52012DC0186

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Övervakningsrapport om Kroatiens förberedelser inför anslutningen

1.           Inledning

Som en följd av att Kroatien hade uppfyllt alla riktmärken i förhandlingskapitlen slutfördes anslutningsförhandlingarna med landet i juni 2011, med samtliga medlemsstaters samtycke. På denna grundval undertecknade medlemsstaterna och Kroatien anslutningsfördraget den 9 december 2011. Kroatien kommer att bli medlem av Europeiska unionen den 1 juli 2013, under förutsättning att medlemsstaternas nationella parlament har ratificerat anslutningsfördraget.

Kroatien gjorde under loppet av förhandlingarna ett antal åtaganden som landet måste ha genomfört senast vid anslutningsdagen, om förhandlingsparterna inte har kommit överens om särskilda övergångsarrangemang.

Enligt artikel 36 i anslutningsakten ska Europeiska kommissionen noga övervaka alla åtaganden som Kroatien har ingått under anslutningsförhandlingarna. Kommissionens övervakning ska särskilt inriktas på landets åtaganden på området konkurrenspolitik, området rättsväsen och grundläggande rättigheter och området frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt artikel 36 ska kommissionen fram till Kroatiens anslutning också lämna halvårsbedömningar om genomförandet av landets åtaganden på dessa områden, som en integrerad del av sina regelbundna övervakningstabeller och övervakningsrapporter.

I överensstämmelse med artikel 36 i anslutningsakten ges i denna rapport en bedömning av Kroatiens framsteg under perioden 1 september 2011–29 februari 2012 i förberedelserna inför anslutningen. Rapporten innehåller också en övergripande bedömning av Kroatiens beredskap för medlemskap i unionen och belyser de områden där ytterligare ansträngningar erfordras för att landet ska vara redo för medlemskap den 1 juli 2013.

Rapporten grundar sig på information som inhämtats och analyserats av kommissionen, på uppgifter som Kroatien, medlemsstater, internationella organisationer och organisationer i det civila samhället lämnat i sina regelbundna kontakter med kommissionen och på kommissionens slutsatser i de uppdaterade övervakningstabellerna. Övervakningstabellerna är ett av kommissionens arbetsredskap. De används för en ingående uppföljning av de åtaganden som Kroatien gjort under anslutningsförhandlingarna. Tabellerna uppdateras var sjätte månad.

Kommissionen hoppas att rapporten kommer att vara Kroatien till hjälp i de fortsatta förberedelserna för medlemskap.

2.           Åtaganden och krav som följer av anslutningsförhandlingarna

2.1.        Konkurrenspolitik

Kroatien gör på det hela taget framsteg i riktning mot att uppfylla de åtaganden och krav som följer av anslutningsförhandlingarna om förhandlingskapitlet konkurrenspolitik. Landet kan på området konkurrenspolitik i huvudsak anses vara på rätt väg i sina förberedelser för medlemskap i unionen.

Kroatien har fortsatt sitt arbete med att bygga upp ett positivt facit av tillämpningen av lagstiftningen på områdena antitrust, koncentrationer och statligt stöd. Det kroatiska konkurrensorganet är till fullo operativt och funktionellt oberoende. Det utför sina åligganden i överensstämmelse med den gällande lagstiftningen. Ett adekvat system för kontroll av koncentrationer och statligt stöd har inrättats.

Vad beträffar Kroatiens skyldigheter att avlägga rapport om omstruktureringen av stålsektorn och varvsindustrin lades de första rapporterna fram för kommissionen i överensstämmelse med de krav som fastlades under anslutningsförhandlingarna. Den första rapporten om stålsektorn, som skickades till kommissionen den 15 december 2011, var fullständig. Kroatien uppfyllde genom rapporten sitt åtagande att underrätta kommissionen om situationen i fråga om återvinningen av det statliga stödet till ståltillverkaren CMC Sisak, inklusive effektiv ränta. Företaget har fortfarande inte betalat tillbaka stödet. I oktober 2011 fattade ägarna beslut om nedläggning och försäljning av stålverket, vilket ledde till att produktionen upphörde fullständigt. Rapporten innehåller också nya uppgifter om konkursförfarandet för det andra stålverket, Željezara Split.

