa kompletterat åtgärder som finansierats genom strukturfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, och avslutade ärenden avseende ekonomiskt stöd. Ansökningar som avslagits för att det saknats tillräckliga anslag eller för att de inte varit stödberättigande ska också dokumenteras i rapporten.

2.           Översikt över fondens verksamhet under 2011

Under 2011 mottog kommissionen 26 ansökningar om bidrag från fonden, vilket var något färre än under 2010 (31 ansökningar). Närmare uppgifter om ansökningarna finns i avsnitt 4.1 och i tabell 1.

Under 2011 fattade budgetmyndigheten 22 beslut om att bevilja medel ur fonden, som totalt uppgick till 128 167 758 euro, vilket jämfört med 2010 är en ökning med 54,1 % när det gäller stöd från fonden. Uppgifter om de bidrag som beviljades finns i avsnitt 4.2 och i tabellerna 2 och 3.

Kommissionen mottog fyra slutrapporter under 2011 om de resultat som fonden bidragit till. Uppgifter om uppnådda resultat finns i avsnitt 4.4 och i tabell 4. Dessutom avslutades fem ekonomiska stöd från fonden som beviljats under tidigare år (se avsnitt 4.6.4 och tabell 6). Uppgifter om tekniska stödåtgärder på kommissionens initiativ (artikel 8.1 i förordningen) finns i avsnitt 4.6.2 och i tabell 5.

Under 2011 lade kommissionen fram ett förslag till Europaparlamentet och rådet om att förlänga det temporära krisundantaget (som gäller för de ansökningar till fonden som inkommit fram till den 30 december 2011) till utgången av 2013. Närmare uppgifter om detta finns i avsnitt 3. Kommissionen lade fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning för perioden 2014–2020. Närmare uppgifter om detta finns i avsnitt 4.5.

3.           Uppföljning av årsrapporten om verksamheten inom fonden under 2010

Förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av fonden

Den ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 som gjordes under 2009, med olika temporära och bestående modifieringar, ledde till kraftiga förbättringar av fonden och ökade medlemsstaternas möjligheter att ansöka om bidrag från fonden till stöd för deras åtgärder för att motverka de negativa effekterna av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

Möjligheten att ansöka om stöd från fonden underlättades betydligt av det temporära krisundantaget,[3] som gör det möjligt för fonden att stödja arbetstagare som sägs upp till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen samt ökningen av samfinansieringsgraden från 50 % till 65 % av de totala kostnaderna. De bestående förändringarna – dvs. minskningen av antalet uppsägningar som utlöser stödberättigande från 1 000 till 500 och förlängningen av genomförandeperioden för stöd från fonden från 12 till 24 månader från och med ansökningsdatumet – hade också positiv effekt: Medlemsstaterna kunde ansöka om stöd från fonden för arbetstagare som blivit uppsagda av mindre företag och planera för ett långvarigare stöd än man tidigare kunnat göra. Vilken effekt ett långvarigare stöd från fonden får för de uppsagda arbetstagarnas sysselsättningsmöjligheter och anställbarhet kommer att visa sig när projektet avslutats.

Under första kvartalet 2011 anordnade kommissionen samråd med representanter för medlemsstaterna, genomförandeorganen och arbetsmarknadens parter gällande frågan om krisundantaget skulle förlängas till efter 2011. I samband med detta diskuterades även fondens framtid efter 2013 (se även avsnitt 4.5). I juni 2011 antog kommissionen ett förslag[4] om att förlänga krisundantaget till utgången av 2013, vilket fick Europaparlamentets fulla stöd den 21 september 2011. Men trots omfattande diskussioner i rådet och olika kompromisslösningar fick kommissionens förslag inte kvalificerad majoritet i rådet. Eftersom det inte kunde uppnås någon politisk överenskommelse om förlängningen av krisundantaget, är det sedan den 31 december 2011 endast möjligt att ansöka om stöd från fonden på grundval av strukturförändringar inom världshandeln, och samfinansieringsgraden har sänkts till den ursprungliga andelen, dvs. 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

Enklare beslutsprocess för ansökningar till fonden: förfarande för att lämna in förslag till rådet och Europaparlamentet

De bidrag från fonden som beviljades 2011 omfattades av den nya beslutsprocessen för stödansökningar som infördes i slutet av 2009. Det arbete som inleddes under 2010 för att påskynda beslutsprocessen enligt bestämmelserna i den aktuella förordningen fortsatte under 2011, särskilt under samråden om fondens verksamhet efter 2011 respektive 2013. Förberedelser gjordes inför ett särskilt seminarium för representanter för medlemsstaterna (som ägde rum i mars 2012), där man skulle behandla olika frågor som rör ett effektivt genomförande av fonden.

4.           Analys av verksamheten inom fonden under 2011

4.1         Inkomna ansökningar

Under 2011 mottog kommissionen 26 ansökningar (se tabell 1), vilket var fem ansökningar färre än 2010 (31 ansökningar[5]). Förordning (EG) nr 546/2009, som antogs den 18 juni 2009, gäller för alla bidrag som beviljats (vilket innebär en samfinansieringsgrad på 65 %, en genomförandeperiod på 24 månader från och med datumet för ansökan etc.). En betydande ökning av de krisrelaterade ansökningarna kunde noteras i slutet av 2011, vilket visar att medlemsstaterna försökte passa på att dra nytta av de förbättrade bestämmelserna om krisundantaget innan det upphörde att gälla vid utgången av december 2011. Av de 18 ansökningar som medlemsstaterna lämnade i december 2011 var tolv krisrelaterade.

Ansökningarna kom från tio medlemsstater och omfattade 16 870 uppsagda arbetstagare, och de begärda bidragen från fonden uppgick till totalt 77 546 044 euro. Ännu ej godkända belopp är preliminära, eftersom de kan komma att ändras under bedömningsfasen. Två medlemsstater ansökte för första gången under 2011: Grekland och Rumänien.

Tabell 1 – Inkomna ansökningar 2011

4.1.1      Inkomna ansökningar per medlemsstat och sektor

De 26 ansökningar som kom in omfattade 20 sektorer[6]. Åtta av dessa är sektorer för vilka en ansökan om stöd från fonden lämnades in för första gången 2011 (dessa är understrukna i förteckningen nedan).

Österrike (tre ansökningar: vägtransport, tobaksvaror, sociala tjänster), Danmark (två ansökningar: elektronisk utrustning, skeppsbyggeri), Tyskland (en ansökan: fordon), Grekland (en ansökan: detaljhandel), Italien (sju ansökningar: byggande av hus, keramik, hushållsapparater, IT-tjänster, magasinering och lagring, elektronisk utrustning, motorcyklar), Nederländerna (tre ansökningar: byggande av hus, specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet, stål och metall), Portugal (en ansökan: fordon), Rumänien (en ansökan: mobiltelefoner), Spanien (sex ansökningar: byggande av hus, metallindustri, skotillverkning, byggnads- och inredningssnickeri), Sverige (en ansökan: läkemedel).

4.1.2      Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp

Varje medlemsstat som ansöker om stöd från fonden måste utforma ett samordnat åtgärdspaket som är anpassat efter de berörda arbetstagarnas profil och bestämma sig för hur stort stödbelopp de ska ansöka om. Förordningen innehåller inga rekommendationer om eller begränsningar av det begärda beloppet. När kommissionen bedömer ansökningarna kan den dock ifrågasätta vissa punkter som leder till att den ansökande medlemsstaten får ändra det föreslagna paketet av individanpassade tjänster, vilket i sin tur påverkar det begärda beloppet.

De begärda bidragen från fonden under 2011 varierade från 1 125 605 euro till 6 838 650 euro (i genomsnitt 2 982 540 euro).

4.1.3      Inkomna ansökningar med avseende på antal arbetstagare som stödet avser

Totalt omfattades 16 870 arbetstagare av de åtgärder för vilka en ansökan om samfinansiering från fonden lämnades in. Detta motsvarar ungefär 72 % av alla arbetstagare som blivit uppsagda (cirka 23 500 uppsägningar tillkännagavs av de tio medlemsstaterna i de 26 inlämnade ansökningarna). Antalet per ansökan varierade från 153 till 1 517. Tre ansökningar berörde fler än 1 000 arbetstagare och sex ansökningar berörde färre än 500 arbetstagare. Det kan ibland skilja mellan antalet arbetstagare som berördes av en uppsägning och det antal som omfattades av stöd från fonden om den ansökande medlemsstaten väljer att endast inrikta fondstödet på särskilda målgrupper, t.ex. personer som har särskilt svårt att hålla sig kvar på arbetsmarknaden och/eller personer som behöver mest stöd. Vissa av de berörda arbetstagarna kanske beviljas stöd som inte samfinansieras genom fonden, medan andra kanske hittar nya arbeten på egen hand eller beslutar sig för att ta tidig pension, vilket innebär att de inte skulle omfattas av åtgärder som finansieras med stöd från fonden.

