MOTIVERING

1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Den 29 juni 2011 antog kommissionen förslaget till nästa fleråriga budgetram för perioden 2014–2020[1] med en budget för att genomföra Europa 2020-strategin, där bl.a. en ny omgång Tull- and Fiscalisprogram föreslås. I linje med kommissionens förenklingspolitik och med hänsyn till de gemensamma dragen hos de befintliga tull- och fiscalisprogrammen föreslås ett enda gemensamt framtida program (Fiscus), där inte desto mindre tull- och skattefrågornas olika karaktär respekteras. Detta program kommer att bidra till Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla[2] genom att stärka den inre marknadens funktion och dess tullunion. Genom att påskynda teknisk utveckling och innovation inom de nationella skatteförvaltningarna så att de utvecklas till e-skatteförvaltningar bidrar det nya programmet också till upprättandet av en digital inre marknad (”En digital agenda för Europa”).

Genom att uppbära tullar, avgifter och skatter skyddar tullunionen EU:s och dess medlemsstaters ekonomiska intressen[3]. Enligt tullunionens regler måste varor med ursprung i tredjeländer uppfylla unionslagstiftningens krav innan de kan befordras fritt inom unionen. Detta förutsätter att stora handelsvolymer – 7 tulldeklarationer per sekund – hanteras dagligen, och tullen måste avväga behovet av att underlätta handeln för näringslivet mot kravet att skydda privatpersoner mot sådant som riskerar deras trygghet och säkerhet. Detta kan bara uppnås genom ett intensivt operativt samarbete mellan medlemsstaternas tullförvaltningar, mellan dessa och andra myndigheter och med näringslivet och andra tredje parter. För att skattesystemen ska fungera friktionsfritt på den inre marknaden krävs att de nationella skatteförvaltningarna behandlar gränsöverskridande transaktioner ändamålsenligt och effektivt, och att skattebedrägeri förebyggs och bekämpas och skatteinkomster skyddas. Detta förutsätter utbyte av stora informationsmängder mellan skatteförvaltningarna och att deras arbete effektiviseras, men också i lika mån att man minskar den administrativa och ekonomiska bördan och tidsåtgången för de skattebetalare som är involverade i gränsöverskridande verksamhet. Detta kan enbart uppnås genom ett intensivt samarbete mellan medlemsstaternas skatteförvaltningar och tredje parter.

Det föreslagna programmet kommer att stödja samarbete mellan tull- och skattemyndigheter och andra berörda parter. Det är det efterföljande programmet till både Tull 2013-programmet och Fiscalis 2013-programmet, som båda löper ut den 31 december 2013. Det föreslagna Fiscusprogrammet kommer att främja samarbete i tull- och skattefrågor i unionen baserat på dels personligt nätverksbyggande och kompetensuppbyggnad, dels uppbyggnad av IT-kapacitet. Den första delen möjliggör utbyte av bästa praxis och operativa kunskaper bland medlemsstaterna och de andra länder som deltar i programmet. Genom den senare delen kan programmet finansiera avancerad IT-infrastruktur och avancerade IT-system som möjliggör att unionens tull- och skatteförvaltningar utvecklas till fullfjädrade e-förvaltningar. Programmets viktigaste mervärde är att förbättra medlemsstaternas förmåga att uppbära inkomster och hantera allt mer komplicerade handelsflöden, samtidigt som kostnaderna för att utveckla verktygen för dessa ändamål minskas.

2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR 2.1. Samråd och experthjälp

I samband med utvärderingen efter halva tiden av de nuvarande programmen[4] studerade en konsult graden av måluppfyllelse, effektivitet och relevans hos samt mervärdet av det nuvarande Tull 2013-programmet och det nuvarande Fiscalis 2013-programmet. Till grund för detta låg uppgifter från övervakningen av de olika verksamheterna. Vid utvärderingen efter halva tiden av Tull 2013-programmet skedde samråd med näringslivets representanter.

En annan konsult studerade en möjlig struktur för det framtida Tull och Fiscalis-programmet[5]: dess uppgifter, mål och potentiella policyval, inbegripet en övergripande analys av tullunionens framtida utmaningar och strukturella problem samt hur dess funktionssätt kan förbättras. För den sistnämnda aspekten skedde samråd med tullexperter på olika nivåer. Med hänsyn till betydelsen av de verksamheter som rör informationsutbyte utfördes en separat studie av en framtida strategi för att genomföra informationsutbyte. Denna studie presenterades i seminarier med skatte- och tullförvaltningarnas högsta informationsansvariga i juni 2011.

Resultaten av studien om de framtida programmen diskuterades med de deltagande ländernas företrädare i seminarier under juni och juli 2011. Som en förberedelse för dessa anordnades rundabordssamtal under våren 2011 inom ramen för de relevanta programkommittéerna[6], där de deltagande länderna uppmanades identifiera programmens främsta styrkor och möjliga sätt att effektivisera programmen.

I konsekvensbedömningar analyserades effekterna av att fortsätta med tull- respektive Fiscalisprogrammet. Dessa konsekvensbedömningar godkändes av konsekvensbedömningsnämnden.

Ett flertal av rekommendationerna om utformning och ytterligare förbättringar av programmen inbegreps i det framtida programförslaget, särskilt i fråga om utformning av programverksamheter och formulering av programmålen. Rekommendationerna rörde främst införandet av nya särskilda mål eller förnyad tonvikt på befintliga mål. På skatteområdet inriktades de på att minska den administrativa bördan för skatteförvaltningar och skattebetalare, att förbättra samarbetet med tredjeländer och tredje parter och att förstärka bedrägeribekämpningen. På tullområdet skulle programmet mer inriktas på samarbete med tredjeländer, näringslivet och branschorganisationer samt underlättande av handeln. I utvärderingarna efter halva tiden rekommenderades även införande av nya verktyg för att hantera nya problem, i synnerhet samarbete i fråga om vissa operativa uppgifter, bättre spridning av programverksamheternas resultat med användning av samarbetsmetoder online och utformning av strukturer för att bättre övervaka programmets resultat.

2.2. Konsekvensbedömning

Mot bakgrund av de övergripande politiska förutsättningar och problem som tull- och skattesystem måste hantera under det kommande decenniet har man i konsekvensbedömningarna analyserat och jämfört ett antal policyalternativ för respektive program.

Gemensamma policyalternativ:

(1) Utgångsscenario: innebär att programmen fortsätter med nuvarande mål och utformning.

(2) Upphörande med programmen: båda programmen upphör och någon EU-finansiering ges inte längre för IT-verktyg, gemensamma åtgärder eller utbildningsverksamhet till stöd för samarbete på tull- och skatteområdet.

Särskilda policyalternativ på tullområdet:

(3) Ökat stöd till efterlevnad av EU-rättsliga skyldigheter, t.ex. den moderniserade tullkodexen: Detta policyalternativ innebär en utvidgning av utgångsscenariot genom att programmet anpassas till de nya behov som följer av en ständigt föränderlig tullunion. Detta innefattar införande av nya IT-system som de fastställs i EU:s tullagstiftning, ett gradvis införande av en modell för gemensam utveckling av IT-system och en modernisering av bakomliggande styrning, arkitektur och teknik.

(4) Ökat stöd till efterlevnad av EU-rättsliga skyldigheter och ekonomisk hjälp till uppbyggnad av teknisk kapacitet: Utöver innehållet i det föregående alternativet skulle detta alternativ inbegripa ett system för ekonomisk hjälp genom vilket medlemsstaterna kan begära stöd för att förvärva utrustning för att övervaka land-, sjö- och luftgränser, t.ex. skannrar eller laboratorieutrustning. Detta skulle hjälpa medlemsstaterna att iaktta kraven på snabbare och effektivare kontroller i en miljö av ständigt föränderlig teknik.

(5) Ökat stöd till efterlevnad av EU-rättsliga skyldigheter, och en IT-miljö som i största möjliga utsträckning är gemensam: Utöver innehållet i alternativ 3 skulle detta alternativ hjälpa EU:s tullmyndigheter att dra fördel av en i största möjliga utsträckning gemensam utveckling och drift av europeiska IT-system för att genomföra EU:s tullagstiftning, t.ex. den moderniserade tullkodexen och andra tullrelaterade rättsakter. Genom detta alternativ skulle de offentliga myndigheterna få ökat stöd för att utveckla och införa alla de system som krävs för en Europatäckande elektronisk tullmiljö och företagen få stöd för att ansluta sig till dessa system.

Särskilda policyalternativ på skatteområdet:

(6) Uppgradering av utgångsscenariot: Detta alternativ skulle innefatta utgångsscenariot, med anpassning av de särskilda målen till framtida utveckling. Programmet skulle lägga ytterligare fokus på bekämpning av skattebedrägeri, skatteflykt och skatteundandragande jämfört med det nuvarande programmet, med beaktande av den stora administrativa bördan för skattebetalare och skatteförvaltningar och samarbetet med tredjeländer och tredje parter. För detta alternativ krävs enbart en marginellt högre budget jämfört med det nuvarande Fiscalisprogrammet.

(7) Uppgradering och nya politikområden: Utöver att ta itu med de problem som beskrivs under alternativet ”Uppgradering av utgångsscenariot” skulle detta alternativ erbjuda en möjlighet att utvidga samarbetet till nya områden, beroende på politisk utveckling. Det skulle särskilt göra det möjligt att underlätta en samstämmig tillämpning och ett samstämmigt genomförande av denna nya lagstiftning och att genomföra det därtill relaterade informationsutbytet och administrativa samarbetet.

Konsekvensbedömningarna ledde till följande rekommendation: På tullområdet skulle alternativ 3 ”Ökat stöd till efterlevnad av EU-rättsliga skyldigheter, t.ex. den moderniserade tullkodexen” vara det bästa alternativet, medan alternativ 6 ”Uppgradering av utgångsscenariot” är det bästa alternativet på skatteområdet. Båda alternativen är i linje med förslaget till en ny budget för Europa 2020 och kan godtas av medlemsstaterna. På tullområdet har alternativet ”Ökat stöd till efterlevnad av EU-rättsliga skyldigheter och ekonomisk hjälp till uppbyggnad av teknisk kapacitet” inte valts, eftersom förvärv av utrustning för uppbyggnad av teknisk kapacitet skulle kunna samfinansieras genom andra program, däribland regionala strukturfondsprogram, samtidigt som samstämmighet uppnås med de särskilda målen i det föreslagna Fiscusprogrammet.

3. RÄTTSLIGA ASPEKTER 3.1. Rättslig grund

Detta förslag har två rättsliga grunder. De tullrelaterade aspekterna baseras på artikel 33 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), enligt vilken EU kan vidta åtgärder när det gäller tullsamarbete och EU:s tullunion.

Många aspekter av skattepolitiken ingår till övervägande del i den nationella behörigheten. Det föreslagna programmet kan emellertid inte betraktas som en skattepolitisk åtgärd som ingår i den nationella behörigheten. Programmet syftar till att förbättra samarbetet mellan skatteförvaltningar med hjälp av olika mekanismer och metoder samt nödvändig finansiering. Det program som genomförs av kommissionen kommer inte att leda till en ytterligare harmonisering av de nationella skattesystemen utan gör det möjligt att minska de negativa effekter som följer av 27 olika skattesystem, t.ex. snedvridning av konkurrensen, administrativa bördor för förvaltningar och skattebetalare och aktiviteter för att hitta den mest fördelaktiga skattejurisdiktionen. Den åtgärd som föreslås är således tydligt en åtgärd till stöd för den inre marknaden som gör att de olika skattesystemens funktion på den inre marknaden kan förbättras. Den rättsliga grunden för programmets skatterelaterade aspekter är därför artikel 114 i EUF-fördraget.

3.2. Subsidiaritet och proportionalitet

Åtgärder på unionsnivå snarare än nationell nivå är nödvändiga av följande skäl:

· Tullunionen ingår i EU:s exklusiva befogenhet. Genom att överföra sin befogenhet till unionen har medlemsstaterna genom sakens natur gått med på att åtgärder på tullområdet genomförs bättre på EU-nivå. Unionens regelverk i sig säkerställer dock inte tillräckligt att tullunionen fungerar korrekt. Regelverket bör kompletteras med stödjande åtgärder i enlighet med tullprogrammet, så att det säkerställs att EU:s tullagstiftning tillämpas på ett allt mer samstämmigt och harmoniserat sätt.