Den 16 januari 2012 lade Kroatien i enlighet med bilaga VIII till anslutningsakten fram den första halvårsrapporten om omstruktureringen av de kroatiska varvsföretag som befinner sig i svårigheter. Rapporten innehåller uppgifter om de åtgärder som vidtagits för att garantera en återgång till lönsamhet, om det stöd som använts, om bidragen till omstruktureringsplanerna från företagens egna medel och om produktionen och följer den metod för övervakningen av genomförandet av omstruktureringsplanerna som Kroatien och kommissionen har kommit överens om. I rapporten finns även uppgifter om överenskommelserna mellan staten och varven om egendomsrelaterade frågor.

Den kroatiska regeringen godtog i mars 2012 ett bud på varvsföretaget Brodosplit. Kroatien har angivit att privatiseringsavtalet kommer att slutbehandlas utan dröjsmål och därefter föreläggas kommissionen för godkännande. Regeringen har dock avvisat buden på varvsföretagen Kraljevica och Brodotrogir, och en potentiell investerare har dragit tillbaka sitt bud på varvsföretaget 3.Maj. Regeringen har beslutat att inleda ett konkursförfarande för Kraljevica och att under en tremånadersperiod försöka finna nya privatiserings- och omstruktureringsarrangemang för Brodotrogir och 3.Maj.

· Kroatien bör snabbt gå vidare med undertecknandet av privatiseringsavtalet för Brodosplit och med arbetet för att finna en lösning för Brodotrogir och 3.Maj, så att landet senast vid anslutningsdagen uppfyller kraven i bilagan med åtaganden om omstruktureringen av varvsindustrin.

Vad beträffar befintligt stöd har Kroatien lämnat kommissionen en förteckning över 11 stödåtgärder som landet önskar ska betraktas som befintligt stöd vid anslutningen. Sju av dessa stödåtgärder har tagits med i anslutningsakten. Kommissionen håller på att pröva de övriga åtgärderna.

2.2.        Rättsväsen och grundläggande rättigheter

Kroatien gör framsteg i riktning mot att uppfylla de åtaganden (redovisade i bilaga VII till anslutningsakten) och krav som följer av anslutningsförhandlingarna om kapitlet rättsväsen och grundläggande rättigheter. Landet kan på området rättsväsen och grundläggande rättigheter i huvudsak anses vara på rätt väg i sina förberedelser för medlemskap i unionen.

1)           Fortsätta att säkerställa ett effektivt genomförande av strategin och handlingsplanen för reform av rättsväsendet

Genomförandet av strategin och handlingsplanen för reform av rättsväsendet – inbegripet justering av lagstiftningen på ett antal områden – har på det hela taget fortsatt i linje med tidsplanen. Införandet av det nya systemet med offentliga utmätningsmän som en del av reformen av domstolsbesluts verkställighet, vilken är en viktig beståndsdel av strategin, har emellertid skjutits upp (se även under 3 nedan).

· Kroatien måste fortfarande förbättra personalplaneringen, bl.a. med tanke på rättsväsendets långsiktiga behov.

2)           Fortsätta att stärka oberoendet, ansvarsskyldigheten, opartiskheten och professionalismen inom rättsväsendet

Genomförandet av de olika åtgärder som antogs under 2010 och 2011 för att stärka oberoendet, ansvarsskyldigheten, opartiskheten och professionalismen inom rättsväsendet har fortsatt. Statens domarråd (State Judicial Council) och statens åklagarråd (State Prosecutorial Council) har fortsatt att fungera självständigt. De har fortsatt att utse domare respektive åklagare på grundval av transparenta, enhetliga och objektiva kriterier.

· Det krävs emellertid förbättringar i tillämpningen av övergångssystemet för utnämning av domare, bl.a. större transparens i bedömningen av muntliga intervjuer och större ansträngningar för att säkerställa likabehandling av alla kandidater.

Rättsakademin (Judicial Academy) har fortsatt att fungera väl. Inskrivningen för den andra årliga intagningen till akademins skola för blivande domare och åklagare (State School for Judicial Officials) har emellertid fördröjts. Statens domarråd har börjat tillämpa det nya systemet för domares deklarationer av tillgångar. Disciplinåtgärder vidtas mot domare och åklagare som inte följer reglerna.

· Sekundärrätten behöver ändras för att begränsa domares immunitet, så att den rättsliga ramen på det området fullbordas, och ytterligare vägledning bör ges om tillämpningen av uppförandekodexen.

· Statens domarråd och statens åklagarråd måste få större administrativa resurser för att kunna arbeta på ett mer effektivt sätt, bl.a. när det gäller skolans rekryteringsförfaranden och funktionssätt, systematisk och noggrann kontroll av deklarationer av tillgångar och proaktiv tillämpning av disciplinförfaranden.