4.1.4      Inkomna ansökningar med avseende på begärt belopp per arbetstagare

Medlemsstaterna väljer själva, inom ramen för villkoren i förordningen, vilka individanpassade tjänster som ska ingå i åtgärdspaketet för de uppsagda arbetstagarna. Det begärda beloppet per arbetstagare kan därför variera beroende på hur omfattande uppsägningarna är, situationen på den drabbade arbetsmarknaden, de individuella berörda arbetstagarnas omständigheter ser ut, vilka åtgärder medlemsstaten redan har vidtagit och kostnaderna för att erbjuda tjänsterna i den berörda medlemsstaten eller regionen. Detta förklarar varför de begärda beloppen per arbetstagare under 2011 varierade från strax över 1 200 euro till över 19 000 euro.

4.1.5      Inkomna ansökningar med avseende på interventionskriterium

Av de 26 ansökningar som inkom var 20 (77 %) avsedda att stödja arbetstagare som blivit uppsagda som en direkt följd av den finansiella och ekonomiska krisen (artikel 1.1a i den ändrade förordningen om upprättande av fonden) medan de övriga sex ansökningarna (23 %) grundades på genomgripande strukturförändringar inom världshandeln beroende på globaliseringen.

Åtta ansökningar grundades på artikel 2 a i förordningen, 15 på artikel 2 b, två ansökningar hänvisade till artikel 2 c och uppgav särskilda omständigheter samt en ansökan hänvisade till artikel 2 c och uppgav mindre arbetsmarknader.

4.2         Beviljade bidrag

Under 2011 fattade budgetmyndigheten 22 beslut att använda bidrag från fonden för att samfinansiera aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder (se tabellerna 2 och 3 för en översikt och en fördelning av arbetstagarnas profiler). Fem av dem gällde ansökningar som lämnades 2011, medan 16 gällde ansökningar som mottogs under 2010 och en var ett svar på en ansökan som mottogs under 2009. Förordning (EG) nr 546/2009, som antogs den 18 juni 2009, gäller för alla bidrag som beviljats (vilket innebär en samfinansieringsgrad på 65 %, en genomförandeperiod på 24 månader från och med datumet för ansökan etc.).

De 22 bidrag som beviljades omfattade 21 213 uppsagda arbetstagare i tolv medlemsstater och uppgick till totalt 128 167 758 euro från fonden (25,6 % av det högsta årliga beloppet som är tillgängligt för fonden). När det gäller stöd från fonden är detta en ökning på 54,1 % jämfört med 2010 (83 171 941 euro för 30 beviljade bidrag[7]).

Tabell 2 – Närmare uppgifter om bidrag som beviljades 2011

Tabell 3 – Bidrag som beviljades 2011: Arbetstagarnas profil

4.2.1      Åtgärder som finansierats med stöd från fonden

Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1927/2006 får stöd från fonden endast lämnas för att samfinansiera aktiva arbetsmarknadsåtgärder som syftar till att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden. Dessutom får medel ur fonden användas för att finansiera en medlemsstats förberedande åtgärder och förvaltnings-, informations-, marknadsförings- och kontrollåtgärder för genomförandet av fonden (genomförandeåtgärder, tidigare kallade tekniskt stöd).

De åtgärder som godkändes i de 22 ansökningar om stöd från fonden som beviljades 2011 syftade till att återintegrera 21 213 uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden. Stödåtgärderna utgjordes huvudsakligen av intensivt, individuellt stöd i arbetssökandet samt ärendehantering inklusive platssökning hos potentiella arbetsgivare, olika former av yrkesutbildnings-, fortbildnings- och omskolningsåtgärder, olika tillfälliga ekonomiska incitament/understöd till arbetssökande, utbildning och andra aktiva arbetsmarknadsåtgärder ända tills de arbetslösa hittar ett nytt arbete, viss handledning under den första tiden på ett nytt arbete och andra former av verksamheter som till exempel åtgärder som främjar entreprenörskap/nyföretagande, sysselsättningsstöd och engångsincitament som uppmuntrar till anställning/nyanställning.

När medlemsstaterna utformade sina stödpaket tog de hänsyn till arbetstagarnas bakgrund, erfarenhet och utbildningsnivå, deras rörlighet och nuvarande eller förväntade jobbmöjligheter i de aktuella regionerna.

4.2.2      Komplementaritet med åtgärder som finansieras av strukturfonderna, framför allt Europeiska socialfonden (ESF)

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter syftar till att öka anställbarheten och garantera en snabb återintegrering på arbetsmarknaden för uppsagda arbetstagare med hjälp av aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder, och kompletterar därmed Europeiska socialfonden som är det viktigaste instrumentet för att främja sysselsättningen i EU. Komplementariteten mellan de två fonderna ligger i princip i deras förmåga att hantera dessa frågor utifrån två olika tidsperspektiv: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter används för att ge skräddarsytt stöd till uppsagda arbetstagare vid specifika Europaomfattande massuppsägningar, medan Europeiska socialfonden används för att stödja strategiska, långsiktiga mål (t.ex. att öka humankapitalet och kunna hantera förändringar) genom fleråriga program, vars resurser normalt inte kan omfördelas för att hantera krislägen till följd av massuppsägningar. Ibland genomförs åtgärder med stöd från dessa två fonder som kompletterar varandra, vilket gör det möjligt att tillhandahålla lösningar på både kort och lång sikt. Det avgörande kriteriet är att de tillgängliga instrumenten har potential att hjälpa arbetstagare på ett effektivt sätt, och det är medlemsstaternas uppgift att välja – och planera – de instrument och åtgärder som passar bäst för att uppnå de eftersträvade målen.

Innehållet i det ”samordnade paketet med individanpassade tjänster” som ska samfinansieras genom fonden ska balanseras mot andra åtgärder och komplettera dem. De åtgärder som samfinansieras genom fonden kan täcka mycket mer än standardinsatser och standardåtgärder, och erfarenheten har visat att fonden gör det möjligt för medlemsstater att erbjuda uppsagda arbetstagare mer skräddarsydda och djupgående stödåtgärder än vad som skulle ha varit möjligt utan fonden, bland annat åtgärder som de normalt inte skulle ha tillgång till (t.ex. utbildning på högre nivåer). Fonden gör att medlemsstaterna kan fokusera sina insatser mer på särskilt sårbara grupper, t.ex. lågutbildade eller personer med invandrarbakgrund, samt att erbjuda en bättre andel rådgivare per arbetstagare och/eller tillhandahålla stödet under en längre period än vad som skulle vara möjligt utan fonden. Allt detta ökar arbetstagarnas möjligheter att förbättra sin situation.

Exempel på åtgärder som finansierats genom strukturfonderna respektive Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som kompletterar varandra på ett bra sätt är ett ärende som Danmark ansökte om stöd för (varvsindustrin) och tre ärenden från Irland som avsåg byggnads- och anläggningssektorn. När det gäller det första ärendet (EGF/2010/025 DK/Odense Steel Shipyard) utformades åtgärderna från fonden så att de kompletterade de åtgärder som det regionala tillväxtforumet vidtagit för att främja ny tillväxtindustri i området på lång sikt och som får finansiering från fonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Danmark använder dessutom detta bidrag från fonden för att testa utbildning inom nya sektorer samt nya leveransmetoder. Tanken är att de eventuellt ska kunna integreras i de allmänna programmen om genomförandet av fonden ger bra resultat.

Vad gäller de senaste irländska ärendena (EGF/2010/019, EGF/2010/020 och EGF/2010/021) och efterföljande ärenden har fonden sedan 2010 ingått i det förfarande som genomförs av övervakningskommittén för samordning av EU-medel inom ramen för den nationella strategiska referensramen, som leds av finansministeriet och har upprättats för att hantera frågor som rör strukturfondernas genomförande för perioden 2007–2013. Inom denna kommitté diskuteras relevanta frågor, bl.a. avgränsning av medel i operativa program samt planer för nya program för att se till att fonderna inte överlappar varandra.

Alla medlemsstater måste införa nödvändiga rutiner för att undvika dubbelfinansiering från EU:s finansieringsinstrument, i enlighet med artikel 6.5 i förordning (EG) nr 1927/2006.

4.3         Ärenden som inte uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd från fonden

Varken kommissionen eller budgetmyndigheten avslog några ansökningar om finansiering från fonden som lämnats in av medlemsstaterna.