· Många av verksamheterna på tullområdet är av gränsöverskridande karaktär och involverar eller berör samtliga 27 medlemsstater, och de kan således inte skötas av enskilda medlemsstater på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Det krävs åtgärder på EU-nivå för att stödja den europeiska dimensionen av tullens arbete, undvika snedvridningar på den inre marknaden och främja ett ändamålsenligt skydd av EU:s yttre gränser.

· I detta hänseende är åtgärder på EU-nivå motiverade för att se till att tullunionen och dess gemensamma regelverk fungerar korrekt och vidareutvecklas, eftersom sådana åtgärder har visat sig vara det mest effektiva och ändamålsenliga svaret på de brister och utmaningar som har kännetecknat genomförandet av EU:s tullunion och tullsamarbete.

· När det gäller skatter räcker det inte att anta lagstiftning på EU-nivå och ta för givet att dess genomförande blir friktionsfritt och att, om motsatsen inträffar, ett överträdelseförfarande är tillräckligt. För att skatteregler på EU-nivå och nationell nivå ska genomföras effektivt krävs samarbete och samordning på EU-nivå.

· De problem som har identifierats på skatteområdet kan inte hanteras om inte kommissionen har en styrande roll och om inte medlemsstaterna uppmanas att se längre än till gränserna för sitt administrativa territorium. Utan ett intensivt samarbete och en intensiv samordning mellan medlemsstaterna kommer illojal skattekonkurrens och aktiviteter för att hitta den mest fördelaktiga skattejurisdiktionen att öka i omfattning, samtidigt som bedragare skulle utnyttja det bristande samarbetet mellan nationella myndigheter.

· Ur ekonomisk synvinkel är åtgärder på EU-nivå mycket mera effektivt. Ryggraden i tull- och skattesamarbetet är ett dedicerat kommunikationsnät med hög säkerhetsnivå. Det kopplar samman nationella tull- och skatteförvaltningar genom ca 5 000 anslutningspunkter. Detta gemensamma datornät garanterar att varje enskild nationell förvaltning bara behöver koppla upp sig en gång till denna gemensamma infrastruktur för att kunna utbyta varje slags upplysning. Om en sådan infrastruktur inte skulle finnas skulle medlemsstaterna behöva koppla upp sig 26 gånger för att nå alla andra medlemsstaters nationella system.

Enligt artikel 17 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen samordna, verkställa och förvalta i enlighet med de villkor som fastställs i fördragen. Kommissionen måste samordna sig med nationella tull- och skattemyndigheter, med specialiserade företrädare, på operativ nivå och långfristig basis, med tanke på de nuvarande och framtida utmaningar för unionen som identifierats på tull- och skatteområdet. Programmets olika forum och verktyg ger en lämplig struktur för att kommissionen ska kunna fullgöra sin samordnande uppgift på tull- och skatteområdet. Fiscusprogrammet är följaktligen förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (enligt artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen).

3.3. Regleringsform

Enligt slutsatsen i de nämnda konsekvensbedömningarna är en åtgärd på EU-nivå i form av ett program för att finansiera verksamheter lämplig. Mot bakgrund av det positiva gensvaret i utvärderingarna efter halva tiden av Tull 2013-programmet och Fiscalis 2013-programmet, föreslår kommissionen ett efterföljande Fiscusprogram.

Även om det nya programmet i första hand riktar sig till medlemsstaterna och deras myndigheter är avsikten att framtida programverksamheter ska involvera externa intressenter i större utsträckning än vad som gällt tidigare. Med hänsyn till detta är en förordning den lämpliga regleringsformen för fastställande av programmet, snarare än de beslut som gällde för de tidigare programmen.

4. BUDGETKONSEKVENSER

Tidpunkten för översyn av program för EU-finansiering är kopplad till förslaget till en ny flerårig budgetram, i enlighet med kommissionens arbetsprogram. Enligt detta förslag innehåller denna förordning om Fiscusprogrammet en budgetram på 777 600 000 euro (i löpande priser) för perioden 2014–2020.

Fiscusprogrammet kommer att genomföras med hjälp av direkt central förvaltning, där olika verksamheter har olika prioritet. I de arbetsprogram som fastställs tillsammans med intressenter anges prioriteringarna för en viss period.

5. ÖVRIGT 5.1. Anmärkningar till vissa regler 5.1.1. Kapitel I: Allmänna bestämmelser

I fråga om de tullrelaterade aspekterna är programmets tillämpningsområde särskilt inriktat på hur EU:s tullunion fungerar. När det gäller de skatterelaterade aspekterna har programmet gjorts förenligt med nyligen antagen unionsskattelagstiftning, i det att programmet inte bara täcker mervärdesskatt, punktskatter och skatter på inkomst och kapital utan också andra skatter som är föremål för skattelagstiftning på EU-nivå.

Fiscusprogrammet kommer att vara öppet för medlemsstaters, kandidatländers och potentiella kandidaters deltagande. I linje med unionens övergripande politik i detta avseende kommer även de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken att på vissa villkor kunna delta i programmet. Slutligen kan ”externa experter” (t.ex. företrädare för andra myndigheter, näringslivet och nationella och internationella organisationer, och eventuellt andra experter) delta i vissa verksamheter.

Fiscusprogrammets mål har fått en ny inriktning mot bakgrund av de identifierade och väntade problemen och utmaningarna för tull- och skattepolitiken och tull- och skattemyndigheter under det kommande decenniet. Programmets övergripande mål är att främja tullunionens funktion och stärka den inre marknaden genom att förbättra skattesystemens funktionssätt via samarbete mellan deltagande länder, deras tull- och skatteförvaltningar och tjänstemän och externa experter.

För att ge ett adekvat svar på unionens framtida utmaningar på tull- och skatteområdet, har följande särskilda mål fastställts för programmet:

1. Att stödja utformning av unionslagstiftning på tull- och skatteområdet samt en samstämmig tillämpning och ett ändamålsenligt genomförande av denna lagstiftning.

2. Att bidra till att tull- och skattemyndigheter kan arbeta effektivt, genom att stärka deras administrativa kapacitet och minska administrativa bördor.

3. Att förebygga bedrägeri och skatteundandragande och främja konkurrenskraft, trygghet och säkerhet, genom ett utökat samarbete med internationella organisationer, andra statliga myndigheter, tredjeländer och ekonomiska aktörer och deras organisationer.

4. Att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft, genom att underlätta handel och sänka kostnaderna för att efterleva lagstiftning.

5. Att skydda Europeiska unionens och dess medlemsstaters finansiella och ekonomiska intressen, genom att bekämpa bedrägeri och skatteundandragande.

6. (I fråga om den tullrelaterade delen:) Att hjälpa tullen i dess arbete för att skydda privatpersoner och ekonomin när det gäller trygghet och säkerhet, och att skydda miljön.

Dessa mål kompletteras med operativa mål som inriktas på de resultat som programmet ska leverera och som anges i bilaga 1 till förordningen.

5.1.2. Kapitel II: Stödberättigande åtgärder

De typer av åtgärder som är berättigade till stöd från programmet liknar de åtgärder som stöds enligt de nuvarande programmen och utgörs av följande:

· Gemensamma åtgärder för utbyte av kunskaper och bästa praxis mellan de deltagande ländernas tull- och skattetjänstemän.

· Europeiska informationssystem[7] som underlättar informationsutbyte och tillgång till gemensamma data.

· Utbildningsverksamheter för att bygga upp tull- och skattetjänstemäns kompetens i hela Europa.

För vissa typer av åtgärder har förändringar skett.

· Fiscusprogrammet kommer att innehålla några nya redskap för gemensamma åtgärder:

· Styrgrupper (bara nytt för skatteområdet) som utför samordnande verksamheter och vanligtvis består av företrädare från samtliga intresserade deltagande länder. De skiljer sig från projektgrupper, som vanligtvis består av företrädare från ett begränsat antal länder, verkar under en begränsad tid och arbetar för att förverkliga ett i förväg fastställt mål med ett exakt angivet resultat.

· Expertgrupper som utgör strukturerade samarbetsformer, sammanför expertis och/eller tar itu med specifika operativa verksamheter. De kan vara av tillfällig eller permanent natur och kan eventuellt få stöd i form av samarbetstjänster online, administrativt biträde och infrastruktur och utrustning för att stödja genomförandet av en åtgärd.

· Åtgärder för kapacitetsuppbyggnad inom offentlig förvaltning kommer att stödja tull- och skattemyndigheter som har särskilda svårigheter, t.ex. i fråga om kunskaper, expertis eller organisatoriska eller andra brister, vilka kan övervinnas genom skräddarsydda stödåtgärder från samhöriga länder och/eller kommissionens tjänstemän.

· När det gäller de europeiska informationssystemen definieras i det nya programmet ”unionsdelar” som sådana IT-tillgångar och IT-tjänster som berör några eller samtliga medlemsstater och som ägs eller förvärvas av kommissionen. Dessa unionsdelar beskrivs i punkt 4 i bilaga 2 till förslaget till rättsakt. De ”nationella delarna” utgörs av samtliga komponenter som inte är unionsdelar. De utvecklas, installeras och drivs av medlemsstaterna och ska således finansieras av dem och ingå i deras ansvar.

Den nya definitionen av unionsdelar bör ses mot bakgrund av den ändrade praxisen för utveckling av IT-system. För närvarande är varje medlemsstat ansvarig för genomförandet av sitt nationella system enligt gemensamma specifikationer, vilket leder till att varje system utvecklas 27 gånger och att det finns 27 företagsgränssnitt, utvecklingsscheman och uppsättningar av projektrelaterade eller operativa svårigheter osv. Särskilt mot bakgrund av finanskrisen anser kommissionen att utvecklingen av IT-system bör effektiviseras, vilket inbegriper en ökad andel centrala resurser och att medlemsstaterna involveras mer i gemensamma projekt.

Denna förenkling syftar till att minska de samlade IT-kostnaderna och åstadkomma mer konsekventa data och en mer konsekvent regeltillämpning, genom en gradvis övergång till en mer gemensam IT-utveckling (kunskaper, data, IT-komponenter). Det medför förbättrade arbetsmetoder, exempelvis genom modellering av företagsprocesser, specifikationer av högre kvalitet och en högre grad av standardisering, t.ex. harmonisering av företagsgränssnitt. Det nya tillvägagångssättet för unionsdelar kommer att begränsa risken för skiljaktiga utvecklings- och införandeplaner. Det ger också större möjligheter att kontrollera färdigställandet av ett projekt, eftersom gemensamma planer innebär att den långsammaste medlemmen i utvecklingskedjan inte kan hindra driften av ett helt projekt. Detta ökade ansvar för kommissionen förutsätter att kommissionen får mer specialiserad support och personal.

5.1.3. Kapitel IV: Genomförande

I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Ett årligt arbetsprogram kommer att antas enligt det granskningsförfarande som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[8].

5.2. Förenklingar 5.2.1. Hur bidrar förslaget till förenklingar?

(a) Samstämmighet med budgetförordningen.

Förslaget till program är helt samstämmigt med budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser. Finansieringsmetoderna för att genomföra programmet är främst bidrag och offentlig upphandling. Programmet inbegriper sådana förenklingsåtgärder som kommissionen tar upp i sitt förslag till omarbetning av budgetförordningen, i synnerhet användning av klumpsummor, schablonsatser och enhetskostnader. Med tanke på att hanteringen av kostnader för uppehälle och resor har en så stor del i programförvaltningen kommer de förenklingsåtgärder på detta område som erbjuds i den nya budgetförordningen att införlivas i programmet.

(b) Samstämmighet mellan Tull 2013-programmet och Fiscalis 2013-programmet.