3)           Fortsätta att förbättra rättsväsendets effektivitet

Kroatien har fortsatt att genomföra olika åtgärder avsedda att förbättra rättsväsendets effektivitet. Sammanslagningen av domstolar inom ramen för processen för rationalisering av domstolarna har fortsatt. Domstolsbeslutens verkställighet har förbättrats, särskilt tack vare det arbete som Fina (Financial Agency) lagt ned. Införandet av det nya systemet med offentliga utmätningsmän har dock skjutits upp med sex månader, till den 1 juli 2012. Vissa framsteg har gjorts i fråga om den fysiska infrastrukturen för och datoriseringen av domstolarna. Det integrerade systemet för hantering av ärenden (Integrated Case Management System) har tagits i drift i ungefär 60 % av domstolarna. Från december 2010 till december 2011 ökade det sammanlagda antalet icke avgjorda mål vid domstolar med 5,2 %. Antalet icke avgjorda gamla brottmål (mål som pågått i tre år eller mer) fortsatte att minska under perioden fram till december 2011 (–12,3 %). Antalet icke avgjorda gamla civilmål ökade dock med 6,5 % under den perioden. Antalet icke avgjorda gamla civilmål vid förstainstansrätter minskade med 9,5 %.

· Kroatien måste se till att de högre domstolarna (inbegripet högsta domstolen) är i stånd att hantera ökningen i antalet mål när dessa går vidare genom systemet.

Det nya förvaltningsrättsliga systemet trädde i kraft den 1 januari 2012. I en del fall uppstod förseningar i utnämningen av den erforderliga personalen.

· Kroatien måste fortsätta att med kraft genomföra åtgärder avsedda att förbättra rättsväsendets effektivitet, särskilt för att få ned antalet gamla mål vid domstolar.

4)           Fortsätta att förbättra hanteringen av inhemska krigsförbrytelsemål

Kroatien har fortsatt att behandla krigsförbrytelseärenden, genom ytterligare gripanden, åtal och domstolsavgöranden, bl.a. i prioritetsärenden som fastställts på nationell och regional nivå och har koppling till strategin från 2011 för att förhindra att personer som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser går ostraffade (strategin mot strafflöshet). Några iögonenfallande krigsförbrytelserättegångar har inletts, särskilt mot en tidigare biträdande inrikesminister och mot två f.d. poliser i det s.k. Gruborifallet. Poliserna åtalades för mord på serbiska civilpersoner. Fler ärenden har överförts till de specialiserade rättegångskamrarna. Åtgärder har vidtagits för att skydda vittnen (bättre vittnesstöd vid vissa domstolar). Den nya regeringen i Kroatien har tagit kontakt med Serbien och med Bosnien och Hercegovina i syfte att diskutera de potentiella negativa konsekvenserna för det bilaterala samarbetet i krigsförbrytelsemål av den lag om ogiltigförklaring av vissa rättshandlingar från f.d. jugoslaviska nationella arméns, f.d. Socialistiska Förbundsrepubliken Jugoslaviens och Republiken Serbiens rättsliga myndigheter som det utgående kroatiska parlamentet antog i november 2011.

· Att komma till rätta med strafflösheten för krigsförbrytelser är fortfarande en stor utmaning för Kroatien, med tanke på att flertalet förbrytelser ännu inte har lagförts med tillfredsställande resultat. Det måste vidtas åtgärder för att göra det lättare för vittnen att delta i rättegångar, särskilt i mål som överförs till de specialiserade kamrarna.

5)           Fortsätta att säkerställa hållbara och betydande resultat grundade på effektiva, ändamålsenliga och ojäviga utredningar, åtal och domstolsavgöranden i mål som rör organiserad brottslighet och korruption på alla nivåer, inklusive korruption på hög nivå, och inom utsatta sektorer, t.ex. offentlig upphandling

Kroatien har en adekvat rättslig och institutionell ram för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet och fortsätter att bygga upp en samling resultat av tillämpningen av lagstiftningen på de områdena. De brottsbekämpande och rättsvårdande organen fortsätter att vara aktiva och inriktar sig särskilt på mer komplexa fall av korruption på högre nivå. Bland händelserna under den senaste tiden märks en dom mot en tidigare direktör för det statsägda energiföretaget HEP, ytterligare åtal mot borgmästare (t.ex. i Dubrovnik) och domare i underrätter (t.ex. i Split) för missbruk av tjänsteställning och ett åtal mot ett politiskt parti för korruption. Det sammanlagda antalet ärenden under behandling är emellertid på nedgång.