4.4         Resultat som fonden bidragit till

Uppgifter om vilka resultat som uppnåtts med fonden återfinns i den slutrapport som medlemsstaterna ska lägga fram enligt artikel 15 i förordning (EG) nr 1927/2006. Dessa uppgifter kompletteras med information som medlemsstaterna delar med sig av i direkta kontakter med kommissionen och under samordningsmöten och konferenser med företrädare för medlemsstaterna under året. De resultat och uppgifter som medlemsstaterna rapporterat under 2011 sammanfattas i detta avsnitt och i tabell 4.

Kommissionen har sammanlagt mottagit slutrapporter för 20 bidrag från fonden (från 2008 när resultaten för de första ärendena för fonden blev tillgängliga fram till december 2011), vilket motsvarar cirka 20 % av alla ansökningar (97) som inkommit fram till december 2011. Av dessa 20 ärenden analyserades 15 också i samband med den halvtidsutvärdering som genomfördes under 2011 (se avsnitt 4.7.5). Eftersom slutresultaten så här långt är begränsade, är det fortfarande alltför tidigt att dra några definitiva slutsatser om vilket mervärde stödet från fonden ger och vilken effekt det har för uppsagda arbetstagare och arbetsmarknaderna. Efterhand som det kommer fler slutresultat för ärenden med en förlängd genomförandeperiod på 24 månader (efter ökningen från 12 till 24 månader från och med datumet för ansökan, som var en följd av 2009 års ändring av förordningen om upprättande av fonden), kommer effekten av fonden att mätas mer ingående, inklusive i den slututvärdering som ska genomföras senast den 31 december 2014 (artikel 17.1 b i förordningen om upprättande av fonden).

4.4.1      Slutrapporter om stödanvändning som mottagits från medlemsstaterna under 2011

Under 2011 mottog kommissionen fyra slutrapporter om följande ärenden: EGF/2009/004 BE/Oost-West Vlaanderen, EGF/2009/005 BE/Limburg, EGF/2009/007 SE/Volvo och EGF/2009/008 IE/Dell. För samtliga tre medlemsstater var detta de första ärendena för fonden, och de första slutförda ärendena som omfattades av den ökade genomförandeperioden. Detta var också de första ärendena som fick 65 % samfinansiering från fonden efter ökningen från den tidigare samfinansieringsgraden på 50 %.

4.4.2      Sammanfattning av rapporterade resultat och god praxis under 2011

Av de fyra slutrapporter som de tre medlemsstaterna lade fram framgick att efter genomförandeperioden för fondstödet hade 2 352 arbetstagare (45,0 % av 5 228) fått nya jobb eller startat eget. De övriga deltog antingen i utbildning eller yrkesutbildning (cirka 10,9 %), var arbetslösa eller icke förvärvsarbetande av personliga skäl: cirka 44,1 %.

I likhet med 2010 hämmades resultaten i fråga om en återgång i arbete av lokala och regionala arbetsmarknaders minskade förmåga att absorbera arbetstagare, vilket var en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen. Det bör noteras att uppgifterna avseende det antal personer som återgått i arbete endast ger en ögonblicksbild av arbetstagarnas sysselsättningssituation vid den tidpunkt då uppgifterna samlades in. De visar inte vilket slags arbete det rör sig om eller kvaliteten på det arbete som har erhållits, och kan förändras avsevärt inom en kort tid. Flera medlemsstater har under 2010 och 2011 uppgett att det antal personer som återintegrerats på arbetsmarknaden tenderar att vara högre bara några månader efter det att slutrapporterna lämnats in och stiga ytterligare på medellång sikt. Detta gäller särskilt i de fall där arbetstagarna fortsätter att få skräddarsytt stöd efter genomförandeperioden för fondstödet, på medlemsstaternas egen bekostnad eller med hjälp av Europeiska socialfonden

De tre medlemsstaterna rapporterade en rad intressanta och inspirerande uppgifter som visade att de berörda arbetstagarnas personliga situation, självförtroende och anställbarhet hade förbättrats märkbart tack vare det stöd och de tjänster som finansierats genom fonden, även om alla inte alltid hittade ett nytt jobb på en gång. Genom stödet från fonden kunde dessa medlemsstater förstärka sina åtgärder i områden som drabbats av uppsägningar – både i fråga om antalet stödmottagande personer och stödets varaktighet och kvalitet – i en omfattning som inte skulle ha varit möjlig utan finansiering från fonden. EU-fonderna gjorde det möjligt för dem att agera mer flexibelt och att i sina paket inkludera kraftigt individanpassade, ibland innovativa, åtgärder av hög kvalitet och på så sätt lägga mer omsorg på lågutbildade och arbetssökande som behöver mer hjälp.

Det stöd som samfinansierades av fonden utgör därmed en ökad investering i kunskaper, som kan ha en positiv effekt även på medellång och lång sikt när marknaderna gradvis återhämtar sig från krisen. Man ansåg att fonden var ett användbart instrument i ett läge med budgetåtstramningar, som ofta är särskilt kännbara i medlemsstater och regioner där massuppsägningar förekommit. De tre medlemsstaterna drog dessutom ett antal lärdomar och slutsatser som skulle visa sig användbara för att utarbeta och genomföra framtida ärenden för fonden.

Tabell 4 – Slutrapporter som mottagits under 2011 – sammanfattning av resultat[8]

4.4.3      Närmare uppgifter om genomförda åtgärder enligt de slutrapporter som inkommit under 2011

EGF/2009/004 Oost-West Vlaanderen/Belgien (textil)

Den genomförandeperiod som beviljades genom finansieringsbeslutet löpte ut den 4 maj 2011. Av de 508 arbetstagare som deltog i de stödåtgärder som samfinansierades genom fonden hade 335 personer (65,9 %) arbete igen efter genomförandeperioden (varav nio hade eget företag). De övriga 173 arbetstagarna (34,1 %) var arbetslösa eller icke förvärvsarbetande av olika personliga skäl.

EGF/2009/005 Limburg/Belgien (textil)

Den genomförandeperiod som beviljades genom finansieringsbeslutet löpte ut den 4 maj 2011. Av de 356 arbetstagare som deltog i de stödåtgärder som samfinansierades genom fonden hade 259 personer (72,8 %) arbete igen efter genomförandeperioden (varav fem hade eget företag). De övriga 97 arbetstagarna (27,2 %) var arbetslösa eller icke förvärvsarbetande av olika personliga skäl.

De belgiska myndigheterna rapporterade att de båda stöden från fonden hade gjort det möjligt för dem att erbjuda stöd och utbildning som skräddarsytts för de uppsagda arbetstagarna inom textilindustrin, vilket hade lett till att arbetstagarna antingen hade kunnat hitta nya arbeten eller också hade stärkt sin position på arbetsmarknaden. De åtgärder som samfinansierades av fonden tillhandahölls av den flamländska tjänsten för arbetsförmedling och yrkesutbildning (VDAB) och det särskilda utbildningscentret för textilindustrin (COBOT). Dessa åtgärder omfattade individuellt stöd i arbetssökandet, inklusive validering av befintliga färdigheter inom textilområdet, hjälp till omställning som utökats till alla åldersgrupper, en rad olika utbildningsåtgärder för ökad allmänkompetens och intervjuteknik, yrkesutbildning som syftar till återanställning inom nya sektorer och funktioner, skräddarsydd utbildning för arbetstagare i åldern 50+ samt fortbildning/karriärvägledning för personer som har hittat ett nytt jobb för att öka deras tillfredsställelse och förmåga att stanna på det nya arbetet.

Vissa av de insatser som har genomförts integrerades i redan befintliga program som får federal och regional finansiering, vilket har gjort det omöjligt att beräkna bidraget från EGF. Till följd av särskilda administrativa omständigheter imputerade Belgien endast 36 % (EGF/2009/004) och 44,6 % (EGF/2009/005) av de sammanlagda faktiska kostnaderna på fonden i stället för den högsta tillåtna nivån på 65 %. Förvaltningsmyndigheten drog ett antal lärdomar och slutsatser, som kommer att vara värdefulla inför framtida ansökningar till fonden.

EGF/2009/007 Volvo/Sverige (fordon)

Den genomförandeperiod som beviljades genom finansieringsbeslutet löpte ut den 4 juni 2011. Av de 1 775 arbetstagare som deltog i de stödåtgärder som samfinansierades genom fonden hade 1 201 personer (67,7 %) arbete igen efter genomförandeperioden (varav 18 hade eget företag), 344 (19,4 %) genomgick utbildning eller yrkesutbildning och de övriga 230 arbetstagarna (12,9 %) ansågs vara arbetslösa eller icke förvärvsarbetande när de lämnade arbetsförmedlingen av olika skäl. Enligt de svenska myndigheterna lyckades det projekt som finansierats genom fonden bättre än andra projekt i Sverige, sett till hur många personer som fått nytt arbete efter projektets genomförande.