Förvaltningen av de tidigare Tull- och Fiscalisprogrammen var helt harmoniserad med utgångspunkt i identiska upphandlingsregler och bidragsmodeller och gemensamma vägledningar och IT-baserade system. Förvaltningsmodellen innefattar tydliga och enkla förfaranden för att organisera programverksamheter. Kommissionens programförvaltningsgrupp biträds av programförvaltningsenheter i de olika tull- och skatteförvaltningarna och agerar som stödenhet och första kontaktpunkt för medlemsstaternas tull- respektive skattetjänstemän. Denna förvaltningsmodell innebär att verksamheter kan inledas inom en kort tidsrymd på högst några veckor och att man kan reagera snabbt på nytillkomna behov, samtidigt som samstämmighet mellan olika verksamheter garanteras. Medlemsstaterna har i utvärderingarna efter halva tiden[9] uttryckt sin tillfredsställelse över programmets förvaltningsmodell. Med hänsyn till att Tull- och Fiscalisprogrammen redan är nära anpassade till varandra och kommissionens förenklingspolitik föreslår kommissionen ett enda program (Fiscus) inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020.

(c) Har utläggning av arbetsuppgifter övervägts?

Möjligheten att låta ett genomförandeorgan verkställa det kommande programmet övervägdes. Ett sådant organ skulle kunna få befogenhet att utföra uppgifter som att välja vilka verksamheter som ska genomföras inom programmet, administrativt förbereda och följa upp verksamheter och övervaka verksamheter, tilldelning av bidrag och upphandling av IT-system. Ett sådant genomförandeorgan skulle emellertid innebära ett ytterligare lager på förvaltningsstrukturen och höja kostnaderna för samordning och kontroller samt komplicera och förlänga beslutsfattandet genom nya administrativa rutiner. Det skulle också få negativa effekter på kunskapsnivån inom kommissionen och öka risken för uppdelning mellan innehållsaspekter och administrativa aspekter. Detta alternativ skulle inte föra med sig de väntade verksamhetsfördelarna och har följaktligen avvisats.

I ett alternativt scenario övervägdes att överföra alla relevanta IT-aktiviteter till de nationella förvaltningarna, med undantag för CCN/CSI-nätet och till detta anknutna tjänster. Med detta scenario är risken mycket hög för att behov av och initiativ till mer centrala styrstrukturer gradvis växer fram. Effekten skulle likna effekten av att programmen upphör, genom att det riskerar tull- och skatteförvaltningarnas effektivitet och ändamålsenlighet, äventyrar tullunionens enhetlighet och därmed den enhetliga behandlingen av företag och försämrar förmågan att förebygga och upptäcka bedrägeri. Med tanke på de negativa effekterna för resultat och effektivitet avvisades även detta scenario.

(d) Används i programmet gemensamma IT-verktyg för att minska bidragsmottagares och uppdragstagares administrativa bördor?

Tull 2013-programmet och Fiscalis 2013-programmet använder redan verktyg för att underlätta bidragsförvaltningen i form av ett gemensamt verktyg för verksamhetsrapportering (ART).

5.2.2. Mätning av det föreslagna programmets effektivitet

Programmets effektivitet kommer att mätas med hjälp av en konsekvent uppsättning effektivitets-, effekt-, resultat- och utfallsindikatorer knutna till programmets allmänna, särskilda och operativa mål, och dessa indikatorer kopplas till kommissionens förvaltningsplan. En detaljerad förteckning över effekt-, resultat- och utfallsindikatorer finns i konsekvensbedömningarna av de relevanta programmen. Kommissionen har identifierat resultatmål för vissa av programmets operativa mål, medan andra mål kommer att uppnås via åtgärder inom ramen för de nuvarande programmen. Resultatmålen för samtliga operativa mål kommer att fastställas av kommissionen innan programmet för 2014–2020 inleds och läggas fram för godkännande av programkommittén inom ramen för det årliga arbetsprogramförfarandet.

5.2.3. Är det föreslagna programmet förenligt med kommissionens övergripande politik?

Programmet kommer att bidra till uppfyllandet av målen i Europa 2020-strategin genom att stärka den inre marknaden, förbättra den offentliga sektorns produktivitet, upprätthålla teknisk utveckling och innovation inom förvaltningarna och främja sysselsättningen. Programmet kommer att stödja flaggskeppsinitiativen En digital agenda för Europa[10], Innovationsunionen[11], Agenda för ny kompetens och arbetstillfällen[12] och En industripolitik för en globaliserad tid[13]. Programmet kommer också att stödja inremarknadsakten[14] och främja tillväxt och innovation genom att bidra till att kontrollera efterlevnaden av immateriella rättigheter vid gränserna i enlighet med den nyligen antagna övergripande strategin för immateriella rättigheter.[15] När det gäller skyddet av unionens och medlemsstaternas ekonomiska intressen kommer programmet att stödja uttag av tullar och andra avgifter och skatter på handel, samt de samlade ansträngningarna för att bekämpa bedrägeri. Tullunionen utgör det operativa redskapet för EU:s handelspolitik och således kommer programmet att bidra till genomförandet av bilaterala och multilaterala handelsavtal, uttag av tullar och tillämpning av handelsåtgärder (t.ex. i fråga om ursprungsregler), embargon och andra begränsningar i enlighet med EU:s handelsstrategi[16]. Nyligen har tullen tilldelats en roll i arbetet för att skydda miljön (bl.a. i fråga om illegal avfallsexport, kemikalier, ozonnedbrytande ämnen, olaglig skogsavverkning och Cites-konventionen). Slutligen bidrar tullens åtgärder och samarbetet mellan tull, polis och andra tillsynsmyndigheter i ökande utsträckning till EU:s inre säkerhet, i enlighet med handlingsplanen för strategin för den inre säkerheten[17] och handlingsplanen för att genomföra Stockholmsprogrammet[18].

2011/0341 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett åtgärdsprogram för tull- och skattefrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Fiscus) och om upphävande av beslut nr 1482/2007/EG och nr 624/2007/EG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 33 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[19],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1) De fleråriga åtgärdsprogram för tull- och skattefrågor som gäller fram till 2014 har i betydande mån bidragit till att underlätta och förbättra samarbetet mellan tullmyndigheterna respektive skattemyndigheterna i unionen. Dessa program bör således fortsätta genom att man inrättar ett nytt program på samma område.

(2) Med tanke på synergieffekterna mellan de två program som gäller fram till 2014 och i linje med kommissionens åtagande att minska antalet program enligt vad som beskrivs i ”En budget för Europa 2020”[20], bör samarbetsprogrammen på tull- och skatteområdet ersättas med ett enda program. Inrättandet av ett enda program möjliggör också mer förenkling och samstämmighet samtidigt som möjligheten att organisera separata verksamheter på tull- respektive skatteområdet bibehålls.

(3) Programverksamheterna, dvs. europeiska informationssystem, gemensamma åtgärder för tull- och skattetjänstemän och gemensamma utbildningsinitiativ, väntas bidra till att Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla[21] förverkligas. Genom att tillhandahålla en ram för verksamheter som syftar till att effektivisera tull- och skattemyndigheternas arbete, stärka företagens konkurrenskraft, främja sysselsättningen och bidra till skyddet av unionens finansiella och ekonomiska intressen kommer programmet att på ett aktivt sätt förbättra tullunionens och den inre marknadens funktion.

(4) Programmets skatterelaterade del bör ligga i linje med befintlig och ny unionslagstiftning, så att verksamheter till stöd för nya potentiella unionsskatter eller ny potentiell unionslagstiftning möjliggörs. Vid tillämpningen av detta program bör således skattefrågor inte bara täcka mervärdesskatt enligt rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt[22], punktskatter på alkohol enligt rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker[23], punktskatter på tobaksvaror enligt rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror[24] och skatter på energiprodukter och elektricitet enligt rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet[25] utan även alla andra skatter som omfattas av unionsskattelagstiftning i den mening som avses i rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder[26].

(5) För att stödja tredjeländers anslutning och associering bör programmet vara öppet för deltagande av anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidater och de partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken[27], förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Med tanke på att världsekonomin blir allt mera integrerad bör det också bli möjligt att i vissa programverksamheter involvera externa experter, t.ex. tjänstemän från tredjeländer, företrädare för internationella organisationer eller ekonomiska aktörer.

(6) Med hänsyn till de problem och utmaningar som identifierats för det kommande decenniet bör de programmål som gäller fram till 2014 justeras. Det program som inrättas genom denna förordning bör fylla en uppgift på vitala områden som samstämmigt genomförande av unionslagstiftning, skydd av unionens finansiella och ekonomiska intressen, upprätthållande av trygghet och säkerhet och höjning av tull- och skattemyndigheters administrativa kapacitet. Mot bakgrund av problemdynamiken i de nya utmaningarna bör dock ytterligare tonvikt läggas på bedrägeribekämpning, minskning av administrativa bördor och underlättande av handel.

(7) De verktyg som använts inom ramen för programmen fram till 2014 har visat sig vara adekvata och bör således behållas. Med hänsyn till behovet av verktyg som möjliggör ett mer strukturerat operativt samarbete bör emellertid ytterligare verktyg läggas till, exempelvis expertgrupper bestående av EU-experter och nationella experter som gemensamt utför vissa uppgifter på specifika områden. Mot bakgrund av den senaste utvecklingen bör det också bli möjligt att organisera åtgärder inom programmet som bidrar till administrativ kapacitetsuppbyggnad, så att de länder som behöver det kan få specialiserad hjälp.

(8) De europeiska informationssystemen har en viktig uppgift när det gäller att förstärka unionens tull- och skattesystem och bör således även i fortsättningen finansieras genom programmet. Dessutom bör det bli möjligt att i programmet införliva nya tull- och skatterelaterade informationssystem som fastställts enligt unionslagstiftning. Dessa senare system bör bygga på gemensamma utvecklingsmodeller och en modern IT-arkitektur, för att förbättra tull- och skatteförvaltningars flexibilitet och effektivitet.

(9) Kompetensuppbyggnad genom gemensam utbildning bör också genomföras inom ramen för programmet. Tull- och skattetjänstemän behöver utveckla och uppdatera de kunskaper och färdigheter som krävs för att tjäna unionens intressen. Programmet bör spela en väsentlig roll i uppbyggnaden av människors kapacitet på ett effektivt sätt genom förstärkta utbildningsmöjligheter som inriktas på tull- och skattetjänstemän samt ekonomiska aktörer. Unionens nuvarande tillvägagångssätt för gemensam utbildning, som främst baserats på utveckling av centralt e-lärande, bör i detta syfte utvecklas till ett mångfasetterat program för stöd till skatteutbildning i unionen.

(10) Programmet bör täcka en period av sju år, så att dess löptid anpassas till den fleråriga budgetram som fastställs i rådets förordning (EU) nr xxx av den xxx om fastställande av en flerårig budgetram för perioden 2014–2020[28].

(11) För hela den tid programmet pågår bör en finansieringsram fastställas som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt [17] i det interinstitutionella avtalet av den xx yy 201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.

(12) I linje med det åtagande som kommissionen gjorde i sitt meddelande om 2010 års budgetöversyn[29] att förenkla program för EU-finansiering och göra dem mer samstämmiga bör medel delas med andra instrument för EU-finansiering när de planerade programverksamheterna eftersträvar mål som är gemensamma för flera finansieringsinstrument, vilket dock inte bör innefatta dubbelfinansiering. Åtgärder inom ramen för detta program bör säkerställa samstämmighet i användningen av unionens medel till stöd för tullunionens funktion.

(13) De åtgärder som krävs för genomförandet av denna förordning i budgethänseende bör antas i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr xxx/20xxx av den xxx med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, och med kommissionens förordning (EG, Euratom) nr xxx/20xx av den xxx om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr xxx/20xx av den xxx (hänvisningar till den nya budgetförordningen och de nya genomförandebestämmelserna ska läggas till).

(14) Under hela utgiftscykeln bör Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av lämpliga åtgärder som gör det möjligt att förebygga, upptäcka och utreda oriktigheter, återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt, och att vid behov fastställa påföljder.

(15) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[30].

(16) Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, dvs. att inrätta ett flerårigt program för att förbättra skattesystemens funktionssätt på den inre marknaden och tullunionens funktion, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vilka inte på ett effektivt sätt kan genomföra det samarbete och den samordning som krävs för programmet, och målen därför på grund av programmets verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(17) För genomförandet av programmet bör kommissionen biträdas av Fiscuskommittén. Den huvudsakliga befogenheten för denna kommitté bör gälla de årliga arbetsprogrammen.