· Vaksamhet krävs i fråga om korruption på lokal nivå, särskilt i upphandlingsärenden. Tillämpningen av den rättsliga ramen för beslag och förverkande av tillgångar måste skärpas generellt.

· Ytterligare uppmärksamhet måste ägnas åt systemet för kontroll av åklagares avskrivning av brottsanmälningar.

Den avgående regeringen gjorde ett antal utnämningar till högre poster inom polisen.

· Utnämningar och fortsatta reformer av polisen kommer att kräva stor uppmärksamhet, särskilt för att säkerställa avpolitisering och större professionalism.

6)           Fortsätta att förbättra resultaten när det gäller stärkta förebyggande åtgärder i kampen mot korruption och intressekonflikter

Vad beträffar reglerna om finansiering av politiska partier och valkampanjer har tillsynsmyndigheten på det området (den nationella valkommissionen) förstärkts. De nya finansieringsreglerna från 2011 tillämpades utan några större problem i samband med de allmänna valen i december 2011. Endast ett fåtal brister konstaterades. Nya regler om tillgång till information har också börjat tillämpas. De första överklagandena av avslag på framställningar om tillgång till information har kommit in till domstol.

· Det behöver utformas en praxis för tillämpning av allmänintressetestet när det gäller framställningar om tillgång till sekretessbelagda uppgifter.

Lagstiftningen om offentlig upphandling är sedan januari 2012 helt anpassad till unionens regelverk. I en regeringsförordning från våren 2011 föreskrivs större transparens, bl.a. offentliggörande av information om det faktiska genomförandet av kontrakt. Ytterst lite information har emellertid offentliggjorts hittills.

· Bättre, striktare regler om intressekonflikter antogs i början av 2011, men den nya kommissionen för intressekonflikter har fortfarande inte utsetts, vilket har fördröjt genomförandet av de nya reglerna. Systemet för kontroll av deklarationer av tillgångar och kontroll av oförklarade förmögenheter måste förstärkas ytterligare.

De första åtgärderna som den nya regeringen har vidtagit när det gäller reglerna om intressekonflikter ger anledning att hysa farhågor, särskilt de åtgärder som avser de villkor som ska vara uppfyllda för att en person ska kunna ta plats i en företagsstyrelse. Vissa bestämmelser om dessa villkor har ändrats.

· Kroatien måste se till att det finns ett effektivt system för att förebygga korruption i statsägda företag.

· Koncepten politisk ansvarsskyldighet och nolltolerans för korruption måste vidareutvecklas.

7)           Fortsätta att stärka skyddet av minoriteter, bl.a. genom ett effektivt genomförande av författningslagen om nationella minoriteters rättigheter

Skyddet av minoriteter har som en följd av genomförandet av olika åtgärder på det området (såsom författningslagen om nationella minoriteters rättigheter) fortsatt att förbättras. Åtta företrädare för nationella minoriteter valdes in som parlamentsledamöter vid de allmänna valen i december 2011. Ledamöterna i fråga tillhör inte den styrande koalitionen, men samarbetet mellan dem och regeringen har börjat bra. Regeringen har tagit vissa steg för att genomföra den inom ramen för författningslagen om nationella minoriteters rättigheter framtagna planen från maj 2011 för perioden 2011–2014 för att öka sysselsättningen i minoritetsgrupper.

· Den faktiska rekryteringen av personer från minoritetsgrupper är dock fortfarande begränsad, till stor del beroende på att rekryteringen totalt sett är låg. Kroatien måste följa upp utvecklingen av sysselsättningen i minoritetsgrupper på ett mer kraftfullt sätt.

· Landet måste också fortsätta att främja en anda av tolerans visavi minoriteter (särskilt kroatiska serber) och att vidta lämpliga åtgärder för att skydda personer som utsätts för hot eller diskriminerande, fientliga eller våldsamma handlingar. Levnadsvillkoren är särskilt besvärliga för den romska minoriteten: problem återstår att lösa på områdena utbildning, socialt skydd, hälso- och sjukvård och sysselsättning samt i fråga om tillgång till personhandlingar.