De åtgärder som samfinansierades av fonden hade stor betydelse för de tidigare Volvo-arbetstagarna: tack vare dessa åtgärder kunde de fortbilda sig för en bredare arbetsmarknad, samtidigt det gav dem personlig utveckling och ekonomisk trygghet. Genom stödet från fonden kunde de svenska myndigheterna erbjuda en rad olika kompetensutvecklingsåtgärder, däribland yrkesutbildning med särskild inriktning på yrken där generationsväxlingen anses utgöra ett problem. Utbildningen i egenföretagande var betydligt mer omfattande än vad de offentliga arbetsförmedlingarna normalt brukar kunna erbjuda. Särskild vikt lades vid kvaliteten på den utbildning som samfinansierades av fonden (som betygsattes), vilket kan utgöra en konkurrensfördel för de berörda personerna jämfört med andra arbetslösa som deltar i vanliga utbildningsalternativ.

De svenska myndigheterna rapporterade också att projektet hade lett till ett ökat samarbete mellan den offentliga arbetsförmedlingen och leverantörer av vuxenutbildning på nationell, regional och lokal nivå. Att kombinera arbetsmarknadspolitiska åtgärder med utbildningsväsendets resurser ansågs utgöra ett avsevärt mervärde med en positiv multiplikatoreffekt. Resultaten och lärdomarna från Volvoprojektet kommer att integreras i Sveriges kommande stödinsatser för arbetslösa.

Totalt sett anser Sverige att de åtgärder som samfinansierats av fonden har varit positiva både för de tidigare Volvo-arbetstagarna och för de berörda lokala arbetsmarknaderna. Även om det ännu inte går att mäta den ekonomiska effekten, bör det vara möjligt att göra detta i framtiden när de svenska myndigheterna har slutfört den nuvarande utvärderingen av projektet.

EGF/2009/008 Dell/Irland (datorer)

Den genomförandeperiod som beviljades genom finansieringsbeslutet löpte ut den 28 juni 2011. Av de 2 589 arbetstagare som deltog i åtgärder som samfinansierades genom fonden hade 557 personer (21,5 %) arbete igen efter genomförandeperioden (varav 191 hade eget företag), 227 (8,8 %) deltog fortfarande i utbildning eller yrkesutbildning och de övriga 1 805 arbetstagarna (69,7 %) var arbetslösa eller icke förvärvsarbetande av olika personliga skäl.

De irländska myndigheterna rapporterade att stödet från fonden hade inneburit en utökning av det stöd som normalt är tillgängligt för arbetslösa och att stödet kompletterade åtgärder som får stöd genom Europeiska socialfonden, Eruf osv. Med fondens hjälp kunde de tidigare Dell-arbetstagarna få en högre grad av individanpassat stöd vid en tidpunkt då arbetslösheten ökade snabbt, både regionalt och nationellt. Enligt de irländska myndigheterna hade antalet personer som fått nytt arbete eller startat eget företag i slutet av genomförandeperioden samt det ökade deltagandet i olika utbildningsalternativ en betydande positiv effekt på den lokala och regionala ekonomin. De åtgärder som samfinansierades av fonden var även positiva för de enskilda personerna eftersom de fick tillbaka sitt självförtroende och kunde känna sig stolta igen.

De åtgärder som samfinansierades av fonden omfattade ett brett spektrum av vägledning, utbildning, yrkesutbildning och entreprenörsfrämjande åtgärder och tillhandahölls i nära samarbete med lokala, regionala och nationella tjänsteleverantörer. Med stödet från fonden kunde man också utveckla ett antal nya, skräddarsydda åtgärder, däribland högre utbildning utanför den vanliga kursplanen, ett nytt praktikprogram som utformats för att upprätthålla befintlig kompetens och ge människor möjlighet att tillämpa sin nyförvärvade kompetens samt utbildning som ger möjlighet att få ny kompetens inom framväxande sektorer eller inom sektorer där det finns en konstaterad kompetensbrist, t.ex. inom medicinsk utrustning, finansiella tjänster och logistik. Paketet omfattade även bidrag för att göra det lättare för de sökande att delta i särskilt godkända utbildningar respektive att komma in på högre utbildningsprogram vid godkända privata college.

De erfarenheter som gjordes i samband med Dell-ansökan har kommit till nytta i de senare ansökningar till fonden som Irland har gjort.

4.5         Granskning av fondens verksamhet efter 2013

Enligt artikel 20 i förordningen om upprättande av fonden ska hela förordningen ses över före den 31 december 2013, vilket sammanfaller med att programperioden 2007–2013 löper ut. I kommissionens meddelande En budget för Europa 2020[9] underströks särskilt behovet att hantera trängande utmaningar, som kompetensbrister, otillräckliga resultat när det gäller aktiva arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsväsendet, social utslagning inom marginaliserade grupper samt en låg arbetskraftsrörlighet. Kommissionen är angelägen om att fonden ska finnas kvar under nästa programperiod 2014–2020. Under denna period vill kommissionen också att ett särskilt engångsstöd ska ges till arbetstagare som har förlorat sitt arbete till följd av de omfattande omstruktureringar som blivit följden då såväl tillverkningsindustrin som handelsmönstren blivit allt mer globala. EU bör också kunna bevilja stöd vid massuppsägningar som beror på en oförutsedd kris i den lokala, regionala eller nationella ekonomin. Tillämpningsområdet för fonden bör också utvidgas så att man i vissa fall lämnar kompensation för följderna av handelsavtal inom vissa jordbrukssektorer.

Under det första halvåret 2011 genomförde kommissionen samråd med medlemsstaternas representanter, genomförandeorgan och arbetsmarknadens parter gällande fondens framtida roll och potential som solidaritetsinstrument. Detta omfattade två konferenser med berörda parter den 25–26 januari 2011 respektive den 8 mars 2011. I oktober 2011 antog kommissionen ett förslag[10] om en framtida fond, där hänsyn hade tagits till samrådsresultaten och policyrekommendationerna från halvtidsutvärderingen av fonden (se avsnitt 4.7.5).

I november och december 2011 lades kommissionens förslag fram på arbetsgruppsnivå för Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. De formella diskussionerna i parlamentets och rådets behöriga utskott och kommittéer beräknas äga rum under 2012 och 2013 och tanken är att den nya förordningen ska kunna träda i kraft den1 januari 2014.

4.6         Ekonomisk rapport

4.6.1      Stödanslag från fonden

Under 2011 beviljade budgetmyndigheten stöd från fonden till 22 ansökningar, med ett totalt bidragsbelopp på 128 167 758 euro, vilket motsvarar 25,6 % av det högsta årliga beloppet (se tabell 2). Alla 22 stödbetalningarna togs ur 2011 års budget, även om fyra av dem betalades ut i början av 2012.

Enligt punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006[11], i vilket fondens budgetramar fastställs, får det årliga belopp som avdelas för fonden inte överstiga 500 miljoner euro och detta belopp får tas från outnyttjade marginaler under utgiftstaken för det föregående året samt från outnyttjade åtagandebemyndiganden som frigjorts under de två senaste åren, med undantag för sådana som ingår under rubrik 1B i budgetramen. Enligt artikel 12 i förordningen om upprättande av fonden ska vidare minst en fjärdedel av fondens samlade årliga medel stå till förfogande den 1 september varje år för att täcka behov som uppstår fram till slutet av året.

Åtagandebemyndigandena för stöd som beviljades under 2011 överfördes från fondens reserv till budgetposten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

Under 2011 tog man betalningsanslagen från annat håll än tidigare, för att i största möjliga utsträckning förhindra att medel från Europeiska socialfonden skulle utnyttjas. Ett belopp på 47 608 950 euro (inklusive 610 000 euro för fondens tekniska stöd) krediterades budgetposten för fonden i början av året. Ytterligare ett belopp på 50 000 000 euro tillkom genom en ändringsbudget. Under den globala överföringen identifierades och överfördes 5 460 495 euro till fonden. Slutligen överfördes 29 650 344 euro från en budgetpost för Europeiska socialfonden.

Utbetalningarna under 2011 (128 167 758 euro) var 54,1 % högre än utbetalningarna under 2010 (83 171 941 euro för 30 beviljade bidrag7).

4.6.2      Utgifter för tekniskt stöd

Enligt artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1927/2006 får högst 0,35 % de årliga anslag som är tillgängliga för fonden (högst 1,75 miljoner euro) användas i form av tekniskt stöd för att finansiera sådana åtgärder som information, administrativt och tekniskt stöd, övervakning, revision, kontroll och utvärdering som krävs för att genomföra förordningen. Under 2011 gjordes 610 000 euro tillgängligt för tekniskt stöd[12] för att finansiera de åtgärder som förtecknas i tabell 5. De återstående 1 140 000 euro som gjordes tillgängligt för tekniskt stöd under året användes inte.

