Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och rapporter i vissa typer av företag”

KOM(2011) 684 slutlig – 2011/0308 COD

2012/C 181/15

Föredragande: Paulo BARROS VALE

Den 15 november och den 29 november 2011 beslutade Europaparlamentet respektive rådet att i enlighet med artikel 50.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och rapporter i vissa typer av företag”

COM(2011) 684 final – 2011/0308 (COD).

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 8 mars 2012.

Vid sin 479:e plenarsession den 28–29 mars 2012 (sammanträdet den 29 mars) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 125 röster för, 2 röster emot och 8 nedlagda röster:

1.   Sammanfattning och slutsatser

1.1   Mikroföretag och små och medelstora företag utgör en betydande del av företagsstrukturen i EU, och EESK välkomnar därför alla initiativ som kan bidra till att förbättra den inre marknaden, samt underlätta och främja investeringar och handel över gränserna. Det är de små och medelstora företagen som bidrar mest till den ekonomiska tillväxten, nya arbetstillfällen och innovation. Det är också småföretagen som är mest utsatta vid förändringar och utveckling.

1.2   De förenklingar som föreslås i översynen är således ett led i strävan att uppfylla målet i Europa 2020-strategin om hållbar konkurrens och tillväxt för alla, tillämpa principen om förenkling som förespråkas i meddelandet om inre marknadsakten och erkänna de små och medelstora företagens centrala roll i den ekonomiska utvecklingen som kommissionen föreslår i sitt meddelande Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa.

1.3   Fullständig harmonisering av storlekskriterierna i hela EU är ett positivt initiativ som enligt EESK:s uppfattning bör utvidgas till att även omfatta så kallade mikroföretag. Därför bör man helt enkelt främja ramlagstiftning som täcker hela företagsvärlden. Genom att främja lika villkor i hela EU bör denna övergripande standardiseringssatsning kunna bidra till att öka konkurrensen.

1.4   Det är också värt att betona att medlemsstaterna inte har rätt att kräva av små och medelstora företag att de lägger fram annan information än den som anges i det nya direktivet. Det är det enda sättet att uppnå det mål om förenkling som föreslås i översynen och genomföra det på ett sätt som gynnar alla och som skyddar intressena hos användare av finansiell information, oavsett om det rör sig om investerare, kreditorer, staten eller allmänheten.

1.5   Förutsatt att ovannämnda intressen är skyddade anser EESK att förslagen om förenkling och harmonisering även bör gälla skatteändamål, vilket skulle innebära att medlemsstaterna inte behöver samla in ytterligare information för uppbörd av skatt. Dessutom bör bankerna göras uppmärksamma på ändringarna och möjligheten att anpassa analysmetoderna efter de nya redovisningsreglerna. Därmed finns inte längre något behov av ytterligare information.

1.6   Man kan inte vänta sig att förenklingen av de finansiella rapporterna i sig kommer att främja etableringen av nya företag och förbättra företagsklimatet. En förutsättning för att målet ska kunna uppnås är att andra åtgärder vidtas parallellt för att främja den ekonomiska tillväxten. Icke desto mindre välkomnas både detta och andra initiativ som bidrar till att minska de administrativa kostnaderna och alternativkostnaderna och andra åtgärder som har till syfte att minska byråkratin (exempelvis upplysningsplikt, erhållande av licenser och koncessioner).

1.7   När det gäller åtgärder för att minska kostnaderna – både personalkostnader och finansiella kostnader – kommer de förenklingar som föreslagits otvivelaktigt att frigöra resurser som företagen kan ta i bruk på andra områden i deras affärsverksamhet.

1.8   EESK noterar och välkomnar att småföretag helt undantas från kravet på lagstadgade revisioner, oavsett om de är aktiebolag eller inte, men anser samtidigt att detta förfarande även i fortsättningen bör vara obligatoriskt för företag med mer än 25 anställda. Att behöva uppfylla detta krav, vilket en del små företag måste, är relativt betungande och undantag bör säkerställas för alla icke börsnoterade småföretag, oberoende av deras juridiska företagsform. Förfarandet bör vara frivilligt och det bör vara parternas eller aktieägarnas sak att fatta beslut i frågan.