8)           Fortsätta att ta itu med kvarstående frågor rörande flyktingars återvändande

Ytterligare framsteg har gjorts i frågan om bostäder för återvändande flyktingar. Genomförandet av särskilda program för att ordna med bostad till återvändande har fortsatt. Av de ca 2 350 bostadsansökningar som omfattas av planen från mars 2011 för att hantera de återstående ansökningarna om bostad har 210 stycken reglerats. I 86 av de 210 ärendena har de berörda familjerna redan flyttat in i sin bostad. 1 012 ansökningar om bostad har bifallits hittills. Genomförandet av beslutet om godkännande av pensionsrättigheter har fortsatt. Kroatien har fortsatt att samarbeta med sina grannländer i Sarajevoprocessen, där det gjorts framsteg särskilt i fråga om ett stort regionalt bostadsbyggnadsprojekt. De nya köpoptionerna med gynnsamma villkor för personer som omfattas av bostadsprogram har genomförts i begränsad omfattning.

9)           Fortsätta att förbättra skyddet av de mänskliga rättigheterna

Liksom tidigare respekteras de mänskliga rättigheterna på det hela taget väl.

· De gällande rättsbestämmelserna bör dock tillämpas med större kraft.

Kroatien har fortsatt att bygga upp en samling resultat av tillämpningen av lagen om icke-diskriminering och lagstiftningen om hatbrott.

· Landet måste föra arbetet med detta vidare och därvid se till att avskräckande påföljder tillämpas.

I oktober 2011 antogs en lag om sammanslagning av ombudsmannen för de mänskliga rättigheterna, centrumet för de mänskliga rättigheterna och de tre specialiserade ombudsmannafunktionerna (jämställdhets-, barn- och handikappombudsmannen). I februari 2012 beslutade författningsdomstolen av procedurskäl att lagen inte kan träda i kraft den 1 juli som planerat.

· Kroatien bör när den rättsliga ramen är på plats se till att sammanslagningen enligt ovan genomförs på lämpligt sätt och därvid särskilt sörja för att ett starkare system för skyddet av de mänskliga rättigheterna träder i dagen och för att det nya organet har adekvata lokaler, en gemensam databas och säker finansiering.

10)         Fortsätta att fullt ut samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien

Kroatien har fortsatt att samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien. Landet har inte gjort några större framsteg i utredningsarbetet för att finna eller fastställa vad som hänt med vissa militära handlingar som krigsförbrytartribunalens åklagare begärt att få in. Kroatiens framställning till krigsförbytartribunalen om att uppträda som amicus curiae (utomstående sakkunnig) i processen för överklagande av domen av den 15 april 2011 mot de kroatiska generalerna Gotovina och Markač avvisades av tribunalen.

2.3.        Rättvisa, frihet och säkerhet

Kroatien gör framsteg i riktning mot att uppfylla de åtaganden och krav som följer av anslutningsförhandlingarna om kapitlet rättvisa, frihet och säkerhet. Landet kan på området rättvisa, frihet och säkerhet anses vara på rätt väg i sina förberedelser för medlemskap i unionen.

Vad beträffar migration antogs den 28 oktober 2011 en ny utlänningslag genom vilken den kroatiska lagstiftningen anpassas ytterligare till unionens regelverk på det området. Den nya lagen har redan trätt i kraft.

· Det saknas emellertid en migrationsstrategi som tryggar ett mer brett upplagt skydd för migranter och flyktingar. Ytterligare ansträngningar erfordras för att lösa problemen i samband med byggandet av mottagningsenheter och för att ge ensamkommande barn lämpligt stöd.

Förberedelserna för genomförandet av unionens regelverk om asyl går framåt. De nyligen inrättade förvaltningsdomstolarna för ärenden i andra instans är sedan januari 2012 till fullo operativa. Ordförandena för de fyra domstolarna samt 20 domare och 34 tjänstemän har utsetts. Antalet asylsökande ökade betydligt under 2011, vilket gör det nödvändigt att bygga upp den administrativa kapaciteten.

· Det är i synnerhet nödvändigt att sörja för överföring av know-how från asylkommissionen till förvaltningsdomstolarna och för utbildning av de nya domarna där.

När det gäller viseringspolitiken har Kroatien fortfarande inte mer än till viss del anpassat sin förteckning över länder vars medborgare måste ha visering för inresa till EU:s förteckning över sådana länder.

· I fråga om dokumentsäkerhet är det nödvändigt att fortsätta arbetet med att utfärda biometriska pass som är förenliga med EU:s normer, fasa ut identitetskort som utfärdats före 2003 och ändra den rättsliga ramen i överensstämmelse med detta.

Vad beträffar de yttre gränserna och Schengensamarbetet har processen för anpassning till Schengenregelverket fortsatt. Systemet för integrerad gränsförvaltning har förbättrats ytterligare. Samarbetet mellan de olika nationella organ som har ansvar för gränsförvaltningen och samordningen med grannländernas och EU:s organ har förstärkts.