(18) Denna förordning bör ersätta Europaparlamentets och rådets beslut nr 1482/2007/EG av den 11 december 2007 om ett gemenskapsprogram för att förbättra skattesystemens funktionssätt på den inre marknaden (Fiscalis 2013) och upphävande av beslut nr 2235/2002/EG[31] och Europaparlamentets och rådets beslut nr 624/2007/EG av den 23 maj 2007 om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i gemenskapen (Tull 2013)[32]. Dessa beslut bör därför upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel 1 Syfte

1. Härmed inrättas det fleråriga åtgärdsprogrammet ”Fiscus” (nedan kallat programmet), som ska förbättra skattesystemens funktionssätt på den inre marknaden och tullunionens funktion.

2. Programmet ska bestå av en tullrelaterad del och en skatterelaterad del.

3. Programmet ska omfatta perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

Artikel 2 Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(a) tull- eller skattemyndigheter: de myndigheter som ansvarar för tillämpningen av regler om tullar eller skatter.

(b) externa experter:

(1) företrädare för statliga myndigheter, även från länder som inte deltar i programmet enligt artikel 3.1 och 3.2,

(2) ekonomiska aktörer och deras organisationer, och

(3) företrädare för internationella och andra relevanta organisationer.

(c) skatter:

(1) mervärdesskatt enligt direktiv 2006/112/EG,

(2) punktskatter på alkohol enligt direktiv 92/83/EEG,

(3) punktskatter på tobaksvaror enligt direktiv 2011/64/EU,

(4) skatter på energiprodukter och elektricitet enligt direktiv 2003/96/EG, och

(5) alla andra skatter som omfattas av artikel 2.1 a i direktiv 2010/24/EU.

Artikel 3 Deltagande i programmet

1. De deltagande länderna ska utgöras av medlemsstaterna och de länder som avses i punkt 2, förutsatt att villkoren i punkterna 2 och 3 är uppfyllda.

2. Programmet ska vara öppet för följande länders deltagande:

a) Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater som omfattas av en föranslutningsstrategi, enligt de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i unionens program som fastställs i respektive ramavtal, beslut av associeringsrådet eller liknande avtal.

b) De partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, förutsatt att dessa länder i tillräcklig grad har tillnärmat sin relevanta lagstiftning och sina administrativa metoder till unionens lagstiftning och metoder. De berörda partnerländerna ska delta i programmet i enlighet med bestämmelser som ska fastställas tillsammans med dessa länder efter det att ramavtal om deras deltagande i unionens program har ingåtts.

3. Externa experter får delta i verksamheter som organiseras inom programmet när detta bidrar till att de mål som avses i artiklarna 4 och 5 uppnås. Dessa experter ska väljas ut med utgångspunkt i de av deras färdigheter, erfarenheter och kunskaper som är relevanta för de specifika verksamheterna.

Artikel 4 Allmänt mål

Programmets allmänna mål ska vara att främja tullunionens funktion och stärka den inre marknaden genom att förbättra skattesystemens funktionssätt via samarbete mellan deltagande länder, deras tull- och skattemyndigheter och tjänstemän och externa experter.

Uppnåendet av detta mål ska bl.a. mätas med hjälp av hur följande indikator utvecklas: programintressenters uppfattning om i vilken utsträckning programmet bidragit till tullunionens funktion och en förstärkt inre marknad.

Artikel 5 Särskilda mål

1. Programmet ska ha följande särskilda mål:

(a) Att stödja utformning av unionslagstiftning på tull- och skatteområdet samt en samstämmig tillämpning och ett ändamålsenligt genomförande av denna lagstiftning.

(b) Att bidra till att tull- och skattemyndigheter kan arbeta effektivt, genom att stärka deras administrativa kapacitet och minska administrativa bördor.

(c) Att förebygga bedrägeri och skatteundandragande och främja konkurrenskraft, trygghet och säkerhet, genom ett utökat samarbete med internationella organisationer, andra statliga myndigheter, tredjeländer och ekonomiska aktörer och deras organisationer.

(d) Att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft, genom att underlätta handel och sänka kostnaderna för att efterleva lagstiftning.

(e) Att skydda Europeiska unionens och dess medlemsstaters finansiella och ekonomiska intressen, genom att bekämpa bedrägeri och skatteundandragande.

(f) I fråga om den tullrelaterade delen: Att hjälpa tullen i dess arbete för att skydda privatpersoner och ekonomin när det gäller trygghet och säkerhet, och att skydda miljön.

2. Uppnåendet av vart och ett av dessa särskilda mål ska mätas med hjälp av en indikator som baseras på programintressenternas uppfattning om i vilken utsträckning programmet bidragit till att de särskilda målen uppnåtts.

Kapitel II Stödberättigande åtgärder

Artikel 6 Stödberättigande åtgärder

På de villkor som anges i det årliga arbetsprogrammet enligt artikel 13 ska ekonomisk hjälp genom programmet ges till följande typer av åtgärder:

(a) Följande övergripande gemensamma åtgärder för operativt samarbete och operativ samordning:

(1) Seminarier och workshoppar.

(2) Styrgrupper, som leder och samordnar åtgärder som ingår i deras behörighet.

(3) Projektgrupper, som består av företrädare från ett begränsat antal länder och verkar under en begränsad tid för att uppnå ett i förväg fastställt mål med ett exakt angivet resultat.

(4) Arbetsbesök, som organiseras av deltagande länder eller ett tredjeland för att tjänstemän ska kunna förvärva eller utöka expertis eller kunskaper på tull- respektive skatteområdet. När det gäller arbetsbesök som organiseras av tredjeländer ska endast kostnader för resor och uppehälle (logi och dagtraktamenten) vara stödberättigande inom programmet.

(5) Expertgrupper, som utgör strukturerade samarbetsformer av tillfällig eller permanent natur och sammanför expertis för att utföra uppdrag på vissa områden eller för att genomföra viss operativ verksamhet, eventuellt med stöd i form av samarbetstjänster online, administrativt biträde, infrastruktur och utrustning.

(6) Kapacitetsuppbyggnad inom offentlig förvaltning och därmed stödjande åtgärder.

(7) Studier.

(8) Kommunikationsprojekt.

(9) Alla andra verksamheter som bidrar till att de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 4 och 5 uppnås.

(b) Specifika gemensamma åtgärder i den tullrelaterade delen, inbegripet övervakning som utförs av gemensamma grupper bestående av företrädare för kommissionen och tjänstemän från deltagande länder i syfte att analysera tullpraxis, identifiera problem med tillämpningsföreskrifter och, vid behov, lämna förslag till anpassning av unionens regler och arbetsmetoder.

(c) Specifika gemensamma åtgärder i den skatterelaterade delen, inbegripet multilaterala kontroller som organiseras av minst två deltagande länder, därav minst en medlemsstat, i syfte att utföra en samordnad kontroll av skattskyldigheten för en eller flera närstående beskattningsbara personer.

(d) Uppbyggnad av IT-kapacitet, dvs. utveckling, underhåll, drift och kvalitetskontroll av unionsdelarna enligt punkt 4 i bilaga II av följande system:

(1) De europeiska informationssystem som beskrivs i punkterna 1, 2 och 3 i bilaga II.

(2) Nya europeiska informationssystem som införs inom ramen för unionslagstiftning.

(e) Kompetensuppbyggnad: gemensamma utbildningsåtgärder för att främja de färdigheter och yrkeskunskaper som krävs på tull- och skatteområdet.

Artikel 7 Särskilda genomförandebestämmelser för gemensamma åtgärder

1. De deltagande länderna ska se till att tjänstemän med passande profil och kvalifikationer utses till att delta i gemensamma åtgärder.

2. De deltagande länderna ska vidta nödvändiga åtgärder för att genomföra de gemensamma åtgärderna, i synnerhet genom att öka medvetandet inom deras tull- eller skattemyndigheter om dessa åtgärder och genom att se till att resultaten av åtgärderna används optimalt.

Artikel 8 Särskilda genomförandebestämmelser för europeiska informationssystem

1. Kommissionen och de deltagande länderna ska sörja för att de europeiska informationssystem som avses i punkterna 1, 2 och 3 i bilaga II utvecklas, drivs och underhålls på lämpligt sätt.

2. Kommissionen ska i samarbete med de deltagande länderna samordna de aspekter av införandet av och funktionssättet hos unionsdelarna och icke-unionsdelarna av systemen och infrastrukturen enligt punkterna 1, 2 och 3 i bilaga II som krävs för att se till att dessa system är funktionsdugliga och sammanlänkade samt kontinuerligt förbättras.

Artikel 9 Särskilda genomförandebestämmelser för gemensam utbildning

1. De deltagande länderna ska i sina nationella utbildningsprogram införliva gemensamt utvecklat utbildningsinnehåll, inbegripet e-lärandemoduler, gemensamt utvecklade utbildningsprogram och gemensamt överenskomna utbildningsstandarder.

2. De deltagande länderna ska se till att deras tjänstemän får nödvändig grund- och vidareutbildning för att uppnå gemensamma färdigheter och yrkeskunskaper i enlighet med utbildningsprogrammen.

3. De deltagande länderna ska tillhandahålla den språkutbildning som krävs för att tjänstemän ska besitta nödvändiga språkkunskaper för att delta i programmet.

Kapitel III Budgetram

Artikel 10 Budgetram

1. Finansieringsramen för genomförande av programmet ska uppgå till 777 600 000 euro (i löpande priser).

2. Finansieringsramen för programmet får också täcka de utgifter för förberedelse-, övervaknings-, kontroll-, revisions- och utvärderingsverksamhet som krävs för programmets förvaltning och för att dess mål ska uppnås, särskilt undersökningar, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, inklusive gemensam information om Europeiska unionens politiska prioriteringar i den utsträckning de avser de allmänna målen med denna förordning, utgifter för datornät med inriktning på informationsbehandling och informationsutbyte och alla övriga utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen ådrar sig för att förvalta programmet.

Artikel 11 Finansieringsform

1. Kommissionen ska genomföra programmet i enlighet med budgetförordningen.

2. Unionens ekonomiska stöd till de verksamheter som avses i artikel 6 ska ha följande former:

(a) Bidrag.

(b) Avtal om offentlig upphandling.

(c) Återbetalning av kostnader som externa experter ådrar sig i enlighet med artikel 3.3.

3. Medfinansieringsnivån för bidrag ska vara upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna när dessa utgörs av kostnader för resor och logi, kostnader knutna till organisering av evenemang och dagtraktamenten. Denna nivå ska gälla för alla stödberättigande åtgärder, med undantag av expertgrupper. För denna kategori av stödberättigande åtgärder ska de årliga arbetsprogrammen specificera den medfinansieringsnivå som ska tillämpas när dessa åtgärder behöver bidrag.

Artikel 12 Skydd av unionens ekonomiska intressen

1. Kommissionen ska agera för att skydda Europeiska unionens ekonomiska intressen mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom att vidta förebyggande åtgärder, utföra effektiva kontroller och – om oriktigheter upptäcks – återkräva felaktigt utbetalda medel, samt fastställa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder vid behov.

2. Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra granskningar, i form av dokumentkontroller och kontroller och inspektioner på platsen, hos varje bidragsmottagare, uppdragstagare och underentreprenör som mottagit unionsmedel.

3. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får utföra kontroller och inspektioner på platsen hos ekonomiska aktörer som är direkt eller indirekt berörda av sådan finansiering, i enlighet med förfarandena i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[33], för att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som inverkar på Europeiska unionens ekonomiska intressen i samband med en bidragsöverenskommelse, ett beslut om bidrag eller ett avtal om unionsfinansiering.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska kommissionen, revisionsrätten och Olaf, genom ramavtal, beslut av associeringsråd eller liknande avtal med tredjeländer och internationella organisationer och genom sådana bidragsöverenskommelser, beslut om bidrag och avtal som följer av genomförandet av denna förordning, få befogenhet att utföra sådana granskningar och kontroller och inspektioner på platsen.