Den största differensen mellan det budgeterade beloppet och de faktiska utgifterna uppstod inom kategorin Informationsverksamhet, där det bidrag som krävdes från fonden för allmänna publikationer om sysselsättning och sociala frågor som är av relevans för fonden var betydligt lägre än beräknat.

Tabell 5 – Utgifter för tekniskt stöd under 2011

Beskrivning || Budgeterat belopp (i euro) || Utnyttjat belopp (i euro)

Informationsverksamhet (t.ex. uppdatering/utökning av fondens webbplats till alla EU-språk, publikationer och audiovisuella aktiviteter) || 250 000 || 74 68524

Administrativt och tekniskt stöd - Möten i fondens expertgrupp med kontaktpersoner - Seminarier om genomförandet av fonden (seminarier som har genomförts under 2012 för att utbyta information och erfarenheter, inom ramen för 2011 års budget) || 70 000 200 000 ||  61 404,21 268 595,79

Övervakning (andra utgåvan av Statistical Portrait of the EGF 2007–2011) || 20 000 || 19 883,00

Informationsverksamhet (t.ex. uppdatering/utökning av fondens webbplats till alla EU-språk, publikationer och audiovisuella aktiviteter) || 70 000 || 59 30000

Revision, kontroll, utvärdering: Inga bidrag användes till dessa kategorier under 2011 (den halvtidsutvärdering av fonden som ska göras i enlighet med artikel 17.1 a i förordningen om upprättande av fonden beställdes redan 2010; och de revisioner som genomfördes 2011 finansierades med andra medel inom Europeiska kommissionen)

Totalt || 610 000 || 483 868,24

4.6.3      Rapporterade oegentligheter och avslutade ärenden

Inga oegentligheter enligt förordningen om upprättande av fonden rapporterades till kommissionen under 2011.

Inga ärenden som rörde oegentligheter enligt förordningen om upprättande av fonden avslutades under 2011.

4.6.4      Avslutande av ekonomiskt stöd från fonden

I artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1927/2006 föreskrivs förfaranden för att avsluta ärenden avseende ekonomiskt stöd från fonden. Under 2011 avslutades den tredje omgången stöd från fonden sedan den upprättades. Denna omgång omfattade följande fem ärenden, som genomfördes under åren fram till 2010 (en genomförandeperiod på 12 månader från och med datumet för ansökan och 50 % samfinansiering från fonden).

Tabell 6 – Avslutade ärenden 2011

Budgetgenomförandet varierade från 4,7 % till 29,6 %. Den totala summan för outnyttjat stöd som betalades tillbaka till kommissionen för dessa fem ärenden uppgår till 27 639 447 euro.

Det finns olika förklaringar till att medlemsstaterna inte använde hela det beviljade stödet. Även om medlemsstaterna uppmanas att göra realistiska budgetuppskattningar för det samordnade paketet av individanpassade tjänster, har planeringen kanske inte alltid varit så korrekt och välgrundad. De första beräkningarna kan ha omfattat en alltför hög säkerhetsmarginal, som i slutänden visade sig vara onödig. Under planeringsstadiet kan man ha överskattat hur många arbetstagare som ville delta i de föreslagna åtgärderna. Vissa arbetstagare valde kanske hellre de åtgärder som inte kostade så mycket eller föredrog de åtgärder som inte varade så länge eller också hittade de ett nytt arbete fortare än man först hade räknat med. Andra orsaker till den låga utgiftsnivån kan ha varit förseningar med att komma i gång med åtgärderna och att man inte utnyttjat flexibiliteten i fråga om att omfördela finansiering mellan olika budgetposter när man genomför paketet med individanpassade tjänster.

En jämförelse mellan de 40 slutrapporter som fanns tillgängliga fram till juli 2012 (avslutade ärenden och ärenden som håller på att avslutas) visar att medlemsstaterna under fondens inledningsskede – dvs. när genomförandeperioden var bara tolv månader – hade svårigheter att absorbera de anslagna medlen inom den fastställda perioden. De slutrapporter som inkommit från och med slutet av 2011 gäller ärenden med längre genomförandeperiod (24 månader från ansökningsdatumet) och tyder på att medlemsstaterna hade börjat planera sina budgetar på ett mer realistiskt sätt, inleda åtgärderna tidigare och ompröva budgeten för åtgärderna under genomförandets gång. Andelen återbetalade medel har därför minskat och fondmedlen används på planerat sätt. Kommissionen har hjälpt medlemsstaterna genom att tillhandahålla regelbunden information och anordna särskilda seminarier för att stödja en optimal förvaltning av fondmedlen. Det har lett till en halvering av den höga andelen återbetalade medel, från 60 % för ärendena 2007 till 30 % för 2008, och det finns tecken som tyder på att denna nivå kan bibehållas för ärendena 2009. Den första slutrapporten för ett ärende som presenterades 2010 visar en återbetalningsandel på mindre än 10 %.

Medlemsstaternas budgetering av åtgärder och bedömning av hur många arbetstagare som kommer att delta förväntas bli bättre allt eftersom de får mer erfarenhet, och redan nu är medlemsstaterna mer effektiva när de utarbetar och lämnar in ansökningar till fonden än under de första åren. Valet av tidpunkt för fondens finansiering i respektive ort, de olika samordnings- och genomförandeorganens kapacitet samt kvaliteten på kommunikationen mellan den nationella och de regionala/lokala nivåerna förbättras också allt mer. Medlemsstaterna har också blivit bättre på att utnyttja möjligheten att se över sina budgetar och omfördela utgifter mellan de olika åtgärderna och/eller genomförandeutgifterna. Inom EU-institutionerna har det både nu och tidigare gjorts stora ansträngningar för att påskynda förfarandena för beslutsfattande och utbetalningar av medel från fonden, för ett optimalt tids- och resursutnyttjande. Kommissionen planerade ett särskilt seminarium för medlemsstaternas representanter i mars 2012 där man skulle behandla olika frågor gällande tidsupplägg och effektivitet i samband med fondens genomförande.

4.6.5      Andra återbetalningar

Förutom de återbetalda beloppen i tabell 6, betalades ett bidrag från fonden från 2010 tillbaka i sin helhet till kommissionen: 382 200 euro för ansökan EGF/2010/023 (Lear), som drogs tillbaka av de spanska myndigheterna 2011.

4.7         Kommissionens tekniska stödåtgärder

4.7.1      Information och marknadsföring

Webbplats

Enligt artikel 9 i förordning (EG) nr 1927/2006 har kommissionen ansvar för att ”skapa en webbplats, som är tillgänglig på gemenskapens alla språk, för att tillhandahålla information om fonden, vägledning om inlämnande av ansökningar samt aktuell information om godkända och avvisade ansökningar som belyser budgetmyndighetens roll”.

I linje med kraven i artikel 9 finns den webbplats för fonden (http://ec.europa.eu/egf) som kommissionen skapat nu tillgänglig på samtliga 23 EU-språk, inklusive irländska. Webbplatsen hade 284 181 besökta sidor och 37 384 besökare under 2011.

Informationsinsatser under 2011

Med hjälp av journalister utarbetade kommissionen en publikation med titeln EGF in Action – Stories on opportunities created by the EGF. Denna broschyr kan laddas ner från fondens webbplats. Här beskrivs det vilken betydelse olika åtgärder som har genomförts med stöd av fonden har haft i fem av EU:s medlemsstater (Tyskland, Spanien, Finland, Litauen och Portugal) och omständigheterna kring de olika åtgärderna. I varje enskilt fall får enskilda arbetstagare som blivit uppsagda och därefter gynnats av stöd från fonden berätta sin egen historia. Dessa imponerande vittnesmål visar att fonden har kunnat hjälpa de här arbetstagarna att förbättra sin egen situation när de befann sig i ett utsatt läge. De fem ärenden som behandlas här är EGF/2007/004 FI/Perlos, EGF/2008/003 LT/Alytaus Tekstilė, EGF/2008/004 ES/Castilla y León & Aragón, EGF/2009/001 PT/Norte-Centro och EGF/2009/002 DE/Nokia.

Eurobarometer

Specialutgåvan av Eurobarometern om europeisk sysselsättning och socialpolitik (EBS 377[13]) för september–oktober 2011 innehöll en fråga om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Denna fråga hade redan ställts i tidigare Eurobarometer-undersökningar (oktober 2008 och juni 2009) för att undersöka förändringar när det gäller medvetenheten om fonden.