1.9   Å andra sidan kan förenklingarna leda till ökade kostnader i ett första skede om redovisningen sker på elektronisk väg och de finansiella rapporterna utarbetas med hjälp av dataprogram för redovisning som finns att tillgå på marknaden och som företagen måste uppdatera efter hand. Dessa kostnader får inte underskattas.

1.10   Man bör även beakta de kostnader som uppstår till följd av anpassade metoder för insamling av information för både statistikkontor och skattemyndigheter.

1.11   De flesta småföretag ser fortfarande på redovisningen som enbart en juridisk skyldighet som skattemyndigheterna kan dra nytta av. Samtidigt som ett företags begränsade storlek naturligtvis i stor utsträckning påverkar denna hållning, eftersom det är omöjligt för ett litet företag att anställa interna revisorer, är det centrala problemet fortfarande bristande redovisningsutbildning hos många företagsledare och direktörer i små och medelstora företag. Därför vill vi stödja och främja fortsatta insatser för att vidareutveckla kampanjer som syftar till att öka kunskapen och medvetenheten, så att företagarna får större möjligheter att tolka tillgänglig information och eventuellt kan undvika vissa misstag som kan uppstå om de navigerar ”utan karta och kompass”. Det kan dock vara värt att poängtera hur viktigt det är att uppdatera kunskaperna hos den sakkunniga personalen på revisionsbyråer där småföretagens redovisning till största del sker. Fortbildning för sakkunnig personal om uppdateringar av lagstiftningen bör också uppmuntras och främjas.

1.12   EESK välkomnar kravet på att företag verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog ska redovisa betalningar till offentliga myndigheter. Kommittén anser att kravet bör utökas till andra relevanta områden. För överskådlighetens skull bör redovisningskravet omfatta alla koncessioner av offentliga intressen till privata aktörer, såsom tjänster på områdena transportnät, vatten, energi och kommunikationer samt spel. Dessa områden involverar större belopp, och alla – bortsett från spel – svarar för några av de mest grundläggande offentliga tjänsterna till medborgarna.

1.13   Några av bestämmelserna i föreliggande direktiv strider mot praxis i International Financial Reporting Standards (IFRS) (den internationella redovisningsstandarden), särskilt kravet på att tecknat ej inbetalt aktiekapital och avskrivningsperioderna för goodwill ska ingå i balansräkningen. EESK är glad över att det i förslaget till direktiv inte föreslås ett obligatoriskt införande av IFRS-standarden för små och medelstora företag i väntan på att man har dragit lärdom av införandet på global nivå som nyligen genomfördes.

1.14   Diskussioner förs i dagsläget kring tillämpningen av en separat ordning för mikroenheter. Det är viktigt att lagstiftningsramen för mikroenheter är förenlig med den som nu lagts fram för behandling, så att man undviker att information sprids i flera dokument.

2.   Bakgrund

2.1   I föreliggande förslag till direktiv föreslås att det fjärde direktivet 78/660/EEG om årsredovisningar i vissa typer av företag och det sjunde direktivet 83/349/EEG om sammanställda redovisningar ersätts med ett enda direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och rapporter i vissa typer av företag.

2.2   Översynen är ett led i en lång rad initiativ från kommissionen för att förenkla de förfaranden som små och medelstora företag måste tillämpa, i syfte att minska den administrativa bördan för denna typ av företag och komplettera 2009 års förslag till direktiv om finansiella rapporter för mikroenheter. Att upprätta finansiella rapporter betraktas som en av företagens mest betungande lagstadgade skyldigheter, i synnerhet för småföretag.

2.3   I meddelandet om Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden, ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt” hänvisas till översynen av redovisningsdirektiven som ett sätt att främja tillväxt. Här betonas särskilt vikten av förenklade lagstadgade krav för små och medelstora företag på både EU-nivå och nationell nivå.