Kapitel IV Genomförandebefogenheter

Artikel 13 Arbetsprogram

1. Kommissionen ska genomföra programmet med hjälp av ett årligt arbetsprogram för respektive del av programmet, vilket inbegriper vad som ska prioriteras i programmet, hur budgeten ska fördelas och hur kriterierna för att utvärdera bidrag till åtgärder ska se ut. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2 och i enlighet med budgetförordningen.

2. Vid utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet för den tullrelaterade delen ska kommissionen beakta det gemensamma tillvägagångssättet för tullpolitik, vilket fortlöpande ska anpassas till utvecklingen i partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaterna i gruppen för tullpolicyfrågor, som består av cheferna för medlemsstaternas tullförvaltningar eller deras representanter och företrädare för kommissionen.

Kommissionen ska regelbundet informera gruppen för tullpolicyfrågor om åtgärder som rör genomförandet av programmets tullrelaterade del.

Artikel 14 Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en Fiscuskommitté. Kommittén får sammanträda i två separata uppsättningar, varav en hanterar aspekter rörande programmets tullrelaterade del och den andra hanterar programmets skatterelaterade del. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Kapitel V Övervakning och utvärdering

Artikel 15 Övervakning av programåtgärder

1. Kommissionen ska i samarbete med de deltagande länderna övervaka programmet och dess åtgärder i syfte att följa upp genomförandet av åtgärder.

2. En uppsättning nyckeleffektivitetsindikatorer i enlighet med artikel 5.2 ska användas, bl.a. för att mäta programmets effekter. Dessa effekter ska mätas mot i förväg fastställda utgångsscenarier som återspeglar situationen före genomförandet.

Artikel 16 Utvärdering

1. Kommissionen ska sörja för att det görs en utvärdering av programmet efter halva löptiden och en slutlig utvärdering, och dessa utvärderingar ska inriktas på relevanta frågor och utföras i tid så att de kan integreras i beslutsprocessen. Resultaten ska införlivas i beslut om eventuell förlängning eller ändring av eller ett eventuellt avbrytande av efterföljande program. En oberoende extern utvärderare ska utföra dessa utvärderingar.

2. Kommissionen ska senast vid halvårsskiftet 2018 upprätta en utvärderingsrapport efter halva löptiden om uppnåendet av programåtgärdernas mål, resursanvändningens effektivitet och programmets europeiska mervärde. Denna rapport ska också ta upp förenklingar, målens fortsatta relevans och programmets bidrag till unionens prioriteringar avseende en smart och hållbar tillväxt för alla.

3. Kommissionen ska senast vid utgången av 2021 upprätta en slutlig utvärderingsrapport om programmets långfristiga verkan och om huruvida dess effekter är hållbara.

4. På begäran av kommissionen ska de deltagande länderna tillhandahålla alla data och upplysningar som är relevanta för kommissionens utvärderingar efter halva löptiden och slutliga utvärderingar.

Kapitel VI Slutbestämmelser

Artikel 17 Upphävande

Beslut nr 1482/2007/EG och nr 624/2007/EG ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2014.

Ekonomiska skyldigheter avseende åtgärder som genomförs inom ramen för dessa beslut ska dock fortsätta att regleras av dessa beslut till dess att åtgärderna slutförts.

Artikel 18 Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den...

På Europaparlamentets vägnar                    På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA

I. Programmets operativa mål

De operativa målen för att uppnå och övervaka ett eller flera av de särskilda mål som föreskrivs i artikel 5 ska vara följande:

1. Att inrätta åtgärder som ökar den gemensamma förståelsen och det gemensamma genomförandet av unionslagstiftning om tullar och skatter.

2. Att stödja och underlätta gemensamma operativa verksamheter på tull- och skatteområdet.

3. Att utveckla och underhålla europeiska informationssystem på tull- och skatteområdet.

4. Att stärka tull- och skattetjänstemäns och externa experters färdigheter och kunskaper på tull- och skatteområdet.

5. Att stödja utvecklingen av en e-förvaltning för tull- och skattemyndigheter och externa intressenter.

6. Att inrätta åtgärder på tull- och skatteområdet som involverar tredjeländer och externa experter.

7. Att främja identifiering och spridning av bästa praxis.

8. Att inrätta expertgrupper som ska utföra specifika operativa uppgifter.

II. Europeiska informationssystem och deras unionsdelar

Som avses i artikel 6 d

1. Följande utgör gemensamma europeiska informationssystem:

(a) Det gemensamma kommunikationsnätet och gemensamma systemgränssnittet (CCN/CSI), CCN mail3, CSI bridge, http bridge, CCN LDAP och relaterade verktyg, CCN web portal och CCN monitoring.

(b) Stödjande system, särskilt applikationskonfigurationsverktyget för CCN, Tool for automated supply management (TASMAN), verktyget för verksamhetsrapportering (ART2), Taxud electronic management of project online (TEMPO), service management tool (SMT), user management system (UM), BPM-systemet, the availability dashboard och AvDB, IT service management portal och katalogförvaltning och förvaltning av användartillträde (directory and user access management).

(c) Customs and Tax programme' information and communication space (PICS).

2. Följande europeiska informationssystem gäller specifikt tullområdet:

(a) Tullsystemen för befordran av varor, särskilt det (nya) datoriserade transiteringssystemet ((N)CTS), NCTS TIR för Ryssland, exportkontrollsystemet (ECS) och importkontrollsystemet (ICS).Följande applikationer/komponenter stöder dessa system: systemet för att utbyta data med tredjeländer (SPEED bridge), SPEED Edifact Converter Node (SPEED-ECN), Standard SPEED Test Application (SSTA), Standard Transit Test Application (STTA), Transit Test Application (TTA), Central Services/Reference Data (CSRD) och Central Services/Management Information System (CS/MIS).

(b) Gemenskapens system för riskhantering (CRMS), som omfattar riskinformationsformulär (RIF) och funktionsdomäner för Common Profiles CPCA.

(c) Systemet för ekonomiska aktörer (EOS), som omfattar registrerings- och identitetsnummer för ekonomiska aktörer (EORI), godkända ekonomiska aktörer (AEO), reguljära fartygsförbindelser (RSS) och ömsesidigt erkännande av partnerländers funktionsdomäner. Generic Web Service är en stödkomponent för detta system.

(d) Tulltaxesystemet (TARIC3), som är ett referenssystem för andra applikationer som systemet för kvotförvaltning (QUOTA2), systemet för övervakning av handel (SURV2), det europeiska informationssystemet för bindande klassificeringsbesked (EBTI3) och Europeiska tullförteckningen över kemiska ämnen (ECICS2). Applikationerna för Kombinerade nomenklaturen (CN) och tillfälliga upphävanden (Suspensions) hanterar rättslig information med direkt koppling till tulltaxesystemet.

(e) Applikationer för kontrolländamål, i synnerhet Specimen Management System (SMS) och informationssystemet – bearbetningsförfaranden (ISPP).

(f) Systemet mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning (anti-COunterfeit and anti-PIracy System – COPIS).

(g) Dataspridningssystemet (DDS2), som hanterar all information som är tillgänglig för allmänheten på Internet.

(h) Informationssystemet för bedrägeribekämpning (AFIS).

3. Följande europeiska informationssystem gäller specifikt skatteområdet:

(a) Mervärdesskatterelaterade system, i synnerhet systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) och VAT refund, inklusive VIES initial application, verktyget för övervakning av VIES, Taxation statistical system, VIES-on-the-web, konfigurationsverktyget för VIES-on-the-web, testverktygen för VIES och VAT refund, algoritmer för beräkning av mervärdesskattenummer, utbyte av e-formulär i fråga om mervärdesskatt, mervärdesskatt på elektroniska tjänster (VoeS) och testverktygen för VoeS och VAT eforms.

(b) System för indrivning, i synnerhet e-formulär för indrivning av fordringar, för enhetliga dokument som medger verkställighet (UIPE) och för enhetliga delgivningsformulär (UNF).

(c) System för direkt beskattning, i synnerhet systemet för skatter på sparande, testverktyget för det systemet, e-formulär för direkt beskattning, systemet för skatteregistreringsnummer TIN-on-the-web, utbyten relaterade till artikel 8 i direktiv 2011/16/EU och därtill knutna testverktyg.

(d) Andra skatterelaterade system, i synnerhet databasen för skatter i Europa (TEDB) och CCN/Mail till OECD-länder.

(e) System för punktskatter, i synnerhet systemet för utbyte av uppgifter om punktskatter (SEED), systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor (EMCS), e-formulär för systemet för kontroll av befordran (MVS) och Test application (TA).

(f) Andra centrala system, i synnerhet applikationen för kommunikation och information mellan medlemsstater (MSCIA), testsystemet för självbetjäning (SSTS), skatterelaterade statistiksystem, den centrala applikationen för webbformulär och centrala tjänster/informationssystem för punktskatter (CS/MISE).

4. Följande utgör unionsdelar av de europeiska informationssystemen:

(a) IT-tillgångar som hårdvara, programvara och systemens nätverksanslutningar, inbegripet därtill knuten datainfrastruktur.

(b) IT-tjänster som krävs för att stödja utveckling, underhåll, förbättring och drift av systemen.

(c) Andra delar som av skäl som har att göra med effektivitet, säkerhet och rationell resursanvändning identifieras av kommissionen som gemensamma för de deltagande länderna.

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              1.1.    Förslagets eller initiativets beteckning

              1.2.    Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

              1.3.    Typ av förslag eller initiativ

              1.4.    Mål

              1.5.    Motivering till förslaget eller initiativet

              1.6.    Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

              1.7.    Planerad(e) förvaltningsmetod(er)

2. FÖRVALTNING

              2.1.    Bestämmelser om uppföljning och rapportering

              2.2.    Administrations- och kontrollsystem

              2.3.    Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

              3.1.    Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

              3.2.    Beräknad inverkan på utgifterna

              3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

              3.2.2. Beräknad inverkan på driftsanslagen

              3.2.3. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

              3.2.4. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

              3.2.5. Bidrag från tredje part

              3.3.    Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT

1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett åtgärdsprogram för tull- och skattefrågor i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Fiscus) och om upphävande av beslut nr 1482/2007/EG och nr 624/2007/EG.

1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen[34]

1404 Tullpolitik

1405 – Skattepolitik

1.3. Typ av förslag eller initiativ

¨ Ny åtgärd.

¨ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd[35].

X Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden.

¨ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny.

1.4. Mål 1.4.1. Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Det föreslagna Fiscusprogrammet kommer att bidra till Europa 2020-strategin för en smart och hållbar tillväxt för alla[36] genom att 1) stärka den inre marknadens funktion, 2) skapa en ram för att stödja verksamheter som höjer den offentliga sektorns produktivitet och 3) driva på teknisk utveckling och innovation inom nationella och Europaomfattande tull- och skatteförvaltningar.

Den skatterelaterade delen

Programmet kommer i synnerhet att stödja flaggskeppsinitiativen En digital agenda för Europa[37], Innovationsunionen[38] och En industripolitik för en globaliserad tid[39]. Det kommer att hjälpa de nationella skatteförvaltningarna att utvecklas till fullfjädrade e-skatteförvaltningar och i lika mån bidra till att minska skattebetalarnas administrativa börda genom att förbättra genomförandet av unionens skattelagstiftning.

Programmet kommer också att stödja inremarknadsakten[40], särskilt på vissa huvudområden för skattepolitiken som lyfts fram i denna rättsakt och de som avser minskade bördor för skattebetalare. De framtida politiska initiativ som programmet kommer att stödja och till vilkas genomförande programmet kommer att bidra, exempelvis förslaget till energiskattedirektiv, den nya mervärdesskattestrategin, förslaget till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas för företag, samt de områden som avser avskaffande av gränsöverskridande skattehinder för EU-medborgare, kommer när de antagits att i väsentlig utsträckning bidra till att inremarknadsaktens mål uppnås.