Åtgärderna i handlingsplanen från 2011 för integrerad gränsförvaltning har genomförts till viss del. I fråga om vissa infrastrukturer och upphandlingen av viss teknisk utrustning har dock en del förseningar uppkommit. I oktober 2011 ändrades lagen om kontroll av statsgränsen för att införa fördjupad kontroll av personer (second line check). Det måste skapas lämpliga infrastrukturer för genomförandet av sådana fördjupade kontroller. Ett system för riskanalys håller på att genomföras. Samarbetet med Frontex har fortsatt. Möten med de berörda myndigheterna i grannländerna äger rum regelbundet. Gemensamma gränspolispatruller organiseras. En gemensam kontaktpunkt med Serbien har inrättats vid gränsövergångsstället i Bajakovo. I december 2011 hölls ett första samordningsmöte med myndigheterna i Bosnien och Hercegovina med tanke på genomförandet av det bilaterala avtalet om kontroll av statsgränsen. Diskussionerna med Serbien, Bosnien och Hercegovina och Montenegro om att bringa de bilaterala avtalen om lokal gränstrafik i överensstämmelse med EU:s regelverk går framåt och torde slutföras före Kroatiens anslutning. Avtalet med Bosnien och Hercegovina om fri transitering torde bringas i överensstämmelse med EU:s regelverk före anslutningen.

Antalet gränspoliser har ökat. Under 2011 rekryterades 308 gränspoliser. Specialiserad utbildning för gränspoliser har inte systematiskt gjorts till en del av undervisningsplanen. Det nationella informationssystemet för gränsförvaltningen (NBMIS) har installerats vid ytterligare 33 gränsövergångsställen. I slutet av februari 2012 hade systemet tagits i drift vid 74 gränsövergångsställen, varav 38 vid EU:s framtida yttre gräns. Systemet fungerar ännu inte till fullo. Vid Neum finns ett dygnet runt fungerande system för integrerad gränsövervakning. Byggnadsarbetena för de nya gränsövergångsställena har försenats men väntas bli klara i slutet av 2012. Ett videoövervakningssystem för ”den gröna gränsen” vid Metkovic är i drift. En första fas av inrättandet av det nationella maritima centrumet för insamling av information har slutförts. Centrumet ska användas för att spåra och övervaka fartyg i kroatiska farvatten.

· Centrumet måste förstärkas med specialistpersonal och kopplas samman med de berörda ministeriernas radarsystem.

· Genomförandet av handlingsplanen för integrerad gränsförvaltning måste fortsätta enligt tidsplanen och förseningarna bör åtgärdas på lämpligt sätt. En samlad plan för renovering av gränsinfrastrukturer bör utarbetas.

Vad beträffar civil- och straffrättsligt samarbete undertecknades i oktober 2011 ett avtal med Montenegro om ömsesidig verkställighet av brottmålsdomar och ett utlämningsavtal med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Det har inrättats en arbetsgrupp som ska utarbeta den nya lagen om internationell privaträtt. Gruppen har sammanträtt ett flertal gånger. Samarbetet med det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område har förstärkts.

· Ytterligare ansträngningar erfordras för att anpassa lagstiftningen om rättsligt samarbete till unionens regelverk, stärka den institutionella ramen för sådant samarbete och förbättra kommunikationen myndigheter emellan i det rättsliga samarbetet.

Vad beträffar polissamarbetet och kampen mot organiserad brottslighet har det goda samarbetet med Europol fortsatt. De tekniska förberedelserna och personalutbildningen inför inrättandet av det nationella Sirenekontoret (Supplementary Information REquest at the National Entry) och det nationella kontoret för Schengens informationssystem (SIS) har gått framåt.

· Det har dock fortfarande inte skapats någon rättslig ram för dessa kontor.

Det har anordnats utbildningar om bekämpning av organiserad brottslighet, bl.a. om utbyggd kriminalunderrättelseanalys och om bekämpning av penningtvätt. Det har inrättats ett övervakningssystem för bekämpning av korruption i gränsförvaltningen.

· En ny lag om polisen håller på att utformas. Kroatien måste se till att utkastet till lag omfattar kriterier för transparens och likabehandling, i enlighet med strategin för personalförvaltning.

Kroatien har särskilt genom en serie utredningar om och domar för narkotikasmuggling fortsatt att bygga upp en samling resultat av tillämpningen av lagstiftningen om organiserad brottslighet.