2.4   Översynen har till syfte att minska och förenkla den administrativa bördan vid utarbetandet av redovisningen framför allt för små och medelstora företag, öka de finansiella rapporternas tydlighet och jämförbarhet för de företagskategorier som har en aktivare gränsöverskridande verksamhet, värna om grundläggande användarintressen och öka öppenheten vid betalningar till offentliga förvaltningar från utvinningsindustrin och avverkare av primärskog.

2.5   Samråd har genomförts med intressenter, häribland aktörer ansvariga för utarbetandet av årsbokslut, användare, standardiseringsorgan och offentliga myndigheter. En konsekvensbedömning har också genomförts och följande slutsatser kunde dras:

2.6   Som ett sätt att skydda intressenter mot bristfällig information införs nu ett krav på redovisning av information om garantier, åtaganden och transaktioner med närstående parter. Ett sådant krav har redan införts i vissa länder.

2.7   Man hoppas att förenklade redovisningsregler för små och medelstora företag ska bidra till att förbättra företagsklimatet och främja etablering av nya företag, vilket i sin tur gynnar skapandet av nya arbetstillfällen. Med tanke på att de besparingarna som görs i och med de förenklade bestämmelserna skulle vara en följd av minskade avgifter till externa revisorer eller revisionsbyråer kan man vänta sig en marginell negativ effekt på sysselsättningen, men enligt kommissionen kommer åtgärden inte att generellt påverka sysselsättningsnivåerna.

2.8   Man tror inte att införandet av förenklade redovisningsförfaranden för mindre företag kommer att påverka tillväxten negativt. De ökade omkostnader som en verksamhetsutvidgning innebär för företagen kommer sannolikt inte att vara en avgörande faktor vid beslut om expansion.

3.   Viktiga åtgärder

3.1   I syfte att minska den administrativa bördan vid utarbetandet av finansiella rapporter införs en särskild ordning för småföretag, vilket begränsar skyldigheten att lägga fram vissa uppgifter i form av noter till redovisningen. Obligatoriska upplysningar kommer endast att utgöras av: garantiförbindelser, åtaganden, oförutsedda utgifter och åtgärder som inte redovisas i balansräkningen; händelser efter balansdagen som inte redovisas i balansräkningen; långsiktiga och säkra fordringar; samt transaktioner med närstående. Även om det i en del medlemsstater är obligatoriskt att lämna upplysningar om händelser efter balansdagen och om transaktioner med närstående, har en majoritet av dem har infört undantag i detta avseende. Detta skulle kunna leda till nya skyldigheter för små företag. Det bedöms dock vara nödvändigt att inbegripa detta krav för att uppväga den minskade mängden tillgängliga uppgifter och skydda användarna av denna information.

3.2   Tröskelvärden för företagsstorlek harmoniseras i form av små, medelstora och stora företag (beräknade på basis av balansomslutning, nettoomsättning och antal anställda), vilket innebär att klassificeringen standardiseras i EU. Därigenom kommer företag av samma storlek i olika medlemsstater att behandlas lika. Den minskning av den administrativa bördan som är syftet med förslaget, kommer alltså att skapa lika villkor för företag av samma storlek i samtliga medlemsstater.

3.3   Lagstadgade revisioner kommer inte längre att vara obligatoriska för småföretag. Om man beaktar de berörda företagens storlek verkar det generellt sett inte föreligga några risker vad gäller den insyn som krävs vid upprättande av bokslut. En oberoende certifiering av redovisningar, även av förenklade sådana, samt krav på insyn när det gäller redovisningarnas presentation och den information som ges berörda parter, inbegripet inom ramen för den sociala dialogen, förblir viktiga faktorer för de små företagen.

3.4   Små företagsgrupper undantas från kravet på sammanställd redovisning (när moderbolaget och dotterbolagen på gruppbasis inte överskrider två av de tre angivna kriterierna).

3.5   De allmänna principerna om väsentlighet och om att innehållet är viktigare än formen ska tillämpas. I kombination med att medlemsstaterna har färre valmöjligheter när det gäller tillhandahållande av ytterligare information, kommer detta att bidra till harmoniserad praxis i EU och underlätta jämförelse av finansiella rapporter.