Svarsalternativen till frågan ”Har du hört eller läst någonting om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som är en fond som ska hjälpa människor som drabbas av globaliseringens effekter?” var följande:

– Ja, jag känner till den mycket väl, eller

– Ja, men jag känner inte till den särskilt väl, eller

– Nej, jag har aldrig hört eller läst någonting om den.

Resultatet från 2011 visar en liten förbättring vad gäller medvetenheten om fonden jämfört med 2009 och 32 % av de svarande inom EU hade hört talas om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, medan 6 % av dem kände till den mycket väl. Av de tillfrågade svarade 68 % att de aldrig hade hört talas om fonden, vilket fortfarande är en hög andel, även om det är 2 procentenheter bättre än föregående år.

4.7.2      Möten med nationella myndigheter och fondens berörda parter

Expertgruppen med kontaktpersoner för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som består av representanter för medlemsstaterna, höll sitt sjunde och åttonde möte den 9 mars 2011 respektive den 20 oktober 2011 i Bryssel. En del av varje möte ägnades åt diskussioner om kommissionens förslag att förlänga krisundantaget till efter den 30 december 20114 samt översynen av den befintliga förordningen om upprättande av fonden, med kommissionens förslag om förlängning för perioden 2014–202010.

Den 25–26 januari 2011 och den 8 mars 2011 anordnades två konferenser med berörda parter i Bryssel för att diskutera fondens framtid (verksamheten efter 2011 respektive 2013). Dessa finansierades genom 2010 års budget för tekniskt stöd (artikel 8.1 i förordningen om upprättande av fonden).

Seminariet om revision av fonden (som finansierades genom 2010 års budget för tekniskt stöd) ägde rum i Bryssel den 7 april 2011.

4.7.3      Utformning av ett elektroniskt ansökningsformulär

Efter en upphandling gav kommissionen ett externt företag i uppdrag att utforma ett elektroniskt ansökningsformulär till fonden. Tanken med det nya formuläret är att man ska förkorta tiden från det att en ansökan utarbetas av en medlemsstat till dess att det förslag som kommissionen har lagt fram för Europaparlamentet och rådet antas.

4.7.4      Andra utgåvan av Statistical Portrait of the EGF 2007–2011

Efter en upphandling gav kommissionen ett externt företag i uppdrag att utarbeta fondens andra utgåva av Statistical Portrait 2007–2011. Denna publikation är tänkt att ges ut under första halvåret 2012.

4.7.5      Halvtidsutvärderingen av fonden

I enlighet med de krav som fastställs i artikel 17.1 a i förordningen om upprättande av fonden genomförde kommissionen en halvtidsutvärdering av resultaten och vilket genomslag fonden har på lång sikt. Denna utvärdering lades ut på externa experter. Slutrapporten för utvärderingen lades fram i slutet av 2011 och finns tillgänglig på fondens webbplats (http://ec.europa.eu/egf).

Utvärderingen gjordes för instrumentet i sig samt för fondens enskilda ärenden och åtgärder. När de mer långsiktiga effekterna av stödet från fonden analyserades beaktades de enskilda personer som fått stöd samt de lokala arbetsgivarna och samhällena. Femton ärenden för fonden i åtta olika medlemsstater (Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Litauen, Malta, Portugal och Spanien) analyserades. Dessa ärenden hade genomförts enligt fondens ursprungsbestämmelser (som gällde från 2007 till den 30 april 2009), dvs. med krav på 1 000 uppsägningar för att utlösa stödberättigande, en genomförandeperiod på 12 månader och en samfinansieringsgrad på 50 %. De 15 ärenden som utvärderats är de ärenden för vilka medlemsstaterna lämnade slutrapporter under perioden 2008–2010 och som därefter avslutades[14]:

|| Avslutandeår

Nr || MS || Ärende ||

EGF/2007/001 || FR || Peugeot || 2009

EGF/2007/003 || DE || BenQ || 2009

EGF/2007/004 || FI || Perlos || 2009

EGF/2007/005 || IT || Sardegna || 2011

EGF/2007/006 || IT || Piemonte || 2010

EGF/2007/007 || IT || Lombardia || 2011

EGF/2007/008 || MT || Textiles || 2009

EGF/2007/010 || PT || Lisboa-Alentejo || 2010

EGF/2008/001 || IT || Toscana || 2011

EGF/2008/002 || ES || Delphi || 2010

EGF/2008/003 || LT || Alytaus tekstilė || 2010

EGF/2008/004 || ES || Castilla Leon || 2010

EGF/2008/005 || ES || Catalonia || 2011

EGF/2009/001 || PT || North/Centre || 2011

EGF/2009/002 || DE || Nokia || 2010

Resultaten från halvtidsutvärderingen är positiva eftersom de insamlade uppgifterna visar att fonden ger ett mervärde till medlemsstaternas insatser. Efter tolv månader med stöd från fonden hade 42 % av de berörda arbetstagarna fått nytt arbete och på medellång sikt var det ännu fler som hade återintegrerats på arbetsmarknaden. Detta är ett särskilt bra resultat eftersom många av de stödmottagande arbetstagarna är arbetssökande som behöver mer hjälp. Fonden hjälpte de offentliga arbetsförmedlingarna i medlemsstaterna att hantera krissituationer som uppstod till följd av plötsliga massuppsägningar och utgjorde ett komplement till befintliga nationella insatser samt stödet från Europeiska socialfonden (ESF). Detta var ännu viktigare eftersom merparten av ärendena för fonden avsåg massuppsägningar i regioner och orter som redan är missgynnade – jämfört med det nationella genomsnittet – sett till arbetslöshet, möjligheter på arbetsmarknaden och ekonomisk dynamik. Genom fonden kan medlemsstaterna erbjuda ett mer individanpassat stöd till ett större antal arbetstagare, under en längre tidsperiod än inom ramen för sina vanliga insatser, och bättre avpassat efter varje enskild arbetstagares profil och behov. Genom särskilt riktade åtgärder kan de möjligheter till arbetstillfällen som erbjuds av de lokala arbetsmarknaderna matchas mot profilerna för de uppsagda arbetstagare som får stöd från fonden. Fondens genomförande bidrar också till att främja god kommunikation mellan nationella, regionala och lokala organ i medlemsstaterna.

5.           Trender

I takt med att antalet ärenden för fonden ökar blir allt fler uppgifter tillgängliga för att identifiera trender i ansökningar och få en överblick över riktningen för fondens verksamhet. Uppgifterna i diagrammen nedan och i bilagan är hämtade från 97 ansökningar inom 32 branscher som lämnades in från januari 2007 till december 2011. Mer detaljerade uppgifter finns i den andra utgåvan av Statistical Portrait of the EGF, 2007–2011, som ska publiceras under första halvåret 2012.

Diagram 1: Antal mottagna ansökningar under 2007–2011

|| 2007 || 2008 || 2009 || 2010 || 2011 || Totalt

Krisrelaterat || ------- || ------ || 23 || 23 || 20 || 66

Handelsrelaterat || 8 || 5 || 6 || 6 || 6 || 31

Totalt || 8 || 5 || 29 || 29 || 26 || 97

% av alla || 8,2 % || 5,2 % || 29,9 % || 29,9 % || 26,8 % || 100,0 %

Ändringen från 2009 av förordning (EG) nr 1927/2006, med olika temporära och bestående modifieringar, hade synlig effekt på antalet ansökningar som inkom till Europeiska kommissionen och från och med maj 2009 ökade antalet ansökningar stort. Under hela perioden 2007–2011 var det 31 handelsrelaterade ansökningar och 66 krisrelaterade ansökningar. Cirka 80 % av de ansökningar som inkommit sedan maj 2009 (när den ändrade förordningen om upprättande av fonden började tillämpas) avsåg den globala finansiella och ekonomiska krisen.

Som framgår av bilaga 2 är Nederländerna och Spanien de medlemsstater som har lämnat flest ansökningar om stöd från fonden (16 ansökningar var), följt av Italien (12 ansökningar) och Danmark (8 ansökningar). Följande sju medlemsstater hade ännu inte ansökt om stöd från fonden den 31 december 2011: Estland, Cypern, Lettland, Luxemburg, Ungern, Slovakien och Storbritannien.

Diagram 2: Begärt belopp från fonden per medlemsstat, 2007–2011

miljoner euro

Under hela perioden 2007–2011 begärdes ett totalt belopp på 414,9 miljoner euro från fonden av 20 olika medlemsstater. Italien har ansökt om det högsta samfinansieringsbeloppet från fonden (66,2 miljoner euro / tolv ansökningar), följt av Irland (60,6 miljoner euro / sex ansökningar) och Danmark (49,9 miljoner euro / åtta ansökningar). Ännu ej godkända belopp är preliminära, eftersom de kan komma att ändras under bedömningsfasen.