· Tillämpningen av den rättsliga ramen för förverkande av tillgångar måste skärpas.

· Uppmärksamhet bör ägnas åt samordning av brottsutredningar och finansiella utredningar och åt tillämpningen av den rättsliga ramen för bekämpning av handel med människor.

Den nationella polisbyrån för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet (PNUSKOK) har genom särskild utbildning av personalen förstärkt sin kapacitet.

· Det krävs ytterligare ansträngningar för att uppgradera utrustningen och lokalerna, särskilt vid avdelningen i Split.

Samarbetet mellan olika organ i fråga om utbyte av uppgifter om misstänkta penningtvätts- och terrorismfinansieringstransaktioner har underlättats genom antagandet av en bilaga till protokollet om samarbete mellan myndigheter med ansvar för bekämpning av korruption, organiserad brottslighet, penningtvätt och terrorismfinansiering.

2.4.        Översikt över läget i förberedelserna inom andra kapitel av unionens regelverk

Kroatien har på flertalet områden av unionens regelverk kommit långt i sina förberedelser för medlemskap i unionen. Inom kapitlen fri rörlighet för arbetstagare, bolagsrätt, immaterialrätt, finansiella tjänster, ekonomisk och monetär politik, statistik, transeuropeiska nät, vetenskap och forskning, utbildning och kultur samt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik är förberedelserna nästan klara.

Kroatien har inom flertalet kapitel av regelverket uppnått en god nivå av anpassning av landets lagstiftning till regelverket, men ett begränsat antal frågor kvarstår inom följande kapitel:

· Fri rörlighet för varor: Kroatien måste slutföra anpassningen av lagstiftningen i fråga om övergripande åtgärder och i fråga om produktlagstiftning enligt ”den nya metoden” och enligt ”den gamla metoden”. Frågan om Kroatiens krav på extra mellanlagring av importerade petroleumprodukter, vilket utgör en åtgärd med samma verkan som en kvantitativ restriktion och står i strid med regelverket, måste lösas så snabbt som möjligt.

· Fri rörlighet för kapital: Ytterligare uppmärksamhet måste ägnas åt ändringarna av lagen om privatisering av INA och lagen om privatisering av Telekom. Arbetet med att genomföra handlingsplanen för bekämpning av penningtvätt måste fortsätta.

· Offentlig upphandling: Uppmärksamhet måste ägnas åt anpassning av sekundärrätten (särskilt om upphandling av försvarsmateriel) och åt genomförandet (särskilt på lokal nivå) av den nyligen antagna lagstiftningen, även med tanke på den framtida förvaltningen av strukturfonderna.

· Informationssamhälle och medier: Den i januari 2012 återinförda avgiften/skatten på mobiltjänster måste upphävas så snabbt som möjligt.

· Transportpolitik: Uppmärksamhet måste ägnas åt fortsatt anpassning av lagstiftningen på området kombinerad transport och åt att bygga upp den administrativa kapaciteten (särskilt vid den myndighet som har ansvar för järnvägstrafiksäkerheten).

· Energi: Uppmärksamhet måste ägnas åt fortsatt anpassning av lagstiftningen om den inre marknaden för energi och åt fortsatt liberalisering av el- och gasmarknaderna.

· Skatter: Kroatien måste se till att alla relevanta it-system finns på plats vid anslutningsdagen och att de från och med den tidpunkten är i stånd att utbyta information med de andra medlemsstaterna och med EU-institutionerna.

· Socialpolitik och sysselsättning: Uppmärksamhet måste ägnas åt fortsatt anpassning av lagstiftningen på områdena icke-diskriminering och lika möjligheter. Kroatien måste också ta itu med de strukturella bristerna på arbetsmarknaden och med frågan om fortsatt kapacitetsuppbyggnad hos arbetsmarknadens parter och fortsatt uppbyggnad av den administrativa kapaciteten på alla områden.

· Företags- och industripolitik: Ytterligare ansträngningar erfordras för att förbättra företagsklimatet.

· Konsumentskydd och hälsoskydd: Fortsatta ansträngningar erfordras i fråga om uppgradering, omstrukturering och licensiering i enlighet med EU:s tekniska krav av inrättningar som hanterar blod, vävnader och celler.

· Tullunion: Kroatien måste slutföra förberedelserna och det praktiska införandet av alla it-system som behövs för att it-systemen på tullområdet i Kroatien ska kunna kopplas samman med it-systemen på tullområdet i EU och vara kompatibla med dessa.