Den tullrelaterade delen

Tullunionen är grundläggande för den inre marknaden. En gränslös inre marknad för varor förutsätter att varor med ursprung i tredjeländer uppfyller formaliteter och andra krav vid införsel eller övergång till fri omsättning, och när dessa krav uppfyllts kan de befordras fritt inom EU:s yttre gränser. Tullen stöder utvecklingen av rättvisa och konkurrensinriktade villkor på den inre marknaden genom en enhetlig tillämpning av gemensamma regler och förordningar. Tullen främjar tillväxt och innovation på den inre marknaden genom att exempelvis kontrollera efterlevnaden av immateriella rättigheter vid gränserna (se även den europeiska planen för bekämpning av varumärkesförfalskning och piratkopiering[41] och den nya strategin för immateriella rättigheter på den inre marknaden, som nyligen antagits av kommissionen). I svaren på ett nyligen genomfört offentligt samråd[42] om den inre marknadens framtid framkommer höga förväntningar hos näringslivets organisationer angående ytterligare EU-åtgärder mot varumärkesförfalskning och pirattillverkning. Tullen har en väsentlig roll i kontrollen av att immateriella rättigheter efterlevs, vilket bekräftas av statistik om tullens verksamhet rörande immateriella rättigheter.[43]Vidare kommer programmet att stödja ett brett sortiment av politiska åtgärder inom ramen för tullunionen. Exempelvis skyddet av EU:s och medlemsstaternas ekonomiska intressen genom uttag av tullar och olika avgifter och skatter på handel och genom samlade insatser för att bekämpa bedrägeri. Under 2010 härrörde ca 12,3 % (15,7 miljarder euro) av EU:s budget från traditionella egna medel.[44] Tullunionen är det operativa verktyget för EU:s handelspolitik och innebär att bilaterala och multilaterala handelsavtal genomförs, att tull tas ut och att handelsåtgärder (t.ex. avseende ursprungsregler), embargon och andra handelsbegränsningar tillämpas. I diskussionsdokumentet ”Handel, tillväxt och världspolitik: Handelspolitiken - en hörnsten i Europa 2020-strategin”[45], offentliggjort i november 2010, beskrivs dagordningen för ett internationellt tullsamarbete inom ramen för bilaterala avtal och inom Världstullorganisationen. I detta meddelande betonas att effektiva tullförfaranden minskar handlarnas kostnader för att efterleva regler, underlättar legitim handel och bidrar till att hantera de ökande riskerna i fråga om säkerhet, trygghet och immateriella rättigheter.

Tullunionen har fått en allt större roll i arbetet för att öka EU:s inre säkerhet och denna roll kommer att fortsätta att växa, vilket återspeglas i handlingsplanen för strategin för den inre säkerheten[46] och handlingsplanen för att genomföra Stockholmsprogrammet[47]. Tullens åtgärder och samarbetet mellan tull, polis och andra tillsynsmyndigheter bidrar dessutom till globala säkerhetsmål, som bekämpning av penningtvätt, organiserad gränsöverskridande brottslighet och terrorism.

1.4.2. Särskilda mål och verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Särskilda mål och verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

Verksamheterna inom den verksamhetsbaserade budgeteringen är tullpolitik (1404) och skattepolitik (1405). Programmet har följande särskilda mål:

(1) Att stödja utformning av unionslagstiftning på tull- och skatteområdet samt en samstämmig tillämpning och ett ändamålsenligt genomförande av denna lagstiftning.

(2) Att bidra till att tull- och skattemyndigheter kan arbeta effektivt, genom att stärka deras administrativa kapacitet och minska administrativa bördor.

(3) Att förebygga bedrägeri och skatteundandragande och främja konkurrenskraft, trygghet och säkerhet, genom ett utökat samarbete med internationella organisationer, andra statliga myndigheter, tredjeländer och ekonomiska aktörer och deras organisationer.

(4) Att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft, genom att underlätta handel och sänka kostnaderna för att efterleva lagstiftning.

(5) Att skydda Europeiska unionens och dess medlemsstaters finansiella och ekonomiska intressen, genom att bekämpa bedrägeri och skatteundandragande.

(6) Att hjälpa tullen i dess arbete för att skydda privatpersoner och ekonomin när det gäller trygghet och säkerhet, och att skydda miljön.

1.4.3. Förväntade resultat och effekter

Beskriv de effekter som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

När det gäller tullområdet har medlemsstaterna genom att överföra sin befogenhet till EU – tullunionen ingår i EU:s exklusiva behörighet – genom sakens natur gått med på att tullåtgärder tillämpas bättre på EU-nivå. EU:s regelverk i sig säkerställer dock inte att tullunionen fungerar korrekt. Stödjande åtgärder i enlighet med ett tullprogram behövs för att säkerställa att EU:s tullagstiftning tillämpas på ett allt mer samstämmigt och harmoniserat sätt, så att behandlingen av ekonomiska aktörer, förebyggande av bedrägeri och rättsliga skyldigheter inte varierar.

Många av verksamheterna på tullområdet är vidare av gränsöverskridande karaktär och involverar eller berör samtliga 27 medlemsstater, och de kan således inte skötas av enskilda medlemsstater på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Det krävs åtgärder på EU-nivå för att stödja den europeiska dimensionen av tullens arbete, undvika snedvridningar på den inre marknaden och främja ett ändamålsenligt skydd av EU:s yttre gränser.

Solidaritet och delat ansvar är principer som ligger till grund för finansieringen av tullunionen. Situationer där behovet av ändamålsenliga åtgärder överstiger enskilda medlemsstaters förmåga att tillhandahålla dem är till skada för unionen som helhet. EU måste ingripa för att skydda EU:s gemensamma bästa om EU:s behov (t.ex. av säkerhet) inte kan tillgodoses adekvat av enskilda medlemsstater. I sådana fall bör EU-åtgärder vidtas i form av gemensamt finansierad uppbyggnad av teknisk kapacitet för att tillgodose efterfrågan på ändamålsenliga kontroller trots vissa medlemsstaters begränsade förmåga.

Det föreslagna programmet syftar till att förbättra samarbetet mellan skatteförvaltningar och tillhandahålla mekanismer och metoder för att förbättra detta samarbete samt nödvändig finansiering för att uppnå dessa mål. Det program som genomförs av kommissionen kommer således inte att leda till en ytterligare harmonisering av de nationella skattesystemen utan gör det möjligt att minska de negativa effekter som följer av 27 olika skattesystem, t.ex. bedrägeri, snedvridning av konkurrensen, administrativa bördor för förvaltningar och företag och aktiviteter för att hitta den mest fördelaktiga skattejurisdiktionen. Den åtgärd som föreslås är således tydligt en åtgärd till stöd för den inre marknaden, eftersom den gör att de olika skattesystemens funktion på den inre marknaden kan förbättras.

Medan medlemsstaterna har ansvar för att hantera sina nationella skattesystem är det uppenbart, om man ser till de utmaningar som identifierats i förslagets konsekvensbedömning, att ett ökat administrativt samarbete mellan skattemyndigheter – i ännu högre grad än vad som gäller nu – är nödvändigt. Samarbete i hela EU möjliggör för skattemyndigheter att tillvarata synergieffekter, undvika dubbelarbete och utbyta bästa praxis på alla områden som rör beskattning, t.ex. när det gäller affärsmetoder, IT och internationellt samarbete. Det befintliga Fiscalis 2013-programmets stöd till skattesamarbete har visat på programmets förtjänster, och dessa erfarenheter kommer att vara av stort värde när det gäller framtida utmaningar, i synnerhet föråldrade tekniska system, svårigheter att samarbeta på operativ nivå i fråga om specifika uppgifter, olika ekonomiska möjligheter att stödja skattemyndigheters verksamheter och svårigheter att inrätta ett strukturellt samarbete med de intressenter som mest berörs av skattemyndigheternas arbete.

1.4.4. Indikatorer för bedömning av resultat och effekt

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Programverksamheterna kommer att övervakas för att se till att reglerna och förfarandena för att genomföra programmet tillämpas korrekt och för att kontrollera om programmet uppnår sina mål. Det kommer att inrättas en övervakningsstruktur som innefattar en strategi för insatserna, en övergripande uppsättning indikatorer, mätningsmetoder, en plan för datainsamling, en tydlig och strukturerad rapporterings- och övervakningsprocess, utvärderingar efter halva löptiden och slutliga utvärderingar.

Programmets effektivitet kommer att mätas med hjälp av en konsekvent uppsättning effektivitets-, effekt-, resultat- och utfallsindikatorer knutna till programmets allmänna, särskilda och operativa mål, och dessa indikatorer kopplas till kommissionens förvaltningsplan. En detaljerad förteckning över effekt-, resultat- och utfallsindikatorer finns i konsekvensbedömningarna av de relevanta programmen. GD Taxud har identifierat resultatmål för vissa av programmets operativa mål. För vissa andra mål är detta ännu inte möjligt vid denna tidpunkt. Resultatmålen för dessa operativa mål kommer att fastställas av GD Taxud innan programmet för 2014–2020 inleds och läggas fram för godkännande av programkommittén inom ramen för det årliga arbetsprogramförfarandet.

Uppnåendet av det allmänna målet kommer att mätas genom utvecklingen av samtliga relevanta programintressenters uppfattning om huruvida programmet bidragit till en bättre fungerande tullunion och en förstärkt inre marknad genom en förbättring av skattesystemens funktionssätt, varvid resultatmålet är att intressenternas uppfattning om programmets bidrag till detta mål bör ha stabiliserats eller utvecklats i positiv riktning.

Indikatorerna för att mäta uppnåendet av de särskilda målen anges i artikel 5.2 i förslaget till förordning.

1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Förslaget bidrar till Europa 2020-strategin och genomförandet av diverse andra EU-rättsakter, enligt vad som beskrivs i kapitel 1.4.1.

1.5.2. EU-åtgärdernas mervärde

Det är mera ändamålsenligt att vidta åtgärder på EU-nivå än på medlemsstatsnivå, enligt vad som beskrivs i detalj i kapitel 3.2 i motiveringen.

1.5.3. Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Ur ekonomisk synvinkel är åtgärder på EU-nivå mycket mera effektivt. Ryggraden i tull- och skattesamarbetet är ett dedicerat kommunikationsnät med hög säkerhetsnivå som har varit i drift sedan de första programmen för tull- och skattesamarbete inleddes i början av 1990-talet. Det kopplar samman nationella tull- och skatteförvaltningar genom ca 5 000 anslutningspunkter. Detta gemensamma datornät garanterar att varje enskild nationell förvaltning bara behöver koppla upp sig en gång till denna gemensamma infrastruktur för att kunna utbyta varje slags upplysning. Om en sådan infrastruktur inte skulle finnas skulle medlemsstaterna behöva koppla upp sig 26 gånger för att nå alla andra medlemsstaters nationella system.

Andra hörnstenar i programmet är verksamheter som sammanför tull- respektive skattetjänstemän för att de t.ex. ska kunna utbyta bästa praxis, lära sig av varandra, analysera ett problem eller utarbeta en vägledning. Om medlemsstaterna skulle vara tvungna att lära sig av varandra genom att utveckla egna aktiviteter utanför programmet, skulle samtliga ha utvecklat en egen uppsättning av verktyg och arbetsmetoder. Det skulle inte uppstå några synergieffekter mellan verksamheter och några gemensamma aktiviteter skulle inte ha genomförts på ett systematiskt sätt omfattande samtliga 27 medlemsstater. Det är mycket mera effektivt att kommissionen med stöd av programmet agerar som verksamhetsmäklare mellan de deltagande länderna.

Ett annat viktigt mervärde är av immateriell karaktär. Programmet har varit väsentligt för att på tull- och skatteområdet skapa en känsla av gemensamt intresse, stimulera ömsesidigt förtroende och skapa en samarbetsanda mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och kommissionen.

1.5.4. Samstämmighet och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

I ett av scenarierna för tullområdet ingick ett ekonomiskt stöd till medlemsstaternas tullmyndigheter för förvärv av utrustning och uppbyggnad av teknisk kapacitet. Snarare än att man utformar en finansieringsordning för detta syfte inom Fiscusprogrammet kan medlemsstaterna använda andra program, däribland regionala strukturfonder, för att tillgodose detta behov.