Diagram 3: Antal stödmottagande arbetstagare per medlemsstat, 2007–2011

Italien är den medlemsstat som har ansökt om stöd från fonden för det största antalet uppsagda arbetstagare (13 910 arbetstagare / tolv ansökningar), följt av Spanien (12 806 arbetstagare / 16 ansökningar) och Irland (9 835 arbetstagare / sex ansökningar). I elva andra länder varierade antalet arbetstagare per ansökan mellan strax över 8 000 i Tyskland och strax över 1 400 i Rumänien. I varje återstående medlemsstat som lämnat in ansökningar var antalet berörda arbetstagare lägre än 1 000.

Diagram 4: Antal ansökningar per sektor (NACE Rev. 2), 2007–2011

Under perioden 2007–2011 tog fonden emot ansökningar från totalt 32 olika näringsgrenar (se bilaga 1). Majoriteten av ansökningarna gällde tillverkningsindustrin, men de omfattade även byggnads- och anläggningssektorn samt tjänstesektorn. Fyra olika sektorer inom tillverkningsindustrin stod för flest antal ansökningar, dvs. fordonsindustrin (14 ansökningar eller 14,4 %), textilindustrin (tio ansökningar eller 10,3 %), tryckeriindustrin samt sektorn för maskiner och utrustning (nio respektive åtta ansökningar eller 8–9 % var). Ungefär 10 % (tio ansökningar) kom från byggnads- och anläggningsindustrin i vid mening, som omfattar byggande av hus, specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet samt arkitekt- och teknisk konsultverksamhet (detta skulle öka till 14 ansökningar eller cirka 14 % om man även räknade med stödsektorer som byggnads- och inredningssnickeri och keramik). För nästan hälften av sektorerna mottog fonden endast en ansökan.

Diagram 5: Antal berörda arbetstagare per sektor (NACE Rev. 2), 2007–2011

De berörda sektorerna utgörs först och främst av fordonsindustrin med mer än 19 000 berörda arbetstagare (21,7 % av alla inlämnade ansökningar), följt av textilbranschen (med över 11 000 berörda arbetstagare eller 12,6 % av alla inlämnade ansökningar) och byggnads- och anläggningssektorn (med nästan 7 000 berörda arbetstagare eller 7,8 % av alla inlämnade ansökningar).

Diagram 6: Genomsnittligt begärt belopp per berörd arbetstagare och medlemsstat, 2007–2011

euro || Genomsnitt

I diagram 6 visas det genomsnittliga fondstödet per berörd arbetstagare. Fondstödet per berörd arbetstagare var högst i Österrike och Danmark, där det uppgick till cirka 15 000 euro respektive 10 000 euro. I Litauen, Slovenien och Tjeckien uppgick däremot det ansökta fondstödet till mindre än 1 000 euro per arbetstagare.

6.           Slutsats

De trender som kan skönjas visar att allt fler medlemsstater har lagt fram ansökningar och att dessa ansökningar avser ett allt högre antal sektorer. Medlemsstaterna har dessutom blivit allt bättre på att välja de lämpligaste åtgärderna, programmera sitt stöd till uppsagda arbetstagare på ett effektivt sätt, och använda fondstödet för att pröva nya strategier. De utnyttjar också i allt högre grad möjligheten att omfördela medel mellan olika åtgärder under projektgenomförandet för att utnyttja tillgängliga medel fullt ut.

Det faktum att fondens tillfälliga krisundantag inte förlängdes efter 2011 (det blev ingen kvalificerad majoritet i rådet, eftersom åtta länder röstade emot) har begränsat möjligheterna att ge EU-stöd till de arbetstagare som fortfarande är hårt drabbade av den ekonomiska och finansiella krisen.

Från 2012 och fram till slutet av innevarande programperiod (utgången av 2013) kommer de bestående ändringarna i den ändrade förordningen (antalet uppsägningar som utlöser stödberättigande har minskat till 500 och genomförandeperioden har ökat till 24 månader från och med datumet för ansökan) fortsätta att tillämpas, vilket gör det lättare för medlemsstaterna att inkomma med ansökningar som avser uppsägningar till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln. Om fondens potential utnyttjas till fullo, som ett komplement till andra tillgängliga instrument och i samråd med de viktigaste intressenterna, kommer uppsagda arbetstagare som är berättigade till stöd från fonden att i allt större utsträckning kunna få hjälp på ett skräddarsytt och individanpassat sätt, vilket efterhand ökar deras möjligheter på arbetsmarknaden i takt med att marknaderna gradvis återhämtar sig från krisen.

Bilaga 1 – Ansökningar om stöd från fonden utifrån näringsgrensindelning fram till den 31 december 2011 (97 ansökningar)

Fordon (NACE: Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar, kod 29)

Nr || MS || Ärende

EGF/2007/001 || FR || Peugeot

EGF/2007/010 || PT || Lisboa-Alentejo

EGF/2008/002 || ES || Delphi

EGF/2008/004 || ES || Castilla Leon

EGF/2009/007 || SE || Volvo

EGF/2009/009 || AT || Steiermark

EGF/2009/013 || DE || Karmann

EGF/2009/019 || FR || Renault

EGF/2010/002 || ES || Cataluña

EGF/2010/004 || PL || Wielkopolskie

EGF/2010/015 || FR || Peugeot

EGF/2010/031 || BE || General Motors Belgium

EGF/2011/003 || DE || Arnsberg-Düsseldorf

EGF/2011/005 || PT || Norte-Centro

Textil (NACE: Textilvarutillverkning, kod 13)

Nr || MS || Ärende

EGF/2007/005 || IT || Sardegna

EGF/2007/006 || IT || Piemonte

EGF/2007/007 || IT || Lombardia

EGF/2008/001 || IT || Toscana

EGF/2008/003 || LT || Alytaus tekstilė

EGF/2008/005 || ES || Catalonia

EGF/2009/001 || PT || North/Centre

EGF/2009/004 || BE || Oost-West Vlaanderen

EGF/2009/005 || BE || Limburg

EGF/2010/009 || ES || Valencia

Kläder (NACE: Tillverkning av kläder, kod 14)

Nr || MS || Ärende

EGF/2007/008 || MT || Textilindustrin

EGF/2009/018 || LT || Konfektionsindustrin

EGF/2010/003 || ES || Galicia

EGF/2010/014 || SI || Mura

Tryckeri (NACE: Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar, kod 18)

Nr || MS || Ärende

EGF/2009/026 || NL || Noord Holland och Utrecht

EGF/2009/027 || NL || Noord Brabant och Zuid Holland

EGF/2009/028 || NL || Limburg

EGF/2009/029 || NL || Gelderland och Overijssel

EGF/2009/030 || NL || Drenthe

EGF/2010/027 || NL || N Brabant Div 18

EGF/2010/028 || NL || Overijssel Div 18

EGF/2010/029 || NL || Z Holland/Utrecht Div 18

EGF/2010/030 || NL || N Holland/Flevoland Div 18

Maskiner och utrustning (NACE: Tillverkning av övriga maskiner, kod 28)

Nr || MS || Ärende

EGF/2009/015 || DK || Danfoss Group

EGF/2009/031 || DK || Linak

EGF/2010/001 || DK || Nordjylland

EGF/2010/006 || PL || H.Cegielski-Poznań

EGF/2010/013 || PL || Podkarpackie

EGF/2010/017 || DK || Midtjylland machinery

EGF/2010/018 || DE || Heidelberger Druckmaschinen

EGF/2010/022 || DK || LM Glasfiber

Byggande av hus (NACE: Byggande av hus, kod 41)

Nr || MS || Ärende

EGF/2009/011 || NL || Heijmans

EGF/2009/017 || LT || Construction

EGF/2010/019 || IE || Construction 41

EGF/2011/002 || IT || Trentino Alto Adige

EGF/2011/006 || ES || Valencia

EGF/2011/009 || NL || Gelderland

EGF/2011/017 || ES || Aragon

Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (NACE: Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet, kod 43)

Nr || MS || Ärende

EGF/2010/020 || IE || Construction 43

EGF/2011/012 || NL || Noord Brabant-Zuid Holland

Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet (NACE: Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk provning och analys, kod 71)

Nr || MS || Ärende

EGF/2010/021 || IE || Construction 71

Elektronisk utrustning (NACE: Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, kod 26)

Nr || MS || Ärende

EGF/2009/023 || PT || Qimonda

EGF/2010/008 || AT || AT&S

EGF/2010/011 || NL || NXP Semiconductors

EGF/2011/013 || DK || Flextronics

EGF/2011/025 || IT || Lombardia

Mobiltelefoner (NACE: Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, kod 26)