3.6   Ett nytt förfarande har införts för stora företag och företag av allmänt intresse som är verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av primärskog när det gäller redovisning av betalningar till offentliga myndigheter.

4.   Kommentarer

4.1   Bördan av att utarbeta finansiella rapporter är i nuläget betydande, och EESK stöder därför kommissionens målsättning att uppnå förenkling på basis av principen ”tänk småskaligt först”. Det är mikroföretagen och de små och medelstora företagen som drabbas hårdast av de administrativa bördorna och alternativkostnaderna vid utarbetandet av finansiella rapporter: den stora majoriteten av Europas företag kommer därför att märka av effekterna av denna förenkling.

4.2   Närmare tjugo år efter skapandet av den inre marknaden ådagalägger kommissionen nu en vilja att förenkla de förfaranden som har blivit en börda för företagen. Betydelsen av förenklingsansträngningarna är obestridlig, och målen för denna satsning måste välkomnas och stödjas. Det är dock viktigt att garantera att strävan efter förenkling inte går till överdrift, att aktörernas och informationsanvändarnas förtroende inte undergrävs och att deras tillgång till information inte äventyras, en garanti som detta förslag förefaller ge. Förenklingen får inte leda till krav på att informationen i de finansiella rapporterna ska utökas med ytterligare information för att tillgodose krav på skatterapportering eller bankers krav. Om detta skedde, skulle det få en negativ effekt som helt skulle motverka förslagets syfte och lägga ytterligare kostnadsbördor på företagen, som skulle tvingas tillhandahålla tre olika typer av information för rättsliga, skatterelaterade respektive finansiella ändamål.

4.3   I likhet med alla nya förslag kommer de aktuella förslagen att kräva förändringar som inledningsvis kanske inte åtnjuter allmänt stöd eller ens får någon större ekonomisk effekt, men som oundvikligen kommer att leda till lägre kostnader och till en standardisering av de kriterier och den typ av information som kommer att krävas i EU som helhet. Principen skulle till och med kunna få en negativ påverkan vad gäller kostnaderna för viktiga inslag, t.ex. uppdatering av mjukvara, utbildning och anpassning av insamlingen av skatteuppgifter och statistiska data. Detta kommer givetvis att kompenseras genom de fördelar som förändringarna leder till. Förenklingssträvandena måste därför stödjas och skulle avsevärt gynnas genom kompletterande åtgärder, t.ex. utbildningsfrämjande och medvetandehöjande åtgärder för företagare, revisorer och användare av informationen i de finansiella rapporterna.

4.4   Av särskild relevans för detta förslag till ändring är införandet av ett undantag från kravet på lagstadgad revision för småföretag, oavsett om de är aktiebolag eller inte. EESK stöder inte detta undantag i fråga om företag med mer än 25 anställda, eftersom en certifiering av ett behörigt oberoende organ innebär en värdefull hjälp och en garanti för små och medelstora företag. Den lagstadgade revisionen fyller en samhällsroll i och med att den fastställer årsbokslutens sanningsenlighet. Sanningsenligheten i årsboksluten är en ovillkorlig förutsättning för ett samhälle som i hög grad är beroende av företagens resultat i en marknadsekonomi. Denna åtgärd kommer att få betydande ekonomiska effekter på icke börsnoterade småföretag, som hittills har varit tvungna att uppfylla detta krav inte på grund av sin storlek utan enbart beroende på företagsform. För ett litet företag som är onoterat och därför inte skyldigt att uppfylla de obligatoriska rapporterings- och insynskrav som följer av en börsintroduktion, är det inte meningsfullt att tvingas följa ett kostnadskrävande förfarande endast för att det har valt en företagsform med status som juridisk person som måste uppfylla detta krav eftersom det föreskrivs i lag. Ett lagstadgat godkännande av räkenskaperna bör gynna mottagarna av finansiella rapporter och inte endast utgöra ett rättsligt förfarande som blint ska följas bara för att ett företag har en viss juridisk form. Det måste vara småföretagens delägares, aktieägares, företagsledares och styrelsers sak att besluta om räkenskaperna ska bli föremål för revision eller ej. Medlemsstaterna bör hindras från att föreskriva revision, även om detta skulle kräva en ändring av den nationella lagstiftningen om olika företags juridiska status.