I utvärderingen efter halva löptiden av GD Home:s program ”Förebyggande och bekämpande av brott” och ”Terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker – förebyggande, beredskap och konsekvenshantering”[48] angavs att förvaltningsmodellen i Tull- och Fiscalisprogrammen erbjuder de bästa utsikterna för att förbättra förvaltningen av dessa båda program, eftersom den möjliggör ett snabbt och flexibelt svar när operativa behov uppstår.[49]

Ryggraden i de transeuropeiska IT-systemen är CCN/CSI-nätet, som även används av Olaf för utbyte (och lagring) av uppgifter om oegentligheter och bedrägeri. Härvid drar båda generaldirektoraten nytta av stordriftsfördelar.

1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

X Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

– ¨  Förslaget eller initiativet ska gälla från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.

– ¨  Budgeteffekter 2014–2023 (under 2021–2023 enbart för betalningsbemyndiganden)

¨ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

– Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

– beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7. Planerad(e) förvaltningsmetod(er)[50]

X Direkt centraliserad förvaltning som sköts av kommissionen

¨ Indirekt centraliserad förvaltning genom delegering till

¨         genomförandeorgan

¨         byråer/organ som inrättats av gemenskaperna[51]

¨         nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som ingår i offentlig förvaltning

¨         personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen

¨ Delad förvaltning med medlemsstaterna

¨ Decentraliserad förvaltning med tredjeländer

¨ Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

/

2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Programverksamheterna kommer att övervakas för att se till att reglerna och förfarandena för att genomföra programmet tillämpas korrekt (revision). Förslagen till gemensamma åtgärder övervakas permanent via en databas online, verktyget för verksamhetsrapportering (ART), som innehåller alla förslag och motsvarande verksamheter. Genom samma verktyg kan mottagarna av bidrag från programmet, dvs. medlemsstaternas tull- och skatteförvaltningar, rapportera online vilka utgifter de har finansierat via bidrag till gemensamma programverksamheter. Medlemsstaterna ska varje år skicka en ekonomisk rapport till kommissionen, med användning av verktyget för verksamhetsrapportering.

När det gäller de verksamheter i fråga om uppbyggnad av IT-kapacitet och utbildningskapacitet som finansieras genom upphandling gäller sedvanliga rapporterings- och övervakningsregler.

Programmet kommer att utvärderas två gånger. Resultaten av utvärderingen efter halva löptiden kommer att vara tillgängliga vid halvårsskiftet 2018 och resultaten av den slutliga utvärderingen vid utgången av 2021. Medlemsstaterna kommer som programmets huvudsakliga stödmottagare att göra en stor del av datainsamlingen, antingen genom att tillhandahålla uppgifter för respektive verktyg (huvudsakligen genom ART) eller genom att lämna uppgifter om programmets bredare effekter (genom att delta i verksamheter som utröner deras uppfattning eller genom att utfärda rapporter).

Fram till nu har utvärderingarna av de befintliga programmen företrädesvis riktat sig till programmets primära intressenter, dvs. tull- och skattemyndigheter och deras experter, som utgör programmets målgrupp. Med hänsyn till att det också är viktigt att rådfråga externa intressenter (dvs. ekonomiska aktörer) om programmets effekter för dem och om i vilken utsträckning de exempelvis drar nytta av ett bättre samarbete mellan tull- och skatteförvaltningar, kommer granskning av indirekta effekter att ingå i framtida programutvärderingar.

2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.2.1. Risker som identifierats

De potentiella riskerna vid genomförandet av programmet avser följande:

– Genomförande av den bidragsöverenskommelse som undertecknats med en grupp medlemsstater och kandidatländer. Risknivån anses låg, eftersom mottagarna utgörs av de deltagande ländernas offentliga förvaltningar.

Genomförande av upphandlingsavtal som ingåtts inom ramen för programmet. Exempel på risker skulle kunna vara följande:

– Medlemsstaterna deklarerar utgifter för verksamheter som inte godkänts inom programmet.

– Medlemsstaterna deklarerar samma utgifter två gånger.

– Upphandlingsregler iakttas inte.

– En faktura betalas för ett icke-existerande resultat.

2.2.2. Planerad(e) kontrollmetod(er)

Huvudinslagen i kontrollstrategin är följande:

Upphandlingsavtal.

De kontrollförfaranden för upphandling som anges i budgetförordningen tillämpas. Alla upphandlingsavtal upprättas efter det etablerade förfarandet för kontroll av kommissionens avdelningar för betalning, med beaktande av avtalsenliga skyldigheter och principerna om sund ekonomisk och allmän förvaltning. Bestämmelser om bedrägeribekämpning (kontroller, rapporter osv.) ingår i alla avtal som ingås mellan kommissionen och bidragsmottagare. Detaljerade kravspecifikationer utformas och utgör basen i varje enskilt avtal. Godkännandeprocessen följer strikt GD Taxud:s TEMPO-metod: de förväntade resultaten granskas, ändras vid behov och godkänns (eller avvisas) slutligen explicit. För att en faktura ska betalas krävs ett ”godkännandebrev”.

Tekniska kontroller vid upphandling

GD Taxud utför kontroller av de resultat som ska levereras och övervakar de verksamheter och tjänster som utförs av uppdragstagarna. GD Taxud utför även regelbundet kvalitets- och säkerhetsrevisioner rörande uppdragstagarna. Vid kvalitetsrevisioner kontrolleras huruvida uppdragstagarnas faktiska processer överensstämmer med de regler och förfaranden som angetts i deras kvalitetsplaner. Vid säkerhetsrevisioner granskas de specifika processerna, förfarandena och systemen.

Bidrag:

I den bidragsöverenskommelse som undertecknas av programmets bidragsmottagare (tullförvaltningar i medlemsstater och kandidatländer) fastställs de villkor som gäller för finansiering av de verksamheter som omfattas av bidraget, inbegripet ett kapitel om kontrollmetoder. Alla deltagande förvaltningar har åtagit sig att efterleva kommissionens budgetrelaterade och administrativa utgiftsregler.

De verksamheter för vilka mottagarna kan få bidrag identifieras i en databas online (ART – verktyget för verksamhetsrapportering). Medlemsstaterna rapporterar sina utgifter i samma databas, som har ett antal inbyggda kontroller för att reducera antalet misstag. Exempelvis kan medlemsstaterna bara rapportera utgifter för verksamheter som de har inbjudits till och detta enbart en gång. Utöver de kontroller som byggts in i rapporteringssystemet utför GD Taxud dokumentkontroller och kontroller på platsen beträffande ett urval av aktörer eller verksamheter. Genom denna kontrollstrategi kan den administrativa bördan för bidragsmottagare begränsas så långt möjligt, och bördan kan bli proportionell mot den tilldelade budgeten och uppfattade risker.

Utöver ovan nämnda kontroller utför GD Taxud traditionella budgetkontroller:

Förhandskontroll av åtaganden:

Alla åtaganden av GD Taxud kontrolleras av chefen för enheten Personal och ekonomi. Följaktligen täcks 100 % av de belopp som det har gjorts åtaganden för av en förhandskontroll. Detta förfarande medför en hög grad av säkerhet i fråga om transaktionernas laglighet och korrekthet.

Förhandskontroll av betalningar:

Minst en betalning (från alla utgiftskategorier) per vecka väljs ut slumpmässigt för förhandskontroll, som utförs av chefen för enheten Personal och ekonomi. För denna aktivitet finns inget resultatmål angående täckningsgraden, eftersom syftet med kontrollen är att granska betalningar ”slumpmässigt” för att kontrollera att de förberetts enligt kraven. De återstående betalningarna behandlas på daglig basis enligt de gällande reglerna.

Förklaringar av den vidaredelegerade utanordnaren:

Samtliga vidaredelegerade utanordnare undertecknar förklaringar till stöd för den årliga verksamhetsrapporten för det berörda året. Dessa förklaringar täcker verksamheterna inom programmet. Utanordnaren förklarar att de verksamheter som har samband med genomförandet av budgeten har utförts enligt principerna om sund ekonomisk förvaltning, att införda förvaltnings- och kontrollsystem har medfört en tillräcklig grad av säkerhet rörande transaktionernas laglighet och korrekthet, att de risker som är knutna till dessa verksamheter har identifierats och rapporterats korrekt och att motverkande åtgärder har genomförts.

Genom dessa kontroller får GD Taxud en tillräcklig grad av säkerhet rörande utgifternas kvalitet och korrekthet och minskas risken för att reglerna inte efterlevs. Omfånget av bedömningen når nivå 3[52] i fråga om gemensamma åtgärder och nivå 4[53] i fråga om upphandlingsavtal. De ovan nämnda kontrollåtgärderna minskar de potentiella riskerna praktiskt taget till noll och kontrollstrategin når alla bidragsmottagare. Eventuella åtgärder för ytterligare riskreducering skulle medföra oproportionellt höga kostnader och övervägs således inte. GD Taxud bedömer att det inte finns några skillnader mellan de nuvarande programmen och det framtida programmet ur kontrollsynvinkel, och kommer att tillämpa samma kontrollstrategi för det kommande programmet. Kostnaderna för att genomföra denna kontrollstrategi är begränsade till 2,60 % av budgeten och väntas ligga kvar på denna nivå.

Programmets kontrollstrategi bedöms vara effektiv för sitt syfte att begränsa risken för bristande regelefterlevnad till praktiskt taget noll och står i proportion till relaterade risker.

2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Utöver alla de föreskrivna kontrollåtgärderna kommer GD Taxud att utarbeta en strategi för bedrägeribekämpning, i linje med den nya bedrägeribekämpningsstrategi som kommissionen antog den 24 juni 2011. Generaldirektoratets interna kontroller för att upptäcka bedrägerier bör vara helt förenliga med kommissionens strategi och riskhanteringen inriktas på att kartlägga områden med hög risk för bedrägerier och på att hitta lämpliga åtgärder. Vid behov kommer nätverksgrupper och lämpliga IT-verktyg för analys av bedrägerifall i samband med Fiscusprogrammet att inrättas.

3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

· Befintliga budgetrubriker för utgifter

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning…...….] || Diff./Icke-diff. ([54]) || från Efta-länder[55] || från kandidat-länder[56] || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

|| || || || || ||

· Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa de berörda rubrikerna i budgetramen i nummerföljd och – inom varje sådan rubrik – de berörda budgetrubrikerna i den årliga budgeten i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen || Budgetrubrik || Typ av anslag || Bidrag

Nummer [Beteckning…] || Diff./Icke-diff. || från Efta-länder || från kandidatländer || från tredjeländer || enligt artikel 18.1 aa i budgetförordningen

1 || 14.04.03 – Fiscus (tullrelaterad del) || Diff. || Nej || Ja || Nej || Nej

1 || 14.04.04 – Fiscus (skatterelaterad del) || Diff. || Nej || Ja || Nej || Nej

1 || 14.01.04.05 Fiscus – administrativa utgifter || Icke-diff. || Nej || Nej || Nej || Nej

3.2. Beräknad inverkan på utgifterna[57] 3.2.1. Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Kostnaderna för ett eventuellt införande av ett nytt europeiskt IT-system för att genomföra förslaget om en skatt på finansiella transaktioner ingår inte i Fiscusprogrammets budget, med tanke på att förslaget om en skatt på finansiella transaktioner befinner sig i ett tidigt skede.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 1 || Smart tillväxt för alla

GD Skatter och tullar || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021-2023 || TOTALT

Ÿ Driftsanslag || ||

14.0403 || Åtaganden || (1) || 71.300 || 73.400 || 75.500 || 77.600 || 79.800 || 82.100 || 84.300 || || 544.000

Betalningar || (2) || 14.260 || 46.765 || 62.390 || 67.740 || 69.650 || 71.625 || 73.645 || 137.925 || 544.000

14.0404 || Åtaganden || (1a) || 33.100 || 33.100 || 33.100 || 33.200 || 33.200 || 33.200 || 33.300 || || 232.200

Betalningar || (2a) || 9.268 || 24.163 || 27.473 || 29.818 || 29.863 || 29.873 || 29.908 || 51.834 || 232.200

Administrativa anslag som finansieras  genom ramanslagen för specifika program[58] || ||

14.010405 || || (3) || 0.200 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || || 1.400

TOTALA anslag för GD Skatter och tullar || Åtaganden || =1+1(a)+3 || 104.600 || 106.700 || 108.800 || 111.000 || 113.200 || 115.500 || 117.800 || || 777.600