· Yttre förbindelser: Kroatien måste se till att landets internationella avtal anpassats till unionens regelverk senast vid anslutningen.

· Finansiell kontroll: Fortsatta ansträngningar erfordras för att få den offentliga interna finansiella kontrollen och den externa revisionen på central och lokal nivå att fungera bättre.

· Finansiella bestämmelser och budgetbestämmelser: Avdelningen för samordning och förvaltning av egna medel måste fortsätta att bygga upp sin kapacitet att (för Kroatiens vidkommande) på ett effektivt sätt samordna systemet för Europeiska unionens egna medel efter anslutningen. Moderniseringen av strategin för tullkontroller (större tonvikt vid kontroller efter klarering) måste påskyndas.

Kroatien har inom sex andra kapitel av regelverket uppnått en på det hela taget god nivå av anpassning till regelverket, men utökade ansträngningar erfordras på vissa områden:

· Etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster: Kroatien är på rätt väg i sina förberedelser. Landet bör dock ägna större uppmärksamhet åt genomförandet av lagen om tjänster.

· Jordbruk och landsbygdsutveckling: Uppmärksamhet måste ägnas åt fortsatt anpassning av lagstiftningen och uppbyggnad av den administrativa kapaciteten på områdena direktstöd och landsbygdsutveckling.

· Livsmedelssäkerhet och veterinär- och växtskyddspolitik: Kroatien måste se till att gränskontrollstationer byggs och utrustas i tid och att anläggningar som hanterar och bearbetar mjölk, kött, fisk och animaliska biprodukter uppgraderas. Landet måste också ägna uppmärksamhet åt fortsatt uppbyggnad av den administrativa kapaciteten på området livsmedelssäkerhet och veterinär- och växtskyddspolitik.

· Fiske: Uppmärksamhet måste ägnas åt fortsatt anpassning av lagstiftningen och genomförande av unionens regelverk på områdena resurs- och flottförvaltning, inspektion och kontroll samt strukturåtgärder, särskilt vad beträffar utarbetandet av förvaltningsplaner, utfasningen av kategorin husbehovsfiske och färdigställandet av det satellitbaserade kontrollsystemet för fartyg. Kroatien måste också ägna uppmärksamhet åt fortsatt uppbyggnad av den administrativa kapaciteten, särskilt i fråga om rekrytering och utbildning av fiskeriinspektörer.

· Regionalpolitik och samordning av strukturinstrument: Ansträngningarna bör inriktas på ett effektivt genomförande av planerna för att bygga upp den administrativa kapaciteten för det framtida genomförandet av sammanhållningspolitiken och för att ta fram en fullt utvecklad ”projektpipeline”.

· Miljö: Betydande uppmärksamhet måste ägnas åt fortsatt anpassning av lagstiftningen och genomförande av unionens regelverk på områdena övergripande åtgärder och klimatförändringar. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor och – vad beträffar klimatförändringar – åt att slutföra anpassningen av lagstiftningen i synnerhet för EU:s utsläppshandelssystem och säkerställa genomförandet av denna.

Kommissionen uppmanar slutligen de kroatiska myndigheterna att påskynda arbetet med översättning och granskning av unionens regelverk, vilket måste slutföras före anslutningsdagen för att trygga rättssäkerhet vid tillämpningen av EU-lagstiftningen.

3.           Slutsatser

Kroatien är på det hela taget på rätt väg i sina förberedelser för EU-medlemskap. Landet har uppnått en avsevärd grad av anpassning till unionens regelverk och har sedan lägesrapporten 2011 och uppdateringen av övervakningstabellerna under hösten det året gjort ytterligare framsteg. Kommissionen har emellertid identifierat ett begränsat antal frågor där ytterligare ansträngningar erfordras. De kroatiska myndigheterna måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att Kroatien är till fullo redo för medlemskap den 1 juli 2013. Detta ligger både i landets eget intresse och i unionens intresse.

Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka att Kroatien uppfyller de åtaganden som landet gjorde under anslutningsförhandlingarna. Den kommer därvid att inrikta sig på de frågor som tagits upp i övervakningstabellerna och belysts i denna rapport. Den kommer ifall omständigheterna så kräver att göra bruk av de instrument som är tillgängliga enligt artikel 36 i anslutningsakten.

I enlighet med den artikeln kommer kommissionen att lägga fram en övergripande övervakningsrapport för Europaparlamentet och rådet – och en uppdatering av övervakningstabellerna – under hösten 2012.