Nr || MS || Ärende

EGF/2007/003 || DE || BenQ

EGF/2007/004 || FI || Perlos

EGF/2009/002 || DE || Nokia

EGF/2011/014 || RO || Nokia

Datorer (NACE: Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik, kod 26)

Nr || MS || Ärende

EGF/2009/008 || IE || Dell

Stål och metall (NACE: Stål- och metallframställning, kod 24)

Nr || MS || Ärende

EGF/2009/022 || BG || Kremikovtsi AD (ej stödberättigat)

EGF/2010/007 || AT || Steiermark-Niederösterreich

EGF/2011/021 || NL || Zalco

Hushållsapparater (NACE: Tillverkning av elapparatur, kod 27)

Nr || MS || Ärende

EGF/2009/006 || IT || Gruppo Merloni

EGF/2009/010 || LT || AB Snaige

EGF/2011/023 || IT || Antonio Merloni

Detaljhandel (NACE: Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar, kod 47)

Nr || MS || Ärende

EGF/2010/010 || CZ || Unilever

EGF/2010/016 || ES || Aragon

EGF/2011/004 || EL || Aldi Hellas

Byggnads- och inredningssnickeri (NACE: Tillverkning av trä och varor av trä, kork och rotting o.d. utom möbler, kod 16)

Nr || MS || Ärende

EGF/2009/020 || ES || Castilla La Mancha

EGF/2011/022 || ES || Castilla y León-Castilla-La Mancha

Skeppsbyggeri (NACE: Tillverkning av andra transportmedel, kod 30)

Nr || MS || Ärende

EGF/2010/025 || DK || Odense Steel Shipyard

EGF/2011/008 || DK || Odense Steel Shipyard

Motorcyklar (NACE: Tillverkning av andra transportmedel, kod 30)

Nr || MS || Ärende

EGF/2011/026 || IT || Emilia Romagna

Metallindustri (NACE: Tillverkning av metallvaror utom maskiner och utrustning, kod 25)

Nr || MS || Ärende

EGF/2011/018 || ES || País Vasco

EGF/2011/019 || ES || Galicia

Skotillverkning (NACE: Tillverkning av läder, läder- och skinnvaror m.m., kod 15)

Nr || MS || Ärende

EGF/2010/026 || PT || Rohde

EGF/2011/020 || ES || Valencia

Partihandel (NACE: Partihandel, kod 46)

Nr || MS || Ärende

EGF/2010/012 || NL || Noord Holland ICT

Flygplansunderhåll (NACE: Reparation och tillverkning av maskiner och apparater, kod 33)

Nr || MS || Ärende

EGF/2009/021 || IE || SR Technics

Förlag (NACE: Förlagsverksamhet, kod 58)

Nr || MS || Ärende

EGF/2009/024 || NL || Noord Holland och Zuid Holland

Möbler (NACE: Tillverkning av möbler, kod 31)

Nr || MS || Ärende

EGF/2009/016 || LT || Furniture

Keramik (NACE: Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter, kod 23)

Nr || MS || Ärende

EGF/2009/014 || ES || Valencia

EGF/2011/007 || IT || Lazio

Kristallglas (NACE: Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter, kod 23)

Nr || MS || Ärende

EGF/2009/012 || IE || Waterford Crystal

Sten/marmor (NACE: Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter, kod 23)

Nr || MS || Ärende

EGF/2010/005 || ES || Valencia

Vägtransport (NACE: Landtransport; transport i rörsystem, kod 49)

Nr || MS || Ärende

EGF/2011/001 || AT || Nieder- och Oberösterreich

Tobaksprodukter (NACE: Tobaksvarutillverkning, kod 12)

Nr || MS || Ärende

EGF/2011/010 || AT || Austria Tabak

Sociala tjänster (NACE: Öppna sociala insatser, kod 88)

Nr || MS || Ärende

EGF/2011/011 || AT || Soziale Dienstleistungen

Läkemedel (NACE: Tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel, kod 21)

Nr || MS || Ärende

EGF/2011/015 || SE || AstraZeneca

IT-tjänster (NACE: Dataprogrammering, IT-konsultverksamhet och andra IT-tjänster, kod 62)

Nr || MS || Ärende

EGF/2011/016 || ES || Agile

Magasinering och lagring (NACE: Magasinering och stödtjänster till transport, kod 52)

Nr || MS || Ärende

EGF/2011/24 || IT || Medcenter

|| ||

Totalt antal ansökningar: 97. Totalt antal industrisektorer: 32 I ovanstående förteckning räknas följande åtta NACE-undersektorer som separata sektorer: datorer, mobiltelefoner, elektronisk utrustning (Nace 26) skeppsbyggeri, motorcyklar (Nace 30) keramik, kristallglas, sten/marmor (Nace 23) *) Följande sex ärenden har dragits tillbaka av medlemsstaterna (per den 31 december 2011) och ingår inte i förteckningen: EGF/2007/002     FR       Renault            (drogs tillbaka i juli 2009) EGF/2007/009     ES        Delphi  (drogs tillbaka 2007) EGF/2009/003     AT       Magna Steyr    (drogs tillbaka 2009) EGF/2009/025     NL       Noord Brabant            (drogs tillbaka i april 2010) EGF/2010/023     ES        Lear     (drogs tillbaka i juli 2011) EGF/2010/024     NL       ABN Amrobank           (drogs tillbaka i mars 2011)

Bilaga 2 – Översikt över ansökningar till fonden fram till den 31 december 2011, efter medlemsstat och typ av ansökan (kriterier enligt artikel 1)

1)         Tabellen avspeglar de ändringar som har skett fram till den 31 december 2011.

2)         Ett tillfälligt undantag som innebar att tillämpningsområdet för fonden utökades till att omfatta den globala finansiella och ekonomiska krisen och att fondens samfinansieringsnivå höjdes till 65 % av de totala kostnaderna gällde för alla ansökningar som inkom från och med den 1 maj 2009 fram till den 30 december 2011 (förordning (EG) nr 546/2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 (EUT L 167, 29.6.2009).

3)         En av de inkomna ansökningarna (EGF/2009/022 BG/Kremikovtsi) var inte stödberättigande (SEK(2010) 0993 slutlig, 30.8.2010).

4)         Sex ärenden som drogs tillbaka av de ansökande medlemsstaterna ingår inte i statistiken.

5)         Följande sju medlemsstater hade ännu inte ansökt om stöd från fonden den 31 december 2011: Estland, Cypern, Lettland, Luxemburg, Ungern, Slovakien och Storbritannien.

[1]               Förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, EUT L 406, 30.12.2006, s. 1, rättad och offentliggjord i EUT L 48, 22.2.2008, s. 82, i alla språkversioner, och rättad och offentliggjord i EUT L 202, 31.7.2008, s. 74, i den engelska versionen.

[2]               Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EUT L 167, 29.6.2009, s. 26).

[3]               Tillämpligt för ansökningar till fonden som inkommit mellan den 1 maj 2009 och den 30 december 2011, i enlighet med artikel 1.1 a i den ändrade förordningen om upprättande av fonden.

[4]               Kommissionens förslag av den 10 juni 2011, KOM(2011) 336 slutlig.

[5]               Detta inbegriper två ärenden som drogs tillbaka under 2011 (EGF/2010/023 ES/Lear och EGF/2010/024 NL/ABN Amrobank).

[6]               Byggande av hus (4), fordon (2), elektronisk utrustning (2), metallindustri (2), skeppsbyggeri (1), skotillverkning (1), stål och metall (1), detaljhandel (1), keramik (1), specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet (1), mobiltelefoner (1), byggnads- och inredningssnickeri (1), hushållsapparater (1), vägtransport (1), tobaksprodukter (1), sociala tjänster (1), läkemedel (1), IT-tjänster (1), magasinering och lagring (1), motorcyklar (1).

[7]               Detta inbegriper inte de 382 200 euro som återbetalades av Spanien för ett ärende som drogs tillbaka 2011 (EGF 2010/023 ES/Lear).

[8]               Den här tabellen har sammanställts av kommissionen utifrån de åtgärder som medlemsstaterna har genomfört och angett i sina slutrapporter. Klassificeringen av åtgärder är likartad, men inte helt identisk med, den som Eurostat använder i Labour market policy database – Methodology – Revision of June 2006. Vissa av de åtgärder som samfinansieras passar inte in i någon av Eurostats kategorier (t.ex. understöd till arbetssökande, utbildningsbidrag och traktamente under aktiva arbetsmarknadsåtgärder).

[9]               KOM(2011) 500, 29.6.2011.

[10]             KOM(2011) 608, 6.10.2011.

[11]             EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

[12]             EUT L 154, 19.6.2010, s. 27.

[13]             http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/ebs/ebs_377_en.pdf.

[14]             Här ingår inte EGF/2007/002 FR/Renault som drogs tillbaka 2009.