Betalningar || =2+2(a)+3 || 23.728 || 71.128 || 90.063 || 97.758 || 99.713 || 101.698 || 103.753 || 189.759 || 777.600

Ÿ TOTALA driftsanslag || Åtaganden || (4) || 104.400 || 106.500 || 108.600 || 110.800 || 113.000 || 115.300 || 117.600 || || 776.200

Betalningar || (5) || 23.528 || 70.928 || 89.863 || 97.558 || 99.513 || 101.498 || 103.553 || 189.759 || 776.200

Ÿ TOTALA administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för specifika program || (6) || 0.200 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || 0.200 || || 1.400

TOTALA anslag för RUBRIK 1 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || =4+ 6 || 104.600 || 106.700 || 108.800 || 111.000 || 113.200 || 115.500 || 117.800 || || 777.600

Betalningar || =5+ 6 || 23.728 || 71.128 || 90.063 || 97.758 || 99.713 || 101.698 || 103.753 || 189.759 || 777.600

Rubrik i den fleråriga budgetramen || 5 || ”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

GD Skatter och tullar ||

Ÿ Personalresurser || 15.069 || 15.069 || 15.069 || 15.069 || 15.069 || 15.069 || 15.069 || 105.483

Ÿ Övriga administrativa utgifter || 0.610 || 0.610 || 0.610 || 0.610 || 0.610 || 0.610 || 0.610 || 4.270

TOTALT för GD Skatter och tullar || || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 109.753

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || (summa åtaganden = summa betalningar) || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 109.753

|| || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || 2021-2023 || TOTALT

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen || Åtaganden || 120.279 || 122.379 || 124.479 || 126.679 || 128.879 || 131.179 || 133.479 || || 887.353

Betalningar || 39.407 || 86.807 || 105.742 || 113.437 || 115.392 || 117.377 || 119.432 || 189.759 || 887.353

Beräknad inverkan på driftsanslagen

– X Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål och resultat ò || || || 2014 || 2015 || 2016 || 2017 ||  2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RESULTAT

Typ av resultat[59] || Genom-snittliga kostna-der för resultaten || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Antal resultat || Kostnad || Totalt antal resultat || Total kostnad

Allmänt mål: Att stärka den inre marknaden genom att förbättra tullunionens och skattesystemens funktionssätt via samarbete mellan deltagande länder, deras tull- och skatteförvaltningar och tjänstemän och externa experter.

Tullrelaterad del || || || || || || || || || || || || || || || ||

Uppbyggnad av IT-kapacitet || Antal IT-kontrakt || || Cirka 30 || 57.000 || || 59.100 || || 61.200 || || 63.300 || || 65.500 || || 67.800 || || 70.000 || || 443.900

Gemensamma åtgärder || Antal organiserade evenemang || || Cirka 450 || 11.500 || || 11.500 || || 11.500 || || 11.500 || || 11.500 || || 11.500 || || 11.500 || || 80.500

Mänsklig kapacitetsuppbyggnad || Antal utbildningar || || Ej fastställt || 2.800 || || 2.800 || || 2.800 || || 2.800 || || 2.800 || || 2.800 || || 2.800 || || 19.600

Delsumma för den tullrelaterade delen || || 71.300 || || 73.400 || || 75.500 || || 77.600 || || 79.800 || || 82.100 || || 84.300 || || 544.000

Skatterelaterad del || || || || || || || || || || || || || || || ||

Uppbyggnad av IT-kapacitet || Antal IT-kontrakt || || Cirka 20 || 23.300 || || 23.300 || || 23.300 || || 23.300 || || 23.300 || || 23.300 || || 23.300 || || 163.100

Gemensamma åtgärder || Antal organiserade evenemang || || Cirka 260 || 8.500 || || 8.500 || || 8.500 || || 8.500 || || 8.500 || || 8.500 || || 8.500 || || 59.500

Mänsklig kapacitetsuppbyggnad || Antal utbildningar || || Ej fastställt || 1.300 || || 1.300 || || 1.300 || || 1.400 || || 1.400 || || 1.400 || || 1500 || || 9.600

Delsumma för den skatterelaterade delen || || 33.100 || || 33.100 || || 33.100 || || 33.200 || || 33.200 || || 33.200 || || 33.300 || || 232.200

TOTALA KOSTNADER || || || || 104.400 || || 106.500 || || 108.600 || || 110.800 || || 113.000 || || 115.300 || || 117.600 || || 776.200

3.2.2. Beräknad inverkan på de administrativa anslagen 3.2.2.1. Sammanfattning

– X Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020 || TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || 15.069 || 15.069 || 15.069 || 15.069 || 15.069 || 15.069 || 15.069 || 105.483

Övriga administrativa utgifter || 0.610 || 0.610 || 0.610 || 0.610 || 0.610 || 0.610 || 0.610 || 4.270

Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 109.753

Belopp utanför RUBRIK 5[60] i den fleråriga budgetramen || || || || || || || ||

Personalresurser || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

Övriga administrativa utgifter || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

Delsumma belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

TOTALT || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 15.679 || 109.753

3.2.2.2.  Beräknat personalbehov

– X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

|| 2014 || 2015 || 2016 || 2017 || 2018 || 2019 || 2020

Ÿ Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

14 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens representationskontor) || 97 || 97 || 97 || 97 || 97 || 97 || 97

14 01 01 02 (vid delegationer) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

14 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

Ÿ Extern personal (i heltidsekvivalenter)[61]

14 01 02 01 (KA, INT, SNE från de ”allmänna anslagen”) || 26 || 26 || 26 || 26 || 26 || 26 || 26

14 01 02 02 (KA, INT, JED, LA och SNE vid delegationerna) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

14 01 04 05 [62] || - vid huvudkontoret[63] || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

- vid delegationer || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

14 01 05 02 (KA, INT, SNE – indirekta forskningsåtgärder) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

10 01 05 02 (KA, INT, SNE – direkta forskningsåtgärder) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

Andra budgetrubriker (ange vilka) || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m. || p.m.

TOTALT || 123 || 123 || 123 || 123 || 123 || 123 || 123

14 är det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda || Programförvaltning i strikt bemärkelse[64] och verksamheter för att genomföra programmet, t.ex. studier och utveckling, underhåll och drift av europeiska IT-system.

Extern personal || Stöd till verksamheter för att genomföra programmet, t.ex. studier och utveckling, underhåll och drift av europeiska IT-system.

3.2.3. Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

– X Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

3.2.4. Bidrag från tredje part

– Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet.

Beräknad inverkan på inkomsterna

– X Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

[1]               KOM(2011) 500 slutlig, 29.6.2011, En budget för Europa 2020.

[2]               KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

[3]               Under 2010 härrörde ca 12,3 % (15,7 miljarder euro) av EU:s budget från traditionella egna medel. GD Budget:s tematiska rapport om tullkontrollstrategin i medlemsstaterna – Kontroll av traditionella egna medel, s. 3.

[4]               Utvärdering efter halva tiden av Fiscalis 2013-programmet: http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/common/publications/studies/fiscalis2013_mid_term_report_en.pdf Utvärdering efter halva tiden av Tull 2013-programmet: http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/common/publications/studies/customs2013_mid_term_report_en.pdf

[5]               DELOITTE, The future business architecture for the Customs Union and Cooperative Model in the Taxation Area in Europe.

[6]               Protokoll från det 9:e mötet i Fiscaliskommittén den 3 maj 2011. Protokoll från det 9:e mötet i tullkommittén den 11 april 2011.

[7]               Tidigare kallade transeuropeiska IT-system.

[8]               EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[9]               The Evaluation Partnership, Customs 2013 midterm evaluation, s. 72–80; RAMBOLL, Fiscalis 2013 midterm evaluation, punkterna 268–305.

[10]             KOM(2010) 245 slutlig/2, En digital agenda för Europa.

[11]             KOM(2010) 546, 6.10.2010, Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen.

[12]             KOM(2010) 682, 23.11.2010, En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen.

[13]             KOM(2010) 614, En integrerad industripolitik för en globaliserad tid.

[14]             KOM(2011) 206 slutlig.

[15]             KOM(2011) 287, En inre marknad för immateriella rättigheter – Att genom att främja kreativitet och innovation skapa ekonomisk tillväxt, högkvalitativa arbetstillfällen och förstklassiga produkter och tjänster i Europa.

[16]             KOM(2010) 612, Handel, tillväxt och världspolitik: Handelspolitiken – en hörnsten i Europa 2020-strategin.

[17]             KOM(2010) 673 slutlig, Bryssel 22.11.2010, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – EU:s strategi för den inre säkerheten i praktiken: Fem steg mot ett säkrare Europa.

[18]             KOM(2010) 171 slutlig, Bryssel 20.4.2010, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén: Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna – Handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet.

[19]             EUT C , , s. .

[20]             KOM(2011) 500 slutlig, del I.

[21]             KOM(2010) 2020.

[22]             EUT L 347, 11.12.2006, s. 1.

[23]             EGT L 316, 31.10.1992, s. 21.

[24]             EUT L 176, 5.7.2011, s. 24.

[25]             EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.

[26]             EUT L 84, 31.3.2010, s. 1.

[27]             KOM(2004) 373.

[28]             Fylls i senare.

[29]             KOM(2010) 700.

[30]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[31]             EUT L 330, 15.12.2007, s. 1.

[32]             EUT L 154, 14.6.2007, s. 25.

[33]             EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

[34]             Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

[35]             I den mening som avses i artikel 49.6 a respektive 49.6 b i budgetförordningen.

[36]             KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.

[37]             KOM(2010) 245 slutlig/2, En digital agenda för Europa.

[38]             KOM(2010) 546, 6.10.2010, Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen.

[39]             KOM(2010) 614, En integrerad industripolitik för en globaliserad tid.

[40]             KOM(2011) 206 slutlig.

[41]             Antagen av rådet 2008 (2008/C 253/01).

[42]             SEC(2011) 467 slutlig, 13.4.2011. Överblick över svaren på det offentliga samrådet om meddelandet "På väg mot en inre marknadsakt”.

[43]             http://ec.europa.eu/taxation_customs/resources/documents/customs/customs_controls/counterfeit_piracy/ statistics/statistics_2010.pdf.

[44]             GD budget:s tematiska rapport om tullkontrollstrategin i medlemsstaterna – Kontroll av traditionella egna medel, s. 3.

[45]             KOM(2010) 612, Handel, tillväxt och världspolitik, s. 12.

[46]             KOM(2010) 673 slutlig, Bryssel 22.11.2010, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – EU:s strategi för den inre säkerheten i praktiken: Fem steg mot ett säkrare Europa.

[47]             KOM(2010) 171 slutlig, Bryssel 20.4.2010, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén: Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna – Handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet.

[48]             KOM(2005) 124, 6.4.2005, med en budget på 745 miljoner euro i budgetramen för 2007–2013.

[49]             Economisti Associati, utvärdering av programmen ”Förebyggande och bekämpande av brott” och ”Terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker – förebyggande, beredskap och konsekvenshantering”, 2.12.2010. s. 89.

[50]             Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

[51]             Som avses i artikel 185 i budgetförordningen.

[52]             Kontrollintensitet – nivå 3: kontroll med hänvisning till helt oberoende bekräftande uppgifter.

[53]             Kontrollintensitet – nivå 4: kontroll med hänvisning till och inbegripet tillträde till den bakomliggande dokumentation som är tillgänglig vid tidpunkten i fråga.

[54]             Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

[55]             Efta = Europeiska frihandelssammanslutningen.

[56]             Kandidatländer och i tillämpliga fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

[57]             Beloppen uttrycks i löpande priser.

[58]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[59]             Resultaten är de produkter eller tjänster som ska levereras (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

[60]             Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

[61]             KA = kontraktsanställda, INT = vikarier (interimspersonal), JED = ”Jeune Expert en Délégation” (unga delegerade experter), LA = lokalanställda, SNE = utstationerade nationella experter.

[62]             Under taket för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

[63]             Huvudsakligen för strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska fiskerifonden (EFF).

[64]             Antalet tjänster som är involverade i programförvaltning i strikt bemärkelse är begränsat till 18.