När det gäller företag med mer än 25 anställda kan man kräva lagstadgad revision.

4.5   Som angavs i yttrandet om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG om årsbokslut i vissa typer av bolag, bl.a. mikroföretag, välkomnar EESK förslaget till förenkling som stöd till företagande och stärkt konkurrenskraft, som kommer att bidra till fullbordandet av den inre marknaden. Kommittén välkomnar också satsningarna på att uppnå standardisering genom obligatorisk förenkling i samtliga medlemsstater, något som förespråkades i det yttrandet.

4.6   En annan nyhet som bör lyftas fram och som med säkerhet kommer att vara av stor betydelse för den inre marknaden är definitionen av storlekskriterier och deras tillämpning i samtliga medlemsstater. Detta är enda sättet att skapa lika villkor i EU för företag av samma storlek. De kategorier som nämns i artikel 3 i direktivet inbegriper inte mikroföretag, något som är oförenligt med de definitioner som används i vissa sammanhang, t.ex. statligt stöd, stöd från strukturfonderna och EU-program. Eftersom dessa företag anses vara en källa till ett dynamiskt företagande och skapande av ny sysselsättning, tas de upp i rekommendation 2003/361/EG. Det aktuella direktivet måste därför innehålla en definition av mikroföretag som i samma text kan tillämpas på alla företagskategorier som vanligen används i EU.

4.7   Direktivförslaget från 2009 om mikroföretag är fortfarande föremål för förhandlingar. Denna uppdelning i två dokument som behandlar samma fråga, förefaller vara meningslös. Spridningen av information är en källa till förvirring och kostnader för användarna, och denna bör och kan – i detta fall – undvikas. Det är därför viktigt att lagstiftningsramen för mikroenheter är förenlig med det föreliggande direktivförslaget, fram till dess att den införlivas i det, så att man kan undvika såväl denna spridning som nödvändigheten för företag och revisorer att konsultera flera olika dokument.

4.8   När det gäller frågan om att redovisa betalningar till offentliga myndigheter, kan det eventuellt finnas visst motstånd mot att tillämpa denna åtgärd på andra sektorer av allmänt intresse, eller som kräver offentliga koncessioner, utöver utvinnings- och skogsindustrierna. EESK menar dock att denna strävan bör fortsätta och information göras tillgänglig om kopplingar mellan företag och offentlig sektor i transaktioner som rör transportnätet, vatten, energi och kommunikationer samt spel. Införandet av dessa åtgärder är innovativt men man kan – och bör – gå ännu längre.

4.9   Vissa bestämmelser förefaller strida mot IFRS-praxis, samtidigt som de flesta EU-länder redan har antagit de internationella standarderna, även om det inte finns någon EU-omfattande skyldighet att anta dessa regler för små och medelstora företag. IFRS-standarden är redan obligatorisk vid utarbetandet av finansiella rapporter för börsnoterade företag, och det finns en tendens i riktning mot standardiserade redovisningsmetoder genom användning av dessa standarder, och det föreliggande direktivet bör därför också ta hänsyn till denna tendens. Här bör det påpekas att det finns inkonsekvenser vad gäller två frågor: att ej inbetalt aktiekapital ska uppföras under rubriken aktiekapital i balansräkningen och att goodwill ska avskrivas inom högst fem år. När samtliga lärdomar dragits av tillämpningen på internationell nivå av de senaste redovisningsstandarderna för små och medelstora företag och under förutsättning att en korrigering av dessa båda inkonsekvenser inte är oförenlig med förenklingen av förfarandena är det viktigt att anpassa de regler som gäller inom EU till internationellt accepterade standarder.